Konjunktur & räntor. SBAB n Box n Stockholm n sbab.se

Transkript

1 Konjunktur & räntor SBAB:s konjunkturbrev nr 1 n 18 januari 2007 KONJUNKTURBREVET I KORTHET n USA-prognosen på säkrare mark, risken för allvarlig svacka har avtagit. n Momshöjningen i Tyskland verkar få mindre negativa effekter än befarat. n Något mildare konjunkturavmattning i euroområdet än vi tidigare räknat med. n Svenska tillväxtprognosen uppjusterad till nästan 4,5 procent n Prognosen för 2007 och 2008 intakt; tillväxten dämpas men fortsätter i god takt. n Inflationsrisken neutral; uppåtrisk via lönerna men produktiviteten kan överraska positivt. n Styrräntan når 3,75 procent i år. Där ligger den kvar hela n Risk för högre topp för styrräntan. INNEHÅLL Positiv inledning på Måttfull Riksbank stoppar på 3,75 3 USA; det borde gå vägen 5 Euroområdet överraskar positivt 7 Hög svensk tillväxt men låg fart på inflationen 8 SBAB:s konjunkturbrev är ett nyhetsbrev från SBAB. Ansvarig för brevet: Barbro Wickman-Parak, tel Tomas Pousette, tel Prenumerationsansvarig: Bettina Cederberg, tel SBAB n Box n Stockholm n sbab.se n Långa marknadsräntor och därmed bundna boräntor har inte långt till toppen. Konjunktur & räntor har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Konjunktur & räntor men uppge alltid källa.

2 Positiv inledning på 2007 Riskerna för ett baslag i den internationella konjunkturen har minskat. Både USA och Tyskland har överraskat positivt. Trots den höga svenska tillväxten behöver inte Riksbanken avfyra räntevapnet med grov ammunition. Den amerikanska och tyska ekonomin har varit i fokus när det har gällt riskerna för en sämre internationell konjunktur. I båda fallen har de senaste månadernas statistik givit grund för optimism även om riskerna ännu inte kan avskrivas. USA och Tyskland på säkrare grund Raset på den amerikanska bostadsmarknaden har inte fortsatt, utan en stabilisering under de senaste månaderna tonar fram. Spridningseffekterna av nedgången på bostadsmarknaden har hittills inte heller blivit så allvarliga. Vår prognos om en mjuklandning för den amerikanska ekonomin känns nu säkrare. Den finanspolitiska åtstramningen i Tyskland i år befarades tidigare leda till en påtaglig svacka. Fjolårets starka tillväxt tyder dock på att den ekonomiska motståndskraften är större än väntat. BNP-tillväxten för Tyskland har därför reviderats upp med en kvarts procentenhet 2007 och 2008, vilket också drar upp prognosen för euroområdet. Den svenska ekonomin står sig mycket väl i ett europeiskt perspektiv. Förra årets BNP-prognos har justerats upp från 4,0 till 4,3 procent och för 2007 och 2008 räknar vi också med att tillväxten överstiger den potentiella. BNP-prognoser USA 3,2 3,3 2,5 2,6 Japan 1,9 2,0 2,1 1,9 Tyskland 0,9 2,6 2,0 1,8 Frankrike 1,2 2,0 1,8 1,6 Euroområdet 1,4 2,7 2,1 1,9 Storbritannien 1,9 2,7 2,5 2,4 Sverige 2,9 4,3 3,3 2,9 OECD, totalt 2,6 3,2 2,6 2,6 Kina 10,2 10,5 9,5 9,0 Den ekonomiska tillväxten i Kina fortsätter att imponera och den japanska ekonomin har stabiliserats. Utvecklingen i Östeuropa är positiv men tillväxten i vissa länder har skapat oroande höga underskott i bytesbalansen. Även om den globala konjunkturen försvagas något under 2007 och 2008, så är utsikterna ändå gynnsamma. Dramatiskt fall i oljepriset Om dramatiken i den internationella konjunkturen har lyst med sin frånvaro, så har den varit desto större för oljepriset. Efter att ha tangerat 80 dollar per fat i början av augusti har det fallit till för närvarande cirka 50 dollar per fat. Oljepriset, Brent JAN Vi håller fast vid vår tidigare prognos om ett oljepris på cirka 65 dollar per fat under 2007 och Med ett mer normalt väder bör oljepriset dras uppåt och OPEC kommer sannolikt att begränsa produktionen ytterligare. Trots dessa argument är prognosen för oljepriset genuint osäker. Stort förtroende för centralbankerna Uppgången i de långa räntorna sedan början av december avspeglar en ökad optimism om den internationella konjunkturen, som vi delar. Vi räknar med en ytterligare ränteuppgång men bedömer att räntetoppen inte ligger så mycket högre än idag. Stabiliteten i de långa räntorna visar på ett högt förtroende för centralbankerna. För den amerikanska centralbanken är prognosen oförändrad; styrräntan sänks med en procentenhet i år men nya höjningar väntar redan nästa år. Prognosen att ECB höjer räntan med en halv procentenhet första halvåret i år ligger också fast. För Riksbanken är prognosen om en styrränta på 3,75 procent i slutet av 2007 intakt men vi räknar inte längre med en sänkning under Prognosen innebär att skillnaden mellan rörliga och bundna boräntor fortsätter att minska. Internationella förutsättningar Prognosen avslutades den 17 januari 2007 Oljepriset, Brent, antas ligga kvar på förra årets genomsnitt på 65 dollar per fat under 2007 och Växelkursen för dollarn förutsätts pendla kring 1,30 mot euron. Kronan antas ligga kring 9,15 mot euron, vilket innebär en växelkurs mot dollarn på cirka 7 kronor. Kronans effektiva växelkurs, mätt med TCW-index, ligger nära det långsiktiga genomsnittet på 126. APR JUL OKT JAN 04 APR JUL OKT JAN DOLLAR/FAT 25 APR JUL OKT JAN

3 måttfull Riksbank stoppar vid 3,75 Vi har inte ändrat vår prognos för styrräntan 2007; den höjs i tre omgångar till 3,75 procent i höst. Där ligger den kvar hela Vi räknar inte längre med att den sänks innan det året löper ut. Långa räntor har stigit den senaste tiden. Vår prognos om att de skulle dras uppåt verkar stämma så långt. Men liksom tidigare räknar vi med att de bara stiger försiktigt innan toppen nås under våren. För ovanlighetens skull har tillväxten i euroområdet överraskat uppåt och prognosen har reviderats upp en del för 2007 och I november justerade vi upp styrränteprognosen till en topp på 4 procent i år och den prognosen påverkas inte av den måttliga uppjusteringen av tillväxten. Fed i USA beräknas ta ett första steg nedåt i räntetrappan i mars i år och styrräntan förs sedan gradvis ned till 4,25 procent i slutet av året. Bankens huvudspår är att inflationstrycket dämpas när tillväxttakten avtar även om en viss kvarvarande inflationsrisk hålls fram. Det finns en oro för att pressen på lönerna håller i sig samtidigt som nedväxlingen i produktiviteten fortgår. Den faktorn kan innebära att räntesänkningen låter vänta på sig till sommaren. styrräntor, utfall och prognoser RIKSBANKEN JAN-02 JAN-03 JAN-04 JAN-05 JAN-06 JAN-07 JAN-08 FED Stark tillväxt men måttfull Riksbank Riksbanken levererade den väntade styrräntehöjningen till 3 procent i december och signalerade att styrräntan kan väntas fortsätta uppåt ungefär i linje med marknadens förväntningar. Några mer drastiska drag verkar Riksbanken inte se behov av. I protokollet från räntemötet framskymtar visserligen avtalsrörelsen och den starkt ökade sysselsättningen som faktorer som kan driva på inflationstrycket men huvudintrycket är ändå att inflationshotet inte är något huvudbry. Tvärtom noterar vice riksbankschefen Irma Rosenberg, som är den som föredrar de penningpolitiska besluten, att inflationen ligger under målet en stor del av prognosperioden och att det skulle kunna tala för att räntan kunde höjas något långsammare än marknaden förväntar sig. Men slutsatsen blir ändå att politiken alltjämt är expansiv och att man inte kan bortse från riskerna att stimulera ekonomin med låg ränta när den växer så starkt. Slutsatsen är att det är motiverat att höja styrräntan även om det tar lite mer än två år innan inflationen når 2 procent. Riksbanken har tydligt fjärmat sig från den en gång i tiden ECB PROGNOS 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 mekanistiska tolkningen av inflationsmålet två procent om två år. Men man slår ändå gång på gång fast att det målet fortfarande är överordnat. Det borde innebära att man inte kan göra hur stora avsteg som helst utan att målet tappar sin legitimitet. Vår inflationsbedömning är i stora drag den samma som Riksbankens och vi räknar liksom tidigare med att styrräntan i höst kommit upp till 3,75 procent. Då räknar vi med att toppen nås för denna gång. Om inflationen håller sig inom de ramar som förutses är det svårt för Riksbanken att motivera en stramare linje. Uppåtrisk för styrräntan 2007 Det finns faktorer som kan ändra bilden. Bristtalen på arbetsmarknaden har börjat röra sig uppåt och en fortsatt utveckling i den riktningen skulle signalera växande inflationstryck. Det skulle kunna få Riksbanken att känna behov av en stramare politik med hänvisning till inflationsmålet. En annan faktor är hushållens upplåning och huspriserna. Den förra ökar fortfarande med tvåsiffriga tal även om takten avtagit. En dämpning av huspriserna har också gett sig tillkänna. Skulle upplåning och huspriser börja ta fart igen kan det innebära stramare räntepolitik; om kredittillväxt och huspriser tillåts skena iväg finns det risk för större sättningar i bostadsmarkanden och hushållens efterfrågan längre fram med risk för en inflationstakt under målet. Styrräntan 3,75 procent bibehålls 2008 Vår styrräntebana för 2007 är alltså oförändrad jämfört med tidigare. Däremot räknar vi med att den räntenivå på 3,75 procent som då uppnås ligger kvar under hela 2008 och inte sänks mot slutet som vi tidigare antog. Vi har inte ändrat BNP-prognosen för 2007 och Men den uppjusterade tillväxten 2006 innebär att resursutnyttjandet i utgångsläget är högre. I slutet av prognosperioden spelar också det som därefter väntar tyngre. En uppjustering av euroområdet tillväxt men framför allt att tillväxtprognosen där och för USA känns säkrare har bäring på den svenska tillväxten. Den kan då ha bättre styrfart in över 2009 innan den, om normala konjunkturmönster håller, borde bromsa in mer påtagligt. Först då räknar vi att räntepolitiken lättas. Låg styrränta rakt igenom konjunkturcykeln Riksbanken räknar med att en normal styrränta ligger i intervallet 3,5-5 procent. Säg att en ränta mitt i intervallet, 4,25 procent, utgör riktvärde. Dit når inte styrräntan under nuvarande konjunkturcykel. Vi gör inte prognoser på längre sikt 3

4 men om vi lägger ut ett längre scenario, som omfattar nästa uppgångsfas i ekonomin, kan den nivån vara realistisk. Scenario för styrräntan SCENARIO FÖR STYRRÄNTAN 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 Smärre förändringar i boränteprognosen Vi har inte ändrat prognosen för styrräntan under2007 men den rörliga boräntan har ändå justerats ner marginellt. Skärpt konkurrens har lett till minskade marginaler i bolåneinstitutens verksamhet och vi räknar inte med någon återgång. Skillnaden mellan styrräntan och den rörliga räntan har därmed minskat och vi har nu gjort en justering på denna punkt. Prognosen för styrräntan i december 2008 har, som framgått, reviderats upp men genomslaget på prognosen för den rörliga räntan dämpas av marginaljusteringen. Räntan bunden på två år påverkas starkt av förändringar i styrräntan. Det faktum att vi inte längre räknar med en sänkt styrränta i slutet av 2008 får till effekt att prognosen justerats upp trots att skillnaden mellan bolåneräntan på två år och statobligationsräntan på samma löptid anpassats nedåt på grund av marginalpressen. SBAB:s boräntor, aktuella och prognos JAN-99 JAN-01 JAN-03 JAN-05 JAN-07 JAN-09 JAN-11 2,00 1,50 1,00 17 jan jun 2007 dec 2007 dec 2008 Rörlig (3 mån) 3,75 (-0,10) 4,40 (-0,10) 4,65 (+0,15) 4,65 Bunden, 2 år 4,47 (+0,15) 4,75 (+0,05) 4,75 (+0,15) 4,65 Bunden, 5 år 4,74 5,10 (-0,05) 5,05 4,90 Långa räntor tillbaka på spåret När vi låste vår förra konjunktur prognos (15 november) hade de långa räntorna mer av nedgång framför sig. MAJ långa räntor, 5 år, i usa, tyskland och sverige TYSKLAND SVERIGE JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC JAN Vår bedömning var då att de på lite sikt skulle röra sig försiktigt uppåt. Från december har räntorna stigit framför allt beroende på starkare statistik från USA. Vår prognos för de långa marknadsräntorna är den samma som tidigare. Den svenska femåriga statsobligationsräntan ligger idag på cirka 3,90 procent. Vi räknar att den glider uppåt med bara en kvarts procentenhet under våren för att sedan glida tillbaka när kommande räntesänkningar från Riksbanken börjar prisas in. I slutet av 2008 räknar vi med en lång ränta på ungefär samma nivå som dagens. USA 15NOV 5,25 5,00 4,75 4,50 4,25 4,00 3,75 3,50 3,25 Anm: Förändringen i prognosen från Boräntenytt 6 december anges inom parantes. Med våra prognoser väger det nästan jämt att binda räntan kontra att ha rörlig ränta. Det är en mycket marginell fördel att binda på två år. Att binda på 5 år ger däremot en liten merkostnad jämfört med att ha rörlig ränta. ränta bunden på 5 år kontra rörlig ränta samma period RÖRLIG UNDER 5 ÅR PROGNOS BUNDEN 5ÅR 3,5 3,0 JAN-98 JAN-99 JAN-00 JAN-01 JAN-02 JAN-03 JAN-04 JAN-05 JAN-06 JAN-07 Med dagens bundna ränta och om våra prognoser står sig är det nu ett gynnsamt tillfälle för de riskobenägna att skaffa sig en försäkring till låg kostnad. På ett miljonlån handlar det om knappt kr. efter skatt under femårsperioden. De som band redan hösten 2005 kan, om våra prognoser står sig, glädja sig åt en lägre ränta, cirka 0,5 procentenheter, under femårsperioden än de skulle ha haft med rörlig ränta. 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 BARBRO WICKMAN-PARAK ekonomiskasekretaiatet@sbab.se 4

5 USA; det borde gå vägen En tillväxt på strax under 3,5 procent 2006 och 2,5 procent Det var vår prognos för ganska precis ett år sedan. Den stod pall i november och det gör den fortfarande. Tillväxten 2006 förefaller hamna i linje med det som vi, och de flesta andra bedömare, hade räknat med vid årets början. Genomsnittet för consensusprognosen för 2006 pendlade under året inom ett snävt intervall på 3,2-3,5 procent och även under år 2005 höll sig prognoserna för 2006 inom samma spann. Dessa stabila prognoser visade sig ha god träffsäkerhet; tillväxten 2006 beräknas ha hamnat på strax under 3,5 procent. Consensusprognoser för USA: s BNP-tillväxt under 2006 Källa: Consensus Forecasts PROGNOSER FÖR 2007 PROGNOSER FÖR 2006 JAN. FEB. MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG. SEPT. OKT. NOV. DEC. När man betänker alla orosmoln som drog förbi, det höga oljepriset, orkanerna hösten 2005 och börsoron senvåren 2006 för att nämna några, kan man lugnt säga att 2006 blev ytterligare ett år då ekonomin visade stark motståndkraft. Starkt fokus på typ av landning Tillväxten 2006 är historia; intressantare är vad som väntar. Den som följer rapporteringen har, kanske till leda, fått höra orden mjuklandning och hårdlandning. Det förstnämnda uttrycket har vi själva använt oss av för att beskriva det scenario vi sedan länge sett framför oss; fallande bostadsinvesteringar och dämpad tillväxt i hushållens konsumtion av kapitalvaror medför en nedväxling av tillväxttakten så att den i år och nästa år hamnar runt 2,5 procent. En hårdlandning skulle innebär en betydligt djupare tillväxtsvacka eller en regelrätt recession. Prognoser för 2007 har skruvats ner Som tidigare nämnts låg consensusprognosen för 2006 redan 2005 stabilt inom ett snävt intervall. Så har det under 3,6 3,4 3,2 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 2,0 förra året inte sett ut beträffande prognoserna för I början av året låg den på strax över 3 procent men sedan har den successivt skruvats ner till 2,3 procent i december. Av de knappt 30-talet bedömare som deltar i undersökningen är det bara 3 som har en tillväxtprognos under 2 procent för 2007, den mest pessimistiska ligger på 1,7 procent. Skillnaden mellan högsta och lägsta prognos låg strax under en procentenhet under våren men drogs sedan uppåt till nästan 1,5 procentenheter i oktober för att sedan falla tillbaka till en procentenhet i slutet av året. Recessionsoro ständigt under ytan Det finns ganska betydande skillnader i bedömningen av konjunkturstyrkan Men än så länge är det inte någon som förutspår en recessiv utveckling. Om vi har rätt i vår bedömning borde inte nedskruvningen av consensusprognosen fortsätta. Men oron för recession ruvar ständigt i kulisserna och träder fram från tid till annan. Det är ganska naturligt eftersom det finns en påtaglig och svårbedömd risk som hänför sig till den sviktande bostadsmarknaden. För det första går det inte att veta hur mycket av övervärdering, och därmed fallhöjd, som finns i huspriserna. För det andra är det genuint svårt att bedöma effekterna av huspriser på hushållens konsumtion. Av naturliga skäl skärskådas all statistik för att utröna om sättningen på bostadsmarknaden börjat få vidare implikationer. När sysselsättningen såg ut att börja ta stryk efter sommaren stegrades oron; nu skulle även en svag arbetsmarknad bidra till att dra ner hushållens köplust. I vår förra prognos kunde vi konstatera att sysselsättningen efter omfattande revideringar inte alls såg så illa ut och vår bedömning var att mjuklandningen fortfarande förtjänade rollen som huvudscenario. Ändrat sentiment på sistone Under större delen av hösten 2006 föll långa räntor som en följd av den ökade konjunkturoron. När vår förra prognos låstes (15 november) hade räntorna ytterligare nedgång framför sig. Men under december har de åter vänt uppåt. Under tidig höst fanns det spekulationer om att en sänkning av styrräntan kunde komma redan före årsskiftet 2006/2007 men huvudspåret var att en sänkning skulle komma första kvartalet i år. Nu handlar spekulationerna snarare om att den tidpunkten kan förskjutas framåt i tiden. 5

6 Dämpat i industrin I byggindustrin fortsätter nedgången och i tillverkningsindustrin har en avmattning varit tydlig en längre tid och bilindustrins problem har särskild tyngd. Några större förändringar i den bilden har inte inträffat sedan sist. En liten ljusglimt var att inköpschefsindex för industrin, kom tillbaka över brytpunkten (50) mellan expansion och kontraktion i december. Innan dess hade den kontinuerligt fallit tillbaka från senvåren och framåt. Glädjande är att två viktiga delkomponenter, orderingång och produktion, båda vände uppåt. Inga stora växlar ska dras på en enskild månadssiffra men det är ändå betryggande att indexen inte fortsatte nedåt. Inköpschefsindex för industrin På den negativa sidan kan noteras att orderingången till kapitalvaruindustrin minskade både i oktober och november. Skulle nedgången fortsätta kan det vara ett tecken på att företagens investeringar kan bromsa in snabbare och mer än vi förutser. Siffrorna över orderingången varierar starkt från månad till månad och ännu är det för tidigt att dra några långtgående slutsatser. Bra avslutning på arbetsmarknaden 2006 Efter sommaren verkade höstmörkret lägra sig över arbetsmarknaden men när vi nu kan summera helheten går 2006 till historien som ett bra år. I genomsnitt nya jobb tillkom per månad och det är bara något lägre än Och tvärtemot många dystra profetior avslutades året med flaggan i topp; under årets två sista månader tillkom nya jobb. sysselsättning och timlön ORDERINGÅNG PRODUKTION INDEX FÖRÄNDRING I ANTAL SYSSELSATTA, VÄNSTER TIMLÖN, HÖGER 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 45,0 Timlönerna har stadigt vandrat uppåt och ökade i slutet av året med drygt 4 procent på årsbasis. Ökad sysselsättning och höjda löner märks tydligt i hushållens plånböcker. De reala disponibla inkomsterna beräknas ha ökat med närmare 3 procent förra året mot lite drygt en procent Tjänstesektorn stöttar sysselsättningen Industrin fortsatte att dra ner på jobben under hösten även om takten bromsade in. De senaste månaderna har byggsektorn slagit följe; årets sista kvartal drogs arbetsstyrkan ner med drygt och neddragningarna lär fortsätta. Det är tjänstesektorn som bär upp arbetsmarknaden; de nya jobben har fortsatt att öka starkt. Inköpschefsindex för tjänstesektorn ligger kvar på hög nivå (57). Det tyder på fortsatt stark aktivitet även om den modererats jämfört med första halvåret. Negativa överraskningar därifrån när det gäller sysselsättningen borde vi inte behöva vänta oss. Däremot kommer vi säkert att se siffror som kastar kraftigt mellan månaderna och dessutom ständigt är föremål för revideringar. Det borde kunna gå vägen Att hushållens konsumtion upprätthålls är A och O för att svackan i ekonomin ska bli mild och inte utvecklas till någonting värre. Den senaste utvecklingen har inte grusat förhoppningarna: Först och främst har arbetsmarknaden som framgått utvecklats väl och det finns goda skäl att tro på en bra fortsättning även om sysselsättningsökningen bromsar upp. Hushållens förtroende började förstärkas efter sommaren och fortsatte uppåt även vid årets slut. Det gällde både synen på det aktuella läget och förväntningarna framåt. Sist men inte minst; bostadsmarknaden. I november noterade vi vissa tecken som tydde på att det värsta kunde vara över på bostadsmarknaden. Den senaste statistiken pekar försiktigt åt samma håll även om de inte heller nu är övertygande. Konjunkturtecknen från USA har varit något blandade men vår bedömning är att de sammantagna stödjer vår tidigare prognos om avtagande tillväxttakt. Risken för en djupare ekonomisk svacka har snarare avtagit än ökat. Uppgången i de långa marknadsräntorna visar att aktörerna på finansmarknaderna, åtminstone för tillfället, gör samma bedömning. Fed håller fast vid huvudspåret Vid decembermötet, då räntan som väntat hölls oförändrad på 5,25 procent, höll Fed kvar vid sin syn att inflationen mest troligt kommer att dämpas framöver men att en viss inflationsrisk finns kvar. Och vilken centralbank i Fed: s situation skulle inte göra det tillägget. Trycket från lönesidan har tilltagit, brist på kvalificerad arbetskraft uppträder och produktivitetstillväxten har dämpats högst påtagligt. 0 ANTAL, TUSEN, 12 MÅN JAN APR JUL OKT JAN APR JUL OKT JAN APR JUL OKT ,5 BARBRO WICKMAN-PARAK ekonomiskasekretaiatet@sbab.se 6

7 Euroområdet överraskar positivt Konjunkturen i euroområdet överraskade positivt förra året. Styrkan i den inhemska efterfrågan medför att tillväxten 2007 och 2008 inte dämpas lika mycket som vi tidigare räknat med. Detta gäller framför allt Tyskland där momshöjningen verkar få mindre negativa effekter än befarat. Förra året ser ut att bli det bästa tillväxtåret för euroområdet sedan år Vi räknar nu med en BNP-ökning på 2,7 procent, vilket är 0,2 procentenheter högre än i den senaste prognosen. Exporten har gått riktigt bra trots avmattningen i USA och eurons förstärkning. Huvudförklaringen till konjunkturuppgången är emellertid den inhemska efterfrågan. Hushållens konsumtion går fortfarande på sparlåga men har ändå ökat mer än väntat och investeringarna har tagit bra fart. Trots problemen med de offentliga finanserna så har den offentliga konsumtionen ökat i god takt. exportens utveckling 160 Styrkan i den inhemska efterfrågan gör emellertid att avmattningen ändå bör bli mildare än vi tidigare räknat med. Det gäller framför allt för Tyskland, där momshöjningen vid årsskiftet tidigare befarades ge ett betydande bakslag i år men där tongångarna nu är ljusare. Indikatorer, som inköpschefernas index, visar på ett starkt läge för den tyska industrin. Även för den franska och italienska industrin ligger indikatorn över 50, vilket tyder på en fortsatt tillväxt i industrin. Inköpschefernas index för industrin FRANKRIKE TYSKLAND FRANKRIKE ITALIEN TYSKLAND INKÖPSCHEFERNAS INDEX ITALIEN INDEX 2000= Spanien ligger som vanligt i tillväxttoppen bland de stora euroländerna men för ovanlighetens skull hamnar Tyskland under förra året på andra plats med högre tillväxt än både Frankrike och Italien. För den tyska ekonomin börjar stålbadet med en förbättring av konkurrenskraften genom låga löneökningar till sist att bära frukt. Under de senaste åren har den tyska exporten klart överträffat den franska och italienska, vilket tyder på en bättre konkurrenskraft. Tillväxtprognosen justeras upp Konjunkturen i euroområdet har således varit stark trots att den europeiska centralbanken (ECB) höjt styrräntan från 2 procent i slutet av 2005 till för närvarande 3,5 procent. Penningpolitiken verkar emellertid med lång eftersläpning och räntehöjningarna under förra året kommer att ge fullt åtstramande effekt först i år. Vi räknar också med att ECB fortsätter att höja styrräntan till 4 procent under första halvåret i år. Styrräntan kommer därmed att ligga inom det intervall på 4-5 procent som ECB bedömer vara en neutral ränta. Finanspolitiska åtstramningar i Tyskland och Italien talar, liksom penningpolitiken, för ett lugnare tempo i euroområdets ekonomi i år. Dessutom kommer dämpningen av den amerikanska efterfrågan och eurons förstärkning att bli mer märkbar för euroländernas export i år. 90 Sammantaget justerar vi upp BNP-prognosen för euroområdet med 0,1 procentenheter både 2007 och 2008 till 2,1 respektive 1,9 procent. Förändringen av prognosen kan tyckas futil men ska ses mot bakgrund av att den genomsnittliga tillväxten under de senaste tio åren bara är cirka 2 procent. Risker i prognosen Vilka är då riskerna i prognosen? Utvecklingen i den amerikanska ekonomin är givetvis central både handelsmässigt och genom effekten via växelkursen mellan euro och dollar. En svagare USA-konjunktur och en svagare dollar än vi räknar med riskerar således att urholka tillväxten i euroområdet. På det inhemska planet har fallande oljepriser bidragit till att inflationen under de senaste månaderna varit i linje med ECB:s mål om en takt på strax under 2 procent. En ny uppgång i oljepriset vore givetvis ovälkommen från inflationssynpunkt. Tillväxten i euroområdet har också fått arbetslösheten att falla från 8,5 procent under 2004 till för närvarande cirka 7,5 procent. Arbetslösheten är därmed på samma nivå som kring millennieskiftet. Med ett bättre läge på arbetsmarknaden kan löneökningarna komma att bli högre. Det gäller inte minst för Tyskland att försöka bevara den förstärkning av konkurrenskraften som med stor möda åstadkommits. TOMAS POUSETTE ekonomiskasekretariatet@sbab.se 7

8 Hög SVENSK tillväxt men låg fart på inflationen BNP-prognosen för förra året justeras upp från 4,0 till 4,3 procent. För 2007 och 2008 håller vi fast vid bedömningen om en tillväxt på 3,3 respektive 2,9 procent. Trots den höga ekonomiska aktiviteten behöver Riksbanken inte ta i drastiskt för att fasa in inflationen mot målet. Tillväxten i den svenska ekonomin under förra året ser ut att ha varit högre än vi tidigare räknat med. Det tredje kvartalet var starkare än väntat och inkommande statistik tyder på att den höga aktiviteten håller i sig under fjärde kvartalet. Vi höjer därför BNP-prognosen för 2006 från 4,0 till 4,3 procent, vilket ger en kalenderkorrigerad tillväxt på 4,5 procent. Det var framför allt den inhemska efterfrågan som drev tillväxten under förra året medan bidraget från nettoexporten, skillnaden mellan export och import, blev allt svagare under loppet av året. Förutsättningarna för den svenska tillväxten under 2007 och 2008 är fortfarande gynnsamma. Vi bedömer dock att takten i den ekonomiska aktiviteten kommer att mattas av och håller fast vid den tidigare prognosen om en BNP-tillväxt på 3,3 procent i år och 2,9 procent nästa år. Prognosen baseras på att den internationella efterfrågan dämpas både från USA och från euroområdet, vilket håller tillbaka den svenska exporten. De svenska hushållen antas också vara framåtblickande och spara en del av årets betydande inkomstökning. Riskbilden neutral för inflationen Frågan är då om det finns anledning att förändra inflationsprognosen. Prognosen av inflationen bygger i grunden på utvecklingen av löner och produktivitet. När det gäller löneutvecklingen räknar vi med att timlönerna i hela ekonomin ökar med knappt 4 procent både i år och nästa år. Årets avtalsrörelse innehåller flera knäckfrågor, som låglönesatsningar och pensionsvillkor för LO-medlemmar. Hur parternas olika ståndpunkter kommer att jämkas samman återstår fortfarande att se. Det kan inte uteslutas att löneökningarna blir något högre än vad vi räknar med. Den ökande bristen inom vissa yrken talar också för att lönerna kan glida uppåt utöver vad avtalen ger. Även om löneutvecklingen är osäker, så är osäkerheten ännu större när det gäller produktiviteten. Vi räknar med att ökningen av produktiviteten i näringslivet kommer att dämpas under 2007 och Den genomsnittliga ökningen av produktiviteten i näringslivet sedan mitten av 90-talet är 3,2 procent, vilket också verkar bli utfallet för förra året. För i år och nästa år är vår prognos att takten dämpas till 2,8 respektive 2,7 procent. Ett motiv för nedväxlingen av produktiviteten är att en del av möjligheterna till effektiviseringar uttömts genom den tidigare mycket höga produktivitetsökningen. När sysselsättningen nu ökar kraftigt tar det också tid för den nyanställda personalen att bygga upp erfarenheten. Mot dessa argument står det historiska mönstret där nedväxlingar i produktivitetens ökningstakt mer verkar bero på konjunkturnedgångar. Så var till exempel utvecklingen av produktiviteten mycket svag under lågkonjunkturen 2001 men hölls däremot väl uppe under den starka tillväxtperioden En lång period av hög aktivitet behöver således inte nödvändigtvis leda till en svagare produktivitetstillväxt. Argumenten för fortsatt snabba effektiviseringar i näringslivet, genom hård internationell konkurrens och press från kapitalmarknaden, är också hållbara. Arbetsproduktivitet i näringslivet TJÄNSTEPRODUCENTER FRÅN MOTSV KV FÖREG ÅR -2 KV1 95 KV1 97 KV1 99 KV1 01 KV1 03 KV1 05 Vår bedömning av det inhemska inflationstrycket är således att riskbilden är ganska neutral; löneökningarna kan bli något högre än väntat men även produktiviteten kan överraska på uppsidan. Tjänstepriser stiger mer än varupriser När det gäller prisutvecklingen är skillnaderna mycket stora mellan olika delar av hushållens konsumtion. Medan priserna på tjänster, förutom bostadstjänster, stigit med drygt 2 procent per år sedan mitten av 90-talet har priserna på varaktiga varor fallit med nästan 2 procent per år. Prisutvecklingen är då beräknad från nationalräkenskapernas implicitprisindex för hushållens konsumtion. Implicitprisindex för tjänster och varaktiga varor TJÄNSTER EXKL BOSTAD VARUPRODUCENTER TOTAL KONSUMTION VARAKTIGA VAROR HELA NÄRINGSLIVET 4 KVARTAL KV1 94 KV1 96 KV1 98 KV1 00 KV1 02 KV1 04 KV

9 Håller sig det inhemska inflationstrycket någorlunda i schack, som vi tror, så bör uppgången i priserna på olika tjänster bli måttlig. När det gäller varuinflationen, så spelar även importpriserna en viktig roll. Hård internationell konkurrens har medfört att prisökningarna på importerade konsumtionsvaror i producentledet varit mycket låga. En analys visar att svängningarna i priserna på importerade konsumtionsvaror i huvudsak beror på variationer i den svenska kronans växelkurs. Är växelkursen stabil så är prisökningarna mycket låga. Det finns ingen anledning att tro att detta mönster skulle förändras väsentligt under de närmaste åren. Prisutvecklingen på importerade konsumtionsvaror i producentledet kommer då främst att bero på kronans växelkurs mot andra valutor. Svängningarna i TCW-index, som mäter kronans valutakurs mot våra viktigaste handelspartners valutor, har varit stora sedan mitten av 90-talet. TCW-index tenderar dock att dras mot ett långsiktigt genomsnitt på cirka 126. För närvarande är kronan något starkare men vår prognos är att den gradvis kommer att närma sig det långsiktiga genomsnittet. Bedömningen bygger på att Riksbankens styrränta kommer att ligga nära ECB:s. Kronans effektiva växelkurs, TCW-index MEDELVÄRDE DEC 2006 TCW-INDEX = 100 JAN-93 JAN-95 JAN-97 JAN-99 JAN-01 JAN-03 JAN-05 JAN-07 Stämmer prognosen för kronan så kommer priserna på importerade konsumtionsvaror i producentledet inte att vara något större problem från inflationssynpunkt. I år faller priserna med cirka en halv procent på grund av kronans tidigare förstärkning och under nästa år stiger priserna ungefär lika mycket när kronan försvagas. Visserligen kan olika påslag dra upp priserna i konsumentledet men knappast så mycket att slutsatsen om ett lågt inflationstryck från importsidan helt kullkastas Prisutveckling på importerade konsumtionsvaror UTFALL JAN-97 JAN-99 JAN-01 JAN-03 JAN-05 JAN-07 Högre hyror höjer inflationen En bidragande faktor till att vi ändå räknar med att inflationen är på väg upp är hyresutvecklingen. Förra året var hyreshöjningarna mycket låga. I de allmännyttiga bostadsföretagen höjdes hyrorna bara marginellt med 0,3 procent. I konsumentprisindex redovisas en något högre ökning av hyreskomponenten, med 0,9 procent. En förklaring till de låga hyreshöjningarna under förra året var det låga ränteläget. Med stigande räntor ser också årets hyreshöjningar ut att bli högre. De överenskommelser som hittills träffats för allmännyttan ligger i genomsnitt på 1,6 procent. Det verkar troligt att slutresultatet hamnar i detta härad, vilket innebär att hyrorna i konsumentprisindex i år stiger med cirka 2 procent. En prognos utifrån ränteutvecklingen är att hyresökningarna nästa år blir ännu högre och närmar sig 3 procent. Hyrornas bidrag till KPI ökar då med 0,3 procentenheter från 2006 till Hyresutvecklingen i konsumentprisindex EKVATION 12 MÅNADER PROGNOS ,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,

10 Låg inflation blir lagom hög Eftersom utvecklingen av både oljepriset och elpriset är mycket osäker så ger den underliggande inflationen exklusive energi den mest relevanta bilden av inflationen. Vår bedömning av denna variabel överensstämmer väl med Riksbankens prognos i den senaste inflationsrapporten. Prisökningstakten väntas stiga från knappt 1 procent i slutet av förra året till cirka 2 procent i slutet av det här året för att sedan plana ut. Inflationsprognosen förutsätter att Riksbanken höjer styrräntan enligt vår räntebedömning. Underliggande inflation exklusive energi Trots en mycket hög BNP-tillväxt på i genomsnitt 3,5 procent per år under perioden räknar vi med att Riksbanken bara behöver höja styrräntan till 3,75 procent för att styra in inflationen mot målet på 2 procent. Mer allvarliga inflationsproblem som kräver en betydligt högre styrränta tror vi dröjer till nästa högkonjunktur. Håller gamla cykliska konjunkturmönster så borde den långa följden av goda år snart brytas av en nedgång. Samtidigt kan man erinra sig tumregeln att år som slutar på 0 eller 5 ofta är högkonjunkturår. Stämmer det mönstret också, så blir konjunkturnedgången kort. 2,5 SBAB 2,0 RIKSBANKEN 1,5 1,0 0,5 12-MÅN 0,0 SEP-06 MAR-07 SEP-07 MAR-08 SEP-08 MAR-09 SEP-09 TOMAS POUSETTE ekonomiskasekretariatet@sbab.se Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 n Postadress: Box 27308, Stockholm n Tel: Fax: Internet: sbab.se n E-post: kundcenter@sbab.se (Org.nr )