Box: Klimatförändring och världsekonomi...5

Transkript

1 April 2009 Den internationella ekonomins utveckling och tillväxtutsikter för Finland Förändringar i prognosklimatet...2 Centrala osäkerheter och hot...4 USA: Börjar stimulansen få effekt...7 Kina: Har det redan vänt?...15 Indien: Elefanten haltar...21 Japan: Kollaps!...22 Ryssland: Recessionen slog till och hårt!...25 Euroområdet: När tar eländet slut?...27 Räntor: Botten närmar sig också i Europa!...36 Valutor: Massor av frågetecken!...46 Finland: Ger efter, men hur mycket?...49 Box: Klimatförändring och världsekonomi...5 Tabell 1-2 Prognoser över den internationella ekonomin...3 Tabell 3 Ränte- och valutakursprognoser...3 Tabell 4-7 Prognoser över den Finska ekonomin...60 Tabell 8 Olika länders och ekonomiska områdens andel av världens BNP och befolkning, %, samt produktivitet i förhållande till USA

2

3

4 Den internationella ekonomins utveckling och tillväxtutsikter för Finland Den internationella utvecklingen Under uppgick den globala medeltillväxten till nästan 5 %. År 2009 minskar världsekonomin med 1 ½ %. Den globala finanskrisen och den våldsamma avmattningen av världshandeln har spridit en allvarlig recession till alla kontinenter. Sysselsättningen minskar överallt i världen. I de utvecklade länderna minskar den hopräknade BNP:n med 3 ½ 4 % 2009, i tillväxtländerna ligger tillväxten på 1 ½ 2 %. Det fanns förebud om en global upprepning av depressionen på 1930-talet, men den kommer att undvikas tack vare unik aggressivitet i den ekonomiska politiken. Under depressionen på 30-talet förvärrades situationen av såväl finans- som centralbankspolitiken, och protektionismen beseglade det hela. Dagens ekonomisk-politiska positionering är diagonalt motsatt den på 30-talet. Vid ingången av nästa år har världsekonomin börjat stärkas och den växer med 2 ½ % Billigare världsmarknadspriser på olja och mat har dämpat inflationen i alla länder. Trots att det avmattade ekonomiska läget anstränger också den inhemska inflationen i utvecklade länder är deflationsfarhågorna överdrivna. Fatpriset på råolja varierar huvudsakligen inom US-dollar Mot slutet av prognosperioden kan det uppgå till drygt 60 dollar. Den allvarliga recessionen i USA började i december Även om de ekonomisk-politiska åtgärderna inte har hindrat recessionen från att fördjupas dämpar och förkortar de den. De första tecknen på att fallet börjar småningom plana ut har setts. BNP krymper med 3,0 % Ekonomin får fast mark under fötterna före utgången av året, och BNP växer med 1,0 % i årstakt När ekonomin har stabiliserat sig vänder centralbanken FED styrräntan uppåt senast sommaren Det är nödvändigt att raskt lätta på överstimulansen för att hindra inflationen från att öka och nya bubblor från att utvecklas. Kinas BNP växer tack vare stimulansåtgärder med 6,5 % 2009 och med 8,0 % Recessionen i euroområdet har djupnat i snabb takt. Exporten har rasat, kreditmarknaden stramats åt och utförsbacken på bostadsmarknaden tagit fart. ECB reagerade för sent på utvecklingen, och det har tagit enerverande länge att få nationella stimulanspaket till stånd. Euro-BNP minskar med 3,5 % 2009 och ökar med 0,2 % Bottennoteringen passeras i början av Enligt vår grundprognos sänker Europeiska centralbanken ECB styrräntan till 0,5 % under sommaren. Vi ger detta scenario, där styrräntan svänger uppåt hösten 2010, en sannolikhet på 70 %. Om tecknen på att världsekonomin svänger förstärks tidigare än väntat bottnar styrräntan på 0,75 %. Sannolikheten för detta scenario är 30 %. Svängningen i penningpolitiken 2010 sker på villkor att stimulansåtgärderna får effekt. Vändningen mot det bättre sker först i USA och Kina under hösten och något senare i Europa. Den centrala risken med denna prognos gäller utvecklingen på finansmarknaden. Om normaliseringen av bankverksamheten störs kommer recessionen att dra ut på tiden. Då fördröjs också normaliseringen av penningpolitiken. Ett hotscenario där återhämtningen skjuts upp till senare hälften av 2010 ger vi en sannolikhet på 20 %. Denna sannolikhet har minskat kontinuerligt. Även om den akuta krisen passeras 2010 ansträngs tillväxten i de utvecklade länderna av normaliseringen av finans- och penningpolitiken och den ökade statliga skuldbördan. Den finländska ekonomin Den finländska ekonomiska tillväxten stannade av redan i slutet av Recessionen har pågått i över ett år. Export- och industriproduktionen har rasat och konsumenternas stämningar är nere, då arbetslösheten ökar. BNP minskar med 5,0 % 2009 och ökar med 0,8 % År 2008 var inflationen 4,0 %. Den blir 0,9 % 2009 och 1,5 % Motsvarande inflationssiffror för euroområdet är 3,2 %, 0,5 % och 1,0 %. De stora lönepåslagen försvagar priskonkurrenskraften och detta fortsätter att anstränga den ekonomiska tillväxten efter prognosperioden. Arbetslöshetsgraden stiger från 6,4 % i fjol till 7,8 % 2009 och 9,5 % Denna Aktias prognos baserar sig på uppgifter tillgängliga Aktia Bank Abp Ekonomisk översikt: April

5 Förändringar i prognosklimatet I början av januari hade prognosmakarna tillgång till data om utvecklingen av exporten och industriproduktionen fram till oktober-november Efter det rasade världshandeln (figur 2), och uppfattningen om tillväxten i världsekonomin 2009 försämrades radikalt. Förändringen i prognosklimatet var exceptionellt stor, men efter den strida strömmen av negativa överraskningar har man redan sett en liten bäck av positiva överraskningar: De globala tillväxtförväntningarna försvagades dramatiskt i slutet av förra året då tillspetsningen av finanskrisen sköt ekonomierna i en spiral av självupprätthållande, försvagade tillväxtförväntningar. Under de senaste veckorna har man emellertid sett de första tecknen på att utförsbacken kommer att plana ut i USA, Kina, Japan och till och med Tyskland. G-20-mötet i början av april visade att ledarna för de centrala länderna är eniga om att a) stimulans behövs, b) regleringen av finanssystemet behöver utvecklas och c) alla skulle lida av protektionism. Dessa linjedragningar har ökat förtroendet för den ekonomiska politikens förmåga att avbryta utförsbacken för världsekonomin. Inflationsbekymren och deflationsrädslan kastas om förbluffande snabbt. Sannolikheten för deflation är liten, medan det är svårare att bedöma sannolikheten för inflation. Det är först 2010 då ekonomin svängt uppåt som man kommer att fatta beslut om dessa. Om penningpolitiken stramas åt enligt centralbankernas "exit-strategier" är det osannolikt att inflationen släpps lös. Om överstimulansen i den ekonomiska politiken inte avvecklas i tid blir risken för inflation verklig. Recessionen i USA började i december Tron på att ekonomin vänder i höst har stärkts under de senaste veckorna. Det medges allmänt att den på grund av stimulansåtgärderna ökade statsskulden är en stor belastning för den framtida tillväxten. De varierande stödpaketen i olika länder leder till att länderna skuldsätts i otakt, vilket gör det ovanligt svårt att förutse hurdana tryck valutakurserna utsätts för. Tillväxten i Kina dämpades då exporten rasade och tillväxten i industriproduktionen avtog. Nu har tilltron till att Kinas stimulansprogram lyckas ökat betydligt. Allt fler förväntar sig att ECB sänker styrräntan under 1 % och att den introducerar en för centralbankspolitiken ovanlig verktygslåda. Råoljepriset har stigit något från bottennoteringen (figur 1), men det svaga världsekonomiska läget dämpar prisutvecklingen hos råvaror under hela prognosperioden. I Finland har uppfattningen om när recessionen inleddes förändrats radikalt. Enligt nuvarande statistik började recessionen redan vid ingången till 2008, och toppen för produktionen nåddes i slutet av I och med att oron över den ekonomiska försvagningen har ökat snabbt är det bättre att stimulera för mycket än för litet. Därför anser vi regeringens stimulansåtgärder vara mycket försiktiga. Figur 1 2 Ekonomisk översikt: April 2009 Aktia Bank Abp

6 Tabell 1 Prognos över den internationella ekonomin med köpkraftsparitetsvikter: BNP-tillväxt, % Andel 2007, % p 2010p Världen Euroområdet Tyskland Frankrike USA Japan Kina Indien Ryssland Tabell 2 Prognos över den internationella ekonomin: Konsumentprisinflation, % Andel 2007, % p 2010p Euroområdet USA Japan Tabell 3 Aktias prognoser: Räntor och valutakurser p p p Euroområdet ECB:s styrränta mån. euribor års ränta Ger (= benchmark) USA Styrränta mån. libor års ränta Japan Styrränta mån. tibor års ränta Valutakurser EUR/USD EUR/YEN USD/YEN Tabell 4 Aktias prognos: Centrala prognossiffror för Finland, % p 2010p BNP-tillväxt KPI-inflation Arbetslöshetsgrad 8, Aktia Bank Abp Ekonomisk översikt: April

7 Centrala osäkerheter och hot Som en världsekonomisk recession tolkas i allmänhet en situation där den globala tillväxten är under 2 2 ½ %. Nu har finanskrisen och kraschen i världshandeln lett till i en allvarlig global recession. Världsekonomin minskar med 1 ½ % 2009, mn vi förutser en tillväxt på 2 ½ % Återhämtningen beror på fyra faktorer: 1) expansiv penningpolitik, 2) expansiv finanspolitik, 3) omstrukturering av banksektorn samt 4) stärkt förtroende, som stöds av punkterna 1) 3). I hotscenariot skjuts normaliseringen av finansmarknaden upp, och det förhindrar återhämtningen i USA och Europa men också i Kina och Ryssland. Epicentret för osäkerheten finns i USA. När normaliseras finansmarknaden? Hur snabbt får stimulansen effekt? När kommer bostadsmarknaden att nå jämvikt? Kommer bilindustrin att klara sig? I Europa finns risken att negativa multiplikatoreffekter som sprider sig från land till land stärks mer än väntat. Kinarisken är att investeringarna stannar upp, arbetslösheten ökar snabbt och konsumtionen lamslås då exportens dragkraft minskar. Om tillväxten i Kina dämpas väsentligt minskar landet sin import och detta kommer att återspeglas förutom i Asien även i råvaruproducenterna i Afrika och Sydamerika. Det finns heller ingen anledning att underskatta vilka effekter det kan ha på Europa och USA. I det långa loppet utgör miljöproblemen och äventyrandet av den samhälleliga stabiliteten de enda betydande hotbilderna för den kinesiska framgångshistorien. De kortsiktiga riskerna för Finland anknyter till kollapsen inom exporten, den stigande arbetslösheten och konsumenternas förtroende som därtill naggas i kanterna på grund av de sjunkande bostadspriserna. Ett problem på medellång sikt är att konkurrenskraften minskar då lönepåslagen hos oss är så mycket högre än i våra konkurrentländer. Då den elektrotekniska industrin samtidigt håller på att mogna till en sektor med låg tillväxt verkar trendtillväxten i den finländska ekonomin att sakta av varaktigt. En risk på lång sikt är att vi på grund av stela strukturer och attityder inte lyckas kombinera en god produktivitetstillväxt med ökad invandring. Det största globala hotet på lång sikt anknyter till klimatförändringen och reduceringen av växthusgaserna. Vi tror att USA:s roll när det gäller att stävja klimatförändringen blir mycket aktiv under Obamas presidentperiod. En annan megautmaning på lång sikt som förutom alla utvecklade länder också berör flera tillväxtländer (bl.a. Ryssland, Kina) har med åldrandet av befolkningen och anpassningen till det att göra. Figur 2 4 Ekonomisk översikt: April 2009 Aktia Bank Abp

8 Box Klimatförändring och världsekonomi Det har skett en snabb förändring i olika politiska aktörers förhållningssätt till klimatförändringen. En katalysator till förändringen var den av den engelska regeringen beställda oberoende "Sternrapporten" från hösten 2006 som räknade ut prislappar för klimatförändringens följder och dämpningen av förändringen utgående från sannolikhetskalkyler. OECD har byggt vidare på denna analys och kompletterat den på basis av ny vetenskaplig evidens (Climate Change Mitigation: What Do We Do?, OECD 2008). Klimatförändringen är verklighet och framkallad av människan. Den beror på koldioxid och andra växthusgasutsläpp som kumulerats i atmosfären under ett hundra år. Att följderna är allvarliga finns det vetenskaplig bevisning på. Klimatförändringen är ett globalt hot som kräver snabba åtgärder för att kunna stoppas. Nyttan av de snabba och krassa åtgärderna är rejält högre än kostnaderna för att det nuvarande tillståndet får fortsätta. Om växthusutsläppen fortsätter oförändrade försvagas förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten och det vardagliga livet klart inom kommande årtionden. Om detta förhindras genom kostnadseffektiv klimatpolitik, skulle den globala BNP:n enligt OECD bli 4,8 % mindre 2050 än utan klimatpolitik (figur 3). I december 2050 skulle världsekonomin nå den produktionsnivå som utan klimatsatsningar hade nåtts "redan" juni En avmattning av den årliga medeltillväxten i världsekonomin med 0,13 % märker ingen i sitt dagliga liv. Därför är det svårt att tycka att kostnaden för att hindra klimatförändringen är stor. I OECD:s kalkyler har man å andra sidan inte beräknat kostnaderna för det att klimatförändringen får fortsätta. Dessa kostnader påverkar tio eller hundra miljoner människors dagliga liv märkbart. Enligt Sterns rapport kan förlusten i det långa loppet vara 20 % av den globala BNP:n eller ännu mer. Om man handlar genast kan man under de kommande åren gå fram tämligen lugnt och mer små kostnader. Handlar man inte nu blir det mera bråttom varje år. Det blir svårt om inte omöjligt att avhjälpa följderna senare, och kostnaden blir klart högre än den ovan angivna. OECD poängterar att den pågående finanskrisen inte är något argument för att förhala klimatpolitiken. Den akuta krisen tar slut relativt snabbt och tillväxten återhämtar sig, men den klimatpolitiska overksamheten ökar de negativa effekterna av klimatuppvärmningen och höjer kostnaderna för förebyggandet av desamma. Stern uppskattar att om man fortsätter som tidigare har det i slutet av århundradet samlats så mycket växthusgaser i atmosfären att medeltemperaturen på jordklotet med över 50 % sannolikhet stiger med över 5 oc. Detta motsvarar den temperaturökning som skett efter den senaste istiden och skulle ha stor effekt på framtidens geografi, på det var och hur människorna lever. Smältande glaciärer skulle öka översvämningarna och minska mängden rent dricksvatten. Det skulle ha effekt på ca en miljard människor i Indien, Kina och Anderna i Sydamerika. Spannmålsskördarna skulle minska, speciellt i Afrika, och försvaga levnadsmöjligheterna för hundratals miljoner människor. Malaria och denguefeber skulle sprida sig. När havsytan stiger kan tiotals, t.o.m. hundratals miljoner människor utsättas för översvämningar. Specialskydd skulle behövas i kuststäder som Tokyo, New York, Kairo, Shanghai och London. Kanske t.o.m. 200 miljoner människor skulle vara tvungna att flytta på grund av högre havsyta, häftigare översvämningar och hårdare stormar. Å andra sidan skulle förutsättningarna för både lantbruk och turism i de nordliga områdena inklusive Finland förbättras. Det behövs internationellt samarbete, eftersom klimatförändringen är ett globalt problem. Växthusutsläppen i världen har fördubblats sedan början av 70-talet. Om trenden fortsätter skulle de antagligen öka med ca 70 % under Tidigare kom utsläppen huvudsakligen från ekonomier under industrialisering, vilket innebär att den nuvarande växthusgashalten i atmosfären härstammar från dagens rika länder. Av nya utsläpp kommer 2/3 från tillväxtländer och andelen ökar i fortsättningen om klimatpolitiken inte framskrider. Därför är det ytterst viktigt att Kina, Indien, Brasilien och Ryssland deltar. Av klimatförändringen lider först och mest de fattigaste folken och länder som är minst skyldiga till den redan skedda förändringen. Extrema väderfenomen (översvämningar, torka, stormar) föranleder dock ökade kostnader också för de rika länderna. Klimatförändringen kommer att gå vidare under de kommande åren även om klimatpolitiken skulle förändras snabbt. Ett realistiskt mål är därför att stabilisera växthusgashalten i atmosfären något högre än i dag. Enligt OECD förutsätter denna målsättning Aktia Bank Abp Ekonomisk översikt: April

9 att de årliga utsläppen i det långa loppet minskar till en tredjedel eller t.o.m. en fjärdedel av nivån Målet är högt satt men inte omöjligt enligt OECD. Växthusgaser skapas i många branscher. Energiproduktionens andel är störst. År 2004 skapades 26 % av världens växthusutsläpp inom elproduktion och elöverföring. Industrins andel var 19 % och trafikens 13 %. Skogarna binder koldioxid och utgör den centrala upprätthållaren av balansen i atmosfären. Minskningen av skogsareal och degenereringen av skogarna står för 17 % av utsläppen, dvs. mer än hela trafiksektorn. Klimatförändringen kan dämpas både genom att minska energiintensiteten i BNP och genom att minska kolhalten i den använda energin. OECD föreslår ett politiskt program som harmoniserar kostnaden för minskningen av utsläpp mellan de olika utsläppskällorna vid varje tidpunkt. Det implicita priset stiger med tiden då billigare utsläppsminskningar utförts och man går vidare till dyrare. Detta i all korthet är kriteriet för kostnadseffektiviteten. Marknaden kommer inte att omsätta detta i verklighet, eftersom atmosfären ur varje enskild förorenare är en gratis avstjälpningsplats. Enligt OECD utgörs det bäst fungerande alternativet av s.k. "cap-and-trade"-utsläppshandel. I detta system kan den vars utsläpp minskar eller har minskat sälja sina utsläppsrätter till sådana som behöver dem och är därför redo att betala för utsläppsrätten. Att ha litet utsläpp genererar reda pengar och varje företag har ett incitament att minska sina utsläpp. Politikerna beslutar om klimatmål och företagen beslutar om hur de uppnås. Också regeringar behövs för att främja teknologi som minskar utsläpp inom el- och värmeproduktion samt trafik och effektiverar energiförbrukningen i det stora hela. Den offentliga makten har en viktig roll även när det gäller att hindra att skogarna förstörs. Att lägga band på klimatförändringen förutsätter samarbete a) mellan olika länder och b) mellan den offentliga och privata sektorn. Kina håller på att köra om USA som världens största källa av växthusgaser. Vikten av klimatförändringssamarbetet framhävs av att många folkrika länder (Kina, Indien) är "nybörjare" som luftförorenare per capita. Även om energieffektiviteten per producerad BNP-enhet förbättrades enligt målsättningen är BNP-tillväxten i Kina så snabb att det blir svårt att minska de totala utsläppen. Figur 3 BNP-effekt av kostnadseffektiv klimatpolitik till 2050 (Källa: Climate Change Mitigation: What Do We Do?, OECD 2008) Världs-BNP exkl. klimatpolitik Världs-BNP inkl. klimatpolitik. BNP-skillnad 4.8% år Ekonomisk översikt: April 2009 Aktia Bank Abp

10 USA: Börjar stimulansen få effekt Recessionen i USA började redan i december Detta bekräftades i december 2008 av NBER (National Bureau for Economic Research) och dess konjunkturgrupp, som är den högsta auktoriteten i konjunkturfrågor i USA. Över 5 miljoner arbetsplatser har försvunnit under recessionen. Prognoser för 2009 har reviderats ner överallt i världen i över ett års tid redan (figur 4). Hur djup kommer recessionen att bli och hur länge kommer den att vara? Osäkerheten ökar i och med att vi genomlever den första globala krisen i den globaliserade realekonomin. Svagheten har spridit sig samtidigt till alla kontinenter. Negativa multiplikatoreffekter har en större roll än någonsin och världshandeln krymper snabbt (figur 2). En besk specialkrydda till den nuvarande krisen ger det faktum att det är fråga om den första globala krisen inom den globaliserade finansmarknaden. Krisen är den första av sitt slag, men är den den sista? Eller är det ett förebud om det som komma skall? Nobelpristagaren i ekonomi 2008 Paul Krugman frågade vid NABEs (Nation Association for Business Economics) 50-årsjubileumsmöte i Washington senaste oktober om finansmarknadens globalisering har ökat sannolikheten för globala finanskriser permanent. Tillspetsningen av finanskrisen i september-oktober efter investeringsbanken Lehman Brothers konkurs visade att tecknen på en upprepning av depressionen på 30-talet var klara. Det att man lyckas undvika den Stora Depressionen beror på den snabba globala ekonomisk-politiska reaktionen av aldrig tidigare skådad styrka. Centralbanken FED har aldrig varit så här aggressiv. Samtidigt för finanspolitiken budgetunderskottet till % av BNP Den egentliga stimulansen, inklusive stöd av finansmarknaden, uppgår till 8 10 % av BNP Stimulansinsatsen torde vara större än någonsin. På 1930-talet förvärrades depressionen av den ekonomiska politiken. I dag är situationen diagonalt motsatt. Den Stora Depressionen kommer att undvikas, men USA har i många år lånat tillväxt från framtiden. Då den kumulerade skulden ska smältas ner är en snabb återgång till de senaste årens trendtillväxt önsketänkande. Hur hamnade man här? Uppsvinget i ekonomin var det längsta i USA:s statistikförda historia. Under det övergick en allt större del av den inhemska efterfrågan i importen, och bytesbalansen försvagades med fart (figur 5). FEDs lätta penningpolitik stödde konsumenternas skuldsättning och gav näring åt it-börsbubblan, som sprack Den korta och lindriga recessionen pågick från mars till november Under recessionsåret 2001 sänkte FED styrräntan från 6,5 till 1,75 % (figur 6). Den reala styrräntan sjönk med 5 procentenheter och hamnade på minus. Samtidigt försvagade president Bushs finansstimulans budgetbalansen med ett belopp som motsvarade 6 ½ % av BNP (figur 11). Den enorma stimulansinsatsen motarbetade en recession som inte fanns. Jordmånen blev gynnsam för uppkomsten av bostadsmarknadsbubblan och subprime-lånekulturen. I figur 6 visar den streckade linjen John B. Taylors uppskattning av utvecklingen av den optimala styrräntan. Skillnaden mot den förverkligade styrräntan var som högst 4 procentenheter Bostadsmarknadsbubblan livnärdes av billiga pengar och den hade kunnat driva ekonomin till recession också utan subprimestöket. Efter utlösningen av finanskrisen var centralbankens förmåga att styra marknadsränteutvecklingen svagare än någonsin Prisskillnaden mellan de pengar bankerna lånar ut och de pengar staten lånar ut växte till 2 procentenheter i augusti 2007 (figur 7). Därefter spelade man i över ett års tid ett nervspel där situationen många gånger visade sig ha lagt sig tills man igen återgick till ruta ett. Det värsta var dock fortfarande på kommande, och räntepremien steg till 4½ % då finanskrisen eskalerade i september-oktober 2008, när Lehman Brothers gick i konkurs. Trots att de senaste månaderna har pekat mot det bättre är normaliseringen av kreditmarknaden pinsamt långsam. När det gäller att söka efter skyldiga till finanskrisen lyfte den ansedda ex-ordföranden för NBER, president Obamas nuvarande rådgivare Martin Feldstein redan för ett år sedan upp följande kandidater till de anklagades bänk: 1) FEDs ultralätta penningpolitik, 2) regeringens subventionsstöd till subprimemarknadens uppkomst, 3) dåligt fungerande finanstillsyn och 4) dålig bankpraxis (bad banking). Aktia Bank Abp Ekonomisk översikt: April

11 Figur 4 Figur 5 Figur 6 8 Ekonomisk översikt: April 2009 Aktia Bank Abp

12 Våghalsig stimulans segrar recessionen Redan i maj 2006 såg Aktias Ekonomiska översikt bostadsmarknadsbubblan som ett av de värsta hoten mot den ekonomiska tillväxten. I januari 2007 räknade vi med att sannolikheten för recession hade stigit till 35 % och i maj 2007 till hela 40 %. Recessionen började i december På bostadsmarknaden har kraschen varit total. Bostadspriserna fortsätter att sjunka (figur 8) då betalningsanmärkningar och tvångsinlösningar ökar antalet osålda bostäder. Den strama kreditmarknaden ökar plågan. Obalansen mellan efterfrågan och utbud upprätthålls även av de klirrande kuverten. När bostadspriserna sjunker underskrider allt fler bostäders värde bolånebeloppet. Många frestas av tanken att stoppa nycklarna i ett kuvert och lägga det i bankens postlucka. Då mistar man bostaden, men samtidigt försvinner också bolånet. Lite hopp ger det att bostadsbyggarnas NAHBförtroendeindikatorn slutade dyka i slutet av förra året och den har redan vänt uppåt (figur 9). Trots att också bostadsprisernas nedförsbacke har avtagit något (figur 8) och bostadshandeln planat ut kommer det att ta tid innan bostadsmarknaden finner balans. Konsumenternas förtroende är lägre än någonsin under seriens historia (figur 10). Misstroendet mellan finansinstitut har inte gett vika trots FEDs åtgärder. Kreditvillkoren har stramats åt för alla lån fast regeringarna de facto har signalerat åt alla aktörer att ingen betydande bank kommer att låtas gå i konkurs i något utvecklat land. Som följd av den dämpade ekonomiska tillväxten och den ekonomiska stimulansen kommer budgetunderskottet att 10-faldigas från våren 2007 till slutet av prognosperioden (figur 11). I förhållande till BNP uppgår budgetunderskottet 2009 till %. Förändringen från året innan är över 10 procentenheter. Stimulansåtgärder har aldrig varit så omfattande. Tack vare den aggressiva ekonomiska politiken och de sjunkande råvarupriserna utgår vår grundprognos från att ekonomin får fast mark under fötterna mot slutet av innevarande år. Enligt vår grundprognos minskar BNP i USA 2009 med 3,0 % på årsbasis. Återhämtningen som börjar i slutet av innevarande år ger ekonomin en tillväxt på 1 % En recession, som pågår från december 2007 till december 2009, dvs. 24 månader, och är således den längsta sedan depressionen på 30-talet, ger vi en sannolikhet på 75 %. Sannolikheten för en svagare utveckling är 25 %. Dåvarande chefen för kongressens budgetbyrå, president Obamas budgetchef Peter Orszag bedömde vid NABEs konferens i Washington i mars 2008 att den statliga skulden med dagens politik skulle utgöra 400 % av BNP För att råda bot på skuldsättningen förutsätts antingen a) en minskning av budgetutgifterna med 7 % av BNP eller b) en åtstramning av beskattningen med 7 % av BNP. Utgiftssidan belastas förutom av det dyra kriget i Irak av federationens Medicareutgifter. Stimulansåtgärderna höjer budgetunderskottet till % av BNP 2009 (figur 10). När tillväxten kommer i gång börjar man smälta ner budgetunderskottet. Balanseringen av den offentliga ekonomin kommer att begränsa de ekonomiska tillväxtmöjligheterna i många år. Den omättlige konsumenten vid vägens ände Den privata konsumtionen som var motorn för ekonomin år ut och år in har nu rasat. De centrala bakgrundsfaktorerna bakom konsumtionen är hushållens inkomstflöde och förmögenhetsreserv. On/offvariabeln när det gäller inkomstflödet är sysselsättningen. Över 5 miljoner arbetsplatser har försvunnit under recessionen. Arbetslöshetsgraden steg från 4,4 % i mars 2007 till 8,5 % i mars 2009 och uppgången fortsätter (figur 13). Sommaren 2010 kan arbetslöshetsgraden närma sig 10 %. Förmögenhetsreserven anger värdet på den egendom som hushållen vid behov kan realisera. Förmögenhetens betydelse accentueras i ett land där det sociala skyddsnätet är stormaskigare än i Europa och pensionsskyddet baserar sig på personliga besparingar. Dessutom är medelamerikanen i dag närmare pensionsåldern än någonsin tidigare. Enligt undersökningar övergår 5 10 % av förändringen i för mögenheten i USA till konsumtionsefterfrågan inom 1 2 år. Aktia Bank Abp Ekonomisk översikt: April

13 Figur 7 Figur 8 Figur 9 10 Ekonomisk översikt: April 2009 Aktia Bank Abp

14 Under den rekordlånga högkonjunkturen på talet låg aktiekurserna i fokus för "förmögenhetseffekten". På 2000-talet har bostadspriserna den rollen. Enligt FEDs exordförande Greenspan siktar framtidens centralbankspolitik allt mer på utvecklingen av tillgångarnas värde. På aktiemarknaden var år 2008 uruselt. Figur 12 visar börsindexen S&P 500, Dow-Jones, det teknologitunga Nasdaq och Russel, som består av mindre företag. Den bredaste bilden av förmögenheten som är bunden till amerikanska aktier ger Wilshire index, som täcker över 90 % av aktiernas marknadsvärde. I skrivande stund är förändringen i de mest omfattande börsindexen nästan 40 % på minus jämfört med året innan, och den förmögenhetseffekt som härleds från dem är starkt negativ. Den allmänna optimismen ökas dock av att börskurserna stigit kraftigt i snart 2 månader. Bostadsprisernas snabba uppgång under de första åren på 2000-talet genererade en positiv förmögenhetseffekt. Bostadsförmögenhetens ökade värde understödde konsumtionen, då nästan 70 % av amerikanska hushåll äger en bostad. Man tog mera kredit mot bostadens ökade värde och konsumerade pengarna. Då bostadspriserna började sjunka (figur 8) stängdes den finansieringskanalen. Bostadsbyggandet, som i åratal var en betydande faktor i den ekonomiska tillväxten, har rasat (figur 9). Under 2000-talets första år allokerades en så omfattande del av de totala samhällsekonomiska resurserna till bostadssektorn att normaliseringen kapade av en stor del av den ekonomiska tillväxten Situationen börjar lätta först i slutet av Hushållens skuldsättning reducerar ekonomins tillväxtmöjligheter då det inhemska sparandet inte räcker till för att finansiera investeringarna. Hushållens skuldsättning nådde sin återvändsgränd och sparkvoten vände uppåt hösten 2008 då arbetslöshetsriskerna ökade. Sedan dess har konsumtionen utvecklats svagare än inkomsterna. På kort sikt har detta gjort recessionen djupare, men på längre sikt skapar den redan skedda uppgången i sparkvoten förutsättningar för en hållbar ökning av konsumtionen i framtiden. minskat. Under de senaste månaderna har trenden förstärkts trots att också resten av världen har hamnat i recession och dollarn har stärkts. Hittills har motparten till det förbättrade underskottet i utrikeshandeln främst varit EU. Underskottet mot Japan har minskat något, och mot Kina verkar ökningen i underskottet ha stannat upp (figur 5). Då utlandsskulden ökar, stiger låneskötselkostnaderna och en mindre del av inkomsterna genererade av ökad BNP blir kvar hos inhemska aktörer. Hushållens möjligheter att konsumera och/eller företagens möjligheter att investera försvagas. En lång kumulering av utlandsskulden minskar tillväxtmöjligheterna i det skuldsatta landet. USA har emellertid en avvikande ställning. Då utlandsskulden och skuldkostnaderna definieras i dess egen valuta, minskar dollarförsvagningen skulden i de övriga valutorna samtidigt som valutaförsvagningen förbättrar inhemska företags konkurrenskraft och exportinkomster. För världsekonomin vore det gynnsamt om balanseringen av USA:s bytesbalansunderskott framskred utan dramatik. Bytesbalansunderskottet är en följd av spänningar i makroekonomin och otillräckligt nationellt sparande. Underskottet i den amerikanska bytesbalansen är i dag 3 ½ % av BNP. Då USA:s andel av världs-bnp är klart över 20 % (tabell 9, s. 61), förutsätter finansieringen av bytesbalansunderskottet ett kontinuerligt nettokapitalflöde till USA som motsvarar närmare 1 % av den globala BNP:n. 2 ½ miljard dollar utländskt kapital netto ska strömma in i landet varje arbetsdag året runt. Man har uppskattat att USA lånar drygt 2/3 av hela den övriga världens sammanlagda nettobesparingar. Kinas, Japans, Koreas, Indonesiens och Taiwans centralbanker har varit centrala finansiärer till USA:s skuldtrend. Kina har kört om Japan och blivit den största enskilda ägaren av amerikanska statliga skuldebrev. Landet ägde över 700 miljarder dollar amerikanska statsskuldebrev i januari Under innevarande år har Kina dock minskat sina köp. Nationell skuldsättning och dess finansiering Åren tillfredsställdes en växande del av den inhemska efterfrågan i USA av importen. Som störst var bytesbalansunderskottet 6 ½ % av BNP i slutet av Från hösten 2006 har obalansen Aktia Bank Abp Ekonomisk översikt: April

15 Figur 10 Figur 11 Figur Ekonomisk översikt: April 2009 Aktia Bank Abp

16 I mars 2009 var den amerikanska industriproduktionen nästan 15 % mindre än året innan. När världshandeln krympte rasade exporten med 25 % från förra sommaren. När importen minskade ännu mera, dvs. 30 %, krympte bytesbalansunderskottet ytterligare. Protektionistiska aktioner mot Kina skulle knappast förbättra balansen i utrikeshandeln eftersom USA egentligen inte längre har sådan produktion kvar som konkurrerar med importen från Kina. Protektionismen skulle högst sannolikt flytta över Kinaimport till andra utvecklande länder. Och hur skulle det centralt styrda Kina reagera? Om det omdirigerade sina placeringsströmmar skulle dollarn och USA:s statsfinansiering hamna i farozonen. Uppskattningsvis 70 % av de asiatiska centralbankernas valutareserv är investerad i amerikanska objekt. Vi tror inte på någon snabb vändning i investeringspolitiken. Kina kommer sannolikt att minska dollarns andel i sin valutareserv, så att en större del av ökningen i reserven placeras i euro och yen. Handelsöverskottet (figur 18) ger Kina fortfarande en bra möjlighet att göra det. Yuanens dollarkoppling avskaffades sommaren 2005, och fram till juli 2008 apprecierades yuanen med sammanlagt 16 % mot dollarn. Stärkningstrenden avbröts i fjol somras. Vilken är risken för en Stor Depression? Enligt vår grundprognos kommer den amerikanska ekonomin att krympa fram till nästa höst. Mot slutet av året kommer aggressiva ekonomisk-politiska åtgärder att besegra recessionen och en långsam uppgång börjar Vi ger detta scenario en sannolikhet på 75 %. Möjligheten för en djupnande recessionsspiral och depression kan alltså inte uteslutas. Den risken har emellertid minskat och minskar fortfarande för varje månad. En central riskfaktor är konsumenternas förtroende som försvagas av bostadsprisfallet och den ökade arbetslösheten. Åtstramningen av kreditvillkor ökar riskerna i anslutning till konsumentbeteendet. Centralbanken och regeringen har gjort sitt allt för att få kreditmarknaden att fungera normalt. Att lyckas i detta vore viktigt också för företagssektorn eftersom 95 % av bankerna stramade åt stora och 90 % av bankerna små företags kreditvillkor i USA under hösten. Under de senaste veckorna har man sett de första tecknen på att finanssektorn håller på att tillfriskna. Bilindustrin, som har en enorm sysselsättande verkan, är en av riskkoncentrationerna. "Ett stort lik" vore ödesdigert för förtroendet. Ekonomin tål dock också dåliga nyheter mycket bättre då de har börjat varvas med goda. Sammandrag av den amerikanska ekonomiska utvecklingen I skrivande stund har USA befunnit sig i recession nästan 1 ½ år. Ekonomin får fast mark under fötterna mot slutet av Den tvååriga recessionen kommer att gå i historien som den längsta efter den Stora Depressionen. Också efter recessionen torr vi att tillävxten hålls anspråkslös. Som bäst kommer tillväxtsiffrorna att nå till 2 3 % under de första åren av nästa årtionde. Kollapsen i världshandeln syns i amerikanska exportsiffror, och industriproduktionen är i skrivande stund nästan 15 % lägre än för ett år sedan. När det gäller arbetsplatser har recessionen gjort av med över 5 miljoner hittills. Risken för en utdragen recessionsspiral minskas dock av den aggressiva ekonomisk-politiska stimulansen och nedgången i oljepriset. De första ljusglimtarna har redan setts både inom finanssektorn och i ekonomin överlag. BNP krymper med 3,0 % 2009 (figur 15). Då tillväxtarvet som överförs till 2010 kommer att vara något negativt, ökar BNP 2010 med bara 1,0 % på årsnivå, även om tillväxten inom året uppgår till 1 ½ 2 %. Inflationen ökade till 3,8 % 2008 på grund av dyr olja, dyr mat och försvagad dollar. När olje- och matpriserna har rasat uppgår inflationen 2009 till -0,7 %. Deflationsspiralen undviks och 2010 är inflationen 1,0 %. Den största belastningen är den tillbakagående bostadsmarknaden och den ihållande kreditmarknadskrisen. Åtstramningen av kreditvillkor har spridit sig till bil- och konsumtionskrediter. Bostadsmarknadskrisen kommer att påverka ekonomin långt framöver. Ökad arbetslöshet och negativ förmögenhetseffekt pressar konsumtionen. Bilindustrins öde är betydande förutom med tanke på psykologin även med tanke på dess direkta sysselsättningseffekt. I det långa loppet är uppgången i sparkvoten, som redan hänt, en god nyhet, även om den har försvagat ekonomin på kort sikt. I skrivande stund uppgår FEDs styrränta till 0,0 0,25 % (figur 6). Den vänder uppåt sommaren FEDs exit-strategi testas först Om överstimulansen avvecklas i tid kan accelereringen av inflationen undvikas. USA har lånat tillväxt från framtiden. Den övre gränsen i USA:s tillväxtintervall kommer i många år att vara lägre än den uppfattning man under de senaste åren haft om tillväxttakten för den potentiella produktionen. Aktia Bank Abp Ekonomisk översikt: April

17 Figur 13 Figur 14 Figur Ekonomisk översikt: April 2009 Aktia Bank Abp

18 Kina: Har det redan vänt? Den kinesiska tillväxten har i många år förväntats sakta av, men verkligheten har trotsat västerländska prognoser. BNP steg 2006 med 11,6 % och 2007 med 13 %. År 2008 saktade tillväxten av till 9 %, och i januari-mars 2009 tryckte den avmattade internationella efterfrågan tillväxten till 6 %. På årsbasis förväntas Kinas BNP växa med 6,5 % 2009 och med 8 % Lågkonjunkturen som sprider sig från utlandet bekämpas med ett stimulanspaket som enligt regeringens meddelande i slutet av förra året kommer att utgöra 13 % av BNP Enligt IMF uppgår den egentliga krishanteringssatsningen till 3,2 % av BPN Stimulansen inriktas dels på hushållens konsumtion, dels på bostads- och infrastrukturella investeringar. Vid sidan av grundläggande stimulansåtgärder finns varierande aktiviteter, då den offentliga sektorn köpt osålda bostäder och delat ut konsumtionskuponger. Fördelen med den kinesiska stimulansen är att regeringens beslut omsätts i verkligheten snabbare än annorstädes. Detta gäller också byggverksamheten som regeringen stöder. Allt som allt tror vi alltså att stimulansen sätter fart på ekonomin redan inom de närmaste månaderna. I det "utvecklande Asien" (= Asien exkl. Japan, Hongkong, Korea, Singapore och Taiwan) bor 52 % av världens befolkning. Kinas andel av världens befolkning är 21 %. Beräknat enligt rådande valutakurser är landets BNP fjärde störst i världen med bara USA, Japan och Tyskland före sig. Då man jämför länder på mycket olika utvecklingsstadier är det dock skäl att göra en köpkraftsparitetsjustering. Enligt detta räknesätt är Kina den näst största ekonomin i världen. Dess andel av den globala BNP:n var 11 % 2007 (tabell 9, s. 61). USA:s andel av BNP var 21 % och av befolkningen knappa 5 %. Den materiella levnadsstandarden eller BNP per capita var över 8-faldig i USA jämfört med Kina. Från 1990 har Kinas BNP vuxit med 10,4 % och produktivitet med 9,2 % per år i snitt (figur 16). Om Kinas produktivitet i fortsättningen årligen stiger 5 6 procentenheter snabbare än USA:s reduceras produktivitetsskillnaden mellan länderna till 4 ½-faldig inom 15 år. I början av 2020-talet vore Kinas köpkraftsparitetsjusterade BNP lika stor som USA:s. Asien med Kina i spetsen håller på att återta den ställning det haft under största delen av de senaste åren (figur 17). Framtidens Kina, där potentialen för att öka förmögenheten är enorm är utan tvekan den viktigaste marknaden i världen. År 2007 var Kinas andel av världens export 7,8 %, klart högre än Japans 4,7 %. Större var bara USA (9,6 %) och Tyskland (9,2 %). EU är Kinas största handelspartner före USA och Japan. Ännu i 2004 var den kinesiska utrikeshandeln nära balans. Efter det har överskottet vuxit kraftigt (figur 18) ökade exporten med 17 % och importen med 19 %. Bytesbalansöverskottet var 7,2 % av BNP. Kinas valutareserv, som i slutet av 2008 var miljarder US-dollar (drygt 40 % av BNP), är störst i världen. Den förvaltas av Safe som lyder under den kommunistiska ledningen. För utländska investeringar ansvarar en mindre enhet, China Investment Corporation (CIC) som grundades 2007 och förvaltar en reserv på 200 miljarder US-dollar. Enligt kinesiska myndigheter eftersträvar CIC inte bestämmanderätt i företagen det placerar i. Trots detta är dess placeringsverksamhet föremål för stor uppmärksamhet. Då även andra statliga placeringsfonder ("sovereign wealth funds" i Ryssland och oljeproducentländer) har vuxit har man inom IMF och EU diskuterat ett regelverk (code of conduct) för statliga fonders placeringsverksamhet. Målsättningen är att öka transparensen, saknaden av vilken livnär den för alla skadliga protektionismen och onödig reglering. T.ex. i Tyskland har man redan övervägt nya regler med vilka man kunde begränsa statliga fonders placeringar i strategiska branscher. I USA förhindrade motsvarande arrangemang Kinas försök att köpa det amerikanska oljebolaget Unocal Å andra sidan har bankers finansieringsproblem nu öppnat dörren för Kinas och oljeproducentländernas placeringar i både den amerikanska och den europeiska banksektorn. Denna dörr kommer knappast att kunna stängas på nytt. Kina har i flera år varit lokomotivet för Asien. Japan har dragit största nytta av Kinas sug men en betydande del av även Tysklands och USA:s totala exportökning har gått till Kina. I mars 2009 minskade den kinesiska exporten med 17 % från året innan, medan importen föll med 25 % (figur 19). Även om en betydande del av det minskade importvärdet förklaras av billigare priser på olja och andra råvaror, betyder det inkomstförluster för många länder som producerar råvaror. Aktia Bank Abp Ekonomisk översikt: April

19 Figur 16 Figur Olika områdens och ekonomiers globala BNP-andel, % % från år 1000 till år 2000 Asien USA Västeuropa Ryssland och Östeuropa Sydamerika Afrika Figur Källa: Angus Maddison,OECD 16 Ekonomisk översikt: April 2009 Aktia Bank Abp

20 Asien och Sydamerika blev under de senaste åren spelplanen för Kinasyndromet där både amerikaner och européer var rädda för att bli utomstående betraktare. I Kinasuget växte både Afrika och Latinamerika snabbare än någonsin. Nu är läget plötsligt ett annat. Kina har länge drivit en slapp penningpolitik. M2- penningmängden ökade med 18 % Statens budgetutgifter steg med 26 % och inkomster med 20 %. Tack vare den snabba ökningen i skatteinkomster var budgetunderskottet 0,6 % av BNP, dvs. enbart hälften av det förväntade. På grund av högre matpriser steg inflationen till 9 % våren I mars 2010 var den 1,2 % på minus. Enligt den elfte femårsplanen ( ) eftersträvar Kina att 2020 vara en av de ledande teknologiutvecklarna i världen. Utvecklingsanslagen till vetenskap och teknologi har ökat, och i och med att Kina snart kommer att passera Japan när det gäller forsknings- och utvecklingsutgifter blir det världens näst största forskningsland efter USA. Jämfört med Ryssland har Kina mångfaldiga forsknings- och utvecklingsutgifter. Två tredjedelar av det kinesiska forsknings- och utvecklingsarbetet finansieras och genomförs av företag. Flera internationella företag har flyttat delar av sin forskning och utveckling till Kina. Lönerna har på 2000-talet stigit i Kina med % per år. År 2007 steg löneinflationen till 19 %. Enligt IMF överdriver statistiken dock den genomsnittliga ökningstakten eftersom den baserar sig på ett sampel som inte till fullo beaktar de arbetare som flyttar (ofta utan tillstånd) från landsbygden till tillväxtcentra och som har mycket anspråkslösa lönekrav. I kustprovinserna där lönenivån i utgångsläget har varit klart högre än i det övriga landet är en snabb uppgång i lönerna emellertid ett faktum. Arbetskostnaderna har ökat även på grund av den nya arbetsavtalslagen som trädde i kraft Enligt den ska varje anställning basera sig på ett skriftligt arbetsavtal där anställningens villkor och ersättningar fastställs. Anställda som haft två på varandra följande visstidsanställningar eller varit i samma arbetsgivares tjänst i över 10 år ska ges fast anställning. Uppsägningsersättningen är lika med en månadslön för varje arbetsår. Hyrd arbetskraft har nästan samma rättigheter som annan arbetskraft, och hyresarbetare ska anställas permanent om anställningen pågår längre än ett år. Ställningen för de arbetare som flyttat från landsbygden till staden förändras inte. De snabbt stigande lönerna och yuanens förstärkning På grund av minskande export sjönk industriproduktionens mot dollarn har lett till att talrika produktions med låg tillväxt i november-januari till 5 6 %, då förädlingsgrad har stängts eller flyttats från kustpro- den under första hälften av 2008 ännu var drygt 15 %. I Aktia Bank Abp Ekonomisk översikt: April vinserna till inlandet. Myndigheterna har förstärkt trenden genom att i kustområden minska skattelättnaderna för exportprodukter. Enligt en enkät har % av de fabrikerna i provinsen Quandong stängts under det senaste året. Lika många anläggningar väntas stänga under de närmaste ett eller ett par åren då regeringen pressar företag med låg produktivitet och låga löner att flytta från kusten till inlandet dit den tack vare industrialiseringen ökade förmögenheten ännu inte nått. Det finns en önskan om att företag som försvinner ersätts av nya företag med hög förädlingsgrad som förorenar mindre och förbrukar mindre energi. För att stöda denna utveckling öppnas det nya och återigen nya industriparker i Guandong och Suzhou. I dessa parker godkänns bara högt utvecklad elektronik- och hälsovårdsindustri. Enligt en utredning av USA:s handelskammare i Shanghai 2008 bedömer över hälften av de utländska företagen i landet att Kina håller på att förlora sin fördel i förhållande till de övriga lågkostnadsländerna i Asien. Många har redan övervägt omplacering av verksamheten. Allt detta visar att fortsättningen på Kinas framgångshistoria allt mer vilar på tillväxten hos den inhemska efterfrågan och konsumtionen. Trots att lönenivån har stigit är arbetskraften fortfarande förmånlig. Enligt uppgifter från teknologiindustrin är den genomsnittliga kostnaden för en teknologiarbetare 25 euro per timme i Finland då den i Kina och Indien är 0,5 1 euro per timme. Det är bara en allvarlig rubbning av den sociala balansen som kan äventyra tillväxten i Kina i det långa loppet. Hittills har man inte sett några tecken på det. Situationen kan förändras snabbt då avmattningen av tillväxten har avbrutit den goda sysselsättningsutvecklingen. Under en kort tid har 23 miljoner interna gästarbetare i landet fått återvända till sin hemort då de inte längre får arbete i exportindustrin. Totalt finns det ca 130 miljoner gästarbetare. De pengar de skickar hem har uppskattats utgöra 40 % av landsbygdsbefolkningens inkomster. Den kinesiska regeringen har under de senaste åren börjat ta olika medborgarrörelsers initiativ mera på allvar och London Citys Kina 2015-scenario anser inte politikrelaterade risker vara centrala. Om ökningen i levnadsstandarden fortsätter är det först om 5 10 år som trycket på enpartisystemet börjar förändra förvaltningsmodellen. Om trenden avbryts kan trycket öka mycket fortare.

21 februari-mars 2009 steg industriproduktionsökningen dock till 10 % (figur 20). Anledningen torde vara stimulanspolitiken, då investeringarna växer med 30 %. Tiden får visa om förändringen blir bestående. Staten har dämpat konsumtionen och understött (tvångs)sparandet i åratal. Den våldsamma uppgången i investeringarna har möjliggjorts av den höga sparkvoten som har uppskattats vara 50 % av BNP. Om den privata konsumtionen ska agera tillväxtmotor måste sparkvoten fås ner. Det i sin tur kräver att socialskyddet förbättras. Det kommunistiska partiet har börjat lägga vikt vid a) spänningar på grund av intern ojämställdhet och b) miljöproblem, som är ett pris för maximeringen av BNP-tillväxten. Som mål för femårsprogrammet ställdes ett "harmoniskt samhälle". Jordbrukarnas inkomstnivå samt tillgång till dricksvatten och el ska förbättras. Befolkningen på landsbygden ges gratis bashälsovård, och deras rättigheter i förhållande till de lokala myndigheterna, som ofta på orimliga villkor tvångsinlöst odlingsjord till byggprojekt, förbättras. Man kommer att ingripa i det allt svårare miljöproblemet genom att minska energiförbrukningen med 20 % i förhållande till producerad BNP-enhet. Borta är maximeringen av den ekonomiska tillväxten utan hänsyn till miljöverkningarna. Orsaken är klar: 15 av de 20 mest förorenade städerna i världen finns i Kina! I Kina har industriarbetsplatsernas sysselsättningsandel sjunkit från 45 % 1985 till ca 20 %. I USA minskade industrins andel av sysselsättningen samtidigt från ca 20 till 12 %. I dagens Kina har industrin samma roll som sysselsättare som den hade i USA Bankerna har inga stora problem. Den snabba uppgången i lånestocken har minskat gamla oreglerade krediters andel till under 5 %. Börsdugliga banker och banker som eftersträvar börsduglighet har stramat åt sin kreditgivning i syfte att nå bättre lönsamhet och ökat ägarvärde. I mars växte bankernas utlåning med 30 % från året innan, då regeringen "hoppats" på bankernas stöd till återhämtningen av ekonomin. Den offentliga skulden är under 20 % av BNP, dvs. liten i internationell jämförelse, trots att 2007 var det första på 20 år då den offentliga ekonomin visade överskott. Från hösten 2003 till sommaren 2008 var centralbanken oroad över överhettning. Man ville dämpa ökningen i lånen genom att strama åt bankernas reservkrav, kontrollera kreditvolymer och höja styrräntan. På BNP-tillväxten hade åtgärderna ingen som helst effekt. Då den ekonomiska tillväxten saktade av hösten 2008 förändrades linjen. Efter september har centralbanken sänkt styrräntan fem gånger, från 7,5 % till 5,3 %. Därtill har man lättat på bankernas kassakrav och avstått från kreditkvoter. Ökad välfärd på landsbygden är en av regeringens främsta målsättningar, eftersom en tudelning av landet är ett hot mot samhällsfriden. Landsbygden har förtur också i det finanspolitiska stödpaketet. I många provinser kan jordbrukare köpa hushållsmaskiner (teveapparater, kylskåp, mobiltelefoner) på 13 % rabatt. Den inhemska efterfrågan är i nyckelposition då den kinesiska regeringen vill främja tillväxt och gynnsam utveckling av sysselsättningen. I Kina är inkomstskillnaderna bland de största i världen och pekar dessutom uppåt. Enligt officiell statistik förtjänar de rikaste 10 % av hushållen 21 gånger mera än de fattigaste 10 %. Enligt Asiens utvecklingsbank är inkomstskillnaderna i Kina något större än i USA. Enligt en annan undersökning kan ovannämnda skillnad i verkligheten vara 55-faldig. Det skulle göra inkomstskillnaderna i Kina större än i Brasilien och Argentina. Största delen av de nya arbetsplatserna har skapats i bygg- och servicebranschen. En megatrend inom världsekonomin har varit att industriarbetet förflyttats från utvecklade länder till Kina, men det har inte kompenserat nedskärningarna i gamla statliga företag. För en kinesisk bilist kostar en liter 97-oktanig bensin 0,60 euro. Regeringen har länge bestämt riktpriset för bränsle. Subventionerna dämpade inflationen och stödde den inhemska konsumtionen men tärde på budgettillgångarna med hela 2 % av BNP. Dessutom gav systemet näring åt obalansen mellan efterfrågan och utbud av energi. På grund av prisregleringen har en stor del av den kinesiska oljeförädlingen varit olönsam. Regeringen har löst problemet med understöd till företag. Bränsleprisreformen som trädde i kraft i början av innevarande år genomfördes så att man tog i bruk en bränsleskatt på bensin och diesel. Prissättningen frigörs i början av nästa år. I dagens situation kan reformen förverkligas utan att detaljpriset på bränsle stiger. I fortsättningen följer detaljpriserna världsmarknadspriserna bättre än nu. Kina får en allt viktigare roll på den globala energimarknaden. En dryg tredjedel av ökningen i världens oljeefterfrågan kom från Kina. Åren kommer landets energiefterfrågan att öka med 60 % tack vare den snabba tillväxten inom industrin och trafiken. Största delen av den kommer att täckas med kolkraft, vars andel av totalenergin stannar på 60 %. Efterfrågan på olja växer med 50 % före År 2005 producerade landet hälften av den olja det 18 Ekonomisk översikt: April 2009 Aktia Bank Abp