Granskningsrapport avseende Stödfunktioner inom skolan

Transkript

1 Granskningsrapport avseende Stödfunktioner inom skolan Projektledare: Kaj Oldrup Beslutad av revisorskollegiet Postadress: Stadshuset, Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): Hemsida: malmostadsrevision@malmo.se

2 1 SAMMANFATTNING FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN PROJEKTBESKRIVNING M M Bakgrund till revisionens granskningsprojekt Syfte och metod Frågor Resurser ÖVERSIKT Rättsläget och övergripande beslut Organisatorisk inplacering Hur omfattande är kostnaderna? Statistiska uppgifter VILKA STÖDFUNKTIONER FINNS INOM VARJE STADSDEL FÖR SKOLAN? VILKA STÖDFUNKTIONER FINNS FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE FÖR SKOLAN? Vilka är förvaltningsövergripande stödfunktioner? Sker utdebitering? HUR SPRIDER STÖDFUNKTIONERNA INFORMATION OM SIG SJÄLVA? HUR UTVÄRDERAR STÖDFUNKTIONERNA SIG? VILKEN UPPFATTNING HAR LÄRARE, REKTORER OM STÖDFUNKTIONERNA? KÄLLOR OCH REFERENSLITTERATUR...13 Sidan 2 av 15

3 1 Sammanfattning Denna rapport har haft som syfte att svara på frågan: Används IT och andra stödfunktioner (exempelvis specialpedagoger) för den pedagogiska verksamheten i Malmö stad på ett ändamålsenligt sätt? Den första uppgiften var att göra en kartläggning av vad som faktiskt finns och vem som ansvarar för vad. Nästa fråga blir om verksamheterna känner till och använder sig av stödfunktionerna på avsett sätt? Utför stödfunktionerna någon utvärdering av sin egen verksamhet? konstaterar sammanfattningsvis följande: I Malmö stads skolor och förskolor finns det nästan elever och över barn i förskola. Antalet lärare är över Med hänsyn till skillnaderna i storlek, behov och organisation mellan stadsdelarna så kan man inte föreskriva en viss miniminivå för stödfunktionerna. Det får anses vara naturligt att i mycket hög grad knyta stödfunktioner till respektive skolenhet men variationer i organisation är också fullt förklarlig. De största förvaltningsövergripande stödfunktionerna är; Sjukhusskolan, Modersmålsenheten samt Pedagogiska centralen. Inlämnade uppgifter tyder i allt väsentligt på att verksamheterna är nöjda med sina stödfunktioner och att dessa utför en rimlig grad av utvärdering av sin verksamhet. Beträffande hur informationen om skolorna och stödfunktioner är uppbyggd på Malmö stads webbplats, i Malmö stads intranät (KOMIN) respektive under pedagogiska centralens webbplats finns vissa iakttagelser, bland annat angående aktualitet, gjorda i anslutning till denna granskning. 2 Förbättringsområden konstaterar att granskningen i allt väsentligt inte ger underlag till någon kritik men att förbättringar kan genomföras beträffande hur skolans verksamheter presenteras i stadens intranät respektive på Malmö stads hemsida. Sidan 3 av 15

4 3 Projektbeskrivning m m 3.1 Bakgrund till revisionens granskningsprojekt Inom Malmö stad finns olika enheter som stödjer den pedagogiska verksamheten. Dessa kan finnas inom stadsdelarna eller utbildningsförvaltningen. En av de kommungemensamma är Pedagogiska centralen. Det finns också Resurscentrum för mångfaldens skola. Inom SDF Fosie finns en IT-verksamhet som i mycket förefaller att likna pedagogiska centralens. Serviceförvaltningen har inom konceptet Enhetlig plattform arbetat fram standard för kontorsarbetsplatser. Flera stadsdelar har efterlyst motsvarande lösning för skolornas del. Ett utvecklingsarbete lär vara på gång. I detta ligger också vilka program som ska stödjas inom plattformens ram. Granskningsförfrågan blir: Används IT och andra stödfunktioner (exempelvis specialpedagoger) för den pedagogiska verksamheten i Malmö stad på ett ändamålsenligt sätt? Den första uppgiften blir att göra en kartläggning av vad som faktiskt finns och vem som ansvarar för vad. Nästa fråga blir om verksamheterna känner till och använder sig av stödfunktionerna på avsett sätt? Utför stödfunktionerna någon utvärdering av sin egen verksamhet? 3.2 Syfte och metod Syfte: Granskningen inriktas på hur utbildningsnämnden och stadsdelsfullmäktige har organiserat arbetet med stödresurser för skolan. Metod: Granskningens första steg innebär att karlägga vad det finns för stödresurser till skolorna/lärarna. I ett andra steg bör granskningen inriktas på hur dessa enheter kanaliserar sin kompetens till berörda. Slutligen bör granskningen pröva hur organisationen självt har utvärderat dessa stödfunktioner. I huvudsak har granskningen utförts genom med hjälp av en enkät med vissa strukturerade frågor, som i stort har följt de frågor som revisionens styrgrupp beslutade om. har berett samtliga uppgiftslämnare möjlighet att kontrollera anteckningarna och utkastet till granskningsrapport. Detta för att säkra att revisionskontoret har uppfattat uppgiftslämnarna korrekt. s kvalitetsgranskare har också kontrollerat utkastet till rapport bland annat för att se att de har kunnat följa materialet från inlämnade uppgifter till dragna slutsatser. Sidan 4 av 15

5 3.3 Avgränsningar Redan i inledningen av denna granskning konstaterade revisionskontoret att den beskrivning som finns i rapportens bakgrund beträffande SDF Fosies IT-enhet tydligen var baserat på ett missförstånd. Denna enhet är mer att betrakta som ett alternativ till Serviceförvaltningens plattformsstöd än som en alternativ Pedagogisk central. hade också en del funderingar kring om skolan använder sig av modern teknik (datorteknik i vid mening inklusive epost, communities, undervisningsprogram i pc-miljö, distribuerade UR-program, mobiltelefon med mera) i tillräcklig grad. Vidare fanns i bakgrunden till granskningen en del uppgifter om hur utbyggnaden och supporten av skolornas datorkommunikation, hårdvarumiljö och hur dessa frågor administreras. I slutskedet av granskningen blev revisionskontoret upplyst om att det finns stödfunktioner också inom andra förvaltningar nämligen; Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen samt Gatukontoret. Dessa alternativa eller utvidgade inriktningar har således avgränsats bort i denna granskning. Om revisorskollegiet anser frågorna viktiga att granska så kan detta komma att ske i en nämndsspecifik granskning eller ett nytt projekt. 3.4 Frågor 1. Vad finns det för olika stödfunktioner till skolorna (lärarna) i Malmö stad? 2. Hur mycket kostar dessa? Sker utdebiteringar? 3. Är enheterna enbart för egen nämnd eller får andra nyttja tjänsterna? Hur många potentiella brukare? Hur många nyttjar stödet under ett år? 4. Hur sprider enheterna information om sig själva? 5. Hur utvärderar enheterna sig själva? 6. Vilken uppfattning har lärare, rektorer om stödfunktionerna? 3.5 Resurser Styrgruppen ur Revisorskollegiet: Berit Söderholm, Sven-Åke Carlén, Tomas Nordin och Peter Langerbeck. Projektledare från : Kaj Oldrup, certifierad kommunal yrkesrevisor. Kvalitetsgranskare: Lennart Håkansson, stadsrevisor samt Hans Mandl, certifierad kommunal yrkesrevisor. Sakkunnig revisor har prövat sitt oberoende m m i enlighet med SKYREV:s rekommendation och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. Sidan 5 av 15

6 4 Översikt 4.1 Rättsläget och övergripande beslut I Skollagens 1 kap. Allmänna föreskrifter 2 uttrycks bl a följande: --- Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Skolverket har på sin webbplats publicerat utdrag ur Skollagen, Läroplaner med flera författningstexter som understryker skolans skyldighet att ta hänsyn till elever som har behov av särskilt stöd. Kommunfullmäktige har under flera år haft som prioriterat mål att fler elever ska bli behöriga till nationellt program på gymnasiet. I sitt beslut om Välfärd för alla (VfA) anges motsvarande målsättning. 4.2 Organisatorisk inplacering I Malmö stad ansvarar varje stadsdelsfullmäktige för grundskoleverksamheten inom sitt geografiska område. Varje stadsdelsfullmäktige har ett befolkningsansvar för den befolkning som är bosatt inom stadsdelens område. Resurstilldelningen baseras på detta ansvar. Samtliga stadsdelar har också ett produktionsansvar för de skolor som finns inom stadsdelen. Till skolorna knyts elever enligt skolornas elevupptagningsområden. Dessa följer således inte alltid stadsdelsgränserna. Vissa stadsdelsfullmäktige har ansvar för specialfunktioner, som vänder sig till samtliga barn/elever i Malmö stad men där funktionen finns samlad hos en bestämd stadsdel. Ett exempel på detta är modersmålsenheten, som tillhör SDF Rosengård och för vilken det finns ett särskilt anslag beviljat. Var och en av de tio stadsdelsfullmäktige uppfyller funktion som skolstyrelse när det gäller grundskoleverksamheten. Utbildningsnämnden har ansvaret för gymnasieutbildningarna i Malmö stad samt vissa kommungemensamma funktioner såsom Pedagogiska centralen. Beträffande Resurscentrum för mångfaldens skola (RMS) har kommunfullmäktige beslutat att ansvaret för dessa ska flyttas över till kommunstyrelsen fr o m 1/ När kommunen Malmö stad ska avge ett samlat ställningstagande eller yttrande är det kommunstyrelsen som avger detta i sin samordnande och ledande roll enligt kommunallagen. Sidan 6 av 15

7 4.3 Hur omfattande är kostnaderna? Nettokostnader. Kommunalt driven verksamhet. Mkr År 2007 (Bokslut) 2008 (budget) Förskola inkl förskoleklasser Grundskola inkl skolbarnomsorg och förberedelseklasser Gymnasieskolan (ej kommunal vuxenutbildning) Totalt Källa: Malmö stad; Stadskontoret respektive Utbildningsförvaltningen. Gymnasieskolan inkluderar gymnasiesärskolan samt andel av hjälpverksamheter såsom förvaltningsadministration, pedagogiska centralen m m. 4.4 Statistiska uppgifter Antal barn/elever på de olika stadierna. År År Kommunalt drivna Enskilt drivna Förskola Grundskola exkl. skolbarnomsorg Gymnasieskolan (ej kommunal vuxenutbildning) Totalt Källa: Stadskontoret, Årsredovisning respektive nyckeltal för Malmö stad. Antalet lärare anställda av Malmö stad uppgick 2007 till per (Personalstatistiken) Till detta kommer personal med annan s k befattningskod t ex förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger, skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator, skolledare med flera tjänster som inte klassas som lärartjänster. Det finns ingen central statistik över andelen barn/elever med annat modersmål än svenska. Däremot har stadskontoret statistiska uppgifter som visar att av befolkningen i 15 års ålder (ungefär motsvarande årskurs 9) så har 42 % en utländsk bakgrund. Med detta förstås dels att barnet självt är fött utomlands, dels barn födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet. De länder som är i topp är: Irak, Libanon, Danmark, Afghanistan, Bosnien-Hercegovina samt Jugoslavien. Dessa mått anger de stora volymer som Malmö stad har att arbeta med. De specialfunktioner som belyses i det följande måste ses mot bakgrund av den stora mängd elever och lärare som ska ges stöd. Pedagogiska centralen anger att de har användarkonton i PedNet (epost för elever och lärare) Det är fördelat enligt följande: Pedagogisk personal Grundskoleelever Gymnasieelever Komvux m m Sidan 7 av 15

8 5 Vilka stödfunktioner finns inom varje stadsdel för skolan? Enkätsvaren visar att samtliga stadsdelsfullmäktige har uppbyggt s k resursteam. Dessa behandlar bland annat ansökningar om stöd för elever med särskilda behov. I viss utsträckning kan dessa enheter också ge ett direkt stöd till ansökande skola/arbetslag. Det finns också matematikutvecklare i varje stadsdel. Matematikutvecklarna finansieras och samordnas av RMS(Resurscentrum Mångfaldens Skola) /Pedagogiska centralen. Huvuddelen av stadsdelarna pekar också på skolläkare, skolsköterska, kuratorer och psykologer. I en del stadsdelar kan resurserna vara knutna till respektive skola. I andra stadsdelar sammanförda till lite större enheter. Relativt många redovisar också s k resursskolor. Dessa vänder sig primärt till den egna stadsdelen. En tydlig strävan är att i största möjliga utsträckning integrera stödfunktioner men också särskilda undervisningsgrupper i så hög utsträckning som möjligt med grundorganisationen. Detta för att få så lite avskiljande effekter som möjligt. s kommentar: Eftersom stadsdelarna är olika stora och det finns varierande behov mellan dessa så redan av det skälet går det inte föreskriva att organisationen av stödresurser inom en stadsdel skulle ha viss volym eller utformas på ett visst organisatoriskt sätt. menar att prövningen av om nämnden initierat tillräckligt mycket stöd för elever/lärare får bedömas i anslutning till utvärdering av skolornas resultat och då vad nämnderna har gjort för att förbättra möjligheterna för eleverna att nå bättre resultat. Sidan 8 av 15

9 6 Vilka stödfunktioner finns förvaltningsövergripande för skolan? 6.1 Vilka är förvaltningsövergripande stödfunktioner? Tabell: Några stödfunktioner i korthet. År 2007 om ej annat anges. Ansv Namn. nämnd Huvudsaklig verksamhet. Målgrupp hela Malmö om annat ej anges. Finansiering Bruttokostnad. Tkr Årsarbetare UtbN Pedagogiska centralen Anslag ,00 UtbN RMS Resurscentrum för Anslag ,88 mångfaldens skola. UtbN Etniska relationer Anslag ,20 SDF Ce Skolsjukgymnast SDF Ce, Ki och SI enligt särskilt avtal. Resursf + avtal 382 0,75 Dyslexi Anslag? 274 0,20 SDF SI Hörselklasser Resursf m tillägg f hörselklass/elev Ambulerande hörselpedagoger Debiteras SDF VI Autistgrupp på Dammfri Ersätts via interna prislistan mellan stadsdelarna ,75 Resursskola bl a sjukhusskolan Statsbidrag (huvuddelen) Delvis också anslag och över interna prislistan ,00 SDF Fo Motetten För hörselskadade Debiteras ,25 respektive anhöriga till hörselskadade. SDF Ro Särskolans resursteam Anslag ,00 Modersmålsenheten. Hela Malmö Anslag ,00 SDF Ki RO särskolor för elever med Hela Malmö Anslag 681 1,50 autism Källa: Inlämnade svar till revisionskontoret våren Med Anslag avses den resurstilldelning som sker genom specifik tilldelning för viss uppgift d v s medelstilldelningen är skiljd från det s k befolkningsansvaret till stadsdelarna, där beräkningen och tilldelningen sker enligt vissa befolkningssiffror och vikt per ålders/befolkningsgrupp. Notera: RMS Resurscentrum för mångfaldens skola kommer i enlighet med kommunfullmäktiges beslut fr o m 1/ att tillhöra kommunstyrelsens ansvarsområde. Sidan 9 av 15

10 Modersmålsenheten sorterar under SDF Rosengård men svarar för all modersmålsundervisning i Malmö. Den rätt som elever har att få undervisning i sitt modersmål har till syfte att bl a stärka elevens modersmål. Genom detta ska eleven få en fastare grund i övrig inlärning. En mycket stor enhet är Pedagogiska centralen. Enheten betjänar samtliga skolor i Malmö stad. Enheten har angett fem områden som är särskilt prioriterade: 1. Pedagogisk användning av media och IT i undervisningen 2. Pedagogisk IT-utveckling 3. Rådgivning och fortbildning 4. Utlåning av kompletterande media 5. Matematikutveckling, Malmö naturskola och Malmö skolmuseum. Vidare har enheten angett att de upplever en stor svårighet att arbeta med kommunövergripande uppdrag när de tillhör en speciell facknämnd. Eftersom enheten arbetar med alla skolformer upplever den framförallt en organisatorisk svårighet att förankra, nå consensus och genomföra frågor/projekt som berör förskolan och grundskolan i ett helhetsperspektiv (Malmöperspektiv). Inom stadskontoret pågår för närvarande en utredning (beräknas klar till mitten av juni 2008) där uppdraget är att se hur Pedagogiska centralen och Etniska relationer kan hållas samman med Resurscentrum Mångfaldens skola samt hur dessa kan vara en resurs för samtliga pedagogiska barn- och ungdomsverksamheter. 6.2 Sker utdebitering? Enkätsvaren visar entydigt att utdebiteringar sker endast undantagsvis. I enkäten ställdes frågan om tjänsterna var gratis. Detta har flera påpekat att eftersom förvaltningarna tar av anslagen centralt för att bygga upp stödfunktionerna så är tjänsterna inte gratis för verksamheten även om den enskilde nyttjaren inte får en räkning för varje uppdrag. Pedagogiska centralen anger: -- För Malmös kommunala skolor är tjänsten gratis. Friskolor får betala enligt fastställda kriterier om de vill utnyttja tjänsterna. s kommentar: har noterat att huvuddelen av stödfunktioner finns uppbyggt inom respektive förvaltning och så nära den egna skolan som möjligt. Detta stämmer väl överens med de intentioner som finns i skollagstiftningen om att stöd till eleven ska ges i så hög utsträckning som möjligt i elevens normala miljö. För vissa elevgrupper finns dock specialenheter t ex sjukhusskolan. Beträffande stödfunktioner eller fortbildningsmöjligheter för lärare har tre enheter samlokaliserats till Rönnen. Utredning pågår om hur dessa tre enheter på bäs- Sidan 10 av 15

11 ta sätt ska samverka efter det att en av dem byter huvudman fr o m halvårsskiftet. Med hänsyn till detta bedömer revisionskontoret att nämndernas organisation och rutiner för stödfunktioner i allt väsentligt torde vara tillräcklig. 7 Hur sprider stödfunktionerna information om sig själva? Allmänt gäller att det finns en enhetlig systematik över hur stadsdelarnas information i Malmö stads intranät ska byggas upp. Grundstrukturen är Stadsdelens namn > Barn och ungdom > Gemensamma funktioner respektive aktuellt rektorsområde/skolor. I många fall sker en länkning till Malmö stads webbplats där motsvarande struktur finns. I nuläget pågår en omläggning av hela Malmö stads hemsida, vilket i dagsläget kan ha stört vissa länkningar. På sikt lär det bli tydligare vad som läggs i kommunens intranät respektive på utsidan. Malmö stads revision har redan från start valt att lägga all sin publika information på webbplatsen och i intranätet finns enbart en hänvisning till informationen på Malmö stads webbplats. Denna lösning är vald för att slippa uppdatering av samma information på två olika ställen. Utöver dessa båda platser i internetmiljö finns framförallt pedagogiska centralens portal. Den skiljer sig avsevärt från det grafiska gränssnitt som annars är förskrivet för förvaltningar som presenterar sig på webben. Via pedagogiska centralen kan man också finna de skolor som har egna pedagogiska webbplatser samlade under pedagogiska centralen. Huruvida det finns ytterligare webbplatser under annat webbhotell än denna har revisionskontoret inte undersökt. Bakgrunden till detta är, enligt Pedagogiska centralen, att deras portal kom till före Malmö stads webbplats. När Malmö stad fick en egen webbplats och det beslutades att all officiell information (även om skolan) skulle finnas på Malmö stads webbplats, gjordes en överenskommelse med stadskontoret, som godkändes av dåvarande informationsdirektören, att s.k. pedagogiska webbplatser, avsedda att användas i det pedagogiska arbetet på skolan skulle få finnas även i fortsättningen, men att vissa regler skulle gälla. Dessa regler finns tillgängliga i PedNet, men även på Pedagogiska portal, menyalternativet Pedagogiska webbplatser > Regler i Malmö stad. Det är värt att påpeka att majoriteten av pedagogisk personal fortfarande inte kommer åt Malmö stads intranät KomIn utan är helt hänvisade till skolintranätet PedNet. Genom de pågående portalprojekten kommer dessa problem att försvinna. Utöver den information som finns tillgänglig i elektronisk form på olika webbplatser eller via pednet (skolintranätet) så tar åtskilliga resursfunktioner fram skriftlig information (informationsblad) om sin verksamhet. Sidan 11 av 15

12 Flera anger att stödfunktionerna är välkända inom stadsdelen. Chefer för enheten kan ingå i förvaltningens ledningsgrupp för barn- och ungdom. Genom deltagande i olika möten och nätverk sprids informationen muntligt. Pedagogiska centralen skriver: --- Information är svårt. Trots tillgången till goda kanaler är det svårt att få ut ett klart och tydligt budskap kring verksamheten. Alltför många av brukarna vet tyvärr för lite om vår nuvarande verksamhet. För att förbättra informationen har vi under 2007 anställt en informatör tillsammans med RMS. (Resurscentrum för mångfaldens skola) --- RMS anger: -- Av genomförda utvärderingar har vi erhållit mycket goda omdömen men att det finns en risk att all information vi går ut med drunknar i en flod av information som strömmar över målgruppen.--- s kommentar: har konstaterat att angivna informationsplatser ibland inte är aktuella, ibland endast innehåller uppgift om kontaktperson eller annars är av mycket magert innehåll. Däremot är den information som finns under pedagogsiska centralen och de där anslutna skolornas pedagogiska platser mer utförlig. Men där kan man ibland knappt se att skolan tillhör Malmö stad och de följer inte det grafiska gränssnitt som annars är föreskrivet i övrigt för Malmö stads enheter. Vissa funktioner - bland annat länktips inom den pedagogiska verksamheten - borde kunna hållas mer aktuell till en lägre kostnad med något större samverkan mellan bland annat pedagogiska centralen och övriga som bygger upp hemsidor inom skolans verksamhetsområde. Hur detta samspel ska åstadkommas praktiskt finns flera olika modeller för. Med hänsyn till detta bedömer revisionskontoret att stadens rutiner för att tillhandahålla information på ett systematiskt sätt om skolornas stödfunktioner inte är helt tillräcklig. 8 Hur utvärderar stödfunktionerna sig? Enkätsvaren visar att en vanlig variant är enkät efter avslutad intervention eller genomförd åtgärd. Andra vanliga utvärderings- eller kanske snarare uppföljningsmetoder är genom konferenser och uppföljningsmöten. Flera hänvisar också till de dokument som tas fram varje år inom skolan t ex kvalitetsrapporterna och årsanalyserna. För de större enheterna främst Pedagogiska centralen är utvärderingsrutinen mer omfattande. Sidan 12 av 15

13 s kommentar: har funnit att i något fall skiljer uppgiftslämnaren inte mellan uppföljningsrutin och mer specifikt utvärdering. Samtidigt gäller det för Malmö stad att inte införa eller kräva utvärderingsrutiner som belastar mer än de främjar verksamheten. Med hänsyn till detta bedömer revisionskontoret att nämndernas rutiner för att utvärdera stödfunktionerna torde vara tillräcklig. 9 Vilken uppfattning har lärare, rektorer om stödfunktionerna? Enkätsvaren till revisionskontoret är inlämnade av företrädare för stödfunktionerna men också av deras överordnade. Uppgifterna bör räknas som tillförlitliga. Det framgår entydigt att man överlag är nöjd eller t o m mycket nöjd med stödfunktionerna. SDF Centrum pekar t ex i sitt svar på att en projektverksamhet med skolsjukgymnast har fått så god respons att man nu ser till att den verksamheten permanentas. Från SDF Hyllie anger man att det alltid finns större efterfrågan än resurser. SDF Oxie genomför en viss omorganisation från ett centralstyrt fördelningssystem till ett lokalt system för fördelning av resurser. s kommentar: har funnit, med hänsyn till inlämnade uppgifter, att kvaliteten på stödfunktionerna torde vara tillräcklig. 10 Källor och referenslitteratur Skriftliga källor Beslutsorgan Avser Kommunfullmäktige Budget för Årsredovisning för Beslut om ny organisation fr o m 1/ (Bihang 00/2008) Kommunstyrelsen Direktiv till utredning om ny organisatorisk placering av pedagogiska centralen (KS 000/2008) Stadsdelsfullmäktige Årsanalyser, kvalitetsredovisningar. Information utlagt i stadens intranät KOMIN.. Revisorskollegiet Granskningar finns under Malmö stads webbplats Verksamhetsmått Utbildning Ofullständiga betyg i gymnasieskolan Intervjuer med rektorer. Sidan 13 av 15

14 Kvalitetsarbete Granskning av sex grundskolor Kvalitetsarbetet uppföljning Ofullständiga betyg i gymnasieskolan Delrapport: Elevintervjuer : Elever med behov av stöd : Granskningsrapport m a a Skolverkets inspektion : Granskningsrapport avseende Välfärd för alla det dubbla åtagandet : Elever med behov av stöd - uppföljning : Målstyrning jämförelse med Köpenhamn : Kvalitet i förskolan : Kvalitet i grundskolan. Internetkällor Internetkälla Avser Malmö stads webbplats ldning/resurscentrumformangfa ldensskola. Malmö stad Resurscentrum för mångfaldens skola (RMS). Ett samarbete mellan Malmö stad, Myndigheten för skolutveckling och Malmö högskola. Pedagogiska centralen SKYREV:s webbplats. Sveriges kommunala yrkesrevisorer. Skolverkets webbplats Myndigheten för skolutveckling. Uppgiftslämnare Organisation/enhet Malmö stad: Stadskontoret, SDF-avd Stadskontoret, ekonomi-avd Stadskontoret, statistik-avd Stadskontoret SDF Centrum SDF Södra innerstaden SDF Västra innerstaden SDF Limhamn/Bunkeflo Namn Kerstin Wramell, planeringssekreterare Kimmo Räihä, controller Elisabeth Pålsson, statistiker Ana-Maria Deliv, utredare Barbro Bergdal, C barn- och ungdom Rainer Brücher, adm sekreterare Ingegerd Ekström, C barn- och ungdom Jonny Larsson, kvalitetscontroller/utredare Maria Friberg, ekonom Eva Zackrisson, enhetschef/psykolog vakant, C barn- och ungdom Sonia Furmanski, sekreterare Mats Bååth, C barn- och ungdom Sidan 14 av 15

15 SDF Hyllie SDF Fosie SDF Oxie SDF Rosengård SDF Husie SDF Kirseberg Utbildningsförvaltningen Marie-Louise Andersson, C barn- och ungdom Henric Kahlmeter, C barn- och ungdom Silvia Cronberg, enhetschef Jan Thurén, IT-enheten Susanne Berndtros, bitr rektor, Högaholmskolan Ann-Christin Olsson, C barn- och ungdom Leif Åhlander, C barn- och ungdom Roland Johansson, ekonom, SDF Ro Petra Svensson, Matematikutvecklare för SD Rg Lena Becking, chef Resursteam BU Lars Lindeheim, Särskolans resursteam Richard Mortenlind, C barn- och ungdom Ulf Frank, utvecklingssamordnare Mariana Thelander, C barn- och ungdom Matz Nilsson, utbildningsdirektör Kerstin Larsson, rektor, RMS Lars Sletterhage, chef Pedagogiska centralen Gunnel Rydell och Irene Malmberg, tf enhetschef, Etniska relationer. Lotta Ostréus, controller. Sidan 15 av 15