Levande skärgårdsnatur 2010 med rapporter från 2009
|
|
- Christoffer Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Levande skärgårdsnatur 2010 med rapporter från 2009 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturskyddsföreningen
2 Naturvård som engagerar Redan för 30 år sedan började Skärgårdsstiftelsen hjälpa Naturskyddsföreningen med arbetet att inventera havsörnsbon i skärgården. Det var inte så många bon att räkna på den tiden. PCB och DDT hade haft en förödande inverkan på örnarnas fortplantningsförmåga. För 25 år sedan startade stiftelsens inventeringar av kustfågel och från 1989 inventeras gråsälen i Stockholms skärgård. Inventering av andra djuroch växtarter har tillkommit under årens lopp. Allt under samlingsprojektet Levande skärgårdsnatur. Engagemang, noggrannhet och tålamod viktiga egenskaper i fältarbetet. Projektet engagerar stiftelsens tillsynsmän och naturvårdare. För en del är arbetet inom Levande skärgårdsnatur huvuduppgiften. Det är en engagerad grupp personer som arbetar inom projektet, många med lång erfarenhet och med vana att bli hackade eller rivna av motspänstiga fåglar som inte vill låta sig ringmärkas. Arbetet kan också vara strapatsfyllt som när berguv ska ringmärkas. Uven bygger ofta sina bon högt upp på otillgängliga och branta klippavsatser. Tålamod är en viktig egenskap i projektarbetet då tid ibland måste spenderas i ett gömsle. Intressant men tidskrävande är analysarbetet av dagar med film från en skräntärnekoloni tagen med en uppställd webbkamera. Envishet kommer väl till pass när det gäller de årligen upprepade försöken att få skräntärnan att återhäcka på Gunnarstenarna. Med bandspelare och vettar försöker man locka till sig tärnorna. Inga tärnor lät sig luras och i år attackerade havsörnarna trävettarna så att flisorna rök. Naturintresset är förstås något som delas av alla inblandade. Och belöningen för många slitsamma arbetspass kan vänta när man minst anar, till exempel att vid ett och samma tillfälle få se över 10 havsörnar avteckna sig mot skyn. Våra tillsynsmän, inventerare och medarbetare gör ett fantastiskt jobb både ute i skärgårdsnaturen, i båten och bakom datorn. Årets rapport innehåller mycket intressanta och spännande resultat, iakttagelser och upplevelser. Trevlig läsning! Foto: Britten Hjertstrand På bilden ovan har Gunnar Hjertstrand och Roland Staav just släppt iväg en tordmule vars ringmärkning undersökts. Platsen är Lillö, ett fågelskyddsområde, som ingår i Svenska Högarnas naturreservat. 2 l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r
3 Innehållsförteckning Projekt Levande skärgårdsnatur ett sammandrag av året som gått 5 Projektrapporter Kustfågelinventering 8 Ringmärkning av kustfåglar 13 Åtgärdsprogram för skräntärna 15 Utvecklingen av storskarvkolonierna 16 Berguv 18 Havsörn 20 Gråsäl 23 Sjöfågelskydd - mink 26 Havstulpaner 27 Blåstång 28 Guckusko 30 Majviva 30 Gulyxne 31 Hartmansstarr 31 Foto: Mats Lindgren Levande Skärgårdsnatur 2010 Omslagsfoto: Mats Lindgren Produktion: Karin Strandfager och Ulrika Palmblad Skärgårdsstiftelsen 2010 På omslagsbilden ses Sten Söderlund med en skadad havsörn i famnen. Örnen hittade Sten i Skarvs skärgård en fredag. Fågeln fick följa med hem till Furusund över helgen och matades med lax och kött inlindat i hundhår. På måndagen kördes örnen till viltjouren på Mälaröarna. Ett år senare var örnen så pass kry att den kunde släppas i frihet. Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Postadress: Box 7669, Stockholm Besöksadress: Svensksundsvägen 5, Skeppsholmen Tel: , Fax: E-post: kansliet@skargardsstiftelsen.se Hemsida: l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r 3
4 Projekt Levande skärgårdsnatur Projekt Levande skärgårdsnatur startade 1985 med inventeringar av kustfåglar som sedan dess har genomförts varje år. Det var upptakten till projektet som kom till efter diskussioner mellan Skärgårdsstiftelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län. Tanken med projektet var att få en bättre miljöövervakning och dokumentation av växt- och djurlivet i Stockholms skärgård. Det skulle fungera som en snabb och obyråkratisk väckarklocka för miljöfrågor i skärgården. Skärgårdsstiftelsen hade goda förutsättningar att, genom sina tillsynsmän, samla in material och sköta fältarbetet. Genom kontinuerlig bevakning och årliga inventeringar får projekt Levande Skärgårdsnatur fram viktiga kunskaper om olika arters populationsstorlekar, häckningsresultat, tillväxt och fortlevnad. Tack vare det arbetet kan förändringar snabbt upptäckas, vilket gör det möjligt att direkt försöka åtgärda eventuella problem eller störningar. Genom ett gott samarbete med forskare och sakkunniga bidrar detta långsiktiga arbete till ökade kunskaper om många arter i skärgårdsmiljön. Levande skärgårdsnatur utvecklas och förbättras ständigt men behåller sina väl inarbetade inventeringsmetoder och naturvårdsinsatser. Sedan starten 1985 har projektet vuxit och innehåller nu ett stort antal delprojekt enligt följande: inventering av skärgårdens vanligaste kustfågelarter inventering och märkning av alkfågelbestånden inventering av ejder var fjärde år märkning och bevakning av havsörnsstammen inventering, märkning och utsättning av berguv inventering av mellanskarvens boplatser inventering och bevakning av gråsäl uppföljning av minkens utbredning i skärgården samt även skyddsjakt på mink undersökning av havstulpaner inventering av blåstång inventering- och naturvårdsinsatser för några hotade växtarters överlevnad; guckusko, majviva, hartmanstarr och gulyxne Projektet drivs idag av Skärgårdsstiftelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet, Naturskyddsföreningen och Stockholms Universitet, vilka även svarar för en stor del av sammanställningen och utvärdering av data. Ekonomiskt stöd har under året erhållits från Waxholmsbolaget, Banco fonder, Roburs kunder, TTG Sverige/Båtnytt, Stockholm Adventures, KNOCK, Alf Henrikssonsällskapet samt från privatpersoner till vilka vi framför vårt varma tack! Projektledningen har under året bestått av: Johan Ahlbom, Skärgårdsstiftelsen; projektledare Cecilia Wibjörn, Skärgårdsstiftelsen; projektsamordnare Sten Söderlund, Skärgårdsstiftelsen; samordnare samt inventerare Karin Strandfager, Skärgårdsstiftelsen; havstulpaner Alar Broberg, konsult; berguv Björn Helander, Naturhistoriska riksmuseet/naturskyddsföreningen; havsörn Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet; gråsäl Mats Nordin, Länsstyrelsen i Stockholms län; kustfåglar Hans Kautsky, Stockholms Universitet; blåstång Roland Staav, ornitolog; ringmärkning kustfåglar, skarvboinventering, skräntärna 4 l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r
5 2009 ett sammandrag av året som gått JANUARI Året inleds med kyla och isen lägger sig i vikar och sund men fjärdarna är öppna. En del arbeten utförs i ytterskärgårdarna. Ett forskningsgömsle för sälobservationer placeras i Skarv och en spricka på Svenska Stenarna där sälkutar ramlat ner och fastnat täcks över. FEBRUARI I februari träffas medarbetare i projektet för att gå igenom och finslipa inventeringsmetodiken för kommande fågelinventeringar. MARS I mitten av mars siktas dom första ejdersträcken och massor av alfågel ligger i de yttre fjärdarna. APRIL I april anländer sädesärlor, strandskator, tofsvipor, tranor och många andra arter och kustfågelinventeringarna startar. MAJ I maj träffar blåstångsinventerarna Hasse Kautsky för en uppskattad kurs om inventeringsmetodiken och livet i havet. Samma månad genomförs också fågel- och sälinventeringar. JUNI En uppgift i juni är att hjälpa Björn Helander med boinventering i havsörnsprojektet. Ett samarbete som har pågått i trettio år, liksom kontrollen av berguvar tillsammans med Alar Broberg. JULI I början av juli genomför vi som vanligt ringmärkning av alkfåglar i de större kolonierna, från Understen i norr, till Grän i Söder. Även tärnor, labbar, skarv med flera arter kan ringmärkas under den här perioden. Också i det här projektet börjar dokumentationen närma sig trettioårsjubileum. AUGUSTI I augusti är det dags att besöka skarvkolonierna för boräkning, ett ofta smutsigt arbete med långa dagar. SEPTEMBER I september är det dags för höstens inventering av blåstång. Liksom flera tidigare år har Skansen en berguv för utsättning. Han är döpt till Melker och precis som farbror Melker i Saltkråkan badar han med kläderna på. Efter utsläppet flyger han ut över vattnet och landar i sjön. Han kommer upp själv och har sedan vid flera tillfällen observerats i området, så allt gick förmodligen bra. I november och december ägnas tid åt minkjakten och vintern gör sitt intåg i skärgården. En vinter som visar sig bli ovanligt snörik och kall. Foto: Magnus Rietz Sten Söderlund skriver så här i sin årsrapport: Perfekt väder, bara en svag sjöhävning, sol och klar sikt. Allt bokförs för avrapportering men synintrycken är mäktiga. Det går aldrig slentrian i de här naturupplevelserna! l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r 5
6 Foto: Carin Staav Korta utdrag från årets resultat Resultat från årets kustfågelinventeringar visar bland annat att ejderhanarna minskar mycket kraftigt. Det har också visat sig att många ådor under senare år helt har avstått från att häcka. Samtidigt finns det forskning som tyder på en störd könsfördelning hos ejder så att det finns fler hanar än honor. Det innebär att våra räkningar av vuxna hanar inte visar hela bilden av ejderns situation. Man kan tyvärr befara att tillståndet för ejder i Stockholms skärgård är mycket mer bekymmersamt än vad våra siffror visar. Under året har också oroande forskningsresultat presenterats som säger att många fågelarter, bl.a. ejder och gråtrut, lider av allvarlig brist på vitaminet tiamin. En fågelart som istället verkar öka i skärgården är sillgrisslan. Anledningen kan vara den goda tillgången på skarpsill som grisslorna till stor del lever av. En annan trolig orsak kan vara invandring av sillgrisslor från andra områden i Östersjön. Årets ringmärkningsexpedition inriktade sig främst på ringmärkning av sillgrisslor och skräntärnor men även storskarv, kustlabb, silvertärna och tordmule märktes. Två 35-åriga sillgrisslor med utslitna ringar kontrollerades och fick nya ringar. En nästan helt vit sillgrissleunge märktes, den enda som våra medarbetare sett trots att de hanterat nära 3000 sillgrissleungar under årens lopp. Den hittills äldsta tordmulen i svensk ringmärkning påträffades död på Grän där den också märktes som bounge för 26 år sedan! Arbetet med åtgärdsprogram för skräntärna bjöd på en positiv överraskning när en liten koloni på cirka 20 par vid Svartlöga upptäcktes. Det är den första nya kolonin i länet på 19 år! Det visade sig att flera ensamhäckande par hade slagit sig samman till den nya kolonin. Det blir intressant att följa utvecklingen under Resultatet från årets skarvboinventering visar att antalet kolonier under året har ökat från 21 till 26 stycken. Trots det har den positiva utvecklingen av själva skarvbeståndet klingat av och stabiliserat sig på förra årets nivå, det vill säga cirka 5200 bon. Det är en tendens som även ses i övriga svenska kolonier. Tack vare uppmaningar till allmänheten att rapportera in observationer av berguv fick vi in uppgifter som kan vara två revir. Dessa ska vi fortsätta kontrollera under Under året ringmärktes 12 ungar på 7 olika häckningsplatser. Totalt i Stockholms län ligger antalet ungar strax över 25 stycken år 2009, vilket är ett ganska normalt år. År 2009 var det bästa året för havsörn i Stockholms skärgård sedan de årliga inventeringarna började Totalt kontrollerades 60 revirhållande havsörnspar varav 47 par lyckades med sin häckning. Minst 74 ungar producerades! Det kan jämföras med 1970-talet då det under hela tioårsperioden bara producerades 16 ungar i hela Stockholms län. En fantastisk utveckling som nog ingen hade trott var möjlig för 25 år sedan! Chanserna att få se gråsäl är goda i hela skärgården från Landsort till Arholma, till och med centrala Stockholm hade gråsälsbesök under året. Vid inventeringen i slutet av maj räknades i Östersjön totalt drygt gråsälar, varav drygt 9000 i Sverige. Antalet gråsälar ökar inte längre lika snabbt som de föregående tre åren och 2009 kan vara ett trendbrott i gråsälarnas utveckling i Östersjön. Tillsynsmännen Leif Malmgren och Sten Söderlund måste vara lätta på handen när de ringmärker fågelungar. Vana och gott samarbete är en förutsättning för arbetet. 6 l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r
7 Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän och medarbetare fortsätter att jaga mink för att skydda fågellivet i skärgården. Minkstammen har under flera år minskat på många områden men på vissa platser har minken kommit tillbaka. Där intensifieras jakten med nya fällor och även jakt med hagelvapen och hund. Foto: Jörgen Ragnarsson Under 2009 fick vi medel ur havsmiljöanslaget för att utöka havstulpanprojektet söderut från Stockholms län ner till Skåne. Havstulpanbevakningen växte och vi fick 43 nya observatörer på 31 olika orter längs kusten från Stockholm till Trelleborg inklusive Öland och Gotland. Vid inventeringen av blåstång observeras en fortsatt positiv trend i blåstångens utveckling i skärgården. I den nationella miljöövervakningen i Asköområdet i Trosa och över till Hartsö- Enskär har det för första gången observerats blåstång på samtliga 30 lokaler som besöks årligen sedan Som motsats har det rapporterats från Gävleområdet att blåstången helt försvunnit från en del områden. Det kan bero på att bestånden varit av likartad ålder och då dör samtidigt och att ingen betydande rekrytering skett de senaste 10 åren i södra Bottenhavet. Bestånden av guckusko har ökat något från förra året. Vid inventeringen 2009 noterades totalt 502 individer varav 368 blommande. Framgången varierar dock mellan lokalerna som har olika förutsättningar för guckusko. Majviva inventeras varje år på Utö. I år noterades 95 plantor, jämfört med förra årets 113 plantor och 86 plantor år I området observerades i år även två rödsysslor som är en sällsynt och mycket vacker orkidé. Inventeringen av gulyxne vid Riddersholm visar att arten inte nämnvärt har ändrat sin utbredning i provområdet sedan 2008 men antalet plantor har ökat med 12 %. Antalet exemplar av hartmanstarr fortsätter att uppvisa en stor variation mellan olika år. Under året hittades 1250 axbärande strån. Det aktuella beståndet tycks dock utvecklas i positiv riktning eftersom arten går att finna i fler och fler av provrutorna för varje år. Årets omslag pryds av Sten Söderlund som håller i en havsörn. Den inledande texten som beskriver året som gått är också tagen från just Stenes Tillsynsman Sten Söderlund har varit en viktig del av projekt Levande skärgårdsnatur sedan starten. Det finns nog ingen som slår honom på fingrarna när det gäller att räkna säl ifrån båt. årsrapport som alltid innehåller rolig och intressant läsning. Stene har varit medarbetare och samordnare i projekt Levande skärgårdsnatur sedan starten En del av det arbete som ingår i projektet har dock pågått mycket längre än så. Stene är den tillsynsman som har varit med både längst och mest i det praktiska arbetet inom projektet. Att Stene är med på bild i just det här sammanhanget är därför ingen ovanlig syn. Vi valde den bilden inte bara för att det är en fin bild utan också för att vi inte kommer att få se lika många sådana bilder i fortsättningen. Stene är nämligen på väg mot pension och har börjat trappa ner på arbetsuppgifterna. Så sälarna ute vid Sv. Stenarna kommer inte att bli räknade från båt i framtiden och andra krafter ska ta över alla Stenes uppgifter. Och det är inte så lite det. Det tar många år att få den betydande kunskap och erfarenhet om skärgårdens natur, växter och djur som Stene idag besitter. Vi vill från projektets sida rikta ett stort tack till Stene för att han har varit med och bidragit till att göra Levande skärgårdsnatur till det gedigna naturvårds- och miljöövervakningsprojekt det är idag. Även om han slutar som tillsynsman så tror ingen av oss att han kommer att sluta fortsätta samla kunskap. Och sälarna kan han nog inte slita sig från, dom lär ändå få många besök i framtiden, vilket förstås är något som även vi hoppas få. Stockholm mars 2010 Karin Strandfager, Skärgårdsstiftelsen l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r 7
8 Delprojektrapporter 2009 Kustfågelinventering RESULTAT Ejder (Somateria mollissima) En mycket kraftig minskning ses i 2009 års räkningar av ejderhannar. Från 2008 har antalet sjunkit med knappt 40 % och sedan toppåren för ejder på 1990-talet återstår nu i de av oss räknade områdena bara lite drygt en tredjedel. I de flesta områdena har årets minskning varit del av en långsam negativ trend, medan de kraftiga minskningarna skett i ett fåtal under senare år starka fästen för ejder. Stora Nassa och Bullerö har minskat ca 30 %, Svenska Högarna med ca 60 % och Storö-Bockö- Lökaö med ca 40 % sedan I Träskö-Storö, där det 2006 och 2008 räknades flera gånger fler ejdrar än vad som tidigare setts i området, var antalet ejderhannar åter nere i nivåer mer jämförbara med tidigare förhållanden. Det var dock högre än övriga år under 00-talet, mer jämförbart med de lite högre antalen under 1990-talet. Fig Ejder Nåttaröfladen Fjärdlång Biskopsö Bullerö Björnö Träskö Storö-Bockö Stora Nassa Lygne Skarv Röder Sv Högarna Söderarm Håkanskär Inom de inventerade områdena syns en tydlig minskning av det totala antalet ejdrar under en tioårs period. Foto: Roine Karlsson Hos svärtan är hannen svart med en vit fläck under ögat. Honans fjäderdräkt är brun med en vit fläck mellan ögonen och näbben. Fig. 2 Svärta Nåttaröfladen Fjärdlång Biskopsö Bullerö Björnö Träskö Storö-Bockö Stora Nassa Lygne Skarv Röder Sv Högarna Svärta (Melanitta fusca) För svärtan har vi 2009 räknat in ungefär samma antal som året innan. Det gäller även för de viktigare områdena enskilt. I ett av dem, Lygne, noterades det lägsta antalet på många år, men ändå ganska nära de senaste fem årens generellt låga värden. Svärtan har minskat kraftigt sedan 1990-talets början. De senaste två åren har ungefär hälften av svärtorna i vårt material räknats i Svenska Högarna. 8 l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r
9 Tordmule (Alca torda) Ökningen från förra året fortsatte i år med drygt 25 %. Sedan 2007 är ökningen hela 40 %. Sedan 2008 har alla de tre stora kolonierna, Gunnarstenarna, Grän och Svenska Högarna ökat, men den största ökningen har skett på Gunnarstenarna som 2008 stod för hela det årets ökning. Fig Tordmule Tjärven fyr Söderarm Nåttaröfladen, Rödkö 1 Nåttaröfladen, Klovskär 4 Storskär (utanför Utö) Längden, Söderarm Gunnarstenarna Torrmulen-Norsten Grän Foto: Roine Karlsson Sv Högarna tot Lygne Skarv, Stor-Flyttjan Skarv, Söderskär 2000 Röder 1000 Hållskär Abborren Tordmulen ingår i familjen alkor, tillsammans med tobisgrisslan och sillgrisslan. Här syns en liten unge, vuxna fåglar har grövre svart näbb med tydliga vita teckningar. Sillgrissla (Uria aalge) Sillgrisslans exempellösa ökning fortsatte Sedan 2006 har arten på de gamla väletablerade kolonierna ökat med 252 % till 1630 räknade sillgrisslor. Därtill kommer nyetablering på 4 lokaler år 2005 och en lokal 2009 med ytterligare 370 fåglar, summa 2000 sillgrisslor 2009! Högsta tidigare notering från den 19 år gamla tidsserien är 1045 grisslor år Fig Sillgrissla Viksharorna Björkskärs mellkobbar De senaste tio åren visar kraftiga variationer i antal tordmular mellan de olika åren. Ökningen under de tre senaste åren står främst de två stora kolonierna på Gunnarstenarna och Grän för. Stor-Flyttjan, Skarv Storskär Stridsbådan Sv H tot Gunnarstenarna Grän Abborren Sillgrisslorna har ökat markant de senaste åren något som inte bara kan förklaras av god reproduktion, utan också tros bero på inflyttning från andra delar av Östersjön. Fig. 6 Sillgrissla, Kalken Fig. 7 Sillgrissla, Grän Det mycket stora antalet sillgrisslor på Kalken i Svenska Högarna minskade kraftigt från föregående år medan det på Grän mer än tredubblades. Den troliga förklaringen är en omfördelning mellan kolonierna l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r 9
10 Tobisgrissla (Cepphus grylle) Tobisgrisslan fortsatte att minska i de räknade kolonierna. Minskningen var måttlig (ca 12%), men ingår i en tydligt sjunkande trend. Minskningen har främst berört de mindre kolonierna. I de tre stora kolonierna finns en sammanlagd minskning på 6 %. DISKUSSION Ejder Under året har det presenterats mycket oroande forskningsresultat som säger att bland annat ejder lider av allvarlig brist på vitaminet tiamin. Vad denna brist i sin tur beror på återstår dock att visa. Bland de symtom tiaminbristen kan ge finns bland annat nedsatt aptit som gör att djuren inte äter upp sig inför häckningen. Det kan förklara varför många ådor under senare år helt avstått från att häcka. Det finns också forskning som visar Fig Tobisgrissla Grän Storskär, Utö Sävlingarna Rödko + Klovskär Björkskärs melkobb Viksharorna Svenska Högarna Lygne Röder Svenska Stenarna Söderskär, Skarv Längden, Söderarm Tjärven Bysholmen Hållskären, Abborren Abborren Tobisgrisslan fortsätter att minska, något som främst berör de mindre kolonierna. att ejdrarnas könsfördelning är störd så att det finns fler hanar än honor. Bedömningar gjorda av några av tillsynsmännen säger att det idag på flera håll i Stockholms skärgård går fyra gudingar på varje åda. Detta innebär att det som vi räknar, antalet vuxna hanar, är det som påverkas minst och senast av ejderns problem. I år har tydligen reproduktionsproblemen hunnit ifatt även antalet vuxna hanar, men man måste alltså befara att situationen för ejdern i Stockholms skärgård är ännu mycket mer bekymmersam än vad våra siffror visar. Foto: Roine Karlsson Det latinska namnet för ejder, Somateria mollissima, betyder ungefär mycket mjuk kroppsull. Ejdern är unik eftersom olika namn beroende på ålder och kön fortfarande används. Här ses gudingar (gammal hanne) uppvakta en åda (gammal hona). De yngre fåglarna kallas hälsing (två år gammal hanne) och skröja (två år gammal hona). 1 0 l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r
11 Foto: Roine Karlsson Tobisgrisslan är en vacker liten alka i svart och vit fjäderskrud och knallröda ben. Här får den sig ett skrovmål i solskenet. Svärta Med svärtan har det hänt mycket lite sedan året innan. Enstaka par ses i de yttre skärgårdarna och i några få områden finns lite större bestånd. Var det räknas flest svärtor bland dessa starkare fästen varierar mellan åren. Under de senaste två åren har ungefär hälften av svärtorna i vårt material räknats i Svenska Högarna. Tordmule Sett till den långa tidsserien från 1986 finns för tordmulen en kraftigt minskande trend efter en topp under åren Där ingår dock bara fyra kolonier och minskningen beror främst på att kolonin på Svenska Högarna minskat kraftigt sedan dess. För att få med så många kolonier som möjligt får man nöja sig med en tidsserie med bara de tio senaste åren. Där syns ingen trend, men det finns ganska kraftiga variationer mellan åren. Under den perioden har en viss ökning skett i de mindre kolonierna, vilket skulle kunna förklaras med färre minkar. De senaste tre åren har det dock skett en snabb ökning och där har främst de två stora kolonierna Gunnarstenarna och Grän varit inblandade. Årets räknade antal var det högsta under dessa tio år. Även 2008 skedde en kraftig ökning från året innan, men den skedde helt och hållet i Gunnarstenarna där ornitologer regelbundet räknat flera gånger fler tordmular än vi dittills hade räknat. Ornitologerna bedömde att bara en mindre del av de tusentals tordmular som ibland räknats i ögruppen kan få plats att häcka där. Ökningen i våra siffror 2008 skulle alltså kunna tänkas bero på att vi fått med fler av sedan länge närvarande men rörliga, icke häckande, fåglar som mindre regelbundet befinner sig i kolonin. Den snabba ökningen fortsatte dock i det senaste årets räkningar. Störst var ökningen även i år vid Gunnarstenarna, men även de andra större kolonierna ökade under Utöver Gunnarstenarna skedde den största ökningen vid Grän som samtidigt hyste mer än dubbelt så många sillgrisslor som någonsin tidigare. Sillgrissla Det mycket stora antalet sillgrisslor på Kalken i Svenska Högarna från 2008 hade 2009 minskat kraftigt och istället har antalet grisslor på Grän utanför Nåttarö mer än tredubblats sedan Sillgrisslorna på Grän hade dessförinnan minskat med 30 % mellan 2007 och Det förefaller alltså som om en stor del av fåglarna inte lyckas med häckningen och därför prövar om de kan hitta en bättre häckplats nästkommande år. Om problemet är trängsel kan man ju undra varför de tycks göra l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r 1 1
12 Foto: Roine Karlsson dessa byten unisont istället för att fördela sig så jämnt som möjligt. Eftersom sillgrisslorna i vår skärgård helst häckar i djupa sprickor i berget kanske de som inte får plats i sprickorna försöker minska risken för att den egna ungen ska tas av predatorer genom att gömma sig i så stora grupper som möjligt. Det förutsätter dock att de över huvudtaget försöker häcka. I det ljuset är det förstås osäkert om fåglarna i de nyetablerade kolonierna verkligen häckar. I en av dem, Storskär utanför Utö, räknades 314 sillgrisslor vilket gör att kolonin 2009 var den tredje största i länet. Därmed var det också den för året enda kolonin i länet med fler sillgrisslor än tordmular. Sillgrisslan lämnar sina häckningskolonier i början på augusti för att övervintra i södra Östersjön. Både tordmule och sillgrissla har i vårt material ökat kraftigt de senaste två åren. Båda är långlivade fåglar med låg reproduktionstakt. Med stort antal fåglar och trängsel i kolonierna kan denna ökningstakt omöjligen skapas av den enda unge per par som dessa fåglar kan få. Alltså flyttar det in grisslor till länet. På grund av bristen på torsk finns det i Östersjön väldigt mycket strömming och skarpsill som är båda arternas huvudföda. Båda har också ökat i hela Östersjöområdet. Det som nu begränsar populationernas tillväxt är tillgången på häckningsplatser. Det verkar alltså som om unga oerfarna grisslor uppfattar kolonierna i Stockholms skärgård som bättre ställen att försöka häcka på än de kolonier där de är födda. I så fall är bostadsbristen i grisslornas värld lite mindre i Stockholms län än i andra delar av Östersjön. Det känns ovant. Ändå verkar det som om detta överskott byter kolonier mellan åren. Troligen häckar de inte utan samlar erfarenhet och väntar tills de blir äldre. Tobisgrissla Om vi räknar in samtliga under senare år (sedan 2003) räknade kolonier får vi sannolikt med de allra flesta kvarvarande stora kolonierna i länet. Under dessa sju år har vi haft en ganska tydlig sjunkande trend. Grisslorna finns nu i slutet på perioden främst kvar i tre kolonier, Simpnäs klubb, Tjärven och Svenska Högarna, samtliga i norra ytterskärgården. Vissa år har det också räknats över hundra tobisgrisslor på Bysholmen vid Väddökusten, men där har antalen varierat betydligt mer än i de tidigare nämnda. I stark kontrast till sillgrissla och tordmule fortsätter tobisgrisslan att minska och i stora delar av skärgården finns det nästan inte kvar några alls. Man kan spekulera i vad som orsakar denna skillnad. Tobisgrisslorna har liksom tordmulen i stor utsträckning flyttat ut till den extrema ytterskärgården för att undgå minkpredation, men det har inte fungerat alls lika bra som för tordmulen. Kanske beror det på att den är mer kräsen med häckningsöarnas kvalitet. De häckar under stora block och behöver alltså blocksamlingar för att kunna bilda större kolonier. Blocksamlingarna i minkfria ytterskärgårdar räcker kanske helt enkelt inte alls till. Fördelningen i skärgården av de kvarvarande kolonierna ger dock anledning att fundera över födotillgångens betydelse. Från i höjd med Norrtälje och norrut är det påtagligt mycket tätare mellan halvstora kolonier och två av de tre stora kolonier ligger i detta område. Tack vara strömförhållandena i Östersjön går ungefär här en ganska skarp gräns i vattenkvalitet. Norr om den, i Ålands hav och norrut, är vattnet mycket mindre påverkat av övergödning och siktdjupet generellt betydligt bättre. Det ger större djuputbredning på algbältena. Tobisgrisslan livnär sig främst på bottenlevande fisk, till exempel tånglake som lever i dessa algbälten. Just tånglaken är rödlistad och har minskat i Fiskeriverkets provfisken. Dessa omfattar fem områden i landet, varav endast två på ostkusten. Mot min spekulation pekar minskning av tånglake vid Forsmark i södra Bottenhavet, medan den enda lokalen utan minskning ligger i Valdemarsvikstrakten. Undersökningar på Åland har dock inte funnit någon signifikant minskning. Hur betydelsefull just tånglaken är för tobisgrisslan har jag dock inte kunnat hitta uppgifter om. Kanske påverkas ändå den generella tillgången på bottenfisk i lämplig storlek negativt av faktorer som har med övergödningen att göra? Tillgången på de båda andra grisslornas huvudsakliga föda, de pelagiska fiskarna strömming och skarpsill, ökar på grund av övergödningen. Mats Nordin Länsstyrelsen i Stockholms län 1 2 l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r
13 Ringmärkning av kustfåglar Ringmärkningen inom projektet Levande Skärgårdsnatur genomfördes 2009 på samma sätt som under de senaste åren. I år har vi främst inriktat oss på ringmärkning av sillgrisslor och skräntärnor. Under året publicerades en artikel under rubriken Sillgrisslan allt vanligare i Stockholms skärgård i ett jubileumsnummer av Fåglar i Stockholmstrakten (nr ), Stockholms ornitologiska förenings tidskrift, som ger en översikt och analys av det hittills insamlade materialet. Sedan i början av 1970-talet har mer än 5000 sillgrisslor märkts. Sedan i början av 1970-talet har mer än 5000 sillgrisslor märkts. Projektet har bidragit till ökad kunskap om grisslornas liv och förflyttningar. Sillgrisslan är också en av de få kustfågelarter, som ökat sitt bestånd i skärgården. Med största sannolikhet beror detta på den goda tillgången på skarpsill, som grisslorna till stor del lever av. Under sommaren har alla kända boplatser för skräntärnor i länet besökts för inventering av beståndet och ringmärkning av ungar. Sedan storskarvarna etablerat sig som häckfåglar i skärgården under 1990-talet har även samtliga kända kolonier inventerats inom projektet. Vi har ett omfattande återfyndsmaterial vilket är en anledning till att ringmärkning av ungar numera endast sker i begränsad omfattning. Intressanta återfynd Storskarv Trots att vi numera bara ringmärker ett begränsat antal skarvar rapporteras årligen många skarvar, vilka några kommenteras nedan. Redan 1996, två år efter att storskarven etablerat sig som häckfågel i Stockholms skärgård ringmärkte vi 70 ungar på Grän. En av dessa kontrollerades levande i oktober 2005 av en ringmärkare i Genuagolfen i Italien. Två andra från samma ögrupp blev skjutna under den omfattande skyddsjakten i Frankrike, i december 2008 i Dordogne och i januari 2009 i Vosges. Det kan vara besvärligt att överleva första vintern, vilket ett Spanienfynd (Huesca) från den 10 mars i Pyrenéerna vittnar om. Den ensamma skarven blev fast i en liten sjö och matades av omtänksamma människor Foto: Britten Hjertstrand Sillgrisslan är en av de få kustfågelarter som ökat sitt bestånd i skärgården. l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r 1 3
14 Foto: Carin Staav ANTAL NYMÄRKTA FÅGLAR 2009 Ungar Storskarv 25 Kustlabb 5 Skräntärna 26 Silvertärna 2 Adulta Sillgrissla Tordmule 53 4 Totalt med bröd tills den slutligen hittades död. En treårig skarv från Fälöv hittades död efter en köldknäpp i Belgien. Den hittades i en liten flod nära Kinrooi i januari En annan från samma ö i sitt sjätte levnadsår hittades skjuten i februari 2009 i närheten av Milano i Italien. En annan treåring från Doftskärshällar hittades död i mars 2009 i ett fågelskyddsområde på Fehmarn, norra Tyskland. Av okänd anledning översomrade en tolvårig skarv från Grän i södra Tyskland, där den hittades nyligen död den 11 juli 2009 i ett vattenkraftverk i Unterfranken, 1140 km från födelseplatsen. Sillgrissla Antalet nymärkta grisslor blev högt: 412 ungar och 215 gamla fåglar kunde märkas. Spektakulär var en nästan helt vit sillgrissleunge (se bild). Aldrig förr har vi kunnat fånga in och kontrollera så många redan märkta individer, inte mindre än 161 stycken och dessa fynd är mycket värdefulla för våra studier. Sillgrisslan är vår äldsta fågel och under vårt arbete fångade vi in två 35-åringar, båda märkta som ungar på Stora Karlsö 1974 och kontrollerade på Kalken, Svenska Högarna i juni Båda två har slitit ut sina ursprungliga ringar och fått nya. På flera fåglar satt delvis utslitna ringar, som byttes ut för senare analys. Många är märkta som gamla fåglar av okänd ålder. Åtta stycken är ringmärkta för över 20 år sedan och de flesta är kontrollerade flera år. En sillgrissla med finsk ring var född på Aspskär, Pernå, Nyland, Finland 1990 och kontrollerades och ommärktes 19 år senare på Kalken, Svenska Högarna 395 km från födelseplatsen. En grissla, som häckade på Lilla Karlsö utanför Gotland 2003 kontrollerades på Skvimparskär, Svenska Högarna Normalt är de dock mycket trogna sina häckplatser genom åren men det händer då och då att sillgrisslor helt kan byta häckplatser. På ön Abborren, Understen märktes en gammal sillgrissla redan 1984 som nu måste vara över 30 år gammal. När vi kontrollerade den 2005 var ena ögat svart och grisslan bör ha varit halvblind, men i somras 2009 fångades individen åter i samma skreva och bedömdes som häckande. Grisslan kanske använder sig av något hittills okänt hjälpmedel under sitt fiske? En sillgrissleunge från Österskäret, Grän gav ett mycket intressant snabbt återfynd från andra sidan Östersjön. Den satt i boet den 8 juli och redan den 2 augusti (25 dagar) påträffades den nyligen död i Pape, Liepaja, Lettland. Avståndet är 343 km i sydsydostlig riktning. Undersökningar på Stora Karlsö visar att grissleungar som nyss lämnat boet kan simma med en hastighet av 1,9 km i timmen. Vid denna tid har de en vikt som bara motsvarar 20-30% av den vuxnes. Ungen vaktas och matas av hanen i cirka fyra veckor och anses först vara flygfärdiga efter dagar. Det är möjligt att ungen skilts från sin förälder vid en olycklig tid och därför omkommit. En bild på en albinistisk sillgrissleunge, den första vi sett på nära 3000 ungar! 1 4 l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r
15 Som vanligt så skördar fisket i södra Östersjön sina offer. Tre sillgrisslor från Kalken, Svenska Högarna finns rapporterade från vintern 2009, två från Polen och en från Kaliningrad, Ryssland. Tordmule På Österskäret, Grän hittades i ett bo en förtorkad tordmule utan huvud men med ring. Den torde ha dött inom ett år och är den hittills äldsta tordmulen i svensk ringmärkning. Den märktes som bounge på samma ö den 9 juli 1983 för 26 år sedan! En tordmule född på Grän 2008 var tydligen på rekognoseringsresa i norr vid ett års ålder men hade oturen att fastna i en laxryssja utanför Ostnäs i Västerbotten den 24 juni 2009, 562 km i nordnordostlig riktning från Grän. På Västerskäret, Grän kontrollerades en häckande tordmule. Den visade sig vara märkt av Björn Hjernquist i projektet och 21 år gammal. Den var född i en tordmulekoloni på ön Torrmulen (Sävlingarna) vid Norsten När vi passerade denna ö i somras hittades en mängd urdruckna ägg och i närheten hördes en korpunge. 120 tordmular låg på vattnet utanför och det är nästan helt säkert att korpar rövat tordmulekolonin. av Roland Staav Skräntärnan (Sterna caspia) är världens största tärna och häckar i norra Europa enbart i Östersjön. I vårt land är skräntärnan en sällsynt fågel och betraktas som sårbar. I Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för hotade arter ingår inventering av det häckande beståndet och ringmärkning av årets ungar. I detta arbete ingår kontroll av alla kända boplatser i Stockholms län. Inventeringen genomfördes med Sefyr (Gunnar Hjertstrand) under fyra dagar: 20 juni i norra skärgården 24 juni i mellersta skärgården 29 juni i Understens skärgård 1 juli i södra skärgården 37 potentiella häckplatser besöktes och på dessa har bevisad (lyckad) häckning ägt rum på 15 skär, medan 17 stått tomma. I några fall har revirhävdande par eller ensamma fåglar setts på dessa häckplatser. Åtgärdsprogram för skräntärna En positiv överraskning var upptäckten av en liten koloni på cirka 20 par vid Svartlöga, den första nya kolonin i länet på 19 år! Det visade sig vara ett antal solitära (ensamhäckande) par som slagit sig samman till en koloni. Flera skär i närheten som under senare år hyst solitära par visade sig nämligen stå tomma. Den 24 juni kunde vi här ringmärka 12 ungar medan det ännu fanns ägg i 7 bon. Det ska bli intressant att se hur utvecklingen i denna koloni ter sig under Tillsynsman Gunnar Hjertstrand har just driftsatt en webbkamera för bevakning av skräntärnor. Totalt kunde 26 ungar ringmärkas, vilket är något mindre än de två föregående åren. Totalt har vi kännedom om 32 ungar. På grund av ovanligt dåligt väder under försommaren var häckningsframgången sämre än den normala. Särskilt i södra skärgården var ungproduktionen dålig och flera par misslyckades med häckningen. av Roland Staav l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r 1 5
16 Utvecklingen av storskarvkolonierna 2009 Foto:: Britten Hjertstrand Under årets skarvboinventering har vi använt samma metodik som under de senaste 15 åren. I vår inventering räknar vi noggrant antalet använda bon samma tid år efter år med samma erfarna inventerare och får därmed jämförbara siffror. Resultatet visar att den positiva utvecklingen av beståndet klingat av och stabiliserat sig på förra årets nivå, det vill säga cirka 5200 bon. Det överensstämmer med tendensen i övriga svenska kolonier. Resultatet visar att den positiva utvecklingen av beståndet klingat av och stabiliserat sig på förra årets nivå, det vill säga cirka 5200 bon. Fördelningen mellan antalet träd-buskbon och markbon är 2854 (54%) respektive 2421 (46%). Det finns alltså nästan lika många markhäckande som trädhäckande skarvar. Räkningen sker efter häckningssäsongen De flesta kolonierna räknas i lugn och ro under eftersommaren, då alla häckfåglar lämnat ön för att inte störa fåglarna mer än nödvändigt. Markbona ligger i grupper avgränsade av olika strukturer exempelvis stenblock och enbuskmattor i terrängen. Vad gäller trädbon går vi metodiskt igenom ön och antecknar antalet bon i varje träd, ofta kan vi även artbestämma träden. Vi räknar de bon som vi bedömer varit använda under säsongen, bofragment och ofullständiga bon räknas ej. Några få kolonier räknas under försommaren och vissa kort efter att skyddsjakt ägt rum. Detta beror på att dessa kolonier ligger långt utanför vårt egentliga undersökningsområde. Skyddsjakten syftar till att reducera antalet skarvungar genom att doppa äggen i olja. Det leder till syrebrist vilken stoppar utvecklingen i äggen som då aldrig kläcks. Skyddsjakt har bedrivits i 8 av de 26 kolonierna. Det är dock framförallt havsörnarna som påverkar koloniernas utveckling. Antalet kolonier har under ett år ökat med fem stycken, från 21 till 26. Orsaken till detta kan vara flera. Aktiviteten i kolonin i samband med skyddsjakten utgör en störning för alla häckfåglar på ön, inte bara skarvarna utan även ejdrar, alkor och gäss. Dessa och andra störningar kan bidra till att skarvarna kan byta häckplats. Det är dock framförallt havsörnarna som påverkar koloniernas utveckling. Ett par nyetablerade kolonier i norra ytterskärgården med markhäckande skarvar övergavs direkt och en koloni trädhäckande skarvar nära Furusund övergavs också 2009 på grund av havsörnars närvaro. Kolonierna i innerskärgården och utmed farlederna har varit framgångsrika trots havsörnarnas ständiga närvaro. Sedan massakern på ungar i fågelskyddsområdet på ön Skraken ägde rum sommaren 2007 har beståndet återhämtat sig, men gråhägrarna som också häckade på ön har flyttat till andra öar. I Värmdö kommun har skarvar etablerat sig i en gråhägerkoloni. Tillsynsman Per Blom och Roland Staav på besök i skarvkolonin. av Roland Staav 1 6 l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r
17 Skarvkolonier i Stockholms läns skärgård 2009 Plats Antal bon Kommentar/Inventerare Skanssundet, Käringholmen 100 cirka Doftskärshällar 96 södra ön Våmklubben 227 Skorvan 33 nyetablering 2009 Fälöv 328 Grän, Bodskär 35 Grän, Västerskäret 157 Äggskären 536 (210 i träd, 326 markbon) Dalarö, Skraken 656 ( I tallar och lindar) Vallboskär 19 (I tallar) Värmdö, Bolvik 21 (nyetablering 2009 i tallar + 26 gråhägerbon) Svartsö, Delö 30 Grinda, Rödkobb 294 Stora Värtan, Råholmen 42 Stora Värtan, Västerskär 317 (+ 12 gråhägerbon) Ryssmasterna, södra ön 145 (45 markbon, 8 buskbon, 92 trädbon) Ryssmasterna, norra ön 212 (67 markbon, 145 busk- och trädbon + 19 gråhägerbon) Småholmarna, södra ön 248 (trädbon) Småholmarna, norra ön 378 (366 trädbon, 12 markbon) Gälnan, Bergskäret 878 (669 markbon, 54 enbon, 155 trädbon) Furusund, Marskärskobben 151 Alörarna W 86 (övergiven senare) Västra Marskäret 154 (nyetablering 2009 bland hus, borttagna) Marskärsgrundet 77 (markbon) Salskären, Knaggrund 19 (nyetablering 2009, senare övergiven) Rödlöga Kudoxa Mellgrund 36 (nyetablering 2009, senare övergiven) 26 aktiva kolonier med totalt 5275 bon Foto: Roine Karlsson Skarvbon på den norra ön i Ryssmasterna, som ligger i Furusundsleden utanför Björnhuvud. Ön är mycket svårtillgänglig med stora stenblock och snår. Bona ligger både på marken, i tallar och alar, på liggande häggar, och märkligt nog i druvfläder- och måbärsbuskar! Även hägrar häckar på ön. l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r 1 7
18 Berguv - totalt i länet ligger antalet ungar strax över 25 Foto: Anders Bouvin Berguv (Bubo bubo) Resultat av inventeringen av berguv i skärgården 2009, ej Nynäshamns kommun. Som skärgård räknas: öar från Gräsö till Landsort. Öar ska vara utan fast land förbindelse, t.ex. ingen bro från fastlandet. Exempelvis är Värmdö landet exkluderat eftersom det finns en bro som leder dit. Inventeringsmetodik Lyssna efter uv: genomförs genom att lyssna i skymningen. Vi besöker speciellt utvalda områden som ser ut att kunna härbärgera berguv. Lyssningen genomförs ca 3 gånger i skymningen (ca 1 timme) per lokal. Inventeringsmetodiken är väldigt beroende av väder och uvarnas välvilja att ropa. Huvudsyftet är att söka efter nya revir. Berguvar ropar mest frekvent under de första åren i reviret och aktivast i månadsskiftet februari/mars. Upprop: genomförs genom vädjan om att människor rapporterar berguvsobservationer. Vi vill gärna ha information om äldre häckningsplatser. Vi har sett flera fall där öar har blivit återbesatta efter årtionden utan uv. Häckplatsinventering: Eftersök av häckning och spår av berguv på kända häckningslokaler. Vi försöker söka igenom hela området som är aktuellt för häckning och det medför ofta att vi måste klättra i branterna. Det är tidskrävande, en brant tar mellan en halvtimme till flera timmar att söka igenom. Vi letar även på nya lokaler, speciellt om vi har fått information om att berguv har observerats. Sedan gör vi även några besök på öar och platser som ser bra ut. Om ungar påträffas, då ringmärks ungarna. För att minska störningen så försöker vi lägga besöket till att ungarnas ålder har nått minst 3 veckor (i skärgården från 10 juni och framåt). Ingen av metoderna garanterar att vi hittar alla uvar. Kombinationen av inventeringssätt ökar chanserna men vi får acceptera att det alltid kommer att finnas uvpar vi inte känner till. Resultat 2009 Lyssna efter uv Inga större insatser gjordes under våren, endast enstaka tillfällen som inte resulterade i någon ny information. Upprop Upprop gjordes som vanligt via Skärgårdsstiftelsens olika publikationer. Det resulterade i några observationer, varav två kan vara revir. Vi får leta vidare under Ringmärkning och häckplatsinventering Totalt i Stockholms län så ligger antalet ungar strax över 25 stycken år 2009, vilket är ett ganska normalt år, med ungefär lika många ungar på fastland och skärgård. I skärgårdsdelen av Nynäshamns kommun kunde inga ungar konstateras Häckplatsinventering genomfördes under 2 dagar i juni via båt. 12 ungar ringmärktes på 7 olika häckningslokaler, alla under en dag. Under den dagen kontrollerades 9 revir. Det finns ca aktiva revir. Antalet ligger väldigt stabilt, något revir försvinner och något tillkommer. Fortfarande är området norr om Värmdö Möja väldigt fattigt på uv. Det är framförallt klorna och inte näbben man ska akta sig för när man hanterar de stora fåglarna. 1 8 l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r
19 Totalt besökte vi 25 öar. Av dessa var 10 nya öar för oss eller gamla lokaler där uvarna har försvunnit. Dessutom gjordes några kontroller av nya kustlokaler under juni. Under hösten släppte vi ut en berguvsunge som är född på Skansen. Den har observerats senare under hösten. Som vanligt släpps ungar ut i norra delarna av skärgården. Foto: Anders Bouvin Fortfarande får vi observationer av några uvar i områden där vi har släppt ut ungar under de senaste 3 åren. En av årets ungar hittades död i september, på den ön där den kläcktes. Vi har fått in rapporter om observationer där det troligen finns två okända revir. Båda i södra skärgården, i den ena området letade vi igenom ett antal öar utan att hitta uvarna. Övrigt Tyvärr verkar det som antalet revir sakta sjunker norr om Stockholm, vilket även gäller fastlandet. Vi har inga klara idéer på något som skulle påverka mer i norr än i söder. Kanske kan det vara så att när de gamla uvarna dör så fylls det inte på i tillräckligt antal med nya uvar från södra delarna av området. Antagligen är stammen tillräckligt stor i länet för att hålla sin numerär. Antalet ungar per år i de södra delarna verkar inte fylla på ordentligt i norr. Dessutom finns det väldigt få par strax norr om länet som skulle kunna hjälpa till. Glädjande har ett par etablerat sig i centrala Stockholm i samma område där uvar fanns senast 1994, gasverksområdet. Annars hittar vi väldigt få nya etableringar i skärgård och på fastland. Att havsörnar har ökat ordentligt under senare år är tydligt och vi ser mycket fler örnar nu än när vi var ute för 20 år sedan. I år kom några örnar och tittade på vad vi gjorde i uv branten när vi satt och ringmärkte ungarna. Vi försökte gömma uvungarna för säkerhets skull. Antagligen kände örnarna till uvarna och blev nyfikna. Fortfarande vet vi inte om den ökande örnstammen har någon inverkan på uvstammen. Vi har indikationer på att uvarna flyttar sig från området i närheten av ett örnbo. Att två så stora rovfåglar konkurrerar är inte så konstigt, även om bytesval skiljer sig lite åt. Båda jagar troligen samtidigt under ljusa sommarnätter, uven lär inte hinna med att fånga alla byten som krävs för ungarna under de få mörka Alar Broberg med berguven Melker från Skansen som släpptes ut på hösten i norra skärgården. timmarna. Jag känner inte till något exempel där både uv och örn lyckas häcka nära varandra. Det verkar som uvarna börjar flytta sina häckplatser in mot mer trädbevuxna branter, där örnen inte så gärna sitter på marken. På en häcklokal i skärgården har uvarna häckat i 6 år i rad. Så långa serier med lyckade häckningar brukar bara ske med uvar som bor nära en soptipp och har väldigt mycket föda. Paret har kläckt 10 ungar, 3 av dem är konstaterade döda redan före septembers månads slut under födelseåret. Den dödlighetsprocenten är ganska normal för uv där många ungar dör första sommaren vintern. All hjälp med rapporter om berguv i länet hjälper oss att skydda Berguvar, deras häckningslokaler och att övervaka berguvstammens utveckling som en del i miljöövervakningen av skärgården. Alla rapporter tas emot med glädje. Rapportera till Alar på mailadressen nedan eller till Skärgårdsstiftelsen. av Alar Broberg xbror@swipnet.se l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r 1 9
20 Havsörn - bästa året sedan 1964 i skärgården Havsörn (Haliaeetus albicilla) Havsörnsåret 2009 var det bästa i Stockholms skärgård sedan de årliga inventeringarna började Med Stockholms skärgård avser jag här hela fastlandskusten och skärgårdsområdet på kuststräckan Arholma-Landsort. Totalt kunde vi inom detta område kontrollera 60 revirhållande havsörnspar under året. Av dessa lyckades 47 par producera minst en unge, det vill säga 78 % av paren lyckades med sina häckningsförsök. I genomsnitt gav varje lyckad häckning 1,68 ungar (baserat på 35 säkra kulldata), och totalt producerades minst 74 ungar! Detta kan jämföras med 1970-talet, när det under hela tioårsperioden bara producerades 16 ungar i hela Stockholms skärgård Av årets totalt minst 74 ungar i Stockholms skärgård kunde bara 42 märkas och provtas (60 %). Detta är ett resultat dels av att många bon redan hade nästan fullvuxna ungar, där vi av säkerhetsskäl fick avstå från klättring för att inte riskera att ungarna skulle hoppa. En annan orsak är att det successivt blir fler bon som inte går att komma runt, på grund av att örnarna numera oftare tvingas bygga i klenare träd. En del bon byggs idag i träd som jag inte skulle kunnat tänka mig som boträd för 20 år sedan. Varför bygger örnarna nu i klenare träd? Det beror helt enkelt på att de ofta inte har något annat val nuförtiden. Detta är inte alls ett lika stort problem just i skärgården, men i områden där skogsbruk bedrivs mera storskaligt är detta ett allvarligt problem när man tänker framåt. Och det måste man göra i det här avseendet. En del bon byggs idag i träd som jag inte skulle kunnat tänka mig som boträd för 20 år sedan. Ett av de par som kontrollerades var de ringmärkta gamlingarna som jag berättat om i föregående års Levande Skärgårdsnatur hanen född 1983 och honan Det var redan klart från vårens flyginventering att det vanliga boet var bebott även detta år, och självfallet var det spännande att göra denna kontroll. Och visst den gamle hanen mötte som vanligt, och honan visade samma mer försiktiga beteende som hon alltid gjort. Ringarna kunde inte kontrolleras i Foto: Leif Ragnarsson Havsörn i sitt tredje levnadsår. Ringarna avslöjar att den är född i Stockholms skärgård l e va n d e s k ä r g å r d s n at u r
Levande skärgårdsnatur 2011 med rapporter från 2010
Levande skärgårdsnatur 2011 med rapporter från 2010 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturskyddsföreningen
Läs merLevande skärgårdsnatur 2009 med rapporter från 2008
Levande skärgårdsnatur 2009 med rapporter från 2008 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturskyddsföreningen
Läs merLevande Skärgårdsnatur 2006 med rapporter från 2005
Levande Skärgårdsnatur 2006 med rapporter från 2005 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska Riksmuseet och Svenska
Läs mer36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar
Sören Lindén, Stockholms ornitologiska förening 36 arter kustfåglar Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Stockholms skärgård,
Läs merLevande. Med rapporter från 2014
Levande skärgårdsnatur 2015 Med rapporter från 2014 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturskyddsföreningen
Läs merLevande skärgårdsnatur 2012 med rapporter från 2011
Levande skärgårdsnatur 2012 med rapporter från 2011 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturskyddsföreningen
Läs merLEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR 2016
LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR 2016 Med rapporter från 2015 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet. Projekt Levande
Läs merRapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm
Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm Häckfågelinventering i sjön Sommen juni 2012 Sammanfattning: Häckande fåglar i sjön Sommen har inventerats under 2012. Senast en liknande inventering gjordes
Läs merRAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia. Martin Amcoff
RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia Martin Amcoff FÖRFATTARE Martin Amcoff FOTO FRAMSIDA Skräntärna, Berndt Godin KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008, SGU Länsstyrelsen
Läs merHävringe fågelinventering 2015
Hävringe fågelinventering 2015 Foton i sammanställningen är gjorda av, Leif Nyström (svärta, tobisgrissla) och Mauri Karlsberg (ejder, silvertärna). Inventeringen utförd av Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
Läs merLevande skärgårdsnatur 2013
Levande skärgårdsnatur 2013 med rapporter från 2012 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturskyddsföreningen
Läs merSkräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg
Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön Ulrik Lötberg Skräntärnan i ett Östersjö perspektiv Sverige 600 par (2014), 12 kolonier + 100 solitära par Finland 890 par (2013), 12 kolonier + 100-125 solitära
Läs merSkräntärna predation och migration vad GPS data kan visa
Skräntärna predation och migration vad GPS data kan visa Bor i paris utanför Vänge, Uppsala Fågelskådare sedan barnsben Sitter i BirdLife Sveriges styrelse Fokuserar främst på naturvård kust och hav, Exploateringar
Läs merDokumentation av rödspov
Dokumentation av rödspov - häckningsframgång i Svartåmynningens naturreservat 2014 Förord: Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun har tillsammans finansierat dokumentation av fågelarten rödspov
Läs merPRESSMEDDELANDE 1 (5)
PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan
Läs merEn annorlunda naturupplevelse
Någonstans i Västmanland, juni 2016 En annorlunda naturupplevelse Text: Barbro Torseld Jag fick förmånen att följa med Lennart och Laila Andersson och Ulf Eriksson vid ringmärkning av falkungar. Dessa
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 06 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på kolonihäckande
Läs merGunnarstenarna SE
1 (7) Enheten för naturvård Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
Läs merKustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård
Hans Ryttman & Bill Douhan Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård en sammanfattning av en inventeringsrapport. I FiU nr 4 2007 gjordes (av Hans Ryttman) en sammanfattning av den kustfågelinventering
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006 Nils Waldemarsson 8 Under 2006 har inom projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården vissa riktade inventeringsåtgärder
Läs merSveriges Ornitologiska Förening har un
32 Silltruten i Upplands rapportområde vid inledningen av 2000-talet Bill Douhan Sveriges Ornitologiska Förening har un der senare år haft för vana att årligen utse en, eller flera, fågelarter till så
Läs merTumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Läs merFörvaltningsåtgärder för skarv. Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011
Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 av Stockholms Stad/Idrottsförvaltningen/Fiske
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Foto: Måns Hjernquist 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Läs merFörvaltningsåtgärder för skarv
Delrapport projekt 2010-10-08 Förvaltningsåtgärder för skarv Finansiäer av projektet Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggoljering år 2010 av e-post: gunnar.berglund@stockholm.se
Läs merLevande skärgårdsnatur 2014
Levande skärgårdsnatur 2014 med rapporter från 2013 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturskyddsföreningen
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 205 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på
Läs merDen kentska tärnan i västra Blekinge 2017 samt röjning och minkjakt på Falkaholmen
Den kentska tärnan i västra Blekinge 2017 samt röjning och minkjakt på Falkaholmen Patrik Olofsson och Patrik Österblad Kentsk tärna De första kentska tärnorna sågs spelflyga över Falkaholmen redan i slutet
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merSäl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Läs merSommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Läs merBarnens guide till Getteröns naturreservat
Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande
Läs merSörmlands Ejderhusprojekt
20181213 Sörmlands Ejderhusprojekt 20162018 Syfte Ejderhusprojektet ville prova om ejderhusen kunde ge ett skydd för ådor mot havsörnspredation och därigenom få fram fler ungar. Bakgrund Utgångspunkten
Läs merINVENTERING AV SJÖFÅGLAR VID KATTEGATT OFFSHORE 2013
INVENTERING AV SJÖFÅGLAR VID KATTEGATT OFFSHORE 2013 Rapport 2013-05-19 Leif Nilsson Ritaregränden 16 226 47 Lund 1 INLEDNING Favonius AB planerar för en ev. vindkraftspark i Kattegatt utanför Falkenberg.
Läs merKentsk tärna, skrattmås och svarthuvad mås i västra Blekinge 2018
Kentsk tärna, skrattmås och svarthuvad mås i västra Blekinge 2018 Patrik Olofsson och Patric Österblad Kentsk tärna Vid boräkningen 22/5 noterades på Falkaholmen 240 bon med ägg eller små ungar. Det är
Läs merSvensk NaturFörvaltning AB
2 Fågelfaunan och Farledsarbetena i Göteborgs hamn 2004 Kjell Wallin, Tommy Järås och Gösta Olofsson Sammanfattning o Två av tre undersökta arter uppvisar förändring under de år som övervakningen genomförts.
Läs merFågelfaunan och Farledsarbetena i Göteborgs hamn 2005
Fågelfaunan och Farledsarbetena i Göteborgs hamn 2005 Kjell Wallin och Tommy Järås Sammanfattning o Två av tre undersökta arter, knölsvan och ejder, har minskat i antal under de år som övervakningen genomförts.
Läs merGunnarstenarna SE0110083
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-066076 Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Fotokarta
Läs merLIVET I EN TALLTOPP FOTO OCH TEXT: HANS FALKLIND
LIVET I EN TALLTOPP FOTO OCH TEXT: HANS FALKLIND Det är en varm dag i början av juni. Jag har vandrat en bra bit genom gammelskogen och är genomsvettig när en befriande sommarbris drar genom skogen och
Läs merFåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6
Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371
Läs merLevande Skärgårdsnatur
Levande Skärgårdsnatur 2017 Med rapporter från 2016 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet. ÄMNE Levande
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2009-3 Innehåll Inledning...2 Metodik...2 Organisation...3
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merNaturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Läs merFågelundersökningar vid Lillgrund. Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet
Fågelundersökningar vid Lillgrund Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet Fågelundersökningar vid Lillgrund Vad vi har gjort Vad vi ska göra Vad vi vet från andra studier? Huvudfrågor
Läs merLevande Skärgårdsnatur 2018
Levande Skärgårdsnatur 2018 Med rapporter från 2017 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län, Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet. PROJEKT LEVANDE
Läs merUtvärdering av skyddsjakten på mellanskarv i Stockholms skärgård 2010.
Claes Kyrk sept 21 I länsstyrelsens beslut står det att ett ägg per bo SKALL lämnas orört, i oljerarnas återrapport står det att ett ägg per bo HAR lämnats orört. I StOF:s granskning konstaterades att
Läs merÖstersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i
Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga
Läs merBilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur
Läs merPeregrinus-kvartetten på plats!
Peregrinus-kvartetten på plats! TEXT OCH FOTO: HANS-GEORG WALLENTINUS I flera år har det diskuterats att sätta ut pilgrimsfalkar (Falco peregrinus) i Stockholmstrakten. Initiativtagare har varit StOF,
Läs merRÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000
RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000 Ingrid Laike och Bertil Åhsberg 67 Inledning Rördrommen förekommer främst i näringsrika sjöar med stora vassar och är fascinerande genom sin ovanliga sång och sitt
Läs merEtt seminarium anordnat av Sveriges
Vart har ejdern tagit vägen? TEXT: SÖREN LINDÉN Oroande rapporter om skärgårdens ejdrar har under året seglat upp och orsakat rubriker i massmedia. Ejdern sägs närmast ha försvunnit från vissa områden,
Läs merVerksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med
Läs merFågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015
Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015 Nordöstra Bogeviken och Slite samhälle, betraktat från söder. Enligt uppdrag av Ola Wizén Visby 2015-08-17 2 Uppdragsbeskrivning
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum:
Läs merVindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Läs merLägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19
1 (7) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik 010-2247235 Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19 Inventeringen av stora rovdjur pågår för fullt i Värmland för tillfället.
Läs merRegionala Skärgårdsrådet 15 feb 2018 Föredrag om skarv Clas Boström
Regionala Skärgårdsrådet 15 feb 2018 Föredrag om skarv Clas Boström Förberedande exkursion 12 juni 2017 - deltagare skärgårdsbor, tjänstemän, markägare, fiskare, ornitologer, SNF, massmedia etc., 2/3 svarande
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Versioner
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2007
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2007 Nils Waldemarsson 49 Under 2007 har projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården som påbörjades under 2006 fortsatt. Projektet
Läs merProjekt skräntärna
Projekt skräntärna 2010-2013 Projektet startas upp av Ulrik Lötberg och Roland Staav Projektet fanns tidigare, från 1970-talet fram till 2000-talet, och drevs då av Roland Staav. Det avslutades inför starten
Läs merVersion 1.0 Utgivningsdatum Förändring
Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-06-08 Förändring Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har Naturvårdsverkets uppdrag att årligen sammanställa länsstyrelsernas resultat från inventeringen av kungsörn.
Läs merInventering av stora rovdjur i Örebro län
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Inventering av stora rovdjur i Örebro län En sammanställning av inventeringssäsongen 2014/15 Publ nr: 2015:25 Titel: Inventering av stora rovdjur i Örebro län en sammanställning
Läs merFåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merInventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs
Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Per Smitterberg Sivert Söderlund assisterar vid inventeringsdagen den 10 april. Foto: Per Smitterberg Inledning
Läs merpå Falbygden 2005 Ett projekt av Falbygdens Fågelklubb under ledning av Lennart Sundh
STORSPOV på Falbygden 2005 Ett projekt av Falbygdens Fågelklubb under ledning av Lennart Sundh 1 STORSPOV på Falbygden 2005 Under 2005 har en av Falbygdens främsta karaktärsfåglar i odlingslandskapet,
Läs merAllemansrätten paddling
Allemansrätten paddling Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Allemansrätten gäller både på land och
Läs merSjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk
Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna
Läs merInventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012
Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Foto: Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland 2012-10-10 Hushållningsällskapet, Lillerud,
Läs merUppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-4 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-12-19
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merNY BILD. PEBERHOLM och vattnet omkring
NY BILD PEBERHOLM och vattnet omkring Peberholm kort efter brons öppnande. Foto: Søren Madsen Peberholm år 2014. Foto: Martin Kielland Peberholm Den konstgjorda ön Peber holm länkar samman Öresunds förbindelsens
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merRAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Läs merRapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen
Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen På Uppdrag av Bergvik Skog AB 2014-04-14 1 Innehåll 1. Sammanfattning och syfte 3 Sida 2. Metod 4-5 3. Resultat 6-7 4. Diskussion 8 5. Referenser
Läs merKustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merReserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay
Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay Vilket år! Hallo Bay bjöd återigen på fantastiska upplevelser. Vår första tur 2010 gjordes redan under junimånad, det är en spännande period med
Läs merRevirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012
Revirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012 Jan Gustafsson, Länsstyrelsen i Södermanlands län Kilaån som rinner i den södra kanten av den tänkta/kommande Stora Lida våtmark. På sydsidan
Läs mer- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Läs merSeminarium om Östersjön, SOF:s årsmöte 25 april 2014
Seminarium om Östersjön, SOF:s årsmöte 25 april 2014 Minnesanteckningar. Miljötillståndet i Östersjön, Jan Wärnbäck, WWF Vi har aldrig haft så mycket kväve i kretsloppet som idag. Östersjön ett ungt hav
Läs merRunt sjön Lago Nahuel Huapi
Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid
Läs merStorröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Läs merSPÖKHISTORIER. Den blodiga handsken Spökhuset. En mörk höstnatt Djurkyrkogården
SPÖKHISTORIER Vi kommer att fortsätta svensklektionerna med ett arbete kring spökhistorier. Vi kommer att läsa spökhistorier, rita och berätta, se en film samt skriva en egen spökhistoria. Spökhistorierna
Läs merDe internationella midvinterinventeringarna
4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed
Läs merVindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Läs merSJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.
SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.
Läs merSkräntärna i Singö skärgård
FB 2011-01-10, publicerad i ROF:s tidskrift Roskarlen, 2011 Skräntärna i Singö skärgård Inventeringsrapport 2010 Fredrik Bondestam Örsten, Singö, 2011-01-10 Fredrik Bondestam Tegnérgatan 40C 752 27 Uppsala
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merSurt sa räven om skärfläckeäggen
Surt sa räven om skärfläckeäggen Lyckad häckning på Landgrens holme 2008 Fram till mitten av 1800-talet var skärfläckan en ganska vanlig häckfågel på strandängar längs södra Sveriges kuster. Men sedan
Läs merSalskraken tillhör inte Upplands häckfåglar, Bill Douhan. Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2).
Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2). Bill Douhan Rrk:s uppgift är att följa upp och dokumentera vad som händer i fågelfaunan inom Upplands rapportområde. Den arbetsuppgift som varit, och fortfarande
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-13 Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-12-22
Läs merBILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft
Läs merGjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5
Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -
Läs merNationell kustfågelövervakning 2016
Nationell kustfågelövervakning 2016 Fredrik Haas & Martin Green Biologiska institutionen, Lunds universitet fredrik.haas@biol.lu.se martin.green@biol.lu.se 046-222 38 16 223 62 Lund Under 2016 genomfördes
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2008
135 INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2008 Nils Waldemarsson Under 2008 har projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården som påbörjades under 2006 fortsatt. Projektet
Läs merInventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24
Läs merDelrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
Läs mer