Folkhälsoplan "Friskare Västernorrland" En långsiktig plan för att minska insjuknandet i diabetes och hjärt kärlsjukdom
|
|
- Susanne Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1(11) Handläggare Giltigt från och med Reviderat Processägare Jeannette Sehlberg (jsg011) Beslutat av Landstingsfullmäktige Gäller för Landstingsgemensamt Granskare Helena Andersson (uan002) Ytterligare information Revidering av plan beslutad i fullmäktige 30 juni Folkhälsoplan "Friskare Västernorrland" En långsiktig plan för att minska insjuknandet i diabetes och hjärt kärlsjukdom Bakgrund Vi vill att alla västernorrlänningar ska kunna nå sina egna mål i livet och delta i samhällsutvecklingen och vi vet att en god hälsa är avgörande för medborgarens möjligheter till en god livskvalitet. 1 I Västernorrland är att andelen vuxna med övervikt eller fetma, diabetes och högt blodtryck hög. Många barn och ungdomar är också överviktiga. Detta innebär en ökad sjukdomsbörda och ett större behov av hälso- och sjukvård 2. Ett mått är att länet har högst antal hjärtinfarkter i förhållandet till antalet innevånare 20 år och äldre ( ) 3. En utmaning är att arbeta för ett friskare Västernorland. Fokus skall därför sättas på ett brett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete och särskilt intensifieras när det gäller att påverka levnadsvanor som leder till ökad risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Hjärt- kärlsjukdomar och diabetes går i mycket hög grad att förebygga. I en stor internationell studie beräknades att över 90 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av påverkbara faktorer, där rökning och höga blodfetter bedöms vara de viktigaste. Psykosociala faktorer har nästan lika stor betydelse som rökning. Därnäst kommer bukfetma, högt blodtryck, lågt kostintag av frukt och grönt, fysisk inaktivitet, typ 2-diabetes och alkoholförbrukning. 4 Även stress och bristande återhämtning ökar risken. Risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2 skiljer sig åt mellan olika befolkningsgrupper. Lågutbildade löper dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt som högutbildade, och för män är risken tre gånger så hög som för kvinnor. Vissa invandrargrupper har också en förhöjd risk att insjukna i hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Hjärtkärlsjukdomar, diabetes har många riskfaktorer gemensamma med cancersjukdomar 5. 1 Landstingsplanen Landstingets folkhälsopolicy antagen SKL, Öppna jämförelser Folkhälsa SoS, Folkhälsorapport SoS, Folkhälsorapport 2009
2 Sida 2(11) Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är ibland mer kostnadseffektiva än vårdande och rehabiliterande insatser. Därför bör hälsoekonomiska utvärderingar finnas med som en del i underlagen för resursfördelning. Man får på så sätt bättre underlag för hur resurser bör fördelas mellan olika insatser och verksamheter för att uppnå hälsopolitiska mål. Ett exempel är den hälsoekonomiska utvärderingen av Kalmar läns landstings hälsofrämjande arbete Metabola projektet. Besparingarna för hälso- och sjukvården i rutinmässig verksamhet beräknades till cirka kronor per deltagare. Dessutom minskade deltagarnas risk för insjuknande. 6 Utgångspunkter för planen Landstingets folkhälsopolicy lyfter fram att det finns ett behov av att ta ett samlat grepp för att påverka hälsoutvecklingen i länet. Ett brett och långsiktigt folkhälsoarbete behöver inledas som inbegriper primärvården, sjukhusen och tandvården. Arbetet förutsätter samverkan med andra samhällssektorer. Viktiga arenor är skolor, arbetsplatser och föreningsliv. Landstinget har ett särskilt ansvar för att använda de resurser man själv förfogar över 7. Planen bör innehålla såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande insatser. Hälsofrämjande insatser innebär att bidra till hälsosamma miljöer och att underlätta för individen att göra hälsosamma val. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att förhindra eller skjuta upp insjuknande. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Även om den individuella risken för insjuknande stiger kraftigt för dem med flera och kraftigt förhöjda riskfaktorer, är de allra flesta som drabbas av sjukdom de som har mer måttliga risker. Detta talar för nödvändigheten av att kombinera förebyggande arbete riktade till hela befolkningen med insatser för att förebygga ohälsa bland de med de högsta riskerna. Insatserna ska där det är möjligt bygga på evidensbaserade metoder och dessutom beakta det arbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården i Västernorrland för ökad jämställdhet. Förutsättningar Landstinget har i många avseenden goda förutsättningar för att lyckas med en långsiktigt förebyggande plan. Inom primärvården har riktlinjer och rutiner för det förebyggande arbetet utarbetats. En ersättningsmodell för att stimulera förebyggande insatser har genomförts. 6 Kjell Ola Engman et al. (2008) Hälsoekonomisk utvärdering av Metabola projektet i Kalmar län 7 Landstingets folkhälsopolicy antagen 2010
3 Sida 3(11) Inom hela hälso- och sjukvården har en organisation för kunskapsstyrning utvecklats för att hantera riktlinjer från Socialstyrelsen och resultat från Öppna jämförelser. Syftet med kunskapsstyrningen är att arbeta för begreppet God vård. Landstinget har genom det goda samarbetet med skolhälsovården och hälsosamtalet i skolan goda möjligheter att följa hälsoutvecklingen bland barn och ungdom. Övergripande mål Insjuknandet i diabetes och hjärt-kärlsjukdomar ska minska. Riskfaktorer som rökning, övervikt/fetma och bristande fysisk aktivitet ska kontinuerligt minska från och med Insatsområden Utöver det arbete som idag bedrivs ska insatser påbörjas eller förstärkas inom följande områden. En kommun kommer att tillfrågas om att få del av en kraftsamling med pilotprojekt inom flera insatsområden. Behandlingslinjer för förebyggande av diabetes och hjärt-kärlsjukdom Pröva modell för förebyggande arbete vid vårdcentral Införande av hälsoundersökningar med hälsosamtal riktade till olika åldrar Särskilda insatser för psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta Utveckla breddmotion och Fysisk aktivitet på recept Utveckla det förebyggande arbetet i samverkan med tandvården och skolan Utveckla samverkan med skolorna runt mat och motion Organisation Styrgrupp Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämndens arbetsutskott utgör styrgrupp. Projektgrupp I projektgruppen ingår enhetschef folkhälsocentrum, landstingsöverläkare, beställarchef, chefsläkare slutenvården, utvecklingschef samt informationschef. Arbetsgrupper i arbetsgrupperna för insatsområdena ingår representanter för berörda organisationer. Där det så är möjligt utgör redan befintlig grupp arbetsgrupp. En representant från Folkhälsocentrum svarar för sekreterarfunktion. Länssamverkan
4 Sida 4(11) Initiativ ska tas för att få till stånd en länssamverkan kring folkhälsoarbete i skolan med bland annat kommunförbund, kommuner med flera. Ekonomi Kostnaderna för insatserna beräknas till tkr för 2011, tkr för 2012 samt tkr för 2013, totalt tkr. För 2012 och framåt inarbetas kostnaderna i budgetprocessen. Projektmedel kan komma att sökas från Folkhälsoinstitutet för införande av hälsoundersökningar. Uppföljning och utvärdering I samband med verksamhetsberättelsen redovisas genomförda insatser och uppnådda resultat till fullmäktige. Utvecklingsavdelningen ansvarar för uppföljning och utvärdering av planen. En samverkan med Mittuniversitetet ska eftersträvas. Kommunikation En kommunikationsplan för den inledande perioden är under utarbetande av informationsavdelningen och kommer kontinuerligt att utvecklas. Kommunikationen kommer främst att beröra mat och fysisk aktivitet. Den individuella hälsan fokuseras alltmer och alltfler hälsobudskap serveras för att tilltala den enskilde. Detta görs möjligt av det ökade utbudet av media som gör att det är lättare att nå fram med olika budskap. Individualiseringen bidrar till ökade hälsoskillnader mellan högutbildade och lågutbildade och det egna ansvaret betonas alltmer. De offentliga aktörer som har ett uttalat ansvar för folkhälsan har svårare att komma ut med tydliga och accepterade budskap. Dessa trender beaktas i kommunikationsplanen som ska: inriktas mot må bra i stället för att undvika sjukdom öppna för individuella lösningar men ges vetenskaplig trovärdighet finnas närvarande i media med tydliga, trovärdiga avsändare inriktas på att nå så breda grupper som möjligt Ett nationellt projekt som landstinget medverkar i har startats med syfte att ge ökad kunskap om strokesymptom och vikten av att ta snabb kontakt med sjukvården. En samordning av informationsinsatserna ger samordningsvinster. Insatsområden
5 Sida 5(11) Behandlingslinjer för förebyggande av diabetes och hjärt kärlsjukdom (bilaga1) I Landstinget Västernorrland har man organiserat hur bästa tillgängliga kunskapsunderlag ska använda för beslut om organisation, enskilda åtgärder samt om prioriteringar för att nå målbilden God vård kunskapsstyrningsprocessen. Behandlingslinjer beskriver hur vårdprocesser ska standardiseras för olika diagnosgrupper och preciserar ansvarsfördelningen mellan egenvård, primärvård och sjukhusvård. Behandlingslinjer finns bland annat utarbetade för stroke, hjärtinfarkt och diabetes. Förebyggande insatser för dessa och ett flertal andra diagnoser är till största del gemensamma. Idag faller också vissa grupper mellan stolarna, exempelvis uppmärksammas inte levnadsvanorna i samma utsträckning för patienter med psykisk funktionsnedsättning. Det finns behov av att utveckla förebyggande behandlingslinjer. Syftet är att involvera frågor om levnadsvanor i organisationen för kunskapsstyrning så att kvalitén på hälso- och sjukvårdens arbete i att stödja levnadsvaneförändringar förbättras. Förebyggande behandlingslinjer omfattar egenvård, primärvård och slutenvård. Här ingår tidig upptäckt och behandling av patienter med hög risk för insjuknande. Styrgruppen för kunskapsstyrning får i uppdrag att utarbeta förebyggande behandlingslinjer. En förebyggande behandlingslinje ska presenteras i slutet av Pröva modell för förebyggande arbete vid vårdcentral (Bilaga 2) Inom primärvården i Landstinget Västernorrland finns redan idag riktlinjer och rutiner för förebyggande insatser när det gäller levnadsvanor. Ett ersättningssystem som ska stimulera till förebyggande arbete har även införts med särskilt avsatta folkhälsomedel. Det finns utvärderade modeller för ett intensifierat förebyggande arbete som har visat att det med låg kostnad för vården går att goda minska risken för hjärt-kärlsjukdom. En sådan modell är Hälsolyftet som har utvecklats på Hisingen men som nu används på fler vårdcentraler i Västra Götaland. Om denna modell kan anpassas till Västernorrlands förutsättningar skulle det stärka det förebyggande arbetet. Syftet är att pröva om Hälsolyftet kan vara en modell för att stärka det förebyggande arbetet vid vårdcentraler i Västernorrland. En arbetsgrupp med representanter från primärvården samt Folkhälsocentrum tillsätts för att presentera en modell anpassad till Västernorrland under 2011.
6 Sida 6(11) Därefter erbjuds två vårdcentraler att ingå i försöket som beräknas komma igång Försöket utvärderas under senare delen av Två vårdcentraler arbetar på försök under två år enligt Hälsolyftsmodellen med start Införande av hälsoundersökning med hälsosamtal för olika åldrar (bilaga3) Bakgrund Västerbotten är ett län som har sänkt insjuknandet och dödligheten i hjärtkärlsjukdom och är ett exempel av flera på att hälsoundersökningar tillsammans med befolkningsinriktade insatser ger resultat. I Västerbotten erbjuds relativt omfattande hälsoundersökningar till 40-, 50-, och 60-åringar. Idag erbjuder landstinget Västernorrland hälsosamtal till 35-åringar men där en hälsoundersökning inte är obligatorisk. Även om den individuella risken för insjuknande stiger kraftigt för dem med flera och kraftigt förhöjda riskfaktorer är de allra flesta som drabbas av sjukdom de som har mer måttliga risker. Därför bör interventionen i första hand ses som en metod för att höja medvetandet hos många i befolkningen och därmed stimulera till egna hälsofrämjande och förebyggande insatser. En hälsoundersökning ger även möjlighet att upptäcka personer med kraftigt förhöjda risker eller dem som har sjukdom i en tidig och påverkbar fas. Vidare ger hälsoundersökningar landstinget värdefull kunskap om befolkningens hälsostatus. I Hälsopolitisk rapport 2010 föreslår Statens folkhälsoinstitut att tilldela ekonomiska medel till andra landsting och regioner som vill testa och vetenskapligt utvärdera Västerbottens interventionsprogram. Syftet är att införa hälsosamtal med hälsoundersökning för att öka medvetenheten om sambandet mellan levnadsvanor och insjuknande i diabetes och hjärtkärlsjukdom, samt för att fånga upp och behandla individer med hög risk eller sjukdom. En arbetsgrupp inom landstinget tillsätts för att ta fram ett förslag på utformning av en metod för hälsoundersökning med hälsosamtal samt ge förslag på två lämpliga åldersgrupper. Resultatet ska presenteras senast i november En standardiserad hälsoundersökning med hälsosamtal genomförs för en bestämd åldersgrupp under Från 2013 genomförs detta för ytterligare en åldersgrupp.
7 Sida 7(11) av särskilda insatser för de med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning (bilaga 4) Många som har en psykisk funktionsnedsättning har levnadsvanor som ökar risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Exempelvis är dagligrökande vanligt hos personer med ångest och depression. Medicinering ger ökad risk för övervikt och fetma. Personer med allvarlig psykisk sjukdom har en kraftigt förhöjd dödlighet kopplat till metabolt syndrom, dvs. en kombination av många riskfaktorer kopplade till levnadsvanor. Det finns därför anledning att genomföra särskilda insatser förutom att i en förebyggande behandlingslinje särskilt beakta dessa grupper. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är enligt Statens Folkhälsoinstitut för lite fysiskt aktiva och har för lite sociala aktiviteter. För gruppen med intellektuell funktionsnedsättning bedrivs idag en satsning på fysisk aktivitet, På Gång. För de med psykisk funktionsnedsättning finns inte motsvarande men är angeläget. Syftet är att i samverkan med patient- och brukarorganisationer stimulera personer med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning till förbättrade levnadsvanor och samtidigt stimulera socialt utbyte. Kontakt med en patientförening för de med psykisk funktionsnedsättning tas under våren Satsningen På Gång genomförs i samverkan med Västernorrlands Handikappidrottsförbund. Satsningen På Gång ska fortsätta och stärkas under från 2011 och framåt. En samverkan med patientförening för de med psykisk funktionsnedsättning ska under 2011 ha påbörjats med en satsning på aktiviteter som främjar goda matvanor, fysisk aktivitet och socialt utbyte. Samverkan med ideella föreningar och företag för breddmotion och fysisk aktivitet i sjukdomsförebyggande och behandling (bilaga 5) Regelbunden fysisk aktivitet kan förebygga och behandla en rad sjukdomar men våra levnadsvanor blir allt mer stillasittande. Det finns ett behov av att stimulera främst de som idag har en stillasittande fritid eller har låg fysisk aktivitet. I Landstinget Västernorrland ges inom ramen för folkhälsomedel stimulans för att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR) men förskrivningen skulle kunna öka påtagligt. Det finns även ett behov av att utveckla och kvalitetssäkra FaRverksamheten i samverkan mellan primärvården och föreningslivet.
8 Sida 8(11) Syftet är att stimulera breddmotion genom samverkan med föreningslivet och företag samt att utveckla och kvalitetssäkra FaR som en sjukdomsförebyggande och behandlande metod. Ett föreningsbidrag inrättas för att stimulera satsningar på breddmotion anpassat till dem som har en stillasittande fritid eller låg fysisk aktivitet. För Fysisk aktivitet på recept tas ett förslag fram på en modell för samverkan med föreningslivet under 2011 och aktiviteter påbörjas. Här ingår utbildning och certifiering av föreningar som genomför aktiviteter för de med recept på fysisk aktivitet i samverkan med Västernorrlands idrottsförbund. Utbildningsinsatser ska även ges till medarbetare inom hälso- och sjukvården. Under 2011 ska breddmotionssatsningar påbörjas. Under 2011 ska en modell för utbildning och certifiering av föreningar som tar emot FaR-recept ha fastställts och börjat införas. Utveckla det förebyggande arbetet i samverkan med tandvården och skolan (bilaga 6) Tandvården har länge legat i framkant beträffande hälsoupplysning. Tandvården har en bred kontaktyta gentemot befolkningen och är därför viktig i det förebyggande arbetet mot diabetes och hjärt-kärlsjukdom i vårt län. Tandvården och övrig hälso- och sjukvård har hittills inte samarbetat i någon större utsträckning i det förebyggande arbetet. Folktandvården har ett särskilt ansvar när det gäller barns och ungas hälsa. Det finns dock inte generella riktlinjer för hur det arbetet ska bedrivas. Bland annat i Västerbotten samarbetar tandvården med skolorna och uppvisar goda resultat när det gäller att förebygga ungas rökning och snusning. I Västerbottens projekt, Tobaksfri duo, är tandhälsan en viktig arena. Projektet startade 1993 i stort sett i alla skolor i Västerbotten. Sedan år 2009 drivs verksamheten av landstinget och Folktandvården i samarbete med kommunerna och skolorna. Eleverna får utbildning i tobaksfakta och erbjuds att bilda en tobaksfri duo tillsammans med en vuxen tobaksfri partner. En fråga som har uppmärksammats är om det finns samband mellan inflammationer i munhålan och hjärt-kärlsjukdom. Man bör överväga möjligheterna att screena för denna riskfaktor. Syftet är att i första hand kartlägga möjligheterna för att tandvården öka sina förebyggande insatser och i nästa skede föreslå riktlinjer för detta arbete.
9 Sida 9(11) En arbetsgrupp bildas bestående av representanter för tandvård, hälso- och sjukvården samt Folkhälsocentrum. Arbetet påbörjas under augusti Tobaksfri duo förankras under vårterminen 2012 och en, alternativt flera försökskommuner tas fram. Införande sker från och med höstterminen Under 2011 ska en projektplan för tandvårdens sjukdomsförebyggande arbete presenteras. Utveckla samverkan med skolorna kring mat och motion (bilaga 8) Landstinget Västernorrland har ett utvecklat samarbete med skolhälsovården genom de hälsosamtal som genomförs i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt årskurs 2 på gymnasiet. Landstinget har därför också en möjlighet att följa hälsoutvecklingen hos barn och ungdomar. En oroande utveckling har varit att antalet barn med fetma har ökat. I samverkan med några skolor har några pilotprojekt genomförts för att förbättra maten och den fysiska aktiviteten, Bra mat och motion i skolan (BROMS). Metoden är den så kallade genombrottsmetoden, som även har använts inom hälso- och sjukvården. Det är ännu inte så många skolor som har deltagit. Det finns anledning att stärka förankringen hos kommunledningar, skolledningar och lärare för att främja goda levnadsvanor hos eleverna. Syftet är att utveckla samverkan med skolorna för att främja goda levnadsvanor hos eleverna och därigenom förebygga diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Initiativ tas för att skapa ett forum för samarbete mellan kommunerna och landstinget för att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolan. Ett förslag till utveckling av Broms utarbetas under 2011 och presenteras för kommunförbundets skolpresidium. Våren 2012 erbjuds skolor att delta. Ett pilotprojekt för att stödja barn och familjer med övervikt och fetma skall starta senast 2013 utifrån de erfarenheter som finns från viktskolan i Sollefteå och från Västernorrlands idrottsförbunds Full fart i livet. En samverkan mellan landstinget och kommunerna ska ha etablerats senast våren Revidering En samverkan mellan folkhälsa och tandvård i norra regionen med fokus på mat och dryck har tillkommit 2013, det arbetet omfattar även samarbete med skolan via tandvården. Ekonomi
10 Uppföljning och utvärdering Dokumentrubrik Sida 10(11) Kommunikation 0,5 informatör 500 tkr 2011*, 2012, 2013 Informationsinsatser 200 tkr 2011*, 2012, 2013 * Halva kostnaden Behandlingslinje för förebyggande av diabetes och hjärt kärlsjukdom Ingår i ordinarie verksamhetsutveckling Modell för förebyggande arbete vid vårdcentral Utbildning 50 tkr * 0,25 distriktssköterska 250 tkr 2012, 2013 Material 50 tkr 2012, 2013 Försöket ökar möjligheterna för deltagande vårdcentraler att få större ersättning från befintligt ersättningssystemet för arbete med levnadsvanor. Införande av hälsoundersökningar med hälsosamtal riktade till olika åldrar Kostnad för en åldersgrupp (30 % deltagande) 500 tkr 2011 Kostnad för en åldersgrupp (60 % deltagande) tkr 2012 Kostnader för två åldersgrupper (60 % deltagande) tkr 2013 Medel för hälsosamtal finns inom ramen för särskilda folkhälsomedel i primärvården (100-kronan). Särskilda insatser för psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta Samarbete med patientföreningar 100 tkr 2011*, 2012, 2013 Breddmotionssatsning PÅ GÅNG 50 tkr 2011, 2012, 2013 * 50 tkr Utveckla breddmotion och Fysisk aktivitet på recept Föreningsbidraget 500 tkr 2011*, 2012, 2013 Utvecklingen av FaR 200 tkr 2011*, 2012, 2013 * 250 tkr 2011 * 100 tkr 2011 Utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom tandvården Planering av Tobaksfri DUO 50 tkr 2011 Tobaksfri DUO 500 tkr 2012, 2013
11 Detta förutsätter att skolorna och tandvården deltar. Sida 11(11) Utveckla samverkan med skolorna runt mat och motion Bra mat och motion i skolan, bland annat lärandeseminarier och spridningsseminarier 50 tkr 2011, 2012, 2013 Pilotprojekt* för barn med fetma i samverkan mellan medicinklinik, skolan och föreningsliv, läkarmedverkan. 250 tkr 2013 * Pilotprojekt planeras under två år 2013 samt Relaterad information
Befolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merDnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merEtt helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018
1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre
Läs merHälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Läs merYttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merFolkhälsoplan 2014-2015
Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merFolkhälsa. Landstingets revisorer Revisionsrapport Mars 2013
Folkhälsa Landstingets revisorer Revisionsrapport Mars 2013 Tjänsteställe, handläggare Revisionskontoret Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Syfte och revisionsfråga...1 3 Revisionskriterier...1 4 Granskningsansvarig...2
Läs merBilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merDnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa
Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Delårsbokslut och prognos per augusti 2013 Enligt direktiv från landstingsstyrelsen ska nämnden för folkhälsa
Läs merFörslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014
2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merYttrande över motion 2016:46 av Bengt Annebäck (MP) om att utveckla möjligheten att få Fysisk aktivitet på recept (FaR)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maja Wessel TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-04 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0032 Yttrande över motion 2016:46 av Bengt Annebäck (MP) om
Läs merLokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merÅrsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier
2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs merTobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merKultur på recept svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:111 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:12 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om en långsiktig strategi för utveckling av landstingets folkhälsoarbete Föredragande landstingsråd:
Läs merUtredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Läs merFolkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten
Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,
Läs merFortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-07 HSN 1311-1216 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Söderlund 2013-12-11, p 10 Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merMål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merÅrsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter
Årsrapport folkhälsa 2016 Ny typ av folkhälsorapportering Eftersom hälsa och dess bestämningsfaktorer är långsamt rörliga mått har beslutats att större hälsobokslut för Norrbotten skall publiceras vart
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs merHälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet
Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är
Läs merFrån politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting
Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs mer25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN
25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 2018-0077 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0077
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merDatum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne
Enheten för folkhälsa, området hälsoinriktad hälso- och sjukvård Anna Friberg 044-309 34 53, sms: 0768-87 07 49 anna.friberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-27 Dnr 1001045 1 (6) Ersättningsmodell
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merVerksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merVerksamhetsplan för år 2014
Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4
Läs merHÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL
, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt
Läs merVälfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande
Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merPressmeddelande 2010-01-04
Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte
Läs merLyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014
Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merHÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Läs merBarns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?
Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merAvtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Läs merAndel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland
Läs merSvar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merJämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-04 Dnr 1600618 1 (7) Beredningen för primärvård, psykiatri
Läs merStrategi för Kulturrådets arbete med
Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se
Läs mer1 HÄLSO BOKSLUT 2007
1 HÄLSO BOKSLUT 27 1 Bakgrund God hälsa är ett av de fem övergripande målen i landstingsplanen för s läns landsting. Landstingets folkhälsoarbete bygger på det nationella folkhälsomålet med särskilt fokus
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs mer