Lewin 27 januari 2015 inför föreläsning 28 januari 2015 på Infoteket, Uppsala

Transkript

1 1 Lewin 27 januari 2015 inför föreläsning 28 januari 2015 på Infoteket, Uppsala Att få och få behålla LSS-insatser Kapitel 1. Bakgrund till projektet Att få och få behålla LSS-insatser. Rättssäkerheten vid Uppsala kommuns myndighetsutövning vid LSS-ärenden Problemställning (Tidigare forskning, varför projekt, fokus på mynidghetsutövning efter 20 år med LSS) Inför 28 januari. Projektpresentation och preliminär resultatredovisning. Det här är första tillfället i Uppsala som jag berättar om projektet. Arbetsnamnet på mitt nya forskningsprojekt är som sagt Att få och få behålla LSS-insatser. Ni kommer alla att ha möjlighet att följa det och ha synpunkter på arbetet i mån av tid och lust. Inför 28 jan. När jag började fundera på det här projektet var jag främst intresserad av rättsväsendets roll för myndigheternas handläggning. Genom rättspraxis i Högsta förvaltningsdomstolen eller kammarrätterna kan kommunerna få vägledning för sin myndighetsutövning. Min huvudmisstanke eller hypotes med vetenskaplig jargong är att kommunen mer eller mindre medvetet tillämpar att förhållningssätt som inte är förenligt med LSS värdegrund utan är uttryck för ett SoL-tänk och att lagenligheten därmed brister. För att kunna visa detta måste jag först göra klart hur en lagenlig tillämpning ser ut enligt respektive lagar. Genom att sedan noggrant analysera relevanta texter, i första hand hur utredningar och beslut är skrivna, så är det min förhoppning i mitt pågående forskningsprojekt kunna peka på rättssäkerhetsbrister som hotar lagligheten. Inför 28 jan del 1. Mitt engagemang för funktionshinderpolitiken och medborgarskapsfrågor kommer ur min egen erfarenhet som anhörig. Den har lett till att jag blivit funktionshinderforskare och aktiv medlem i FUB. Jag är även med i RiksFUBs idépolitiska kommitté. I november 2013 kom vår handlingsplan LSS som rättighetslag måste utvecklas. Inte avvecklas ( Fram till hösten 2014 var jag med i RiksFUBs Bostadskommitté. Tillsammans med ombudsmannen Eva Borgström skrev jag rapporten Ett gott liv. Om bostad och stöd i bostaden, nu och i framtiden för personer med utvecklingsstörning ( Om min tidigare forskning. Både nationell och lokal inriktning, närmare bestämt Uppsala kommun.+++avhandling, Hemma är det jag som får bestämma; LSS-uppföljning I Uppsala, Institutionen för fokhälso- och vårdvetenskap/socialmedicin, Uppsala universitet, Socialmedicinsk rapportserie ISSN Kuratorn som lots till LSS-stöd, (The social worker)); A follow-up of the Swedish handicap reform, the case of Uppsala, Paper presented at the 11th World Congress of the International Association for the Scientific study of Intellectual Disabilities August , Seattle, Washington, USA.).

2 2 Min senaste bok kom Titeln på den är För din skull, för min skulle Ellller för skams skull? Om LSS och bemötande. Den handlar främst om hur personal kan och bör tänka i bemötandet av stödanvändare vid utförandet av de olika LSS-insatserna. Jag hade ett par studiecirklar om den i Vuxenskolans regi och for runt i landet och berättade om hur ett bemötande kunde se ut om man vill förverkliga LSS. Sammanfattningsvis handlar det om brister både i den formella och materiella rättssäkerheten. Kan det ha varit så att Tidigare var vi snällare betyder att handläggaren då var noga med den materiella rättssäkerheten? Det är ett demokratiskt problem när den materiella rättssäkerheten hotas, när LSS värdegrund inte längre styr tillämpningen och vi får rättslösa rättighetsbärare. För att LSS-reformen ska kunna återupprättas krävs att samtliga inblandade aktörer vill, förstår och kan bidra till detta. Kan vi hoppas på handläggarna? Eller tar lojaliteten med politiker och högre tjänstemän över professionalism och vilja att följa LSS intentioner? Kan vi hoppas på kommunpolitikerna? Eller är det bara kostnadseffektivitet som gäller? Demokrati och rättssäkerhet verkar få stryka på foten. Kan vi hoppas på rikspolitikerna? Det verkar som om kommuner och Försäkringskassan tagit över den statliga normeringen med hjälp av rättspraxis, formella och informella riktlinjer. Måste Riksdag och Regering återta normeringsmakten? Finns målmedvetenheten dvs viljan att bevara LSS-tanken? I väntan på att LSS återupprättas måste medborgarnas ställning stärkas. Kunskap krävs för att kompensera den bristande tilltron och tilliten till det offentliga systemet och för att kunna hävda rätten till stöd. Man måste kunna analysera och argumentera och klaga och överklaga när rättssäkerheten brister. Hur görs det på bästa sätt? Det är många frågor som kan ställas om olika aktörers vilja, förståelse och förmåga och jag vill till slut ge er några uppfordrande ord till oss alla i den uppgiften. De är ur Dag Hammarskjölds Vägmärken: Öppenheten för livet ger en blixtlik insikt i andras livssituation. Ett krav: att från känslostinget driva problemet till en klart fattad intellektuell gestaltning och handla därefter. Varför ett nytt forskningsprojekt. Frustration och britstande tillit till det offentliga Det var flera människor som vände sig till mig med sina utredningar och beslut och när jag läste dem insåg jag att så här får inte myndighetsutövningen se ut! Den är ju inte rättssäker? Redigera: LSS har funnits i 20 år. Politiken på nationell nivå har hittills främst handlat om kostnadsbegränsningar av den personliga assistansen. Det arbetet startade redan när den socialdemokratiska regeringen efterträdde de de borgerliga LSS-kommitténs huvudbetänkande Möjlighet att leva som andra från 2008 hade fokus på den personliga assistansen men kom även med många utvecklingsförslag, som dock inte har förverkligats. Efter vad jag sett och hört och fortfarande upplever här i Uppsala och i övriga landet har jag blivit alltmer medveten om problemen vid myndighetsutövningen. Idag verkar det finnas en stor frustration på många håll och en oro inför framtiden att man inte ska få behålla sitt stöd. Sorgligt nog är det så att många bävar inför handläggarmötet. En del är rädda för att få sina LSS-insatser

3 3 inskränkta eller till och med helt förlora dem. Andra bekymrar sig för hur man ska kunna verka så funktionsoduglig att man får rätt till stöd. Det verkar som om en del handläggare inte förstår att det just genom ett fungerande personligt LSS-stöd som man får förutsättningar att kunna leva ett liv som andra med delaktighet i samhällslivet. Mitt deltagande i programmet Kalla fakta 10 november 2013 blev startskottet för min nya forskning, som u är en uppföljning av min tidigare forskning, särskilt min avhandling. Jag vill nu skriva en korresponderande rapport om myndighetsutövningen. Fokus på myndighetsutövningen enligt LSS efter 20 år.(proj Landet och Uppsala kommun). Det handlar om kvalitet och legitimitet. Inför 28 jan. Förväntningarna var stora när LSS kom. Äntligen skulle vi få en helhetssyn på funktionshinder där individens behov och önskemål står i centrum. LSS har nu funnits i 20 år. Vi vet alla att det har varit si och så med LSS-tillämpningen i Uppsala kommun och jag tänker inte göra en genomgång av den. Jag vill bara ange min utgångspunkt och den är att de allra flesta som direkt jobbar med personer med omfattande funktionshinder, vare sig det gäller handläggning eller direkt personligt stöd i gruppbostäder, daglig verksamet, personlig assistans och så vidare de gör ett fanstastiskt jobb med väldigt nöjda stödanvändare. Men det finns tyvärr problem på vissa håll och kanter. Och då måste vi gå till ansvariga högre upp. Stora förväntningar har vänts i frustration. När LSS värdegrund inte styr handläggning, beslut och verkställighet drabbas förstås medborgare med omfattande funktionsnedsättningar och deras anhöriga. Inflytande och självbestämmande över sin livssituation, ett stöd som garanterar att man får uppleva goda levnadsvilkor, det vill säga ha möjlighet att så långt det går att leva som andra och med delaktigheten i samhällslivet det är något som förblir eller blir ett omöjligt livsmål. Förutsättningen för att kunna vara nöjd eller mindre med sina insatser är ju att man faktiskt har fått dem beviljade. Och det är vid det första steget i LSS-processen som jag vill uppehålla mig vid. LSS värden, mål och principer ska styra myndighetsutövningen. Så är det tyvärr inte alltid. Och ofta förstår man inte: Hur kunde det gå på detta viset vid myndighetsutövningen. Handläggaren hörde ju allt jag sa och skrev upp ordentligt i utredningen, men så verkar min röst inte vara med alls när beslutet fattas. Eller så känner man sig orolig och otrygg inför mötet med handläggaren vid en uppföljning, sedan man väl fått en insats. Ska hen dra ned på min ledsagare, på min assistans? Mitt nya projekt??xx fokuserar handläggningen, det vill säga den viktiga myndighetsutövningen, och är en fortsättning på FUBs och AAFs arbete gentemot tjänstemän och politiker som ansvarar för LSStillämpningen i Uppsala kommun. Jag vill bara kort nämna att vid två tillfällen har Uppsala kommuns riktlinjer underkänts av Förvaltningsrätten efter överklaganden av våra föreningar: 2009 och Därefter har vi följt upp LSS-tillämpningen genom möten och skrivelser. (++++ i projektbeskrivning. Fokus på tiden från förvaltningsrättsdomarna, )

4 4 Inför 28 jan. Så här står det i den gamla nämndens, det vill säga NHOs, kvalitetsmanual från år 2012: Nämndens kvalitetsarbete grundar sig på Uppsala kommuns kvalitetspolicy och kvalitet kan utttryckas som förhållandet mellan förväntning och upplevelse. Det ska vara tydligt för medborgare vad de kan förvänta sig av nämndens verksamheter. Medborgare som kommer i kontakt med verksamheten bedömer kvaliteten på arbetet i förhållande till vad han eller hon förväntar sig. (sid 3) Vi ska särskilt lägga märke till orden att kvalitet kan uttryckas som förväntning och upplevelse. Ett par sidor senare i manualen definieras kvalitet så här: Kvalitet definieras som uppfyllelse av krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter. (sid 5) Det är ett mycket välformulerat och tydligt mål, en fin vision om hur politikerna vill att medborgarna ska bemötas. Den visionen är utgångspunkten för detta projekt som handlar om myndighetsutövning vid handläggning av LSS-insatser fram till årsskiftet Likaså viktigt är orden om att medborgarna bedömer kvaliteten efter de förväntningar man har. (Myndighetsutövning, FUB och AAF) I våras inbjöd vi dåvarande nämnden för vård och omsorg, NHO, till ett förvalsmöte den 7 maj i HSOs lokaler för att få reda på hur de politiska partierna i Uppsala tänker arbeta under nästa mandatperiod för att förverkliga LSS principer och värden. Jag höll ett inledningsanförande vid det mötet (finns på FUBs hemsida????). Riktlinjers vara eller inte vara diskuterades. Politikerna bedyrade att några sådana inte fanns och vi från funktionshinderrörelsens sida påpekade lika enträget att vi kände till flera informella, begränsande riktlinjer. Och vi lovade att återkomma med exempel på sådana riktlinjer. I en debattartikel i Unt 6 okt ställde jag sedan frågan Hur tänker Uppsalas nya majoritet ta ansvar för att funktionshindrade får det stöd LSS ger dem rätt till? (Hänvisning????) Det intressepolitiska arbetet att återupprätta LSS pågår i Uppsala r med förnyad kraft efter 20- årsjubileet och valet. Och mitt nya forskningsprojekt med arbetsnamnet Att få och få behålla LSSinsatser är mitt bidrag. Kapitel 2. Syfte och metod (Syfte, frågeställningar; Metod och material; Avgränsningar; Uppläggning; Betydelse, Syfte Inför 28 jan. Vad vill jag göra? Syftet är att beskriva eventuella rättssäkerhetsbrister i LSSutredningar och LSS-beslut i Uppsala kommun. Redan i min avhandling konstaterade jag att Sveriges kommunpolitiker inte alltid finner sig i att deras självstyre inskränks av en tvingande rättighetslag. Jag diskuterar tre olika styrningsstrategier: Aktiv laglydnad, passiv laglydnad samt lagtrots. I den sista strategin ingår också domstolstrots (Lewin 1998, kap 9). (Utveckla Lewin 1998) Tidigare var vi snällare. Funktionshindrade personer och deras anhöriga har hört handläggare yttra meningar med den innebörden om Uppsalas LSS-tillämpning. Möjligen var det bättre förr i Uppsala. Kanske kunde och ville man följa LSS värdegrund. Förvaltningsrättens lagprövningsdomar år 2009 respektive 2010 som inte godkände kommunens riktlinjer för handläggning enligt LSS och SoL kanske också hade en för de funktionshindrade personerna gynnsam effekt.

5 5 Min övergripande frågeställning är: Använder sig Uppsala kommun av en minsta-möjliga-strategi vid beslutsfattandet utan att det är ett uppenbart lagtrots? Är det således fråga om passiv laglydnad istället för aktiv laglydnad? För att kunna komma fram till den slutsatsen måste projektet kunna visa att det finns exempel på sådana brister i rättssäkerheten närmare bestämt i lagenligheten (även kallad legaliteten) att bristerna riskerar att leda till rättsförluster för den enskilde. Kan projektet sedan också visa att de bristerna återfinns i flera utredningar på ett likartat sätt finns det fog för att hävda att de utgör ett mönster av informella, begränsande riktlinjer. Frågeställningar. Arbetet med att formulera frågeställningar och utarbeta mitt analysverktyg pågår. OBS frågor löpande i texten. Samla ihop här. Det handlar om handlingssätt, medvetna eller omedvetna strategier. 1.En första fråga är Skiljer handläggarna på SoL och LSS vid handläggning av LSS-ärenden? Närmare bestämt för personer som är personkretsbedömda och har klarat det första steget i ansökningsprocessen? (Se kapitlet Rättssäkerhetsgarantier vid förfarandet. Koppling till den materiella rättssäkerheten. Värdegrunder om vad som ska uppnås, vilka mål, samt ändamålsenligheten ger stödet gl?, Handboken, mitt). Om så är fallet är detta en medveten strategi som hotar den materiella rättssäkerheten och ytterst legaliteten/lagenligheten? 2.Är underlåtenhet att fullständigt redovisa alla fakta av betydelse för den enskilde i utredningen en medveten, begränsande strategi, som hotar legaliteten/lagligheten???kunskap om funktionsnedsättningars konsekvenser?? Metod och material Jag avser att göra en så kallad kvalitativ innehållsanalys (Statsvetenskapliga seminariet. Off pol? Kval anal? Ref?? Bryder?) av utredningstexter och beslutsmotiveringar. Dessa utgör mitt huvudsakliga material. Analysredskapet utgår från rättsäkerhetsbegreppet. För närvarande håller jag på att läsa in mig på området så att jag kan sätta på mig mina rättsssäkerhetsglasögon när jag ska analysera och försöka beskriva eventuella rättssäkerhetsbrister i mina dokument. Arbetet pågår att precisera och konkretisera vad som ska ingår i mitt redskap ( se kapitel om myndighetsutövning, rättsäkerhet ur ett medborgarskapsperspektiv (Lewin 1998, Bäckman, Erlandsson). Min begreppsapparat vid analys och beskrivning av rättssäkerheten i det empiriska materialet utgår från två jurister Therese Bäckman från Göteborg som har skrivit mycket utförligt och bra om rättssäkerhetsbegreppet och Lennart Erlandsson i Kristianstad Deras forskning bygger främst på juridisk och rättssociologisk litteratur. Jag kompletterar med statsvetenskaplig litteratur liksom med Socialstyrelsens handbok för dokumention och handläggning. En tredje upplaga kom Det är den som är relevant för projektet. En rättssäker myndighetsutövning bör vara en självklar ambition för varje myndighet. Jag börjar med definitionen av myndighetsutövning. En lämplig sådan tar jag ur den handbok som ska styra socialtjänstens handläggare. Den handlar om dokumentation och handläggning (tredje upplagan från 2010). På sid X.

6 6 Man menar inte alltid samma sak med ett visst ord. Jag måste bestämma mig för ett användbart ordval (eller terminologi), som är tydligt och acceptabelt både för jurister och lekmän. Min ambition är också att både mina begrepp, det vill säga de ord som beskriver???? Jag måste ha en uppfattning eller teori om hur verkligheten ser ut så att jag i första hand kan beskriva den. I handra hand vill jag också förstå och försöka förklara varför myndighetsutövningen vid LSS-tillämpningen i Uppsala ser ut som den gör. Sannolikt väcks frågor när jag går igenom dokumenten, jag får gå tillbaka till min litteratur och fundera vidare. Min avhandling Funktionshinder och medborgarskap från 1998 är en tidig utvärdering av LSSreformen. Detta projekt kan ses som en uppföljning av den utvärderingen, denna gång med fokus på myndighetsutövningen vid implementeringen förverkligandet av 1990-taletes stora handikappreform. Jag utvecklar den rättssäkerhetsanalys/genomgång/diskussion(?) som jag påbörjat där. Avgränsningar Materialinsamlingen. Skevt urval? Jag skulle kunna använda metaforen att hälsan tiger still med tillägget att de med riktigt dålig hälsa inte heller kan höja sin röst. Det är anhöriga, som själva vet en del om LSS och vänder sig till mig som FUBare och funktionshinderforskarei förhoppningen att jag ska hjälpa dem och deras funktionshindrade närstående att få sin rätt. De anhöriga anser inte att bedömningen och beslutet stämmer överens med deras egen uppfattning om LSS och den funktionshindrade personens situation. Man har överlämnat de dokument som berör ärendet, eller fallet, som är den terminologi jag kommer att använda. (projektbeskrivn Avhandlingen: Riviga morsors triumf, RiR om anhöriga) Personkretsbedömda fall. Samtliga personer är redan personkretsbedömda, det vill säga de har passerat det första steget. De tillhör personkretsarna 1 och två, det vill säga de har olika kognitiva funktionshinder, vanligen i kombination med andra svårigheter. Jag skulle behöva några som är bedömda att tillhöra personkrets I dagsläget har jag ett tiotal fall, det vill säga dokument från ett tiotal personer. Sannolikt behövs några fler för att få ännu fler aspekter och exempel på hur rättssäkerheten ter sig men också för att få övertygande resultat, för att kunna ha mer på fötterna i min argumentation för mina slutsatser. Avgränsning i tid. Projektet avgränsas av praktiska skäl till tiden från de förvaltningsrättsliga domarna fram till årsskiftet, det vill säga tidsperioden Uppläggning av projektet XXX. När sedan analysen av de insamlade dokumenten är klar och resultaten föreligger och presenterats i olika Uppsalasammanhang kommer jag att gå vidare med ytterligare frågor utifrån resultaten. Exempel på frågor: Är dessa utredningar enstaka missöden? Eller är det fråga om informella, begränsande riktlinjer? Ser det bara ut så här i Uppsala? Eller ser det ut på liknande sätt i andra kommuner?

7 7 Om andra forskare, studenter eller intresserade vill och kan delta i projektet finns möjlighet till utvidgning av kommuner. Om andra forskare, studenter eller intresserade vill och kan delta i projektet finns möjlighet till utvidgning av tidsperioden. Resultaten från dokumentanalysen ska beskrivas och diskuteras. Spridning av resultaten. I ett senare skede (ork och tid) ska jag försöka förklara resultaten Våfför ble de på detta vise? (Erlandsson). Sättas in i sitt sammanhang, det vill säga Uppsala kommuns myndighetsutövning vid tillämpningen av LSS. Genomgång av styrande dokument: Policies, kvalitetsdokument, riktlinjer, vägledningar, nämndprotokoll om LSS-arbetet med fokus på myndighetsutövning men även utförandet av insatser. Tänkbara utvidgningar är många. Ekonomi, organisation, handläggarna (utbildning före och under sin Uppsalatid, arbegtslivserfarenhet, arbetssituation, mm++++), LSSpersoners upplevelser. Dra in funktionshinderrörrelsen, kommunen själv (Tomas Odin, Maria Ahrgren, politiker) Förändring över tid. proj Nicklas Rydgren vid FR om ändrad praxis i Uppsala för några år sedan, många överklaganden av förlust av kontaktperson. Jämförelse över tid i Uppsala. Jämförelsemellan kommunerna inom FRs område). ( eventuellt en bok som korresponderar med min För din skull bok). Betydelse I dagsläget betraktar jag min studie som en explorativ pilotstudie utan anspråk på att resultaten kan generaliseras. Däremot hoppas jag att den väcker tankar både bland funktionshindrade och deras anhöriga själva men även myndighetspersoner och politiker. Jag har redan tidigare presenterat några preliminära resultat vid olika tillfällen, framför allt under jubileumsåret Första gången var vid konferensen LSS april i den gamla, fina förstakammarsalen i Riksdagen. Jag avslutade den föreläsningen med en uppmaning till funktionshinderrörelsen och oss alla medborgare som själva är funktionshindrade eller anhöriga att så länge inte rikspolitikerna återupprättar LSS, måste vi själva bli minst lika duktiga på LSS som handläggarna, de högre tjänstemännen och ansvariga politiker. Nyttan med projektet skulle kunna vara att ansvariga kommunpolitike och högre tjänstemän, som tar del av dessa resultat inser att det finns brister i myndighetsutövningen och att man vill komma tillrätta med dem. Min människosyn är positiv och jag är övertygad om att människor gör så gott de kan och att de vill göra det. Mitt bidrag skulle då vara att spä på deras kunskap om verkligheten öka deras förmåga att förverkliga de värden som bygger upp LSS. Kanske skulle den här utvecklingen med misstro mot politiker och och tjänstemän, som forskare (Bretzer m fl, ref???) pekar på, kunna vändas. Kapitel 3. Den lagliga grunden för LSS

8 8 Det handlar om Hur och Vad. Att beskriva den offentliga styrningen, det vill säga de politiska intentionerna med normeringen. Kapitlet handlar således inte om hur det faktiskt ser ut i verkligheten. (legalitet; Verksamhetens mål och inriktning sam Rätten till insatser; pluslagstanken prioritering och goda levnadsvillkor utreds särskilt; Förvaltningslagen, grundlagen; kommunallagen) Legalitet. För att kunna diskutera om myndighetsutövningen uppfyller det grundlagsfästa rättssäkerhetsvärdet lagenlighet/legalitet (se kapitel XXX) måste vi först veta vad LSS påbjuder Avsnittet Verksamhetens mål och allmänna inriktning (5 och 6 LSS) anger skyldigheterna för verksamheten, både vid handläggning och vid utförandet av insatserna. Det finns inga särskilda handläggningsregler i LSS (Handboken??? om socialtjänstens verksamhet, att den avser båda sakerna. Fyll ut). Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet [för personkretsen]. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra (5 ). Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes bestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras... (6 ). Denna skyldighet innebär att verksamheten ska skapa förutsättningar för att den enskilde får sina lagliga rättigheter. Villkoren (eller rekvisiten enligt juridisk jaragong) beskrivs under rubriken Rätten till insatser (främst i 7 LSS). Personer som anges i 1 [om personkretsarna] har rätt till insatser i form av särskilt stöd och service enligt [personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, bostad med särskild service m fl], om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 1 och 2 har, under samma förutsättningarr, även rätt till insatser enligt 9 10 [daglig verkssamhet]. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Rättighetslagen LSS är det politiska verktyget för att stärka medborgarskapet hos funktionshindrade människor. Det ska förverkligas genom att LSSverksamhet, både vid handläggning och utförande, verkar för att stödanvändaren får goda levnadsvillkor (se kapitel x). Och observera att det är ordet skall som används. Det är ett mycket starkt styrande ord, man känner orden så här måste det vara därbakom. Det är starkare än ordet bör för att inte tala om ordet kan. Det sista ordet innebär ju bara en möjlighet, inte krav på att handla.

9 9 I handläggningssituationen gäller således att om den enskilde passerat det första steget i handläggningsprocessen och blivit bedömd att tillhöra en av LSS personkretsar, har personen rätt att prövas i nästa steg om de behöver sådan hjälp i sin livsföring. Det viktigaste ordet handlar om den enskildes behov. Utveckla de viktiga orden. Behov och önskemål I min avhandling om funktionshinder och medborgarskap har jag utrett begreppet behov (Funktionshinder och medborgarskap 1998, reviderad nytryckning 1998, Jag tog upp den viktiga frågan vem som får sista ordet vid bedömningen av den enskildes behov om behovens art och omfattning. Med hänvisning till statsvetaren Michael Lipskys forskning om gräsrotsbyråkrater som politikens sista utpost är handläggarna nyckelpersoner. [Ur handboken (s 192 Avsnittet Dokumentationens syfte och innehåll om rättsäkerhet Vad som ska dokumenteras framgår av respektive lagstiftning. Enligt 11 kap. 5 och 21 a LSS ska dokumentationen utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. I förarbeten till gällande bestämmelser betonas att ett viktigt syfte med dokumentationen är att värna om den enskildes rättsäkerhet, dvs. att den enskilde ska få en korrekt handläggning av ärendet och i förekommande fall en insats av god kvalitet.] Pluslagstanken LSS är en pluslag till SoL Första frågeställning om att blanda ihop LSS och SoL. Det som är relevant för detta projekt är vad som skrivs om rättssäkerhet och LSS. De LSS-insatser som särskilt fokuseras av praktiska skäl det är sådana fall som har lämnats till mig - är ledsagarservice, kontaktperson och personlig assistans enligt LSS. Ett motsvarande stöd kan ges enligt SoL. De två första insatserna ledsagarservice och kontaktperson kan även sökas enligt SoL. (Skillander mellan LSS och SoL på annat håll +++). Den tredje LSS-insatsen personlig assistans eligt LSS har inte någon direkt korresponderande insats enligt LSS. I Uppsala finns den så kallade STASSEN, det vill säga Stöd i assistansliknande former enligt SoL För den del av personlig assistans som innebär basal omvårdnad i hemmet finns hemtjänst enligt SoL För denna undersökning är de två relevanta lagarna LSS och SoL. (++om insatserna) De kan ge ett likartat personligt stöd men skillnaderna dem emellan är avsevärda och om inte rättstillämpningen är observant på dessa skillnader hotas rättssäkerheten och den enskilde lider rättsförluster. Den politiska avsikten med LSS är kortfattat att LSS ska vara en pluslag till SoL, att komplettera men inte ersätta SoL. Av 4 LSS framgår detta. Idag verkar två av de viktigaste principerna bakom LSS vara helt bortglömda: Det är pluslagstanken och prioriteringstanken (se kapitel XXX). Det avgörande skälet till att vi fick LSS var att hela riksdagen ansåg att SoL inte ger ett tillräckligt stöd till medborgare med omfattande funktionsnedsättningar. Det räcker inte med en skälig levnadsnivå. I stället krävs ett högkvalitativt stöd för att den enskilde ska kunna uppleva goda levnadsvillkor. Och då måste kommunen prioritera behov av LSS-stöd. Konkret betyder det att resurser ovillkorligen ska fram när behov finns. Kommunerna kan inte välja bort dessa behov som man kan göra för de gamla och inom socialpsykiatrin som bara har rätt till

10 10 skäliga levnadsvillkor och där Uppsala liksom andra kommuner kan rätta munnen efter matsäcken. (??Avh?) HUR? Handläggningen. Pluslagstanken innebär i handläggningssituationen att en framställan om stöd i första hand bör prövas enligt LSS (prop??? Skriver handboken det också?). VAD? Målen. LSS är en pluslag till SoL. Det betyder att stödet ska ge möjlighet att leva ett liv, inte bara ge en basal omvårdnad i hemmet. LSS-stöd ger helt andra förutsättningar att leva ett socialt liv med familj och umgänge, med arbete och fritid efter egna önskemål och förmåga. Den ambitionen har inte SoL Erlandsson i nya rapporten??? Hans böcker. Bäckman, Skillnaden mellan LSS och Socialtjänstlagen måste framgå: Att det är den enskilde och inte kommunen som avgör när en LSS-insats har en tillräckligt hög kvalitet så att den enskilde upplever goda levnadsvillkor. LSS är en starkare rättighetslag än SoL: LSS är en prioriteringslag LSS är en prioriteringslag (prop 1992/93:159 sid 45, 49-50) Resurser ska fram när behov finns. Kommuner kan inte hänvisa till bristande resurser Likartade funktionsnedsättningar men rättsligt olika fall: Äldre får stöd enligt SoL Personer som tillhör personkretsarna för LSS får stöd enligt LSS. Ojämlik behandling dvs prioritering är den politiska metoden att uppnå jämlikhet som mål Avsedd politisk styrningskonsekvens: Begränsning av det kommunala självstyret LSS är en starkare rättighetslag än SoL: Villkor vid myndighetsutövningen Rätten till insats enligt LSS finns om behovet faktiskt inte är tillgodosett. Enligt socialtjänstlagen gäller svagare villkor: om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt Handläggaren kan föreslå andra lösningar LSS betonar starkare än SoL den enskildes inflytande i handläggningsprocessen LSS är en starkare rättighetslag än SoL: LSS har högre ambitionsnivå för stödet än SoL Enligt LSS ska goda levnadsvillkor uppnås SoL har ambitionsnivån skälig levnadsnivå

11 11 dvs ett uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad gäller kvalitet... Vid överklagande skall rimliga hänsyn tas till kommunens resurser (Prop 2000/01: 80, s 91 och 185 f) Viktigt att tänka på skillnaderna eftersom samma sorts stöd kan ges enligt både SoL och LSS Goda levnadsvillkor är inte tydligt beskrivet i förarbeten och lagtext Om prioritering Om goda levnadsvillkor Goda levnadsvillkor Goda levnadsvillkor Av lagtexten framgår att det innebär varaktighet, samordning, anpassning till individuella behov, lättillgänglighet samt möjligheter till ett självständigt liv. Socialstyrelsen tar mer utförligt upp detta överordnade värde i en handbok för rättstillämpningen av LSS med titeln Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Stöd för rättstillämpning och handläggning (2007). I ett särskilt kapitel tar man upp grundläggande principer och viktiga utgångspunkter för LSS. Goda levnadsvillkor kan ses som ett övergripande begrepp som anger kvalitet och nivå på de särskilda insatserna. De särskilda insatserna skall förebygga, minska följderna av och kompensera för funktionshinder. De skall vara samordnade och utformade så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och kunna delta aktivt i samhällslivet. Insatserna måste grundas på behov och önskemål som den enskilde tycker är angelägna. Socialstyrelsen nämner också andra kvalitetskriterier som känns igen från lagtexten: att leva som andra, jämlika levnadsvillkor, självbestämmanderätt, inflytande och integritet, delaktighet, tillgänglighet. Socialstyrelsen tar likaså upp värdet kontinuitet som ju betyder samma sak som lagtextens värde varaktighet. Slutligen nämner Socialstyrelsen värdet helhetssyn. Det står inte nämnt i lagtexten men lagens krav på samordning kan väl sägas ange en förutsättning för att en helhetssyn ska kunna tillämpas. Och helhetssynen är i sig en förutsättning för goda levnadsvillkor. Socialstyrelsen förtydligar : Goda levnadsvillkor avser både stödets kvalitet och omfattning Insatserna måste grundas på de behov och önskemål som den enskilde tycker är angelägna för att kunna leva så självständigt och oberoende som möjligt (Socialstyrelsen Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, s 21. Ny upplaga)

12 12 Om pluslagstankens betydelse vid myndighetsutövning (Hänvisning till kapitel om materiell rätttsäkerhet VAD och rättssäkerhetsgarantier HUR) För en rättssäker handläggning (sekapitel XXX) krävs att handläggarna har god kunskap om de stora skillnaderna mellan dessa två lagar. Som den har genomgången av utredningar och beslut kommer att visa, är det helt klart att handläggare inte alltid är medvetna om dessa skillnader. Socialstyrelsens handbok beskriver vad pluslagstanken (se kapitel XXX)innebär för hur handläggaren ska tänka och arbeta när båda dessa lagar är aktuella. Ur Socialstyrelsens handbok från 2010 Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten hämtas följande citat: (Indrag) Att bedöma rätten till insatser enligt LSS Arbetet med att bedöma rätten till insatser enligt LSS handlar i korthet om att söka svar på följande frågor: Tillhör den enskilde någon av de tre personkretsarna? Behöver den enskilde den begärda insatsen för att vara tillförsäkrad goda levnadsvillkor? Tillgodoses behovet av insatsen på annat sätt? Att bedöma rätten till bistånd Oavsett vad ärendet gäller bistånd till försörjningen eller till livsföringen i övrigt är det viktigt att fokusera på den enskildes behov och inte på socialtjänstens insatser. Arbetet med att bedöma rätten till bistånd handlar i korthet om att söka svar på följande frågor: Hur ser behovet ut? Kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan det tillgodoses på annat sätt? Hur ska biståndet utformas för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå? Inför Uppsalaprojektet Vår jurist har sagt att det inte är någon skillnad på LSS och SoL. Det sa en handläggare till mig vid ett utbildningstillfälle i Stockholm härom året. Många kommunpolitiker och tjänstemän ser ingen skillnad mellan LSS goda levnadsvillkor och Socialtjänstlagens skäliga livsnivå. Allt blir ett SoL-tänk. Handläggarna har en utsatt position. De ska vara lojala både mot chefer och politiker. Men de är samtidigt till för medborgarnas skull. Deras professionalism ska leda till att dessa får det stöd som de har laglig rätt till. (OBS även till kapitel om ansvarsutkrävning. Det personliga ansvaret. Lundqvist) Förvaltningslagen om myndighetsutövning Försäkringskassan hänvisar till Förvaltningslagen och betonar att rättssäkerheten gäller den enskilde. I Försäkringskassans Vägledning för assistansersättning 2003:6 Version 12 skriver man exempelvis så

13 13 här (sid 57): Bestämmelserna i FL ska tillgodose de enskildas krav på opartiskhet, omsorgsfull handläggning och en enhetlig bedömning av ärendena. Meningen med FL:s regler om hur ett ärende ska handläggas är att ge ett så korrekt underlag som möjligt för besluten och att de på det sättet blir riktiga (prop. 1985/86:80, avsnitt 2.1 och 2.3, s. 11 och 22). Kommunallagen (1991:900) om myndighetsutövning Kapitel 4. Rättssäkerhet och LSS. Allmänt. PM; Att få rätt från början, +++; Avhandling, Bäckman, Erlandsson m fl) Att få rätt nu eller sedan Den här undersökningen handlar om personer som redan är personkretsbedömda, de har passerat det första steget i vad jag brukar kalla behovskedjan (Lewin 1998? och 1999). Du kan ju överklaga. Om domstolars roll att komma in och städa efter dålig myndighetsutövning. Bättre att göra rätt från början (t ex Lewin Unt okt 2014). Om tilltro till det offentliga systemet. Legitimitetstriangeln här??? Inom samhällsvetenskaplig forskning pågår en diskussion om New Public Management (NPM) (ref). NPM fokuserar effektiviteten i förvaltningen och det finns de som hävdar att de demokratiska värdena kommer i kläm. Jag tillhör dem som anser att det är bäst att göra rätt från början, det vill säga just förverkliga de demokratiska värdena på ett rättssäkert sätt så att domstolarna inte ska behöva komma efter och städa (se Unt ??). Förvaltningens legitimitet är beroende av hur man bemästrar de tre kraven på att förverkliga demokratiskt beslutade politiska reformer, på ett rättssäkert och effektivt sätt. Medborgarnas bristande tilltro till det offentliga kräver att den så kallade legitimitetstriangeln är i balans Du kan ju överklaga. Detta får funktionshindrade, som får avslag eller inskränkning i sitt stöd höra. Och denna möjlighet att överklaga är uttryck för ett viktigt rättssäkerhetsvärde, nämligen kontrollbarhet. Tanken är att förvaltningsrätten ska rätta till eventuella fel i handläggningen och skipa rättvisa. Juristen Lennart Erlandsson skriver i en färsk rapport: Det är inget fel på lagstiftningen men tolkningen av LSS och dess förarbeten förändras över tid. Det sker en förskjutning av den målsättning som lagen har till en sorts administrativ praxis där enskilda myndigheter och domstolar gör sina egna restriktiva tolkningar i strid med gällande rätt och rättsprinciper. Erlandsson (Målsättningen som försvann. Om hur kommunerna, Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna tolkar och tillämpar Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Min utgångspunkt är att det måste bli rätt från början. (Mot NPM Var????) Medborgarna har en självklar rätt till en rättssäker myndighetsutövning. Det är inte samma sak som att man får exakt vad man vill ha av det offentliga. Det är inte fråga om en kundrelation där man går till en annan firma och betalar för det man vill ha. Offentlig välfärd XXX

14 14 Ur handboken citeras en beskrivning och definition av begreppet myndighetsutövning: (Indragning, kolla citationstecken, nottexken, not 96) Det som kännetecknar myndighetsutövning mot enskild är att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Begreppet myndighetsutövning är inte definierat i förvaltningslagen, men i dess föregångare (den äldre förvaltningslagen 1971:290) beskrevs detta som utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande (Prop. 1971:30 s. 285 och s. 331). Myndighetsutövning kan förekomma både i form av missgynnande belut och gynnande beslut. Avslag på en ansökan, förbud eller föreläggande är exempel på missgynnande beslut. Bifall på en ansökan eller tillstånd att bedriva en viss verksamhet är exempel på gynnande beslut. Det som är speciellt är dock att den enskilde befinner sig i ett slags beroendeförhållande till myndigheten. Rör det sig om ett gynnande beslut, kommer beroendeförhållandet till uttryck på så sätt att den enskilde måste vända sig till myndigheten för att få t.ex. en viss förmån och att myndighetens tillämpning av föreskrifter på området får avgörande betydelse för honom eller henne. Myndighetsutövning handlar om makt och beroende (Det offentliga; Makt och beroende; generellt LSS) Rättssäkerhet rättsstat demokrati.avhandlng ++ Utveckla. Från det generella till LSS Rättssäkerhet i socialrätten. Ur min avhandling, kapitel 3. Stärkt medborgarskap som mål för handikappolitiken. Där skriver jag om rättssäkerhetens olika komponenter och dess koppling till det civila medborgarskapet (Lewin 1998, Den enskildes medborgarstatus är situationsbetingad. Det blir särskilt påtagligt i mötet mellan den enskilde och det offentliga. Genom myndighetsutövning förmedlas eller förmedlas inte olika individrättigheter. Många offentliga dokument om tillämpningen utgår från Förvaltningslagens regler som på olika sätt värnar om den enskildes rättssäkerhet vid myndighetsutövning. Av förordet till Socialstyrelsens Handbok för dokumentation och handläggning (2010) framgår uttryckligen att den författats med tanke på att ge vägledning och styra handläggningen i syfte att stärka den enskildes rättssäkerhet : ( Denna handbok syftar till att underlätta tillämpningen av det regelverk som gäller på detta område. Den ska ses som ett komplement till de föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS, som Socialstyrelsen har utfärdat i mars 2006 (SOSFS 2006:5). Handboken handlar därför främst om handläggning av ärenden och genomförande av insatser med stöd av denna lagstiftning. Innehållet bygger i huvudsak på lagstiftning, förarbeten, JO-uttalanden och rättsfall samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Syftet är att stärka den enskildes rättssäkerhet och att underlätta arbetet med tillsyn, uppföljning och utvärdering av verksamheten. ) Allmänt om rättssäkerhetsvärden och särskilt om legaliteten

15 15 Lagenligheten är det överordnade värdet för rättssäkerheten. 7 LSS om rätten till insatser. Anger individinriktningen. (Problem med likställigheteten OBS ur Handboken!!!!! Inför 28 jan. Det gäller att kunna visa på rättssäkerehetsbrister som ger grund för att kunna hävda att avslagsbeslutet inte är lagenligt. Bra att kunna lite juridisk jargong. Vad som är ostridigt och vad som strider mot lagen, främst förstås LSS men även Förvaltningslagen och kommunallagen. Den viktigaste paragranen är 7 LSS Grunden för den offentliga förvaltningen finns i grundlagarna. I 1 kap. 1 regeringsformen (RF) anges att all offentlig makt utövas under lagarna. Gemensamt för all statlig och kommunal förvaltning är den normstyrning som innebär att riksdagen stiftar lagar, regeringen utfärdar förordningar och myndigheter t.ex. Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter. En central förvaltningsmyndighet som Socialstyrelsen kan också ge ut allmänna råd som vägledning. (Socialstyrelsen 2010, 18) Ur medborgarens synpunkt betyder det att kommunen ska följa de lagar som gäller. Det kan låta entydigt, inget att diskutera. Tyvärr är det inte så enkelt. Vi måste komma ihåg att Sveriges kommuner inte hoppade av entusiasm inför LSS. Det är ingen hemlighet. Reformen anses dyr. Det är heller ingen hemlighet efter Kalla faktas avslöjande november 2013 att kommuner använder sig av jurister för att hålla nere kostnaderna. I min avhandling om LSS-reformen talar jag om att en kommun kan använda sig av olika strategier för att begränsa omfattningen och utformningen av LSSinsatser utan att på ett påtagligt sätt bryta mot lagen. Jag kallar det för passivt lagtrots, det är ingen juridisk term men jag tror att vi övriga juridiskt icke-professionella förstår vad jag menar. Kapitel 5. Vilka övriga värden måste tillgodoses för att rättighetsbärare enligt LSS också får sin rätt. Är alla rättssäkerhetsvärden lika viktiga för den enskilde? Rättssäkerheten ur ett medborgarperspektiv (Medborgarperspektiv; Värdehierarki; Likvärdighetens särställning Handboken, min avh) Var???Till Kapitel LSS och rättssäkerhet. Ur För din skull. Redigera.I själva lagtexten men också i LSS-reformens förarbeten nämns många värden. Jag räknar upp dem vartefter de kommer i de citerade paragraferna: jämlikhet i levnadsvillkor, full delaktighet i samhällslivet, möjlighet att leva som andra, goda levnadsvillkor (se kapitel X), varaktighet, samordning, anpassning till individuella behov, lättillgänglighet, möjligheter till ett självständigt liv, god kvalitet, samarbete, respekt för den enskildes bestämmanderätt och integritet, inflytande, medbestämmande, frivillighet. Dessutom nämnde jag den humanistiska människosynen och värdet valfrihet ur förarbeten (Ur För din skull) När man läser lagtexten och förarbetena, inte bara citaten ovan, inser man att vissa värden verkar handla om ungefär samma sak fast beskrivet med andra ord. De kan nästan ses som

16 16 synonymer. Exempelvis har värdena Bestämmanderätt, Medbestämmande, Inflytande och Valfrihet ett likartat innehåll. När det gäller myndighetssutövningen vid utredning och beslut är värdet Inflytande fundamentalt. (Var i proppen??) Det finns, tvärtom, också värden som inbegriper många värden. De är därmed överordnade värden, står i särklass, kan ses som paraplyvärden. Värdena en Humanistisk människosyn och Goda levnadsvillkor är sådana paraplyvärden. De avser både hur bemötandet ska se ut och vad som ska uppnås. Den rättssäkerhet jag vill beskriva handlar om olika värden, när LSS ska tillämpas genom kommunal myndighetsutövning. Varför poängterar jag att det ska vara rättsäkerhet ur ett medborgarperspektiv. Det är väl självklart; det offentliga är ju till för oss medborgare. De politiska reformer som ligger till grund för den svenska välfärden är politiskt beslutade av våra politiska representanter. Reformerna är också finansierade med skattemedel och stödinsatserna vanligen utförda av det offentliga. Jag tror också att vi har ungefär samma uppfattning om vilka de viktigaste rätttsäkerhetsvärdena är, när det är fråga om hur handläggningen ska se ut. Däremot är jag inte lika övertygad om vilka värden som är viktigast för den enskilde medborgaren. Enligt min mening är det i denna undersökning lämpligt att betrakta rättssäkerheten som en värdehierarki. Från det allmänna, som gäller all rättstillämpning, över det mera specificerade till det konkreta till den praktiska verkligheten. Svarar på frågorna HUR och VAD? Kapitel 6. Hur kan rättssäkerheten garanteras vid myndighetsutövningen? Var om ändamålsenlighet??? Skriver Therese om detta? Om hjälpverben kan, bör och ska (Gunilla Silfverberg) Värdehierarki med legaliteten/lagenligheten som överordnat värde. Därunder finns en nästa nivå: Objektivitet, llikställighet, förutsebarhet. På en tredje nivå. Värdena saklighet och opartiskhet, dvs det överordnade värdet objektivitet i Socialstyrelsens handbok: Jag börjar med frågan Hur ska rättssäkerheten garanteras vid myndighetsutövningen? Therese Bäckman diskuterar kring denna procedurfråga under rubriken (?) Rättssäkerhetsgarantier vid förfarandet Vad innebär då i sin tur omsorgsfullhet och en hjälpande hand i relation till medborgaren? Och vem är det som bedömer om hanteringen är

17 17 Det starka individinflytandet enligt LSS både vid handläggning, beslutsfattande och verkställighet har kommit i skymundan. I stället är det så att kommunen erbjuder det här och det här på sina villkor. Vi har hört ordet erbjuda alltför ofta t ex i samband med olika kollektivt anordnade fritidsaktiviteter. Socialstyrelsens handbok handlar om hur handläggaren kan och bör förfara vid myndighetsutövningen. Regler för handläggning och dokumentation syftar till att garantera den enskildes rättssäkerhet. Avsikten med reglerna är att den enskilde ska få sin sak prövad och avgjord på ett sakligt och opartiskt sätt. De bestämmelser som reglerar handläggning och dokumentation återfinns framför allt i förvaltningslagen (1986:223) samt respektive lag inom socialtjänsten: socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall samt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. De bestämmelser som reglerar dokumentation i SoL och LSS kompletteras dessutom med föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen (SOSFS 2006:5), se bilaga 1. I detta avsnitt ges en översiktlig beskrivning av innehållet i dessa lagar och tillämpningsområdet för SOSFS 2006:5. Socialstyrelsen 2010, 39). Socialstyrelsens handbok tar i avsnittet Den enskildes rättsäkerhet (s 49) upp ett specifikt rättssäkerhetsproblem som rör omsorgen om fullständighet vid utredningsarbetet: Av primärt intresse för den enskilde är att få en korrekt handläggning av ärendet och i förekommande fall en insats av god kvalitet.51 Allt som har kommit fram i en utredning om den enskilde och som har avgörande betydelse för en myndighets ställningstagande i ärendet ska dokumenteras.brister i dokumentationen kan medföra att beslut fattas på ett otillräckligt eller felaktigt underlag. Dokumentationen och den enskildes rätt till insyn i ärenden som rör myndighetsutövning stärker den enskildes skydd mot felaktig eller bristande myndighetsutövning.53 Dokumentationen är dessutom nödvändig för intern kontroll och statlig tillsyn liksom vid överprövning av beslut i förvaltningsdomstolarna. Den underlättar också en individuell uppföljning av om den enskilde får den insats som han eller hon är berättigad till enligt beslutet samt att insatsen ges i enlighet med fastställda kvalitetskriterier och normer.54 Prop 2004/05:39, sid 19 De två viktiga meningarna i detta citat är Allt som har kommit fram i en utredning om den enskilde och som har avgörande betydelse för en myndighets ställningstagande i ärendet ska dokumenteras. Brister i dokumentationen kan medföra att beslut fattas på ett otillräckligt eller felaktigt underlag. (min kursivering). Rättssäkerhetens överordnade och grundlagsfästa värde legaliteten/lagenligheten hotas således. Som jag kommer att visa i resultatkapitlet har jag funnit en rättssäkerhetsbrist som inte har någon tydlig motsvarighet i form av ett positivt värde i rättssäkerhetsdiskussionen. Det är inte fråga om ett värde utan ett handlingssätt, ett förfarande, som är mer eller mindre medvetet, och innebär att utredningsunderlaget inte uppfyller kravet på fullständighet. Jag använder ordet underlåtenhet för ett sådant handlingssätt. Värdet fullständighet kan dels ses som en rättssäkerhetsgaranti vid förfarandet men kan också inordnas under värdet objektivitet, närmare bestämt saklighet. I samband med slutsatser om eventuella informella riktlinjers vara eller inte vara, kommer jag att diskutera handlingssättet underlåtenhet under frågeställningen Är underlåtenhet att fullständigt

18 18 redovisa alla fakta av betydelse för den enskilde i utredningen en medveten, begränsande strategi, som hotar legaliteten/lagligheten? Kapitel 7. Vad? Den materiella rättssäkerheten Materiell rättssäkerhet ställer krav på att välfärdsstatliga mål, värden och principer ska tillmätas betydelse. LSS-värdena känner vi alla till: Man ska ha möjlighet att leva som andra med hjälp av insatser av hög kvalitet så att man kan uppleva goda levnadsvillkor (se kapitel xxxx). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är full av sådana värden. Till analys materiell rättssäkerhet. Jag brukar säga att LSS kräver ett hyperindividualistiskt förhållningssätt för att markera att det inte bara är stödanvändarens behov utan även önskemål, intressen, livsprojekt som ska prioriteras. LSS-propositionen understryker att det är den enskilde som ska ha tolkningsföreträde när det exempelvis gäller vad som ska läggas in i värdet Möjlighet att leva som andra och andra LSS-värden. LSS är inte bara hyperindividualistisk. LSS skulle också kunna kallas en möjlighetslag på den enskildes villkor. Ett gott stöd ger möjlighet att få utvecklas, men enligt egna önskemål och inte som svar på andras krav. LSS ger också möjlighet för stödanvändaren att bli självständig och ändå vara beroende av stöd och service men lagen tvingar inte ut någon i en självständighet som känns otrygg eller ensam. Rättssäkerhet för den enskilde skull eller för myndighetens skull? Inflytande Där skrev jag optimistiskt om att utvecklingen i förhållande till LSS föregångare Omsorgslagen (från 1985) så att man med LSS befinner sig mycket nära eller rent av på själva autonomipolen. Vi kommer nu in på ola rättssäkerhetsvärden som talar om vad som ska uppnås. Tre typer av värden kommer att diskuteras: Det formella, det materiella och det???. Redigera: Formell rättssäkerhet handlar om den enskildes skydd mot godtycklig maktutövning och frihet från statliga ingrepp. Det är särskilt fyra principer som gäller: Förutsebarhet (samma förutsättningar ger samma beslutsunderlag), Legalitet (lagenlighet, lagstöd i handlandet), Objektivitet ( saklighet och opartiskhet), Likabehandlingsprincipen (förutsättningar är sällan lika hos individer med specifika funktionsnedsättningar och behov).

19 19 Redigera: Rättssäkerheten har således både en politisk och juridisk dimension. Dessutom krävs rättssäkerhetsgarantier rörande förfarandet. Vid en omsorgsfull handläggning ska både formell och materiell rättssäkerhet gälla, allt relevant ska med, den enskilde ska stort inflytande osv. Det innebär också att handläggaren ska räcka den enskilde en hjälpande hand, dvs fullgöra sin informations- och serviceskyldighet enligt både Förvaltningslagen och LSS. Det övergripande formella rättssäkerhetsvärdet legalitet/lagenlighet är enligt vad jag har förstått det enda värdet som har rättslig kraft, när den enskilde vill överklaga ett beslut som gått denne emot. Det handlar om viktighet för olika aktörer. Det är därför jag särskilt påpekar att projektet behandlar rättssäkerhetsfrågorna ur ett medborgaperspektiv, det vill säga ett nerifrånperspektiv eller den av det offentliga beroende individen kontra den offentliga maktens utövare (Avh 1998). Mycket av rättssäkerhetsdiskussionen har fokus på administrativ rättssäkerhet, med en särsklild betoning på en av de många rättssäkerhetskomponenterna, nämligen likställigheten (ref++++). Utveckla Som Therese Bäckman visar (??) är forskarnas och myndigheternas (?)terminologi inte enhetlig. Det är t ex inte helt självklart hur det är med det grundlagsfästa rättssäkerhetsvärdet allas lika ställning inför lagen (?). Är det fråga om synonymer när man använder termen likabehandling? Hur är det med kommunallagens likställighet? Enhetlighet, likvärdighet? Kapitel 8. Resultat Redigera: Pilotstudien uppvisade sex olika typer av bristfällig myndighetsutövning. Även om resultaten inte bygger på så många utredningar och beslut tror jag många känner igen sig. Kanske kan ni ha dem i bakhuvudet nästa gång ni möter en handläggare. 1. Felaktigheter.T ex påstående att behov tillgodoses genom redan given insats. Kan ofta lätt tillbakavisas genom kontroll med andra inblandade, t ex i gruppbostaden. T ex när man säger att goda levnadsvillkor finns utan insats (goda levnadsvillkor anger kvalitetsnivån på insatsen). Felaktig hänvisning till rättspraxis när fallen inte är lika (Försäkringskassans Vägledning hänvisar till ett numera välkänt rättsfall från Regeringsrätten RÅ Där talas bara om personkretsen som en homogen grupp. I praktiken verkar det innebära att man inte skiljer på begåvningsmässiga och icke begåvningsmässiga funktionsnedsättningar och konsekvenserna för behov och styrningsförmåga). 2. Missvisande tolkningar. T ex ett uttalande om att man trivs med ledsagaren tolkas som ett socialt behov, dvs inte behov av närvaro av ledsagare vid gymträning. Fakta är istället att det finns behov av närvaro pga panikångest. T ex att ha kontakt med en medmänniska är ett kriterium för insatsen kontaktperson. Detta ses som synonymt med kontakt på daglig verksamhet/arbete. När fakta istället är att personen har svårt med social kontakt, vill jobba ensam, är ointresserad av två gamla arbetskamrater.

20 20 3. Underlåtelse att beakta utlåtanden och andra utsagor. Många utlåtanden från professionella samlas in men används inte. Då blir inte behoven tillräckligt redovisade. Det är också vanligt att man försöker visa vad man kan, inte hur dåligt allt går. Att sätta på sig en sådan Duktighetskappa kan förminska behoven. 4. Underlåtelse att nämna rättsligt relevant innehåll i lagtext och förarbeten.t ex står det i förarbeten om en kontaktpersons viktiga roll för frigörelseprocessen. 5. Upprepade, tidsbegränsade, gynnande beslut följs av avslagsbeslut utan att lagstiftning eller behov ändrats. Formell rättstrygghet sätts ur spel med tidsbegränsade gynnande beslut. Bristfällig förutsebarhet och rättstrygghet osäkerhet om att få behålla insatser. 6. Otillräcklig koppling till LSS värdegrund. Försäkringskassans Vägledning används även av de kommunala handläggarna. Den har inledningsvis en mycket noggrann redovisning av LSS historia, viktiga funktionshinderpolitiska principer och värdegrund. Men när man sedan kommer in i själva vägledningen är kopplingen minimal till värdegrunden. Var är de goda levnadsvillkoren? Även kommunens handläggare i övrigt citerar LSS utan att sedan göra någon koppling till lagen vid bedömningen. Mest bekymmersamt är att den starka rätten till inflytande negligeras. Kapitel XX. Slutsatser (Gereralitet?) X kommunala strategier för att undvika direkt lagtrots Resultaten visar tydligt att det finns fall där LSS-tillämpningen sker enligt SoL med rättsförluster som följd. Vad som har hänt i Uppsala är att både politiker och tjänstemän verkar bortse från viktiga skillnader mellan LSS och SoL. Det är ett SoL-tänk rätt över. Alla ska ha det lika bra på den nivå som Uppsala har råd till! Man sätter samma mål för insatserna. Och handläggningen har blivit rutiniserad och inskränkande. Maktfullkomlighet Nämnden anser, Det anses. Är uttryck för Jag hör vad du säger men jag bryr mig inte. Vi ser ockå att andra professionella, som anlitas för att skriva utlåtanden, upplever att ingen eller föga vikt fästs vid deras synpunkter på hur olika stödinsatser skulle kunna leda till att den enskilde därigenom upplever goda levnadsvillkor. Psykologers, sjukgymnasters, arbetsterapeuters och läkares kompetens tas inte till vara inför beslut om LSS-insatser.