Energianvändning och miljöpåverkan

Transkript

1 Energianvändning och miljöpåverkan Louise Sörme Ylva Andrist Rangel Viveka Palm Avdelningen för Regioner och miljö

2 Innehåll Varuflöden Louise Sörme Växtnäringsbalanser Ylva Andrist Rangel Miljöekonomi och energianvändning Viveka Palm

3 Varuflöden Louise Sörme Enheten för Miljö- och turismstatistik

4 Varuflöden Varuflöden bärare av kemikalier Relation användning avfall säger något om livslängd och resurseffektvitet Kan visa trender Miljöpåverkan i andra länder SCB har gjort uppdrag åt: Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, forskare (ChEmiTecs) Bidragit i ansökningar till FORMAS m.fl. som en part

5 Textilflöden åt NV Källa: SMED rapport, nr 46, Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall

6 Elektronikflöden åt NV Källa: SMED rapport nr 105, Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010

7 Varuflöden åt KEMI Textilflöden, jeans Import av leksaker

8 SCB data i annan forskning Källor till alkylfenoler och alkylfenoletoxilater i reningsverk Månsson, N., Bergbäck, B., Sörme, L., Wahlberg, C Sources of alkylphenols and alkylphenol ethoxylates in wastewater a substance flow analysis in Stockholm, Sweden. Water, Air and Soil Pollution: Focus Källor till antimon i urban miljö Månsson, N., Hjortenkrans, D., Bergbäck, B., Sörme, L., Häggerud, A Sources of antimony in an urban area. Environmental Chemistry. Källor till silver i reningsverk Amneklev, J., Bergbäck, B., Sörme, L., Lagerkvist, R. Accepted for publication in Water Science and Technology

9 Metodik enligt Eurostat Materialflöden beräknas enligt Eurostat Användning/år = import export + produktion DMC= Domestic Material Consumption Mått på samhällets totala användning av material Samma metod, men fokus på en varugrupp Fisher-Kowalski. M. et al Methodology and Indicators of Economy-wide Material Flow Accounting. State of the Art and Reliability Across Sources. Journal of Industrial Ecology,

10 Upplagrad mängd (stock) Upplagrad mängd (stock) = (Import export + produktion)* antal år (livslängden) Sörme et al., Century Perspective of heavy metal use in urban areas. A case study in Stockholm. Water, Air and Soil Pollution: Focus

11

12

13 Exempel varukod, äpplen

14 KN Kombinerad nomenklatur Varukod för alla varor, KN Kombinerad nomenklatur (8 nummer) nummer (varor) Data i kronor, ton, vissa fall annan enhet

15 Utrikeshandel; Import, export Större företag som importerar/exporterar inom EU rapporterar till SCB, varje månad, vilken vara (INTRASTAT) Varor utanför EU, info kommer via tullen (EXTRASTAT) Använder varukod (cirka st) Data från 1995

16 Svensk produktion Större företag lämnar uppgifter varje år till SCB Använder varukod Data från 1995

17

18

19 Slutsats varuflöden Det går att få fram data över varuflöden om det finns rätt varukod Kräver en del arbete Viktigt att verifiera med andra data, branschen SCB kan göra uppdrag och ingå i ansökningar SCB kan stötta via statistikservice Guldgruva, verifiera att det verkligen är guld Tack alla företag som lämnar bra data åt oss, de används! Louise Sörme, louise.sorme@scb.se

20 Växtnäringsbalanser Ylva Andrist Rangel Enheten för Lantbruksstatistik

21 Kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark och jordbrukssektor Markbalanser för kväve (N) och fosfor (P) nationell och regional nivå sedan 1991 Grindbalanser ( farm gate ), för hela jordbrukssektorn, nationell nivå Publiceras i Statistiskt meddelande ca vartannat år, senast 2011 avseende balanser för

22 Vad är en markbalans? Tillförsel och bortförsel av växtnäring till och från marken

23 Delposter i markbalansen Tillförsel Mineralgödsel Jordförbättringsmedel Stallgödsel Betesgödsel Utsäde Deposition Avloppsslam Kvävefixering Bortförsel Skörd Skörderester

24 Geografisk nivå 8 Riket Jordbrukets produktionsområden (8 st) Avrinningsregioner (8 st) Götalands södra slättbygder 2 Götalands mellanbygder 3 Götalands norra slättbygder 4 Svealands slättbygder 5 Götalands skogsbygder 6 Mellersta Sveriges skogsbygder 7 Nedre Norrland 8 Övre Norrland

25 Kväve kg N/ha jordbruksmark Tillförsel Bortförsel Balans

26 Fosfor kg P/ha jordbruksmark Tillförsel Bortförsel Balans

27 kg/ha jordbruksmark 2009

28 Nationellt Miljömålsuppföljning Utvärdering av åtgärder i jordbruket

29 Internationellt OECD och Eurostat har identifierat markbalanser för kväve och fosfor som två av de viktigaste av EU:s 28 miljöindikatorer. Samtliga EU länder måste beräkna nationella balanser och rapportera till Eurostat.

30 Överskott av kväve vanligt för jordbruksmark Sverige Nederländerna Danmark Tyskland Norge Finland Polen Storbritannien Italien EU kg/ha/år

31 Internationellt Harmonisering av metoder och koefficienter mellan länder och olika miljörapporteringar större fokus på växtnäringsbalanser.

32 EU-projekt om N och P i skördeprodukter Syftet med SCB:s projekt Att sammanställa uppdaterade och väl definierade koefficienter för kväve- och fosforinnehåll i vall och spannmålsgrödor samt att uppskatta mängden av utnyttjade och ej utnyttjade skörderester för de viktigaste svenska grödorna.

33 Huvudanvändare och fältinventeringar av N- och P-halter i gröda Användning* /Fältinventering # Geografisk nivå SCB Jordbruksverket *Sveriges officiella statistik N och P balanser för jordbruksmark och jordbrukssektor * Näringsbalanser, klimatpåverkan, för rådgivning (t ex Greppa Näringen) Nationell/Regional Gårdsnivå SMED/ Naturvårdsverket SMED/ Naturvårdsverket SCB SLU SLU * Sveriges internationella klimat- och luftrapportering * N and P läckage från svensk åkermark * OECD/Eurostat bruttobalanser för N och P # Miljöövervakning av svensk jordbruksmark och gröda # Sortförsök Nationell Nationell/Regional Nationell/Regional Nationell/Regional

34 Skörderester 2012 Andel av grödarealen Grödareal Grönfoder Nedbrukas Tillvaratas ha % % % Höstvete Vårvete Höstråg Höstkorn Vårkorn Havre Majs Ärter Konservärter Åkerbönor Raps/Ryps Potatis Sockerbetor

35 Länkar SCB OECD

36 Exempel på uppdrag där folk beställt data eller modellering på tema energi, miljöskydd och utsläpp. Viveka Palm

37 End of pipe eller integrerade investeringar? Hammar H och Löfgren Å har undersökt hur företagen investerar i miljöskydd i fyra branscher för Teknisk utveckling i mäts som investeringar i miljöskydd. De skiljer mellan investeringar i filterlösningar och integrerade lösningar som ändrar processerna snarare avfallshantering. Sannolikheten att ett företag investerar i modernare lösningar ökar om firman har kostnader för grön forskning och utveckling. Företagens energikostnader korrelerar med investeringar i end of pipe, men inte med integrerade lösningar.

38 Riksrevisionen granskar Sveriges klimatpolitik g-och-uppfoljning/tematiska-granskningar/hallbarutveckling--klimat/ Använder staten sina styrmedel så att utsläppen av växthusgaser minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader? 11 olika studier av ekonomi och miljö. Granskningen visar t.ex. att regeringen inte har tydliggjort sambandet mellan lönsamhet, trafikökningar och ökade koldioxidutsläpp. Lönsamheten för många investeringsobjekt bygger på antaganden om trafikvolymer och trafikökningar som är svåra att förena med klimatmålen.

39 Tillväxtanalys har analyserat Miljöföretag i Sverige 093c139bf3ef8902aed/ /Statis tik2012_02.pdf

40 Antal sysselsatta, andel av sysselsatta i miljösektorn 2010

41 Beräkningsmodell för energianvändningen i arbetsmaskiner inom industrin SCB och KTH åt Energimyndigheten. Företagen har stora svårigheter att lämna de efterfrågade uppgifterna. En modell för beräkning av arbetsmaskiners utsläpp av växthusgaser utvecklades till att kunna beräkna energianvändning för dessa arbetsmaskiner i byggsektorn.

42 Tack! Louise Sörme , mobil Ylva Andrist Rangel Viveka Palm , mobil