CoPraNet Sverige. Ett levande nätverk av aktiva kustintressenter
|
|
- Per Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 CoPraNet Sverige Projektrapport, hösten 2006 Ett levande nätverk av aktiva kustintressenter Det har nästan gått tre år sedan starten av Coastal Practice Network. Nätverket skapades för att försöka överbrygga klyftan mellan planerare, förvaltare och akademin i Europa. Det hela började med en vision om att skapa ett europeiskt nätverk av kustintressenter, som ett forum att utveckla och utbyta information om goda exempel i kustområden. Dessutom ville man försöka minska klyftan mellan planerare, förvaltare och forskningsvärlden. Idén föddes under INTERREG IIC-projektet Quality of Coastal Towns, som pågick under Ett av dess främsta mål var att komma på lösningar och rekommendationer för hållbar turismutveckling i kustområden, vilka i sin tur skulle kunna praktiseras på andra håll i Europa. Utvecklingen av ett omfattande europeiskt nätverk skulle på ett enklare sätt kunna utbyta kunskap och dela med sig av sina erfarenheter, och därmed möjliggöra att informationen blev förbättrad och enklare att implementera. kustturismdestinationer och en guide om kusterosion och kustförvaltning på flera språk. Nätverket har bidragit till en mer hållbar turismutveckling i Europa, en bättre balans av den ekonomiska utvecklingen i olika europeiska regioner, samt införandet av mer hållbara metoder för förvaltning av kuster och förhindrande av erosion. CoPraNet har delvis finansierats av INTERREG IIIC, och projektets totala budget (inklusive partners egen finansiering) har varit 1.8 miljoner Euro. Projektet avslutas 31 december Viktiga mål och insatser Coastal Practice Network (CoPraNet) startade i januari De huvudsakliga aktiviteterna inom projektet har varit att främja integrerade förhållningssätt inom kustförvaltning och planering (ICM), med särskild betoning på att utveckla en kvalitetsmärkning för hållbara Stora delar av nätverket på en workshop på Gran Canaria. Foto: ICCM CoPraNet / EUCC PO Box EE Leiden, Netherlands Tel: Fax: Sid 1
2 KONFERENSER OCH WORKSHOPS Genom att överföra praktiskt användbara metoder från en region och introducera dem till andra kan man utjämna den socioekonomiska balansen mellan kustområden i Europa, och till viss del också förbättra regionala ekonomier. I CoPraNet har den drivande kraften för att utbyta kunskap och erfarenheter framförallt skett på internationella konferenser och workshops. Därtill har ett antal studiebesök skett. Arrangemangen har organiserats av nätverkets partners, med fokus på olika teman Integrerad kustförvaltning: Pilotstudier. Orsaker och lösningar på problem med kusterosion. Arrangerades i Down (Nordirland) Littoral 2004: Hållbara kuster: Förenande av vetenskap och politik. Internationell konferens i Aberdeen (Skottland) Nationalparkers roll inom hållbar turism, i relation till en generell ekonomisk återuppbyggnad. Arrangerades i Sefton (Merseyside, England) 2005 Hållbar turism och marina skyddsområden, med fokus på ekoturismaktiviteter i Natura områden. Arrangerades på Fuerteventura (Spanien) ICCCM2005. Internationell konferens om kustens bevarande och förvaltning vid Atlanten och Medelhavet. Arrangerades i Tavira (Portugal) Hållbar kustförvaltning, med fokus på strandens exploatering och privata entreprenörers roll i utvecklingen. Arrangerades i Zandvoort (Nederländerna) Allmänhetens deltagande i planeringsförfarandet. Genomfördes på ön Sifnos (Grekland) Planering, implementering och bevakning av kustskydd. Arrangerades i Sefton (England) Natura 2000 i realiteten i kustområden. Arrangerades i Stepnica (Polen) Hållbar kust- och turismförvaltning, ingick som en del av Hållbar turism och kustförvaltningsveckan på Gran Canaria (Spanien) 2006 Allmänhetens uppfattning om förändrade kuster för ett förbättrat ICM. Arrangerades i Cork Irland) Intresseorganisationers och lokala myndigheters olika roller vid planering av hållbar turismutveckling. Arrangerades på den grekiska ön Samothraki Ett avslutande CoPraNet-evenemang, där hela nätverket samlas i Baie de Somme (Frankrike) för att diskutera Europeiska och franska kuster ur ett förvaltningsperspektiv Alla möten har varit välbesökta med ett genomsnitt på 300 konferensdeltagare och 50 deltagare på workshops. Under hela projektet har partners även genomfört bilaterala utbytesbesök och/ eller studiebesök till kustregioner som har kunnat förse dem med goda exempel och värdefulla erfarenheter. CoPraNet-workshop på Sifnos, Grekland. Foto: Michalis Theodoropoulus Sid. 2
3 FLERSPRÅKIG INFORMATIONSCENTRAL Den flerspråkiga informationscentralen är en av huvudprodukterna från CoPraNets aktiviteter. En viktig funktion är att nå ut till andra intresserade genom att dela med sig av bra exempel på god kustförvaltning och genom detta få ett utbyte av information. För att underlätta detta har projektet skapat en flerspråkig hemsida för att nå utanför engelskspråkiga regioner. Idag finns hemsidan på följande språk: danska, engelska, franska, grekiska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska. Detta är resultatet av ett engagerat nätverk, med önskan om att informationen ska få en så stor spridning som möjligt både lokalt, regionalt och nationellt.. Hemsidan består av: en databas över goda exempel inom hållbar turism, bland annat genom utvecklingen av kvalitetsmärkningen QualityCoast; en mångspråkig guide för strandförvaltning och kusterosion, bland annat med klimatförändringens inverkan i ett regionalt sammanhang; en ordlista för ICM; alla CoPraNets nyhetsbrev; och andra aktiviteter inom programmet. Adressen till hemsidan är Databas över goda exempel Över hela Europa försöker kustregioner och lokala myndigheter utveckla sin ICM-planering för att bidra till en hållbar ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Goda exempel som utvecklas i en del av Europa kommer dock sällan till kännedom för andra regioner, ofta på grund av bristande information. För att delvis lösa problemet har CoPraNet skapat en databas över goda exempel inom kustförvaltning. Partners har lagt upp fallstudier och projekt som har varit lyckade i sina områden, för att sprida kunskap och dela med sig av sina erfarenheter i syfte att undvika att på nytt uppfinna hjulet. Dessutom finns en ICM-databas med fallstudier som framförallt fokuserar på erosionsfrågor. Denna bygger på det tidigare EG-projektet EUROSION, vilket utvecklade generella rekommendationer för kusterosionsförvaltning. Nätverket har utbytt kunskap och goda exempel på lokal, kusterosionsförvaltning för att kunna utveckla mer specifika rekommendationer. Lokala myndigheter kommer i framtiden ha möjlighet att översätta dessa för att använda dem i den egna lokala kustplaneringen. Sid. 3
4 Kvalitetsmärkningen QualityCoast Under de senaste 15 åren har flera försök gjorts för att skapa indikatorer för hållbar utveckling inom kustförvaltning, t.ex. Blå Flagg och EcoTrans. Dessutom har lokala Agenda 21-initiativ fungerat som inspiration för ett flertal försök att utveckla kvalitetsmärkningsprogram för hållbar utveckling inom turismdestinationer. Trots detta saknas det gemensamma normer för hur man ska kunna mäta prestationer inom hållbar utveckling i turismdestinationer vid kustområden. QualityCoast-programmet är avsett att fungera som ett komplement till andra märkningar. Genom att använda redan förekommande insatser och pågående internationellt arbete har CoPraNet partners samarbetat och tagit fram en transparant internationell kvalitetsmärkning för turismdestinationer, för att erbjuda besökarna bra information om resmålet på ett tydligt och objektivt sätt. Kvalit smärkningen QualityCoast står för en kommun eller regions vilja att framhäva natur, landskap, bärkraft, kulturarv och andra aspekter av hållbar turism i sin marknadsföring gentemot nationella och internationella b ökare. Syftet med programmet är att turisten ska bli välinformerad om resmålets sociala och ekonomiska aspekter samt dess naturtillgångar, och i längden att turisten vill stödja och värdesätta integriteten hos lokalbefolkningen genom att delta i evenemang som bevarar det naturliga och kulturella arvet. Besökarna kan också stödja den lokala ekonomin genom att inhandla lokalt producerade varor, stödja de småföretag som är miljömedvetna, och använda minsta möjliga mängd av icke förnyelsebara resurser. Zandvoort i Nederländerna är den första kommun som fått kvalitetsmärkningen QualityCoast. Foto: EUCC - The Coastal Union Genom att delta i QualityCoast förbinder sig en kommun eller region att erbjuda en objektiv och sanningsenlig information kring utvalda indikatorer för dess tänkbara besökare och andra intresserade. Detta kan användas som en del av kommunens/ regionens informationsstrategi. Sid. 4
5 Kustförvaltningsguide Trots att naturliga processer alltid har påverkat och förändrat våra kustlandskap har den ökade inverkan från människan snabbt förvärrat situationen. En fjärdedel av Europas kustlinje eroderar för närvarande, och lokala och regionala myndigheter står inför stor förstörelse och risker i sina kustregioner. Situationen kommer att förvärras i och med en stigande havsnivå och ett förväntat ökat antal och frekvens av stormar och svallvågar. Erosion och översvämningar i ekonomiskt viktiga kustområden förväntas öka markant under detta sekel. Kustförvaltningsguiden har därför utarbetats som ett verktyg för kustförvaltaren och utvecklats för att förena interregionala erfarenheter med framtiden i sikte. Den omfattar bland annat rekreation, turism, flora och fauna liksom erosion och strandskydd. Här finns goda exempel från hela Europa och den är en ämnesomfattande och Kusterosion på Jylland, Danmark. Foto: Karin Johansson enkel referensguide till de fallstudier av goda exempel som finns i projektets databas. Guiden är tänkt att användas av de som förvaltar kustområden på en daglig basis, men även andra med ett intresse av kustförvaltning, som till exempel medborgare och politiker, har nytta av den. Integrerad kustförvaltning har vi verkligen ett val? CoPraNets partners har tagit fram en broschyr om integrerad kustförvaltning, där man poängterar vikten av att förvalta våra kustområden på ett hållbart och integrerat sätt. Syftet med broschyren är att förse politiker och andra intressenter med realistiska argument om varför man bör använda ICM i Europa hur ICM kan skapa nya arbetstillfällen, minimera de effekter naturkatastrofer har, bevara och återskapa djur- och Integrerad kustförvaltning har vi verkligen ett val? naturliv samt bidra till en positiv ekonomisk utveckling. Broschyren presenterar många goda exempel från olika delar av världen där ICM redan har en viktig roll och positiv effekt på kustförvaltning, den sociala välfärden hos kustkommuner liksom de naturliga habitaten och landskapen vid kusten. CoPraNet Coastal Practice Network North East South West Varför är ICM framgångsrikt? Vad behövs? Hur kan ICM hjälpa oss in i framtiden? 5000 exemplar av broschyren har distribuerats genom nätverket. Den har översatts till flera språk (portugisiska, spanska och svenska) och sammanfattande versioner finns på grekiska och nederländska. På sätt sprids budskapet ytterligare. En digital version av den engelska broschyren finns att ladda ner på CoPraNets hemsida. Sid. 5
6 ICM ordlista CoPraNet har sammanställt en ordlista över begrepp som förekommer inom integrerad kustförvaltning. Syftet med ordlistan är att kustförvaltare, forskare, professionella, och studenter bättre ska förstå innebörden av olika kustrelaterade termer. Ordlistan består av mer än 1000 tekniska termer, med definitioner, förklaringar och illustrativt material där det behövs. Några av uttrycken har länkar till relaterade hemsidor. Hjälpdisk Frågor om CoPraNet eller ICM kan ställas till den elektroniska hjälpdisken som etablerats. Adressen dit är Kustförvaltare på ön Sherkin i grevskapet Cork, Irland. Foto: Jeremy Gault CoPraNet nyhetsbrev Två gånger om året har CoPraNet distribuerat ett nyhetsbrev, vilket handlat om utvecklingen inom projektet under de senaste sex månaderna, samt referat till workshops och konferenser som genomförts och partnerpresentationer. Det har först publicerats som en internationell utgåva på engelska. Därefter har varje utgåva översatts, fått extra material om lokala händelser tillagt och getts ut i berörda regioner/länder. Alla nyhetsbrev som producerats finns att ladda ner från projektets hemsida. Sid. 6
7 MOT FRAMTIDEN Då projektet Coastal Practice Network närmar sig sitt slut pågår diskussionen om hur man ska fortsätta det viktiga arbete som påbörjats. Nätverkets partners har märkt att de skillnader i regional kustutveckling som tidigare fanns har minskat, genom att bringa samman kollegor med olika erfarenheter till ett nätverk som omfattar forskning, rådgivning och implementerande organisationer. Som ett resultat i detta stödjer nätverket aktivt en rad nya initiativ, t.ex. ENCORA ett europeiskt nätverk för utbyte av kunnande och erfarenheter om kustprocesser inom forskning, planering och praktiskt genomförande. Projektet är delfinansierat av EU:s sjätte ramprogram. På ett eller annat sätt kommer CoPraNets nätverk att fortsätta. Exempelvis har det redan på Irland och Grekland bildats nationella coastal practice networks. Behovet att överbrygga gapet mellan planerare, förvaltare och forskare finns fortfarande. Ett integrerat förhållningssätt för att utveckla turismdestinationer i kustområden på ett hållbart sätt är nödvändigt. Det är för framtiden, för våra barn och vår jord som detta betydelsefulla arbete måste fortsätta. Barn runt om i världen njuter av våra vackra och värdefulla stränder Foto: Chungmei Cheng, EUCC - The Coastal Union, Karin Johansson Sid. 7
8 PARTNERS CoPraNet partners består av 21 deltagare från 11 länder, och omfattar regionala och lokala myndigheter (9 st.), statliga institutioner (2), universitet och högskolor (6) samt intresseorganisationer (4). Ledare EUCC The Coastal Union (Nederländerna) Regionala och lokala myndigheter Storstrøms kommun (Danmark) Sefton Metropolitan Borough Council (Storbritannien) Zandvoorts kommun (Nederländerna) Samothraki kommun (Grekland) Down District Council (Nordirland, Storbritannien) Stepnica kommun (Polen) Càlvia kommun (Mallorca, Spanien) Ministry of the Interior of the State Schleswig-Holstein (Tyskland) CCDR-C Regional myndighet för centrala Portugal Statliga institutioner Institutet för marina vetenskaper på Kanarieöarna (Spanien) Nationella institutet för kustoch marinförvaltning RIKZ (Nederländerna) Universitet och högskolor Coastal & Marine Resources Centre, University College Cork (Irland) University of Aberdeen (Skottland, Storbritannien) Coastal Management Research Centre COMREC, Södertörns högskola (Sverige) Institute of Hydraulics and Water Resources IHRH/FEUP (Portugal) IHE Delft (Nederländerna) University of Littoral (Frankrike) Intresseorganisationer Mediterranean SOS Network (Grekland) WL Delft Hydraulics (Nederländerna) Rivages de France (Frankrike) EUCC The Coastal Union (Nederländerna) En av CoPraNets avsikter har varit att utöka nätverket ytterligare med associate partners, för att förverkliga europeiska kommissionens strävan att ha ett europeiskt nätverk med yrkesutövare inom kustfrågor. I dagsläget är ca 200 associated partners knutna till projektet. Gå med i nätverk du också och arb a för en uthållig kustförvaltning i Europa! CoPraNet Sverige görs av COMREC - Coastal Manegement Research Centre, vid Södertörns högskola. För mer information om COMREC, vänligen besök vår hemsida, eller skicka ett e-brev till comrec@sh.se. INTERREG IIIC är ett EU-program som hjälper Europas regioner att skapa nätverk för att samarbeta kring gemensamma projekt. Genom att dela kunskap och erfarenheter möjliggör det för involverade regioner att utveckla nya lösningar till ekonomiska, sociala och miljörelaterade utmaningar. Det pågår 264 INTERREG IIIC projekt som innefattar mer än 2600 lokala och regionala aktörer från 50 länder. 20 % av dessa kommer från nya EU-medlemsstater. Sid. 8
CoPraNetSverige. Praktiker och forskare samverkar för bättre kust förvaltning. Nummer 2, november 2004
CoPraNetSverige Nummer 2, november 2004 Praktiker och forskare samverkar för bättre kust förvaltning Utgivare av CoPraNet Sverige: Efter ett drygt halvt år har CoPraNet till och med hunnit längre än vad
Läs merLET S ACT FOR BETTER CITIES. Driving change for better cities
LET S ACT FOR BETTER CITIES Som en stad visste vi att vi måste möta utmaningen med att inkludera romer på ett integrerat sätt. Nätverket Roma Net gav oss en struktur för att göra detta genom att skapa
Läs merBILAGA. till. förslaget till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till
Läs merANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2017 COM(2017) 722 final ANNEX BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters
Läs merNikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå
Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå Europa Direkt-nätverk För att informera lokalt ute i landet har EU-kommissionen byggt upp i alla 28
Läs mer15410/17 MLB/cc DGC 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 maj 2018 (OR. en) 15410/17 Interinstitutionellt ärende: 2017/0319 (NLE) COLAC 144 WTO 329 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Tredje tilläggsprotokollet till
Läs merHållbar utveckling av strandnära områden
Hållbar utveckling av strandnära områden Risker och möjligheter i kustplanering Kustmöte 2013, Ystad 24-25 oktober Redaktörer: Bengt Rydell, Per Danielsson SGI Publikation 8 Linköping 2013 SGI Publikation
Läs merVerksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Läs merIn-Diversity 1:a elektroniska nyhetsbrevet
1:a elektroniska nyhetsbrevet MAJ 2011 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar
Läs merUNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET
UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET Hanteras av UNITE-IT 2014 ALLMÄN ÖVERSIKT Unite-IT-nätverket har firat sitt andra projektår, men endast det första året med fullskalig verksamhet. Vi fortsätter
Läs mer2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska
Läs merFÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN
FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
Läs merEtt Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap
Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans
Läs merCitylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merEn gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre
En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform
Läs merEU-finansiering hur går det till och vad finns?
EU-finansiering hur går det till och vad finns? Göteborgsregionens kommunalförbund Linda Bell Projektkoordinator, GR Planering Rykten om EU-finansiering. Mycket Administration Svår ekonomi.. Krångligt!
Läs merINTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND
Fastställd av regionfullmäktige 2014-06-16, 98. Syftet med Region Gotlands internationella strategi är att vara ett verktyg för förtroendevalda och anställda inom regionen samt att fungera som stöd och
Läs merStatsminister Matti Vanhanen
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar
Läs merLandsbygdsprogram i 10 länder inom EU
1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.
Läs merEnklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter
Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag
Läs merInformerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi
Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi för perioden 2009 2013 ger en översikt över våra planer
Läs merEuropa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige
EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste
Läs merVad skulle chefen säga...
Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merDET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR
Läs merRiktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merVägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015
Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merGrundtvig. Europeiska unionens. program för. vuxenutbildning
Grundtvig Europeiska unionens program för vuxenutbildning Grundtvigprogrammet Grundtvigprogrammet för vuxenutbildning erbjuder internationella möjligheter för alla som är verksamma inom vuxenutbildning.
Läs merSlutrapport: Act Art for Tourism
Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:
Läs merEtt europeiskt utbildningspolitiskt nätverk för nyckelkompetenser http://keyconet.eun.org Om KeyCoNet-projektet (2012-2014) KeyCoNet är ett europeiskt nätverk som arbetar för att identifiera och analysera
Läs mer995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8
995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET
Läs merPresentation av Framtidsveckan i Norrbotten.
Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som
Läs merEPALE. en digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa
EPALE (The Electronic Platform for Adult Learning in Europe) är en digital mötesplats för alla som arbetar med vuxnas lärande. EPALE en digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa EPALE är en del av
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merSveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen
Läs merINTERNATIONELL POLICY FÖR MÖLNDALS STAD
INTERNATIONELL POLICY FÖR MÖLNDALS STAD 2017-2022 1. Mölndal i världen och världen i Mölndal Internationell policy för Mölndals stad, antagen av kommunfullmäktige. Policyn är stadsövergripande och ska
Läs merNyhetsbrev EU/Internationella relationer. God Jul och Gott Nytt År!
Nyhetsbrev 6 2017 EU/Internationella relationer "Syftet med internationalisering handlar om att öka utbyte, förståelse och samverkan mellan människor, kulturer och nationer samt utveckla kommunens verksamheter
Läs merSprid skolmatsglädje med oss!
Sprid skolmatsglädje med oss! Skolmatsakademin en samlande kraft för skolmatsfrågor i Västra Götalandsregionen. Måltiderna inom skola och förskola är en fantastisk resurs! De ger tillfälle till social
Läs merHalland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se
Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts
Läs merFörordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde
Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt
Läs merMETA-NORD, META-NET, META-SHARE: Vad har alla dessa META grupper att bjuda på?
META-NORD, META-NET, META-SHARE: Vad har alla dessa META grupper att bjuda på? Martha D. Brandt, Språkbanken, UGOT META-NORD nationell workshop i Stockholm, Översikt Många META grupper? Om olika META grupper
Läs merAndelen personer intresserade av fiske. Fiske 2005: En undersökning om Svenskars Fritidsfiske, Fiskeriverket
Andelen personer intresserade av fiske Fiske 2005: En undersökning om Svenskars Fritidsfiske, Fiskeriverket Andelen kvinnor / män som fiskat 2004 Fiske 2005: En undersökning om Svenskars Fritidsfiske,
Läs merHur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?
Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions
Läs merför vuxen utbildning GUIDE FÖR UTBILDARE
för vuxen utbildning GUIDE FÖR UTBILDARE VAD ÄR EN OPEN BADGE? En Badge är en digital bild som ger verifierbar information om prestationer, färdigheter, kompetenser eller en enskild persons kvaliteter.
Läs merFINNS DET EN MÖJLIGHET ATT SKAPA EN KAPITALFOND FÖR LOKAL UTECKLING, UNDER KOMMANDE STRUKTURFONDSPERIOD?
13/06/2005 FINNS DET EN MÖJLIGHET ATT SKAPA EN KAPITALFOND FÖR LOKAL UTECKLING, UNDER KOMMANDE STRUKTURFONDSPERIOD? - Svar, Ja! Tekniskt sett finns det inga hinder som omöjliggör att en kapitalfond upprättas
Läs merInformation om ansökan per land
Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller
Läs merBILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merLokalt ledd utveckling i EHFF efter 2020
Lokalt ledd utveckling i EHFF efter 2020 Annakarin Hedin DG MARE C2 Stockholm 17:e januari 2019 #EU_MARE Lokalt ledd utveckling idag Lokalt ledd utveckling i EHFF: främja välmående kustsamhällen Lokalt
Läs merRapport angående utbyte inom Kompetensutveckling för framtiden steg 1 Katrinebergs folkhögskola. Jobbskuggning
Rapport angående utbyte inom Kompetensutveckling för framtiden steg 1 Katrinebergs folkhögskola Projektdeltagare, namn Christina Lindström Huvudsaklig typ av mobilitet Kurs/konferens Jobbskuggning x Mottagande
Läs mer"Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten
"Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten SV Dessa slutsatser bygger på PM:et "Slutrapport Bedömning av flaggskeppsinitiativet
Läs merRapport från besök i Paris 29 feb - 4 mars 2012. Slutanförande av EUs vice jordbrukskommissionär.
Slutanförande av EUs vice jordbrukskommissionär. Rapport från besök i Paris 29 feb - 4 mars 2012 Det var en märklig upplevelse det där! Det svenska fäbodbrukare observeras i ett Europeiskt perspektiv och
Läs merNyheter från Bryssel
Nyheter från Bryssel Läget i Bryssel just nu! Läget i Bryssel Mycket på gång just nu! Verksamheten börjar att ta form Fokus på projektrådgivning, partnersök, hjälp med kontakter i Bryssel, deltagande i
Läs merANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta
Läs merVälkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation
Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Länk till artikel Caresam http://www.mah.se/nyheter/nyheter-2014/merfokus-pa-att-gora-an-pa-att-vara-i-svenskaldreomsorg/
Läs merProgrambeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp
Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp 1 2016-2018 1 (5) Mål för programkommunikationen Vision för RE:Source Sverige ska bli världsledande på att minimera och
Läs merRIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merLet s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet
Läs merTabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.
165 BILAGA A Tabeller Förklaring till symbolerna i tabellerna a m n x Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. Data är inte tillgängligt. Omfattningen är endera försumbar
Läs merKustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning
Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Mona Ohlsson Skoog, Miljö och klimatstrateg mona.skoog@ystad.se Kustförvaltningen i Ystad Policy för förvaltning och skydd av kusten 2008 Den generella
Läs merMetoder och kriterier för att välja ut projekt
1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier
Läs merVÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Läs mer1 (5) Verksamhetsplan 2012
1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen
Läs merGlobala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
Läs merPraktikrapport Praktikplats Praktikperiod Handledare Praktikplatsen
Praktikrapport Praktikplats: Central Sweden, Belgien Praktikperiod: 16 augusti - 16 januari, heltid Handledare: Maria Lunander, Director, Central Sweden Rue du Luxembourg 3, BE-1000 Bruxelles, Belgique,
Läs merInternational Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS)
Vetenskapsrådets forskarmöte om internationella studier på skolområdet 2007-02-02 International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS) I detta blad finns information om: Bakgrund och syfte Instrument
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merför vuxen utbildning GUIDE FÖR DELTAGARE
för vuxen utbildning GUIDE FÖR DELTAGARE Varför existerar badges? I din klass är du den som alltid ger support till dina kamrater så att de bättre förstår lärarens instruktioner - du har bra teamwork
Läs merTjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda
Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga
Läs merInternationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning
Internationell strategi för Jönköpings kommun Ks/2018:372 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Internationell strategi för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2018-11-22
Läs merNYHETSBREV FRÅN URBACT. April 10 # 06
NYHETSBREV FRÅN URBACT April 10 # 06 2 NYHETSBREV FRÅN URBACT Åldrande och sysselsättning samt samarbete över gränserna Fördjupning: Åldrande och sysselsättning: En utmaning för lokalpolitiken. Sammanfattning
Läs merSverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.
EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar
Läs merSKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT
Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning SKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 3834-3:2005 Fastställd 2005-12-22 Utgåva 1 Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material Del 3: Normala kvalitetskrav (ISO 3834-3:2005) Quality requirements for fusion
Läs merVägledning för läsaren
OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många
Läs merStatligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien
I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch
Läs merJordens Vänners paket
Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN,
AVTAL OM REPUBLIKEN TJECKIENS, REPUBLIKEN ESTLANDS, REPUBLIKEN CYPERNS, REPUBLIKEN LETTLANDS, REPUBLIKEN LITAUENS, REPUBLIKEN UNGERNS, REPUBLIKEN MALTAS, REPUBLIKEN POLENS, REPUBLIKEN SLOVENIENS OCH REPUBLIKEN
Läs merFörslag till Verksamhetsplan 2011
1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring
Läs merSverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri
Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Alnarp den 8 okt 2014 Taket: Budgeten Fastställd Väggarna: Mål och regelverk Arbete påbörjat. Grunden: EU-förordning, de svenska politiska prioriteringarna
Läs merEU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna
IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria
Läs merBILAGA. till. Förslag till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.2.2016 COM(2016) 70 final ANNEX 1 BILAGA till Förslag till rådets beslut om undertecknande, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet
Läs merOm School Education Gateway. Europas onlineplattform för skolutbildning
Om School Education Gateway Europas onlineplattform för skolutbildning EN PLATS FÖR SAMVERKAN MED EUROPEISK POLITIK OCH ÖVNING FÖR SKOLUTBILDNING Om School Education Gateway presenteras på 23 europeiska
Läs merNYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012
VETA MER OM EU Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europeiska kommissionen drar igång en ny strategi för att främja tillväxten och öka sysselsättningen i de kulturella och kreativa sektorerna. Strategin
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merIsland Youth Co-operation.
Island Youth Co-operation. svenska 01 A Young European Islanders newsletter Samarbete mellan ö ungdomar Ett tjugotal öbor i 18-25 års åldern från Irland, Skottland, Frankrike, Finland, Sverige och Danmark
Läs merIKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också
Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet
Läs merKommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Läs mermed beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1,
P5_TA(2004)0361 Europeisk kulturhuvudstad för åren 2005 till 2019 ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 1419/1999/EG
Läs merFDIU är en liten organisation. Bara i samarbete med partners nationellt och regionalt kan de regionala och länkade konferenserna bli verklighet.
Upprop för nationellt partnerskap: samverkan om SVIT04, länkade regionala konferenser den 2 november 2004 kring skapande och lärande med stöd av medier och IT Föreningen Datorn i Utbildningen (FDIU) inbjuder
Läs merOlika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap
Läs mer