Kulturhistorisk värdering och urval Plattform för arbete med att definiera, värdera, prioritera och utveckla kulturarvet. RAÄ:s dnr 2.10.

Transkript

1 Sida 1 av 6 Riksantikvarieämbetet Box STOCKHOLM Kulturhistorisk värdering och urval Plattform för arbete med att definiera, värdera, prioritera och utveckla kulturarvet. RAÄ:s dnr Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har tagit del av Riksantikvarieämbetets rapport avseende plattform för kulturhistorisk värdering och urval. Synpunkter lämnas utifrån VTI:s forskning om miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och samråd vad gäller kulturmiljöns/landskapets roll vid intrång, exempelvis vid transportinfrastruktur- eller bebyggelseplanering. VTI anser att rapporten i stort följer VTI:s rapport Bedömning av skada på bevarandeintressen. En metodutveckling. Huvudrapport (Antonson et al. 2002b) som rör spårbarhet och argumentation avseende bedömningsgrunder, medverkande mm. VTI:s ställningstagande är att: 1) Plattformen är användbar och angelägen som grund för kulturarvsarbetet. 2) Plattformen kan med vissa modifikationer såsom exempelvis avseende samråd, och checklista bidra till en ökad samsyn kring hanteringen av kulturarvet och kulturmiljön. 3) Plattformen ger inte en helt rättvisande och balanserad belysning av komplexiteten kring kulturhistorisk värdering och urval och bör kompletteras vad gäller antikvarisk bedömning samt argumentation för viktning mellan kulturvärden. 4) Inga delar anses överflödiga. 5) Riksantikvarieämbetet bör minst vart annat år revidera plattformen digitalt. I övrigt har VTI inget att tillägga. En utförligare motivering till ovanstående redovisas närmare i det följande. VTI POST/MAIL SE LINKÖPING BESÖK/VISIT OLAUS MAGNUS VÄG 35 TEL +46 (0) FAX +46 (0) WEB FAKTURAADRESS/INVOICE ADDRESS STATENS VÄG- OCH TRANSPORTFORSKNINGSINSTITUT, FE 254, HACKÅS STYRELSENS SÄTE LINKÖPING ORG NR

2 Sida 2 av 6 1) Plattformen är användbar och angelägen som grund för kulturarvsarbetet Forskning har påtalat att antikvariska bedömningar ibland är godtyckliga och brister i att förmedla grunderna för ett beslut (exempelvis Antonson, 2003; Antonson och Larsson, 2011; Sanglert, 2013). Plattformen fyller därför ett viktigt tomrum vad gäller att få en antikvariekår med olika bakgrunder och förutsättningar att tänka enligt ett system som leder till tydlighet och spårbarhet. VTI tog fram ett sådant system eller verktyg åt Vägverket (Antonson et al. 2002a; 2002b) som sedermera lyftes in i Vägverkets MKB-handbok, en av få handböcker för hur antikvarisk bedömning går till i praktiken. Arbetet tog sin utgångspunkt i Miljöbalkens bestämmelser om riksintressen och vilka frågor man måste kunna svara på och argumentera kring för att uppfylla lagens krav. Dessa frågor besvaras och argumenteras sällan kring i antikvariska utredningar. Frågorna i sig fungerade även som en checklista. Rätt använd kan plattformen ses som ett närmande till att kulturarvssektorn börjar använda konsekvensbedömningar. När ett intrång i miljön påverkar enskilda eller allmänna värden genomförs regelmässigt en MKB inom en stor mängd politikområden. Kulturarvsfrågor är också föremål för detta i exempelvis MKB:er för transportinfrastruktur. Men konsekvensbedömning av hur antikvariska beslut påverkar enskilda och/eller andra former av kulturvärden saknas idag. Antonson och Larsson (2011) argumenterar för att beslut tagna vid exempelvis en länsstyrelse som berör kulturobjekt bör konsekvensbedömas. Det är ett bra sätt att öka demokratiseringen av beslutsprocesser och kulturarvssektorn utgör inget undantag. Genom en ökad tydlighet ökar inte bara transperensen i besluten utan plattformens mål om spårbarhet och tydlig argumentation uppfylls också. 2) Plattformen kan med vissa modifikationer såsom exemplvis avseende samråd, och checklista bidra till en ökad samsyn kring hanteringen av kulturarvet och kulturmiljön. På ett flertal ställen lyfts allmänheten fram, exempelvis: individer som är involverade (s. 5), hos privata aktörer (s. 9), allmänna och enskilda intressen och anspråk (s. 22), avvägningar gentemot andra anspråk (s. 23), allmänna, privata eller ideella intressen (s. 30). Men ingenstans framgår vilken roll individerna har, eller snarare: varför, hur och när samråd skall ske med allmänheten. Samråd är en komplex företeelse som kan användas såväl till att styra som att lära (Rowe & Freewer, 2000; Reed, 2008). Flera styrdokument tar upp samråd, Europeiska landskapskonventionen, Århuskonventionen och Miljöbalken om MKB. Därför bör det nämnas i betydligt högre grad i plattformen än vad fallet är nu. VTI instämmer inte i att syftet inte borde vara att skapa en mall för eller genväg i det antikvariska arbetet, inte heller en checklista som snabbt kan bockas av (s, 5) utan att det istället ska ge stöd för ett strukturerat och genomtänkt arbete med god genomskinlighet (s. 14). Här i finns ingen motsättning. Forskning rörande hur antikvarisk beskrivning, analys och bedömning fungerar i praktiken har upprepade gånger kommit fram till den dystra slutsatsen att de professionella gör som de brukar göra

3 Sida 3 av 6 och de gör inte mer än vad som krävs. D.v.s. utan redskap som medverkar till att arbetet sker på ett önskvärt sätt (exempelvis tänka i vissa banor, dokumentera vissa aspekter, argumentera för och emot vissa beslut) gör man som man gjorde senast. För att en fråga skall behandlas adekvat behövs checklistor så att inget faller mellan stolarna, något som stödjs av forskningsresultat exempelvis vad gäller kulturarvsfrågor i miljökonsekvensbeskrivningar. Checklistor finns framtagna på såväl nationell som supranationell myndighetsnivå inom olika politikområden på förekommen anledning och skulle antagligen stärka även antikvariska beslut. Checklistor och system för att agera på vissa önskvärda sätt skall ses som en hjälp till kulturarvsutövarna och inte som bidragande till att hanteringen av en kulturarvsfråga reduceras till ett hafsverk. Verkligheten är nämligen att arbetet med kulturarvsfrågor vid exempelvis konsultbyråer och nationella och regionala myndigheter är tidspressat. Tidspress medverkar ofta till mindre rigorösa analyser. Utan hjälpande (tidsbesparande) system kommer det inte att ske en förändring i den av RAÄ önskvärda riktningen mot en ökad enhetlighet och spårbarhet. Under rubriken Vem värderar? (s. 8) avses vem som har mandat att värdera. Men i transperenta beslut bör även framgå att den antikvarie som har hanterat ett visst beslut inte äger särintressen avseende kulturvärdet i fråga. Figuren på s. 13 borde även kunna lyfta fram det positiva och inte bara det negativa vad gäller ruta C. Parallelt med begreppt hotbild bör även möjliggörare lyftas fram. Utveckling är ett begrepp som skulle kunna fungera i detta sammanhang eftersom det används i propositionstexten till miljökvalitetsmålet om en God bebyggd miljö: Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas. Ordet finns även med i plattformens titel och bl.a. i formuleringen på s. 27 Kulturmiljöarbetet handlar om att skapa förutsättningar för att kulturmiljön ska bevaras, användas och utvecklas och syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. 3) Plattformen ger inte en helt rättvisande och balanserad belysning av komplexiteten kring kulturhistorisk värdering och urval och bör kompletteras vad gäller antikvarisk bedömning samt argumentation för viktning mellan kulturvärden Antikvariekåren står idag inför stora utmaningar och plattformen ger inte en rättvisande bild av de praktiska svårigheter många står inför på exempelvis länsstyrelserna. Hur ett beslut kring en kulturföreteelse påverkar andra kulturföreteelser saknas. Till sammanhanget hör hur samverkan sker med andra politikområden vilket plattformen nämner i förbifarten. Viktning mellan olika kulturvärden är vardagshändelser som måste belysas tydligare, exempelvis: Landsbygden är idag stadd i kraftig förändring vad gäller försörjning. Lantbruk läggs ner i hög takt och markägare måste finna biförsörjningar för att driva gårdarna vidare, exempelvis turism och energiproduktion. Därför är det viktigare än någonsin att argumentera kring vad ett beslut om förbud mot exempelvis att avlägsna en stenmur i

4 Sida 4 av 6 Småland, bygga en turiststuga på en åker inom 50 m från en stensättning i Västergötland eller anlägga ett vindkraftverk i blickfånget av en kyrka i Östergötland, får för effekt för det kulturpräglade landskapet som helhet. Leder det till gårdsnedläggning, och på sikt igenväxning, förlust av hävdpräglade biotoperna så att allmänheten och turister inte längre kan uppleva vissa natur- och kulturvärden? Därmed viktas olika kulturvärden mot varandra. Hur viktig är stenmuren, stensättningen eller talsvyn i ett sådant sammanhang? Denna typ av argumentation faller väl in under plattformens formulering för att tydliggöra om ingreppet helt, delvis eller inte alls kan accepteras (s. 7) och argumentationen saknas ofta i dagens beslut där en fornlämning vanligen endast bedöms utifrån kulturminnes(miljö)lagen osv. Genom att på ett tydligare sätt exemplifiera plattformens budskap genom fall från antikvariernas vardag kommer plattformen användas betydligt oftare eftersom de då kommer att känna igen sig och ta till sig av kollegers erfarenheter. När Vägverket tog fram sina MKB-handböcker kring 2001 var goda och dåliga exempel viktiga att lyfta fram i text och bild för att åstadkomma en förändring. MKB:erna har också blivit betydligt bättre på 10 år. Här handlar det om att både lyfta fram goda och mindre goda exempel och vilken typ av konsekvens det får på olika politikområden och på samhället i stort. 4) Inga delar anses överflödiga Ordet betydelsebärare används emellanåt flitigt inom den antikvariska retoriken. Möjligen skulle det begreppet kunna förklaras i kapitel 4. Inga delar anses överflödiga. 5) Riksantikvarieämbetet bör minst vart annat år revidera plattformen digitalt. En plattform som denna är färskvara. Tolkningar av lagtexter förändras ständigt. Nya lagformuleringar tillkommer, idag betraktas lämningar äldre än 1850 vara fornlämningar så länge som de uppfyller tre rekvisit. Men tolkningar kvarstår, exempelvis om en åker skall betraktas som fossil eller om den skall betraktas som pågående markanvändning. Ständigt pågående förändringar bör successivt föras in i dokumentet vilket annars riskerar att bli föråldrat. Vägverket gjorde inte denna typ av regelbundna uppdatering vad gäller sina MKB-handböcker varför forskningsresultaten också visar att användarna efterhand slutade att använda MKB-handböckerna och graden av förnyelse upphörde. Därför bör resurser ständigt sättas av centralt vid RAÄ för att hålla plattformen ajour med den vardagliga praktiken vid myndigheter och konsultbolag. Tvåårsintervall är i detta fall lämpligt. För att garantera att de berörda verkligen har aktuell plattform tillhands är att plattformen inte trycks utan den endast finns att ladda ner på RAÄ:s hemsida, vilket är den senaste ajourhållna utgåvan. Vartannat år bör också seminarier hållas, kanske inom ramen för RAÄ:s konferens Höstmötet där förändringar dryftas.

5 Sida 5 av 6 I detta ärende har Generaldirektör Jonas Bjelfvenstam beslutat. Forskare Hans Antonson har varit föredragande. För VTI Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör

6 Sida 6 av 6 Referenslista Antonson, H. (2003). Det antikvariska landskapet: ett paradigmskifte inom svensk landskapsförändring. I: Ulf Jansson (Red.) Med landskapet i centrum: kulturgeografiska perspektiv på nutida och historiska landskap, pp Meddelande 119 från Kulturgeografiska inst., Stockholms universitet. Antonson, H., Blomqvist, G. & Gustafsson, M. (2002a). Bedömning av skada på bevarandeintressen. Ett kunskapsunderlag inför en metodutveckling. VTI Meddelande VTI, Linköping Antonson, H., Blomqvist, G. & Gustafsson, M. (2002b). Bedömning av skada på bevarandeintressen. En metodutveckling. Huvudrapport. VTI-meddelande VTI, Linköping Antonson, H. & Larsson, A. (2011). Bidrag, stöd och ersättningar. Försörjningsskapande, produktionshöjande och miljöförbättrande åtgärder inom jord- och skogsbruket? I: H. Antonson & U. Jansson (Red) Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år studier av de areella näringarnas geografi och historia, SOLMED 53, pp Kung. Skogs- och Lantbruksakademien. Reed, M.S Stakeholder participation for environmental management: A literature review. Biological Conservation, 141, Rowe, G. and Frewer, L.J Public Participation Methods: A Framework for Evaluation. Science Technology Human Values, 25, Sanglert,C. J. (2003). Att skapa plats och göra rum landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i svensk planering och miljövård. Diss. Lunds universitet.