HUR UTVECKLAS FÖRSTÅNDSHANDIKAPPADE GENOM RIDNING
|
|
- Linda Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hippologenheten Fördjupningsarbete nr HUR UTVECKLAS FÖRSTÅNDSHANDIKAPPADE GENOM RIDNING Elin Björneheim & Lisa Fäldt HANDLEDARE: Gabriella Thorell, Ridskolan Strömsholm Fördjupningsarbete omfattande 5 poäng ingår som en obligatorisk del i hippologutbildningen och syftar till att under handledning ge de studerande träning i att självständigt och på ett vetenskapligt sätt lösa en uppgift. Föreliggande uppsats är således ett elevarbete och dess innehåll, resultat och slutsatser bör bedömas mot denna bakgrund. ISSN
2 Innehåll REFERAT INLEDNING PROBLEM FRÅGESTÄLLNING SYFTE HYPOTES BAKGRUND DEFINITIONER AV FÖRSTÅNDSHANDIKAPP Utvecklingsstörning: Autism: ADHD/DAMP Cat eye syndrom Cerebral pares (Cp) Downs syndrom TIDIGARE STUDIER HANDIKAPPRIDSPORT-HISTORIK MATERIAL OCH METOD RESULTAT DISKUSSION REFERENSER BILAGA
3 Referat Ridsporten är Sveriges största handikappidrott. Ca 4000 ryttare med funktionshinder rider på sin fritid. Av dem har ca 1500 rörelsehindrade och ca 100 hörsel- och synskadade genom ridningen möjlighet till en aktiv fritid. Många handikappade kan inte själva ta sig ut i skog och mark och då ger hästarna dem en möjlighet att ta sig dit. Genom ridning och hästar får de handikappade även den sociala kontakten med andra människor. Ridningen är ett bra komplement till annan rörelseträning då många olika muskler stimuleras i kroppen med hjälp av hästens rörelser. Vår hypotes bygger att hästar och ridning mer och mer används som terapi och träning för människor med funktionshinder och förståndshandikapp. Vi ville ta reda på om detta kunde stämma och valde att fördjupa oss i förståndshandikappade, då det inte har gjorts så mycket studier om detta. Idag visar människor i de förståndshandikappades närhet större intresse för att använda sig av ridningen som träning och fritidssysselsättning. I undersökningen användes enkäter för att lätt kunna göra statistik över svaren vi fick av de personer som deltog i studien. Det är också bra för att begränsa svaren och få ett konkret svar på våra frågor genom de olika svarsalternativen. Resultatet av studien visade att ridningen och hästarna påverkar de förståndshandikappade positivt både fysiskt och psykiskt, då de blir både gladare och mer positiva när de känner att de har en meningsfull fritid. Det har också visat sig att de funktionshandikappade får bättre balans och kroppsuppfattning. Vår hypotes är att hästar och ridning utvecklar förståndshandikappade både psykiskt och fysiskt. Vi kan varken bekräfta eller förkasta vår hypotes. För att kunna anta vår hypotes krävs det en större undersökning. Slutsatsen är dock att hästar och ridning påverkar förståndshandikappade positivt och utvecklar dem både fysiskt och psykiskt. Vi anser att handikappridsporten borde uppmärksammas mer med hjälp av skolor och media. Fler människor med förståndshandikapp skulle då få chansen att utöva sporten och därmed utvecklas som människor. 1. Inledning Ridsporten är Sveriges största handikappidrott. Ca 4000 ryttare med funktionshinder rider på sin fritid. Av dem har ca 1500 rörelsehindrade och ca 100 hörsel- och synskadade genom ridningen möjlighet till en aktiv fritid. Mellan 60 och 100 av dessa ryttare tävlar aktivt varav åtta av dem ingår i landslaget. De som utövar sporten har ofta kommit i kontakt med den genom en läkare som har positiva erfarenheter av att använda sig utav ridningen. Detta förutsätter att denna läkare i sin tur har kontakter inom ridsporten. Sedan slutet av nittiotalet har Svenska Ridsportförbundet ensamt ansvar för all handikappverksamhet som bedrivs inom ridsporten. Tidigare var det Svenska handikappidrottsförbundet som hade det. Inom handikapp på Svenska Ridsportförbundet finns det två kommittéer, de ansvarar för utbildning respektive tävling. 1.1 Problem Många människor med förståndshandikapp har en svår livssituation. Vi har valt detta ämne för att vi ville ta reda på om och hur förståndshandikappade påverkas av ridningen. Om de gör det, hur påverkas de då fysiskt och/eller psykiskt. 4
4 1.2 Frågeställning Vår första frågeställning lyder: Hur påverkas förståndshandikappade av hästar och ridning? Vår andra frågeställning är: Utvecklas förståndshandikappade psykiskt och fysiskt med hjälp av hästar och ridning? 1.3 Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur människor med förståndshandikapp påverkas av hästar och ridning. Det vi också ville ta reda på var om de utvecklas fysiskt och psykiskt med hjälp av hästarna och ridningen. 1.4 Hypotes Vår hypotes: Hästar och ridning utvecklar förståndshandikappade både psykiskt och fysiskt. 2. Bakgrund Handikappridsporten blir allt mer utbredd i Sverige och världen, fler och fler använder sig av hästar för fysisk träning men även som mental träning för att bygga upp självförtroendet. Det har även visat sig att ridningen och hästarna påverkar de handikappade positivt även psykiskt då de blir gladare och mer positiva när de känner att de har en meningsfull fritid. Många handikappade har inte möjlighet att själva ta sig ut i skog och mark, hästarna ger dem då en möjlighet att ta sig till platser de aldrig annars skulle kunna få se. Flertalet handikappade kommer heller inte ut så mycket bland andra människor vilket gör att man lätt förlorar den sociala kontakten som är viktig för att må bra. Här kommer ridningen till bra användning, de får en möjlighet att träffas och umgås med andra människor med liknande handikapp. Ridningen är också ett bra komplement till annan rörelseträning då många olika muskler stimuleras i kroppen med hjälp av hästens rörelser. ( ) Handikappridsporten har blivit så stor att man planerar att starta en klass för ryttare i Special Olympics. Det är en organisation som finns i hela världen. Eunice Kennedy Shriver grundade den 1968 i USA. Organisationen jobbar för att bedriva och utveckla idrottsverksamhet för personer med utvecklingsstörning. Verksamheten finns idag i med än 150 länder. Över personer med utvecklingsstörning är knutna till organisationen. I Sverige började man satsa på att bygga upp organisationen i början av 1990-talet. På grund av olika skäl kom satsningen av sig. Sverige har inte haft en fungerande organisation under de senaste åren påbörjades ett 3-årigt arvsfondsbaserat projekt för att på nytt blåsa liv i organisationen. Detta genom ett samarbete mellan Svenska Handikappidrottsförbundet och S.O.S. (Special Olympics Sweden). Special Olympics vill genom idrotten ge utvecklingsstörda möjlighet att: -utveckla fysik, talang och färdigheter. - uppleva glädje, vänskap och gemenskap. Och utvecklas socialt med kamrater, familj och övriga. - få träna och tävla efter egna förutsättningar och tillsammans med jämnbördiga, i allt från lokala till stora internationella arrangemang ( På SM kommer det att finnas med en special Olympic klass. Man kommer ha en klass som rids i Special Olympics program 2. Förut fick även ryttare med mentalt handikapp vara med och tävla i Paralympics. Efter Paralympics i Sidney fick inte idrottare med utvecklingsstörning delta längre ( 5
5 Det är otroligt många ryttare med utvecklingsstörning som rider i Sverige idag, och många av dem är väldigt duktiga. Flera av dem tävlar i samma klasser som personer med ickefunktionshinder (pers.med.agneta Aronsson, ). Här i Sverige arrangerar man också egna nationella tävlingar för att visa att de förståndshandikappade är kvalificerade nog för att rida internationellt om det blir så att de får tävla i Paralympics igen ( 2.1 Definitioner av förståndshandikapp I undersökningen förekommer olika typer av förståndshandikapp. För att klargöra vilka problem dessa människor har och vad de olika sjukdomarna innebär definieras de olika symptomen här Utvecklingsstörning: En utvecklingsstörning kan ha många olika orsaker. Det kan till exempel bero på kromosomavvikelser, fosterskador eller förlossningsskador. Människans intellektuella begåvning utvecklas upp till 20 års ålder, men hos en person med utvecklingsstörning går utvecklingen långsammare och når ibland bara upp till ett barns nivå. En utvecklingsstörd person är trots detta inte som ett barn vid vuxen ålder utan förändras och påverkas av sina erfarenheter precis som andra människor. En person med utvecklingsstörning eller mental retardation har intelligenskvot, IQ, på under 70. Utvecklingsstörning delas upp i tre nivåer, lindrig, måttlig och grav ( ) Autism: Autism beror på en störning i hjärnans funktioner. Störningar i autismområdet är ett livslångt funktionshinder. Autism kan visa sig som en del i ett svårt handikapp med utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och/eller hörselskada. En del barn med autism kan ha lindrigare syndrom. Den som har autism har problem med tankefunktioner. Man har även svårigheter med att förstå andra människors tankar, känslor och behov. De har även svårt att få helhet och sammanhang i sina upplevelser och har problem med övergångar mellan olika aktiviteter vilket kan leda till svåra beteendestörningar. Barn med autism har: - svårt med ömsesidig kontakt med andra människor - svårt att kommunicera med andra - begränsningar i sin fantasiförmåga, lek, beteenden och intressen. ( ) ADHD/DAMP Grundproblemen vid ADHD är uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet. AD står för deficit- uppmärksamhetsstörning. HD står för hyperaktivity disorder- hyperaktivitetsstörning. En person kan ha AD eller HD eller både och. DAMP är en undergrupp till ADHD. Här tillkommer perceptionsstörningar och motoriska problem. DAMP står för Deficits in Attention, motor and Perception. DAMP innebär ofta större sociala svårigheter än ADHD ( ) Cat eye syndrom Syndromet orsakas av extra kromosommaterial från den långa armen av kromosom 22. Cat eye syndrome beror i de flesta fall på en nymutation och är inte nedärvd. Dock riskerar en person med syndromet att föra det vidare till sina barn. Barn med syndromet har vissa gemensamma utseendemässiga drag vilket är vanligt vid kromosomala avvikelser. Kombinationen och 6
6 svårighetsgraden av symptom varierar mycket. Långsmala puppiller, nedåtsluttande ögonspringor, brett mellan, skelning och veck i inre ögonvrån, öronen avviker ofta i formen, näsroten är ofta platt och hakan liten. Missbildningar av hjärta och njurar, kluven gom och bråck förekommer. Även mindre avvikelser kan förekomma såsom avsaknad av iris, gråstarr och sammanväxta fingrar. En del personer har så svåra missbildningar att de dör tidigt. De flesta som har cat eye syndrome har lätt utvecklingsstörning, en del har svår sådan och några har normal begåvning ( ) Cerebral pares (Cp) Cp är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och vuxna. Det betyder förlamning genom hjärnskada. De vanligaste orsakarna till Cp är blödningar i hjärnan och syrebrist. Ca 0,002 % av alla barn som föds har eller får en Cp skada. Cp är inte en enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn för olika symtom. Den gemensamma nämnaren är ett rörelsehinder som orsakats av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu omogna hjärnan. Skadan har inträffat under graviditeten, förlossningen eller strax efter förlossningen. Det leder till att barnen får en försenad motorisk utveckling. Symtomen är nedsatt muskelkontroll i olika grader. Från ett lätt rörelsehinder till att det snabbt går att styra den egna motoriska aktiviteten. De flesta som har en Cp skada lider ofta även av andra funktionshinder, till exempel epilepsi, förståndshandikapp, talsvårigheter och synskador. Behandling av Cp är att på olika sätt försöka mildra symtomen, men det finns ingen behandling som botar skadan/utvecklingsrubbningen ( ) Downs syndrom Downs syndrom är en ärftlig utvecklingsstörning som finns i olika svårighetsgrad. Cirka 0,0012 % av alla barn som föds har Downs syndrom. Ca två procent av dem har en ärftlighetsfaktor. Det som orsakar Downs syndrom är att det blir fel när könscellerna delar sig. Barnet får då så kallad trismi 21. Det är när det finns tre av kromosomnummer 21 istället för två som den friska människan har. Den extra kromosomen påverkar hjärnans utveckling och även andra organ. Vanliga medicinska åkommor är hjärtfel, infektionskänslighet, synfel och hörselnedsättning. Epilepsi, bristande sköldkörtelfunktion, autism och svåra luftvägsbesvär är andra komplikationer. Det är svårt att säga vad det är för symtom som visas när man har Downs syndrom. Detta på grund av att kromosomfelet är mycket varierande, vilket gör att även graden av utvecklingsstörning varierar. Med hjälp av stimulans, rehabilitering och andra insatser kan personer med Downs syndrom utvecklas. Många som når vuxen ålder kan klara sig ganska bra själva men kan behöva hjälp med matlagning och ekonomi ( ). 3. Tidigare studier Några tidigare studier om vad hästar och ridningen egentligen har för effekt, har inte hittas. Det finns heller inte så mycket information om denna form utav träning för mentalt handikappade. 4. Handikappridsport-historik Handikappridsportens historia är inte så lång, den första som började med handikappridning var sjukgymnasten Kristina af Geijerstam, år 1959 tog hon med några polioskadade flickor till ridskolan i Enskede i Stockholm ( ). Året därpå startade man en ridgrupp i Uppsala där ridhuschef Major Mörner ställde hästar och ryttare till förfogande och barn från Bernadottehemmet deltog. Det första lägret för polioskadade hölls Under 60-talet tog handikappridningen fart och därefter har den bara ökat och blivit allt mer populär startades en utbildning för ledare av handikappridning. Här ingick kurser för sjukgymnaster om hästar och ridning och kurser för ledare och medhjälpare om olika handikapp. Tidningar började skriva reportage och kommunerna stöttade ridskolorna ekonomiskt för att de skulle kunna ha möjlighet 7
7 att ta emot handikappade. Även i andra länder började intresset för handikappridning öka. Ridfrämjandets syn på handikappridning gjorde att Tyskland, England, Frankrike och Kanada fick upp ögonen för sporten. Under 1970-talet började tävlingsverksamheten för handikappryttare sätta fart hölls de nordiska ryttartävlingarna för handikappade på Strömsholm hölls ett handikapp OS i New York (förspel till paralympics), där ridning var med för första gången. Historiken om handikappridsporten handlar mest om människor med funktionshinder. Handikappridningen för mentalt handikappade har inte pågått under så många år. Dock har även den delen av handikappridningen blivit större och idag utgör förståndshandikappade den största gruppen inom handikappridningen ( ). 5. Material och metod I undersökningen användes enkäter med olika svarsalternativ (se bilaga 1). Detta underlättar för att kunna göra statistik över de svar som kom fram genom studien. Undersökningen gjordes genom att dela ut enkäter till de handikappades assistenter/anhöriga. Detta genomfördes på ridskolor i Västmanlands och Smålands distrikt. Ridskolorna besöktes på de tider då det var ridning för förståndshandikappade. Under tiden som eleverna red söktes assistenterna/de anhöriga upp och de fyllde i enkäten. Enkäten innehöll frågor som, Vad har personen för handikapp? Ålder? Hur länge har personen ridit? Hur kom ni i kontakt med ridning? Har ridningen påverkat personen? Hur har den påverkat fysiskt respektive psykiskt? Internet har använts för att hitta information till litteraturstudien om de olika symptomen och även för att hitta lite allmän information om handikappridsport. På grund av bekvämlighetsskäl har enkäterna delats ut på ridskolor i Västmanlands och Smålands distrikt. Detta för att vi skulle kunna vara med när enkäterna fylldes i och samtidigt få en inblick av hur det går till under en ridlektion med förståndshandikappade på olika ridskolor. De medverkandes ålder är från 6 år och uppåt, både män och kvinnor. Från Västmanlands distrikt fick vi in fjorton enkäter och från Smålands distrikt fick vi in fem enkäter. 6. Resultat Nedan följer resultatet av enkätundersökningen. Diagram användes för att förtydliga svaren. Det visade sig att 100 % av dem som medverkade i studien har påverkats positivt både fysiskt och psykiskt med hjälp av hästar och ridning. Enkäten bestod av ett antal bakgrundsfrågor. Den första frågan handlade om vilken typ av handikapp personen hade. Dock konstaterandes det att nästan alla tillfrågade hade olika typer av handikapp. Vad de hade för handikapp gjorde ingen skillnad på vad det blev för svar på resterande frågor. Därav inget diagram på denna fråga. De olika typerna av handikapp som de medverkande i undersökningen hade, beskrivs i arbetet under definitioner förståndshandikapp. 8
8 år 6-12 år år 18> år Figur 1: Ålderskategorier på undersökningspersonerna. Här nedan visas ålderskategorierna på dem som deltog i undersökningen. De flesta som red (55%) var mellan år, några (28%) var 18 år eller äldre. Ca 14% var mellan 6-12 år. Ingen som deltog i undersökningen var under sex år år 4-6 år 6>år Figur2: Antal år undersökningspersonen ridit. Det visade sig att 50 % av dem som deltog i studien hade ridit i 0-3 år. Ca 35 % hade ridit i 4-6 år och ca 12 % hade ridit i sex år eller mer pers.kontakter rek./läkare media övrigt Figur 3: Visar hur undersökningspersonerna kommit i kontakt med ridningen. Av de tillfrågade så hade 35,7 % kommit i kontakt med ridningen genom personlig kontakt, 7,1 genom rekommendation av läkare, ingen genom media och 57,1 % på annat sätt (ej angivet). 9
9 Bättre balans 71,4 % 2. Bättre koordination 35,7 % 3. Mer rörlighet 28,6 % 4. Större kroppsuppfattning 14,3 % 5. Övrigt 7,1 % 2 Figur 4: Visar hur ridningen har påverkat personerna. Av dem som svarade på enkäten tyckte 71,4 % att personen hade fått bättre balans 35,7 % tyckte att koordinationen hade ökat. 28,6 % mer rörlighet 14,3 % tyckte att kroppsuppfattningen hade ökat och 7,1 % tyckte att personen påverkats fysiskt på något annat sätt (ej angivet vad) gladare=57,1% 2. pratar mera=7,1% 3. bättre själförtroende=64,3% 4. vågar mera=35,7% 5. visar empati=7,1% 6. övrigt=14,3% 2 3 Figur 5: Visar hur personen har påverkats psykiskt och 57,1 % svarade att personen blivit gladare. 7,1 % tyckte att personen pratade mera. 64,3 % svarade att personen hade fått bättre självförtroende. 35,7 % svarade att personen vågar mer. 7,1 % tyckte att personen har fått ökad förmåga att visa empati och 14,3 % tyckte att personen på annat sätt påverkats psykiskt av ridningen (ej angivet). 7. Diskussion Då vi inte har hittat några tidigare studier inom detta område och med tanke på vår tidigare bristande kunskap inom detta ämne har det varit intressant att fördjupa sig i det. Vår hypotes är: Hästar och ridning utvecklar förståndshandikappade både psykiskt och fysiskt. Detta påstående stämde väl överens med de frågeställningar som ingick i vårat arbete. Förståndshandikappade påverkas psykiskt genom att de visar mer glädje, får bättre självförtroende och vågar mer. Fysiskt genom att de får bättre balans, bättre koordination, mer rörlighet och större kroppsuppfattning. Nästan alla som deltagit i undersökningen tyckte att den förståndshandikappade har utvecklats positivt både fysiskt och psykiskt sen de kom i kontakt med och började använda sig utav ridningen. De flesta i vår undersökning har kommit i kontakt med ridningen genom bekanta. 10
10 Dessvärre är det inte tillräckligt uppmärksammat vad ridningen kan göra för dessa personer. Det är inte så många som känner till att man kan använda hästar och ridning för att utveckla de handikappade och för att ge dem en bättre självkänsla. Detta är synd, då vår undersökning tyder på att hästarna och ridningen ger ett mycket positivt intryck på människor med ett mentalt handikapp genom kontakten med hästarna och stimulansen och närheten de får genom ridningen. Om man skulle göra fler större studier och även publicera dem kanske fler skulle komma i kontakt med ridningen. Fler läkare skulle kanske bli medvetna om det positiva med att använda sig utav hästar och ridning som psykisk och fysik träning för förståndshandikappade och rekommendera sina patienter att börja. Även skolor skulle behöva mer information om var man kan vända sig vid intresse. Med hjälp av skolorna tror vi att ridsporten skulle nå ut till ännu fler barn med förståndshandikapp och fler barn skulle få hjälp till en fritidssysselsättning som stärker dem både fysiskt och psykiskt och ger dem motivation till att utvecklas. Vi kan varken bekräfta eller förkasta vår hypotes. För att kunna anta vår hypotes krävs det en större undersökning. Slutsatsen är dock att hästar och ridning påverkar förståndshandikappade positivt och utvecklar dem både fysiskt och psykiskt. Vi anser att handikappridsporten borde uppmärksammas mer med hjälp av skolor och media. Fler människor med förståndshandikapp skulle då få chansen att utöva sporten och därmed utvecklas som människor. Förslag på vidare studier skulle kunna vara att göra en mer omfattande enkätstudie med fler medverkande. Man skulle också kunna samarbeta med läkare och assistenter och göra tester för att se om personen på något sätt har utvecklats. 8. Referenser Internet
11 Bilaga 1 Hej! Vi heter Elin Björneheim och Lisa Fäldt, vi går andra året på hippologprogrammet. Vi håller på att göra ett specialarbete om handikappade och ridning. Hoppas att du har tid och lust att svara på några frågor. 1. Vad har personen för handikapp? 2. Ålder? 0-6 år 6-12 år år 18 år eller mer 3. Hur länge har personen ridit? 0-3 år 4-6 år 6 år eller mer 4. Hur kom ni i kontakt med ridning? Personliga kontakter Rekommendation ex, läkare Genom media Övrigt 5. Har ridningen påverkat personen? Ja Nej 6. Hur har den påverkat personen fysiskt? Bättre balans Mer rörlighet Bättre koordination Större kroppsuppfattning Övrigt 12
12 7. Hur har det påverkat psykiskt? Gladare Bättre självförtroende Pratar mera Vågar mera Visar mer empati Övrigt 13
13 DISTRIBUTION: Sveriges Lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Hippologenheten Department of Equine Studies Box UPPSALA Box UPPSALA Tel: Tel: Fax: Fax:
Fakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
Läs merSynnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.
Läs merUtvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare
Utvecklingsstörning Farhad Assadi psykolog Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Föreläsningsserie om utvecklingsstörning Föreläsning 1 Vad är utvecklingsstörning? Föreläsning 2 Kommunikation och AKK
Läs merRIDNING MED RYTTARE MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
Del 3 i Örebro Fältrittklubbs jubileumsserie 2017 RIDNING MED RYTTARE MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR 1960 Ridningen med ryttare med funktionsnedsättningar startar i Örebro Fältrittklubb som en av de första
Läs merIdrott som förändrar världen
Idrott som förändrar världen Special Olympics sporrar och stimulerar För barn och unga med utvecklingsstörning kan det vara svårt att hitta en meningsfull fritid. I många fall leder det till isolering,
Läs merEn sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni
En sportslig chans Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni Förbered dina elever för Special Olympics Stockholm Den 5 juni genomförs Special Olympics Stockholm 2012 på Stockholm
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merRIDSKOLEHÄSTEN IMPORT ELLER SVENSKFÖDD?
Hippologenheten Hippologiskt Examensarbete nr 375 2009 RIDSKOLEHÄSTEN IMPORT ELLER SVENSKFÖDD? Sandra Andersson Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Ridskolan Strömsholm Hippologiskt examensarbete (EX0346)
Läs merKlassificering för medicinskt kort från och med april 2015
Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015 Medicinskt kortet För att kunna starta i en tävling på nationell nivå för ryttare/kuskar med funktionsnedsättning krävs ett medicinskt kort. Det
Läs merUtvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman
Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än
Läs merHÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box
Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta
Läs merLäxan. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning
Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning Välkommen till andra och avslutande tillfället! Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning Välkommen till andra och avslutande tillfället!
Läs merUtvecklingsstörning och psykisk ohälsa
Projektet Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Roger Larsson, psykolog, utbildare i projektet kontakt : roger.larsson@vannas.se mobil: 070-264 89 49 Utvecklingsstörning och psykisk
Läs merVi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting
Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger
Läs merIntern ledarutbildning på Ridklubben!
VÄSTMANLANDS RIDSPORTFÖRBUND Intern ledarutbildning på Ridklubben! Utbildningssystem för barn & ungdomar på Ridklubben! Datum: 2002-02-27 Bilder tagna på Hallsta Ridklubb Rubriker Vad, varför, hur? Innehåll
Läs merPsykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom
1 (6) Psykisk utvecklingsstörning med särskild hänsyn till Downs syndrom Underlag till medicinska kontroller, birger.thorell@ltv.se 2008-10-01 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Vanliga medicinska problem
Läs merDelkurs 1: Utvecklingsstörning
Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean
Läs merALLA HAR EN PLATS I RBU. Olika diagnoser, samma kamp
ALLA HAR EN PLATS I RBU Olika diagnoser, samma kamp Barn är alltid barn Barn med funktionsnedsättning är i första hand just barn. De är precis som alla andra barn individer som växer upp med olika behov
Läs merUtvecklingsstörning 2
Utvecklingsstörning 2 LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd Personer med betydande och bestående
Läs merÄr jag i rätt klass? B tränarkurs Strömsholm. Namn: Emma Emanuelsson. Handledare: Elisabeth Lundholm, Pether Markne
Är jag i rätt klass? B tränarkurs Strömsholm Namn: Emma Emanuelsson Handledare: Elisabeth Lundholm, Pether Markne 2016-2017 1 Innehållsförteckning Inledning Syfte/Frågeställning Metoder/Material Slutsats/Analys
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merKUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
Läs merPresentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013.
Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Sandra Nilsson Född 95 Meriter : Lag-SM medaljer på ponny Startat
Läs merFamiljen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv.
Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv Utvecklingsstörning som funktionshinder Psykologiskt (reducerad intellektuell förmåga) Socialt (miljön och tillhörande krav) Administrativt (de som är registrerade
Läs merPersonkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer
Läs merAtt träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan
Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.
Läs merBÖRJA RIDA FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
BÖRJA RIDA FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BÖRJA RIDA Det här häftet är en vägledning för personer med funktionsnedsättning som vill börja rida eller köra häst. Drygt en miljon människor i Sverige
Läs merLättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1
Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.
Läs merSammanfattning av statistikuppgifter
Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merLättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv
Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.
Läs merFöräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum
Läs merADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2
1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity
Läs merRidning för funktionshindrade En studie av verksamhet för funktionshindrade
Ridning för funktionshindrade En studie av verksamhet för funktionshindrade vid föreningar anslutna till Upplands Ridsportförbund och Svenska Ridsportförbundet Upplands Ridsportförbund 2008 Sammanfattning
Läs merNär barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten
När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den
Läs merVad är CHARGE. syndrom?
Vad är CHARGE syndrom? 1 Vad är Charge syndrom? Charge är ett sällsynt syndrom som påverkar flera av kroppens organ. Symtomen varierar kraftigt från person till person, men är ofta mycket komplexa och
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs merIntellektuell funktionsnedsättning kan innebära ökad risk för kortare liv på grund av bristande fysisk aktivitet.
Intellektuell funktionsnedsättning kan innebära ökad risk för kortare liv på grund av bristande fysisk aktivitet. Eva Flygare Wallén, Ph.D Projektledare för HPÖ/FaR i SLL Terminologi vilket ord jag använder
Läs merMedicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv
Utvecklingsstörning Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som effekt av sjukdomar och skador Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som resultat av samhälleliga hinder och
Läs merTALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1
TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!
Läs merEnkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år
Enkät Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna Bakgrund 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder...år 3. Hur stor är den ort, där du verkar som tränare? Landsbygd/liten tätort upp till
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda.
5-1- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Tuberös skleros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs merSäkerhetsturnén bygger på Smålands Ridsportförbunds och Krafft s satsning Equitation Safety Tour
Välkomna Bakgrund Säkerhetsturnén bygger på Smålands Ridsportförbunds och Krafft s satsning Equitation Safety Tour Med start 2009 har SvRF fått möjlighet att vara huvudman och initiativtagare till spridningen
Läs merMål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde
2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merHur tycker du att patienten ska behandlas?
vetenskap & klinik fallpresentationer Hur tycker du att patienten ska behandlas? Tyck till på riksstämman Ett av symposierna på årets riksstämma har rubriken Hur tycker du att patienten ska behandlas?.
Läs merDisposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
Läs merUnga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning
SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merKoncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem
Läs mer2 Studier som metoden grundas på
2 Studier som metoden grundas på Elrullstol för träning av störd hjärnfunktion Det som började med en studie av barn som normalt aldrig får möjlighet att prova elrullstol har under tidens gång utökats
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merPatientinformationsbroschyr
Patientinformationsbroschyr Valproat* (Absenor, Absenor Depot, Depakine Retard, Ergenyl, Ergenyl Retard, Orfiril, Orfiril Long) Preventivmedel och graviditet: vad du behöver veta Denna broschyr är för
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLAD Beställa Antal ex Adhd/add Vad är adhd/add? lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merLäpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.
Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän
Läs merSkruttans badträning
Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan måste varje vecka gå till sjukhuset för att träna i den stora
Läs merHABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP
HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,
Läs merFoto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET
Foto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET Utvecklar svensk ridsport Idrottslyftet är regeringens riktade satsning på barn- och ungdomsidrott. Här kan föreningar inom Svenska Ridsportförbundet läsa om hur ni
Läs merVi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering
Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vad är habilitering? Handikapp och Habilitering ger dig med funktionshinder stöd för att du ska kunna leva
Läs merTidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)
Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt
Läs merVälkommen till temadag om utvecklingsstörning
Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch
Läs merVälkommen till Lions Hockey! Syfte och Mål
Policy Välkommen till Lions Hockey! Intresset för idrott i samhället är stort, i Sverige finns det cirka 60 000 aktiva ishockeyspelare varav ungefär 35 000 är mellan 10 och 14 år. De upplevelser och erfarenheter
Läs merUPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA
UPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA AFFÄRSPLAN 2015-2018 1 VISION 3 2 VÄRDEGRUND 3 3 VERKSAMHETSBESKRIVING 3 3.1 UTBUD 3 3.2 SÄKERHET 4 3.3 GOD HÄSTHÅLLNING 4 3.4 UTBILDNING 4 3.5 PERSONAL 4
Läs merVälkommen till en resa i mitt liv. Motala 2009 Mikael Andersson
Välkommen till en resa i mitt liv Motala 2009 Mikael Andersson Är r Du CP, eller JA, det är r jag!!! Vi börjar b 1965 När r jag föddes f uppstod det syrebrist till hjärnan Ett par kritiska dygn följde,
Läs merFöretagande mot sporten
Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...
Läs merADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR
ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD
Läs merPresentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef.
Presentation Jan-Eric Ekberg Biträdande enhetschef Enheten Idrottsvetenskap/Department of Sport Sciences Malmö högskola/malmo University Forskningsområde: Skolämnet idrott och hälsa Skolämnet Idrott och
Läs merSHIF/SPK:s Värdegrund
VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver
Läs merInnehållsförteckning. Version
Yoksas väg Innehållsförteckning Version... 2 Förord... 1 Definition av Yoksas väg... 1 Policy för ledare i Yoksa... 2 Policy för utövare i Yoksa... 3 Policy för förädlar & anhöriga i Yoksa... 4 Taekwondo
Läs merJuni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Läs merFrågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet
Ort. datum Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet Er familj har sedan 1-2 år haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merBARNS HÄLSA, HÄSTAR OCH RIDNING
1 BARNS HÄLSA, HÄSTAR OCH RIDNING Projekt HBUD 2010-11 Av Lena Hallman 2 PROJEKT HÄLSOCOACH FÖR BARN OCH UNGDOM 2010-2011 Intensiv - ridning/kurs för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar Projektidé:
Läs merUngas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se
Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande
Läs merHej! Då var det dags för 2019 års första medlemsblad. Det som står näst på tur för klubben är så klart årsmötet.
--Medlemsblad 1, Januari 2019-- Hej! Då var det dags för 2019 års första medlemsblad. Medlemsbladet har gått ut var tredje månad under ett års tid och jag hoppas det är något ni uppskattat. För mig blir
Läs merFörvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Läs merQ1 Vem svarar på enkäten
Q1 Vem svarar på enkäten Svarade: 82 Hoppade över: 0 g är god man eller... g är anhörig/förä... g svarar själv. g är god man eller förvaltare och svaren gäller min huvudman g är anhörig/förälder som svarar
Läs merInformationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS
Informationsfolder För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS LSS LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en
Läs merAngående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år
Formulär Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-217768 Fastställandedatum: 2017-05-19 Giltigt t.o.m.: 2019-05-19 Upprättare: Marléne M Huoman Fastställare: Kristina Lingman Remissmall utredning
Läs merTalangutveckling. Examensarbete Pernilla Bjuhr
Talangutveckling Examensarbete 2014-2015 Pernilla Bjuhr Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1Syfte... 1 2. Upplägg med Östgötateamet... 2 2.1Kriterier för att vara med i Östgötateamet fälttävlan...
Läs merOMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta!
OMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta! i samarbete med IKEA Svenska Försäljnings AB Foto: Juliana Wiklund 2 Våra barn är det viktigaste som finns Barn är de viktigaste människorna i världen.
Läs merWilliams syndrom. Britt-Marie Anderlid Klinisk Genetik och Astrid Lindgrens barnsjukhus
Williams syndrom Britt-Marie Anderlid Klinisk Genetik och Astrid Lindgrens barnsjukhus Syndrom Ordet kommer från grekiska och betyder ``springa tillsammans Syndrom : En kombination av avvikelser som tros
Läs merBarn och ungdomar med adhd
Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.
Läs merATT LEVA OCH LÄRA MED BARN MED UTVECKLINGSSTÖRNING
ATT LEVA OCH LÄRA MED BARN MED UTVECKLINGSSTÖRNING Information och råd till vuxna som möter barnet text Hanna Boglind översätting Space 360 illustration Hugo Karlsson grafisk form Viera Larsson, Ordbildarna
Läs merKliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman
Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning Uppsala 101123 Monica Björkman Felkällor som gör det svårare att upptäcka försämrat välbefinnande: Individens förmåga att visa
Läs merVision: Sverige skall vara den ledande ridnationen i världen
Vision: Sverige skall vara den ledande ridnationen i världen Barn och ungdom Utbildning Avel och hästhållning SPORT - TÄVLING att bli en ledande sportnation RIDKLUBB - RIDSKOLA att vidareutveckla ett rid-
Läs merink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen
WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag
Läs merOm adhd hos vuxna.
Om adhd hos vuxna www.habilitering.se/adhd-center Föreläsningens innehåll 1. Diagnosen adhd 2. Vad innebär svårigheterna? 3. Hur vanligt är adhd? 4. Genusperspektiv 5. Förklaringsmodeller 6. Utredning
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merVi vill, vi kan, vi ska med hästen i centrum
Vi vill, vi kan, vi ska med hästen i centrum Kunskapsdagar kring hästar och ridsport 14-16 november 2014 Västmanlands- och Södermanlands Ridsportförbund tillsammans med SISU Idrottsutbildarna, hälsar dig
Läs mer2
Beskrivning av målgrupper och deras behov Parallellt med översynen har SPSM tagit fram beskrivningar av olika funktionsnedsättningar. Beskrivningarna ger exempel på de pedagogiska konsekvenser en funktionsnedsättning
Läs merRidsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.
Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.
Läs merADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT
ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom
Läs merVilka är vi? Birgitta & Jessica Green. Mor & Dotter. Alla Kan Gympa
Vilka är vi? Birgitta & Jessica Green Mor & Dotter Alla Kan Gympa Matilda - Född 2000 - Misstanke om något år 2000 - Bengt Hagberg 2004 - Hjärnstamsundersökning 2010 - Diagnos Rett syndrom Träning Träning
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merKan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
Läs merMED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH
MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH 2010/2011 KTH SE-100 44 Stockholm Tel: 08-790 60 00 Fax: 08-790 65 00 www.kth.se Välkommen till KTH! KTH arbetar
Läs mer