Sociala rörelsers kulturarvsmaterial

Transkript

1 Sociala rörelsers kulturarvsmaterial Anders Jensen-Urstad Världsbiblioteket i Solidaritetshuset, Stockholm Slutrapport till Kungliga biblioteket, avdelningen för nationell samverkan Januari 2011

2 Sammanfattning Inom ramen för projektet Sociala rörelsers kulturarvsmaterial har Världsbiblioteket i nära samarbete med en rad föreningar och ideella organisationer arbetat med att finna lämpliga former för digitalisering, arkivering och publicering av föreningsmaterial som foton/bilder, filmer, affischer, etc. Projektet har, med ekonomiskt stöd från KB, genomförts under Det övergripande målet har varit att samtidigt skapa en modell för hur lokala bibliotek kan erbjuda och stödja självarkivering av digitala resurser i olika ljud- och bildformat. Produkter som genererats genom projektet är: En handbok, fritt tillgänglig på webben, har sammanställts för att tjäna som praktisk handledning. Ett digitalt öppet arkiv, Globalarkivet Media ( som satts upp i arbetet med att utprova modellen. Inledning och bakgrund Världsbiblioteket är ett specialbibliotek i Solidaritetshuset, Stockholm, som bland annat arbetar med att tillgängliggöra material producerat av sociala rörelser och föreningar om till exempel globala rättvisefrågor och freds- och miljöfrågor. Biblioteket driver sedan 2009 Globalarkivet 1, ett öppet arkiv för förenings- och tidskriftsmaterial. Globalarkivets tekniska plattform är Eprints 2, som används i flera öppna arkiv drivna av bland annat högskole- och forskningsbibliotek. I arkivet finns nästan uteslutande tidskriftsartiklar. Alla är licensierade under olika Creative Commons-licenser. Genom det här projektet ville vi påbörja en satsning på föreningarnas material i ljudoch bildformat, som ju speglar en viktig del av vår (samtids)historia och vårt kulturarv. De övergripande målen var: Att ha skapat och utprovat en modell för hur föreningars material kan digitaliseras till olika ljud- och bildformat, och tillgängliggöras i ett öppet arkiv som administreras av ett lokalt bibliotek. Att ha testat möjligheter till interaktiva funktioner i webpresentationen av objekten i arkivet. Modellen ska - vara användarvänlig. - vara anpassad till nationella / europeiska rekommenderade gemensamma standarder för digitalisering, arkivering och visning av de digitala objekten. - erbjuda tydlig handledning avseende de immaterialrättsliga aspekterna. - vara anpassad för samsökning och skördning av andra söktjänster på olika nivåer. 1 Globalarkivet. 2 EPrints.

3 Genomförande Projektet var planerat att genomföras av projektledaren i samarbete med föreningar i Solidaritetshuset under första halvåret Arbetsgruppen i Världsbiblioteket skulle involveras i projektet och en särskild digitaliseringsverkstad ställas i ordning. Årets första arbetsdag inträffade en händelse som på ett dramatiskt sätt försvårade genomförandet, men samtidigt aktualiserade behovet av bevarande, digitalisering och projektets syfte. En omfattande översvämning drabbade hela Solidaritetshuset. Många föreningar fick delar av sina arkiv vattenskadade eller förstörda och förlorade. Byggnaden fick evakueras omedelbart och stora delar av föreningarnas dokumentation magasinerades (i vissa fall sanerades). Återställandet har tagit mer än ett år, och biblioteket har flyttat tre gånger under perioden. Tillgång till fungerande arbetsrum har vi haft endast delar av 2010, och efter återflytt beräknar vi få fungerande arbetsrum tidigast i mars Projektet kunde trots allt genomföras, till största delen enligt planerna, men försenades åtskilliga månader. Förarbete Som grund för arbetet påbörjades en undersökning av standarder och olika tekniska lösningar. Andra pågående digitaliseringsprojekt och initiativ på lokal, regional, nationell och internationell nivå, som kunde vara intressant i sammanhanget undersöktes. Som verktyg för struktureringen av arbetet användes en egen wiki. Projektledare och arbetsgrupp har också under året deltagit i relevant kompetensutveckling anordnad av KB, Stadsbiblioteket och av Världsbiblioteket själva. Plattform Den plattform vi använder för det öppna arkiv vi ville komplettera, Globalarkivet, är Eprints. Eprints stöder även bild- och ljudmaterial, men är i grunden byggt för att fungera som open access-arkiv för publikationer i den akademiska världen. Deltagarna i arkivet upplever också att det känns lite för krångligt att mata in material. Vi valde att undersöka andra öppen källkod-plattformar och hade följande kriterier för vad plattformen skulle erbjuda: Attraktiv exponering av bilder och annan media Användarvänligt gränssnitt Relativt enkelt att installera Stöd för Dublin Core-metadata, eller möjlighet att enkelt lägga till stöd för sådant

4 Skördbar av andra tjänster genom t.ex. OAI-PMH-protokollet Fri mjukvara (GPL- eller BSD-licens eller liknande) Användning av sådana programmeringsspråk och databassystem som är standard på webbhotell; med andra ord PHP respektive MySQL Åtminstone någorlunda aktiv skara utvecklare; framtidspotential för plattformen Vi installerade och testade ett antal olika alternativ: ResourceSpace 3 kallar sig för ett digital asset management system. Det utvecklades ursprungligen för brittiska Oxfam och är mycket funktionsrikt, men användargränssnittet lämnar en del att önska i fråga om användarvänlighet. Systemet är främst till för internt bruk och har ett användarsystem där olika roller kan konfigureras; det går dock att göra specifika album allmänt tillgängliga. ResourceSpace har bra flerspråksstöd (för själva gränssnittet) och en aktiv diskussionsgrupp för support och diskussion om utvecklingen. Det är skrivet i PHP, använder MySQL och är licensierat under BSD-licensen. CollectiveAccess 4 är ett mycket sofistikerat katalogverktyg gjort för museum, arkiv och digitala samlingar. Det stöder flera olika metadatastandarder, kan jobba mot en rad olika typer av externa datakällor och har flerspråkssstöd inte bara för gränssnittet utan även för själva katalogiseringen. Det används av flera imponerande projekt, men tyvärr är dokumentationen ännu ganska bristfällig. Kete 5 skapades av samma gäng som utvecklade det populära fria bibliotekssystemet Koha. Det en slags intressant blandning av innehållshanteringssystem, digitalt arkiv och wiki. Det finns inbyggt stöd för OAI-PMH och det är möjligt att hämta in innehåll till Kete från andra tjänster. Kete är skrivet i Ruby och bygger på Ruby on Rails-ramverket. Utvecklingen går långsamt och dokumentationen är bristfällig och mycket rörig. Omeka 6 utvecklas av Center for History and New Media vid George Mason University i Virginia, USA och kallas för en webbpubliceringsplattform för visning av samlingar och utställningar för bibliotek, museum, arkiv och akademia. Tyngdpunkten ligger på visning av utställningar och samlingar. Dublin Core används i grunden och plugins ger stöd för OAI-PMH. Det är lätt att

5 installera, lätt att använda, väldokumenterat, och det har ett hyfsat aktivt hjälpforum. Det har inte flerspråkstöd överhuvudtaget i nuläget. Drupal 7 är världens kanske mest populära innehållshanteringssystem. Det är så pass modulärt och flexibelt att det ibland snarare kallas för ett innehållshanteringsramverk, och det är möjligt att anpassa det på ett sådant sätt att det kan användas som ett digitalt arkiv. Detta kräver dock mer avancerade Drupalkunskaper. Drupal har ett oerhört stort och aktivt community som bland annat producerar mängder av fria tillägg (moduler) och det är gott om bra dokumentation. Teknisk utrustning För digitaliseringen införskaffade vi en dator plus skärm, en flatbäddsscanner och viss fotoutrustning, bland annat enklare studiobelysning (ett par blixtar med tillbehör). För arkiveringen använde vi först en befintlig egen Linux-server, men skaffade sedan en virtuell Linux-server på en molntjänst för att säkra tillgängligheten och göra administration och backup enklare. Leverantören som valdes var Linode, som har konkurrenskraftiga priser och framförallt det kanske bästa anseendet vad gäller support tillförlitlighet bland alla molntjänster. Kontaktarbete Projektet presenterades för föreningarna vid samlingar och i internt nyhetsbrev. Kontaktarbetet försvårades på grund av evakueringen då biblioteket och dess personal inte kunde flytta med från början till evakueringslokalerna där de flesta föreningarna inrymts. I början av sommaren fick personalen dock ett arbetsrum i lokalerna. Epost till Solidaritetshusets medlemsföreningar har skickats vid flera tillfällen med presentation av projektet, där vi erbjöd oss att digitalisera ett urval av föreningarnas material om vi i gengäld fick publicera det i vårt arkiv. Ett antal föreningar nappade på erbjudandet och en dialog inleddes med föreningarna om lämpligt urval. Under projekttidens senare del har ryktet spritt sig utan vår insats och flera föreningar utanför kretsen inom Solidaritetshuset har intresserat sig. I mån av tid har även några av dessa fått praktisk hjälp och inkorporerats i projektet, och andra har hänvisats till kommande planerade workshops. Bibliotekets roll Den förespeglade digitaliseringsverkstaden, liksom de praktiska workshops gick inte att genomföra av ovan redovisade skäl. Därför har projektledaren istället haft en direkt kontakt med ett begränsat antal intresserade föreningar och även till stora delar utfört själva digitaliserings- och arkiveringsprocessen. (Vi ämnar dock fortfarande tillhandahålla digitaliseringsverkstaden så fort det är praktiskt möjligt i lokalerna.) 7

6 Tanken har varit att i den första pilotfasen och med ett begränsat antal digitaliserade resurser i ett arkiv kunna testa och utvärdera arbetssätt, teknik och funktioner i samverkan med föreningarna i digitaliseringsverkstaden, vilket nu fått ske mer begränsat. Parallellt med detta har ett gediget arbete lagts på att framställa en användbar handbok, byggd på både erfarenheter under projektet och sammanställd kunskap. Andra samarbeten Under del av projektåret har ett samarbete pågått med Fisksätra bibliotek kring uppbyggnad av Fisksätra Digitala Allmänning, en digital arkivplattform för självarkivering av i första hand lokalhistoriskt bildmaterial och föreningsmaterial som även den använder Omeka. Resultat Plattform Vi hade i åtanke att plattformen inte skulle passa bara oss, utan även vara ett realistiskt alternativ för andra. ResourceSpace föll bort direkt, främst för att det huvudsakligen är gjort för internt bruk. CollectiveAccess var imponerande men på tok för avancerat och krångligt att komma igång med för vår målgrupp. Kete var lättanvänt när det väl var installerat, men installationen var krånglig och dåligt dokumenterad; dessutom är det skrivet i programmeringsspråket Ruby, vilket förvisso blivit populärt för webbapplikationer men inte är standard på webbhotell. Valet föll på Omeka. Det har ett användarvänligt gränssnitt och är lätt att installera och komma igång med, samtidigt som det är enkelt att utöka funktionaliteten genom att installera tillägg (eller skriva egna). Vår exempelsajt Globalarkivet Media finns tillgänglig för allmänheten på Omeka har inte flerspråksstöd, så vi var tvungna att översätta en del hårdkodad text. Vi översatte också administrationsgränssnittets standardtema och ett av den publika sajtens standardteman, även om vi i slutändan valde ett icke-standardtema att anpassa. Vi gjorde också en mängd mindre anpassningar och tillägg i koden. Allt detta ämnar vi dela med oss av på Globalarkivet Media. Arkivet har i skrivande stund ett hundratal objekt (varav en del består av mer än en bild) från olika organisationer. På grund av ovan nämnda logistiska bekymmer orsakade av vattenskador och lokalproblem är mängden långt mindre än beräknad, men många fler är på väg upp. I handboken tar vi förutom Omeka också upp Drupal som ett alternativ, eftersom det till skillnad från Omeka (och övriga alternativ som nämnts tidigare) redan används av mängder av svenska sajter och det finns många företag som arbetar med Drupal i

7 Sverige. Det är tekniskt sett ingen större utmaning att utöka en befintlig Drupal-sajt med ett integrerat digitalt arkiv. Handbok En handbok producerades parallellt med arbetet med arkivet. Handboken är tänkt att tjäna som en översiktlig introduktion är och är indelad i tre delar: digitalisering, arkivering och publicering på webben. Alla dessa tre är stora, snåriga ämnen som det inte är lätt att angripa i en enda text. Handboken har dock gott om hänvisningar till vidare läsning och vi tror att den kan tjäna som en startpunkt för den som är någorlunda bevandrad inom datorvärlden och vill sätta sig in i digitalisering. Målgruppen är sociala rörelser och bibliotek, vilket genomsyrar hela texten, som försöker visa hur man kan digitalisera material även om man inte har tillgång till storformatskameror och liknande utan måste nöja sig med utrustning för fyrsiffriga belopp. Bilagor Bilaga 1: Digitalisering, arkivering, publicering en praktisk handbok för sociala rörelser. Bilaga 2: Ekonomisk redovisning.