bota Det går att diabetes Bygg diabetessjukhus Katarina blev sjuk som femåring sidan 6 En gåta med flera svar sidan 4

Transkript

1 Foto Jeanette Hägglund ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING ANNONS Vi ses på Världsdiabetesdagen! EN AV VÄRLDENS SNABBASTE FOLKSJUKDOMAR Idag kan vi därför på ett relativt säkert sätt utföra pankreastransplantationer. Överläkare Ali-Reza Biglarnia. Det bota går att diabetes typ 1 sidan 8 Det är en magisk känsla när man ser en patient med en mycket allvarlig diabetes som åker hem utan insulin efter operationen. En gåta med flera svar sidan 4 Katarina blev sjuk som femåring sidan 6 Bygg diabetessjukhus nu sidan 6 7 Medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet november 2012

2 2 ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING ANNONS Diabetes är den enda sjukdom vi har i Sverige där vårdresultaten försämras över tid istället för att förbättras. Foton istockphoto.com Ge diabetiker större inflytande över sina liv Typ 2-diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar, eller kanske hellre några av våra vanligaste folksjukdomar. Diabetessjukhuset ska förverkligas och personer som har diabetes ska få ökad makt och individualiserad vård och behandling. Det här diskuterar vi på Världsdiabetesdagen den 14 november på Storstockholms Diabetesförenings kvälls - arrangemang Vård som ger hälsa! Varmt välkommen! Fri entré. ABF-huset, Sveavägen 41, kl Se program och medverkande på Vi ses på Världsdiabetesdagen! lltmer tyder på att sockersjuka är ett samlingsbegrepp för olika störningar av vår ämnesomsättning och som samtliga ger upphov till förhöjda sockervärden i blodet. Fem procent av befolkningen har den och en tredjedel utan att veta om det. De får kanske veta att de har sjukdomen för första gången i samband med sin för- sta hjärtattack. Andra bär på förstadier till diabetes och skulle med relativt enkla medel kunna undvika sjukdomen om den upptäcktes i tid och man erbjöds möjligheter att göra någonting åt sin situation. Ännu mer alarmerande är att resultaten av diabetesvården i Sverige sjunker, det vill säga att den uppmätta sockerhalten i blodet för de som lider av diabetes är högre än året före. Det är den enda sjukdom vi har i Sverige där vårdresultaten försämras över tid istället för att förbättras. Någonting är fel med vården och det här måste åtgärdas. Att vården dessutom fungerar så olika för olika människor betyder att vi inte förstår sjukdomen tillräckligt väl och att enskilda personer är olika; har olika gener eller till och med har olika orsaker till sin sjukdom. Storstockholms Diabetesförening arbetar intensivt med dessa frågor för att vi diabetiker ska kunna leva fullvärdiga och självständiga liv som de flesta människor vill. Vi har prioriterat tre frågor för framtiden för att förbättra vården och möjligheterna att leva detta liv: Skapa ett diabetessjukhus i Stockholm. Det skulle ge möjligheter till en mötesplats för forskningen, sjukvården, Vården måste lära sig att varje diabetiker på olika sätt är expert på sin egen sjukdom och måste ses som en medbehandlare. patienterna och den medicinska industrin och ge högre effektivitet i arbetet mot sjukdomen. Klinisk forskning skulle påskyndas, som att pröva nya läkemedel. Information om nya forskningsrön skulle fortare komma att tillämpas i vården och patienternas erfarenheter tas till vara i utformandet av utbildningsprogram etcetera. Öka investeringar och takten i forskning och utveckling. Bland annat måste alla nya läkemedel och behandlingar prövas snabbt för att se vilka grupper av diabetiker som skulle kunna ha nytta av dem och vilken plats i sjukvården dessa metoder ska ha. Idag är användningen av nya läkemedel och metoder skrämmande lågt. Öka individualiseringen av vården. Vården måste lära sig att varje diabetiker på olika sätt är expert på sin egen sjukdom och måste ses som en medbehandlare och inte som en okunnig patient. Evidensbaserad forskning har visat att när patienten behandlas som myndig och expert på sin egen sjukdom blir både vårdresultaten bättre och vårdens totala kostnader lägre. Jag hoppas att du vill vara med i detta spännande arbete! Vi behöver dig. Ju fler vi är desto mer hörs vi och får ännu större trovärdighet. Stöd Storstockholms Diabetesförening i arbetet med att förbättra vården och ge diabetiker ett större inflytande över sin vård och över sina liv! Anders Lönnberg, ordförande i Storstockholms Diabetesförening och Diabetesorganisationen i Sverige. Fakta Diabetes mellitus är inte en sjukdom utan flera med olika orsaker. Gemensamt för all diabetes är för hög sockernivå i blodet. Utan god behandling och egenvård ger det skador på bland annat ögon, fötter, njurar och hjärta/kärl. Vad som orsakar diabetes är fortfarande inte helt känt. Det man vet är att det är en kombination av arv och miljö. Forskningen på området är intensiv. Omkring 4 5 procent av befolkningen beräknas ha diabetes i Sverige. Mörkertalet är stort. Storstockholms Diabetesförening är en ideell förening med cirka medlemmar. Vi är politiskt och religiöst obundna. PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Per-Åke Hultberg, Johanna Engholm & Samuel Hultberg FORMGIVNING: Camilla Lindmark REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: V-tab, Södertälje FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Per Hånberg, tel: e-post: per.hanberg@activemediapartner.com VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Eva Lagging, kanslichef Storstockholms Diabetesförening Tel e-post: eva@ssdf.nu

3 ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING ANNONS 3 Ny blodsockermätare Information på ett enkelt sätt. För dig som använder insulin. Bayers nya CONTOUR NEXT USB system för blodsockerkontroll, för ännu bättre noggrannhet och förståelse för dina blodsockerresultat. De goda egenskaperna du känner till sedan tidigare, nu också med: Insulin, med möjlighet att registrera insulinenheter Kolhydrater, du kan nu också registrera kolhydrater Ny teststicka, ännu bättre noggrannhet CONTOUR OUR NEXT blodsockerteststicka - ännunu bättre tre noggrannhet nnh För mer information ring Bayers kundsupport på tel eller gå in på GRØSET A.SE Blodsockerteststickor System för blodsockerkontroll Bayer, Bayerkorset, CONTOUR, Ingen Koding logotypen, Sip In och simplewins är Bayers varumärken Bayer HealthCare LCC

4 4 ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING ANNONS Diabetes en gåta med flera svar Varför får vissa människor diabetes? Det är en fråga med flera svar. Å ena sidan är sjukdomen en gåta, å andra sidan vet man idag mycket om sjukdomens förlopp. TEXT JOHANNA STENIUS FOTO ERIK MÅRTENSSON iabetes, typ 1 eller typ 2, båda sorterna är i dag sjukdomar utan vaccin som kan förhindra insjuknande. Däremot skiljer sig de olika typerna åt. Vid typ 1-diabetes har de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln slutat fungera och exakt vad som orsakar detta är inte känt men beror på att cellerna förstörts av kroppens immunsystem. Hos typ 2-diabetiker kan kroppen inte tillgodogöra sig det insulin som bukspottkörteln trots allt producerar. Man brukar ibland höra att antalet nya fall av sjukdomen ökar kraftigt, men det stämmer faktiskt inte riktigt. Totalt sett, i världen, ökar antalet, men här i Sverige är det inte så. Att det ser ut att vara fler beror på att man nu lever längre med sin sjukdom, vilket är ett positivt tecken på att behandlingen av sjukdomen blivit bättre, säger Claes-Göran Östenson, professor i endokrinologi vid Karolinska Institutet som under drygt 30 år har forskat kring typ 2-diabetes. Den stora ökningen av diabetes typ 2 sker i stället i andra delar av världen, till exempel Kina, Indien, mellanöstern och Nordamerika. Där är det framförallt förändrad livsstil med övervikt och stress som ligger bakom ökningen. Det kan också finnas bakomliggande genetiska orsaker, och det är viktigt att veta, att det finns både en ärftlig bakgrund och livsstilsfaktorer som avgör, säger Claes-Göran Östenson. I Sverige har cirka fem procent av befolkningen diabetes typ 2, och spridningen varierar över landet. Många människor lever dessutom idag med en diabetesproblematik utan att veta om det. Vi gjorde en stor undersökning på stockholmare med tio års mellanrum, av dem visade sig 20 procent ha diabetes eller ett förstadium till diabetes. I Stockholm är var tredje person med typ 2-diabetes ännu inte diagnosticerad, säger Claes-Göran Östenson. Hur ska man upptäcka de dolda fallen? Lösningen vore, enligt Claes-Göran Östenson, någon form av allmän screening. Socialstyrelsen håller också med om detta men det är upp till de enskilda landstingen. Man kan alltså ha diabetes typ 2 utan några speciella symptom, innan följdsjukdomarna uppstår. Till exempel visar sig två tredjedelar av de som får sin första hjärtinfarkt ha en störd sockeromsättning utan att de vet om det. Det är tragiskt att det ska vara så. Diabetes är en stor riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar, säger Claes-Göran Östenson. Andra skador som kan uppstå på kroppen som en följd av diabetes är ögonskador, njurskador, nervskador och fotsår kostsamma konsekvenser för vården och patienterna. Totalt sett, i världen, ökar antalet, men här i Sverige är det inte så. Claes-Göran Östenson Det är viktigt att hitta ett sätt att upptäcka de dolda fallen av diabetes typ 2, anser professor Claes-Göran Östenson. Foto istockphoto.com Diabetes typ 1 och 2 vad är skillnaden? Typ 1 Om man får typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och det gör att man får för mycket socker i blodet. Eftersom brist på insulin leder till att man blir allvarligt sjuk, måste man tillföra kroppen extra insulin varje dag, antingen med sprutor eller med insulinpump. Sjukdomen kommer snabbt och kräver behandling direkt.» Typ 1-diabetes är delvis ärftlig och går inte att bota. Med modern behandling går det att leva ett bra liv trots sjukdomen. Typ 2 Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin som kroppen producerar räcker inte till. Det gör att man får för mycket socker i blodet, vilket på sikt kan orsaka att man bland annat får skador på njurarna, ögonen och nerverna.» Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes. Sjukdomen kan vara ärftlig, men kan också påverkas av vilka levnadsvanor man har. Till exempel kan övervikt, stress och rökning öka risken för att få typ 2-diabetes. Genom att motionera och äta hälsosamt kan man förebygga och i viss mån behandla sjukdomen. (källa: 1177.se)

5 ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING ANNONS 5 Fjärrkontrollspumpen Skulle du vilja ha en diskret insulinpumpsbehandling? Accu-Chek Combo ger dig möjligheten att diskret hantera alla pumpfunktioner via fjärrkontrollen/blodsockermätaren. Tycker du att det kan vara svårt att beräkna insulindos? Accu-Chek Combo Bolusråd beräknar snabbt och enkelt din måltids- eller korrigeringsdos och hjälper till att hålla ditt blodsocker inom målområdet. Önskar du tillgång till pumpsupport 24 timmar om dygnet? Vill du veta mer? Besök och bekanta dig med de olika modulerna i Accu-Chek Combo Utbildningsprogram Accu-Chek Kundsupport: , info@accu-chek.se

6 6 ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING ANNONS Näringen i den mat vi äter bryts ner till glukos (socker). I en frisk kropp öppnar insulinet cellerna så att kroppen kan tillgodogöra sig näringen. Vid diabetes har man inget, eller lite insulin. Därför stannar sockret kvar i blodet och skadar nerver och fina blodkärl, vilket kan få allvarliga komplikationer. Blodsocker Illustrationer istockphoto.com Det är oerhört viktigt att man tidigt får lära sig hur ens blodsocker fungerar och hur man håller det på så normala nivåer som möjligt. Precis som med allt annat är vi individer som fungerar olika. Det dagliga livet påverkas av att ha diabetes. Blodsockret varierar under dygnet beroende på träning, vad man äter, ens humör och om man är sjuk, stressad eller avslappnad. Bygg ett Fick diabetes som femåring TEXT JOHANNA STENIUS FOTO PRIVAT Katarina Bergshem. diabetessjukhus Hon har levt med diabetes typ 1 i nästan hela sitt liv och sett hjälpmedel komma, gå och förbättras. Nu väntar Katarina Bergshem sitt första barn. Katarina kan inte minnas hur det är att leva utan diabetes. Hon fick sin diabetes typ 1, redan som femåring efter en tid av oro då familjen oroade sig för att hon var blek, trött, gick ner i vikt, hon drack mängder och ständigt gick på toaletten. Jag fick ligga på Jag är så van vid min sjukdom att det sitter i ryggmärgen hur jag ska sköta den. sjukhus i en månad men hade väldigt svårt att greppa vad de menade när de visade mig en spruta och sa att jag måste ta såna i resten av mitt liv, säger Katarina Bergshem Katarina som idag är 35 år gammal. Hon har under åren sett många hjälpmedel förfinas och det är på flera vis enklare att leva som diabetiker idag än för trettio år sedan. Hon har sedan fem år en insulinpump fäst vid höften som kontinuerligt förser henne med insulin dygnet runt, plus att hon ger sig själv doser vid behov. Jag är så van vid min sjukdom att det sitter i ryggmärgen hur jag ska sköta den. Omedvetet planerar jag alltid min tid utifrån hur och när det till exempel är dags att äta något. Jag är väldigt insulinkänslig, när jag bara tog sprutor hade jag svårt att få en jämn tillförsel i kroppen och hade svåra känningar av det. Å andra sidan har vissa saker kanske inte blivit bättre. Katarina är kritisk till den ständiga utlokaliseringen av olika instanser inom vården, som gör att en enkel sak som att få mer insulin utskrivet kan ta flera dagar. Mer och mer ansvar läggs på patienten att veta vart man ska vända sig och hur man ska gå till väga. Man måste verkligen hålla sig frisk och skärpt för att kunna vara diabetiker idag. Hon är just nu gravid och då är det ännu viktigare att hålla ett jämnt blodsocker och hon går på regelbundna kontroller och flera extra ultraljud. Allt verkar vara bra, som tur är, det finns annars flera risker förknippade med att vara diabetiker och gravid. Hon gör alltid själv sitt allra bästa för att hålla sig frisk med hjälp av bland annat kost och träning. Och hon berättar inte om sin sjukdom i onödan. Trots att jag haft min diabetes så länge så är jag ändå känslig för omvärldens reaktioner. Det värsta som finns är när folk tycker synd om mig. Å andra sidan vill jag inte heller att någon inte alls reagerar när jag berättar. Ett diabetessjukhus kan samla all kompetens som behövs för utveckling av patientens bästa och stimulera till forskning och utveckling. Medicinfri med hjälp av mat oc TEXT JOHANNA STENIUS FOTO ERIK MÅRTENSSON Från flera mediciner och insulinsprutor till regelbunden motion, nya vanor och inga mediciner. Janne Hellbom har övervunnit sin diabetes typ 2. För sju år sedan började problemen. Filmaren Janne Hellbom kände sig trött, orkeslös, ständigt törstig och gick oförklarligt ner i vikt. Man skulle ju kunna tro att det var bra att gå ner men jag förstod att något var fel och började googla. Redan innan jag gick till vårdcentralen visste jag att jag hade fått diabetes, säger Janne Hellbom, idag 57 år. Som tur var hade han inga andra skador av sin diabetes och fick omedelbart en vanlig medicin samt insulinsprutor utskrivna, tillsammans med en uppmaning att gå ner några kilo. Att säga så till en diabetiker är ett problem, för när man tar insulin kan man nästan inte gå ner i vikt. En jobbig tid följde, med flera allvarliga komplikationer av medicinen som ledde till en depression. Till slut lyckades Janne Hellbom genom läkaren få en annan medicin, ovanlig men mycket bättre. Sedan kom orken och lusten att förändras. Informationen man får om diabetes är alltför allmänt hållen idag, det är som att de är rädda att skrämmas eller så är det någon som vill tjäna pengar på den. Janne Hellbom. Tillsammans med sin läkare, Johan Friberg på vårdcentralen Curera i Hornstull, Stockholm, gjorde därför Janne Hellbom två informationsfilmer om diabetes. Och sedan gick han ett steg längre och bestämde sig för att verkligen förändra sitt liv på riktigt. Tillsammans med sin läkare och fem andra diabetiker startade han ett projekt som drogs igång med en rivstart fyra veckors pulverdiet och alla deltagare tappade minst tio kilo i vikt. Samtliga kunde också lätta på sin diabetesbehandling. Janne Hellbom är sedan dess medicinfri, tränar flera gånger i veckan och äter bra fast unnar sig saker ibland. Idag när någon frågar om jag har diabetes så säger jag nej, det är helt fantastiskt. Han efterlyser en vård där man alltid erbjuder nya diabetes typ 2-patienter två alternativ: total livsstilsomställning med hjälp och stöd av vården eller medicin. Tillsammans med läkaren Johan Friberg driver han idag sajten som driver den frågan.

7 ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING ANNONS 7 Kortsiktigt påverkar blodsockernivåerna humöret, koncentrationen, törsten, och behovet av att kissa. Långsiktigt kan ett högt blodsocker orsaka skador på kärl och nerver. Det är hög tid att bygga ett center of excellence för diabetesvård i Stockholm, det menar en enad expertis inom diabetesområdet. TEXT PER-ÅKE HULTBERG FOTO FLICKA ISTOCKPHOTO.COM ravet framfördes i bland annat Dagens Medicin i våras. Landstingsrådet Stig Nyman (KD) tvekar inte på fr ågan om vad han anser: Jag säger odelat ja! Vi håller inte den nivå inom diabetesvården som vi skulle behöva. Så här måste vi verkligen förbättra oss, säger han. En förbättring som både handlar om att bygga ut diabetesvården och att rekrytera kompetenta medarbetare. Bakgrunden är alltså den enade front som företrädare för personer med diabetes, diabetesvården, forskande läkemedelsbolag, medicinteknikföretag och andra intressenter bildar. Anmärkningsvärt, säger man, så har diabetesvården ingen plats i planeringen av Nya Karolinska i Solna. I debattartikeln med bland andra Anders Blanck, Läkemedelsindustrins vd, och professor Kerstin Brismar, som undertecknare säger man vidare: Vi ser framför oss en struktur där ett diabetessjukhus blir samlingspunkt och kunskapscentrum med specialistvård, forskning och undervisning. Det bildar kärnan i ett nav med vårdcentralerna Alla mår bra av att röra på sig, men för diabetiker är det ännu viktigare. Kan man gå steg varje dag är det jättebra, men all fysisk aktivitet räknas. kopplade till sig, där några är mer avancerade diagnosspecialistcenter och andra är vanliga vårdcentraler. Stig Nyman säger att han tagit till sig synpunkterna och menar att det är oacceptabelt att Stockholms län ligger efter övriga Sverige. Hans idé är att förlägga ett specialistcentrum i diabetes på något av länets befintliga sjukhus, det vill säga ett mindre sjukhus som inte behöver akutsjukhusets resurser och som idag Stig Nyman. inte utnyttjas fullt ut. Efter planering, renovering och eventuell ombyggnad skulle ett diabetessjukhus i så fall kunna vara i funktion om uppskattningsvis tre till fyra år, menar han. Anders Lönnberg, ordförande i Storstockholms diabetesförening, tillika S-märkt landstingspolitiker, uppskattar stödet. Det är med glädje jag ser att stödet för att skapa ett diabetessjukhus i Stockholm växer och nu omfattas av tre partier som tillsammans utgör en majoritet i landstinget. Nu gäller det att förverkliga sjukhuset också. Vi begär därför att Stockholms läns landsting skyndsamt tillsätter en utredning i syfte att skapa det diabetessjukhus vi så väl behöver. Har du diabetes? Vet du vad du har för målvärde? insulin.se Bli expert på diabetes! De nationella riktlinjerna för diabetesvården i Sverige publicerades i januari De betonar vikten av att patienter med diabetes ska nå sina målvärden. Enligt de nationella riktlinjerna bör personer med diabetes som målvärde ha ett HbA1c under 52 mmol/mol, men målet bör utformas utifrån en individuell bedömning. Diskutera med din läkare vilket målvärde som kan passa för dig. Lär dig mer om diabetes och insulinbehandling, eller anteckna dig för vårt e-nyhetsbrev om diabetes på sanofi-aventis AB. Tel För frågor om våra läkemedel: infoavd@sanofi.com Har du diabetes? Vi visar vägen till ett friskare liv! h träning Vi kan vardagen med diabetes och ger dig tips du kan lita på. Ibland tror jag att jag gjorde det här för att våga gå in på gymet, säger Janne Hellbom som rivstartade sin livsstilsförändring med en månads pulverdiet en del av Diabetesorganisationen i Sverige

8 8 ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING ANNONS Under en dag går blodsockret upp och ner hos alla människor. Men för diabetiker kan det bli farligt. När man får en insulinkänning, en hypoglykemi, ykem kan man bli skakig, seg, tappa omdömet eller i värsta fall bli medvetslös. ets s. Därför bör diabetiker alltid ha exempelvis druvsocker i fickan. Hypoglykemi Foto istockphoto.com Om en diabetiker blir medvetslös av hypoglykemi måste den komma till sjukhus. Berätta för ambulanspersonalen att personen har diabetes och försök inte att stoppa in någonting i personens mun. Det är bra om närstående personer kan ha en glukagonspruta tillgängligt för att snabbt höja blodsockret. Det går att bota diabetes Patienter med livshotande tillstånd kan få tillbaka livet med hjälp av pankreastransplantation, en relativt okänd metod. typ 1 TEXT JOHANNA STENIUS FOTO JEANETTE HÄGGLUND Som magi. Så kan det kännas att se en dödssjuk diabetes typ 1- patient bli frisk efter en transplantation, tycker Ali-Reza Biglarnia, överläkare på ransplantationskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. illustration istockphoto.com Fotsår, nervskador och hjärtproblem konsekvenserna för den som lider av diabetes typ 1 kan vara många, mycket svåra och ibland dödliga. ynskador, fotsår, nervskador och hjärtproblem konsekvenserna för den som lider av diabetes typ 1 kan vara många, mycket svåra och ibland dödliga. Som tur är fungerar insulinbehandling för det stora flertalet bra eller tillfredsställande men för en liten grupp där inte ens insulinpump eller andra åtgärder hjälper kan det nu finnas en utväg: pankreastransplantation, alltså transplantation av en bukspottkörtel som producerar insulin åt kroppen när den egna inte kan göra det. Resultaten av transplantationerna är numera utmärkta. I Uppsala fungerar 95 procent av de transplanterade organen ett år efter operationen. Det är en magisk känsla när man ser en patient med en mycket allvarlig diabetes som åker hem utan insulin efter operationen, säger Ali-Reza Biglarnia, överläkare på transplantationskliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där man regelbundet utför pankreastransplantationer. Tidigare gjordes en transplantation av bukspottkörtel bara i kombination med en njure och då hos diabetiker med nedsatt njurfunktion och dialysbehov. Idag görs också transplantation av enbart bukspottkörtel till patienter med svår diabetes och normal njurfunktion. Den typen av transplantation kallas för singelpankreas och i Uppsala utför man denna regelbundet. Pankreastransplantationen är kirurgiskt tekniskt komplicerad och detta redan innan bukspottkörteln sätts in i patienten. Operationen börjar med uttaget av organet hos donatorn, och är krävande eftersom kirurgen i princip inte kan hantera bukspottkörteln vars vävnad är känslig för skada, säger Ali-Reza Biglarnia. Bukspottkörteln måste sedan rekonstrueras eftersom organet i princip saknar egen blodförsörjning. Idag kan vi därför på ett relativt säkert sätt utföra pankreastransplantationer. Ali-Reza Biglarnia. Ett tidigare problem med singelpankreastransplantation var att det har saknats metoder för att kontrollera hur kroppens immunförsvar hanterat det nya organet. Vid pankreastransplantation kombinerat med njure från samma donator så har man med analyser av njuren eller olika symptom ganska enkelt kunnat påvisa om något inte står rätt till. Vi brukar säga att njuren är högljudd, medan bukspottkörteln är tyst. Där kan det bli alldeles för sent innan man upptäcker en komplikation. Utmaningen är alltså att tidigt upptäcka problem med det transplanterade organet varför man utvecklat en metod för detta. Genom så kallad dubbelballonggastroskopi kan man efter transplantationen vid några tillfällen ta vävnadsprov för analys och då även hos symptomfri patient se om ändå något är fel. Idag kan vi därför på ett relativt säkert sätt utföra pankreastransplantationer, Ali-Reza Biglarnia. säger För att vara aktuell för att få en transplanterad bukspottkörtel räcker det inte med enbart en diabetes typ 1-diagnos. En del klarar sig utmärkt genom livet med insulinbehandling medan andra får allvarliga komplikationer med okontrollerbart svängande blodsocker trots god vana med hur man skiftar insulindoser. En bråkdel av patienterna kan inte behandlas med enbart insulin, de har redan gått igenom alla insulintyper och ofta även prövat insulinpump utan att kunna ha bra blodsockerkontroll. Denna grupp patienter med typ 1-diabetes har en dålig prognos och konsekvenserna kan vara livshotande hypoglykemier, ett medicinskt tillstånd av låg blodsockerhalt. Pankreastransplantation kan vara enda utvägen för dessa patienter eftersom behandlingen kan normalisera sockermetabolism på lång sikt, säger Ali-Reza Biglarnia. Idag är det cirka sex månaders väntetid för dem som står på väntelistan för en pankreastransplantation. Fakta: Pankreastransplantation, en botande behandling En transplantation av pankreas är en potentiellt botande behandling för personer med svår diabetes. Insulin tillverkas i betacellerna i de Langerhanska öarna som finns i bukspottkörteln. Transplantation av insulinproducerande celler kan ske på tre sätt: Singel pankreas, det vill säga enbart bukspottkörtel från avliden donator där de flesta mottagare tidigare har fått en ny njure. Samtidig transplantation av njure och pankreas från samma avlidna donator. Transplantation av cellöar där cellerna injiceras i levern. För att bli aktuell för en transplantation har man typ 1-diabetes med insulinkänningar som ger svåra konsekvenser och allvarliga senkomp likationer. Akademiska sjukhuset i Uppsala opererar regelbundet patienter som får enbart pankreas och inte samtidigt något annat organ. (Källa: Storstockholms diabetesförening)

9 ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING ANNONS 9 Ger ännu noggrannare mätresultat! 1 Mätaren CONTOUR XT med CONTOUR NEXT blodsockerteststickor är Bayers nya system för blodsockerkontroll Blodsockermätaren är färdig att använda, direkt från förpackningen. Du behöver inte göra några inställningar för att kunna mäta teknologi kan du mäta direkt utan att vara orolig för att koda fel Det enkla vinner simplewins Vill du att vi skickar dig den nya CONTOUR XT blodsockermätaren helt kostnadsfritt? Beställ på eller maila till Bayers kundsupport, diabetes@bayer.com 1 Data på fil. Bayer HealthCare, Diabetes Care GRØSET A.SE Bayer, Bayerkorset, CONTOUR och simplewins är Bayers varumärken 2012 Bayer HealthCare Blodsockerteststickor System för blodsockerkontroll

10 10 ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING ANNONS MOTIONSTIPS I VARDAGEN Jogga eller promenera? Cykla eller styrketräna? Lite eller mycket rörelse? Det spelar ingen större roll egentligen. Det viktigaste är att man har regelbunden träning. Ett utmärkt exempel är att lägga in motion i vardagen: Cykla eller gå till och från jobbet. Gå av bussen eller tåget en hållplats tidigare. Ta trappan istället för hissen. Du förbrukar 15 gånger mer energi när du går i trappor än om du åker hiss. Använd gärna stavar när du promenerar. Rör på dig när du arbetar. Att stå upp, exempel vis vid ett höj- och sänkbart skrivbord, ökar förbränningen. Ta en rörelsepaus! Har du ett stillasittande jobb vid dator passa på att ta bensträckare så ofta du kan. Genom en enkel sökning på Internet finns flera bra exempel på övningar du kan göra på jobbet. Vardagsmotion är livsviktigt Kan förhindra diabetes typ 2 FOTO & ILLUSTRATION ISTOCKPHOTO.COM Lägg in motion i vardagen. Rör på dig, ofta, helst varje dag. Fysisk aktivitet är inte bara en av hörnpelarna till god hälsa i största allmänhet. Motion och rörelse förhindrar eller försenar debuten av typ-2 diabetes samt många andra sjukdomar. Det är knappast en hemlighet att rörelse är grunden till en god hälsa. Fysisk aktivitet sätter fart på positiva krafter i kropp och själ. Bara 30 minuters rörelse gör stor skillnad. Ny forskning visar att även mindre intensiv motion ger stor utdelning. Huvudsaken är att den är någorlunda regelbunden. Genom motion och fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen. Det resulterar i ett pärlband av positiva effekter på hälsan och motverkar flertalet sjukdomstillstånd. Exempelvis högt blodtryck, övervikt, bukfetma, blodproppar. Risk för demens och cancer minskar samt hjärt- och kärlsjukdom halveras. Dessutom kan motion göra att typ 2-diabetes försenas eller helst förhindras. Idag har omkring fyra procent av befolkningen inom Stockholms län diabetes typ 2, en sjukdom som tidigare i huvudsak drabbade äldre, men som idag går allt längre ner i åldrarna. Bästa förebyggande medicin är regelbunden motion och bra kost. Just motion har visat sig vara det effektivaste sättet att öka känsligheten för insulin. Just motion har visat sig vara det effektivaste sättet att öka känsligheten för insulin. Det gör att socker tas upp snabbare i kroppen efter att man har ätit. Av en fysisk aktivitet är den positiva effekten på insulinkänsligheten kvar i kroppen i upp till två dygn. Givetvis är regelbunden intensiv träning som långpromenader, gympapass eller simning stora plus när det kommer till att skapa goda hälsovanor. Men i vardagen kan man hitta flera bra rörelsevanor. Att promenera så ofta man kan, alltid gå i trappor och att cykla till affären är exempel på bra vardagsmotion. Man får även smygmotion när man städar, sysslar med hushållsarbete, går ut med hunden eller leker med barnen. Stillasittande i sig är en hälsobov som alltså bör undvikas. Det är faktiskt bättre att vara rund och rörlig än smal och stillasittande. Oavsett motionsvanor ökar risken för negativa hälsoeffekter med mycket stillasittande. Bland annat typ 2-diabetes. Källor: Accu-Chek Aviva Nano Liten och smidig

11 ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING ANNONS 11 Smartare insulinpennor och kortare nålar Samma år som den första insulinpennan lanserades började läkaren Anders Frids intresse för injektionsteknik och kortare nålar. Han är överläkare på endokrinologen i Malmö och vet vilka önskemål och krav många diabetiker har på utrustningen. TEXT MARIA ARNHOLDT-OLSSON n orsak till att patienter har höga blodsockervärden är att man missar måltidsinsulinet då och då. Det finns många orsaker, men den vanligaste är att man glömmer att ta injektionen eller blir osäker på om man tog eller inte. De flesta väljer då att avstå för att slippa en känning på jobbet eller i skolan. Funktionen är A och O vad gäller pennor och annan utrustning för den som har diabetes. Ofta är också utseendet viktigt när du jämt ska ha grejorna med dig. Samtidigt är teknisk utveckling och formgivning en signal om att företagen bryr sig om denna patientgrupp, säger överläkare Anders Frid. Tar du tusen injektioner om året, är det viktigt med rätt utrustning. Anders Frid Den första insulinpennan som laddas med glasampuller lanserades Då tryckte patienten fram två enheter insulin i taget, vilket kunde vara både obehagligt och ge osäker dosering. Numera vrider man upp dosen som anges i ett litet fönster och injicerar sedan med ett enda tryck. Denna grundfunktion är densamma idag och alla pennor fungerar på det sättet. Sedan flera år tillbaka finns en penna på marknaden med en minnesfunktion som gör den större än andra pennor. Nu kommer en ny penna med inbyggd minnesfunktion utan den nackdelen. Den anger när du tog senaste dosen och även hur stor dosen var. Många patienter ser fram emot denna hjälp i tillvaron. Jag är säker på att insulinpennor i framtiden kommer att ha ett ännu mer sofistikerat minne till glädje för de diabetiker som vill utnyttja tekniken. Anders Frid har genom sitt arbete kring injektionsteknik samt nålens längd och tjocklek aktivt bidragit till att det idag finns extremt tunna nålar som inte är mer än 4 mm långa. Tar du tusen injektioner om året, är det viktigt med rätt utrustning. Det ska vara enkelt Sedan ett par år tillbaka finns riktlinjer kring injicering av insulin. Om insulin injiceras för djupt, så att nålen når muskulatur, går framförallt långverkande insulin oönskat snabbt ut i kroppen. Genom att använda korta nålar och lyfta ett hudveck när det behövs, undviker man denna effekt. och orsaka minimal smärta. Många vänjer sig medan vissa aldrig kan förlika sig med de ständiga sticken, konstaterar Anders Frid. Efter mycket forskande vet man idag att insulinet fungerar bäst om det ges i underhudsfettet. Huden är maximalt 3 mm tjock och därför behövs inte längre nålar än 4 6 mm beroende på andra fysiska förutsättningar. En kort nål ger också psykologiska fördelar. Man upplever helt enkelt att en kortare nål känns mindre än en längre. Säkrare nål han tering i vården En ny EU-förordning om all nålhantering i vården börjar gälla i maj Den innebär att alla insulininjektioner som ges av sjukvårdspersonal och på sjukhus och institutioner ska ges med nålar med inbyggt nålskydd. Beslutet innebär avsevärd förbättring av arbetsmiljön. Undersökningar har visat att 60 procent av alla sköterskor och 10 procent av annan personal (t ex städare) någon gång har stuckit sig på använda nålar. ILLUSTRATIONER ISTOCKPHOTO.COM Alltid trött Ofta kissnödig Plötslig viktförlust Även publ i SDS Diabetesbilaga 2012 Symptom på diabetes Sår som inte läker Sexuella problem Alltid hungrig Alltid törstig Dimsyn Domningar eller stickningar i händer eller fötter Vaginala infektioner

12 HJÄLP OSS LÄGGA NER VÅR DIABETES- FORSKNING Tänk om vi kunde bota diabetes. Då skulle vi inte behöva söka patienter till våra studier och kunna slutföra vår forskning kring sjukdomen. Till den dagen kommer behöver vi din hjälp. Tillsammans ökar vi chansen till en friskare framtid för alla med diabetes. Läs mer och anmäl dig här: DIABETESSTUDIEN.SE DU GÖR SKILLNAD