Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 och 2005

Transkript

1 Ura 2004:4 ISSN Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 och 2005 Torbjörn Israelsson Anders Pekkari Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 och 2005 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3 Uppföljning av tidigare prognoser...11 Internationell översikt...12 Finansiella marknader...15 Svensk ekonomi...17 Efterfrågan på arbetskraft...31 Bristyrken...37 Sysselsättningen...39 Näringsgrenar...44 Jord- och skogsbruk...44 Industri...46 Byggnadsverksamhet...51 Privata tjänstesektorn...56 Offentliga tjänster...61 Utbudet av arbetskraft...67 Arbetslöshet...72 Undersysselsatta...76 Arbetsmarknadspolitiska program...78 Grupper av arbetslösa med behov av insatser...90 Regional utveckling...95 Bilaga...108

3 2

4 Sammanfattning Världskonjunkturen förstärks Under det senaste halvåret har den globala ekonomin fortsatt att förstärkas. Det är USA och Sydostasien som är drivkraften bakom konjunkturförstärkningen. Men mycket positivt är också att Europa börjar visa tecken på högre ekonomisk aktivitet och det gäller även stora länder såsom Tyskland och Frankrike. Till detta kommer att tillväxten i de nordiska länderna är på väg att ta fart samt att den ekonomiska aktiviteten förblivit god i Storbritannien. Det finns emellertid flera kvarstående osäkerhetsmoment och liksom tidigare oroar utvecklingen i Irak och terrorhoten samt inte minst obalanserna i USA:s ekonomi, det vill säga stort underskott i handeln med omvärlden, växande underskott i den federala budgeten samt skuldtyngda hushåll. Vidare kan den kraftiga höjningen av råoljepriset till drygt 40 dollar per fat komma att ta udden av den internationella konjunkturuppgången och vår bedömning om sänkt oljepris under sensommaren vilar på en osäker grund. Den svenska ekonomin har gått bättre än genomsnittet för EU-länderna vilket sammanhänger med både en god exportutveckling och köpglada hushåll. Den privata konsumtionen har uppvisat starka tal under inledningen av 2004, och den utvecklingen fortsätter under prognosperioden enligt vår bedömning. Till detta kommer att exportkonjunkturen förstärkts och att investeringarna efter tre års nedgång nu börjar öka. Det som drar ned tillväxttakten är en svag utveckling av den offentliga konsumtionen. Sammantaget räknar vi med att BNP växer med 2,7 procent 2004 och med 2,8 procent År 2004 innehåller 4 fler arbetsdagar än 2003 vilket ger ett extra tillskott till BNP-tillväxten 1. Sysselsättningen ökar med år 2005 De förbättringar i konjunkturläget som hittills skett har nu börjat ge vissa positiva tecken på arbetsmarknaden, både i form av fler lediga platser inom delar av privata näringslivet och genom en viss tendens till ökad sysselsättning de senaste månaderna. Sysselsättningen har emellertid minskat det senaste året och till detta kommer en stark ökning av arbetskraftsutbudet, vilket tillsammans medfört en kraftig uppgång av den öppna arbetslösheten under motsvarande tid. Arbetslöshetsuppgången skedde framför allt bland ungdomar, med en åtföljande stor ökning av 1 Enligt Konjunkturinstitutets (KI) beräkningar med 0,6 procent. 3

5 långtidsarbetslösheten, något som vi varnade för i en tidigare prognos. Långtidsarbetslösheten har dock på ett effektivt sätt bekämpats med ökade arbetsmarknadspolitiska insatser. Bland annat har den bland ungdomar mer än halverats på 4 månader. Enligt vår intervjuundersökning av arbetsställen inom det privata näringslivet planerar arbetsgivarna för en gradvis växande efterfrågan på varor och tjänster men är försiktiga i bedömningen av antalet anställda under innevarande år, i synnerhet gäller detta industriföretagen. Den hållningen är vanlig bland arbetsgivare vid inledningen av en konjunkturuppgång och de är ofta avvaktande i fråga om anställningar tills de står med fötterna på fastare mark. Sammantaget beräknas sysselsättningen komma att minska med personer 2004, men den ökar med personer Den största svårigheten vid fastställandet av arbetslösheten är att träffa rätt i bedömningen av arbetskraftsutbudet. Detta har ökat oväntat kraftigt under årets första kvartal och starkt bidragit till att arbetslösheten stigit med cirka 1 procentenhet på ett år. Ökningen av antalet personer i arbetskraften sammanhänger främst med en kraftig neddragning inom den kommunala vuxenutbildningen då alternativet till studier ofta är att söka arbete. Vår bedömning av arbetskraftsutbudet från höstprognosen står fast, det vill säga att det sker en påtaglig dämpning under loppet av år De höga ökningstalen för arbetskraftsutbudet under inledningen av året leder emellertid fram till en uppgång med personer som årsgenomsnitt Under hösten minskar utbudet av arbetskraft genom en påtaglig upptrappning av de arbetsmarknadspolitiska programmen, och till detta kommer att det på grund av arbetsmarknadsläget blir lättare att fylla utbildningsplatserna vid landets högskolor/universitet. Nästa år är utbudets förändring synnerligen svårbedömd men vi beräknar att ökningen stannar vid endast 4000 personer, vilket ändå betyder en tydlig uppgång under loppet av året. Arbetslösheten sjunker från 5,6 till 5,1 procent år 2005 Arbetslösheten beräknas öka från 4,9 procent 2003 till 5,6 procent Under 2005 sker sedan en nedgång till 5,1 procent. Det som hindrar en ännu större uppgång av arbetslösheten i år är en ökning av de arbetsmarknadspolitiska programmen med till cirka personer, vilket motsvarar 2,3 procent av arbetskraften. Nästa år minskar antalet programdeltagare till motsvarande 2,0 procent av arbetskraften. Det bör påpekas att nivån på de arbetsmarknadspolitiska programmen bygger på känd medelstilldelning. Regeringen slår dock fast i vårpropositionen att volymen av de arbetsmarknadspolitiska programmen skall höjas även 2005, men säger samtidigt att den återkommer i budgetpropositionen i höst för 2005 med en bedömning avseende tilldelningen av medel för de arbetsmarknadspolitiska pro- 4

6 grammen. Sammantaget kommer arbetslösheten plus antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program (obalanstalet) att öka från 6,9 år 2003 till 7,9 procent år För 2005 beräknar vi med nu kända förutsättningar att obalanstalet sjunker till 7,2 procent. Industrikonjunkturen på väg upp liten ökning av anställda Arbetsgivarna inom industrin räknar med att exportframgångarna fortsätter och att även efterfrågan blir stadig inom landet. De har också goda grunder för sin ökade optimism eftersom exporten utvecklats väl och allt pekar på en påtaglig ökning av tillväxten i världshandeln, med cirka 7 procent. Konkurrensen har hårdnat vilket avspeglas i att företagen sänkt sina exportpriser och den utvecklingen bedöms fortgå. Den svenska ekonomin har kännetecknats av en god produktivitetstillväxt som till stor del härrör från industrin men också från den privata tjänstesektorn. Det finns en hel del som talar för att produktivitetstillväxten förblir god även om en viss dämpning är trolig. Till detta kommer relativt begränsade löneökningar vilket innebär att industrin kan fortsätta att sänka priserna utan att det går ut över lönsamheten. Vi räknar dock med att industrin inte kan bibehålla sina marknadsandelar fullt ut och en viktig förklaring är att vi tror på en appreciering av kronan. Hittills är det främst läkemedelsindustrin, transportmedelsindustrin samt teleproduktindustrin som stått för exportframgångarna men vi förutser att fler industrigrenar kommer att bidra till förstärkningen av exporten under 2004 och Vi räknar med 6000 färre industrisysselsatta år Nästa år kan antalet anställda komma att öka med cirka jämfört med Enligt vår intervjuundersökning har bristtalen sjunkit till en mycket låg nivå. Vi räknar heller inte med några nämnvärt ökade rekryteringssvårigheter under prognosperioden. Byggkonjunkturen förstärks successivt Byggarbetsgivarna har under en längre tid varit mycket besvikna på utvecklingen och sett framtiden an med pessimism. I vår undersökning har det skett en tydlig omsvängning i positiv riktning och företagarna räknar med en allt tydligare förstärkning av byggaktiviteten under de kommande 12 månaderna. Företagen förutser även att detta slår igenom i fler anställda under såväl år 2004 som år Vi räknar med att antalet anställda ökar med 1000 respektive 5000 de båda åren. Anledningen till förbättringen är att igångsättandet av bostäder ökade under slutet av förra året och början av detta år samt att Regeringen dessutom inför ett så kallat ROT-avdrag 2 i år, vilket bör öka aktiviteten ytterligare inom rotsektorn. Till detta 2 ROT = reparation, ombyggnad, tillbyggnad. 5

7 kommer en viss ökning av infrastrukturinvesteringarna. Rekryteringsproblemen har dämpats kraftigt, men byggnadsverksamheten är fortfarande den bransch inom det privata näringslivet som uppger de högsta bristtalen i vår undersökning. Det mesta talar för att rekryteringsproblemen ökar gradvis, men först under 2005 kan de komma att bli mer allmänna. Industrinära tjänster börjar anställa igen Konjunkturutvecklingen inom privata tjänstesektorn har blivit alltmer gynnsam. De industrirelaterade delarna inom sektorn (företagstjänster, datakonsulter mm) har upplevt en mycket svag marknad efter sekelskiftet, men vår undersökning indikerar att en omsvängning skett och näringsområdet räknar med en ökad aktivitet under både 2004 och I synnerhet märks denna förändring för företag inom företagstjänster, till exempel datakonsulter. De konsumtionsberoende delarna (handel, restaurang, service med mera) har fortsatt att uppvisa en stadig tillväxt av försäljningen. Vi räknar med att antalet sysselsatta ökar gradvis under loppet av 2004, men uppgången är inte tillräcklig för att undvika att årstalet blir lägre än årsgenomsnittet för Nedgången i år beräknas till 3000 personer men för år 2005 räknar vi med en uppgång på sysselsatta. Rekryteringsproblem är mycket begränsade inom hela den privata tjänstesektorn och vi bedömer att den situationen kvarstår även under hela år Besparingar inom offentlig sektor och färre anställda De ekonomiska problemen har tilltagit inom den offentliga tjänstesektorn. Det kommunala underskottet beräknas av Kommunförbundet till 10 miljarder kronor för De höjda kommunala statsbidragen räcker inte till för att få den samlade kommunala budgeten i balans år 2005 utan även då bedöms ett litet underskott. Till detta kommer ett stort underskott i statens budget och det som räddar de sammantagna offentliga finanserna är ett fortsatt stort överskott i pensionssystemen. Totalt under åren 2004 och 2005 planerar primärkommunerna att minska antalet anställda med till personer och landstingen kalkylerar med en nedgång på till personer, allt enligt vår intervjuundersökning. Nedgången planeras därmed att bli något större inom landstingen än inom primärkommunerna i förhållande till den samlade personalstyrkan inom respektive huvudman. När vår undersökning genomfördes var inte ökningen av de kommunala statsbidragen känd för år 2005, vilket bör reducera de till oss redovisade neddragningarna under året. Vi räknar mot denna bakgrund med att sysselsättningen successivt minskar under resten av år 2004 men att neddragningarna endast i begränsad omfattning påverkar årstalet, varvid det mesta av bantningarna kommer att spilla över på 2005 års sysselsättningstal. 6

8 Vi beräknar att sysselsättningen inom offentlig sektor minskar med cirka personer år 2004 och med personer år 2005, trots att takten i nedgången successivt reduceras under nästa år. Den fallande efterfrågan på arbetskraft inom den kommunala sektorn har lett till att de tidigare så stora rekryteringsproblemen reducerats kraftigt. Under prognosperioden bedömer vi att bristen på arbetskraft minskar ytterligare och att arbetslösheten fortsätter att stiga inom en rad kommunala yrken. Fortsatt stor utslagning till förtidspension Liksom vid föregående prognostillfällen bedömer vi att utslagningen av arbetskraft till förtidspension är ett av de större problemen på arbetsmarknaden. Antalet förtidspensionärer har ökat stadigt de senaste sex åren. I april 2004 återfanns personer i förtidspension, vilket var fler än motsvarande månad Nybeviljandet av förtidspension har ökat under det senaste året, vilket bland annat ger utslag i att antalet personer med långa sjukskrivningsperioder, det vill säga över ett år, har stagnerat vid cirka Det innebär att sammanlagt nästan personer återfinns i förtidspension eller har en sjukskrivningsperiod överstigande ett år. Utslagningsproblemets omfattning tydliggörs genom att fler lämnar arbetsmarknaden på grund av förtidspension än de som tillkommer, vilket gradvis eroderar den framtida arbetskraftstillgången. Antalet korttidssjukskrivna minskar emellertid och det totala antalet sjukskrivna har därmed sjunkit med cirka 10 procent till personer. Korttidsutbildade drabbas av hög arbetslöshet Ungdomarnas arbetsmarknadssituation har försämrats och det speglas bland annat av att deras obalanstal 4 stigit, särskilt under det senaste året. Uppgången faller på samtliga utbildningsnivåer. Den största och på sikt mest alarmerande är ökningen av obalanstalet för dem med kort skolutbildning. Obalanstalet har de senaste åren ökat från 8 till 12 procent inom den utbildningsgruppen. Talet är något högre bland unga män än bland unga kvinnor. En faktor som försämrar de korttidsutbildades möjligheter att stärka sin position är den kraftiga neddragningen inom vuxenutbildningen. Problemet sprider sig även uppåt i åldrarna och obalanstalet bland korttidsutbildade i åldrarna år ligger på en lika hög nivå som bland ungdomar. Vi bedömer att arbetsmarknadssituationen bland korttidsutbildade fortsätter att försämras. 3 Enligt Riksförsäkringsverket 4 Antalet arbetslösa plus antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program 7

9 De senaste årens höga andelar ungdomar, cirka 25 procent i varje årskull, som inte klarat sin skolgång med fullständiga betyg får av allt att döma en allt större negativ återverkan på arbetsmarknaden. En stor del av dessa ungdomar håller på att marginaliseras och cirkulerar i gränslandet mellan arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiska program och korta anställningar. Detta marginaliseringsproblem riskerar att växa betydligt i omfattning de närmaste åren. Kvinnors sysselsättning faller - allt fler lämnar arbetslivet Kvinnornas arbetsmarknad förbättrades inte i lika snabb takt som männens under högkonjunkturåren kring sekelskiftet. Sysselsättningsutvecklingen för män var starkare inom både privata och offentliga tjänster. Likaså har den sysselsättningsminskning som skett under det senaste året drabbat kvinnor i högre utsträckning än män. Den bilden är tydligast inom industrin där fallet i kvinnosysselsättningen varit mycket stort. Andelen sysselsatta kvinnor inom industrin har inte varit så låg sedan början av 1970-talet. Även inom tjänstesektorerna uppvisar kvinnornas sysselsättning en sämre utveckling än männens. Beskrivningen ovan ger en entydig bild över en svagare arbetsmarknadsutveckling för kvinnor än för män inom våra stora basnäringar. Det betyder också att gapet i sysselsättningsgrad mellan könen är stort och tenderar att öka ytterligare till 1980-talsnivå. Mot bakgrund av denna utveckling borde kvinnornas arbetslöshet ligga på en klart högre nivå än männens och uppvisa en betydligt större uppgång det senaste året, men den faktiska bilden är den motsatta. Förklaringen till att kvinnornas arbetslöshet hållits tillbaka kan härledas till arbetskraftsutbudet. Under de senaste sex åren har kvinnornas ohälsotal försämrats kraftigt och utslagningen från arbetskraften har varit stor under hela perioden, betydligt större än bland män. Det har i förlängningen verkat återhållande på arbetslöshetsnivån bland kvinnor. Kvinnor är också mer benägna att gå till eller kvarstå i utbildningar vid ett försämrat arbetsmarknadsläge istället för att bli eller riskera att bli arbetslös. Resultatet av allt detta har medfört att andelen män i både arbetslösheten och obalansen successivt har ökat sedan mitten av 1990-talet och är den högsta på tio år. Tiderna förlängs antalet långtidsinskrivna riskerar att öka Antalet långtidsarbetslösa har stigit successivt det senaste året från cirka till cirka personer. Uppgången har planat ut under våren 2004 genom ökade insatser för att bryta långa tider i arbetslöshet. Uppgången berörde de allra flesta grupperna av arbetslösa men det har genom dessa insatser skett en uppbromsning av ökningen i många av grupperna. Männen svarar för merparten av långtidsarbetslös- 8

10 heten men uppgången har varit något större bland kvinnorna. För några månader sedan stod ungdomarna för den största delen av långtidsarbetslösheten bland samtliga åldersgrupper men sedan insatser mot den gruppens långtidsarbetslöshet började prioriteras av AMS och Arbetsförmedlingen har det skett en markant nedgång. Långtidsarbetslösheten för ungdomarna är för närvarande den lägsta bland samtliga åldersgrupper, och dess nivå fortsätter att minska. Arbetsmarknadspolitiska insatser bryter emellertid inte inskrivningstiden vid Arbetsförmedlingen. Allt eftersom konjunktursvackan pågår ökar risken för en uppgång av antalet långtidsinskrivna och enligt vår bedömning kan en ökning komma att ske under hösten. Det finns redan en tendens till att antalet långtidsinskrivna ökar, både regionalt och i vissa åldrar, främst i åldrarna år men även i viss mån i åldrarna år. Ökningen sker främst i regioner och i åldrar där vissa utbildningsgrupper drabbades av arbetslöshet i ett tidigt skede av konjunktursvackan. Bland ungdomar är antalet långtidsinskrivna ungefär oförändrat. I åldrarna år fortsätter däremot antalet långtidsinskrivna att minska, alltså i åldrar där inskrivningstiderna vanligtvis ökar mest. Denna ovanliga utveckling beror sannolikt på insatserna inom ramen för aktivitetsgarantin samt att en del personer som är eller riskerar att bli arbetslösa slås ut till förtidspension. Försämring i allt fler regioner stort inslag av män Den regionala bild som skisserades i vår höstprognos består. Den innebär att utvecklingen på arbetsmarknaden inte uppvisar den traditionella förändring som vi har varit vana vid att beskriva i samband med en konjunkturnedgång. Ökningen av obalanstalet återfinns inte i nämnvärd utsträckning i de glest befolkade regionerna som normalt brukar uppvisa de största ökningarna under en konjunktursvacka. Uppgången av obalanstalet har i stor utsträckning istället skett i befolkningstäta regioner såsom Stockholm men också i många universitets- och högskoleorter. Under det senaste året har dock obalanstalet ökat i drygt 60 av 81 arbetsmarknadsregioner. Det är ett tiotal fler än för ett halvår sedan och tendensen är att försämringen är på väg att sprida sig till allt fler arbetsmarknadsregioner. En viktig bidragande orsak till den utvecklingen är den försämring av arbetskraftsefterfrågan som sker inom den offentliga sektorn. Detta slår särskilt hårt mot de befolkningsmässigt små arbetsmarknadsregionerna och kan förväntas leda till att fler personer i denna kategori av regioner står utan arbete. Den allmänna tendensen i huvuddelen av regionerna, eller i drygt 60, är att andelen män i obalansen ökar, och detta gäller i synnerhet i glesbygdsregionerna. Anledningen är att kvinnorna lämnar arbetskraften eller är mer benägna att flytta, bland annat till stora studieorter. I glesbygdsregioner är två av tre i obalansen män. Den högsta andelen män i en enskild region överstiger 80 procent och i hälften av regionerna överstiger andelen 60 procent. Under prognosperioden räknar vi med att sysselsättningen förstärks främst i storstads- och högskoleregioner medan mycket 9

11 talar för att sysselsättningen försvagas i flera av glesbygdsregionerna, det vill säga i områden där kommunerna har en dominerande roll som arbetsgivare. Valda indikatorer BNP, till marknadspris, proc föränd. 4,3 0,9 2,1 1,6 2,7 2,8 Antal arbetade timmar, proc föränd. 1,0 0,5-1,2-1,3 0,3 0,7 Produktivitetstillväxt, proc föränd. 3,3 0,4 3,3 2,9 2,4 2,1 UND1X, inflation, dec-dec, proc föränd. 1,3 3,4 2,2 1,7 0,9 1,4 Timlön, proc föränd. 3,7 4,4 4,1 3,4 3,4 3,5 Hushållens reala disp. Inkomster, procentuell förändring 4,2 6,5 3,0 0,0 2,0 1,5 Privat konsumtion, proc föränd. 5,0 0,4 1,4 2,0 2,2 1,9 Sparkvot, inkl avtalspension (kvot priv. koms.) 2,9 8,3 9,7 8,0 7,4 6,7 Kommunernas resultat i miljarder kronor 5 1,4 1,3-7,0-0,9-10,0-2,0 Nyckeltal 6 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Procent av AK 4,7 4,0 4,0 4,9 5,6 5,1-0,9-0,7 0,0 +0,9 +0,7-0,4 Arb.marknadspolitiska program ,5 Procent av AK 2,6 2,5 2,6 2,1 2,3 2,0-0,7-0,1 +0,1-0,6 +0,2-0,3 Obalans i procent av AK 7,2 6,5 6,6 6,9 7,9 7,2-1,6-0,7 +0,1 +0,3 +1,0-0,7 5 Resultat före extraordinära kostnader. Källa: Kommunförbundet. 6 Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa, och obalansen är summan av arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Summorna stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 10

12 Uppföljning av tidigare prognoser Den konjunktursvacka som inleddes 2001 har blivit mer utdragen än vad de flesta prognosmakare förutsett, och den har därför inte kunnat undgå att påverka sysselsättningen negativt. I den prognos som AMS lade fram våren 2003 förutsågs en nedgång under det året med personer. Nivån justerades i höstprognosen till 6000, men efter ett par AKU-mätningar i slutet av året med oväntat låga sysselsättningstal stannade minskningen för helåret på Däremot ligger nedgångstakten för 2004, det vill säga omkring personer, fast sedan i höstas. Om sysselsättningsutvecklingen sålunda förefaller tämligen förutsägbar, har arbetskraftsdeltagandet i stället blivit en stötesten. Visserligen överensstämde fjolårets ökning personer bra med förra årets framlagda prognoser ( i vårprognosen, i höstprognosen). Men under första tertialet i år har ökningen fortskridit i samma takt, vilket sammanhänger med fortsatt stora nedskärningar i vuxenutbildningen. Detta hade inte förutsetts i fjolårets prognoser, och årets arbetskraftsutbud måste därför revideras upp kraftigt. Denna förändring medför att också arbetslösheten måste revideras upp, eftersom ett rimligt antagande är att flertalet av dem som inte får plats i vuxenutbildningen istället blir arbetslösa. Vi beräknar nu 2004 års arbetslöshet till 5,6 procent, vilket är en halv procentenhet högre än vad som angavs i höstprognosen och drygt en procentenhet högre än förra vårens prognos. Däremot förutsades 2003 års arbetslöshet väl. Både våroch höstprognoserna förra året angav 4,8 procent, medan utfallet blev 4,9 procent. Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare Nordea 6,7 8,9 7,2 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 1 5,4 1 5,1 1 Handelsbanken 6,5 8,1 7,4 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 1 5,5 1 5,2 1 Svenskt Näringsliv 6,9 8,0 7,0 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 1 5,8 1 6,4 1 TCO 8,2 8,8 7,3 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 3 5,3 3 5,1 3 LO 7,7 8,4 7,2 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 1 5,3 1 5,7 1 Finansdepart ementet 6,8 8,0 6,8 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 1 5,5 1 5,3 1 Konjunkturinstitutet 6,5 8,0 7,4 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 1 5,6 1 5,3 1 OECD 7,1 8,8 7,7 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 3 4,7 3 4,4 3 AMS 8,4 8,3 7,2 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 5,6 1 5,3 1 Utfall 8,2 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,9 1 Lagda prognoser i början av respektive år. 2 Lagda prognoser fram till våren 1993 (omräknat till ny AKU-definition 1993). 3 Lagd prognos i december

13 Internationell översikt Den internationella konjunkturuppgången har blivit mer befäst sedan vår förra prognos i december Den kraftigare efterfrågan visar sig bland annat i uppgången i många länders importvolymer samt i stigande råvarupriser. En risk för den internationella återhämtningen finns dock i form av det höga oljepriset. Det har stigit med över 50 procent sedan våren 2003 (Brentolja, spot). Detta i kombination med en dyrare dollar gör att efterfrågan på andra varor och tjänster dämpas. Vidare började de långa räntorna att stiga från slutet av mars Detta är ett tecken på att kapitalplacerarna ser en stigande inflation framöver, vilket i sin tur härrör från en förväntat ökande ekonomisk aktivitet. Vår bedömning är att den samlade BNPtillväxten i världen blir omkring 4 procent under både 2004 och Ledande indikator inom OECD-området Säsongrensad och tendad Källa: OECD USA:s ekonomi går på högvarv Ekonomin i USA har gått på högvarv sedan sommaren Såväl en expansiv finanspolitik som låga räntor har bidragit till detta. Första kvartalet 2004 var tillväxten närmare 5 procent, jämfört med samma kvartal året innan. Ett resultat av detta är att allt fler nu bedömer att den amerikanska centralbanken, Fed, ska börja höja styrräntan. Även signaler från Fed tolkas på detta sätt. Det framstår nu som troligt att Fed kommer att höja styrräntan under andra halvåret 2004, trots presidentvalet. Detta skulle vara en positiv konjunktursignal. Innebörden är ju att centralbanken bedömer det som säkerställt att den ekonomiska aktiviteten är så pass stark att den kan fortsätta på egen hand trots en mindre expansiv penningpolitik. 12

14 I USA uppgår den privata konsumtionens andel av BNP till närmare tre fjärdedelar. Jämfört med många andra industriländer är tillväxten i USA således ännu mer beroende av hushållens ekonomiska agerande. Hushållens konsumtionsbeslut kommer att påverkas av två viktiga faktorer framöver, och frågan är vilken som kommer att dominera. Dels har sysselsättningen ökat sedan en bottennivå sommaren Dels är hushållen högt skuldsatta, vilket innebär att en höjning av ränteläget kan komma att dämpa den privata konsumtionen märkbart. En räntehöjning har dock inte en omedelbar effekt, bland annat genom att många hushåll bundit sina lån till en låg räntenivå. Dessutom står bostadslånen för cirka 70 procent av hushållens skuldstock 7. Sysselsättningsuppgången har dröjt trots en stark konjunktur men under mars och april i år tog sysselsättningen fart. Konsumtionen har ökat i god takt, framför allt sedan tredje kvartalet Konsumentförtroendet ökade påtagligt under loppet av 2003, men har därefter dämpats något. Vi bedömer att den privata konsumtionen ökar med omkring 3,5 procent För 2005 blir takten troligen något lägre, eftersom både penning- och finanspolitik stramas åt Sysselsatta, USA Säsongrensad och trendad serie Källa: Bureau of Labor Statistics Kapacitetsutnyttjandet inom tillverkningsindustrin ligger fortfarande på en förhållandevis låg nivå, men har ökat sedan sommaren 2003, vilket talar för ökade industriinvesteringar framöver. De totala privata investeringarna har redan uppvisat goda ökningstal, bland annat beroende på investeringar i bostäder. Under prognosperioden väntas investeringarna öka i god takt, framför allt under Sammantaget är vår bedömning att BNP stiger med cirka 4,5 procent 2004 och knappt 4 procent Enligt Finansdepartementets vårproposition 13

15 Sparkvot 20 USA Sverige Euro-området Källa: OECD Riskerna för USA:s ekonomi sammanhänger fortfarande med det totalt sett låga sparandet. Det federala budgetunderskottet är stort och väntas bestå. Hushållens sparkvot är historiskt sett låg och deras upplåning är hög. Sammanlagt visar sig bristen på inhemskt sparande i ett underskott i bytesbalansen. Det innebär att USA måste få ett kapitalinflöde från utlandet genom att utlänningar köper amerikanska tillgångar. Detta är i längden en riskabel situation. Skulle de utländska placerarna börja tvivla på de amerikanska tillgångarnas avkastning kan kapitalinflödet komma att dämpas och ekonomin drabbas av ett stort och hastigt efterfrågebortfall. Under prognosperioden kan vi dock inte se någon större förbättring av sparandeobalansen. Asien förblir ett tillväxtområde Den japanska ekonomin har vuxit med svaga 1,6 procent per år i genomsnitt under perioden Under 2003 blev tillväxten emellertid 2,7 procent. Framför allt är det exporten, och då särskilt till Kina, som bidragit. Under vintern har dock även detaljhandeln uppvisat positiva ökningstal. Börsindex har stigit hittills under Vi bedömer att tillväxten blir åtminstone lika stark 2004 som Under 2005 sker sannolikt en avmattning. Orsaken är att hushållens sparande väntas öka och att exporten påverkas av att Kina bedöms komma att föra en åtstramande ekonomisk politik. Hushållens sparande har minskat kraftigt på grund av en svag löneutveckling och det finns skäl att tro att detta låga sparande inte blir beständigt. Vidare kommer inledda finanspolitiska åtstramningar och kvarstående strukturproblem att dämpa den ekonomiska aktiviteten. I övriga Asien väntas den starka utvecklingen fortsätta under prognosperioden. Vi förutser en tillväxt i intervallet 4-6 procent för flertalet av de viktigare länderna. För de folkrika staterna Kina och Indien kommer detta sannolikt att överträffas. 14

16 Europa, ett område som bromsar den globala tillväxten De tre senaste åren har tillväxten varit svag i euroområdet och 2003 var ökningen endast 0,4 procent. Framför allt har aktiviteten i de stora länderna Tyskland, Italien och Frankrike utvecklats svagt. Tecken på en förbättring har dock kommit. Till exempel har ledande indikatorer utvecklats positivt under 2003 och första kvartalet Återhämtningen kommer antagligen att gå trögt. Vår tillväxtprognos för 2004, knappt 2 procent, står kvar. För 2005 väntar vi oss en tillväxt på drygt 2 procent. Storbritannien avviker från den allmänna europeiska bilden. BNP-tillväxt och inflation har varit betydligt högre än i EU-området sammantaget. Vidare har detaljhandeln utvecklats mycket starkt och priserna på bostäder är rekordhöga, och därmed är hushållens upplåning också hög. Centralbanken har därför höjt styrräntan vid tre tillfällen, med 0,25 procentenheter per gång, under perioden november 2003 till maj Styrräntan ligger nu på 4,25 procent, vilket kan jämföras med 1 procent i USA och 2 procent i euroområdet. Nordens tillväxt kommer igång Våra tre närmaste nordiska grannar köper cirka 20 procent av den svenska varuexporten och är alltså sammantaget Sveriges klart viktigaste exportmarknad. Under 2003 blev tillväxten mycket svag. BNP i Norge och Danmark växte knappast alls, medan Finlands BNP växte med knappt 2 procent. Vår bedömning från i december 2003 ligger i stort sett fast och för prognosperioden väntar vi en hygglig ekonomisk aktivitet. Tillväxten för både 2004 och 2005 bedöms bli omkring 2,5 procent, möjligen något starkare i Finland och något svagare i Danmark. Utlandets import från Sverige är en efterfrågan på svensk produktion. Om utlandets efterfrågan ökar, växer marknaden för svensk export och därmed möjligheten att sälja mer av svensk produktion. Detta bidrar då till en ökning av svensk BNP. Den samlade bedömningen är nu att tillväxten för den svenska exportmarknaden hamnar på cirka 7 procent under 2004 och Finansiella marknader Räntorna stiger Sedan vår förra prognos har de tre stora centralbankerna legat stilla med sina styrräntor. Bank of England har däremot höjt sin (se ovan), medan Riksbanken har sänkt den svenska reporäntan två gånger med sammanlagt 0,75 procentenheter till 2 procent. De korta marknadsräntorna har följt styrräntornas mönster, vilket är det normala. Från början av maj har dock korträntorna i USA stigit något. Det kan tolkas som 15

17 att placerarna föregriper en höjning från Fed. Den allmänna förväntan är också att styrräntorna är på väg upp, allt eftersom tillväxten blir starkare i fler länder. I de flesta länder började de långa räntorna att stiga markant från slutet av mars En tydlig uppåtrörelse kom sedan också i början av maj. Räntan på en svensk 5-årig obligation har stigit från 3,3 till 4,0 procent mellan slutet av mars och mitten av maj. Detta är ett tecken på att kapitalplacerarna ser en stigande inflation framöver, vilket i sin tur härrör från en förväntat ökande ekonomisk aktivitet. Vi kan alltså vänta oss även stigande långräntor under hela prognosperioden. Sammantaget räknar vi dock med att Riksbanken håller sin styrränta oförändrad under prognosperioden på grund av fortsatt stora lediga resurser i ekonomin. Stark dollar Sedan i februari 2004 har dollarn i huvudsak stärkts mot både euro och yen. Detta kan förbrylla med tanke på USA:s stora underskott i bytesbalansen. Förstärkningen torde bero på den relativt högre tillväxttakten och bedömningen att Fed väntas höja styrräntan tidigare än övriga centralbanker. Sett över hela prognosperioden bedöms dock dollarn bli svagare. Den svenska kronan har varit förhållandevis stabil mot euron under en längre tid. Vi väntar att den utvecklingen fortsätter en tid. Inte oväntat har även kronan försvagats mot dollarn sedan i februari. Under prognosperioden bedömer vi dock att kronan stärks framför allt mot dollarn, men även en viss förstärkning mot euron är sannolik. Aktiebörserna går upp och ned De flesta börser, inte minst den svenska, har stigit påtagligt sedan i mars Vid månadsskiftet april/maj 2004 inträffade en markerad nedgång. Denna kan bero på att placerarna nu börjar se hur en penningpolitisk åtstramning rycker allt närmare. Om den ekonomiska utvecklingen följer vårt huvudalternativ kommer dock börskurserna i allmänhet att uppvisa en god utveckling. Sammantaget kan följande slutsatser göras för prognosperioden. Med en valuta som stärks något och en räntenivå som stiger kommer de monetära förhållandena att stramas åt i Sverige under prognosperioden. Det innebär att de finansiella faktorerna kommer att ha en dämpande inverkan på den reala ekonomiska aktiviteten. 16

18 Svensk ekonomi Vår bedömning av den svenska ekonomin bygger på följande antaganden: Att den globala ekonomin förstärks både 2004 och 2005 Att oljepriset börjar sjunka och når cirka 30 dollar per fat under slutet av 2004 Att kronan apprecieras framför allt mot dollarn men även mot euron Att Riksbanken inte höjer styrräntan 2005 Att löneökningarna blir cirka 3,5 procent både 2003 och 2004 Att kommunernas besparingsprogram fullföljs Att de arbetsmarknadspolitiska programmen uppgår till år 2004 och år 2005 Den ekonomiska aktiviteten har ökat successivt sedan inledningen av 2003 och bedömningen är att denna utveckling fortgår i år och nästa år. Bakgrunden är dels en stark privat konsumtion, dels en gradvis växande export. Det är framför allt ökad export från läkemedelsindustrin och transportindustrin som ligger bakom detta men från hösten 2003 har också exporten från teleproduktindustrin ökat påtagligt. Samtidigt har investeringskonjunkturen förblivit svag och investeringarna har minskat sedan mitten av Det beror på minskade investeringar i kommersiella lokaler men i synnerhet minskade industriinvesteringar. Under hösten 2003 dämpades också den offentliga konsumtionen påtagligt vilket sammanhänger med kraftigt försämrade kommunala ekonomier. I år räknar vi dock med att investeringskonjunkturen förstärks. Däremot dröjer det länge innan den offentliga konsumtionen vänder upp, eller tidigast under andra halvåret BNP-tillväxten har ännu inte varit tillräcklig för att lyfta arbetsmarknaden, vilken kännetecknas av stora lediga resurser. Det betyder att BNPtillväxten kan vara hög under prognosperioden utan risk för så kallad löneinflation. Den totala inflationstakten blir därför fortsatt låg under de närmaste åren, och Riksbanken kommer inte utifrån vår prognos att ha några motiv att förändra styrräntan under För 2005 antar vi oförändrad styrränta 8. Näringsidkarna inom industrin och den privata tjänstesektorn tror på en gradvis ökad efterfrågan på varor och tjänster under det närmaste året men när det gäller antalet anställda skiljer man sig åt. 8 Riksbanken kopplar förändringen av styrräntan till bedömning av inflationen månader framåt. Detta gör att vi inte prognostiserar styrräntan 2005 eftersom den beror på utvecklingen 2006 och

19 Industrin räknar med färre anställda och privat tjänstesektor med fler. Det betyder vidare att produktivitetstillväxten förblir hög under prognosperioden. Byggnadsaktörerna förväntar sig att den svaga byggkonjunkturen kommer att förstärkas medan kommunerna räknar med att den svaga ekonomin dämpar aktiviteten påtagligt. Detta framkommer från vår intervjuundersökning av nästan arbetsställen inom det privata näringslivet och av 276 kommuner. Undersökningen genomfördes av Arbetsförmedlingen under mars och april månad. Bruttourvalet inom det privata näringslivet uppgick till arbetsställen och svarsfrekvensen blev 80 procent 9. BNP ökar med 2,7 procent år 2004 BNP-tillväxten blev något högre än vad vi beräknade för 2003, eller 1,6 procent, vilket sammanhänger med bland annat en snabbare och starkare exportuppgång än väntat under tredje kvartalet BNP-tillväxten har ökat gradvis sedan början av 2003 och i säsongrensade tal uppgick ökningen till 0,7 procent mellan tredje och fjärde kvartalet 2003, vilket är en ökning med 2,7 procent uppräknat i årstakt. Enligt vår intervjuundersökning ser näringsidkarna positivt på det närmaste året, och detta tillsammans med flera andra indikatorer, bland annat inköpschefernas index, talar för en fortsatt god förstärkning av BNP-tillväxten under 2004 och Vi räknar med att BNP ökar med 2,7 procent Det talet är dock inte kalenderkorrigerat och en korrigering för kalendern ger en BNP-tillväxt på 2,1 procent, se fördjupningsrutan. År 2005 är mer vanskligt att sia om bland annat genom en ganska stor osäkerhet kring den internationella konjunkturen, men vi beräknar BNP-tillväxten till 2,8 procent. Enligt vår bedömning kommer BNP-tillväxten att ligga under den potentiella BNP-tillväxten under hela prognosperioden eftersom de lediga resurserna i ekonomin är stora Urvalet delas upp på ett basurval som är slumpmässigt och stratifierat på län och näringsgren, samt ett tilläggsurval som Arbetsförmedlingen gör. Basurvalet innehöll i vårens enkät arbetsställen och tilläggsurvalet arbetsställen. Beräkningen över antalet anställda görs enbart från basurvalet. 10 En lägre BNP-tillväxt än den potentiella indikerar att det finns stora lediga resurser i ekonomin i form av till exempel arbetskraft. Det innebär också en liten risk för inflation. 18

20 Procent Förändring av BNP Prognos 2004 och års priser Källa: KI, AMS Kalenderns inverkan på den ekonomiska utvecklingen 2004 Det är fyra fler arbetsdagar (måndag till fredag) 2004 än Det beror på att 2004 är ett skottår och att fler helgdagar infaller på lördag och söndag än 2003, vilket kommer att påverka många statistiska mått. Under 2005 är det lika många vardagar som 2004 vilket innebär ingen kalenderpåverkan mellan dessa år. Enligt beräkningar gjorda av Konjunkturinstitutet blir den kalendariska effekten på BNP 0,6 procent Detta tal används också av Finansdepartementet. Konjunkturinstitutet framhåller att dessa beräkningar är behäftade med stor osäkerhet. Institutet har beräknat det historiska sambandet mellan tillväxten och kalendern och även tagit hänsyn till en ny beräkningsmetodik i nationalräkenskaperna. De tal som anges i denna prognos är inte kalenderkorrigerade och det betyder att det faktiska BNP ska ligga 0,6 procentenheter lägre än det angivna i rapporten. Den kalendariska effekten på olika komponenter i försörjningsbalansen har beräknats av Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet enligt följande: privat konsumtion 0,2 procent, offentlig konsumtion 0,8 procent, bruttoinvesteringarna 0,8 procent, lager 0 procent, export 0,9 procent och import 0,8 procent. Vidare beräknas antalet arbetade timmar öka med 0,9 procent på grund av denna effekt, vilket innebär att effekten är större på arbetade timmar än på produktionen, och detta dämpar produktivitetstillväxten något. Arbetskraftskostnaden påverkas bara lite eftersom flertalet av arbetstagarna har månadslön. Även de offentliga finanserna påverkas genom något högre skatteintäkter men detta motverkas av ökade kostnader inom till exempel arbetslöshetsförsäkringen. 19

21 Företagarna tror på en bättre konjunktur Vår undersökning visar att näringsidkarna bedömer en gradvis förstärkning av konjunkturen under det närmaste året och framtidstron har förstärkts påtagligt jämfört med motsvarande undersökning hösten Utfallet blev dock något sämre än vad företagen trodde såväl våren 2003 som hösten Att utfallen blivit en besvikelse har inträffat under flera år och detta gäller i synnerhet för företag verksamma inom uppdragsverksamheten. Andelen företag som anger ökning minus andelen företag som anger minskning av efterfrågan på varor och tjänster under det närmaste halvåret och halvåret därpå uppgår till 37 procent respektive 42 procent. Bedömningen av det kommande halvåret är betydligt mer positiv än vad som var fallet våren 2003 och hösten Detta är en tydlig indikation på att konjunkturen gått in i ett starkare skede och att den uppgång som pågår är mer stabil. Undersökningen visar också att konjunkturen bedöms bli ännu starkare 6-12 månader framåt än under kommande 0-6 månader. Trots detta räknar inte företagen med någon omedelbar påtaglig effekt på arbetsmarknaden utan en mer tydlig vändning där dröjer till slutet av innevarande år eller början av Det finns flera förklaringar till detta. Allmänt kan sägas att företagen ännu inte är klara med sin konsolideringsprocess, men enligt vår bedömning är den tidpunkten nära förestående. Det vanliga är att övertidsuttaget först stiger för att därefter följas av personalökningar. Nettoandel av företagen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/ tjänster minus d:o minskning (svaren avgivna under första hälften av mars 2004) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Vår 2003 Höst 2003 Vår 2004 Vår 2003 Höst 2003 Vår 2004 Vår 2003 Höst 2003 Vår 2004 Byggnadsverksamhet -6,2 6,3-19,3 16,4-11,7 26,1 15,8 13,5 28,7 Industri 13,6 8,8 12,8 29,8 21,8 35,2 38,7 38,4 40,7 Uppdragsverksamhet 13,2 13,7 26,5 27,4 30,5 42,9 42,1 43,5 51,0 Övriga privata tjänster 21,4 18,4 15,7 31,4 28,1 37,1 38,5 38,8 43,0 Totalt 14,1 12,9 13,2 28,4 22,5 36,5 36,9 37,4 42,4 Källa: AMS intervjuundersökning våren

22 Exportframgångarna fortsätter Den svenska exporten har klarat sig väl undan den internationella lågkonjunkturen med undantag för ITK 11 -sektorn vars export minskat påtagligt. Med hjälp av en god produktivitetstillväxt och en förhållandevis svag krona har svenska exportföretag ökat sina marknadsandelar trots en ökad konkurrens med prispress som följd. Under förra året steg exporten tydligt och uppgången under andra halvåret får betraktas som stark, även om en viss försvagning skedde mellan tredje och fjärde kvartalet. Det som bar upp exporten var en stark utveckling inom läkemedelsindustrin och transportmedelsindustrin. Det mest positiva var nog ändå att exporten tog fart för teleproduktindustrin, och kräftgången inom den branschen tycks nu vara över. Även råvaruexporten fortsatte att utvecklas gynnsamt liksom tjänsteexporten. Det är framför allt exporten till Nordamerika och Asien som drivit upp den svenska exporten medan exporten till EU-området utvecklats svagt. Det senare har en klart dämpande inverkan eftersom drygt hälften av svensk export går till EUområdet. Med hänsyn tagen till ett växande överskott på handels- och bytesbalansen talar en hel del för att kronan kan komma att förstärkas något mot såväl den amerikanska dollarn som euron, vilket skulle komma att motverka svensk export. Det finns dock skäl som talar för att den goda produktivitetstillväxten kvarstår, vilket bör kunna eliminera effekten från en förstärkt krona. De internationella prognosmakarna räknar med en marknadstillväxt på cirka 7 procent under både 2004 och Enligt företagen 12 ökar konkurrensen ytterligare vilket kommer att leda till att de tvingas till fortsatta prissänkningar. Vi räknar med att detta inte är möjligt fullt ut vilket innebär en viss förlust av marknadsandelar. Vi bedömer vidare att investeringskonjunkturen globalt förstärks vilket gynnar svensk exportindustri, och att marknadsutvecklingen för teleproduktindustrin fortsätter att förstärkas. Vidare ökar aktiviteten i för Sverige viktiga länder såsom de nordiska länderna och detsamma gäller för flera länder i EU-området, och vi beräknar därför att exporten kan komma att öka med 6,6 procent 2004 och med 6,9 procent Importen ökar Efter ett par år av fallande import vände utvecklingen under 2003 och importen av varor ökade med drygt 5 procent. Ökningen av importen berörde flera områden men särskilt kan nämnas kontorsmaskiner och datorer, motorfordon samt teleprodukter. Importpriserna har fallit flera år i rad, en utveckling som bedöms fortsätta och stöds av vår bedömning att kronan stärks något mot både dollarn och euron. 11 ITK= information, teknologi och kommunikation. 12 Enligt Konjunkturinstitutets kvartalsbarometer. 21

23 Det innebär att konkurrensen för företag som säljer på hemmamarknaden hårdnar ytterligare. Vidare leder en ökad export av bearbetade varor till att importen av insatsvaror ökar. Till detta kommer att hushållens konsumtion bedöms öka, vilket också påverkar importen gynnsamt. En anpassning av handelns lager och industrins färdigvarulager bedöms dämpa importen under åtminstone första halvåret Det innebär att ökningen av importen blir lägre än ökningen av exporten, enligt vår bedömning. Sammantaget beräknas importen komma att öka med 5,5 procent 2004 och med 6,5 procent år Löneökningarna förblir måttliga Löneökningarna har dämpats successivt eller från 4,4 procent år 2001 via 4,1 procent 2002 till 3,4 procent Löneökningarna dämpades förra året inom samtliga sektorer förutom inom byggnadsverksamheten. De lägre löneökningarna bör vara en effekt av en svag konjunktur och ett svagt arbetsmarknadsläge. Rekryteringsproblemen har minskat påtagligt och är för närvarande endast marginella. Vi räknar också med en god tillgång på arbetskraft under prognosperioden, vilket motverkar löneglidningen. Även den låga inflationen bidrar till att hålla tillbaka löneökningarna och mycket talar för att en anpassning skett till en fortsatt låg inflationstakt. Den kraftiga produktivitetstillväxten inom näringslivet skulle kunna tala för att löneökningarna borde ha blivit högre än vad som var fallet, men näringslivets vinstutveckling ökade inte lika snabbt genom att företagen minskade sina priser på exportmarknaden. Nya löneavtal har slutits och de är långa, vanligen treåriga. De avtal som slutits ger dessutom lägre avtalsmässiga löneökningar än vad de föregående avtalen resulterade i. Vi räknar med att löneökningstakten för 2004 och 2005 blir ungefär densamma som 2003, det vill säga knappt3,5 procent. Inflationen är under kontroll Penningpolitiken vägleds av ett inflationsmål. Det målet formuleras så att förändringen av konsumentpriserna (KPI) skall uppgå till 2 procent med ett toleransintervall på +/- 1 procentenhet. Riksbanken har emellertid förtydligat att det som styr deras beteende och utformningen av penningpolitiken är utvecklingen av det så kallade UNDIXmåttet. Det är ett inflationsmått där de direkta effekterna av förändrade räntor, indirekta skatter och subventioner har exkluderas från KPI. Den svenska ekonomin har kännetecknats av lågt resursutnyttjande, hög produktivitet och fallande importpriser vilket givet ett mycket lågt inflationstryck. Under förra året minskade inflationstakten från 1,8 procent första halvåret (juni) till 1,4 procent andra halvåret (december). Där- 13 Enligt preliminära siffror från Medlingsinstitutet. 22

24 efter har inflationen fallit kraftigt och till och med blivit negativ (deflation) under februari och mars i år och under april noterades endast en svag ökning. Vi räknar med att importpriserna fortsätter att falla bland annat genom att kronan förstärks och även genom ett lågt internationellt inflationstryck. Liksom tidigare bör bidraget till inflationen komma från ökade avgifter på kommunala tjänster, till exempel avgifter för vatten och avlopp, kollektivtrafik, sjukvård med mera. Det som oroar är oljeprisutvecklingen. Alla lagda prognoser kalkylerar med ett oljepris på cirka 30 dollar per fat som sedan sjunker ned mot 26 dollar per fat. OPEC:s mål för oljepriset är intervallet dollar per fat. För närvarande ligger oljepriset på cirka 40 dollar per fat och flera branschföreträdare räknar med att oljepriset förblir högt under de närmaste månaderna. Därefter är en nedgång sannolik, men mycket talar för att oljepriset blir högre under slutet av innevarande år än vad lagda prognoser antagit. Vi uppskattar att priset då ligger på dollar per fat och att det sedan sjunker under 30 dollar per fat under Vi bedömer vidare att ekonomin kommer att kännetecknas av lediga resurser under både 2004 och 2005 och att produktiviteten förblir god. Sammantaget räknar vi med att inflationen blir 0,4 respektive 1,5 procent år 2004 och år Det betyder också att Riksbanken kan vänta med att höja sin styrränta, och vi räknar med att den ligger fast innevarande år och vi antar att den gör så även Hushållens inkomster upphörde att öka Under åren steg hushållens reala disponibla inkomster kraftigt eller med i genomsnitt 4,6 procent, bland annat till följd av sänkta skatter och ökade transfereringar. Förra året bröts denna utveckling då hushållsinkomsterna blev oförändrade jämfört med året innan. Bakom den förändringen låg en kärv arbetsmarknad som ledde till att antalet arbetade timmar minskade kraftigt (-1,3 procent) vilket neutraliserade inkomstökningarna under året. Till detta kom att skatter och avgifter ökade, bland annat höjdes kommunalskatten med sammanlagt 65 öre. För 2004 räknar vi med att arbetsmarknaden, mätt som antalet arbetade timmar, kommer att utvecklas bättre. Timutbudet beräknas öka med 0,3 procent, vilket helt beror på att 2004 innehåller 4 fler arbetsdagar än Vidare räknar vi med att ökningen av löneinkomsterna bidrar till ökade hushållsinkomster. Dessutom ger räntor och utdelningar ett positivt bidrag och inte minst bedömer vi att inflationen blir betydligt lägre än under föregående år. Även i år ökar skatterna för hushållen genom höjda kommunalskatter med sammanlagt cirka 35 öre. Allt som allt bedömer vi att hushållens reala disponibla inkomster ökar med cirka 2 procent Vi räknar också med att räntan ökar något under prognosperioden och att det sker främst under Hushållens skulder har ökat påtagligt vilket innebär att hushållens bidrag från räntor och utdelningar blir 14 Inflationen beräknas här som KPI:s genomsnittliga ökning under 2004 och