Om projekten. 14 Röster om folkbildning och demokrati

Transkript

1 Om projekten 14 Röster om folkbildning och demokrati

2 Några röster Folkbildningens uppgift är att se till att de som riskerar att hamna utanför får redskap för att kunna delta, att göra sin stämma hörd, utbyta erfarenheter och organisera sig. En viktig fråga blev hur vi tänker i olika generationer. Konsumbutiken var viktig för de äldre men fullständigt ointressant som idé för de yngre. Vi kom till insikt om att alla medborgare i vårt informationstyngda samhälle har ett behov av att kunna förhålla sig kritisk till information och att lära sig värdera den. Detta är en grundläggande demokratisk fråga. Röster om folkbildning och demokrati 15

3 De projekt som beskrivs i detta avsnitt ingår i Folkbildningsrådets paraplyprojekt Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Gemensamt för projekten är att de på olika sätt anknyter till området demokrati. Det rör sig som tidigare nämnts om glimtar från projekt som i en del fall inte var avslutade när data, i form av intervjuer och projektrapporter, samlades in. Demokratiprojekt på folkhögskolor Nya målgrupper Stadsmissionens folkhögskola har i projektet Livslyftet önskat nå människor som vanligtvis inte söker sig till studier, exempelvis missbrukare och hemlösa. Detta ska ske genom att bedriva kurser utanför folkhögskolans lokaler och endagsstudier kring olika teman. Stockholms Stadsmission möter i sin sociala verksamhet många utsatta människor. De är ofta kortutbildade med olika sociala problem: missbruk, arbetslöshet, hemlöshet, prostitution etc. När de kommer till Stadsmissionen är de ofta i en så allvarlig situation att de själva bedömer att myndigheterna inte klarar av att hjälpa dem. Tanken med Livslyftet har varit att erbjuda en öppen studieverksamhet, som ett livslyft, en språngbräda mot förändring för dessa människor. Genom en trygg och generös atmosfär i mötet ville man skapa en lust att delta i projektet och kanske i fortsatta studier. Projektet startade hösten 1999 på en av Stadsmissionens enheter. Deltagare bjöds på frukost och verksamheten bestod av samtal och diskussioner kopplade till dagsaktuella händelser. Senare utökades verksamheten till ytterligare en enhet, men trots mycken information nådde den alltför få personer på de båda enheterna. Björn Holm, projektledare och lärare vid Stadsmissionens folkhögskola 16 Röster om folkbildning och demokrati

4 Våren 2000 flyttade projektet till enheten Klaragården. Projektledaren och volontärer inom Stadsmissionen samlade en kvinnogrupp en gång i veckan för studier, samtal, matlagning och studiebesök. Gruppen fortsatte att träffas även under hösten Verksamheten har genomgående byggt på frivillighet. Detta har varit en ändamålsenlig modell och en viss kontinuitet i verksamheten kunde skapas under våren De problem som finns har mestadels sin grund i målgruppens livssituation. Livslyftet har hittills bedömts göra sådan nytta att verksamheten kommer att leva vidare i Stockholms Stadsmissions volontärverksamhet. Kunskapen om folkhögskolans möjligheter har spritts i Stockholms Stadsmission. Problemen har framför allt hängt samman med svårigheten att nå tillräckligt många deltagare. Målgruppens instabila sociala situation gör det svårt för deltagarna att kontinuerligt medverka i Livslyftets aktiviteter. Studieverksamheten har därför fått en tillfällig karaktär: De viktigaste resultaten är att Livslyftet som verksamhet har förankrats inom Stadsmissionen samt att kunskapen om de möjligheter folkhögskolan erbjuder har spritts inom Stockholms Stadsmission. På ett mer allmänt plan har detta fått som följd att allt fler deltagare på folkhögskolans allmänna kurser rekryteras bland de människor som Stadsmissionens enheter möter. Vidare har detta inneburit nya samverkansformer mellan folkhögskolan och Stadsmissionens enheter. Nya kurser har tillskapats. Björn Holm Frivilligheten är en viktig förutsättning för att över huvud taget nå denna grupp. De erfarenheter som projektet gett är att målgruppen är mycket svår att nå och behålla i kontinuerlig verksamhet men också att frivilligheten är en viktig förutsättning för att över huvud taget nå denna grupp. Målgruppen fordrar en mer omsorgsinriktad verksamhet än vad folkhögskolan kan erbjuda i en öppen studieverksamhet. Socialt och pedagogiskt arbete med målgruppen fordrar trygghetsskapande metoder som bygger på frivillighet. Krav och villkor förknippas med dåliga erfarenheter av skolan. Björn Holm Röster om folkbildning och demokrati 17

5 Samverkan och IT Med projektet IT-stöd i folkbildningsverksamheten har Framnäs folkhögskola velat öppna verksamheten för personer som förvärvsarbetar, genom att erbjuda arbetsplatsförlagda utbildningar med distansinslag. Tanken är att människor ska studera på sina arbetsplatser före eller efter arbetsdagens slut. Genom att nyttja arbetsplatsernas datorer ska de kunna studera på it-handledda kurser. Deltagarna ska rekryteras genom samarbete med fackklubbarna på Piteå älvdals sjukhus och AssiDomän. Samverkan, distansutbildning och it-stöd i studierna står i fokus även i Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås, som Västerås folkhögskola driver i samarbete med lo Västmanland och abf. Projektet syftar dels till att utveckla samarbete mellan vuxenutbildningsorganisationer, dels att i detta sammanhang finna en passande folkbildningspedagogik med it-stöd. Liksom Framnäs vill Västerås folkhögskola möjliggöra studier på distans för förvärvsarbetande samt organisationsaktiva personer. En viktig uppgift är att finna former för en folkbildningspedagogik med it-stöd. Tanken är att denna pedagogik, utöver konkreta utbildningssituationer, även ska ligga till grund för ett demokratiskt förändringsarbete, i vardagslivet och vid erfarenhetsutbyte mellan människor. lo gav folkhögskolan i uppdrag att göra en distansutbildning utifrån en redan befintlig traditionell utbildning som kallades facklig aftonskola. De ämnesblock som ingick var ledarskap, de politiska ideologierna, kommunikation, media, argumentationsteknik och informationssökning på Internet. Målet med den nya utbildningen är att människor ska få kunskap och förutsättningar för att våga ta på sig förtroendeuppdrag. De organisationer som inbjöds var några lo-förbund, abf, Unga Örnar, Hyresgästföreningen och ssu: Det var bara några lo-förbund som nappade i första omgången och det var en nackdel eftersom vi missade bredden. Vi hade väntat oss fler deltagare som siktade på framtida förtroendeuppdrag. Gunne Linder, projektledare och lärare vid Västerås folkhögskola Hösten 2000 startade en ny kurs med 14 deltagare. Denna gång skötte folkhögskolan rekryteringen själva och deltagarnas bakgrund skil- 18 Röster om folkbildning och demokrati

6 de sig från den tidigare kursens. Det var exempelvis många deltagare med invandrarbakgrund och med Broderskapsrörelsen som bas: Det är en stor tröghet i organisationerna vad gäller att förstå nyttan av att låta medlemmarna gå utbildningen och att organisationen kan påverka vad medlemmen ska lära sig att föra ut. Gunne Linder Det projektledaren uppfattar som mest demokratistärkande är deltagarnas träning i att uttrycka sig: Jag har sett att några har skrivit insändare i tidningen, gjort inlägg i Folkbildningsnätet och deltagit i paneldebatter. De som inte gjort sådant har i alla fall fått en plattform för att gå vidare i sin egen utveckling. Några har gått vidare i längre fackliga utbildningar. Gunne Linder Morgondagens lärorum Det projektledaren uppfattar som mest demokratistärkande är deltagarnas träning i att uttrycka sig. Samspelet mellan folkhögskola, demokrati och vardagsliv är också viktiga ingredienser i projektet Det demokratiska rummet morgondagens lärorum, som drivs av Brunnsviks folkhögskola. Projektet syftar bland annat till att skapa samverkan mellan olika kunskapsområden och mellan olika organisationer. Organisationerna är Arbetarrörelsens Pedagogiska Mötesplats, Marieborgs folkhögskola, lo och abf. Projetet fokuserar på att forma framtida pedagogiska miljöer och arenor för lärande. Utvecklingsverkstäder, seminarier, samtal och processinriktat skrivande är några planerade arbetsmetoder. Syftet är att stimulera en kunskapsproduktion och kunskapsutveckling värd namnet också inom arbetarrörelsen med utgångspunkt från att det är lite lamt på den fronten idag. Jörgen Hammarin, projektledare och lärare vid Brunnsviks folkhögskola En central del i projektet är utvecklingsverkstäder, sammansatta av människor från olika håll i arbetarrörelsen och dess närstående organisationer. I en planerad utvecklingsverkstad ska deltagarna få Röster om folkbildning och demokrati 19

7 möta författare, forskare, personer som arbetar med konkreta förändringsprojekt av arbetsorganisationen och personer med sakkunskap av pedagogiska miljöfaktorer. Det kommer därmed att bli ett möte mellan teoretisk reflektion och praktisk erfarenhet. Gruppen ska bestå av högst personer. Ett av nyttospåren i projektet är vilken större roll arbetarrörelsens egen studie- och bildningsverksamhet skulle kunna spela i de förändringar som sker på till exempel arbetsplatserna. Vi arbetar med polerna närhet distans och organiserad folkbildning vardagens lärorum. Jörgen Hammarin Det kommer att bli ett möte mellan teoretisk reflektion och praktisk erfarenhet. Det projektledaren hoppas ska bli särskilt demokratistärkande är om de inblandade organisationerna producerar egen kunskap och drar egna slutsatser utifrån projektet. Därmed kan man göra sig mindre beroende av den managementlitteratur och de utbildningsföretag som man menar inte sällan har förenklade företagarperspektiv. En annan aspekt är det fokus projektet lägger på ett medvetet lärande i arbetslivet kopplat till demokratiseringen av arbetslivet: Vi tar tag i en samarbetstradition på det pedagogiska området som levt på sparlåga sedan sjuttiotalet. Det är en brist att inte människor träffas och på djupet diskuterar frågor över organisationsgränserna. Det är också brist på möten mellan teoribildning och praktik. Jörgen Hammarin Nya former för samverkan Projektet Nätverk för socialt arbete och samhällsarbete Folkbildning i nätverk, som drivs av Tollare folkhögskola, vill hitta en modell för öppet och flexibelt lärande. Tanken är att människor inom olika slags socialt inriktade nätverk ska utbyta erfarenheter via bland annat Folkbildningsnätet. Modellen ska även vara användbar i andra sammanhang där folkbildning och praktisk verksamhet kan mötas och befrukta varandra. Bakgrunden till projektet är vetskapen om att eldsjälar i socialt inriktade projekt, exempelvis i ideella organisationer eller i kom- 20 Röster om folkbildning och demokrati

8 muner, ofta är ensamvargar, men att de har behov av erfarenhetsutbyte med andra som arbetar med liknande projekt. Utifrån detta föddes idén om en utbildning på deltid med möten via nätet, men också med fysiska träffar. Tollare folkhögskola ville även se om modellen kunde vara intressant för personer som inte ens har tid att avsätta till en distanskurs, men som ändå använder nätet för kommunikation. Det fanns kontakt med fyra mer eller mindre organiserade nätverk: Nätverket för eldsjälar på Fryshuset i Stockholm, två drogförebyggande nätverk samt ett nätverk för socialt arbete med kamratstöd bland nyktra alkoholister inom nykterhetsrörelsen: Vi ville pröva att koppla ihop dem via nätet och få igång en kommunikation och ett erfarenhetsutbyte utan krav på närvaro eller deltagande. En annan del var att komplettera detta med en nättidning som speglar eldsjälarnas arbete. Eldsjälarna består av både ideellt arbetande och avlönade personer. Alla i vår målgrupp arbetar verkligen på gräsrotsnivå. Staffan Hübinette, projektledare och lärare på Tollare folkhögskola Deltagarna i projektet har en organisationstillhörighet, eller medverkar i kommunala projekt av olika slag. Några driver även egna företag. Deltagarna har det gemensamt att de känner sig lite udda i de organisatoriska sammanhang där det vanligtvis ingår. Genom nätverksarbetet kan de få nya impulser, dela erfarenheter och få inspiration. Vi hade till exempel en journalist, som var invandrare och arbetslös och inte hade lyckats komma in i samhället. Bitterhet bidrog till känslan av utanförskap. Under året i vår distansutbildning ändrade han helt sitt perspektiv. Genom nätverket fick han en plattform, där han kunde komma till sin rätt. Han blev sedan anställd som projektledare i en förort. Staffan Hübinette Genom nätverksarbetet kan de få nya impulser, dela erfarenheter och få inspiration. Verksamheten har i viss mån hämtat inspiration i Manuel Castells analys av nätverkssamhället. Hans analys utgår ifrån att eliter avskiljer sig i samhället och bildar egna nätverk. Därmed finns en betydande risk att stora grupper hamnar utanför. Projektledaren menar att folkbildningens uppgift är att se till att de som löper denna risk får redskap att kunna bygga egna nätverk, förstå nätverks- Röster om folkbildning och demokrati 21

9 och informationssamhällets möjligheter och utnyttja dem för sina ändamål. Att kommunicera digitalt innebär också en möjlighet att bryta med de hierarkiskt uppbyggda mönster för kommunikation som finns i mer traditionella organisationsstrukturer: Vi kan genom projektet, i liten skala och på individnivå, se att det fungerar. Det är för många ett oerhört stort steg att sätta sig framför en dator, att ge sig i kast med tekniken, att våga börja uttrycka sina tankar och skriva ner dem, att tro att någon tycker att de har något att säga som är värt att ta del av. Att få bli del av ett sammanhang, som de digitala nätverken utgör, är viktigt i ett längre perspektiv. Staffan Hübinette Regional samverkan för förnyelse av folkrörelser I projektet Ideellt centrum samverkar Wendelsbergs folkhögskola med ett antal regionala nätverk i syfte att göra människor i Västra Götaland mer aktiva på olika områden. Nätverk inom följande områden ska delta i projektet: Makt och hälsa. Demokrati och ledarskap. Drogförebyggande. Bildning och kultur. Social ekonomi och kooperation. Samhällets demokratisering. Med inriktning på dessa områden ska kursverksamheten utvecklas. Föreningar och grupper som ingår i nätverken ska kunna nyttja kursverksamheten. Kursernas utformning och innehåll avgör nätverken och Wendelsbergs folkhögskola tillsammans. Målet med projektet är att på så sätt skapa ett Ideellt centrum i Västsverige. Förhoppningen är att återupprätta folkbildningen som samhällskraft, i samverkan med andra folkligt förankrade företeelser. Bakgrunden till projektet är en önskan att samla folkrörelser på regional nivå i ett nätverkssamarbete i det här fallet folkrörelser i Västra Götaland och Halland. Syftet är att gemensamt utveckla folkrörelserna inom bland annat områdena demokrati och ledarskap. 22 Röster om folkbildning och demokrati

10 En målgrupp är de regionala funktionärerna i folkrörelserna, som vi vill kommunicera med och bland annat ställa frågan vad de behöver mer utbildning i. I nästa steg vill vi nå alla som arbetar i folkrörelserna. En annan målgrupp är folkhälsoarbetare, socialarbetare, kulturarbetare, fritidsledare i kommunerna med flera. Dessutom har vi en tvärsektoriell ingång alltså samarbete mellan den offentliga och en stärkt ideell sektor. Jan Linde, rektor vid Wendelsbergs folkhögskola och en av projektets initiativtagare En del i projektet kallas 8 kickar för den tredje sektorn. Här ingår ett kursutbud med följande teman: Meningen med ruset. Att leda med idé. Socialekonomiska projekt för lokal utveckling. Utvärdering av projekt i folkrörelser och organisationer. Låter sig skyddsänglar organiseras? I demokratins tjänst. Ledarskap för förändring. Folkhälsa och miljö tredje sektorns roll. Även om inte alla kurser skulle kunna genomföras finns ändå förhoppningen att nätverkssamarbetet kommer att leva vidare: De misstag vi gör lär vi oss något av. Eftersom det är många aktörer tar det tid att hitta formerna. De misstag vi gör lär vi oss något av. Eftersom det är många aktörer tar det tid att hitta formerna, vilket det måste få göra. Säkert blir det också en löpande omvärdering av vilka områden vi ska satsa på. Sören Eriksson, projektledare vid Wendelsbergs folkhögskola För bygdens framtid Folkbildningens centrala plats i samhälleligt förändringsarbete är den huvudsakliga utgångspunkten för projektet Hållands folkhögskola bygger för bygden. Hållands folkhögskola ska samverka med Bygdeutvecklingsprojektet som Åre kommun driver för att åstadkomma en bildningsbas för befolkningen i området. Bakgrunden är att Åre kommun sedan fem år tillbaka bedrivit ett eu-projekt för fördjupat medborgarinflytande. Det finns nio bygder i kommunen och målet har varit att upprätta nio bygde- Röster om folkbildning och demokrati 23

11 kontor med lika många bygdeutvecklare. Det finns också en projektledare i kommunen. Bygderna har själva styrt utvecklingen utifrån sina förutsättningar och intressen. Kallbygden har exempelvis gjort en lokal ekonomisk analys. Man har redovisat bygdens resurser och kartlagt vilka som försvinner därifrån. Dessutom har man analyserat vilken kompetens bygden behöver för att täppa till resursläckaget och göra något av resurserna på plats. De har också startat och driver själva ett vindkraftverk: Skolan fick en förfrågan från Kallbygden om det fanns elever som var intresserade av att bidra med sin kompetens till utvecklingsarbetet. Kommunens visionärer i eu-projektet har också signalerat att kunskapen är viktig och det erfar också de som är aktiva i bygderna. Folkhögskolan har ju möjligheter att bistå bygderna och det har vi försökt förmedla till dem. Ulrika Karlsson, projektledare och lärare vid Hållands folkhögskola Skolans demokratiprojekt ska ingå som en del i den planerade fortsättningen av bygdernas utveckling. I projektet erbjuder skolan sina resurser och erfarenheter, hjälper till att knyta kontakter och sammanföra bygderna. Folkhögskolan kan bidra till att utveckla nätverken, sprida engagemanget och hitta metoder som underlättar utvecklingsarbetet. Målgruppen för skolans projekt är primärt de som efterfrågar skolans tjänster. Utgångspunkten är att initiativet ska komma utifrån bygderna via enskilda, byalag, företagareföreningar eller projektledare. Folkhögskolan utformar inga kurser förrän de får en förfrågan: Projektet har tagit en lite annan form än vi tänkte oss. Vi trodde att det skulle generera en ganska stor efterfrågan på kortkurser, men det har inte kommit igång. Vi tar det som en lärdom att det tar mycket längre tid än väntat. Det blir också intressant att se hur skolans roll förändras när kommunens projektledare försvinner. Frågorna kanske i större utsträckning riktas direkt till skolan och då ser vi en möjlighet att börja arbeta mer långsiktigt. Två år är för kort tid för att arbeta in i folks medvetande att Hållands folkhögskola kan bidra med den kunskapsuppbyggnad som man är överens om är viktig. Ulrika Karlsson 24 Röster om folkbildning och demokrati

12 Genom projektet har folkhögskolan börjat att fungera som en mötesplats för bygdens befolkning. Folkhögskolan har också blivit mer synlig utåt genom att projektledaren bland annat varit ute på bygdernas möten och i olika sammanhang där kommunen bjudit in. En paraplyorganisation, Årebygdernas ekonomiska förening, har bildats. Där ingår de nio bygderna, Studieförbundet Vuxenskolan och Hållands folkhögskola. Folkhögskolan har inrättat en speciell bygdelinje. Det har funnits vissa problem med rekryteringen, men beslutet att genomföra linjen står fast. Idén om att eleverna ska vara resurser i utvecklingsarbetet har ännu inte genomförts, bland annat på grund av en omorganisering av den allmänna linjen. Men genom paraplyorganisationen öppnas en möjlighet för bygderna att komma till folkhögskolan och rekrytera elever: Visionen med projektet känns fortfarande helt rätt, svårigheten är bara hur jag som projektledare använder min tid på bästa sätt. Ulrika Karlsson Genom projektet har folkhögskolan börjat att fungera som en mötesplats för bygdens befolkning. Aktiva människor i lokalsamhället I projektet Folkbildning och lokal utveckling Från Folkärna till Grövelsjön strävar sju folkhögskolor i Dalarna efter att folkbildningen tar plats i den samhällsomdaning som nu pågår. De sju skolorna är Brunnsvik, Fornby, Företagarna, Malung, Mora, Västanvik och Sjövik. Senare har även Skinnskattebergs folkhögskola tillkommit. Utgångspunkten för samtliga är att lokalt utvecklingsarbete ska grunda sig på den aktivitet människorna i lokalsamhället själva uppbådar. Demokrati och medborgerligt deltagande är en självklar del i kurserna, tillsammans med yrkesinriktade kunskaper och hantverk. Projekten går ut på att hitta former för denna bildning och utbildning. Tidigare projekt har visat att kontinuerlig kontakt mellan skolorna betyder mycket för att man ska kunna granska och kommentera varandras erfarenheter. Det gäller även att höja personalens kompetens så att de kan bidra till att utveckla nya redskap i folkbildningen, anpassade till behoven för den lokala och regionala utvecklingen. Seminarier har genomförts som ett led i erfarenhetsutbytet. De har framför allt besökts av lärare, men målgruppen är all personal på skolorna: Röster om folkbildning och demokrati 25

13 All personal är viktig därför att utvecklingen kan innebära att vi tar in andra grupper i skolan än vi vanligtvis möter där, och då måste all personal vara införstådd med det. Berit Sisell, projektledare och bitr. rektor vid Mora folkhögskola Folk uppfattar att studieförbund och folkhögskolor är neutrala arenor utan egenintresse. Skolorna vill nå människor i Dalarna, som har utbildningsbehov som behöver tillgodoses. För att möta dessa behov prioriterar varje folkhögskola några verksamheter var. Som exempel kan nämnas att Mora har en filial av allmänna kursen i Särna. Förutom ämneskunskaper lär deltagarna känna varandra och får redskap för att våga påverka och ta tag i processer i byn. Vid filialen har också funnits deltagare i svenska för invandrare och SärVux. Även andra skolor har haft filialer med allmän kurs. Brunnsvik och Fornby har genomfört lokalt ting kring frågor man önskat lösa i bygden. Brunnsvik har börjat arbeta med frågan om hur människor kan agera för få behålla nedläggningshotad hälso- och sjukvård i sin hembygd. Några skolor har genomfört kurser i gemenskapsföretagande. Det innebär att man under utbildningen ska utveckla företagsidéer och lära sig hur olika företagsformer fungerar. Inom ramen för det aktuella projektet har Mora folkhögskola haft kurser i gemenskapsföretagande samt entreprenörskap och projektledning, Skinnskattebergs folkhögskola har genomfört utbildning av småföretagare i turistbranschen i Bergslagen och Företagarnas folkhögskola har genomfört Fisketuristutbildning. Verksamheterna innebär sammantaget att folkbildningens organisationer tar ett ökat ansvar för den lokala utvecklingen i bygden: Folk uppfattar att studieförbund och folkhögskolor är neutrala arenor utan egenintresse, och därför lämpar de sig för att ta itu med svåra och kanske kontroversiella frågor som bygden har att lösa. Dessutom tror jag att de tycker att det finns användbar kompetens att få där och inte minst vi är långsiktigt närvarande i bygden. Berit Sisell Att arbeta med lokal utveckling tar lång tid och det gör att studieförbund och folkhögskolor ser sig själva och ses av befolkningen som en resurs, eftersom de av tradition ofta finns som en institution i lokalsamhället. En fördel är också att folkbildningen inte har samma prestationskrav som inom formella utbildningar: 26 Röster om folkbildning och demokrati

14 Folkbildningen möter människor med respekt men utan en massa prestationskrav, och därför vågar folk komma som de är. Berit Sisell Medborgerligt deltagande Medborgerligt deltagande och demokrati är nyckelord i projekt som Kävesta folkhögskola genomför. Kävesta folkhögskola påtalar att deras kursdeltagare inte tillhör någon specifik kategori människor. Men åtminstone en sak har de gemensamt: de känner sig inte särskilt delaktiga i samhällsutvecklingen. Detta ska projektet Demokratiutveckling/utbildning råda bot på. Med samtalsgrupper om demokrati, gästande föreläsare och förbättrad interndemokrati vill skolan öka deltagarnas kunskaper om demokrati, känsla av makt, förståelse för skillnader mellan olika verkligheter samt förutsättningarna för deras framtida deltagande i kultur- och samhällsliv. Bakgrunden till projektet var två frågor: Hur ska folkhögskoleelever uppleva att de verkligen är med och påverkar samhällets utveckling? Hur ska de få en ökad lust att delta i förenings- och kulturliv? Folkbildningen möter människor med respekt men utan en massa prestationskrav. Utvärderingar bland elever den senaste tioårsperioden har visat ett förhållandevis lågt samhällsengagemang och intresse för föreningslivet. En undersökning visade även att trots att elever sade sig trivas på skolan och tyckte att de utvecklats personligen, var det en relativt stor andel som inte tyckte att de kunde påverka särskilt mycket, vare sig på skolan eller i samhället. Syftet med projektet blev att försöka hitta bra modeller för att utveckla skolans miljö och arbetsformer, bland annat genom att ta in föreläsare och inspiratörer utifrån. Målgruppen för projektet var i första hand alla skolans elever. Eleverna har en skiftande social bakgrund med en medelålder kring 35 år. Cirka 60 procent är kvinnor och 40 procent män. Projektet har lett till att frågor om människosyn, kunskapssyn och samhällssyn diskuterats mer: Men till en viss gräns. Det är trevligt att diskutera de här frågorna, men gränsen går där till exempel elevinflytandet Röster om folkbildning och demokrati 27

15 Demokratin måste bygga på att människor ser att deras åsikter omsätts i handling. övergår i makt. Det vill säga där några vill genomdriva något som går emot uppfattningen hos den eller de som sitter i en maktposition. Jag drar parallellen till vad som blev tydligt vid Demokratiutredningens Demokratiforum i Örebro. Skiljelinjen mellan Demokratiutredningens företrädare och politikerna var att politikerna inte visade någon tilltro till människor genom inställningen att man kan inte släppa makten till folket, för risken finns att folk driver fram korkade eller farliga beslut. Det är inte konstigt att det uppstår politikerförakt. Demokratin måste bygga på att människor ser att deras åsikter omsätts i handling och upptäcker att de också måste ta ansvar för följderna. Alf Rikner, lärare vid Kävesta folkhögskola Projektet har aktualiserat frågor hos både elever och lärare om inflytande och makt och vilka hinder som finns: Vi har också tagit upp vad som kan vara demokratihämmande i en mindre grupp och det behöver vi bli skickligare på att hantera. Alf Rikner Projektet har varit framgångsrikt på så sätt att eleverna fått nya infallsvinklar på hur man kan tänka om demokrati, om demokratiska arbetsformer och mötesteknik. Mindre framgångsrikt var att många elever lämnade arbetet med demokratifrågorna med ett slags leda: Då har man förbrukat förtroendet hos många elever för ordet demokrati. Vi tog ju upp det som något positivt som de skulle få pröva på. Tyvärr bidrog Demokratiutredningens medverkande till en negativ uppfattning genom att med mycket kort varsel ställa in sin medverkan två gånger, trots att hela skolan ställt om scheman för att kunna delta. Det blev ett antiklimax och sände alldeles fel signaler om hur man värderade mötet med elever och lärare på skolan. Det drog även ned förtroendet hos lärarkåren. Alf Rikner 28 Röster om folkbildning och demokrati

16 Aktivt deltagande i samhällsprocessen Projektet Den aktive medborgaren sökandet efter ett sätt att förnya undervisningen i demokrati vid Botkyrka folkhögskola syftar, liksom projektet på Kävesta folkhögskola, till att öka människors deltagande i de demokratiska samhällsprocesserna. Tanken är att utarbeta undervisningsmetoder som kombinerar teoretiska studier om den svenska demokratiska modellen med direkt deltagande i förenings-, parti- eller församlingsverksamhet. Egna erfarenheter av demokratisk verklighet kan därigenom spegla teoretiska fakta. Förhoppningen är att människor på kurserna lär sig att aktivt och medvetet välja form för det egna deltagandet. Tanken är att detta på sikt ska bidra till att den demokratiska modellen anpassas till nutida samhällsmedborgare. När det gäller att utveckla nya metoder för den vanliga undervisningen riktade sig projektet till personalen på folkhögskolan: Våra elever blev därför våra testgrupper och indirekt målgrupp, de var inte medvetna om att de deltog i ett projekt. Jag valde att göra så för att inte krångla till det. Eric Hartig, projektledare och lärare vid Botkyrka folkhögskola Deltagarna på folkhögskolans kurser har en varierande bakgrund. Det var två kurser som deltog i projektet. Den ena var en kurs för kvinnor i Svenska 2, kallad q2, och den andra gruppen var Allmän linje, årskurs 1: I q2, som jag tycker var mest intressant därför att det hände mycket, där var det specifika att de var dåliga på att prata svenska... De människorna är marginaliserade på så sätt att de går under kategorin invandrare, är dessutom kvinnor och kommer från fel land, det vill säga inte från Västeuropa eller USA. Åldersmässigt var de mellan 25 och 45 år och de flesta har barn. Några deltagare var aktiva i föräldraföreningar eller Hyresgästföreningen. En på Allmänna linjen som arbetade med Hem och Skola är ganska verbal, så hennes utgångspunkt skilde sig litet från q2:s deltagare, men även hon var arbetslös, invandrare och småbarnsmamma. Eric Hartig Tanken var att alla lärarna skulle ta aktiv del i projektet men så blev Röster om folkbildning och demokrati 29

17 inte riktigt fallet. Arbetet genomfördes av projektledaren och ytterligare några lärare. En projektgrupp bildades men det var enbart projektledaren som hade timmar i tjänsten för projektet. Övriga lärare i Q2 var också positiva till att driva dessa utvecklingsidéer. Det fanns också enstaka lärare som tyckte idéerna var intressanta, ställde frågor och så vidare, men projektledaren menar att det varit trögt : Sista halvåret av sammanlagt tre kom många lärare och frågade: Vad håller ni på med? De var nyfikna. Det kan bero på många saker att det var trögt. Det kan bero på mig också. Jag var ganska ny på skolan när vi drog igång det här och kände inte att jag hade en plattform varifrån jag kunde bre ut mig och uppmana kollegorna att kom igen, kom med här. Projektet presenterades också på studiedagar och vid några andra tillfällen. Nyfikenheten växte det sista halvåret och nu vet alla lärare att detta har vi gjort, det här är en metod. Eric Hartig Folkhögskolan blir ett redskap som direkt kan bidra till att folk tar tillbaka makten över sina liv. Själva idén med projektet var att successivt utveckla och pröva nya undervisningsmetoder. Att fokus låg på metoder som lärarna skulle kunna använda gjorde att det främst var i diskussioner med kollegor och rektor som möjliga förändringar eller inriktningar av projektet kom upp: Elevgruppen har ju inte varit med och kunnat påverka, eftersom de inte visste om att de indirekt deltog, men en viss del av deras undervisningstid har påverkats, eftersom vi haft mer resurser att jobba fram idéerna. Det skulle vi nog gjort ändå, men i mycket, mycket mindre utsträckning. Eric Hartig Projektet har haft en demokratistärkande roll genom att, som projektledaren uttrycker det, folkhögskolan blir ett redskap som direkt kan bidra till att folk tar tillbaka makten över sina liv. En bakomliggande tanke är att folkbildningsarbetet på skolan för de studerande är en slags klasskamp med samma kännetecken som gällde vid tiden för demokratins genombrott: Invandrare med låg status de som kommer från fel kulturer, har fel religioner, har fel hudfärg gentemot normen 30 Röster om folkbildning och demokrati

18 i samhället de benämns och behandlas som om de vore en grupp. De har blivit en underklass därför att det är hög arbetslöshet bland dem, de omtalas som om de är mer till besvär än glädje för samhället, och de områden där många av dem bor blir stigmatiserade och utpekade som problemområden. Det är väldigt likt svensk arbetarklass i den tidiga arbetarrörelsens historia. Eric Hartig Projektet uppfattas som lyckat. Det har gett utrymme för metoddiskussion och också lyft fram demokratiaspekterna i undervisningens innehåll. Särskilt märks projektets betydelse när inte längre resurserna i form av avsatta medel finns: I en kurs jobbade jag med ett moment tillsammans med andra lärare på samma grundidé, men det fick inte alls samma fart och utrymme som under projekttiden. Men att vi över huvud taget fortsätter med detta förhållningssätt till studierna, med både teori och praktik, och planerar in det i kommande undervisning är bevis nog. Det handlar om inställningen att vår skola inte ska vara ett utbildningscentrum utan mera ett bildningsorgan. Jag tror också att de studerande fått mersmak, men i vilken utsträckning de själva kommer att pusha på i den här riktningen det vet jag inte. Eric Hartig Demokrati IT och informationsvärdering Demokrati knyter an till frågor om kommunikation mellan människor och här har den nya informationsteknologin kommit att få en allt mer framträdande roll under de senaste åren. I Kvinnofolkhögskolans projekt KOMIK kommunikation, IT och kunskap vill man bland annat få svar på frågan: Hur kan vi via sökandet efter kunskap och kommunikation med IT som hjälp dels få deltagare att aktivt medverka i den offentliga debatten som försiggår på nätet, dels få fram metoder för hur vi kan tolka, granska och värdera informationen som presenteras på nätet och göra den till kunskap? Mottagare av information via Internet behöver alltså veta hur de ska hantera informationen källkritiskt. Undervisningsmaterial Röster om folkbildning och demokrati 31

19 för detta ska produceras och integrering av lärarkompetens sker i lärarlag. Viktigt att värdera information Projektets grundtanke var att väcka deltagarnas kritiska hållning och få dem att skilja mellan fakta och åsikt. Tanken att information från Internet automatiskt leder till kunskap problematiseras inom projektet Hjälmareds folkhögskola I Tiden informationspiloter och informationsvärdering. Projektet ska leda till att kursdeltagarna på Hjälmareds folkhögskola lär sig integrera kunskap med sin egen verklighetsuppfattning i stället för att kopiera artiklar på Internet eller i böcker. Därför ska informationspiloter utbildas bland kursdeltagarna. Dessa ska handleda såväl lärare som andra deltagare i informationssökning med dator och kunskapssökning på bibliotek. All information behöver också värderas och behandlas källkritiskt. Det är en färdighet som projektet ska ta fram metoder och redskap för att öva på. Bakgrunden till projektet var lärarnas iakttagelse att deltagarna ganska okritiskt använde sig av uppgifter från Internet. Eleverna ifrågasatte inte om informationen var sann utan förutsatte att den var det. Projektets grundtanke var att väcka deltagarnas kritiska hållning och få dem att skilja mellan fakta och åsikt. Målgruppen blev deltagarna på kurserna. Dessa deltagare består av ett bra snitt av befolkningen med invandrare och på senare tid allt fler äldre elever. Undervisningen spänner från högstadie- till universitetsnivå. Lärarna på skolan blev indirekt en målgrupp. Lärarna har oftast i sin egen utbildning lärt sig kritiskt tänkande och källgranskning och tanken var att de skulle undervisa i detta via sina egna ämnen med hjälp av ett material som producerades inom projektet. Det medförde att en fortbildningsdag genomfördes. Vi kom till insikt om att alla medborgare i vårt informationstyngda samhälle har behov av att kunna förhålla sig kritisk till information och lära sig värdera den. Detta är en grundläggande demokratisk fråga. Mats Lilienberg, projektledare och lärare på Hjälmareds folkhögskola Enligt projektledaren mottogs projektet positivt och uppfattades som meningsfullt av alla deltagare. 32 Röster om folkbildning och demokrati

20 Vem säger vad, när, hur och varför? Det blev själva kärnan i vårt material och checklistan för vårt projekt. Det gjorde att det var lätt att ta till sig, inte abstrakt och teoretiskt utan jordnära. Vi gjorde till och med en sång av det och det blev ett slags mantra, som alla hade i huvudet när de satte sig framför datorn. Vi har också lagt ut all information och material på Internet, så att alla som vill fritt kan använda sig av det.* Mats Lilienberg Under projektet uppfattade lärarna att deltagarna blev bättre på att värdera information. I slutenkäten trodde 43 procent av eleverna att de skulle ha stor eller mycket stor nytta av den kunskap projektet gett dem. När vi började kände vi oss lite som pionjärer, därför att det fanns väldigt få material som kopplar källkritik till Internet. Ett år senare hade det exploderat och det fanns mycket att tillgå. De som går i grund- och gymnasieskolan idag eller är ute i arbetslivet kommer att få lära sig om källkritik. De som varken studerar eller har arbete, långtidssjukskrivna, pensionärer med flera, är viktiga målgrupper för folkbildningen, därför att källkritik blir nödvändig för alla i ett samhälle som präglas av så mycken information. Mats Lilienberg Källkritik blir nödvändig för alla i ett samhälle som präglas av så mycken information. Ungdomars delaktighet På Viskadalens folkhögskola genomförs projektet Att mötas för förändring. Målet är att utveckla ungdomars delaktighet och engagemang. De lärare som deltar i projektet är anställda på skolans fritidsledarutbildning. Det finns en önskan att tydliggöra demokratifrågorna i utbildningen. Ett steg är att utveckla modeller för arbetet med demokratifrågor modeller som ska kunna implementeras i samtliga kurser: En upprinnelse till projektet var en utredning genomförd vid högskolan i Jönköping: Kan en filthatt stärka demokratin? Den kritik den framför vad gäller folkbildningens för- * Se Internet: Röster om folkbildning och demokrati 33

21 måga att skapa engagemang och inflytande föranledde oss att granska oss själva. Vår folkhögskolas pedagogik måste genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt. Det finns också rapporter som visar att alltför många ungdomar inte får en chans att komma in i samhället. Även många vuxna lever i utkanten. Vi ser problemen med integration och rasism i bostadsområdena. Mikael Löfgren, projektledare och lärare vid Viskadalens folkhögskola Resultaten hittills från projektet visar att två begrepp blir centrala: makt och klass. Projektledaren menar att skolan och fritidsgårdarna ofta inte utgår från ungdomarnas sätt att se på verkligheten. Fritidsgårdarna har ibland kritiserats för brist på perspektiv, när det gäller frågor om kön, ålder, klass och etnicitet: Vår folkhögskolas pedagogik måste genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt. Vårt arbete har influerats av kollegor vid Manchester University. Vi har besökt varandra och det samarbete vi byggt upp fokuserar på att utveckla strategier för att möta det gemensamma problemet med bristande delaktighet i samhället. Vi förändrar fritidsledarutbildningen genom de här influenserna utifrån. Det rör sig om att i undervisningen inte se de studerande som en grupp utan som individer att var och en lär på sitt eget sätt, har olika erfarenheter, bär på olika fördomar. Det är viktigt att de får med sig kunskap om hur de kan förhålla sig till dessa frågor när de själva ska ut som ungdoms- eller fritidsledare. Mikael Löfgren Målgruppen för projektet är elever vid skolans fritidsledarlinje, men även yrkesverksamma fritidsledare på fritidsgårdar, i studieförbund, i kriminalvården etc. Lärare och deltagare i projektet träffas och för en fortlöpande diskussion, med koncentration på frågor som rör ungdomars delaktighet. Deltagarna på fritidsledarutbildningen är mellan 22 och 45 år och fördelningen mellan könen är relativt jämn. Det är särskilt begreppet medvetandegörande som i det här projektet blir en del i arbetet med att stärka demokratin: Medvetandegörandet. Att få oss själva och andra som arbetar med dessa frågor att tycka att det är viktigt och inte låta 34 Röster om folkbildning och demokrati

22 oss förblindas av eller avtrubbas av det som är flashigt, vackert, trendigt... Medvetandegörandet gör en trygg i sig själv och det man står för att hitta sätt att öka inflytandet för ungdomar som står helt utanför. Vi har i projektet utvecklat en trappa i tio steg för att försöka tydliggöra processer, visa att det tar tid och att man måste vara överens om målet. Mikael Löfgren Demokratiprojekt i studieförbund På följande sidor beskrivs ett antal projekt inom studieförbund, med anknytning till temat demokrati. Ungdomars minskade engagemang i föreningslivet i allmänhet och i politiska partier i synnerhet är en företeelse som ofta diskuteras i samband med frågan om demokratins framtid. En rad studieförbund genomför inom ramen för denna frågeställning insatser med unga människor som särskild målgrupp. Istället för att inrikta sig på en viss åldersgrupp har andra studieförbund valt att arbeta med olika åldersgrupper. En del av dessa projekt har inriktats på att öka enskilda personers möjlighet att få tillgång till, och kunskap om, datorer och it. Studieförbundens verksamhet grundar sig på olika intressenters behov. En viktig intressent kan vara det lokalsamhälle som studieförbundet verkar i och detta har varit utgångspunkt för några av projekten. Demokratiperspektivet är en hörnpelare i folkbildningen. Morgondagens folkbildare abf genomför ett projekt kallat Morgondagens folkbildare. Syftet är att inspirera ungadomar till att vara med och utveckla folkbildningen och föra abf:s folkbildningstradition vidare. De som rekryteras till den utbildning som ingår i projektet kommer från hela landet och åldersgränsen är 30 år: Demokratiperspektivet är en hörnpelare i folkbildningen. Vårt mål är att även i framtiden vara med och utveckla det perspektivet i medlemsorganisationerna och i folkbildningen. Sven-Åke Pettersson, förbundsansvarig i ABF för projektet Röster om folkbildning och demokrati 35

23 Utbildningen är 15 veckor varav 9 veckor är internatstudier, som äger rum på Brunnsviks folkhögskola. Innehållet omfattar folkbildningskunskap, metodik, pedagogik, kulturfrågor och framtidsfrågor. Deltagarna gör också projekt på hemmaplan. De kan till exempel handla om att hitta nya vägar för rekrytering av människor eller om att utveckla verksamhet ur ett folkbildnings-/utbildningsperspektiv för cirkelledare eller andra som vill arbeta förändringsinriktat. De deltagare som genomgått utbildningen är jättenöjda och tycker att de lärt sig mycket som de har nytta av i sina jobb eller i sina förtroendeuppdrag. Det negativa är att de inte har tagits emot på hemmaplan som vi hade hoppats. Deras kunskaper har inte tagits till vara. Sven-Åke Pettersson De mål som fanns med projektet har visat sig hålla under arbetets gång: Visionen håller. De förändringar vi gjort är att vi gett mer struktur och stadga åt arbetet på hemmaplan mellan internaten och i det virtuella klassrummet. Vi har också infört ett mentorskapsystem för studie- och praktikarbetet på hemmaplan. Det är ett sätt att stödja och följa upp under hela utbildningen och se till att deltagarnas kunskaper och kompetens tas tillvara efteråt. Mentorerna finns också med vid träffarna i inledningen och avslutningen av utbildningen. Jörgen Hammarin Experimentverkstäder Frikyrkliga studieförbundet, FS, genomför ett projekt kallat Vem brinner för en Konsumbutik? Projektet erbjuder enskilda ungdomar att delta i experimentverkstäder kring arbets- och beslutsformer. Bakgrunden är ett projekt i Missionsförbundet med namnet Vem vill axla denna kyrka? Det hade visat sig att ungdomar inte ville gå in i traditionellt folkrörelsearbete i kyrkan och med den utgångspunkten blev projektet ett generationsprojekt. Under samtalen sa någon: Vem brinner egentligen för en Konsumbutik? Detta var en fråga som väckte alla och man började fundera på 36 Röster om folkbildning och demokrati

24 var idékraften fanns någonstans. Rektorn för Frikyrkliga studieförbundet förde frågan vidare och det ledde till att en projektplan skrevs. Tanken var att man skulle ut och väcka frågorna och starta experimentverkstäder på olika platser. Idén var att undersöka vad som händer när ungdomar träffas och försöker påverka arbetet i FS. Men redan efter en månad ändrades perspektivet. Från att ha uppfattat att ungdomar tvekat inför engagemang, ändrades inriktningen när man insåg att det fanns hundratals ungdomar i en rad olika projekt. Ungdomarna var inte oengagerade! En viktig fråga blev hur vi tänker i olika generationer. Konsumbutiken var viktig för de äldre, men fullständigt ointressant som idé för de yngre. En rad undersökningar visade att engagemanget kanske aldrig varit så stort som idag, men det ser annorlunda ut och går utanför våra mätbara möjligheter inom folkrörelserna. Vi plockade också fram de exempel vi själva deltog i och kunde konstatera att det finns ett stort engagemang, men ungdomar idag bygger nya saker. Ola Bojestig, projektledare vid Frikyrkliga studieförbundet När projektet ändrade inriktning blev målgruppen delvis en annan. De som skulle leda projektet började istället att rikta förändringsarbetet inåt, in i organisationen: Om två veckor ska nästan all personal i FS på en utbildningsvecka där en dag handlar om demokrati och delaktighet. Där får vi testa vilka värderingar vi egentligen har var och en. Tanken är också att möta varje avdelnings styrelse och personal och att utmana till nya demokratiska arbetsformer. Men det handlar mer om att diskutera grundläggande demokratiska värderingar än att hitta nya demokratiska former. Ola Bojestig Ny målgrupp för projektet blev dels människor som arbetar och engagerar sig i FS som studieförbund, dels FS deltagare. Cirka 25 procent av FS verksamhet är ungdomsverksamhet och där deltar ungdomar från medlemsorganisationer och från allmänheten. Projektet är nu avslutat men den process som projektet gav upphov till har bara börjat. En vikig del i processen består av att stärka demokratin i FS, bland annat genom att skapa demokratiska arenor. Röster om folkbildning och demokrati 37

25 Över huvud taget har demokratifrågorna genom projektet ställts i fokus i fs. Nya tankar och insikter har fötts: Det är den medvetenhet som skapades om vi- och domtänkandet, där vi står oemotsagt medan man har väldigt mycket åsikter om dom. Vad vi upptäckte var att det är vi som är en stor del av problemet, och vi måste börja där för att omdefiniera och ändra vår syn på dom. Att prata i termer av vi och dom är ett sätt att förenkla verkligheten. Ola Bojestig Ungas uppfattning om studiecirklar Sveriges Idrottsstudieförbund, sisu har genomfört ett projekt kallat Ungdomsutvärdering. I projektet genomfördes en utvärdering av vad ett antal ungdomar hade för uppfattning om studiecirkelverksamhet som de deltagit i. Bakgrunden till projektet är att SISU genom sitt arbete med idrottsklubbar möter många ungdomar, som även deltar i folkbildningsarbete. sisu har en klar ungdomsprofil med en genomsnittsålder på år: Ungdomar tycks också vilja arbeta mer i nätverk av olika slag. Idrottsrörelsen antog för några år sedan ett idéprogram för 2000-talet, Idrotten Vill. I det är ungdomsfrågan mycket högt prioriterad. Där ingår även att diskutera om det gamla upplägget i föreningslivet är det som ungdomar vill engagera sig i. Vi tycker oss märka att det blivit svårare med rekryteringen till styrelser och annat. Ungdomar tycks också vilja arbeta mer i nätverk av olika slag. Vi ville fördjupa vår kunskap på dessa områden genom att fråga ungdomarna själva. Jan Byström, FoU-chef vid SISU Idrottsutbildarna Det var mot denna bakgrund som utvärderingsprojekt planerades. 21 av 22 SISU-distrikt medverkade. Varje distrikt fick i uppdrag att intervjua tio cirkeldeltagare i åldern år. Förbundet tillhandahöll underlag i form av frågor, mall för urval av deltagare och typ av cirkelstudier. Sammanlagt intervjuades 154 ungdomar av medarbetare och förtroendevalda. Resultatet överträffade förväntningarna: De som gjorde intervjuerna upptäckte hur oerhört intressant det var att prata med ungdomarna. Eftersom intervjuer- 38 Röster om folkbildning och demokrati

26 na var ganska långa fick även ungdomarna anledning att tänka till. Vi fick också ut väldigt mycket information av utvärderingen, både i form av stöd i många frågor och av pekpinnar om att folkbildningen måste vidareutveckla sin verksamhet. Ungdomarna är oerhört positiva till folkbildningsarbetet och tillräckligt okunniga för att inte ha förutfattade meningar om studiecirkeln. För dem är den en fräsch och positiv erfarenhet och en upptäckt om att man kan studera på ett annat sätt än i skolan. De var till och med tveksamma om att det är tränaren eller lagledaren som ska vara cirkelledare. I vissa fall vore det intressant att få in andra människor, säger de. De vill också vidga innehållet i studierna till ämnen som inte har en specifik orientering mot idrotten. Jan Byström Unga tycker till Tjänstemännens bildningsverksamhet, tbv har genomfört projektet Unga tyckare. Bakgrunden var ett tidigare projekt kallat Nattvandring mot våld. Redan under de förberedande träffarna med ungdomarna märkte ledarna att det blev mycket debatt om religion, politik, klotter osv. Ledarna bad därför tbv att ordna en samtalsgrupp. Detta ledde fram till projektet Unga tyckare, med syftet att stimulera ungdomarna till att fortsätta dialogen kring frågor som engagerade dem, frågor som också är viktiga för samhället. Projektet har genomförts i Göteborg och har konkret bestått av en samtalsgrupp. En del av ungdomarna har rekryterats via de kontakter som tbv tidigare haft med socialtjänst, fritidsförvaltning och polis. Gruppen har bestått av både tjejer och killar. Några har invandrarbakgrund och en del bodde i lvu-hem (lvu är lagen om vård av unga). För flertalet av ungdomarna har projektet inneburit en process där de växt på olika sätt: Ungdomarna är oerhört positiva till folkbildningsarbetet och tillräckligt okunniga för att inte ha förutfattade meningar om studiecirkeln. Vi hade en kille i Unga tyckare som strulade på alla möten och inte tillförde någonting, men han kom på vartenda möte, varje torsdag i två år. Det är uppenbart att det för honom betydde något att få vara med, även om ingen annan av oss Röster om folkbildning och demokrati 39