Råd till Dig som läser denna handbok för första gången!

Transkript

1 LÄSANVISNING Råd till Dig som läser denna handbok för första gången! Om Du är obekant med systemsäkerhetsverksamheten i stort bör Du läsa Försvarsmaktens Handbok Systemsäkerhet, H SystSäk 1996, främst kapitel 1 och 2. Handboken finns även på engelska (H SystSäkE). I denna handbok skall Du först läsa kapitel 1-3 där grunderna för verksamheten beskrivs. I kapitel 4-7 läser Du de avsnitt Du behöver för Din verksamhet. Kapitel 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM anger de krav, tilllägg, avsteg och dispenser som kan hänföras till trafiklagstiftningen. Kapitel 5 GENERELLA KONSTRUKTIONSKRAV AVSEENDE SÄKER- HET och kapitel 6 KRAV PÅ SÄRSKILDA FORDONSSYSTEM anger de materielkrav som kan vara aktuella. För vissa fordonstyper kan det vara svårt att renodla krav varför vissa kan behöva modifieras eller eventuellt uteslutas. Kapitel 7 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR LASTSÄKRING AV FORDON PÅ BÄRARE anger regler för utfärdande av lastsäkringsintyg. För materielkrav som kan hänföras till vapen och/eller ammunition hänvisas till FMV Handbok Vapen- och ammunitionssäkerhet, H VAS respektive krav på programvara hänvisas till FMV Handbok Programvara i säkerhetskritiska tilllämpningar, H ProgSäk. 2

2 Handbok Fordonssäkerhet H FordonSäk Central lagerhållning: FMV: KC Metod 3

3 4

4 FÖRORD Handbok Fordonssäkerhet (H FordonSäk) innehåller regler och föreskrifter samt FMV:s interna riktlinjer för hur fordonssäkerhetsverksamheten ska bedrivas baserat på Försvarsmaktens syn på systemsäkerhetsverksamheten. Handboken grundas på metodiken i Försvarsmaktens handbok för Systemsäkerhet, H SystSäk 1996 och TjF-FMV 1997:11 Regler för systemsäkerhetsverksamheten. Handboken fastställs för att gälla från och med Systemsäkerhetsmetodiken med dess systematiska arbetssätt för säkerhetsfrågor är relativt ny för Försvarsmakten och FMV. Handbok Fordonssäkerhet är den första i sitt slag inom detta område. Behov av revidering av denna handbok förutses därför före För eventuellt förekommande vapenmateriel på fordonssystem tillämpas FMV Handbok Vapenoch ammunitionssäkerhet och för programvara FMV Handbok Programvara i säkerhetskritiska tillämpningar. Erfarenheter av handbokens nyttjande samt synpunkter insänds till FMV:KC Metod före Birgitta Böhlin GD 5

5 6

6 INNEHÅLL INNEHÅLL 1 GRUNDER OCH ANSVAR FÖR TRAFIKVÄRDIGHETS- VERKSAMHETEN Grunddokument Bakgrund Syfte Handbokens uppläggning Trafikvärdighetsverksamhet i stort Allmänt Begrepp och definitioner Mål för trafikvärdighetsverksamheten Allmänt Fred, kris och krig Tillämpning internationellt Systemsäkerhetsarbetets integrering med övriga verksamheter Trafikvärdighetsverksamhet vid FMV Trafikvärdighetsverksamhet vid samverkande myndigheter Trafikvärdighetsverksamhet hos leverantören AKTIVITETER OCH MATERIELGEMENSAMMA KRAV Allmänt Aktivitetskrav Materielgemensamma krav Att välja krav ur handboken METODIK Allmänt Inhämtande av råd från rådgivningsgrupper Syfte Ansvarig Tid Aktivitetsbeskrivning Rådgivningsgrupp Systemsäkerhet vid FMV Rådgivningsgrupp Miljötålighet vid FMV Mallar och blanketter utöver H SystSäk Syfte Ansvarig Tid Aktivitetsbeskrivning Utfärdande av trafikvärdighetsgodkännande Syfte

7 INNEHÅLL Ansvarig Tid Aktivitetsbeskrivning Checklista för bilar Checklista för släpfordon Checklista för motorredskap klass I och klass II Checklista för motorcykel, terränghjuling och snöskoter Checklista för stridsfordon och bandvagnar Checklista för fordon för flygbastjänst Utfärdande av lastsäkringsintyg Syfte Ansvarig Tid Aktivitetsbeskrivning REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM Stomme Föreskrifter, avsteg och tillägg Återkommande besiktning Referenser Standarder Handböcker Hjulsystem Föreskrifter, avsteg och tillägg Återkommande besiktning Referenser Standarder Handböcker Drivsystem Föreskrifter, avsteg och tillägg Återkommande besiktning Referenser Standarder Handböcker Bromssystem Föreskrifter, avsteg och tillägg Återkommande besiktning Referenser Standarder Handböcker Styrsystem Föreskrifter, avsteg och tillägg Återkommande besiktning Referenser Standarder

8 INNEHÅLL Handböcker Karosseri Föreskrifter, avsteg och tillägg Återkommande besiktning Referenser Standarder Handböcker Kommunikationssystem Föreskrifter, avsteg och tillägg Återkommande besiktning Referenser Standarder Handböcker Elsystem och Instrumentering Föreskrifter, avsteg och tillägg Återkommande besiktning Referenser Standarder Handböcker Övriga anordningar Föreskrifter, avsteg och tillägg Återkommande besiktning Referenser Standarder Handböcker Utrustningskrav för vissa transporter GENERELLA KONSTRUKTIONSKRAV AVSEENDE SÄKERHET Allmänt Trafiklagstiftning, registreringsbesiktning, avsteg och dispenser Kemiska ämnen, hållfasthet m m Motorsystem Motorkropp, smörjsystem motor Bränslesystem och drivmedelstankar, allmänt Bränslesystem och drivmedelstankar, bensin respektive diesel Inlopps- och avgassystem Kylsystem Motorreglage Tryckkärl Övrigt motor Elsystem och instrument Batteri och batteriutrymme Generator, laddningssystem

9 INNEHÅLL Startmotor, startsystem Tändsystem Belysning Övrig elektrisk standardutrustning Ledningar, säkringar och nödstopp Instrument, vakter, givare och kontrollampor Övrig elektrisk tilläggsutrustning Kraftöverföringssystem Koppling, mekanisk, hydraulisk Växellåda, mekanisk, automatisk Kardanaxlar, bakaxel (och framaxel vid fyrhjulsdrift) Växellåda, bak- och framväxel, kombinerat system Kraftuttag Övrigt kraftöverföringssystem Bromssystem Bromstrummor med backar, skivor och belägg Hydrauliskt färdbromssystem Mekaniskt färdbromssystem Hjälpbromssystem Parkeringsbromssystem Tryckluftsbromssystem (färdbroms) Släpfordonsbromssystem Styrbroms, bandfordon Övrigt bromssystem Framvagn och styrsystem Framvagn, stel framaxel, individuell fjädring, framhjulsdrift Styrinrättning hjulfordon Styrsystem och styrdon bandfordon Konväxel och styrkoppling Övrig framvagn och styrinrättning Ram, fjädringssystem, hjul och bandsystem Ram, ramförstärkning, stötdämpare och stabiliseringsanordningar Fjädringssystem, blad-, spiral-, torsions- samt gashydrauloch luftfjädring Hjul och nav, drivhjul med lagring och bärhjul med lagring Band och bandspänningsanordning Lufttryckregleringssystem för däck Kaross, hytt, inredning och vagnskropp Karosseristomme och vagnskropp Motorhuv, kylarmaskering, skärmar och fotsteg Dörrar, luckor, skottgluggar och prismor Utvändig utrustning, detaljer och glas Invändig utrustning och klädsel Stötfångare, hytt och flak Fjädrar

10 INNEHÅLL Brandsläckningsutrustning, fordonsbunden respektive lös Skyltar och reflexer Hydraulsystem och övrig utrustning Hydrauliskt och pneumatiskt system Sambandsutrustning Lös utrustning Sjuktransportutrustning Tankningsutrustning Tippar, lyft- och draganordningar Sop- och blåsutrustning Övrig utrustning Maskeringsutrustning Brukande, körning Allmänt Krock Buller och vibration Vadning, flytning och körning över isbetäckt vatten Vapen Bogserstart, bärgning och bogsering Fordonsmarsch Vinsch Uppställning och körning Förrådshantering och transport Förrådshantering Landsvägstransport Järnvägstransport Flygtransport Båttransport Förpackningar, underhåll och avveckling Förpackningar Märkning för återvinning Checklista för aktiviteter och materielgemensamma krav KRAV PÅ SÄRSKILDA FORDONSSYSTEM Stridsfordon Stridsfordon Bärgningsbandvagnar Brobandvagnar Bilar, motorcyklar, bandvagnar och snöskotrar Standardbilar Lätta terrängbilar Tunga terrängbilar Motorcyklar Bandvagnar Snöskotrar, pulkor Terränghjulingar

11 INNEHÅLL 6.3 Hjultraktorer Traktorer Trädgårdstraktorer Motorredskap Motorredskap, allmänt Hjullastare Bandlastare Grävmaskiner Dragtruck Motviktstruck Tung terrängvagn (dumper) Tankfordon, räddningsfordon, specialfordon Tankbilar Räddningsfordon Ambulansfordon Bogser- och klargöringsfordon Specialfordon Fälthållningsfordon Släp- och medfordon Släpvagnar Släpkärror Drivkärror Förplägnadssläp Sjukvårdssläp Släp för transport av fordon Traktorkärror Tanksläpvagnar Efterfordon Cykelmateriel, mopeder Cyklar Mopeder Checklista för fordonsspecifika krav REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR LASTSÄKRING AV FORDON PÅ BÄRARE Lastsäkringsmateriel, allmänt Lastsäkringsmateriel, vägtransport Lastsäkringsmateriel, sjötransport Lastsäkringsmateriel, flygtransport Lastsäkringsintyg DEFINITIONER Ordförklaringar Akronymförklaringar

12 INNEHÅLL 9 REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Riskkällelista Bilaga 2 Riskkälleanalys Bilaga 3 Risklista Bilaga 4 Farliga ämnen Bilaga 5 Kravanalys Bilaga 6 Exempel på Trafikvärdighetsgodkännande Bilaga 7 Exempel på Lastsäkringsintyg INDEX ANTECKNINGAR

13 INNEHÅLL 14

14 1 GRUNDER OCH ANSVAR FÖR TRAFIKVÄRDIGHETSVERKSAMHETEN 1 GRUNDER OCH ANSVAR FÖR TRAFIKVÄRDIGHETSVERKSAMHETEN 1.1 Grunddokument Grunderna för denna FMV Handbok Fordonssäkerhet, H FordonSäk utgörs av: M Handbok Systemsäkerhet, H SystSäk 1996 TjF-FMV 1997:11 Regler för systemsäkerhetsverksamheten Bakgrund Handbok Fordonssäkerhet, H FordonSäk, utgör en sammanställning av lagrum samt de erfarenheter som Försvarsmakten, Försvarets materielverk och berörd svensk industri under årens lopp vunnit i fråga om trafikvärdighet för såväl stridsfordon som för övriga typer av fordonssystem. Handboken ska ses som ett komplement till Försvarsmaktens Handbok Systemsäkerhet, M H SystSäk Om fordonssystemet innehåller vapen och/eller ammunition ska FMV Handbok Vapen- och ammunitionssäkerhet, H VAS, användas tillsammans med denna handbok och för programvara FMV Handbok Programvara i säkerhetskritiska tillämpningar, H ProgSäk. 1.3 Syfte Syftet med H FordonSäk är att: ange lagrum (tillägg, avsteg och dispenser) för fordonssystem inklusive lastsäkringsutrustning vara komplement till H SystSäk avseende grundläggande konstruktionsinriktade säkerhetskrav utöver lagkrav för fordonssystem ange aktiviteter för att ge fordonssystem erforderlig säkerhet under hela dess livslängd utgöra handledning och minneslista för personal vid Försvarsmakten inklusive FSC och FRA, FMV och leverantörer för frågor rörande säkerhet för fordonssystem i samband med studier, utveckling, anskaffning, vidmakthållande och avveckling. Säkerheten innefattar förutom ren trafikvärdighet också säkerhet i samverkan med vapen och ammunition. Vare sig man utvecklar en av dessa beståndsdelar eller anskaffar ett helt nytt system måste gränsytan noga beaktas. 15

15 1 GRUNDER OCH ANSVAR FÖR TRAFIKVÄRDIGHETSVERKSAMHETEN Denna handbok avser att: identifiera exempel på egenskaper och gränsytor hos fordonssystemet som bör beaktas och verifieras vid utveckling och anskaffning av system identifiera exempel på egenskaper och gränsytor hos fordonssystem som bör beaktas vid integrering av vapensystem. Säkerheten beror, förutom av frihet från felfunktion hos fordonssystemet, även av anpassning till användningsmiljön avseende såväl andra system som den yttre miljön. Syftet med formulerade säkerhetskrav är att säkerställa tolerabla risknivåer för såväl person, egendom som yttre miljö avseende förrådsställning, brukande, underhåll och avveckling. Säkerhetskraven har delats in i ska-krav respektive bör-krav. Vilka krav och typen av krav (ska- eller bör-) som ska gälla för specifikt fordonssystem ska framgå av materielens kravspecifikation eller motsvarande. Av bild 1 framgår schematiskt H FordonSäk koppling till övriga handböcker m m som styr och påverkar trafikvärdigheten. Bild 1. H FordonSäk relation till övriga handböcker 16

16 1 GRUNDER OCH ANSVAR FÖR TRAFIKVÄRDIGHETSVERKSAMHETEN 1.4 Handbokens uppläggning H FordonSäk bygger på och är en komplettering till H SystSäk. H Fordon- Säk kan i huvudsak läsas fristående men för vissa avsnitt hänvisas dock direkt till texten i H SystSäk. För vissa delsystem kan det vara svårt att avgöra om det är en trafikvärdighetsfråga, vapenfråga eller programvarufråga. I dessa fall ska både H FordonSäk, H VAS och H ProgSäk tillämpas. I handbokens kravkapitel 4, 5, 6 och 7 ingår checklistor som kan användas för att kontrollera att respektive krav är uppfyllt. Övriga kapitel (1, 2, 3 och 8) är av beskrivande natur. Kapitel 8 och 9 innehåller definitioner respektive referenser. Kapitel 1 GRUNDER OCH ANSVAR FÖR TRAFIKVÄRDIGHETSVERK- SAMHETENanger bakgrund, förutsättningar, syfte och mål för handboken. Kapitel 2 AKTIVITETER OCH MATERIELGEMENSAMMA KRAVbeskriver såväl de trafikvärdighetsrelaterade kraven som de för projektet gemensamma kraven. Kapitel 3 METODIK anger hur aktiviteterna angivna i kapitel 2 kan bedrivas. Vidare ges exempel på utformning av mallar som kan användas i de olika aktiviteterna enligt H SystSäk. Kapitel 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM anger de krav, tillägg, avsteg och dispenser som kan hänföras till trafiklagstiftningen och som gäller för fordonssystem när Försvarsmakten är brukare. Kapitel 5 GENERELLA KONSTRUKTIONSKRAV AVSEENDE SÄKER- HET anger generella materielanknutna krav för olika fordonssystem. De ingående huvuddelarna är systemrelaterade krav respektive hanteringsrelaterade krav. Kapitel 6 KRAV PÅ SÄRSKILDA FORDONSSYSTEM anger materielanknutna krav för specifika fordonssystem samt för övriga typer av fordonssystem såsom exempelvis påhängsvagnar, släpkärror, efterfordon, snöskotrar, pulkor m m. Kapitel 7 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR LASTSÄKRING AV FORDON PÅ BÄRARE anger regler för utfärdande av lastsäkringsintyg. Kapitel 8 DEFINITIONER anger vissa materielspecifika ordförklaringar samt akronymförklaringar (förkortningar). Kapitel 9 REFERENSER anger materielanknutna litteraturhänvisningar. 17

17 1 GRUNDER OCH ANSVAR FÖR TRAFIKVÄRDIGHETSVERKSAMHETEN 1.5 Trafikvärdighetsverksamhet i stort Allmänt Huvuddelen av Försvarsmaktens fordon har till uppgift att på olika sätt förflytta personal och materiel samt att skydda dessa för fientligt angrepp. Fordonen utgör därför alltid en potentiell risk även för användaren, då de bl a innehåller stora mängder av olika typer av lagrad energi, exempelvis drivmedel, tunga föremål, lagrad energi i batterier. Kraven på prestanda och funktionssäkerhet kan stå i motsatsförhållande till kraven på säkerhet eftersom komplicerade säkerhetsanordningar kan medföra minskad funktionssäkerhet och tillgänglighet. Vid konstruktion av fordonssystem ska alltid tillses att dessa har tolerabel säkerhetsnivå under hela sin livslängd, till och med avveckling. Inom trafikvärdighetsarbetet utgörs säkerhetsarbetet av den systemsäkerhetsverksamhet som innebär att ett antal säkerhetsfrämjande aktiviteter ska genomföras under studier, utveckling, anskaffning, vidmakthållande och inför avveckling. De trafikvärdighetsspecifika aktiviteterna beskrivs i kapitel 3, medan de generella kraven beskrivs i H SystSäk, kapitel Begrepp och definitioner Trafikvärdighet är endast ett av många säkerhetsbegrepp. Det har följande definition: Ett fordon är trafikvärdigt om det är konstruerat, byggt, verifierat, utrustat och underhållet på ett sådant sätt, att säkerhets- och miljökrav är uppfyllda. I bild 2 ges en förklaring av hur trafikvärdighet kan relateras till andra säkerhetsbegrepp. Begreppen nedan kan utgöra delar inom ett större system, exempelvis ett fordonssystem. Härvid utgör t ex trafikvärdighet, vapensäkerhet och ammunitionssäkerhet delar inom det vidare begreppet systemsäkerhet. 18

18 1 GRUNDER OCH ANSVAR FÖR TRAFIKVÄRDIGHETSVERKSAMHETEN Systemsäkerhet Ammunitionssäkerhet Vapensäkerhet Fordonssäkerhet Bild 2. Systemsäkerhet för ett fordonssystem Trafikvärdigheten påverkas i detta exempel direkt av vapen- och ammunitionssäkerheten i de avseenden där fel och brister i dessa skulle kunna påverka trafikvärdigheten. T ex att ett vapen på fordonet skulle kunna avfyras mot den egna vagnskroppen och kunna träffa personal eller förstöra egendom respektive att ammunition som förvaras i fordonet ej klarar miljön, t ex vibrationer eller elmiljö, utan att vådadetonera. 1.6 Mål för trafikvärdighetsverksamheten Allmänt Trafikvärdighetsverksamhet ska bedrivas i sådan omfattning att: tillämpliga lagar och krav i förordningar på att systemen har betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall vid hantering uppfylls samt att materielen är tydligt märkt med uppgifter av betydelse för att förebygga ohälsa och olycksfall krav enligt TTEM/TEMU innehålls för hela dess livslängd, inklusive avveckling säkerheten ej försämras vid användning av ny teknik eller nya systemlösningar. 19

19 1 GRUNDER OCH ANSVAR FÖR TRAFIKVÄRDIGHETSVERKSAMHETEN Fred, kris och krig Det är av avgörande betydelse för stridsmoralen att man från säkerhetssynpunkt har fullt förtroende för den materiel som används. På nyutvecklat fordonssystem bör sådana säkerhetskrav ställas att det kan användas med samma restriktioner i såväl fred, kris och krig. Detta gäller även vid internationella insatser Tillämpning internationellt Vid framtagningen av denna handbok har hänsyn tagits till de rutiner och standarder som används internationellt, varför handboken bedöms vara tillämplig i sin helhet även för internationellt bruk. Då utvecklingsuppdrag läggs hos en utländsk leverantör ska systemsäkerhetsverksamhet ske så långt möjligt på samma sätt som vid utveckling hos svenska leverantörer. Hänsyn kan dock behöva tas till det specifika landets egna rutiner. Vid köp av färdigutvecklade system utomlands ska alltid tillses att information-/dokumentation erhålls så att utvärdering av säkerheten kan genomföras. I en del fall kan denna dokumentation erhållas genom landets myndigheter med vilka ett så kallat MoU (Memorandum of Understanding) har upprättats Systemsäkerhetsarbetets integrering med övriga verksamheter Säkerheten kan inte behandlas fristående utan endast tillsammans med övriga verksamheter under systemets livslängd. Ansvaret för säkerheten kan heller inte brytas ut ur linjeorganisationen vare sig vid FM med FSC och FRA, FMV eller andra stödjande myndigheter eller hos leverantören. 1.7 Trafikvärdighetsverksamhet vid FMV H FordonSäk ska tillämpas vid anskaffning av fordonssystem. Militär besiktningsingenjör (besiktningsman enligt MVTK 1) genomför registreringsbesiktningar av fordon som tillhör eller brukas av FM inklusive FSC, FRA och FMV. De är placerade vid FMV. FMV tilldelar fordonen dess registreringsnummer, lämnar ut registreringsskyltar, upprättar registreringsunderlag samt diarieför originalhandlingar. Ansvaret för trafikvärdighetsverksamheten åligger KC Fordon. KC Fordon svarar för att FMV gemensamma regler för trafikvärdighetsverksamheten utarbetas. 20

20 1 GRUNDER OCH ANSVAR FÖR TRAFIKVÄRDIGHETSVERKSAMHETEN 1.8 Trafikvärdighetsverksamhet vid samverkande myndigheter Denna handbok reglerar inte delegeringar och ansvar för trafikvärdighetsverksamheten inom Försvarsmakten med FSC och FRA eller andra stödjande myndigheter. 1.9 Trafikvärdighetsverksamhet hos leverantören Säkerhetsarbetet hos leverantören regleras oftast i leverantörsinterna dokument som har anknytning till H FordonSäk. Dessa dokument anger oftast hela materielframtagnings-processen med säkerhetsarbetet som en integrerad del. Detta synsätt stöds även av SS-EN-ISO 9001, SS-EN-ISO och AQAP 110. Tillämpning av denna handbok hos leverantören regleras genom skrivningar i aktuella leverantörskontrakt. Vid materielanskaffning regleras i avtal (kontrakt) att en systemsäkerhetsplan (SSPP, System Safety Program Plan) ska utarbetas. Denna styr sedan övriga säkerhetsrelaterade aktiviteter. H SystSäk samt H FordonSäk ger stöd för vilka aktiviteter och överordnade krav som ska gälla. Se även H SystSäk kapitel 2 och kapitel 3. 21

21 1 GRUNDER OCH ANSVAR FÖR TRAFIKVÄRDIGHETSVERKSAMHETEN 22

22 2 AKTIVITETER OCH MATERIELGEMENSAMMA KRAV 2 AKTIVITETER OCH MATERIELGEMENSAMMA KRAV 2.1 Allmänt Detta kapitel beskriver hur integrering av dels aktivitetskrav, dels fordonsspecifika och materielgemensamma säkerhetskrav ska ske. I avsnitt 2.2 beskrivs krav på säkerhetsaktiviteter och i avsnitt 2.3 de materielgemensamma kraven. Denna handbok använder sig av följande begrepp för de olika projekttyperna: (ytterligare information finns i H SystSäk, avsnitt 2.1.) Projekttyp 1; P1 Utveckling av nya system Projekttyp 2; P2 Anskaffning av färdiga system Projekttyp 3; P3 Översyn av befintliga system Handbokens krav är dock oftast oberoende av projekttyp. Aktiviteter som är specifika för fordonssystem ska integreras med det totala systemets aktiviteter. Det är lämpligt att denna integration sker genom att de specifika aktiviteterna inordnas i systemets systemsäkerhetsplan (SSPP). Se H SystSäk, avsnitt 3.4. De materielgemensamma kraven tillsammans med övriga tillämpliga trafikvärdighetskrav inarbetas i kravspecifikationerna Aktivitetskrav I kapitel 3 METODIK anges hur, när och av vem de angivna aktiviteterna bör utföras i respektive projekttyp. De flesta aktiviteterna avslutas med en klart definierad dokumentation. Krav på systemsäkerhetsaktiviteter som ska genomföras för de olika projekttyperna (P1, P2 och P3) infogas i systemets systemsäkerhetsplan (SSPP) eller motsvarande. 2.3 Materielgemensamma krav I kapitel 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM respektive kapitel 7 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR LASTSÄK- RING AV FORDON PÅ BÄRARE anges de lagbundna kraven. I kapitel 5 GENERELLA KONSTRUKTIONSKRAV AVSEENDE SÄKER- HET anges de generella krav utöver lagkrav som gäller för flera olika fordonssystem och under kapitel 6 KRAV PÅ SÄRSKILDA FORDONSSYSTEM anges krav utöver lagkrav för specifika fordonssystem. Ytterligare krav framgår av H SystSäk avsnitt

23 2 AKTIVITETER OCH MATERIELGEMENSAMMA KRAV Varje krav har ett unikt nummer. Kraven i kapitel 5 är numrerade efter följande princip: Exempel: Krav 3.G Prefix för krav i H FordonSäk G Generellt krav 021 Avser grupp Motorkropp, smörjsystem motor 34 Löpnummer Kraven i kapitel 6 är numrerade efter följande princip: Exempel: Krav 3.S Prefix för krav i H FordonSäk S Särskilt krav 023 Avser grupp Tunga terrängfordon 01 Löpnummer Utveckling av fordonssystem syftar till att skapa en konstruktion som uppfyller säkerhetskraven. Under utvecklingsfasen verifieras säkerhetskraven med hjälp av granskningar, analyser, simuleringar och provningar. Eftersom de värden på felsannolikheter man vill belägga är mycket låga kan inte enbart provning användas utan flera verifieringsmetoder måste utnyttjas parallellt. 2.4 Att välja krav ur handboken I handbokens kapitel 4 6 finns förslag till säkerhetskrav utöver lagkrav. Från dessa kapitel väljs de krav som är relevanta för aktuell fordonstyp. Genom tailoring anpassas handbokens olika krav till av FM specificerat nyttjande och användningsmiljö. 1. Krav i H SystSäk har prefix 0., H VAS prefix 1. och H ProgSäk prefix Tailoring=skräddarsy, anpassa 24

24 3 METODIK 3 METODIK 3.1 Allmänt Syftet med detta kapitel är att ge vägledning för genomförandet av de specifika aktiviteterna nedan. Aktiviteterna behöver ej utföras på det sätt som här är angivet, men om andra arbetssätt används måste dessa beskrivas i en systemsäkerhetsplan (SSPP) eller motsvarande i enlighet med H SystSäk. Varje avsnitt i detta kapitel omfattar följande områden; syfte, ansvarig, tid respektive aktivitetsbeskrivning. 3.2 Inhämtande av råd från rådgivningsgrupper Syfte Att få råd från de rådgivningsgrupper som har teknisk kompetens och erfarenhet inom trafikvärdighetsområdet. Rådgivningsverksamheten syftar till att ge råd till projektledare, linjechefer och handläggare inom FMV, baserat på teknisk kompetens och erfarenhet inom trafikvärdighetsområdet. FMVs arbete med trafikvärdighet kommer att inordnas i det totala systemsäkerhetsarbetet. Inom vapen- och ammunitionssäkerhetsområdet finns särskilda rådgivningsgrupper. Se H SystSäk. Rådgivning inom trafikvärdighetsområdet kan bli aktuellt att ordnas på motsvarande sätt vid tillämpningen av RML (Regler Militär Luftfart). Stöd kan erhållas från Rådgivningsgrupp Systemsäkerhet. 3 I avvaktan på beslut sker rådgivning för fordonssäkerhet av KC Fordon och av de militära besiktningsingenjörerna vid KC Metod. Dessa bör alltid kontaktas för rådgivning Ansvarig P1: FMV P2: FMV P3: FMV Tid P1: Inhämtande av råd från FMV rådgivningsgrupper enligt systemsäkerhetsplan (SSPP) eller motsvarande. P2: Inhämtande av råd från FMV rådgivningsgrupper enligt systemsäkerhetsplan (SSPP) eller motsvarande. 25

25 3 METODIK P3: Inhämtande av råd från FMV rådgivningsgrupper enligt Materielsystemplan (MSPL), systemsäkerhetsplan (SSPP) eller motsvarande Aktivitetsbeskrivning Strävan bör vara att så tidigt som möjligt få rådgivningsgruppens (RG) råd avseende projektet. FMV samordningsfunktion för systemsäkerhet kan ange vilka övriga rådgivningsgrupper som bör granska projektet. Preliminära antalet genomgångar i RG som erfordras anges i systemets systemsäkerhetsplan (SSPP). Fler genomgångar än de ursprungligen planerade kan behövas. Inför speciella provningar kan separata genomgångar vara nödvändiga. Följande rådgivningsgrupper kan vara aktuella: Rådgivningsgrupp Systemsäkerhet (RG-SystSäk) Rådgivningsgrupp Miljötålighet (RG-Miljö). Rådgivningsgrupp Systemsäkerhet (RG-SystSäk) finns beskriven i H SystSäk, avsnitt respektive Rådgivningsgrupp Miljötålighet i avsnitt På FMV samordningsfunktion för systemsäkerhets hemsida i FMV Intranet redovisas de olika rådgivningsgruppernas sammansättning och arbetsuppgifter. Rådgivning sker i princip som svar på konkreta frågor som ställs i ett visst ärende. Rekommendationerna ska kunna användas som underlag för projekt-/linjeorganisationens beslut i ärendet. Rådgivningen omfattar även de säkerhetsprinciper som projekt-/linje-organisationen avser utnyttja för sitt arbete med konkreta objekt, planer, bestämmelser m m. Vid begäran om råd ska respektive rådgivningsgrupps minneslista för rådgivning följas. Se vidare avsnitt 5.13, 6.8 respektive Rådgivningsgrupp Systemsäkerhet vid FMV Se H SystSäk avsnitt Rådgivningsgrupp Miljötålighet vid FMV Se H SystSäk avsnitt

26 3 METODIK 3.3 Mallar och blanketter utöver H SystSäk Syfte För att på ett enkelt, systematiskt och strukturerat sätt kunna dokumentera de riskkällor, risker och farliga ämnen m m som identifieras under säkerhetsanalysens genomförande rekommenderas att mallarna i bilaga 1-4 används. Mallarna ska ses som exempel. För att dokumentera vilka lagar, förordningar, standarder m m som är aktuella rekommenderas att mallen i bilaga 5 används. Mallen ska ses som ett exempel. Se även H SystSäk Ansvarig P1: Leverantören P2: Leverantören P3: FMV Tid P1: Under utvecklingsfasen P2: Före utfärdandet av säkerhetsutlåtandet P3: Före utfärdandet av säkerhetsgodkännandet Aktivitetsbeskrivning De olika mallarna knyts till motsvarande aktiviteter i H SystSäk. 3.4 Utfärdande av trafikvärdighetsgodkännande Syfte Syftet med utfärdandet av ett trafikvärdighetsgodkännande är att säkerställa att samtliga krav är uppfyllda samt att FMV har bedrivit erforderlig verksamhet för att säkerställa en tolerabel risknivå. Projektledaren ansvarar för att erforderlig verksamhet bedrivs samt att underlag tas fram. Trafikvärdighetsgodkännandet är en del av säkerhetsgodkännandet och utfärdas i god tid före överlämnandet av fordonssystemet till FM. För att kunna utfärda trafikvärdighetsgodkännandet måste fordonet vara registreringsbesiktigat. 27

27 3 METODIK Ansvarig P1: FMV P2: FMV P3: FMV Tid P1: Före utfärdandet av säkerhetsgodkännandet. P2: Före utfärdandet av säkerhetsgodkännandet. P3: Före utfärdandet av säkerhetsgodkännandet Aktivitetsbeskrivning Fordonet registreringsbesiktigas före utfärdandet av trafikvärdighetsgodkännandet. Nedan presenteras checklistor, vilka ska utgöra grunden vid utfärdande av Trafikvärdighets-godkännande. Dessa checklistor kan även användas som hjälp för projektledaren för att se vilka frågor som måste tas ställning till före registreringsbesiktningen. Exempel på Trafikvärdighetsgodkännande finns i bilaga 6. Se även H SystSäk, avsnitt Checklista för bilar Materielidentifikation (Fbet och Fben) samt antal enheter. Leverantörens namn och leverantörens benämning av materielen. Ägarbundna dispenser (avsteg). Utrustning för särskilda transporter. - Utrustning för transport av brandfarlig vätska (ADR). - Utrustning för transport av explosiv vara (ADR). - Utrustning för "Bred last". -Fästen för container samt containerstorlek (10-fot, 20-fot). -Särskild lastsäkringsutrustning. - Larmanordning för brand- och räddningsfordon (blåljus m m). Bromssystem; Ange om det ställs särskilda krav på släpfordonets bromsar när det kopplas till bilen. Kopplingsanordning (kroktyp; bygelkoppling, kula). 28

28 3 METODIK Lyftutrustning. - Fordonsmonterad kran som får besiktigas av B-besiktningsman 2. - Fordonsmonterad kran som ska besiktigas av ackrediterad provplats. - Bakgavellyft. - Lastväxlarutrustning (rullflaksväxlare, växelflaksväxlare, dumperflaksväxlare, snabblås, Container Handling Unit). - Tipp. - Boggilyft. -Vinsch. -Bärgningsanordning. Försvarsmaktens föreskrifter och reglementen; Underlag för eventuella förslag till ändringar och tillägg som ska införas i Försvarsmaktens publikationer t.ex. SäkI, IFTEX, SoldR Motor. FMV publikationer; instruktionsbok, reparationsbok, schema Daglig tillsyn DT, schema Särskild tillsyn ST, schema Grundtillsyn GT Checklista för släpfordon Materielidentifikation (Fbet och Fben) samt antal enheter. Leverantörens namn och leverantörens benämning av materielen. Ägarbundna dispenser (avsteg). Utrustning för särskilda transporter. - Utrustning för transport av brandfarlig vätska (ADR). - Utrustning för transport av explosiv vara (ADR). - Utrustning för "Bred last". -Fästen för container samt containerstorlek (10-fot, 20-fot). -Särskild lastsäkringsutrustning. Bromssystem; Ange om det ställs särskilda krav på bilens bromsar när släpfordonet kopplas till bilen. Kopplingsanordning (ögla, kulhandske, växelbar, längdjusterbar). Lyftutrustning. - Fordonsmonterad kran som får besiktigas av B-besiktningsman. - Bakgavellyft. 2. Besiktningsman för lyftdon med begränsad behörighet från FM eller FMV. 29

29 3 METODIK - Lastväxlarutrustning (rullflaksväxlare, växelflaksväxlare, dumperflaksväxlare, snabblås, Container Handling Unit). - Tipp. - Boggilyft. Försvarsmaktens föreskrifter och reglementen; Underlag för eventuella förslag till ändringar och tillägg som ska införas i Försvarsmaktens publikationer t.ex. SäkI, IFTEX, SoldR Motor. FMV publikationer; instruktionsbok, reparationsbok, schema Daglig tillsyn DT, schema Särskild tillsyn ST, schema Grundtillsyn GT Checklista för motorredskap klass I och klass II Materielidentifikation (Fbet och Fben) samt antal enheter. Leverantörens namn och leverantörens benämning av materielen. Ägarbundna dispenser (avsteg) Jfr 24000:0916. Utrustning för särskilda transporter. - Utrustning för transport av brandfarlig vätska (ADR). - Utrustning för transport av explosiv vara (ADR). - Utrustning för "Bred last". -Fästen för container samt containerstorlek (10-fot, 20-fot). -Särskild lastsäkringsutrustning. - Bogseringsutrustning. Bromssystem; Ange om det ställs särskilda krav på släpfordonets bromsar när släpfordonet kopplas till fordonet. Kopplingsanordning (kroktyp; ögla, kulhandske). Lyftutrustning. - Fordonsmonterad kran som får besiktigas av B-besiktningsman. - Bakgavellyft. - Lastväxlarutrustning (rullflaksväxlare, växelflaksväxlare, dumperflaksväxlare, snabblås, Container Handling Unit). - Tipp. - Boggilyft. Försvarsmaktens föreskrifter och reglementen; Underlag för eventuella förslag till ändringar och tillägg som ska införas i Försvarsmaktens publikationer t.ex. SäkI, IFTEX, SoldR Motor. FMV publikationer; instruktionsbok, reparationsbok, schema Daglig tillsyn DT, schema Särskild tillsyn ST, schema Grundtillsyn GT. 30

30 3 METODIK Checklista för motorcykel, terränghjuling och snöskoter Materielidentifikation (Fbet och Fben) samt antal enheter. Leverantörens namn och leverantörens benämning av materielen. Ägarbundna dispenser (avsteg). Utrustning för särskilda transporter. - Utrustning för transport av explosiv vara (ADR). -Särskild lastsäkringsutrustning. Bromssystem; Ange om det ställs särskilda krav på släpfordonets bromsar när det kopplas till fordonet. Kopplingsanordning (kroktyp; bygelkoppling, kula, bogserbygel). Försvarsmaktens föreskrifter och reglementen; Underlag för eventuella förslag till ändringar och tillägg som ska införas i Försvarsmaktens publikationer t.ex. SäkI, IFTEX, SoldR Motor. FMV publikationer; instruktionsbok, reparationsbok, schema Daglig tillsyn DT, schema Särskild tillsyn ST, schema Grundtillsyn GT Checklista för stridsfordon och bandvagnar Materielidentifikation (Fbet och Fben) samt antal enheter. Leverantörens namn och leverantörens benämning av materielen. Ägarbundna dispenser (avsteg). Utrustning för särskilda transporter. - Utrustning för transport av brandfarlig vätska (ADR). - Utrustning för transport av explosiv vara (ADR). - Utrustning för "Bred last". -Särskild lastsäkringsutrustning. Bromssystem; Ange om det ställs särskilda krav på släpfordonets bromsar när det kopplas till fordonet. Kopplingsanordning (kroktyp; bygelkoppling, kula, bogserbygel). Lyftutrustning. - Fordonsmonterad kran som får besiktigas av B-besiktningsman. - Fordonsmonterad kran som ska besiktigas av ackrediterad provplats. - Lastväxlarutrustning. Försvarsmaktens föreskrifter och reglementen; Underlag för eventuella förslag till ändringar och tillägg som ska införas i Försvarsmaktens publikationer t.ex. SäkI, IFTEX, SoldR Motor. 31

31 3 METODIK FMV publikationer; instruktionsbok, reparationsbok, schema Daglig tillsyn DT, schema Särskild tillsyn ST, schema Grundtillsyn GT Checklista för fordon för flygbastjänst Utfärdande av lastsäkringsintyg Syfte Syftet med utfärdandet av ett lastsäkringsintyg är att säkerställa att samtliga krav är uppfyllda samt att FMV har bedrivit erforderlig verksamhet för att säkerställa en tolerabel risknivå. Projektledaren ansvarar för att erforderlig verksamhet bedrivs samt att underlag tas fram. Lastsäkringsintyget är en del av säkerhetsgodkännandet och utfärdas i god tid före överlämnandet av fordonssystemet till FM. För att kunna utfärda lastsäkringsintyget måste fordonet vara registreringsbesiktigat Ansvarig P1: FMV P2: FMV P3: FMV Tid P1: Före utfärdandet av säkerhetsgodkännandet. P2: Före utfärdandet av säkerhetsgodkännandet. P3: Före utfärdandet av säkerhetsgodkännandet Aktivitetsbeskrivning Se kapitel 7 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR LASTSÄKRING AV FORDON PÅ BÄRARE. Där anges regler för utfärdande av lastsäkringsintyg. Exempel på Lastsäkringsintyg finns i bilaga 7. 32

32 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM Lagar stiftas av Riksdagen efter proposition från Regeringen. Förordningar utfärdas av Regeringen. Lagar och förordningar publiceras i Svensk Författningssamling, SFS. Med stöd av lagar och förordningar utfärdar centrala myndigheter föreskrifter rörande tilllämpningen av författningarna. Föreskrifterna publiceras i regel i respektive myndighets författningssamling. Detaljerade säkerhetskrav för fordon är omsatta i VVFS (Vägverkets författningssamling). Inom Försvarsmaktens utges FFS, (Försvarsmaktens Författningssamling), samt FIB (Försvarsmaktens interna bestämmelser). Trafiklagstiftningens hierarki redovisas i bild 3. Svensk Författningssamling (SFS) Fordonskungörelsen (FK) Trafikförordningen (TF) Militära vägtrafikkungörelsen (MVTK) Vägverkets Författningssamling (VVFS) Vägverkets föreskrifter om bilar samt släp och efterfordon (VVFS 1994:5) Vägverkets föreskrifter om fordon bredd (VVFS 1991:5) Försvarets Författningssamling (FFS) Används av FM/FMV för föreskrifter som gäller andra än den egna myndigheten Försvarets interna bestämmelser (FIB) Används av FM för föreskrifter som bara gäller FM, t ex fastställande av föreskrifter 4 Bild 3. Hierarkisk uppbyggnad av trafiklagstiftningen, samt några exempel. I de undantag som finns angivna i lagar och förordningar står det att undantaget gäller när Försvarsmakten är brukare eller när fordonen tillhör Försvarsmakten. För fordon som tillhör FMV eller FRA gäller att de får vara registrerade i Militära fordonsregistret, MIFOR. 33

33 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM Fortlöpande kontroll av fordon som tillhör FMV eller FRA ska ske enligt samma föreskrifter som gäller for fordon registrerade i Centrala bilregistret, CBR. Fortlöpande kontroll av fordon som tillhör Försvarsmakten (MVTK 40 ) sker enligt de bestämmelser som Försvarsmakten meddelat. Försvarsmakten har meddelat detta i Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon, FAG F. Avsteg kan ske enligt Fordonskungörelsen, FK 1. FK gäller inte för motordrivet fordon eller släpfordon som tillhör staten och är tillverkat för särskilt militärt ändamål. Regeringen bestämmer efter framställan av FM vilka fordon som ska anses vara tillverkade för särskilt militärt ändamål i enlighet med MVTK 25. FMV kan lämna förslag till avsteg till FM. Enligt MVTK 30 kan FMV registrera inhyrda fordon i MIFOR (Militära fordonsregistret), eftersom det står eller som brukas av FM, FMV och FRA och ej är registreringspliktigt enligt Bilregisterkungörelsen ska registreras i det militära fordonsregistret enligt denna kungörelse. Vid registreringsbesiktningen fastställs behovet av Vägverkets samråd på eventuella avsteg från fordonskraven. Fordon som är registrerade i annan försvarsmakts fordonsregister bör inte brukas av FM, FMV eller FRA utan att först vara registrerat i MIFOR. Undantag gäller för fordon som ingår i internationell insatsstyrka. I enlighet med MVTK 40 är det bara FM fordon som har särskilda bestämmelser för fortlöpande kontroll. FMV, FRA och andra stödjande myndigheter ska följa de bestämmelser som gäller för fordon registrerade i Centrala bilregistret, CBR. FM får föreskriva att efterfordon som brukas av FM och är inrättat för koppling till bil, traktor eller motorredskap ska anses som släpfordon vid tillämpning av fordonskungörelsen. Kompressorer och elverkskärra är exempel på sådana efterfordon. Fortsättningen av detta kapitel är strukturerat i enlighet med AB Svensk Bilprovning, ASB indelning. 4.1 Stomme Föreskrifter, avsteg och tillägg MVTK 27 Tillägg för utrustningskrav på skylt (skylt 74 eller 75). FK 11 o 22 Avsteg från utrustningskrav för fordon där underkörningsskydd skulle medföra avsevärd olägenhet. 34

34 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM MVTK 25 2 Avsteg från utrustningskrav på sidoskydd och underkörningsskydd. SäkI Trf Tillägg för utrustningskrav på bilbälte, hjälm och hörselskydd utöver Vägverkets krav. Transporterad personal ska använda bilbälte där sådant finns. På och i stridsfordon ska personal ha hjälm (telehjälm) påtagen samt att hörselskydd ska användas. Dock kan enligt MVTK 14 2:a stycket (VTK 117a och 117b ) krav på bilbälten och hjälm medges avsteg under vissa förhållanden Återkommande besiktning M FAG F, Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon. (utgiven med stöd av MVTK 40 ) Referenser Standarder SS 999 SS 2333 SS Handböcker ASB Teknisk handbok. 4.2 Hjulsystem Föreskrifter, avsteg och tillägg MVTK 25 1 Avsteg för däck, hjul, medar eller band. MVTK 25 2 Avsteg för anordning till skydd mot slirning i sidled. MVTK 14 Avsteg från tillåtna maximilaster, axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikter. 35

35 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM Återkommande besiktning M FAG F, Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon. (utgiven med stöd av MVTK 40 ) Referenser Standarder Handböcker ASB Teknisk handbok. 4.3 Drivsystem Föreskrifter, avsteg och tillägg BAF 1 Avsteg från bilavgasförordningen för bilar som tillhör staten och är tillverkade för militära ändamål. FK 13b Avsteg från anordning som begränsar den högsta hastighet med vilket fordonet kan framföras (hastighetsregulator) för vissa fordon som används av FM. MVTK 12 Avsteg från föreskrifter om högsta hastighet Återkommande besiktning M FAG F, Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon. (utgiven med stöd av MVTK 40 ) Referenser Standarder Handböcker ASB Teknisk handbok. 36

36 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM 4.4 Bromssystem Föreskrifter, avsteg och tillägg MVTK 25 4 Avsteg för släpfordon, efterfordon eller terrängsläp som är försett med bromsar som ej uppfyller kraven enligt FK eller TTK. Jfr VVFS 1994: Bromssystem på släpvagn ska vara försett med automatiska bromskraftregulatorer eller låsningshindrande anordning (antilåssystem) om dragbilen har automatiska bromskraftregulatorer Återkommande besiktning M FAG F, Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon (utgiven med stöd av MVTK 40 ) Referenser Standarder Handböcker ASB Teknisk handbok. 4.5 Styrsystem Föreskrifter, avsteg och tillägg Återkommande besiktning M FAG F, Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon. (utgiven med stöd av MVTK 40 ) Referenser Standarder

37 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM Handböcker ASB Teknisk handbok. 4.6 Karosseri Föreskrifter, avsteg och tillägg MVTK 25 2 Avsteg från utrustningskrav på stänkskydd. FK och TSVFS 1985:5 Allmänna krav på anordningar för åkande och inre säkerhet, exempelvis skydd mot islag samt eventuellt säkerhetsbälten Återkommande besiktning M FAG F, Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon. (utgiven med stöd av MVTK 40 ) Referenser Standarder Handböcker ASB Teknisk handbok. 4.7 Kommunikationssystem Föreskrifter, avsteg och tillägg MVTK 25 3 Avsteg från utrustningskrav på sidomarkeringslyktor. MVTK 25 4 Avsteg för släpfordon, efterfordon eller terrängsläp som är försedda med lyktor som inte uppfyller kraven enligt FK eller TTK. FK 11 och 22 Avsteg från utrustningskrav på rektangulära reflexanordningar. 38

38 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM SäkI Trf Tillägg för krav på vita reflexer framtill vid körning med avskärmad belysning Återkommande besiktning M FAG F, Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon. (utgiven med stöd av MVTK 40 ) Referenser Standarder Handböcker ASB Teknisk handbok. 4.8 Elsystem och Instrumentering Föreskrifter, avsteg och tillägg EEG 3820/85 (NTF Trafikförfattningar) Avsteg från utrustningskravet på färdskrivare för fordon som används av eller står under kontroll av väpnade styrkor, civilförsvar, brandförsvar och styrkor som är ansvariga för upprätthållande av allmän ordning Återkommande besiktning M FAG F, Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon. (utgiven med stöd av MVTK 40 ) Referenser Standarder Handböcker ASB Teknisk handbok. 39

39 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM 4.9 Övriga anordningar Föreskrifter, avsteg och tillägg MVTK 42 Avsteg för kravet på kopplingsbesiktning. Enligt MVTK 42 är det FM bestämmelser som gäller i stället för kopplingsbesiktning. Eftersom FM ännu inte har givit ut några bestämmelser finns det inga andra bestämmelser än de som FMV har givit ut. Föreskriften M Kopplingsanordningar för bilar och släpfordon ska således tillämpas. Enligt MVTK är det bara FM fordon som inte behöver kopplingsbesiktigas. Fordon som tillhör FMV eller FRA ska kopplingsklassas och kopplingsbesiktigas. MVTK 25 2 Avsteg från stöldskydd Återkommande besiktning M FAG F, Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon. (utgiven med stöd av MVTK 40 ) Referenser Standarder Handböcker ASB Teknisk handbok Utrustningskrav för vissa transporter AFS 1994:48 3 Fordonsmonterade kranar, flaklyftbord besiktning och CE-märkning. Undantag för maskiner särskilt konstruerade och byggda för militära och polisiära ändamål. FM avgör om undantaget i AFS 1994:48 ska tillämpas. VVFS 1991:4 Belysning och skyltar på fordon vid transport av "Lång last". 40

40 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM VVFS 1991:5 Belysning och skyltar på fordon vid transport av "Bred last". SRVFS 1998:8 Fordonens utrustning vid transport av farligt gods. IFTEX Utrustning för fordon som transporterar explosiva varor vid andra tillfällen än fältmässig övning. SäkI G Utrustning för fordon som transporterar explosiva varor vid fältmässig övning. 41

41 4 REGLER OCH FÖRESKRIFTER FÖR FORDONSSYSTEM 42

42 5 GENERELLA KONSTRUKTIONSKRAV AVSEENDE SÄKERHET 5 GENERELLA KONSTRUKTIONSKRAV AVSEENDE SÄKERHET Trafiklagstiftningens krav på fordonssystem finns beskrivna i kapitel 4. Utöver dessa krav kan ytterligare säkerhetshöjande krav på fordonets utrustning och beskaffenhet ställas i enlighet med detta kapitel och nästa. För lastsäkring av fordon på bärare, se kapitel 7. Detta kapitel är indelat i 12 huvudgrupper i princip efter VD-LIV strukturen. Detta för att täcka samtliga ingående generella delar i ett fordonssystem. Nedan tas krav upp som gäller oberoende av fordonstyp eller är likartade för flera typer av fordonssystem. Fordonstypspecifika krav återfinns i kapitel 6 KRAV PÅ SÄRSKILDA FORDONSSYSTEM. För krav på vapen och ammunition hänvisas till H VAS. Kraven i kapitel 5 är numrerade efter följande princip: Exempel: Krav 3.G Prefix för krav i H FordonSäk G Generellt krav Avser grupp Motorkropp, smörjsystem motor 34 Löpnummer 5.1 Allmänt Trafiklagstiftning, registreringsbesiktning, avsteg och dispenser Samtliga fordon som ska användas av FM inklusive FSC, FRA, FMV eller andra stödjande myndigheter ska uppfylla de fordonsregler som gäller för fordonstypen. Detta gäller även för alla typer av försöksfordon. MVTK 30 reglerar vilka fordon som ska vara registrerade i Militära fordonsregistret, MIFOR. Fordonet ska vara registrerat om brukandet sker utanför inhägnat område. Fordon som är registreringspliktiga enligt Centrala bilregistret, CBR, kan brukas med interimsskyltar eller saluvagnskyltar. Någon motsvarighet finns inte i MIFOR, varför någon dispens ej kan ges. 3. Krav i H SystSäk har prefix 0., H VAS prefix 1. och H ProgSäk prefix

43 5 GENERELLA KONSTRUKTIONSKRAV AVSEENDE SÄKERHET Krav 3.G01101: Fordonssystemet ska uppfylla de regler som gäller för fordon registrerade i CBR med de tillägg och undantag som medges för FM, FMV och FRA. Kommentar: Tillägg, avsteg och dispenser kan förekomma, vilka dokumenteras i registreringsbeviset Kemiska ämnen, hållfasthet m m Nedan anges generella krav för fordonssystem avseende kemiska ämnen respektive hållfasthet m m. Krav 3.G01201: Ämnen som är förbjudna enligt Kemikalieinspektionens Begränsningslista ska om möjligt undvikas. Kommentar: Mängd, vikt och var ämnena finns samt kvittblivningsmetod ska redovisas separat för varje ämne. Krav 3.G01202: Ämnen som ingår i Kemikalieinspektionens Obs-lista ska om möjligt begränsas. Krav 3.G01203: Antalet komponenter innehållande pyrotekniska eller explosiva satser ska minimeras. Kommentar: Avser ej säkerhetshöjande komponenter som t ex airbag, bältessträckare m m. Krav 3.G01204: Alla ingående material ska väljas och kombineras så att menliga effekter för säkerheten inte kommer att uppträda under systemets livslängd, t ex som följd av adhesion, korrosion, mekanisk utmattning, ömsesidig påverkan, otillräcklig kemisk stabilitetsåldring eller kemisk förändring. Krav 3.G01205: Samtliga kemiska ämnen ska inneslutas och/eller fastsättas så att de inte kan orsaka skada på personal, egendom eller yttre miljö. Krav 3.G01206: Vid användning av härdat stål skall ytbehandlingen väljas så att vätesprödhet eller skadlig korrosion ej uppkommer. 44