Out of the frying pan but not out of the woods
|
|
- Camilla Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Out of the frying pan but not out of the woods Mot bakgrund av en av de svåraste finansiella kriserna i modern historia och en global ha ndelskollaps har den exportberoende svenska ekonomin fallit ihop som ett korthus. BNP-tillväxten är nu -6,5% å/å och det finns betydande risker för en ytterligare försämring under andra kvartalet. För helåret 2009 förväntar vi oss en nedgång i BNP-tillväxten motsvarande 6% å/å vilket kort sagt är exempellöst erhålls en marginell återhämtning om 0,75% å/å och 2011blir BNP-tillväxten hela 3% å/å. Även under mer normala omständigheter är det svårt att skatta potentiell BNP; under nuvarande o m- ständigheter näst intill omöjligt. Med dessa kvalifikationer i åtanke, pekar ändå de flesta estimat på att potentiell BNP växer med ca 2% å/å. Från ett resursutnyttjandeperspektiv medför den mycket svaga ekonomiska utvecklingen därför att det så kallade produktionsgapet är i paritet med eller till och med sämre än under Sveriges egen finanskris i början av 1990-talet. Och även om tillväxttakterna framöver skulle hamna i linje med det starkaste återhämtningsåret sedan slutet av talet kommer det att dröja tills tidigast 2013 innan produktionsgapet ånyo kan slutas. Riksbanken bör därför ta varje chans att avvärja det massiva deflationshot från det historiskt låga r e- sursutnyttjandet som fortfarande ligger över den inhemska ekonomin. Givet att det nominella ränt e- golvet har nåtts (0,25%), finns det fortfarande möjligheter till att Riksbanken kommer att experimentera med mer okonventionella åtgärder, förutom de expanderade konventionella åtgärder som nu är legio inom centralbanksvärlden. I förhållande till föregående prognos, och trots att stora osäkerheter kvarstår, uppfattar vi att de kortsiktiga ekonomiska riskerna till stor del har inneslutits. Olyckligtvis har detta skett på bekostnad av mer långsiktiga strukturella svagheter som förblir utan åtgärd. Hur kommer till exempel uppfattningen och prissättningen av risk att balanseras till nytta för allmänheten när investerare och banker i princip har givits möjligheten att socialisera förluster, men privatisera vinster?
3 En mycket ljus antagandebild Från ett marknadsperspektiv, framstår Danske Banks internationella prognoser antagligen som optimistiska. I korthet innebär vår prognos att den extremt expansiva penning- och finanspolitiken stabiliserar såväl den finansiella som reala ekonomin. Dessutom antas alla de normala stabiliserande faktorerna, såsom lägre inflation och högre köpkraft, få ett stort genomslag på tillväxten. Svensk exportindustri förlorar marknadsandelar Ovanstående medför en gradvis stabilisering av global tillväxt under återstoden av innevarande år, och en återhämtning till, och slutligen över, global trendtillväxt under resten av prognosperioden Global BNP- och investeringstillväxt Svensk världsmarknads- och exporttillväxt Källor: NIESR, Statistiska centralbyrån (SCB) och Konjunkturinstitutet (KI). Egna beräkningar. Sammantaget beräknas exporten falla 15% å/å innevarande år, men återvända till positiv tillväxt om 1,25% å/å Först 2011 är svensk export tillbaka till trend, med en förväntad tillväxt om 5,5% å/å. Den globala handelskollapsen kommer att inverka menligt på Sverige Källa: National Institute for Social and Economic Research (NISER). Egna beräkningar. Under sådana förutsättningar finns det inget alternativ till att också förvänta en gradvis återhämtning av svensk världsmarknadstillväxt, vilket i sin tur borde lämna ett positivt avtryck på den exportberoende svenska ekonomin. Men det finns samtidigt anledning att frukta en svagare återhämtning av svensk export; att svensk exportindustri förlorar marknadsandelar. Det globala resursutnyttjandet väntas samtidigt vara lågt under en längre tid, och efterfrågan på typiska svenska exportvaror insats- och investeringsprodukter därmed vara fortsatt svagt. Trots detta väntas svensk tillväxt ändå reagera positivt på återhämtningen i internationell efterfråga och det är en av de huvudsakliga anledningarna till att svensk tillväxt återgår till trend under prognoshorisonten. Reala finansiella villkor stramas åt Den fortsatta försämringen av globala tillväxtutsikter har ackompanjerats av en fallande inflation i de flesta länder, och Sverige utgör inget undantag. En positiv effekt av detta är en stadig förstärkning av företagens och hushållens köpkraft. En negativ effekt är emellertid att de finansiella villkoren i reala termer - stramas åt. Detta är ett resultat av att de nominella räntorna redan är på mycket låga nivåer och att inflationen väntas falla tillbaka. Reala finansiella förhållanden Not: MCI är ett växelkursindex och korta och långa räntor. FCI I är MCI plus börsutvecklingen. FCI II är FCI I plus husprisutvecklingen. ECI är MCI plus det cykliskt justerade budgetsaldot. Ett nummer högre än 100 implicerar att de finansiella villkoren är expansiva. Ett nummer lägre än 100 indikerar att de finansiella villkoren är kontraktiva. Alla mått är justerade för inflation och uttryckta i volymtermer. Källor: Reuters Ecowin, NIESR och KI. Egna beräkningar. Stramare finansiella villkor i den nuvarande deflationära miljön borde vara en larmklocka för poli-
4 cymakare i allmänhet och penninpolitiker i synnerhet. Enligt vår uppfattning är detta det starkaste argumentet för att Riksbanken ska agera snabbt, kraftfullt och kanske också okonventionellt. Annars riskerar svensk ekonomi att hamna i ett depressionsliknande tillstånd. En stark och snabb anpassning av lagernivåer Trots en aldrig tidigare skådad lager- och produktionsreaktion på de lägre eftefrågenivåerna, kan vi endast konstatera att orderingång, produktion och lagernivåer behöver anpassas ytterligare om den ska balanseras av den lägre efterfrågan. Detta kommer att ha avsevärda effekter på kapacitetsutnyttjande och investeringar framöver. Mängden ledig kapacitet stiger kraftigt Det kraftiga fallet i produktionsnivåer innebär att det finns stora mängder ledig kapacitet. Behovet av att utöka kapaciteten, eller ens ersätta befintlig, är därför minimalt. Enligt SCB:s investeringsenkät förutser också företagen kraftiga investeringsminskningar i år, i en del branscher är det till och med tal om en halvering av investeringsvolymen. Den enda ljuspunkten är offentliga investeringar, vilka förväntas öka i god takt. Sammantaget väntas dock investeringsvolymen falla med 16,75% i år och ytterligare 6,25% nästa år. Det är inte förrän 2011 som investeringstillväxten ånyo är positiv, och då med endast 3,5%. Produktivitetsgap och investeringar Arbetslöshetsgraden stiger över 12% Vid en första anblick framstår kanske våra prognoser som ganska skrämmande. Och det är inte mer än ett par månader sedan som vi också trodde att vi hade genomfört vår sista nedrevidering och tagit in de värsta möjliga utfallen. Men den här nedgången är av en ny art, aldrig tidigare skådad. Arbetsmarknaderna är ett exempel på detta. Stigningen i arbetslösheten är redan utan motstycke, även när vi jämför med vår egen finanskris i början av 1990-talet. Sysselsättning och arbetslöshetsgrad Ovanstående utveckling beräknas olyckligtvis fortsätta med en arbetslöshetsgrad som stiger från nuvarande knappt 9% till 12% En högre arbetslöshetsgrad kan förhoppningsvis undvikas eftersom produktiviteten inte förutses återhämta sig på det för konjunkturfasen normala sättet. Skulle detta ske, eller tillväxten försämras ytterligare, finns det uppenbara risker för en än högre arbetslöshet än de 12,4% vi beräknar vara toppen i den här recessionen. Implikationerna av ovanstående utveckling kommer att kännas i alla delar av ekonomin, men ingenstans så mycket som på arbetsmarknaden. Sambandet mellan förändringar i investeringsnivån och förändringar på arbetsmarknaden har i Sverige varit omgående och omfattande. Konsumtionen faller tillbaka Trots de mycket dystra arbetsmarknadsutsikterna bygger våra prognoser ändå på att lönetillväxten inte helt faller ihop. Detta tillsammans med mycket stora så kallade automatiska stabilisatorer och utbyggt välfärdssystem understödjer de disponibla inkomsterna fram till prognoshorisonten. Disponibelinkomsten väntas stiga med mer än 2% å/å detta år, även om antalet arbetade timmar faller kraftigt. För 2010 väntas en viss stabilisering av antalet arbetade timmar, men i gengäld kommer lönetillväxten att dämpas mer tydligt. Efter att ha vägt samman de olika utvecklingstendenserna be-
5 räknas inkomsttillväxten under 2010 och 2011 att stiga med cirka 1% å/å i snitt. Disponibelinkomst- och konsumtionstillväxt Importbehovet minskar och nettoexporten bidrar starkt till BNP-tillväxten de närmaste åren Den omfattande neddragningen av importen torde så småningom, när slutlig efterfrågan stabiliseras, ge upphov till en konsekutiv förbättring av nettoexporten i bidragstermer. Sedermera, när den internationella efterfrågan dessutom återvänder, kommer den efterfrågeelastiska svenska exportindustrin åtminstone i någon mån att uppleva en efterfrågeförbättring i linje med de historiska mönstren och exporten tillta. I år kan nettoexportens bidrag till tillväxten emellertid bli så lågt som -1 p.e., men under såväl 2010 som 2011 väntas bidraget istället bli positivt med över 1 p.e. per år. Importtillväxt och nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten Olyckligtvis verkar även andra förklaringsvariabler till konsumtionen gå i samma, negativa, riktning. Vid tidigare lågkonjunkturer har vi sett att tillgångspriser en tid in i lågkonjunkturen börjar röra sig en mer stödjande riktning. Detta sker allt som oftast när produktivitetstillväxten, och därmed vinst- och löneutvecklingen, tar ny fart samt på grund av att diskonteringsfaktorn fortsätter att falla med en tillhörande stegring av tillgångspriser som följd. Men den här gången är dock dessa, så kallade förmögenhetseffekter, märkbara främst genom sin frånvaro. Dessutom, och dessvärre, har svenska hushåll också uppvisat samma benägenhet att öka skuldsättningsgraden om än i betydligt lägre omfattning på ungefär samma sätt som hushåll i Storbritannien, USA etc.. Det finns därför en uppenbar risk för att det försiktighetssparande som normalt ökar under svåra tider, accentueras av ett behov att återställa balansräkningarna. Sammantaget prognoseras hushållens konsumtion att falla med, nästan osannolika, 2% å/å under 2009, stabiliseras nästa år och slutligen återvända till, eller till och med över, trend med 2,5% å/å tillväxt Den ekonomiska politiken måste vara extremt expansiv under överskådlig framtid Ett skrämmande djupt produktionsgap är Riksbankens främsta huvudbry I ovanstånde delar har vi gått igenom huvuddragen i den svenska konjunkturutvecklingen. Det bestående intrycket är av en mycket djup och utdragen lågkonjunktur. En enkel summering av de olika efterfrågekomponenternas bidrag till BNP bekräftar det intrycket. BNP-utvecklingen blir kraftigt negativ 2009; 6% å/å beräknas dock de positiva tillväxttalen återvända (0,75% å/å), men tyvärr endast till en fraktion av vad som skulle behövas för att hindra resursutnyttjandet från att falla ytterligare. Först 2011 tar svensk ekonomi det första steget mot ett mer balanserat resursutnyttjande då tillväxten väntas bli ca 3% å/å.
6 Produktionsgapet och dess beståndsdelar antalet arbetade timmar. Och från vad vi kan finna så här långt är det i sanning ett dramatiskt skift. De första månaderna 2009, motsvarar fallet i antalet arbetade timmar enligt arbetskraftsundersökningen cirka 5% å/å i nationalräkenskapstermer. Resursutnyttjandet kommer hur det än beräknas att bli chockerande låga -7% till -8%, vilket faktiskt är värre än under Sveriges egen finanskris i början av 1990-talet. Från ett ekonomisk-politiskt perspektiv riskerar ett produktionsgap i den storleksordningen att dämpa löne- och inflationsförväntningarna alltför mycket, kanske till och med ned till deflationära nivåer, vilket Riksbanken till varje pris vill undvika. Produktivitetstillväxt är den procentuella utvecklingen av en kvot med förädlingsvärdet (BNP) i täljaren och antalet arbetade timmar i nämnaren, och är ergo ett mått på effektivitet förändringen av produktionen per arbetad timma. Effektivitetsvinsten ska sedan fördelas mellan kapitalägare och arbetskraft som vinst/utdelningstillväxt respektive löneökningar. Tillväxt i BNP, arbetade timmar och produktivitet Och en stigande produktivitet skulle verkligen vara en lisa för alla dessa företag som såg sina kostnader stiga dramatiskt under genom hela 2008 och inledningen av Enhetsarbetskostnaderna (Unit labour costs ULC), som justerar produktivitetstillväxten för arbetskraftens löneökningar steg med knappt 6% å/å 2008, och vinstandelen hos icke-finansiella företag har minskat än mer då finansiella företag (kreditorer) kräver en betydligt högre andel av företagens kassaflöden. Stationära, eller till och med stigande, kostnader tillsammans med ett aldrig tidigare skådat fall i företagens inkomster kommer att dramatiskt öka den finansiella pressen på företagen, och vi misstänker att olika kostnadsbesparingsprogram kommer att bli nödvändiga. Mot den här bakgrunden, med låg efterfrågan, högt kostnadstryck, fallande vinstandelar, och en emotsedd hög arbetslöshetsgrad ska företrädare för arbetsgivare och tagare sammanträda för att inleda löneförhandlingarna för perioden 2010 och något eller några år framåt i tiden. Det är antagligen tillräckligt att konstatera att utsikterna för löneökningar sällan har varit så dåliga som i den nuvarande situationen. Skulle löneförhandlingarna sluta med låga eller till och med obefintliga blir deflationshotet akut. Produktivitetstillväxten har varit överraskande svag i över ett års tid, och vi har konsistent varit allt för optimistiska avseende utvecklingen. Detta har också medfört att vi har överskattat arbetslöshetsgraden. Oaktat ovanstående har företagen nu ändå börjat skära ned såväl produktion som Inflationen återvänder mot slutet av året, men kärninflationen fortsätter att dämpas Vi har aldrig stått inför så bipolära inflationsutsikter som nu. För att kort beröra uppsidesrisken: vårt globala huvudscenario, där finansiella marknader återfår sin vitalitet, skulle snabbt kunna transformeras till en extrem situation där både tillväxt och inflation formligen exploderar eftersom ekonomisk politik i allmänhet och penningpolitiken i synnerhet är ofattbart expansiv. I en annan extrem finns förstås de nedsidesrisker som bäst kan beskrivas som en depression; en deflationär spiral
7 där en dysfunktionell finanssektor förblir oförmögen att föra vidare ekonomisk stimuli till företag och hushåll. Nästa Reporänteförändring torde vara en höjning Inflationsutsikter Källa: Riksbank. Egna beräkningar. Men, i vårt huvudscenario förblir båda dessa risker väl inneslutna, och förtroendet för ekonomisk politik fortsätter att vara starkt. Tillväxt och inflation återkommer i ett medelsiktigt perspektiv, men kan kontrolleras av en snabb och väl avvägd åtstramning av finans- och penningpolitiken. Priser på internationellt handlade varor och svenska importpriser normaliseras. Inhemsk inflation och så kallad kärninflation (KPIinflation rensat för bland annat räntor, mat och energi) är båda derivat av främst löneutvecklingen. Och som nämndes ovan väntas löneutvecklingen förvisso bli låg, men positiv, under ett antal år. Olyckligtvis, och trots relativt positiv syn på internationell efterfrågan, är resursutnyttjandet för svagt för att generera något löne- eller inflationstryck i närtid. Mått på inhemsk inflation; kärninflation beräknas därför att långsamt dämpas under hela prognosperioden. Förhoppningsvis är emellertid förtroendet för penningpolitiken tillräckligt starkt för att förhindra att de ekonomiska beslutsfattarnas förväntningar (hushållens och företagens) inte ska följa samma utveckling. Penningpolitiska konsekvenser Resursutnyttjandet är som nämnts vid ett flertal tillfällen ovan oerhört lågt, och väntas fortsätta vara lågt för en längre period. Dessutom finns det ett antal deflationsspöken att övervinna i närtid bland annat den kommande löneavtalsrörelsen. Riksbanken har redan sänkt till det som de anger vara räntegolvet, 0,25%. Men både vi själva och Riksbanken anser att mer bör göras. Hur tänker Riksbanken gå till väga? I denna, och andra publikationer, har vi gått igenom en del av de många åtgärder som faktiskt står till buds för en centralbank som har nått nollräntegolvet. Medan okonventionella åtgärder (QE/CE) för närvarande har tappat i aktualitet, har den Europeiska centralbankens (ECB:s) expanderade konventionella åtgärder, såsom repofinansiering till fast ränta på löptider upp mot 12 månader vunnit fler anhängare. Fördelarna med de senare åtgärderna är att de skapar en veritabel penningmaskin för banker, vilka i sin jakt på säkerheter för repofaciliteten kommer att handla ned räntor på statsobligationer, bostadsobligationer och andra värdepapper med högre kreditvärdighet som är godkända säkerheter. Förhoppningsvis leder detta också till att också hushåll och företag kommer att möta lägre räntor. En ytterligare fördel är att denna typ av åtgärder är känd materia konventionell centralbankspolitik och kräver inte någon nydanande exit-strategi eller dylikt. Men det är också viktigt att understryka att det finns ingen garanti, eller egentligen något nytt argument, till varför denna åtgärd ska fungera bättre än de andra åtgärder av typen kvantitativa lättnader som redan har genomförts. I grund och botten kan även denna åtgärd sägas vara en kvantitativ lättnad, om än genom banksystemet istället för förbi det. Riksbanken har dock introducerat en egen krydda till anrättningen genom att också sätta inlåningsräntan till 0.25%. Detta tilltag innebär att de
8 banker som vägrar föra likviditet vidare till andra banker, företag och hushåll kommer att straffas genom att betala en premie för att förvara pengarna på sina Riksbankskonton. Kvantitativa lättnader, vilket definition vi än använder, skapades med avsikten att nå förbi ett dysfunktionellt banksystem, ovilligt att expandera balansräkningarna, direkt till hushåll, företag och stat. Den viktigaste frågan kvarstår med andra ord: Kommer den monetära expansionen att uthålligt nå de likviditetshungriga företag och hushåll på det sätt som avses, eller kommer banksystemet att ånyo använda likviditeten som ett billigt sätt att finansiera sina egen rörelse. Jakten på ett effektivt penningpolitiskt instrument fortsätter således och vem vet, kanske får Lars E O Svensson till sist möjlighet att omsätta sina teorier i praktiken?
9 National Accounts % y/y (vol. cal. adj.) GDP -6,0 0,7 3,0 Private Consumption -1,9 1,1 2,4 Public Consumption 1,1 1,2 0,1 Gross Fixed Capital Formation -16,7-6,2 3,6 Inventories* -1,2 0,0 0,2 Exports -15,5 1,3 5,9 Imports -15,9-0,8 4,5 Net Exports* -0,9 1,0 1,0 * contr. to GDP-growth Key variables Productivity, total -2,3 4,6 3,1 Hours worked, total -3,8-3,7-0,1 Unemployment Rate (ILO 16-64) 9,1 11,8 12,2 Output gap (% of potential) -8,4-8,3-7,4 Hourly wages (business sector) 3,5 1,1 1,0 Savings Ratio (% of disp. income) 14,3 14,1 13,1 Unit Labour Cost (business sector) 5,7-5,1-2,9 Inflation, CPI 1,2 2,4 2,5 Inflation, CPIF (underlying) 1,7 1,6 1,8 Current Account (% of GDP) 6,1 6,4 7,2
Utvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merEffekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merSvensk ekonomi I väntan på att världen ska vända
Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända De första stegen i stabiliseringsprocessen närmar sig sitt slut. Tack vare en aldrig förr skådad ekonomisk-politisk stimulans har den utsatta lilla öppna
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merMakroekonomiska risker och möjligheter för Sverige
Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende
ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merUtsikterna för den svenska konjunkturen
KONJUNKTURINSTITUTET 7 september 13 Utsikterna för den svenska konjunkturen en uppdatering av prognosen i Konjunkturläget, Augusti 13 Peter Svensson ENS1 Mycket ringa påverkan på KI:s prognosarbete Nytt
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merDet ekonomiska läget November Carl Oreland
Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar
Läs merFöreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.
Läs merVad händer om huspriserna i USA rasar?
Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merOFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009
OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet
Läs merEkonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E
konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merStabiliseringspolitik, en framgångssaga
Stabiliseringspolitik, en framgångssaga Tack vare exempellösa åtgärder från ekonomisk politiska beslutsfattare rullar nu en likviditetsvåg fram och tillbaka över den globala ekonomin och länder med ett
Läs merMetod för beräkning av potentiella variabler
Promemoria 2017-09-20 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Metod för beräkning av potentiella variabler Potentiell BNP definieras som den produktionsnivå som kan upprätthållas vid ett balanserat
Läs merÄr finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merInför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit
17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merNordic Outlook Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden April Nordic Outlook Underrubrik START PÅ SIDAN [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Lågtrycken avlöser varandra! Det har inte varit
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:2 20 juni 2017 Minskad upplåning när Riksbankens valutareserv antas dras ned Nettolånebehovet 2018 beräknas till -124 miljarder kronor 107 miljarder kronor lägre
Läs merVart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik
Läs merInför Riksbanken: Sportlov
08 February 2019 Inför Riksbanken: Sportlov Torbjörn Isaksson Riksbanken har satt penningpolitiken on hold. Vi räknar med oförändrad politik och inga nya signaler vid det penningpolitiska mötet nästa vecka.
Läs merBostadspriserna i Sverige
Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är
Läs merVart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs merSverige Ett blekt ljus i norr
Sverige Ett blekt ljus i norr Sverige är bland de starkaste ekonomierna i den utvecklade världen. Bytesbalansen har demonstrerat stora överskott sedan Sveriges egen finanskris i början av 1990-talet. De
Läs merPenningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09
Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merEffekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet
Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merSvensk ekonomi Underrubrik
Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden Juni 2011 Svensk ekonomi Underrubrik < START PÅ SIDAN 2 Svensk konjunkturprognos
Läs merANFÖRANDE. Konjunkturen och arbetsmarknaden. Sambandet mellan konjunkturen och arbetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2010-04-29 TALARE: Barbro Wickman-Parak PLATS: SEB, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merEkonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017
Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena september 17 Martin Flodén Vice riksbankschef Starkare konjunktur i omvärlden Ökad optimism i världsekonomin Riksbankens tillväxtprognos 3 1-1 - -3
Läs merInför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015
Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland
Läs merMakroanalys okt-dec 2012
Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb
Läs merPenningpolitik och Inflationsmål
Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merEkonomisk rapport Översikt
Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 4 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 14 december 2017 drog ECBrådet slutsatsen att en omfattande grad av
Läs merUtsikter för Norden Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 5 april 2011 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Seglar i medvind, men över mörka
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merFlexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning
Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet Flexibel inflationsmålspolitik Inflationsmål, % för Stabilisera inflationen runt inflationsmålet Stabilisera resursutnyttjandet Lars E.O. Svensson
Läs merSammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP
7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 300 i Västerbotten
Läs merSveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs merSÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17
SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 DATUM: 2005-10-19 MÖTESTID: 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merSvensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley
Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merMånadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Läs merEkonomisk rapport Utgåva 2 / 2017
Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 9 mars 2017 fastställde ECB-rådet att det fortfarande behövs en kraftigt ackommoderande
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merKonjunkturläget December 2011
Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och
Läs merHur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?
Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018
Statsupplåning prognos och analys 2018:2 19 juni 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansiell
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs merPenningpolitiken och det svårfångade resursutnyttjandet
ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-25 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Handelsbanken, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:2 18 juni 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och finansiering
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs mer