Mirhet Julardzija

Transkript

1 Mirhet Julardzija DATASAMHÄLLET OCH DEMOKRATI DVA223

2 Sammanfattning Den moderna informations- och kommunikationsteknikens (IKT) påverkar samhället på många olika sätt. Med denna teknik finns det både positiva och negativa konsekvenser för det demokratiska samhället. Internets infrastruktur gör det möjligt att censurera dess innehåll. Kina har världens mest avancerade system för censurering av internet. Men censur av sajter förekommer även i västerländska länder som exempelvis Sverige. Eftersom internet i grunden bygger på öppenhet är de stora datamängderna med information om användarnas internetvanor öppna för stora aktörer som kan profitera på att granska informationen. Många väljer att vara anonyma för att skydda sin identitet på internet, vilket medför både positiva och negativa konsekvenser för demokratin. Denna rapport går igenom hur demokratin påverkas av datasamhället, både positivt och negativt. Rapporten avslutas med en diskussion av innehållet och författarens syn på det då det saknas tillräckligt med underlag för att dra en konkret slutsats kring hur IKT påverkar demokratin.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Metod... 3 Begrepp... 3 NSA... 3 Demokrati... 3 Datasamhället... 3 IPRED... 3 FRA... 3 Datasamhället och demokrati... 4 Traditionell medier och nya medier... 4 Revolution via internet... 4 Censur i datasamhället... 4 Kina Bäst på censur... 4 Censur i demokratin... 4 Öppenhet, anonymitet och övervakning... 5 Övervakning... 5 Öppenhet... 5 Anonymitet... 6 Slutsatser... 6 Framtiden... 7 Referenser... 7

4 Inledning Internet har röstats fram som den moderna tidens främsta uppfinning. Detta kommunikationsverktyg har revolutionerat världen. Det är idag möjligt att sprida information till miljontals mottagare på bara några sekunder, i princip kostnadsfritt. Detta förstärker människors möjlighet att utnyttja yttrandefriheten och skapa opinion, två viktiga grundpelare i en demokrati. Internet är en informationsbank där man i princip kan finna all information som är känd för mänskligheten och digitaliserad. Trots all denna öppenhet och tillgänglighet väljer alltfler att vara anonyma på internet. Man kan fråga sig: varför? Det råder ingen tvekan om att internet har en stor påverkan på det demokratiska samhället. Men är påverkan endast positiv? Finns det en baksida av att all denna information är så lättillgänglig och finns det någon som utnyttjar det på ett odemokratiskt sätt? Metod Metoden som använts i rapporten är litteraturstudier. De studierna som bedrivits är inom områden kan anses vara relevanta för ämnet datasamhället och demokrati. Syftet är att studera datasamhällets konsekvenser för demokratin, både positiva och negativa. Rapporten fördjupar sig inom några få men viktiga aspekter inom informations- och kommunikationsteknikens påverkan på demokratin. På grund av den korta tidsperiod som är disponerad inte räcker till för att göra den omfattande analys som krävs för att kunna ta med alla effekter. Detta innebär att ingen slutsats dras vad gäller hur datasamhället påverkar demokratin utan istället avslutas rapporten med en diskussion baserat på innehållet. Det finns hänvisningar till källor som inte är vetenskapliga vilket innebär att rapporten bör betraktas på ett källkritiskt sätt. Begrepp NSA National Security Agency(NSA) eller Nationella säkerhetsmyndigheten, är en federal myndighet i USA. NSA:s verksamhet består främst av olika former av övervakning/signalspaning [NSA]. Demokrati Den definition av demokrati som vi förhåller oss till i denna text är den som är given av svenska riksdagen. Kortfattat: Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma [RIKSDAGEN]. Datasamhället Begreppet beskriver ett samhälle där datorer och internet har en vital roll. IPRED Ipred- lagen ska skydda immateriella rättigheter. Detta innebär att upphovsmannen kan begära ut IP- adressen till personer som på illegalt sätt använt deras material, exempelvis piratkopiering. FRA FRA- lagen ger Försvarets Radioanstalt rätten att avlyssna all kabelbunden trafik inom Sveriges gränser. Detta innefattar telefoni och största delen av internet- trafiken.

5 Datasamhället och demokrati Idag finns ca 3 miljoner fasta internet- uppkopplingar i Sverige, d.v.s. ca en tredjedel av hela befolkningen har internet. Detta placerar Sverige på en 18:e plats när det gäller procentuellt flest uppkopplingar sett till antal medborgare [ITU]. I och med detta ligger Sverige i täten med att förvandlas till det nya datasamhället. Men på vilket sätt påverkar det demokratin i landet, samt hur ser demokratin ut där internet inte fått lika stor spridning? Traditionell medier och nya medier I och med internet har man möjlighet att väldigt snabbt sprida och ta emot information. Via sociala medier kan man nå ut med information till tusentals eller miljontals användare på bara några sekunder. Innan internets uppkomst var det omöjligt för en privatperson då de enda medierna som hade någorlunda lika snabb spridningsfaktor var radio och TV, där i princip endast de som ägde media och regering kunde komma till tals. Detta är ett stort steg i positiv riktning för en effektivare yttrandefrihet. Jerome Barron, professor i juridik på George Washington University menar ändå att mainstream - media är de största opinionsbildarna genom att välja agendan de vill fokusera på, även om sociala medier och forum bidrar genom att ta upp ämnen som inte mainstream - media gör [BAGWELL]. De sociala medierna tillåter användare att skapa en opinion med ett enkelt kommunikations- verktyg som en Facebook- sida. Mer om detta under Revolutioner via Internet. Revolution via internet Det visar sig att även i länder där regeringen har försökt att censurera internet och där internet inte är lika utbredd som i exempelvis Sverige, har de haft svårt för att stoppa en internet- opinion. Ett exempel är en situation innan revolutionen i Egypten år 2011, då dataingenjören Wael Ghonim skapade en regeringskritisk Facebook- sida. Efter 2 minuter hade sidan 200 anslutna och efter 3 månader, ca 250,000 anslutna medlemmar [NYTIMES]. Denna Facebook- sida skulle sedan leda till att Ghonim fängslades, men då var skadan mot den Egyptiska regeringen redan skedd. I en intervju med CBS 60 minutes säger Ghonim, Vår revolution är som Wikipedia, okej? Alla bidrar med innehåll, men du vet inte namnen på folket som bidrar med innehållet. Det här är exakt vad som hände. Revolution 2.0 i Egypten var exakt likadan. Alla bidrog med små delar, några bitar här och där. Vi ritade hela bilden av en revolution. Och i den bilden är ingen hjälte." [TECHPRESIDENT]. Censur i datasamhället Kina Bäst på censur Även om internet är vår tids främsta verktyg för utövande av yttrandefrihet och informationsutbyte är det ändå inte helt problemfritt. Internets infrastruktur gör det möjligt för regeringar och företag som Google att censurera det som de anser vara olämpligt eller strider mot deras intressen. Ett exempel är Kina som har världens mest avancerade system för censurering av internet. Kinas regering har ett samarbete med det amerikanska företaget Google, vilket innebär att Google censurerar sökresultat på begäran av Kinas regering. För detta har Google fått ta emot mycket kritik från människo- och yttrandefrihetsorganisationer. Några av de sidor som blockerats är bland annat de sociala medierna som exempelvis Facebook och Twitter [IEI]. Censur i demokratin Det är inte bara i diktaturer som det förekommer censur av innehåll på internet. Även i västvärlden som har ett relativt transparent demokratiskt system förekommer det någon form av censur. Ett exempel i Sverige är år 2006 då det högerextrema partiet Sverigedemokraterna fick erfara detta för att ha publicerat en inskickad karikatyr av den islamiske profeten Muhammed på webbplatsen SD-

6 Kuriren. Utrikesdepartementet tillsammans med Säkerhetspolisen kontaktade ansvarigt webbhotell och stängde ned sidan [SVD2]. Detta trots att riksdagen skriver angående yttrandefrihet, Våra myndigheter får inte granska det som sänds i radio, i tv eller via annan teknisk upptagning [YTTRANDEFRIHET]. Utöver det specifika fallet kring censur med Muhammed- karikatyrerna finns också Rikspolisens spärrlista. Syftet med spärrlistan är att blockera Internetsidor som påstås innehålla barnpornografi [IDG]. Det finns ca 4600 sajter i spärrlistan men när Wikileaks år 2010 publicerade innehållet i filtret visade sig att mer än 98 % av innehållet inte innehåller barnpornografi [AK- ZENSUR]. Öppenhet, anonymitet och övervakning Övervakning När den före detta CIA- anställde Edward Snowden år 2013 läckte dokument som avslöjade NSA:s övervakning av privatpersoner startade en debatt kring demokrati på internet. Angående ämnet skriver Jan Nolin i Borås Tidning att eftersom internets infrastruktur bygger kring öppenhet leder det till att exempelvis underrättelseorganisationer utnyttjar detta för att avlyssna andra regeringar men också medborgare [BADA]. Även företag inom exempelvis reklamindustrin bedriver spionage och förlitar sig mycket på detta [BADA]. Öppenhet Man har sett en öppenhetsrörelse växa fram på internet: Öppen källkod, öppen data, öppet innehåll etc. Nolin menar att denna öppenhet paradoxalt nog stärker de nuvarande maktstrukturerna eftersom aktörer med stora datorresurser och övervakningskompetens gynnas mer än de som har mindre resurser på det sätt att de kan dra nytta av att analysera de stora datamängderna på internet. För den som värnar om sin integritet kan denna övervakning uppfattas som mycket kränkande. Ett exempel är amerikanska Homeland Security som har skapat Future Attribute Screening Technology (FAST)[Figur 1], ett system för att förutse brott baserat på den potentiella gärningsmannens beteende. Det analyserar alltifrån hjärtslag till kroppsligt beteende. Liknande förutsägelser genomförs av stora företag för att analysera sina kunder. Vilka argument är kunden mottaglig för? Vem kommer köpa varan och under vilka omständigheter?. Detta är exempelvis några av frågorna som företagen kan få svar på genom att analysera de stora datamängderna av information som kan avslöja alltifrån en användares intressen till kärleksrelationer.

7 Figur 1 [DHS]. Figuren visar hur FAST kan tillämpas vid en säkerhetskontroll på flygplatsen. Internetforskaren Jonathan Zittrain menar att öppenhetsprojekt, exempelvis internet, kan delas upp i fyra olika steg [BADA]: 1. Stadie 1: En revolutionerande plattform skapas. 2. Stade 2: Öppenheten drar till sig en stor mängd anhängare och alla gynnas av det. 3. Stadie 3: Några få utnyttjar öppenheten för att få pengar eller makt, vilket leder till att plattformen skadas. 4. Stadie 4: Öppenheten begränsas för att skydda plattformen från förstörelse och förvanskning. Internet befinner sig nu i stadie 3. Detta innebär att nästa stadie bör leda till mindre öppenhet för att skydda användarna av plattformen, enligt Zittrain. Anonymitet I motsats till den öppna, transparenta användandet av internet, finns det anonyma användandet. I takt med att övervakningsskandalerna ökat så har även anonymiteten på internet ökat. Måns Svensson, doktor i rättssociologi uppskattar, baserat på en undersökning, att ca 700,000 svenskar döljer sin identitet via någon form av betaltjänst[svd]. Främsta anledningen till att dessa användare vill värna om sin integritet extra mycket anses vara övervakningslagarna bl.a. IPRED och FRA. En fördel med att det är möjligt att vara anonym på internet är att man kan uttrycka sina åsikter utan att behöva vara rädd för att det leder till några konsekvenser. Detta är enormt viktigt i exempelvis länder där regeringskritiker blir fängslade eller mördade. Samma anledning som gör det positivt att kunna vara anonym, dvs. att man inte behöver ta konsekvenserna för vad man gör, gör det negativt. Som anonym kan användaren bedriva näthat, mobbning etc. utan att behöva ta några konsekvenser för detta vilket skadar demokratin. Anonymitet kan alltså vara positivt om det används i rätt syfte och negativt om det används i fel syfte. Slutsatser Vi kan se att internet generellt ökar möjligheten att skapa opinion och stärker yttrandefriheten. En begränsning är regeringar och företag som blockerar och censurerar plattformar som strider mot deras intressen. Detta är en av nackdelarna som internet för med sig pga. sin infrastruktur men trots detta ger det användare tillgång till mer information än de kunde få tag på innan internet fanns. Censur är dessutom något som inte är specifikt för internet. Samma gäller anonymiteten. Vanligtvis är vi anonyma i en stor stad och vi antar att ingen följer oss och registrerar allt vi gör. Med informations och kommunikationsteknologin har det blivit lättare för regeringar och stora företag att spionera på privatpersoner. Förr i tiden kunde diktaturer skicka ut spioner på gatorna för att lyssna på vad människor talar om. Med internet kan man spionera på en större massa på ett effektivare sätt. Detta har lett till att alltfler väljer att koppla upp sig anonymt. En nackdel med att användare kan vara anonyma är att de kan förtala, nätmobba etc., vilket man visserligen också skulle kunna göra genom att sända anonyma brev via Posten. Därför tror jag att anonymiteten tillför mer positivt för samhället. Ett system som FAST sägs kunna upptäcka ett brott innan det begåtts. Sådana system bör användas med stor försiktighet då det kan missbrukas och bli ett odemokratiskt verktyg för fullständig kontroll.

8 För att värna om demokratin på internet bör synen vara lika transparent om man tittar från medborgare till organisation som när man tittar från organisation på medborgare annars finns risken att förtroendet för organisationer minskar. Framtiden Enligt Jonathan Zittrain är det stadie 4 som är internets nästa fast. Ett scenario för stadie 4 är att internet begränsas på så sätt att det blir mer centraliserat så att dess innehåll kan kontrolleras. Jag anser att internet redan är centraliserat till viss mån genom att vår gateway till information är Google. När jag söker ny information gör jag det via Google, men jag kan inte veta om företaget låter mig söka efter all information som finns tillgänglig. Ett annat scenario för framtiden är att innehåll rent tekniskt blir omöjligt att blockera, vilket leder till ett helt fritt informationsflöde, på gott och ont. Referenser [AK- ZENSUR] AK Zensur, Analysis of a representative example of European blacklist zensur.de/2010/09/29/analysis- blacklists.pdf Senast besökt: [BADA] Borås Tidning, Öppenhet och dess problem df Senast uppdaterad: Senast besökt: [BAGWELL] D.D Bagwell, (2012) An Open Internet for All : Free Speech and Network Neutrality, p.115, Lfb Scholarly Pub Llc [DHS] FAST- picture, Wikipedia fast.png Senast besökt: [IDG] IDG, Exporten av barnporrfilter kritiseras Senast uppdaterad: Senast besökt: [IEI] Danielsson, K. (2007), Linköpings Universitet, Internet censur i Kina kina/projektarbeten_vt_2007/ /kentdanielsson- Internetcensur_i_Kina.pdf Senast uppdaterad: - Senast besökt: [IPREDLAGEN], Svenska lagen, Paragraf 53c Senast uppdaterad: Senast besökt: [ITU] International Telecomunication Union, Dynamic reports D/ICTEYE/Reporting/DynamicReportWizard.aspx Senast uppdaterad: Senast besökt:

9 [NSA], National Security Agency, Mission Senast uppdaterad: Senast besökt: [NYTIMES] New York Times, Spring awakening an- egyptian- revolution- began- on- facebook.html Senast uppdaterad: Senast besökt: [RIKSDAGEN], Riksdagen, Demokrati funkar- riksdagen/demokrati/ Senast uppdaterad: Senast besökt: [SVD], Svenska Dagbladet, Allt fler svenskar anonyma på nätet fler- svenskar- anonyma- pa- natet_ svd Senast uppdaterad: Senast besökt: [SVD2], Svenska Dagbladet, Kritik mot stängning av nättidning mot- stangning- av- nattidning_ svd Senast uppdaterad: Senast besökt: [TECHPRESIDENT] Techpresident, Ghonim: Our revolution is like Wikipedia entry/ghonim- our- revolution- wikipedia Senast uppdaterad: Senast besökt: [YTTRANDEFRIHET] Riksdagen, Yttrandefrihetsgrundlag funkar- riksdagen/demokrati/grundlagarna/yttrandefrihetsgrundlag/ Senast uppdaterad: Senast besökt: