INNEHÅLLSFÖRTECKNING HÅLLBAR UTVECKLING EFFEKTIV ORGANISATION NULÄGE, STRATEGISKA MÅL Förklaring indikatorer.

Transkript

1 ÅRET SOM GÅTT 2014

2 2 Innehåll INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och måluppfyllelse Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektören HÅLLBAR UTVECKLING Demokrati Utbildning Vård och sociala tjänster Kultur och berikande fritid MANDATFÖRDELNING KOMMUNFULLMÄKTIGE Socialdemokraterna Miljöpartiet...6 Vänsterpartiet...4 Moderata samlingspartiet Folkpartiet...6 Centerpartiet...3 Kristdemokraterna...3 Sverigedemokraterna...8 Miljö och samhällsbyggnad Samhällsskydd och säkerhetsarbete Näringsliv och arbete EFFEKTIV ORGANISATION Medarbetare Processkvalitet Ekonomi NULÄGE, STRATEGISKA MÅL Attraktiv stad Höjd utbildningsnivå Ekologisk uthållighet Fler jobb Utmärkelser REDAKTION: Lena Sjöberg, Anders Rehnman, Karl Olsson GRAFISK FORM & PRODUKTION: Konsult och uppdrag, Kommunikation FOTO, där inget annat anges: Per Groth TRYCK: Östertälje Tryckeri AB KONTAKT: Eskilstuna kommun Kommunledningskontoret Eskilstuna Tel Webb eskilstuna.se Organisation Förklaring indikatorer Bättre än Oförändrat mot Sämre än Bättre än målet Nära målet Sämre än målet Foto omslag: Bakgrund - Göran Jonsson Övriga - Per Groth

3 Inledning 3 INLEDNING och MÅLUPPFYLLELSE Kommunen erbjuder en bred och omfattande verksamhet där vård, skola och omsorg är de största områdena. Varje dag ansvarar vi för runt möten mellan människor när exempelvis tjejer och killar möter lärare, när gamla får hjälp av hemtjänsten och när mammor och pappor lämnar och hämtar sina barn i förskolan. Det goda mötet mellan invånare och medarbetare är avgörande för att uppnå bra resultat och skapa värde för skattepengarna. För elfte året i rad redovisar Eskilstuna kommun ett överskott. Årets resultat uppgår till 32 miljoner kronor för kommunen och 115 miljoner kronor för bolagskoncernen. I en sund kommunal ekonomi ska det finnas ett överskott som kan utgöra grunden för investeringar i infrastruktur, kommunika tioner, bostäder, äldreboenden, förskolor, arena och badhus. Med en stark ekonomi över tid kan vi fortsätta bygga en trygg och hållbar framtid. HÅLLBAR UTVECKLING EFFEKTIV ORGANISATION Demokrati Utbildning Vård och sociala tjänster Kultur och berikande fritid Miljö och samhällsbyggnad Samhällsskydd och säkerhetsarbete Näringsliv och arbete Perspektiv PROCESSKVALITET Perspektiv MEDARBETARE Perspektiv EKONOMI Årets måluppfyllelse Kommunkoncernen planerar, leder, följer upp och bedömer verksamheten utifrån de två perspektiven hållbar utveckling och effektiv organisation. Hållbar utveckling beskriver vad kommunen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Inom hållbar utveckling har vi sju övergripande processer (demokrati, utbildning, vård och sociala tjänster, kultur och berikande fritid, miljö och samhällsbyggnad, samhällsskydd och säkerhetsarbete, näringsliv och arbete). Effektiv organisation beskriver hur de inre perspektiven (medarbetare, processkvalitet och ekonomi) utförs och med vilka resurser. Styrkort för den samlade bedömningen Vi använder styrkort för att visa den samlade bedömningen av de övergripande processerna inom hållbar utveckling och de inre perspektiven inom effektiv organisation. Bedömningen utgår från de fyråriga processmålen som nämnderna och bolagen har fastställt och de indikatorer som fastställts av kommunfullmäktige. Strategiska mål För att säkra den långsiktiga styrningen beslutar fullmäktige om fyraåriga strategiska mål. Organisationsindikatorer är av stor vikt när vi bedömer hur målen nås. Vår bedömda måluppfyllnad för 2014 visar att: > > Attraktiv stad är nära målet. > > Höjd utbildningsnivå är nära målet. > > Ekologisk uthållighet är bättre än målet. > > Fler jobb är nära målet. Eskilstuna uppfyller kravet om god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen varje år bedöma om lagens krav på god ekonomisk hushållning uppfylls. Eskilstuna kommun uppfyller kraven genom att ha en ekonomi i balans, en effektiv organisation samt genom att ha en hög måluppfyllelse inom hållbar utveckling.

4 4 Kommunstyrelsens ordförande EN BRA GRUND FÖR FRAMTIDA UTMANINGAR För elfte året redovisar Eskilstuna kommun ett ekonomiskt överskott. Vi kan vara stolta över att ha en stabil ekonomisk grund att stå på. Det är viktigt för att fortsätta utveckla vår kommun och tackla de utmaningar vi har inom förskola, skola, äldreomsorg och bostadsbyggande. E n viktig del i helheten är våra medarbetare. Ibland är jobbet tufft, kanske finns en känsla av att inte räcka till. Den här årsredovisningen med sin verksamhetsberättelse ger en liten inblick i vår verksamhet och allt det fantastiska arbete som våra medarbetare gör varje dag för att utveckla Eskilstuna och nå våra mål. Vi har utmaningar. Ekonomiskt fortsätter vi att redovisa överskott, men resultatet är något sämre än förra året. Den största anledningen är vikande skatteintäkter som i sin tur förklaras av att arbetslösheten biter sig fast i landet. Vi är en del i en helhet genom skatteutjämningssystemet och vi är därför beroende av att syssel sättningen i Sverige ökar. Vi bidrar själva till den helheten och brottas med en allt för hög arbetslöshet. Att möta den är en av de största utmaningar vi har framför oss för att fortsätta investera i välfärden. Våra kostnader för försörjningsstöd är en av landets högsta. Att människor har sysselsättning är väldigt viktigt, inte bara för att ge ökade skatteintäkter och på så sätt skapa utrymme för investeringar i skola och omsorg, utan också för att stärka människor. Satsningen på traineejobben är ett litet steg i rätt riktning och vi kan nu se att behoven av försörjningsstöd minskar. Vi fortsätter med trainees, utbildning och en rad andra aktiviteter för att bättre matcha människors behov av jobb med näringslivets behov av arbetskraft. Mot denna bakgrund kan det låta konstigt att vi inför 2014 sänkte skatten med fem öre och nu sänker med ytterligare fem öre. Ska vi vara en attrak tiv stad dit människor och företag väljer att flytta måste vår skatte sats vara konkurrenskraftig. Vi närmar oss den nivån. Eskilstuna kommer sannolikt inte att bli en lågskattekommun, men vi ska heller inte sticka ut åt andra hållet. För 13 år sedan, i en tid av kris, höjdes skatten med 50 öre med löfte att sänka den när utrymme fanns. Det är vad vi nu ser. En stabil ekonomi är grunden i att möta de utmaningar vi ser framför oss. Vi lever längre, vi blir äldre, och behoven av vård och omsorg ökar. Det börjar märkas i landets kommuner och Eskilstuna är inget undantag, med sin tradition som industristad där många arbetat hårt. Vi har gjort ett viktigt grundarbete med en långsiktig plan för bostadsförsörjning och särskilda boenden. Jag är glad över att avtalet med Kommunal om rätt till heltid tecknats. På så sätt kan vi skapa ökad trygghet och långsiktighet, höja kvaliteten i omsorgen och få ut mer välfärd för pengarna. En bättre schemaläggning leder både till bättre arbetsmiljö och kvalitet för brukaren. Jag är stolt över att skolan fortsätter att flytta fram positionerna och resultatmässigt närmar vi oss jämförbara kommuner. Vi har inte mindre resurser att röra oss med. Men vår arbetartradition innebär att vi behöver fortsätta jobba med attityder och synen på studier och utbildning. Vårt viktiga jämställdhetsarbete måste fortsätta. Okunskap spär på stereotypa könsroller och inom skolan har det negativ effekt på resul taten. Genom kunskap och ett fortsatt arbete för jämställdhet kan antipluggkulturen bland unga killar och de onödigt höga prestationskraven bland unga tjejer suddas ut. Kan vi knäcka den koden genom att fortsätta lyfta jämställdhetsfrågorna kommer vi se resultat. Jimmy Jansson (S) kommunstyrelsens ordförande

5 Kommundirektören 5 ESKILSTUNAS MÖJLIGHETER Städers utveckling är nästan lagbundet. Kriser och utmaningar möts av förnyelse och en vilja till förändring. Den här verksamhetsberättelsen är ett sätt att sätta både ord och siffor om än i koncentrerad form på den resan. Vi har många utmaningar framför oss samtidigt som det finns så mycket att vara stolt över. U nder och delar av 1990-talet tappar Eskilstuna nästan tiotusen jobb. Strukturkris brukar det beskrivas med en ekonomisk och politisk vokabulär. Det vill säga, det var inte fel på Eskils tuna, vårt näringsliv eller oss själva. Vi stod inte emot de nya internationella vindar na med billigare och effektivare produktion i andra länder. Vi förmådde inte på allvar ställa om vår stad till det nya läget. Så här dryga trettio år senare är Eskils tuna på väg att utvecklas till en annan typ av stad. Vår industri och vår förmåga att producera är fortfarande stark men vårt näringsliv är idag bredare med handel, service, turism, bygg-, finans- och logistikföretag. Även vår stads estetik och utformning är på väg att förändras. Fabriksbyggnaderna i centrum från 1800-talet och det tidiga 1900-talet är omvand lade till hotell, muséer, arenor och administrationslokaler. Miljöerna runt Eskilstunaån är idag vackrare och mer tillgängliga. Vårt Fristadstorg och Smörtorg har fått ett nytt yttre. Det byggs fler bostäder i centrumkärnan som möjliggör en ny typ av stadsboende och som skapar rörelse och energi. Kommunikationerna till Stockholm och våra grannstäder runt Mälaren har drastiskt förbättrats och skapat nya möjligheter till arbete, utbildning, fritid och nöje. Och snart har vi ett nytt bad och en ny arena och inom en inte alltför lång tidsram en ny högskola. Det är i den här kontexten vi ska se kommunens arbete. Den kommunala organisationen har en bred verksamhet med allt från konstutställningar, demensvård, förskola och bostadsbyggande till förebyggande arbete för ungdomar och familjer för att ta några exempel. Den är en viktig aktör och byggsten i att forma det nya Eskilstuna. När vi nu lägger 2014 till handlingarna så är det också en kommunal organisation i stark förändring som gör bokslut. Vi har alltjämt en lång resa att förflytta oss från en traditionell förvaltning till en modern kunskapsorganisation. De initiativen som är tagna kring vår unika satsning Modigt ledarskap och Modigt med arbetarskap är en bra start. Vår tydliga färdriktning utifrån fyra strategiska mål Ekologisk uthållighet, Höjd utbildningsnivå, Fler jobb och Attraktiv stad är både pedagogiska och geniala för att utveckla Eskilstuna. Det är fyra områden där vi har utmaningar samtidigt som just de frågorna är hävstänger för utveckling. Förmår vi fortsätta Eskilstunas framgångsrika miljö- och klimatarbete, skapa fler jobb, öka kunskapsresultaten och forma en attraktiv stad och landsbygd kommer Eskilstuna att ta stora steg framåt. Tack till våra folkvalda som satt en tydlig och bra agenda för vad de vill med Eskilstuna och vår kommunala organisation. Deras förtroende för tjänstemannaorganisationen sporrar oss. Stort tack från djupet av mitt hjärta till alla våra medarbetare som möjliggjort Eskilstunas utveckling med ett bra och hängivet arbete under Vi har så mycket spännande framför oss! Pär Eriksson kommundirektör

6 6 Hållbar utveckling DEMOKRATI Studenterna Nimo Omar Warsame, Saveen Matbaty och Hanan Syam reflekterar kring valresultatet och demokratins innebörd i olika delar av världen tillsammans med Veronica Haugdahl. Veronica Haugdahl, biträdande rektor, SFI En av kommunens viktiga roller är att verka för insyn, dialog och inflytande. Den 14 september var det val till kommun, landsting och riksdag och kommunen jobbade på olika sätt för att informera om valet och för att öka valdeltagandet. Den årliga demokrativeckan fick extra fokus med tanke på valåret. Ett av våra mål var att öka valdeltagande bland unga och det lyckades vi med, säger Veronica Haugdahl som jobbar på SFI, Svenska för invandrare. SFI var en av flera involverade i demokratiarbetet innan och under valet. Under demokrativeckan och inför valet bjöd skolan in politiker till debatt, genomförde provval, undervisade om det svenska valsystemet och gjorde studiebesök på riksdagen bland annat. Vi tar det för givet men många av våra elever kommer från länder där demokrati är främmande. Det märks att det finns ett stort intresse för att lära och förstå hur det fungerar i Sverige, säger Veronica Haugdahl. Över elever med 180 olika modersmål undervisas i svenska på SFI.

7 Hållbar utveckling 7 Måluppfyllelse > > 724 synpunkter kom in från medborgarna vilket är över målet på 700. Dessutom har 38 nya medborgarförslag lämnats in av vilka 27 slutbehandlats och sju har bifallits. > > Valdeltagandet ökade med 1,3 procentenheter. Målet var att valdeltagandet skulle öka. Totalt röstade 80,5 procent av de röst berättigade. Andelen unga väljare ökade med 2,3 procentenheter och andelen förstagångsväljare ökade med 1,8 procentenheter. Därmed uppfylldes även delmålet. > > Valdeltagandet i de tio valdistrikt med lägst valdeltagande skulle öka, vilket det också gjorde i fem av distrikten. Det minskade i de andra fem. > > Medborgarundersökningen visar att invånarna i Eskilstuna upplever att de har relativt små möjligheter till påverkan och inflytande. > > Medborgarundersökningen visade att invånarnas upplevelse av trygghet är låg. Index 41 (kvinnor 40 och män 42) är lägre än målet 45 och rikets index 61. > > Förtroendet för kommunens verksamheter får ett index på 52 i medborgarundersökningen (kvinnor 55 och män 49). Det är sämre än målet på 56. Kund- och brukarundersökningar inom vård, omsorg och skola visar bättre resultat än medborgarundersökningen. Sämst Bättre än Måluppfyllelse verksamhetsprocesser Skapa möjlighet till insyn, dialog och inflytande Skapa förutsättningar för allmänna val Tillhandahålla stöd till förtroendevalda Genomföra granskning och kontroll Nära målet * Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK * Nöjd-inflytande-index Eskilstuna Medel Bäst % Året som gått Valdeltagandet ökade och många insatser gjordes för att öka intresset för årets båda val. Undersökningar visar att eskilstunaborna har fortsatt låg upplevelse av trygghet, in flytande och att kunna påverka. Samtidigt är brukare och kunder nöjda med kommunens verksamheter. En demokrativecka med ett femtiotal aktiviteter genomfördes som lockade besökare. På tre gymnasier deltog elever i skolval och fritidsgårdarna arbetade med demokratitema. I de tio distrikt som tidigare haft lägst valdeltagande arbetade åtta valinformatörer som behärskar tolv språk. Det fanns ett tjugotal lokaler för förtidsröstning, bland annat på gymnasieskolor, bibliotek, äldreboenden samt på Hällbyfängelset. Även deltagandet i EU-valet ökade för tredje gången i rad till 42,8 procent jämfört med 39,8 procent i valet Barnhearing och poddradio Sätten att ha insyn, dialog och inflytande utvecklas löpande, bland annat har eskilstuna.se utvecklats. Nytt är att flera nämnders handlingar finns på webben. Hearingar med barn och elever har genomförts på flera förskolor och skolor. Barn och ungdomar har bland annat bidragit med vad de vill använda Fristadstorget till. Poddkanalen PinPoint Eskilstuna är ett program som i lättsam form redogör för aktuella händelser och beslut. Eskilstuna kommun strävar efter att invånare ska kunna vara delaktiga och engagerade och idéer och synpunkter välkomnas. Det har kommit in 724 synpunkter och 38 medborgarförslag har lämnats till kommunfullmäktige. Dessutom väcks många synpunkter i sociala medier. Några förslag som fått gehör är en kampanj mot tobaksnedskräpning, att sända fullmäktiges sammanträden via poddradio, att bygga en träbro längs strandkanten från Stadsparken till Djurgårdsvägen samt den levande julkalendern på Fristadstorget. Flyktingguider uppmärksammas Arbetet med flyktingguider har under året blivit förebild i ett nationellt projekt som ska pågå till Eskilstuna driver projektet som stöttar 30 kommuner att underlätta vardagen för nyanlända och möjligheterna att få jobb. Invånarnas upplevelse av trygghet har minskat. Exempel på insatser för att öka tryggheten är ett samarbete med somalier kring myndighetshjälp och service. Kommande år förstärks arbetet med att öka insyn, dialog och inflytande samt den upplevda tryggheten.

8 8 Hållbar utveckling UTBILDNING Det är häftigt när barnen själva upptäcker att de kan, säger Annika Martinell, grundskollärare på Slagstaskolan, när hon berättar om lässatsningen. Annika Martinell, grundskollärare, Slagstaskolan Adam, en av eleverna i första klass i Slagstaskolan, ställer sig längst fram i klassrummet. Han tar fram sina papper och börjar läsa högt. Det var en gång en kung som inte hade något hem. Han fortsätter att berätta om en förtrollad prins och om en drottning som passande nog inte har någon kung. Precis som de andra eleverna i klassen har Adam skrivit en saga. Sagor och berättelser har varit temat den senaste tiden. Och nu läser Adam med inlevelse och mod upp sin saga inför de andra. Vi kallar det att skriva sig till läsning. Eleverna jobbar i par med datorn som hjälpmedel och provar sig fram. De blir tidigare medvetna om stavning, de skriver mer och bättre, säger Annika Martinell, som ser små framsteg varje dag. Det är häftigt när barnen själva upptäcker att de kan. När de inser att något de inte kunde alldeles nyss nu är en självklarhet. Genom det som kallas lässatsningen har mer resurser tillförts för att främja läsning och skolorna jobbar tillsammans med biblioteken på olika sätt. I klassrummet finns till exempel nya fina böcker och miljöer som främjar läsning har skapats. Vi läser på olika sätt, både tillsammans och var för sig. Vi pratar också mycket om det vi läser, säger Annika Martinell.

9 Hållbar utveckling 9 Måluppfyllelse > > Barn i förskolan upplever trygghet i hög grad. Resultatet för barnenkäten visar ett värde på 2,74 på en 3-gradig skala på frågan om barnen upplever att det är roligt i förskolan. På fråga om barnen tycker det är roligt att lära sig nya saker, visar resultatet på 2,83. Resultaten är i nivå med > > Resultaten i årskurs 9 höstterminen 2014 visar en uppgång jämfört med samma tid förra året. Fler elever är behöriga till gymnasieskolan, meritvärdet har ökat och andelen elever med högsta betyg A och B är högre. > > Den genomsnittliga betygspoängen för elever som läst yrkesprogram på gymnasieskolan är 13,2 poäng (riket 13,0) och högskoleförberedande program 14,2 poäng (riket 14,6). > > Av eleverna i den kommunala gymnasieskolan fick 85,8 procent yrkesexamen våren 2014 (riket 84,4) och i de högskoleförberedande programmen nådde 93,4 procent examen (riket 91). > > Andelen vuxenstuderande som avslutade en gymnasial kurs med minst betyget godkänt uppgick till totalt 76 procent (76 procent kvinnor och 77 procent män). Det är en förbättring jämfört med tidigare. Sämst Bättre än Måluppfyllelse verksamhetsprocesser Förskola Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Nära målet * Elevers syn på skolan och undervisningen i åk 8, andel positiva svar (%) Medel Eskilstuna % Bäst Året som gått Barnen i förskolan känner att de är trygga. Fler elever är behöriga till gymnasieskolan, men kunskapsresultaten skiljer sig stort mellan skolorna. Förskolan fortsätter att utveckla sitt kvalitetsarbete för att synliggöra barns lärande. Exempelvis deltar förskolan i ett forskningsprojekt på nationell nivå med Linnéuniversitetet och elva andra kommuner för att ta fram verktyg för att mäta kvalitet. Samtidigt visar barnenkäten att barnen tycker det är roligt på förskolan och att det är roligt att lära sig nya saker. Efterfrågan på förskoleplatser är fort farande stor och det har utretts hur barngruppernas storlek och antal barn per årsarbetare kan minska utan att tumma på kvaliteten. I utredningen gjordes en barnkonsekvensanalys. Skillnad mellan skolor I grundskolan är skillnaden stor mellan skolorna vad gäller kunskapsmål och resultat. Fler elever är behöriga till gymnasieskolan och meritvärdet har ökat. Vårens resultat visar generellt en liten sänkning. Höstterminens resultat i årskurs nio visar en uppgång jämfört med förra året. Ett kvalitets arbete för att höja kunskapsresultaten pågår. Närvaron i skolan ökar genom nya rutiner. Skolorna har fått verktyg för att bättre analysera och se mönster i frånvaron och förebygga den. Lässatsningen har startat för att stärka, uppmuntra och stimulera flickors och pojkars läsning från förskoleklass till årskurs tre. Utbildning för flickor och pojkar som är placerade i familjehem eller på institution har säkrats tack vare samverkan mellan flera nämnder. Elevhälsan har utvecklats så att barn och familjer med behov av stöd får det i ett tidigare skede. Andelen elever som befunnit sig i Sverige en kortare tid har ökat och det är ett hårt tryck på den mångkulturella enheten. De ekonomiska anslagen räcker inte för att klara det ökade antalet elever. Elevenkäten visar att flickor och pojkar är mycket nöjda med bemötande, trygghet och inflytande i skolan. * Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK Många är behöriga Den genomsnittliga tiden för att klara sina gymnasiestudier är kort. I Sveriges Kommuner och Landstings ranking kommer Eskilstuna på andra plats i landet med hänsyn tagen för socioekonomiska aspekter. Behörigheten till högskolan är fortsatt hög jämfört med riket. Den minskar något bland de som läser yrkesförberedande program. En orsak är att yrkesprogrammen inte längre auto matiskt leder till högskolebehörighet. Bland de elever som slutförde ett högskoleförberedande program fick 93,4 procent grundläggande behörighet till högskolan. Betygspoängen sjunker något, men trenden är densamma i hela riket och kan förklaras av den nya betygsskalan och gymnasiereformen. I juni examinerades de första eleverna från läroplanen GY 11. Gymnasiereformen innebär en tydlig kunskapsskärpning. Stort behov av vuxenutbildning Behovet av vuxenutbildning är fortsatt stort. Antalet årsstudieplatser ökar kraftigt på teoretiska gymnasiala kurser inom vuxenutbildningen, SFI och svenska som andra språk. En lägre andel elever arbetar eller studerar sex månader efter att de av slutat en kurs på SFI. En anledning kan vara att både arbetsförmedlingen och enheten för ekonomiskt bistånd oftare anvisat till andra aktiviteter än studier. Kommunstyrelsens utbildningsinspektion har gjort tillsyn i alla fristående förskolor och utövat insyn i alla fristående gymnasieskolor. Inspektionen har också tagit fram rutiner för hantering av tilläggsbelopp.

10 10 Hållbar utveckling VÅRD och SOCIALA TJÄNSTER Glädje, delaktighet och gemenskap är viktigt för att göra framsteg menar Gabrijela Rogic som här utmanar Sven-Åke Jansson och Alec Norman i en omgång Yatzy. Gabrijela Rogic, kvalitetsäkringssamordnare, autismenheten Det är de små framstegen i vardagen som gör skillnad. Framstegen som leder till glädje, delaktighet och gemenskap. Gabrijela Rogic träffar varje dag personer med autism och utvecklings störning i sitt jobb som kvalitetssäkerhetssamordnare vid Gillbergavägens dagverksamhet. Glädje kan vara när någon säger hej då, vi ses imorgon. För mig är det ett kvitto på att vi gör något rätt och något bra tillsammans, säger hon. Glädje kan också vara när personer som saknar verbalt tal hittar nycklar för att uttrycka sig och kommunicera. Just i dag pågår en omgång Yatzy med Sven-Åke och Alec. Sven-Åke slår tärningarna. Kåk, 26 poäng, säger han snabbt och Gabrijela inser att hon ännu en gång får se sig slagen. De skrattar och skojar tillsammans. Jag tycker vi har kommit långt med våra arbetsätt och verktyg. Jag ser det när jag träffar kollegor från andra kommuner, säger Gabrijela.

11 Hållbar utveckling 11 Måluppfyllelse > > Andelen äldre som är nöjda eller mycket nöjda med sitt särskilda boende är 82 procent, vilket är bättre än men nära målet på 83 procent. > > Andelen som är nöjda eller mycket nöjda med hemtjänsten är 88 procent, vilket är i nivå med målet. > > Andelen som är nöjda eller mycket nöjda med individ- och familjeomsorgens olika verksamheter ligger mellan 69 och 96 procent. > > Andelen barn respektive unga som inte har återkommit till social tjänsten inom ett år efter avslutad behandling är 71 procent och 76 procent. Det senare är sämre än målet och även en försämring jämfört med. > > Antalet vårddygn på institution för barn och unga har ökat med 19 procent. > > Andelen vuxna missbrukare som inte återkommer till socialtjänsten inom ett år efter avslutad behandling är 58 procent, vilket är bättre än (54 procent) men sämre än målet på 76 procent. > > Brukarenkäten visar att brukare är nöjda med omsorgsverksamheten och resultatet ligger i nivå med rikssnittet. Sämst Bättre än Måluppfyllelse verksamhetsprocesser Genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser Bedriva myndighetsutövning inom socialtjänst Ge stöd och vård till barn och unga Ge stöd och vård till vuxna Ge stöd och vård till äldre Nära målet * Andel brukare som är nöjda med sitt särskilda boende (%) Eskilstuna Medel Bäst % Året som gått Allt fler är i behov av vård och omsorg, vilket är en utmaning. Undersökningar visar att många är nöjda med vården och äldreomsorgen samt att kvaliteten är bra. Antalet besökare på mötesplatser ökade och antalet frivilliga uppdragstagare fortsatte att öka. Fler utredningar har öppnats inom individ- och familjeomsorgen. Det påverkade även uppföljningar av beslutade insatser. I september skapade Eskilstuna och Strängnäs ett gemensamt överförmyndarkontor i Eskilstuna. Vårdkostnader för barn och unga ökar Behovet av vård för barn och unga fortsatte att öka och därmed kostnaderna. En ökning av missbruksproblematik ledde till fler placeringar. Även behovet av vård för barn och unga med komplexa behov ökade. Hemma plansvården ger bra stöd och insatser för utsatta familjer. Bristen på familjehem och boendelösningar försvårade dock möjligheterna för lösningar på hemmaplan. Arbetet med ungdomar i riskzonen för kriminalitet, missbruk och utanförskap förstärktes med en social insatsgrupp som är ett kommungemensamt arbete tillsammans med polisen. Kommunen har arbetat med Sveriges Kommuner och Landstings satsning på psykisk hälsa för barn och unga. Det har förbättrat den samordnade individuella planeringen och den webbaserade informationen för barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Antalet ensamkommande flyktingbarn ökade och därför planeras ytterligare boenden. Stöd till vuxna Missbruksvården har goda förutsättningar, men däremot ökade behoven under året. Fler lägenheter behövs för att minska institutionsvård. Satsningen på traineejobb och anställningar för personer med funktionsnedsättning har varit lyckad. Många ärenden avseende LSS-boende avslutades vilket ledde till minskade köer. * Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK Fler äldre fler boendeplatser Behovet av hemtjänst ökade under året. En åtgärd för att hantera det var rehabiliteringsprojektet Sambo som ledde till att fler kunde bo kvar i sitt hem med stöd. Projektet är nominerat till ett nationellt kvalitetspris. Äldres behov av vård- och omsorgsplatser har ökat och det har även köerna. Vid årsskiftet stod 48 personer i kö vilket är högt jämfört med före gående år. Boendeberedningen har föreslagit en utbyggnad av 100 nya boendeplatser till år Ytterligare korttidsplatser, både tillfälliga och permanenta, skapades och det nya boendet Åbacken med 66 lägenheter öppnades. Kommande år förstärks det förebyggande arbetet för barn och unga så att de mest utsatta barnen fullföljer skolan. Även stödet för ungdomar i åldern 16 till 20 år som riskerar hamna i långt utanförskap förstärks. Hemmaplansvården ska fortsätta att utvecklas för att ersätta institutionsvård. För att möta äldres behov ska vårdoch omsorgsboenden byggas men även nya tekniska lösningar utvecklas.

12 12 Hållbar utveckling KULTUR och BERIKANDE FRITID Som värd i Munktellarenan har Billy Wimmeros många roller. En av dem är att finnas tillgänglig för alla besökare som använder arenan. Billy Wimmeros, arenavärd Munktellarenan Sju dagar i veckan, 359 dagar om året, från tidig morgon till sen kväll står Munktellarenan öppen för besökare. Billy Wimmeros är en av arenans flera värdar som finns för att visa, fixa, laga, hjälpa och se till att besökarna känner sig trygga. Alla ska känna sig välkomna och trygga. Vi ska ta hand om våra besökare på ett bra sätt. Det roliga är att de allra flesta som kommer hit är positiva. Vi jobbar ju med idrott och fritid och folk som kommer hit är glada, säger han. Billy Wimmeros stannar till och byter några ord med ett par stammisar på bangolfbanan innan han fortsätter sin runda. Med en total yta på kvadratmeter är Munktellarenan hemvist åt ett 20-tal föreningar och därmed ett av Eskilstunas nav för idrott och fritid. Här arrangeras regelbundet idrottsevenemang både på nationell och internationell nivå.

13 Hållbar utveckling 13 Måluppfyllelse > > Eskilstuna Musikskola har fortsatt att erbjuda barn med nedsatt funktionsförmåga möjlighet att spela instrument. > > Fler besökte Parken Zoo jämfört med förra året, men besöksmålet nåddes inte. > > 87 procent av föreningarna svarar i en enkät att föreningsbidrag fungerar bra eller mycket bra. > > Alla elever i Eskilstunas grundskolor får möjlighet att ta del av kulturupplevelser och kulturaktiviteter. > > Medborgarundersökningen visar att invånare är mindre nöjda med kommunens insatser för kultur jämfört mot tidigare år. Index är 64 och målet är 70. Minskningen är större bland män. Kvinnor är mer nöjda än män. > > Betygsindexet för idrotts- och motionsanläggningar minskar jämfört med förra året. Index är 58 och målet är 65. Minskningen är större bland män. Kvinnor är mer nöjda än män. > > Antalet besökare på museer, mötesplatser, bibliotek och större scener uppgick till vilket är en minskning med 2 procent jämfört med förra året. Eskilskällan hade unika besökare på webben och fysiska besök, vilket också är en minskning. Oförändrat mot Nära målet * Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen till exempel sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? Eskilstuna Sämst Medel Bäst 5,8 7,3 8,3 Måluppfyllelse verksamhetsprocesser Skapa förutsättning för kultur och berikande fritid Skapa verksamheter för kultur och berikande fritid Samla och tillgängliggöra konst och kulturhistoriskt material % * Källa: Nöjd regionindex från SCB medborgarundersökning. Året som gått Bland årets många aktiviteter finns Fristadstorgets invigning och barnens egen utställning Lilla stadsmuseet. Utvecklingsarbete pågår i många områden, bland annat i Vilsta och Torshälla. Lässatsningen har startat. Många invånare bidrar genom att lämna synpunkter och idéer på möjligheterna till kultur, idrott och friluftsliv. En lässatsning pågår för att stimulera barns och elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse och arbeta för att ge barn goda läsvanor. Två lästeam med bibliotekarier arbetar tillsammans med elever och pedagoger. Under hösten har skolorna fått medel för att skapa läsmiljöer och till jul fick alla barn i åldern förskoleklass till årskurs tre en bok i julklapp. Satsningen har uppmärksammats i riksmedia. Lilla stadsmuseet, Eskilstuna stadsmuseums nya stadshistoriska utställning för barn, invigdes i december. Barn i olika åldrar har varit medskapare och bland annat valt föremål som visas i utställningen. Fristadstorget färdigt Fristadstorget och konstverket Pin Point invigdes i oktober. Redan under sommaren bjöds torgets besökare på kulturaktiviteter. I december fanns en levande julkalender och i slutet av året kom torghandeln igång igen. Sommartorgen på Bibliotekstorget och på Östra torget i Torshälla hade ett program för både de yngsta och äldsta invånarna. Liksom tidigare år sommarjobbade ungdomar på torgen. För första gången uppträdde några feriearbetande ungdomar som musikanter på äldreboenden och torg. Inom ortsutvecklingsarbetet Framtidens Torshälla har Krusgårdsparken varit prioriterad. Utegym, promenadstråk samt sitt- och grillplatser har gjort området mer levande och attraktivt. Torshällas generationsöverskridande arbete där ung domar och äldre möts i gemensamma aktiviteter bidrar till aktiv fritid och ökad upplevd trygghet. Nu finns en välbesökt finsk mötesplats för äldre i Café Bonsai. I Holmbergsparken har uppbyggnaden av en skulpturpark påbörjats. En ny skulptur ska placeras ut varje år fram till Torshällas 700-årsjubileum Publiksuccé för festival besökare kom till Eskilstuna Parkfestival, jämfört med året innan. Programmet var bredare än förra året och motsvarar i hög grad ambitionen att erbjuda något för alla. Kommande år bör det lokala förenings livet och näringslivet engageras mer. Under 2015 ska Eskilstuna fortsätta att utvecklas som evenemangsstad enligt evenemangsstrategin. En strategisk lokal försörjningsplan har tagits fram. Den innehåller exempel vis analyser utifrån demografi, omvärld samt kultur- och fritidsvanor och ska vara ett underlag för att kunna planera nya anläggningar. Konserthallen har renoverats och fått en ny entré. En ny träningshall vid isstadion på Ekängens idrottsområde invigdes. Vilsta friluftsområde ska utvecklas under kommande år och en omfattande förstudie har gjorts i dialog och samarbete med förvaltningar, förenings livet, medborgarna, skolorna och Mälar dalens högskola.

14 14 Hållbar utveckling MILJÖ och SAMHÄLLSBYGGNAD När nya lekplatser, parker och andra offentliga miljöer anläggs är det viktigt med delaktighet och dialog. Hanna Nordin, landskapsingenjör, parkoch naturavdelningen Hur ser din drömlekplats ut? Ska det gå att klättra, gunga, studsa och åka linbana? Alla utemiljöer som anläggs planeras grundligt, oavsett om det handlar om utegym, parker eller lekplatser. Bäst blir det om de som ska använda lekplatsen får vara med och bestämma. Vi vill ha delaktighet och dialog. Barnen får berätta hur de vill använda platsen och jag delar med mig av mina tankar. Om de barn vi frågar bor i området där lekplatsen ska anläggas får vi ett ännu större engagemang, säger Hanna Nordin som är landskapsingenjör. Just nu jobbar hon bland annat med att projektera en lekplats i Årby. Utifrån ett frågeformulär med verb som hoppa, gunga och klättra har Hanna fått veta hur barnen vill leka. De har också fått rita sin drömlekplats. Olika aspekter som tillgänglighet och mångfald ska tas tillvara. Vi vet att flickor och pojkar, kvinnor och män använder och tar för sig av våra offentliga miljöer på olika sätt. Därför är det jätteviktigt att planera och göra miljöer för alla, säger Hanna Nordin. Snart ska hon besöka klassen på Årbyskolan igen och presentera sitt förslag för barnen ett möte hon ser fram emot. Det är viktigt med återkoppling för både mig och för dem.

15 Hållbar utveckling 15 Måluppfyllelse > > 105 nya bostäder började byggas. Det är under målet på 300 bostäder per år. > > Antalet som reser med stadstrafiken har ökat med två procent vilket är en bra utveckling men ligger under målet. Resenärerna ger höga betyg i Veolias NKI-undersökning. > > Mängden hushållsavfall som går till förbränning minskade med 15 kilo per invånare vilket är bättre än målet på 12 kg. > > Energianvändningen har minskat med 11,3 procent i kommunens bostäder och 5,9 procent i kommunens verksamhetslokaler. Målet är en minskning med 25 procent från 2009 till > > Solenergi som tagits i drift är 1 MW vilket ligger under målet som är 10 MW till > > Eskilstuna tecknade avtal med företaget OX2 om förvärv av fyra vindkraftverk, vilket gör att 50 procent av kommunens elanvändning kommer från vindkraft, i enlighet med målet i klimatplanen. Sämst Bättre än Medel Måluppfyllelse verksamhetsprocesser Planering av markanvändning Bygga bostäder, lokaler och stadsmiljö Drift och underhåll av byggnader och stadsmiljö Tillhandahålla kollektivtrafik Eskilstuna Bättre än målet * Andel återvunnet material av hushållsavfall (%) Bäst Leverera energi och stadsnät Möjliggöra insamling och återvinning Tillhandahålla vatten och avlopp Året som gått Eskilstuna fortsätter att växa och utvecklas och har nu över invånare. Behovet av nya bostäder är mycket stort. En strategi för nya bostäder fram till 2030 har tagits fram. Nya Fristadstorget invigdes under hösten och det på går flera nya utvecklingsprojekt. Det pågår ett omfattande arbete för att främja bostadsbyggandet. Strategin för nya bostäder innebär bland annat att skapa en mer sammanhållen och tätare stad. Vidare fortsatte arbetet med att omvandla befintliga lokaler i centrala lägen till bostäder och identifiera tomter med byggrätt. På tre sådana tomter kommer det att bli totalt 48 nya studentbostäder. Dessutom började 105 bostäder byggas under året, bland annat ett helt nytt bostadsområde i Djursta. Lagersberg uppmärksammas Upprustningen av bostadsområdet Lagersberg har uppmärksammats vid SB 14-konferensen i Barcelona med motiveringen att Lagersberg är ett inspirerande exempel på hur hållbara städer kan skapas med små medel och med hänsyn till de boende. På Eskilstunas flaggdag den 25 oktober invigdes nya Fristadstorget. Invigningen markerade att ombyggnaden är klar och att torget överlämnades till Eskilstunaborna. Planerna för en utbyggnad av samlade högskolelokaler utmed Eskilstunaån i innerstaden fortskrider. Spadtag för badhus Första spadtaget för ett nytt badhus togs i januari. Det beräknas vara klart våren Badet får en av Sveriges få 50-metersbassänger, två flexibla tränings- och terapibassänger och ett familjebad. Barn har fått vara med och påverka utformningen av familjebadet. En utveckling av stadsparken har påbörjats. Under året har holmen i stadsparken gjorts mer attraktiv och användbar genom en beachvolleybollplan, ny konst och nya perennplanteringar. Miljö- och naturvård * Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK % Energi och Miljö AB har bildat ett gemensamt driftbolag med Strängnäs Energi AB. För tredje året i rad får Eskilstuna en topplacering i tidningen Miljöaktuellts utmärkelse Årets Miljökommun. En ny åter vinningscentral med kretslopps galleria har börjat byggas. Årbys friluftsområde har utvecklats och en långsiktig plan för förvaltning av naturreservat har gjorts. Effektivare transporter En omlastningscentral för varor som ska transporteras till kommunens verksamheter har etablerats. Det medför att antalet transporter minskar med nära 50 procent och bidrar därmed till att klimatmålet nås. Kommunerna och landstingen i Mälar dalen har träffat en överenskommelse om att skaffa 36 nya tåg set som ska ge ökad turtäthet En servicedepå och verkstad för under håll av tågen ska lokaliseras till Eskilstuna vilket ger drygt 100 arbetstillfällen.

16 16 Hållbar utveckling SAMHÄLLSSKYDD och SÄKERHETSARBETE Emil Carlsson, brandman, träffar boende i stadsdelen Årby för att informera om brandsäkerhet som ett led i räddningstjänstens förebyggande arbete. Emil Carlsson, brandman, räddningstjänsten Tack för att ni finns. Ni gör ett bra jobb. Orden är en liten bekräftelse på det arbete som Emil och hans kollegor gör. Emil skiner upp och fortsätter att berätta om hur vi ska agera om olyckan är framme och det börjar brinna i hyreshuset. Just denna dag har de som bor i stadsdelen Årby bjudits in för att ta del av information om brandsäkerhet och om räddningstjänstens roll. Förebyggande arbete kallas det och omfattar utbildning och information på olika sätt. Till exempel utbildas alla elever i brandsäkerhet. Räddningstjänsten är också ute bland särskilda boenden, föreningar och som i dag på mötesplatsen i Årby, för att ta några exempel. Emil fortsätter att berätta och svarar på frågor om allt från hur pulversläckare fungerar till hur man som hyresgäst ska agera om det börjar brinna och trapphuset fylls av rök. En del av min tjänst är att vara ute så här och träffa folk. Det är en viktig del av jobbet. Oavsett om det är utryckning eller förebyggande arbete handlar det om att hjälpa människor, säger Emil Carlsson.

17 Hållbar utveckling 17 Måluppfyllelse > > invånare, framförallt barn, har utbildats i förebyggande brandskydd. Målet var Avvikelsen beror främst på färre deltagare från kommun och landsting. > > Räddningstjänsten var på plats inom tio minuter vid 81 procent av de prioriterade larmen. Målet var 80 procent. Vid 99 procent av larmen var man på plats inom 20 minuter. > > Antalet dödsbränder under en tioårsperiod är bland de lägsta i landet. > > Arbetet med tillsyn och kontroll har i stort sett följt plan men vissa kontroller har fått skjutas upp på grund av att miljöbrott tagit tid från den ordinarie verksamheten. Sämst Oförändrat mot Måluppfyllelse verksamhetsprocesser Förebygga och minska konsekvenser av olyckor Medel Bättre än målet * Bränder i byggnader per invånare Eskilstuna Bäst 1,91 0,65 0,59 0,15 Bedriva tillsyn och kontroll Upprätthålla krisberedskap % * Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK Året som gått Antalet bränder är få och antalet dödsbränder är bland de lägsta i landet sett över en tioårsperiod. Nästan personer deltog i brandskyddsutbildningar och det förbyggande arbetet har varit framgångsrikt. Den stora skogsbranden i Västmanland och skogsbränder i Eskilstuna har satt fokus på vikten av god krisberedskap. Antalet bränder i allmänna byggnader uppgick till 24 jämfört med tolv året innan. Inga skolbränder inträffade. Räddningstjänsten larmades till 80 bostadsbränder jämfört med 61 året innan. En person omkom i en bostadsbrand. Räddningstjänsten var på plats inom tio minuter vid 81 procent av de prioriterade larmen. Tre personer omkom till följd av trafik olyckor. En av dem omkom på det kommunala vägnätet. Olycks trenden för allvarligt skadade och döda på kommunens vägar ligger på ungefär samma nivå som medel värdet för tidigare femårsperiod, men det totala antalet skadade verkar öka. En trolig förklaring till detta är att sjukvården har blivit bättre på att rap portera in även lindriga skador. Lyckat cykelprojekt Pilotprojektet med väjningsplikt för bilar mot cyklister har genomförts på Kyrkogatan med gott resultat och mycket positiv uppmärksamhet från nationellt håll. Räddningstjänsten genomför ett omfattande förbyggande arbete och utbildar samtliga barn i förskoleklass samt årskurs fyra och sju i förebyggande brandskydd. Utöver detta genomförs utbildning av kommunanställda och externa deltagare. För femte året i rad har samtliga elever i årskurs två genomgått en utbildning för säkrare bussåkande. Kommunen har ett viktigt uppdrag att kontrollera miljöfarliga verksamheter och genomföra tillsyn av livsmedel och hälsoskydd. Arbetet följer i huvud sak planen. Det mellanlager av bilinredningar som brunnit till och från under en längre tid är nu släckt. Det kvarvarande materialet ska tas om hand vilket kommer att innebära stora kostnader. För kommande år är det viktigt att få en handlingsplan för hur fortsatt arbete med avfall av denna typ ska ske och hur liknande händelser framåt i tiden ska förhindras. Ett uppseglande problem är hantering av fastigheter med miljöfarligt avfall och där ägare saknas på grund av konkurs. Ökad beredskap Risk- och sårbarhetsanalyser genomförs i hela kommunkoncernen för att tidigt upptäcka brister och potentiella hot i verksamheten. Vikten av att ha en god beredskap avseende kommunikation blev tydlig i samband med skogsbranden i Västmanland. Kommunikatörer från Eskilstuna gav stöd till och fick inblick i krisarbetet. För att få ett helhetsgrepp över Eskils tunas geografiska område har ett gemensamt krishanteringsråd bildats med företrädare från näringsliv och samhälle.

18 18 Hållbar utveckling NÄRINGSLIV OCH ARBETE Sven-Erik Källstad möter Mohammed Salem och Mohamed Yusuf som det senaste året jobbat som assistenter på Lagersbergskolan inom ramen för kommunens traineesatsning. Sven-Erik Källstad, vägledare på jobbcentrum Sven-Erik Källstad möter varje dag trainees i samtal om både nutid och framtid. Precis som hans titel säger visar Sven-Erik vilka vägar som finns när traineeanställningen löper mot sitt slut. Han coachar och peppar. Kommer med råd och svarar på frågor. Idag är det sista uppföljningssamtalet med Mohamed Yusuf och Mohammed Salem som under ett år jobbat som assistenter på Lagersbergsskolan. Sven-Erik gratulerar de båda till att ha fullföljt nästa steg i sin utbildning i Svenska för invandrare som löpt parallellt med jobbet på skolan. De pratar om framtiden, om rättigheter, om a-kassa och om hur traineetiden varit. Mohamed Yusufs nästa mål är att ta körkort för att kunna hitta ett jobb som chaufför. Hans traineekollega Mohammed Salem har kikat på vilka möjligheter som finns som CNC-operatör. Traineen har varit en jättebra erfarenhet, säger Mohammed Salem och talar om vikten av att ha arbetslivserfarenhet och språkkunskaper för att kunna ta nästa steg i karriären. Sven-Erik Källstad önskar de båda lycka till och åker vidare till nästa möte. Varje möte är unikt. En del berör väldigt. Det är fantastiskt att få träffa personer som verkligen upptäckt vad det är de vill göra. Det här är ofta människor som stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid och jag ser ofta hur de växer under det här året, säger han.

19 Hållbar utveckling 19 Måluppfyllelse > > Mätningar visar att företagsklimatet stärks. Eskilstuna blev årets företagarkommun i Sörmland och fick plats 32 i landet. > > 36 företag valde att etablera sig i Eskilstuna under året. Det gav 310 nya arbets tillfällen. > > Andelen yrkesutbildade som har jobb efter sex månader efter avslutad utbildning är oförändrad. > > Antalet hushåll som behöver försörjningsstöd minskar. Trenden har varit nedåtgående under > > Arbetslösheten är fortfarande hög. Den sjunker främst för unga kvinnor och unga män, medan utlandsfödda har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. > > Traineesatsningen fortsätter och gav i genomsnitt 361 personer arbete i kommunens olika verksamheter under året. Året som gått Företagsklimatet förbättras och företagare upplever att de är mer nöjda med kommunens service. Många nya företag har startats, främst inom restaurangoch tjänstesektorn. Den höga arbetslösheten sjunker något och behovet av försörjningsstöd har dämpats. Ett 80-tal företagsbesök har gjorts i syfte att främja befintligt företagande. Besöken har resulterat i ett antal aktivi teter som ska genomföras utifrån företagens behov. Företag som har varit i kontakt med kommunen upplever att de är mer nöjda än tidigare med kommunens service. Nöjd Kund Index i Sveriges Kommuner och Landstings servicemätning stiger från 69 till 70. I Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas attraktivitet klättrar Eskils tuna 57 placeringar från och hamnar på plats 180. Eskilstuna logistik är nu ett välkänt varumärke och många företag visar intresse för etablering. Många nya företag Näringslivsenheten har jobbat för att effektivisera nätverket för de aktörer som arbetar med nyföretagande och innovation. Under året har 472 helt nya företag startats. Samtidigt har 36 nya företag etablerats, vilket genererat 310 nya arbetstillfällen. Främst är det företag inom restaurang- och Sämst Bättre än * Antal nya företag per invånare Eskilstuna Medel Måluppfyllelse verksamhetsprocesser Stimulera nyföretagande Främja etableringar Främja befintliga företag och organisationer Tillhandahålla yrkesutbildningar Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder Tillhandahålla försörjningsstöd Nära målet 0,6 4,7 4,9 12,2 * Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK tjänstesektorn som startas, men även hälsoområdet växer. Torshälla har del i expansionen både genom nyetableringar och expansion av befintliga företag. Den höga arbetslösheten har sjunkit något och var vid årsskiftet 14 procent. För män är arbetslösheten drygt 15 procent, för kvinnor knappt 13 procent. Arbetslösheten är fortfarande högst bland utlandsfödda. Traineesatsningen innebär att 361 kvinnor och män med försörjningsstöd haft traineejobb i kommunens verksamheter. Personlig och språklig utveckling, ökad medvetenhet, trygghet samt ökat självförtroende är posi tiva sociala effekter som kan ses bland deltagarna. Nio personer har anställts som ett led i att erbjuda jobb till personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning. Målet är att 150 personer ska få jobb före 2016 års utgång. Jobbsatsningar ger resultat Tack vare jobbsatsningarna har behovet av försörjningsstöd dämpats. Färre hushåll har erhållit försörjningsstöd och kostnaderna har minskat. Utvecklingsprojektet Förändra radikalt pågår för att stärka det enskilda Bäst % mötet mellan brukare och verksamhet samt öka möjligheterna för brukare att delta och påverka för att ta stegen mot sina mål och egen försörjning. Antalet hushåll med försörjningsstöd var 5 360, vilket är 181 färre än förra året. Den totala kostnaden uppgick till 208 miljoner kronor, en minskning med 11 miljoner kronor. Antalet elever i pågående yrkesutbildningar var 279 i slutet av året. Yrkesutbildningar har ordnats inom områdena truck, omvårdnad, butik och handel, bygg, yrkesförare, storkök, svets, CNC, bageri och barnskötare. Antalet ungdomar som fick feriepraktik under sommaren var 304 varav 156 pojkar och 148 flickor. Rusta med utbildning Tack vare goda erfarenheter kommer jobbsatsningarna fortsätta för personer som står långt utanför arbetsmarknaden. Handlingsplanen för arbete och näringslivssatsningar ligger till grund för kommande års inriktning. Det är viktigt att stärka kommunens varumärke bland företag för att attrahera och stimulera företag att satsa i Eskilstuna och att rusta invånare med relevant utbildning och erfarenheter.