Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkebyskolan åk 4-6 Läsåret Grundskolan och grundsärskolan Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 1 Innehållsförteckning I Bakgrund, definitioner och begrepp Lagstöd Definitioner Skolpersonalens befogenheter och skyldigheter Kvalitetssäkring årliga rutiner, delaktighet och förankring... 7 II Årlig plan för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete gällande årskurserna 4-6, läsåret Mål Åtgärder för att främja likabehandling Utvärdering av föregående läsårs åtgärder för att främja likabehandling 12 3 Åtgärder för att förebygga kränkande behandling Åtgärder vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling Utvärdering av föregående läsårs åtgärder Arbetsgång vid upptäckt av diskriminering och kränkande när vuxen kränker elev Arbetsgång vid upptäckt av diskriminering och kränkande när elev kränker elev Arbetsgång vid upptäckt av diskriminering och kränkande när elev kränker vuxen Kompetensutveckling läsåret Litteratur tillgänglig hos skolans specialpedagog: Kontakter för mer information Bilaga: Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier

3 2 Inledning Planen beskriver Kyrkebyskolans arbete med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda). Planen utgör en omarbetning och revidering av förra läsårets Plan mot diskriminering och kränkande behandling /årlig plan. Planen innehåller två delar. Del I beskriver bakgrund, definitioner och begrepp, och är gemensam för Kyrkebyskolans samtliga årskurser. Innehållsmässiga förändringar/tillägg i denna del återfinns bl.a. i de delar som berör lagstöd, skolpersonalens befogenheter, kvalitetssäkring årliga rutiner, delaktighet och förankring. Del II utgör också den en revidering, grundad på enkäter och utvärderingar av förra årets arbete. Den beskriver det konkreta arbetet stadievis och läsårsvis, och denna del revideras inför varje läsår.

4 3 I Bakgrund, definitioner och begrepp Alla människors lika värde är en grundläggande mänsklig rättighet, enligt FN:s konvention. Det innebär att det aldrig är tillåtet att kränka en annan människa oavsett anledning. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. Alla skolor ska arbeta med att förebygga diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas Plan mot diskriminering och kränkande behandling. I denna ska det framgå vilka insatser skolan gör för att skapa en trygg skola med en god arbetsmiljö för alla. Dessutom ska det i planen finnas med rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier sker. 1 Lagstöd Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på Diskrimineringslagen 2008: 567 Skollagen SFS 2010: kap. 6 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 6 kap. 7 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 6 kap. 8 Skollagen (SFS 2010:800) Årlig plan Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 10 Skollagen (SFS 2010:800)

5 4 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lgr års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Förordning 2006:1083, om barns och elevers deltagande i arbete med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap. 1, avseende anmälningsskyldighet. Regeringsformen 1 kap. 2. Brottsbalken. Europakonventionen artikel 14 förbud mot diskriminering. FN:s mänskliga rättigheter och Barnkonventionen 2 Definitioner Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Individens subjektiva upplevelse är en viktig utgångspunkt i definitionen av kränkande behandling. Skollagens beslut om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för att någon direkt eller indirekt blir sämre behandlad än någon annan person i en liknande situation och att det har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. De sju diskrimineringsgrunderna: kön etniska tillhörighet religion och annan trosuppfattning funktionshinder sexuella läggning

6 5 könsöverskridande identitet eller uttryck (identifierar sig inte med sin biologiska könstillhörighet eller genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) ålder Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som på något sätt kränker en persons värdighet på grund av samma diskrimineringsgrunder som ovan. Kränkande behandling Ett uppträdande, som utan att vara trakasserier, kränker någon annan persons värdighet. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysisk (slag och knuffar) verbal (hot eller tillmälen) psykosocial (utfrysning och ryktesspridning) text- eller bildburen (klotter, brev/lappar, databuren text och sms). De flesta handlingar som ryms under begreppet kränkande behandling, t.ex. misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga handlingar även om de begås av underåriga. Barn- och elevombudsmannen, BeO, har som uppgift att tillvarata den enskilda elevens eller barnets rätt i frågor som rör begreppet kränkande behandling. Mobbning Exempel på kränkande behandling är mobbning utfrysning, hot, våld som dessutom innebär: upprepning över tid obalans i styrkeförhållandet, där den utsatte har svårt att försvara sig ur ett fysiskt eller psykiskt underläge såväl individ eller grupp kan vara förövare Mycket av mobbingen sker bakom ryggen på de vuxna, och är ofta svår att upptäcka. För den som drabbas handlar det om att få hela sin psykiska existens sargad. Att ställas utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan drabbas av. Nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling innebär att skolan agerar omedelbart när sådant upptäcks. 3 Skolpersonalens befogenheter och skyldigheter Skolan ska se till att både barn, elever och personal får arbeta i en god arbetsmiljö. Det kan innebära att personal måste ingripa på något sätt mot elever som upplevs som störande eller gör sig skyldiga till olika förseelser.

7 6 Enligt Skolverket kan personal ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling: Nödvärnsrätten: Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både egendom och person. En person kan t.ex. hållas fast, eller dras bort, från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. Tillrättavisande av elev: Tillrättavisning för att uppehålla ordningen och följa skolans regler är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling. Utvisning: Lärare får visa ut en grundskoleelev för högst återstoden av lektionen. Skollag (2010:800) (5 kap, 7 ) Kvarsittning: Lärare kan låta grundskoleeleven stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut. Skollag (2010:800) (5 kap, 8 ) Skriftlig varning: I skolan kan rektor utdela varning vid behov. Skollag (2010:800) (5 kap, 11 ) Avstängning: Inom grundskolan kan en elev avstängas från undervisningen. Skollag (2010:800) (5 kap, ). Flytt till annan skola: I grundskolan kan elever förflyttas till en annan skola mot vårdnadshavarnas önskemål, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Skollag (2010:800) (5 kap, ). Beslagta föremål: Skolan har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten, eller som kan utgöra en fara mot säkerheten. Skollag (2010:800) (5 kap, ). Kontrollåtgärder: Eleverna lånar skåp av skolan och skolledningen har rätt att kontrollera att skåpen används på rätt sätt. Skolledningen har rätt att öppna skåp i elevens närvaro. En väska är elevens personliga egendom och är skyddad mot husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och visiteras. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. Provtagning, som exempelvis alkohol- eller drogtest, måste bygga på frivillighet. Vid oroväckande hög frånvaro har skolpersonalen skyldighet att anmäla detta till EHTteamet. EHT-teamet utreder och beslutar om åtgärder. Om åtgärderna inte fungerar har rektor skyldighet att anmäla frånvaron vidare till huvudmannen.

8 7 Vid all oro för att elev far illa har skolpersonalen en skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten, för vidare utredning. Socialtjänstlagen, Anmälan om missförhållanden, (14 kap. 1 ). Kyrkebyskolans rutiner för detta: Oron lyfts av den som fått kännedom till EHT-teamet, och anmälan görs oftast skriftligt av rektor. Vårdnadshavare informeras alltid före anmälan, såvida oron inte berör sexuella övergrepp eller våldshandlingar. Då sker anmälan omedelbart. 4 Kvalitetssäkring årliga rutiner, delaktighet och förankring April - maj Utvärdering av årets plan Revidering, med utgångspunkt i resultat från både skolans och den kommungemensamma enkäten Mars Kyrkebyskolans klimatenkät Utvärderingar i arbetslagen Juni Läsårsslut Augusti - september Det nya läsårets plan presenteras Värdegrundsdag, gemensamdag för hela skolan som sker i enskilt i varje klass med mentor. Oktober November Arbeta med FN och barnkonventionen i samband med FN-dagen den 24/10 Deltagande i den kommungemensamma elevenkäten Uppföljning med eventuella justeringar i planen. En nätbaserad klimatenkät genomförs i samtliga årskurser i mars. Vid behov kan fler enkäter genomföras för samtliga elever eller för enskilda klasser eller grupper. Skolan deltar även i en kommungemensam elevenkät under höstterminen. Skolans likabehandlingsarbete följs även regelbundet upp på Elevhälsoteamets möten under hela läsåret. Utvärdering av årets plan sker i april/maj och en ny plan för kommande år utarbetas.

9 8 Delaktighet och förankring: Elever Eleverna uppmanas att komma med förslag på förebyggande åtgärder i revideringen av klimatenkätens resultat. I samband med revidering av planen i april maj månad efterfrågas elevrådets synpunkter. Även i samband med klassråd och elevrådsmöten uppmanas eleverna att löpande komma med synpunkter. Ansvarig mentor, tillsammans med elevsamordnare/fritidspedagog, ansvarar för att skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling/årliga plan görs känd på ett bra sätt utifrån ålder och grupp, under september månad. Nyinflyttad elev informeras snarast. Vi kopplar planen mot det vi gör i det dagliga arbetet, bl.a. genom att säga "det vi gör nu är en del av det som står i plan mot diskriminering och kränkande behandlingen. Alla elever ska känna till vart man vänder sig för att få hjälp och hur arbetsgången vid åtgärdande arbete ser ut. Personal Utvärderingar görs i arbetslagen i samband med att eleverna genomför klimatenkäten. Den nya planen skrivs av personal i skolans elevhälsoteam, med utgångspunkt i skolans enkätresultat, arbetslagens utvärderingar samt i ovanstående lagverk. Rektor har ansvar för att all personal får god kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling/årliga plan, i samband med varje läsårsstart. Varje anställd har en kopia på planen tillgänglig som ett levande dokument. När det gäller nyanställd personal under läsåret ansvarar rektor för att ge information om planen mot diskriminering och kränkande behandling, eller för att delegera uppdraget till specialpedagog/kurator. När det gäller vikarier, som har längre eller återkommande vikariat på skolan, ansvarar expeditionspersonal för att förmedla kontakt mellan vikarien och specialpedagog/kurator, för information om planen. Planen finns även att läsa i Vikariepärmen, som finns i mellanstadiets personalrum samt vid skolans expedition. Vikariepärmen innehåller i övrigt klasslistor, scheman, elevfotografier, viktig information om eleven, skolans ordningsregler, rastvaktrutiner, etc. Vid eventuella förändringar under läsåret ansvarar mentorer för att fylla på med aktuella uppgifter. Vårdnadshavare Mentor har ansvar för att elevernas vårdnadshavare får kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling/årliga plan under läsårets första föräldramöte. Planen finns också att läsa på skolans hemsida. Vårdnadshavare har möjlighet att kontinuerligt lämna synpunkter på planen och på arbetet med likabehandling, till ansvarig mentor eller till elevhälsopersonal. I samband med att vårterminens utvecklingssamtal ansvar mentor för att särskilt efterfråga eventuella synpunkter på planen.

10 9 II Årlig plan för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete gällande årskurserna 4-6, läsåret Mål Elever ska känna sig trygga i att all personal aktivt ingriper, åtgärdar och följer upp, så snart någon form av diskriminering eller kränkande behandling upptäckts eller anmälts, dvs nolltolerans. All personal ska veta hur de ska agera vid upptäckt av diskriminering/kränkande behandling. Vi ska i de årliga enkätsvaren från eleverna kunna se en positiv utveckling, vad gäller deras svar om trygghet, trivsel och arbetsglädje. Vi ska i den årliga utvärderingen från personal kunna se en positiv utveckling vad gäller trygghet och arbetsklimat. Formerna för denna utvärdering ska utvecklas vidare. Vi ska under året bygga upp en samlad bild av hur det främjande arbetet som görs på skolan ser ut, för att inför nästa år kunna utveckla det vidare. 2 Åtgärder för att främja likabehandling Främjande insatser syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Insats Ansvar Återkommande rutiner runt stadieövergångar och läsårsstart. Inför övergången till ett nytt stadium börjar arbetet med att förbereda eleverna under förevarande vårtermin, för att de ska känna trygghet och harmoni. En särskild överlämningsplan finns, för möten i nya konstellationer, samt för informationsutbyte mellan stadierna. På vårterminens föräldramöte i årskurs 6 informerar skolan om kommande förändringar och då även om vårt sätt att arbeta mot kränkande Rektor

11 10 behandling. Blivande åk 4:or kommer till Kyrkebyskolan på besök för att se sitt nya klassrum och träffa sin nya mentor. Det finna även möjlighet för klasserna att äta i matsalen. Fritidspedagogen har innan besöket på Kyrkebyskolan varit på besök i klasserna och haft en lek och kort information om Kyrkebyskolan. Fritidspedagog Den första skoldagen i årskurs 4 slutar efter lunch. Eleverna i årskurs 5 förbereds under dagen på fadderuppdrag gentemot eleverna i fyran, och påminns om gemensamma regler. Andra dagen följer eleverna i fyran sin personliga fadder från årskurs 5, som visar på olika aktiviteter och platser på skolgården att vara, samt leker tillsammans. Övriga dagar i första skolveckan går alla elever full skoldag, men elever i årskurs 4 har schemalagd uteverksamhet 45 minuter varje dag. Verksamheten leds av fritidspedagog, och mentor deltar. Genomgång, diskussion och problematisering av FN:s Barnkonvention och mänskliga rättigheter sker varje läsår under höstterminens första veckor, i samband med genomgång av skolans årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling, skolans regler m.m. Återkoppling sker sedan såväl i dagliga rutiner och förhållningssätt i klassrummet, som i arbetet med olika ämnen/teman, beskrivet nedan. Under den första månaden i årskurs 4 genomförs ett introduktionssamtal mellan elev, vårdnadshavare och mentorer. Samtalet syftar till att lära känna varandra. Fritidspedagog och mentor Fritidspedagog Mentor och fritidspedagog Mentor/ undervisande lärare Mentor Ordningsregler samt rastvakt. Det finns gemensamma ordningsregler, med tydliga formuleringar med vad som gäller. Skolan har nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Kränkande händelser anmäls snarast och följs uppenligt arbetsgången under punkt 4 i denna plan. Alla de olika diskrimineringsområdena beaktas i arbetet. Rektor, arbetsgruppen mot diskriminering och kränkandebehandling och all övrig personal Det finns alltid personal ute under raster, enligt schema, personalen ser även till att eleverna befinner sig utomhus under rasterna och inte inne i korridorerna. På eftermiddagarna finns det bussvakt, som kan observera och ingripa om något händer. Särskolans personal är alltid med sina elever på rasterna för att undvika att det uppstår konflikter. All personal Särskolans personal

12 11 Ett öppet klimat, där elever känner förtroende för att vuxna både vill, och kan ge ett sådant stöd som gör skillnad i vardagen, skapar grund för att elever själva larmar snabbt, när de behöver stöd för att lösa en besvärlig situation. Detta i sin tur skapar många samtal och tillfällen att träna konfliktlösning i praktiken, göra etiska avvägningar och diskutera förhållningssätt i ett tidigt skede. I november och mars görs ytterligare uppföljningar genom klimat- och utvärderingsenkäter. All personal Mentorer Dagligt klassrumsarbete Varje lektion ska genomsyras av att skolans personal bemöter alla elever med vänlighet, uppmärksamhet, omtanke och hänsyn. Vi ska uppmuntra artighet, vänlighet och gott uppförande hos eleverna, hjälpa dem att lösa konflikter, samt kontakta föräldrar om något särskilt hänt under skoldagen, alla diskrimineringsområden beaktas. All personal Återkommande teman/förhållningssätt under året: Värdegrundsdag - varje årskurs för sig ansvarar för denna dag som sker i slutet av september. FN:s barnkonvention arbetar varje klass med i samband med FN-dagen den 24 oktober. Vinterfriluftsdag Åk 5 ansvarar för att planera upp denna. Sommarfriluftsdag Åk 4 ansvarar för att planera upp denna. Uteverksamhet/enskilda samtal IUP Vid två tillfällen à 30 minuter varje vecka har varje klass utepass. Enskilda samtal/iup vid ett av dessa tillfällen. Utepassen är lekar som syftar att tränar samarbete och sociala relationer. Detta sker samtidigt som mentor har en eller flera elever inne för enskilda samtal och IUP-arbete. All personal Fritidspedagog och mentor Klassråd/Elevråd Klassråd och elevråd hålls regelbundet på skolan under läsåret. Elevrådsrepresentanter från alla klasser finns. Mentor och rektor Elevhälsoteamsarbete Skolan har ett team för allt övergripande elevhälsoarbete, med regelbundna möten enligt kalendarium. Där ingår rektor, kurator, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog samt resurspersonal ansvarig för det elevsociala arbetet. Berörda mentorer kan kallas till EHT-möten efter behov. Återkommande punkter på dagordningen är bl.a. uppföljningar Rektor

13 12 av anmälning om diskriminering och kränkande behandling, och/eller anmälning om oroväckande frånvaro. Motiverande och stödjande samtal Enskilda motiverande och /eller stödjande samtal, av olika slag och med olika syften, genomförs av elevhälsoteamets personal vid behov. Hälsosamtal genomförs av skolsköterskan med alla elever i årskurs 4. Skolsköterskan besöker varje klass, informerar om och delar ut en enkät som eleverna får fylla i. Denna enkät ligger sedan till grund för det enskilda hälsosamtalet. All EHT-personal Skolsköterska Arbete med individuella pedagogiska och sociala åtgärder utifrån behov/funktionshinder Anpassningar och stöd, pedagogiskt och socialt, ges utifrån elevers olika behov / ev. funktionshinder. Detta sker inom ramen för klassens undervisning eller inom ramen för Resurs Autism eller särskolan. Åtgärder fastslås i åtgärdsprogram, efter någon form av utredning. Enkla utredningar genomförs av mentor, fördjupade utredningar genomförs pedagogiskt av specialpedagog, socialt av kurator. Tjej- och killgrupper, eller andra eventuella insatser på gruppnivå, efter behov Undervisande lärare samt övrig resurspersonal Rektor Mentor Specialpedagog Kurator Rektor och berörd personal 2.1 Utvärdering av föregående läsårs åtgärder för att främja likabehandling Det har hållits föräldramöten och utvecklingssamtal under vårterminen inför de olika stadiebytena. Blivande åk 4 har varit på besök på Kyrkebyskolan. Eleverna fick inte träffa sin nya mentor då de inte var bestämda. Rutinerna med att åk 4 slutar tidigare den första skoldagen har fungerat och fadderuppdraget har fungerat och varit uppskattat. Arbetet med FN:s barnkonvention och mänskliga rättigheter samt genomgången av skolans årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling, skolans regler m.m. har genomförts som planerat. Rektor och berörd personal Fritidspedagog och mentorer Mentor och fritidspedagog

14 13 Introduktionssamtalen med de elever som började åk 4 har genomförts och fungerat bra. Skolans ordningsregler arbetas det med kontinuerligt både i klasserna och under Ute-verksamheteten. Vid skolans enkät har det fram kommit att flera känner sig otrygga vid väntan på bussen på eftermiddagen. Hur bussvaktschemat fungerar bör ses över inför läsåret 15/16. Flera elever känner sig osäkra när de ska gå till biblioteket och musiken. Vi behöver bli bättre på att följa med eleverna till biblioteket och musikläraren får hämta eleverna i respektive hemklassrum. Personal finns ute under raster. Särskolans personal finns ute när det finns elever från särskolan ute. Enkätsvar visar att det råder ett öppet klimat och elever vet vart de ska vända sig när de behöver hjälp för att lösa besvärliga situationer. Klimat- och utvärderingsenkäter har genomförts som planerat. Friluftsdagarna och värdegrundsdagarna har genomförts som planerat men dagarna har inte varit gemensamma vilket blev till nackdel för de elever som inte hade en schemabrytande dag. Uteverksamheten har genomförts som planerat med gott resultat. Skolan har under året haft fyra elevråd, två under höstterminen och två under vårterminen. Klasserna har haft klassråd regelbundet. Skolans elevhälsotema har haft möten var tredje vecka enligt kalendarium. Mentorer All personal Fritidpedagog All personal Särskolans personal All personal Mentorer All personal Fritidspersonal Specialpedagog och mentorer Rektor Vid behov har det förkommit motiverande och/eller stödjande samtal. Hälsosamtal för samtliga elever i åk 4 har genomförts som planerat. Anpassningar och stöd av olika slag har getts till de elever som varit i behov av det. De elever som har varit i behov av åtgärdsprogram har fått ett sådant upprättat. Elever som har varit i behov av att en fördjupad pedagogisk utredning har fått en sådan. All EHT-personal Skolsköterska Undervisande personal samt övrig resurspersonal Rektor Mentor Specialpedagog Kurator

15 14 Där behov har funnits har vi arbetat med gruppstärkande övningar både i helklass och i tjej- respektive killgrupper. Fritidspedagog och berörd personal 3 Åtgärder för att förebygga kränkande behandling Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Dessa omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Eleverna i samtliga klasser har fått ge förslag till förbättringar utifrån problemområden som framkommit i förra årets klimatenkät. Dessa förslag har sedan diskuterats i lärarnas arbetslag. Beslut har fattats om följande insatser: Insats Åk 4 och 5 går tillsammans med vuxen till bild och musik, åk 6 lärare gör upp tillsammans med lärarna i de praktisktestetiska ämnena om eleverna behöver stöd av lärare eller inte. Alla klasser väntar utanför ingången när de har textilslöjd. Textilslöjdsläraren hämtar eleverna när lektionen börjar Ingen elev får vara i biblioteket utan vuxen. Aldrig mer än en elev från klassen i taget till toaletten, om inte läraren bestämt något annat. Lärarna uppmannar eleverna att i första hand göra sina toalettbesök under rasten. Vid längre och gemensamma raster skall rastvakten ta en tur i korridoren. Ansvar Undervisande lärare Textilslöjdsläraren Undervisande lärare Undervisande lärare Högstadieelever ska inte vistas i mellanstadiets korridorer mellan kl Lärarna uppmuntrar eleverna att ta den närmaste vägen in/ut från korridoren. Spring i korridoren är förbjudet. Vid bussarna på eftermiddagen finns det fast vaktpersonal kl , de elever som åker senare får vänta på sin buss inne i skolan. Vid varje omklädningsrum på idrottshallen finns det ett inplastat schema där det framgår vilken klass som ska byta om i vilket rum. All personal Idrottslärarna Insynsskärm finns på omklädningsrummen. Klockor finns runt omkring på skolbyggnaden.

16 15 4 Åtgärder vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling Målet är nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, vilket innebär att skolan agerar omedelbart när sådant upptäcks. Årskurserna 4-6 har en fritidspedagog som i samråd med mentor ansvarar för utredning och uppföljning av anmälda ärenden. Fritidspedagog/mentor ansvarar för att leda samtalen respektive lyssna aktivt, samt för att dokumentera vad som framkommer. Dokumentation sker i samband med samtliga, nedanstående steg, 1-7. Efter att ärendet har avslutats sker arkivering av dokumentationen. Fritidspedagog/mentor ansvarar även för att lämna vidare ärendet till EHT, om det vid uppföljningen framgår att kränkningar fortsätter. All skolpersonal har ansvar för att följa upp alla tecken på att någon elev inte mår bra i skolan, i första hand genom att kontakta fritidspedagogen eller elevens mentor, som då ansvarar för att gå vidare med ärendet. Elever ska veta att och hur de kan anmäla alla slag av kränkningar. I varje klassrum finns en lathund om hur man går tillväga vid konflikter och kränkningsärenden. Information om hur anmälan görs ges muntligt i varje klass vid varje läsårsstart, och finns att läsa här i denna plan. Information om detta finns även att läsa dagligen, lättillgängligt i rullande text på skolans TV-information, på skolans torg. Anmälan kan göras av vem som helst som själv har kännedom om att någon på skolan blivit utsatt för kränkande behandling, kan göras muntligt eller skriftligt, till mentor eller direkt till fritidspedagogen, behandlas konfidentiellt, 4.1 Utvärdering av föregående läsårs åtgärder Skolan har agerat vid konfliker och kränkande behandling. Detta har skett genom samtal både med den enskilde eleven och i grupp. Samtal med vårdnadshavare har utförts. EHT-teamet har kontinuerligt fått lägesrapporter om ev. konfliket och kränkande behandling. Rektor har meddelat huvudman, dvs skolchef, om de kränkningar som har förekommit.

17 Arbetsgång vid upptäckt av diskriminering och kränkande när vuxen kränker elev 1. När en vuxen kränker en elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 2. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott, diskussion eller anmälan till socialtjänst och/eller kontakter med polisen. 3. I en situation där kränkning misstänks eller har förkommit börjar den/de som fått rektors uppdrag (mobbinggrupp e l) att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempelvis på frågeställningar är: vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling används. 4. Ansvarig rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 6. Elevens vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevens ålder och mognad och vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleven är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen. 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under en längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 4.3 Arbetsgång vid upptäckt av diskriminering och kränkande när elev kränker elev

18 17 Anmälan inkommer 1. I en situation där kränkning misstänks eller har förkommit börjar den/de som fått rektors uppdrag (mobbinggrupp e l) att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempelvis på frågeställningar är: vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling används. 2. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott, diskussion eller anmälan till socialtjänst och /eller kontakter med polisen 3. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som har hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 4. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stoppför kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. 5. Därefter sker samtal med den eller de som kränker, en och en, så direkt efter varandra som möjligt. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vd kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevens ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleven inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig lärare utreder tillsammans händelsen med mobbinggrupp eller liknande och avgör hur uppföljningen ska ske. 8. Uppföljningen sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig lärare/mentor och representant från mobbinggrupp eller liknande dokumenterar uppföljningen av händelsen. 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under en längre eller kortare tid, t.ex. i from av samtal.

19 Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 4.3 Arbetsgång vid upptäckt av diskriminering och kränkande när elev kränker vuxen 1. I en situation där kränkning har förekommit börjar rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling används. 2. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott, diskussion eller anmälan till socialtjänst och /eller kontakter med polisen. 3. Ansvarig rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 4. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förkomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 6. Elevens vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevens ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalet. Ju yngre eleven är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den /de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig rektor utreder händelsen tillsammans med mobbinggrupp eller liknande och avgör hur uppföljningen ska se ut.

20 19 8. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt åter efter ca. två veckor. Ansvarig rektor och representant från mobbinggrupp eller liknande dokumenterar uppföljningen av händelsen. 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under en längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 5 Kompetensutveckling läsåret Elevhälsoteamet ska gå en utbildning genom SPSM: Stödinsatser i utbildningen för elever med funktionsnedsättning. En två dagars utbildning med eget arbete mellan dessa dagar. 5.1 Utvärdering av föregående läsårs kompetensutveckling Kompetensutvecklingen har genomförts som planerat. 6 Litteratur tillgänglig hos skolans specialpedagog: Skolverket, Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. (2012). Diskrimineringsombudsmannen Lika rättigheter i skolan handledning. (2012) Skolverket, Olikas lika värde Höjstad, (2001) Mobbning och människovärde om förtryck, utanförskap och vad vi kan göra. Gothia. Lindell Hartikainen, (2001) Handbok Var går gränsen? Värdegrunden i praktiken. Uppsala fortbildning Björk, (1995) Mobbning ett spel om makt. Göteborgs universitet Hundeide, (2001) Vägledande samspel. Rädda barnen Olweus, (1991) Mobbning i skolan. Liber. Lars H Gustavsson, (2009) Elevhälsan börjar i klassrummet. Studentlitteratur Perti Partanen, (2012) Att utveckla elevhälsa Skolutveckling Sverige

21 20 8 Kontakter för mer information I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: info@barnombudsmannen.se Webbplats: Ombudsmän mot diskriminering Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, jobbar för att etnisk och religiös diskriminering inte ska förekomma i samhället. Telefon: Adress: Box 3686, Stockholm E-post: do@do.se Webbplats: Rädda Barnen

22 21 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet Elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Tillbudsrapport inlämnad Datum Information har skett till Datum Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum Datum Blanketten lämnas till rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp.

23 22