BOKSLUTSRAPPORT 2013

Transkript

1 BOKSLUTSRAPPORT 2013 Resultat 59,9 mkr, 3,3 % (2012: 26,6 mkr, 1,5 %) Budget 35,8 mkr (2012: 23,2 mkr) Avvikelse 24,1 mkr (2012: 3,4 mkr) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen Årsredovisningen som kommer att presenteras i april ger en samlad bild över hela kommunkoncernens resultat och verksamhet utifrån god ekonomisk hushållning. Den behandlas av kommunstyrelsen den 31 mars och av kommunfullmäktige den 14 april. Årets resultat är positivt med 59,9 mkr (3,3 %), vilket är 24,1 mkr högre än budget. Nämndernas överskott om 12 mkr, högre skatteintäkter 5,2 mkr, lägre räntekostnader om 4,3 mkr samt 2,6 mkr i reavinster och nedskrivningar för fastigheter och exploateringar bidrar till det positiva resultatet. I nämndernas överskott ingår 9,5 mkr affärsdrivande verksamheter, avfall och VA. Positivt är att kostnaderna för försörjningsstödet minskat och visar ett överskott om 7,2 mkr. Den ekonomiskt största utmaningen finns inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade med en negativ avvikelse om 26,9 mkr. Åtgärder pågår för att uppnå en ekonomi i balans. Väsby växer och är stolt över att under 2013 gjort flest byggstarter sedan 80-talet och därmed aktivt bidragit till tillväxten i Stockholms län. Fler än 600 bostäder har påbörjats i samarbete med flera aktörer inom bostads- och byggbranschen. Väsby växer inte bara genom befolkningsutveckling utan också genom nya företagsetableringar som under året gett ca 400 nya arbetstillfällen. Befolkningsutvecklingen är fortsatt positiv för 2013 och är en viktig del för kommunens ekonomi i framtiden. Kommunens målsättning om att ha en befolkningstillväxt i ungefär samma takt som Stockholms län uppnås. Enligt den preliminära befolkningsstatistiken för 2013 uppgår antalet invånare till vid årets slut, en ökning med 721 personer från sista december 2012, vilket motsvarar + 1,8 %. Ekonomisk analys Kommunfullmäktige har beslutat att det ekonomiska resultatet genomsnittligt under en planeringsperiod ska uppgå till ett överskott om minst 2 %. Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning och innebär att kommunen av egen kraft kan självfinansiera investeringar om 110 miljoner kronor årligen. Överskottsmålet ger förutsättningar att även möta snabba förändringar i konjunkturen. 1

2 I resultatet om 59,9 mkr ingår olika engångsposter: Engångsintäkter om 97,3 mkr ingår för reavinst från fastighetsförsäljning 56,9 mkr (Hemsö) och reavinst inom exploateringar 14,6 mkr samt återbetalning av tidigare inbetalda premier för AFA försäkring 25,8 mkr. Engångskostnader om 76,1 mkr ingår för nedskrivning av Vilunda parkering AB med 10,7 mkr, nedskrivning av kostnader för samhällsutveckling inom exploateringsområden 45,1 mkr och effekt av sänkt diskonteringsränta i pensionssystemet med 20,3 mkr. Diagram: Resultatutveckling , mkr, inkl. affärsdrivande verksamhet ,9 45,6 43,3 40,1 27,0 28,9 30,1 30,3 32,2 33,8 35,1 36,6 23,9 25,5 21,4 22,3 23,6 26,6 24,9 12,0 13,5 10,2 16,0 2,0 1,6 6, Årets resultat Resultatmål 2%, från ,2% Resultatmålet för perioden uppgår till 1,6 %. Resultatmålet för perioden uppgår till 1,9 %. Tabell: Måluppfyllelse ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat Grönt = målet uppfyllt, gult = målet uppfylls delvis Kommunfullmäktiges strategiska nyckeltal Ekonomiskt resultat, % av skatteintäkter Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse Banklåneskuld, Mkr Kommunal skattesats Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat ,9 1,5 3, ,18 19,18 19,18 19,18 Mål 2013 Förändring Soliditeten för 2013 är 47 % jämfört med 43 % Förbättringen beror främst på årets resultat 59,9 mkr, amortering av skuld med 100 mkr och att investeringarna 143,8 mkr finansierades med egna medel. Inkluderas ansvarsförbindelsen för pensioner i nyckeltalet blir soliditeten -10 % (2012: -10 %), och beror på ökad pensionsskuld med anledning av sänkt diskonteringsränta. Fastighetsförsäljningar och återbetalda premier för AFA försäkring är främsta orsaken till att banklåneskulden har minskat med 100 mkr och i bokslutet uppgår till 300 mkr (2012: 400 mkr). Kommunens snittsränta uppgår till 2,6 %. Likvida medel uppgår till 95,7 mkr (2012: 120,6 mkr) Verksamhetens nettokostnad 2013 har ökat 1,2 % och ökningstakten är lägre än 2012 vilket var 3,1 %. Dämpningen i kostnadsökningen beror dels på löne- och prisökningar, fastighetsförsäljningar men även befolkningsutvecklingen som generar bl.a. högre volymer inom välfärdstjänsterna. Samtidigt har skatteintäkterna ökat med 4,6 %, och hänförs främst till befolkningsutvecklingen. Skatteintäkt per invånare 2013 uppgick till kr, 2,8 % (2012: kr) vilket är något högre än kostnaden per invånare om kronor. Nettokostnad per invånare har minskat -0,6 2

3 % för 2013 och beror främst på befolkningsökningen och reavinster vid fastighetsförsäljningar medan inflationen har varit obefintligt. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 94,6% (2012:97,8 %). Diagram: Skatteintäkt och nettokostnad per invånare kr kr Nettokostnad per invånare Skatt per invånare kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Andelen personalkostnader minskar och utgör 30 % av verksamhetens kostnader (2012:31 % och 2011:33 %). Under året har verksamhetsomställningsarbetet inom Väsby välfärd fortgått. Den kommunala kvälls- och nattpatrullen inom hemtjänsten avvecklades. Årseffekt uppstår under Personalkostnaderna för 2013 uppgår till 652 mkr (2012: 653 mkr). Oförändrade personalkostnader förklaras med minskat antal årsarbetare till (2012: 1 228) samtidigt med årlig löneökning. Diagram: Andel personalkostnader av verksamhetens kostnader % 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 58% 55% 52% 46% 45% 43% 42% 45% 46% 36% 37% 34% 33% 31% 30% 24% 21% 22% Andel personalkostnader Köp av verksamhet, konsulter Nämndernas resultat är positivt 17,0 mkr (budgeterat resultat 5,0 mkr) varav affärsdrivande verksamhet redovisar 9,5 mkr. I resultatet ingår omställningskostnader av engångskaraktär för personal om 2,5 mkr och brandtillsyn 8,2 mkr. Volymavvikelser inom flera av utbildningsnämndens verksamhetsområden bidrar till det ekonomiska resultatet på 6,7 mkr. Bl.a. noteras avvikelse med 16 fler barn i förskola, 28 fler elever inom förskoleklass och ökade kostnader för barn och elever med särskilda behov. Inom verksamheter grundskola, gymnasium minskar elevantalet med 8 respektive 38 jämfört med budget. Färre elever med satta betyg inom vuxenutbildning och SFI är främsta orsaken till nämndens överskott. Social- och äldrenämnden visar ett sammanlagt underskott om -16,5 mkr. I resultatet ingår ett överskott i individ och familjeomsorg om 10,4 mkr. Underskottet är störst inom omsorg för funk- 3

4 tionshindrade -18,5 mkr som främst avser ökad brandtillsyn, turbundna resor och fler ärenden än budgeterat inom personlig assistans. För äldreomsorg uppgår underskottet till -8,4 mkr som delvis beror på att biståndsbedömda tiden har ökat samtidigt som en allt högre grad av den biståndsbedömda tiden utförs. Hemtjänsttimmarna uppgår till ca timmar, en avvikelse med ca timmar, vilket motsvarar drygt 14 mkr i ökade kostnader. Samtidigt har 16 färre platser nyttjats inom särskilda boenden med en positiv kostnadsavvikelse om 10 mkr. För Individ och familjeomsorg förklaras överskottet med lägre kostnader för försörjningsstöd och ej utnyttjad buffert. Styrelsen för Väsby välfärd uppvisar ett mindre överskott. Alla verksamheter förutom gymnasiet är i balans. Underskottet för Väsby nya gymnasium avser främst lokalkostnad i förhållande till lägre volymer. Omställningsarbete med att höja lokaleffektiviteten och anpassa lokalytan till elevantalet fortgår. Byggnadsnämndens resultat är ett överskott 3,4 mkr och avser ökade bygglovsintäkter jämfört med budget och lägre kostnader för personal pga. vakanser och uppskjutna systemutvecklingskostnader. Resultatet för teknik och fastighetsutskottet är positivt 13,0 mkr varav 9,5 mkr avser affärdrivande verksamheter avfall och Va. Resultatet för Va verksamheten beror främst korrigering av Vaavgifter och vattenförsäljning från tidigare år. Överskottet inom fastighetsverksamheten uppgår till 3,5 mkr är lägre än budgeterat avkastningskrav om 5,0 mkr. Kommunstyrelsens resultat är underskott -0,9 mkr och består i huvudsak av kostnader för samhällsutveckling. Kommunstyrelsens reserv, 14,2 mkr, för bl.a. omställningskostnader och volymökningar lämnar ett överskott på 9,3 mkr. Övriga nämnder har budget i balans. Investeringar uppgår till 143,8 mkr av budgeterade 200,5 mkr och främst utmärks avslutande del av Bollstanässkolan på 21,3 mkr inom fastighetsinvesteringar. Uppbyggnad av förskolan Råbäcken 16,2 mkr och LSS boendet Skrindan 10,8 mkr pågår enligt planerna. Inom gata och park finns investering av gator och vägar inom Kairo Båtbyggartorp/Skarvängskroken 18,3 mkr och trygghetsåtgärder genom investering i belysningsstolpar 3,0 mkr. Av de större investeringar inom Va området noteras Kairo Båtbyggartorp/Skarvängskroken 9,9 mkr och Infra City nordväst 8,8 mkr. Vidare har energisparåtgärder och hyresgästanpassningar genomförts i kommunala lokaler och trafiksäkerheten har förbättrats på ett antal vägar i kommunen. Avvikelsen mot budget beror till stor del på att vissa projekt har försenats. Diagram: Investeringsutgifter i mkr,

5 En framåtblick visar på att den utdragna lågkonjunkturen i världen och i Sverige har medfört lägre tillväxt och högre arbetslöshet. I Sverige är det framförallt den inhemska efterfrågan som bidrar till tillväxten medan exporten fortfarande väntas vara dämpad. Arbetslösheten förväntas minska men är fortsatt på en relativ hög nivå de närmaste åren. Det reala skatteunderlaget efter avdrag för pris- och löneökningar, ser bättre ut år 2015 och 2016 men är fortfarande på låg nivå. Upplands Väsby kommun står rustad med stabil ekonomi och effektiva verksamheter samt inbyggda buffertar för att möta oförutsedda händelser. Som tillväxtkommun och med ett fastighetsbestånd från talet är utmaningen är att klara finansieringen av dessa samtidigt som kommunen har en negativ soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsåtagandet. Den positiva effekten av den goda befolkningsutvecklingen ger ökade skatteintäkter som kan användas till volymökningar inom välfärdstjänster, kvalitetssatsningar, tillväxt och fastighetsutveckling mm. De senaste årens utveckling i kommunen är ett kvitto på förändringsarbetets effekter för en attraktiv kommun. Under 2014 fortsätter arbetet med målsättningen att bli årets kvalitetskommun Kommunfullmäktiges mål om kunskap och lärande står högst på agendan. Därför har ett kommunövergripande kvalitetsutvecklingsprojekt startats med mål att höja resultaten inom utbildningsområdet. Vägen till framgång är att gemensamt stärka kommunens attraktivitet och varumärke genom att erbjuda bra boendemiljöer, välfärdstjänster med hög kvalitet och ett förstklassigt näringslivsklimat. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Anette Ömossa Ekonomidirektör 5

6 Resultaträkning , mkr Kommun Kommun mkr Verksamhetens intäkter 550,5 471,5 Verksamhetens kostnader , ,6 Avskrivningar -67,8-60,0 Verksamhetens nettokostnad , ,1 Skatteintäkter 1 591, ,0 Bidrag och avgifter i utjämningssystemen och 234,6 219,2 Finansiella intäkter 10,3 5,6 Finansiella kostnader -49,2-18,1 Delsumma skatteintäkter och finansnetto 1 787, ,7 Årets resultat 59,9 26,6 Nämndernas resultat , mkr Resultat Budget Avvikelse Resultat Nämnd Kommunstyrelse -0,9 0,0-0,9-1,7 KS särskilda medel 9,3 0,0 9,3 6,1 Revision 0,2 0,0 0,2 0,0 Attunda 0,0 0,0 0,0 0,5 Överförmyndare 0,2 0,0 0,2 0,2 Stöd och Process 0,5 0,0 0,5 0,1 Byggnadsnämnd 3,4 0,0 3,4 0,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0,5 0,0 0,5 0,7 Social- och äldrenämnden varav äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade -26,9 0,0-26,9-16,8 varav individ och familjeomsorg 10,4 0,0 10,4-2,0 Familjerättsnämnden 0,4 0,0 0,4 0,3 Kultur- och fritidsnämnd 0,0 0,0 0,0 0,3 Utbildningsnämnd 6,7 0,0 6,7 7,3 Styrelse för Väsby välfärd 0,2 0,0 0,2 0,6 Teknik och fastighetsutskott 13,0 5,0 8,0 5,2 Summa nämnder 17,0 5,0 12,0 0,8 Finansiering mm. 42,9 30,8 12,1 25,8 Summa 59,9 35,8 24,1 26,6 Resultatmål 3,3 % 2,0 % 1,5 % 6