Elevfolder. Foto: Håkan Larsson till dansföreställningen 1 up

Transkript

1 Elevfolder Foto: Håkan Larsson till dansföreställningen 1 up

2 Inledning Detta är en folder framtagen av danskompaniet Arkeolog 8 och är till för dig som är elever, barn eller ungdom, eller förälder till en elev som ska se eller har sett dansföreställningen 1 up. Om du eller ditt barn är/ har blivit intresserad av dans så fungerar denna folder som en guide till vart du/ni kan vända er om du/ni vill dansa, se mer dans, lära dig/er mer om dans eller undrar mer om dansföreställningen 1 up och Arkeolog 8, danskompaniet. Innehållsförteckning 1. Vad är dans? 2. Vill du börja dansa? 3. Vill du se mer dans? 4. Om danskompaniet Arkeolog 8 5. Om dansföreställningen 1 up 6. Kontakta oss

3 Vad är dans? Dans är en konstform- ett sätt att uttrycka sig. Det är också en social grejmänniskor möts och dansar tillsammans över hela världen. Genom dans kan alla världens människor mötas då alla kan prata dansens språkkroppsspråket. För visst kan du se att en kompis är glad utan att denna kompis behöver säga ett enda ord? Om du väljer att börja dansa kan du lära dig hur du kan använda dig av kroppsspråket på ett medvetet sätt för att berätta något genom dans- t ex göra en dansföreställning. Dans hör mycket samman med musik. Du har säkert känt någon gång, när en bra låt spelas på radion, att du vill ställa dig upp och dansa. Ofta känner vi för att dansa på lite olika sätt beroende på vad det är för musik. Är det en hiphoplåt vill vi gärna dansa på ett visst sätt och när vi hör en hårdrockslåt kanske vi vill dansa på ett annat sätt. Det är detta som ofta har skapat olika dansstilar. Dansstilar tar vi upp lite längre bak i häftet. Dans blir också en träningsform då det faktiskt handlar om att röra på kroppen och bli svettig. Av dans blir du stark men samtidigt mjuk och rörlig. I dans tränas du på ett sätt som gör att du ska kunna röra dig på så många olika sätt som möjligt. Ju mer du tränar dig i dansteknik och blir bättre och bättre ju tydligare kan du uttrycka dig genom dansen. Precis som att vi lär oss svenska under hela vår skoltid och lär oss fler och fler ord, kan sätta ihop meningar och blir bättre och bättre på att skriva och förmedla ett budskap genom text. Precis så är det med dansen också, ju mer du tränar kroppsspråket, ju mer vältalig och tydlig blir du. Dans kan faktiskt få dig att må bättre inuti. Antingen kan man dansa och släppa in bra, positiv energi eller så kan man släppa ut jobbig, negativ energi som man bär på genom att dansa. Dans är att koppla samman din kropp med dina känslor. Det är en grym sak. Camilla Walków och Tarika Wahlberg från Arkeolog 8 under dansfilmsinspelning. Foto Hördur Ellert

4 Vill du börja dansa? Tycker du om att röra på dig och gärna till musik? Gillar du att uttrycka dig? Vill du stå på scen? Tycker du om att skapa? Gillar du att dansa tillsammans med andra? Då tycker vi du ska prova på dans! Om det skulle vara så att bara vissa av frågorna ovan stämmer in så kan det ändå vara värt att prova på dans för det finns många olika former av dans. Pardans- Att dansa tillsammans med någon, två och två. T ex bugg, lindy hop, vals och foxtrot. Disco/Klubbdans- En social form av dans. Gå ut på ett ställe där det finns en DJ eller ett liveband som spelar musik som du känner att dansa för. Där samlas en massa människor som tänker likadant som dig och vill dansa tillsammans, helt fritt till sin favoritmusik. Dansklass- Du kan välja att gå till en dansskola och prova en dansstil som du vill lära dig mer om. Du kanske väljer att gå på balett eller streetdance. Då får du träffa en lärare som kan mycket om denna stil och lär dig danstekniken som gör att du blir bättre och bättre på denna stil. Ofta får du på sådana här skolor också möjlighet att stå på scen om du vill. Skapa egen dans- Tycker du det är roligt att skapa dina egna danser? Sätta ihop rörelser på olika sätt till en bra låt? Fortsätt med det! Vill du få mer hjälp och handledning i hur du kan utvecklas i det så ta tag i någon av lärarna på en dansskola i din stad. De kommer säkert vara intresserad av att hjälpa till. Om inte så maila oss med vilka frågor som helst gällande att skapa egen dans! hello@arkeolog8.se. Tarika Wahlberg i Arkeolog 8 dansar i Vitabergsparken tillsammans med sin poppinggrupp ATATA. Foto Sven Ringmar

5 Hur hittar jag en dansskola? Börja med att kontakta din kommun. Dom har alltid en avdelning som har koll på kultur och fritid inom det område där du bor. De kan vägleda dig till var dansen hos dig finns. Om det inte finns dans i din stad så är dom som jobbar för din stad och kommun väldigt intresserade av att höra vad de barn och ungdomar som bor i kommunen är intresserade av. Så din röst är viktig för dom! Du kan också hålla koll i din lokala tidning. Finns det någon dansskola så brukar dom ofta göra reklam i tidningen i augusti och januari innan terminen drar igång med alla deras kurser. Sen finns google. Googla din stads namn+ dansskola så kommer kanske något resultat upp. Vilken dansstil ska jag dansa? Här är det bra att prova sig fram. Ofta kan man gå på vilken musik man tycker om. Gillar man svängig musik kanske man ska gå jazzdans eller gillar man klassisk musik kanske man ska välja balett. En liten beskrivning på några dansstilar som brukar finnas på dansskolor: Barndans: Detta brukar finnas på de flesta dansskolor och brukar vara för barn i åldrarna ca 3 8 år i olika indelningar av åldrar. Under en barndanslektion utforskar man, genom lek, vilka rörelsemöjligheter kroppen har. Camilla Walkow från Arkeolog 8. Foto Jenny Jernberg Balett: Är en dansstil som har funnits sedan 1500-talet och var från början kunglig hovunderhållning. Det var en fransk kung vid namn Ludvig som först

6 startade en dansakademi och därmed är alla termer på franska. Inom baletten tränar man hållning, styrka och vighet. Jazzdansen och den moderna dansen använder ofta dess termer och teknik. Se balett: Jazzdans: Är en dansstil som har skapats i Amerika i slutet av 1800 talet/i början av 1900-talet. Det är en stil som är uppkommen genom att flera kulturer har möts och smält ihop och skapat en ny genre. Slavar kom till Amerika från Afrika med sin dans och musik som innehöll mycket rytmer, höfter, stampar och klappar. Detta mötte europeisk kultur och latinamerikansk kultur som fanns i Amerika. Man dansar till all typ av musik men från början var det framför allt jazz, blues, soul och funk. Dansstilen ligger väldigt nära musiken och fungerar ofta som ett extra instrument, dvs gå med musiken tydligt eller lägga till extra rytmer i steg och rörelser. Du kan ofta se jazzdans i musikaler och musikvideos. Se jazzdans: Modern och nutida dans: Den moderna dansen kom som ett ifrågasättande av baletten i början på 1900-talet. Istället för som i baletten, försöka gestalta något annat och vara stramt och hållet, ville den moderna dansen visa på den riktiga människan och arbeta med kroppens naturliga rörelser. I modern dans arbetar man mycket med tyngd och olika fysiska krafter- både ståendes, liggandes, sittandes. Den moderna dansen har länge stått för den sceniska konstnärliga dansen och skapat olika kompositionsmetoder och improvisationsmetoder för att skapa koreografi. Den moderna dansen bröt ner dans till tid, rum och kraft och detta går att applicera på all form av dans dvs man dansar under en viss tid i olika tempon, man dansar i ett rum och arbetar med olika riktningar samt använder olika kraft i dansen. I modern dans dansar man till musik, ljud eller tystnad. Se modern dans: Streetdance: Är ett samlingsnamn för olika dansstilar som uppkom i USA på talet på gator och klubbar. Dansstilar som ligger under samlingsbegreppet streetdance är locking, popping, breakdance, house, new style, wacking, vouging för att nämna några. Musik som används i de olika stilarna är b la funk, hiphop, house, disco och elektronisk musik. Locking: Denna dansstil dansas oftast till funkmusik. Det handlar här om att från en snabb rörelse låsa rörelsen i olika positioner. Där ifrån begreppet LOCKing. Se locking: Popping: Denna dansstil dansas också ofta till funkmusik men på senare tid även till elektronisk musik med mycket beat. Tekniken i popping är att extremt snabbt spänna musklerna och lika snabbt slappna av i musklerna så att det ser ut som att musklerna poppar. Inom popping finns det en mängd olika stilar så som waving, robot and tutting. Se popping: Breakdanca/breaking: Dansstilen uppkom genom att dansare dansade på DJs breaks i musiken. Det är en dansstil som innefattas av fyra olika element -toprocks, downrocks, powermoves och freezes. Det är en blandning mellan att dansa upprätt, dansa nere på golvet, göra akrobatiska rörelser samt att frysa i olika positioner i takt till musiken. Se Breaking: House: Är en dansstil som uppkom på nattklubbar i USA. Stilen dansas till housemusik och innefattar element som lofting, footwork och jacking. Det vill säga att man kan dansa nere på golvet, men framför allt handlar det om att ha ett speciellt gung i överkroppen samt att arbeta med olika stegkombinationer med fötterna. Se house: Hiphop/new style: Dansas till hiphopmusik och handlar mycket om att isolera kroppens olika delar i rörelse, det handlar om att kunna arbeta dynamiskt med hårda och mjuka rörelser beroende på vad musiken säger då det handlar mycket om att följa musiken. Ofta har man en låg grundprosition dvs böjda ben och en avslappnad

7 överkropp till skillnad från balett, jazz och modern dans då man ofta arbetar med en upprätthållen överkropp i en form. Se hiphop: Waacking: Är en dansstil som har uppkommit på nattklubbar i USA till disco- och funkmusik. Det var människor i USA om kände sig utanför det normala som homosexuella, afroamerikaner och latinamerikaner som möttes på klubbarna och dansade på ett särskilt sätt. Dansstilen är inspirerad av locking, vouging och modevärlden. Kroppen används som ett instrument och trycker till rörelser som highlights i musiken. Se waacking: Vouging: Dansstilen uppkom på Harlem ballroom scene på 60-talet inom gaykretsarna i New York. Det är en dansstil som är inspirerad av modemagasinen och innefattar olika modelliknande poser med olika former i armar och ben. Se vouging: Dansfoton av Josefine Alfredsson i Arkeolog 8 tillsammans med jazzdansgruppen Oh Jec. Foto Rickard Larsson

8 Vill du se mer dans? Tyckte du det var kul att titta på dans? Då tycker vi att du ska titta på mer dans så vi tänkte ge er lite tips! Det finns lite olika former av dans. Dans på scen, dans i tv, dans på film, dans på nätet, dans utomhus/på offentliga platser, dans på disco/klubbar. Dans på scen Dans på scen finns också i olika former. Det kan vara i musikaler, teaterföreställningar eller i rena dansföreställningar. Sen finns det olika typer av scener. Teaterscener, folkets hus, i gallerior, utomhusscener- tex på festival osv. Ni kan också gå på dansstil när ni ska leta efter dansföreställningar som visas på scen. Kika på dansstilarna under rubriken Vilken dansstil ska jag dansa? för att se lite vad som kan erbjudas. När du går och tittar på dans som sätts upp på en scen är den oftast koreograferad, det vill säga, dansen är skapad i förväg och inrepeterad av dansarna. Dock händer det ibland att föreställningar är improviserade vilket betyder att dansen skapas i stunden och då kan det vara så att det finns en koreograf som har gett dansarna ett uppdrag eller att publiken har gjort det. För att ta reda på om det kommer någon scenisk dans till din kommun/stad är det bra att hålla koll i din lokala tidning, där brukar det annonseras. Eller så kontaktar du din kommuns kultur och fritidsförvaltning som har hand om inköp av föreställningar. De brukar ha koll på om det är något på gång eller så är dom intresserade av att höra att det finns intresse för att titta på dans i kommunen och kanske går in och gör en satsning. I Sverige finns det en rad scener som är specialiserade på dans och har flera uppsättningar på ett år. Några av dessa scener är: Dansens hus, Stockholm ( Kungliga Operan, Stockholm Moderna Dansteatern, Stockholm ( Göteborgsoperan, Göteborg ( Atalante, Göteborg Dansbyrån, Göteborg Storan, Malmö Dansstationen, Malmö Västsvenska teater och dans, Uddevalla och Borås Folkmusikhuset Stöten, Falun Norrlandsoperan, Umeå Vara konserthus, Vara Weld, Stockholm Danscentrum, Stockholm Nedan följer några svenska koreografer, kompanier och fria dansgrupper som brukar arbeta med scenisk dans. Arkeolog 8 (fusion mellan streetdance, jazzdans och modern dans) Johanssons pelargoner och dans (utforskande modern dans) Carrasco Co (modern dans) Blauba (modern dans) Skåne dansteater (modern dans) P*fect (vouging) Soul sweat (hiphop) ATATA (popping) What came out of the mothership (locking) Cullbergbaletten (modern dans) Örjan Andersson (modern dans)

9 Dans i tv På senare år har dansen fått mer och mer plats i tv vilket är roligt. Ni kan b la se So you think you can dance på kanal 5, Lets dance i tv4, Americas best dancecrew på MTV. Håll också koll på SVTs tablå, de visar titt som tätt hela danskvällar. Dans på film Det finns mycket dans på film men dansen presenteras i olika former. Det finns filmer som har en handling, en historia, som innehåller dans för att förstärka historien t ex musikalfilmer. Sen finns det dansfilmer som är mer konstnärliga, dvs att det är en danskonstnär som har skapat dansfilmen i ett konstnärligt syfte. Utifrån en idé, tema, koncept så har filmen tagit form. Det som är positivt med att använda sig utav mediet film när man arbetar med dans att man kan zooma in på specifika detaljer och rörelser t ex en hand, koreografen kan bestämma vad publiken ska titta på i dansen. Det finns möjlighet att göra effekter som är omöjliga att utföra i verkligheten som blir häftigt på film. Konstnären kan också bestämma vilken vinkel publiken ska få se av dansenuppifrån, från sidan, underifrån osv. Exempel på danskonstnärer och sina dansfilmer: DV8 Physical Theatre är ett danskompani som kommer från Storbritannien och som leds av Lloyd Newson. De arbetar med att ta risker, estetiskt och fysiskt, och vill bryta gränserna mellan dans och teater. De arbetar mycket med dansfilm. Nedan följer ett exempel: The cost of living Länk: skapades Pina- A film for Pina av Wim Wenders som en hyllning till Pina Bauch banbrytande danskonst. Filmen är gjord i 3D. Se trailer: Helena Jonsdottir är en islänsk danskonstnär som arbetar mycket med dansfilm. Nedan följer en länk till hennes portfolio där ni kan se trailers till hennes dansfilmer. Alexander Ekman är en svensk dansare och koreograf som just nu är koreograf vid Nederlands dance theater- NDT. Han har gjort en dansfilm med Cullbergbalettens dansare. Se länken nedan. Virpi Pahkinen är en finlänsk danskonstnär som verkar i Sverige. Hon är en solodansare som både gör verk för scenen och som dansfilm. Nedan följer en länk som visar hennes dansfilm Atom by Atom: Gunilla Heilborn arbetar med en blandning av dans, performance, video och text. Länken nedan tar er till hennes hemsida där hennes filmer presenteras. Pontus Lidberg är en svensk koreograf och filmskapare vann han pris för sin dansfilm The rain som ni kan se en trailer till på länken nedan: (trailer The Rain) Erika Janunger är inredningsarkitekt och har skapat denna dansfilm som heter Weightless: Pina Bauch var en danskonstnär som levde och verkade i Tyskland. Hon koreograferade baletter, modern dans, dansteater samt dansade själv. 2011

10 Exempel på kommersiella dansfilmer: Stomp the yard (streetdance, rytmer) Billy Elliott (Balett, stepp) Center stage (Balett, jazzdans) West sidy story (jazzdans) Chicago (jazzdans) Honey (streetdance) Streetdance 3D (streetdance) Happy feet (stepp, tecknad) Save the last dance (balett, streetdance) Sök på youtube på dessa titlar så kommer du att hitta filmernas trailers. Site specific, gatukonst Site specific betyder att dansen kan äga rum var som helst, men på en specifik plats. Det kan till exempel vara så att en dansföreställning äger rum i en skogsdunge, på en åker, på ett torg eller i vatten. Då har ofta konstnären utgått ifrån den specifika platsen när de har skapat dansen. Då brukar publiken kunna stå runt omkring och titta. Ibland är det koreograferatförutbestämt vad dansarna ska göra och ibland är det improviserat- skapat i stunden av dansarna. Gatukonst är ofta ihopsatta av ett gäng som uppträder på gatan oftast i syfte att tjäna pengar. Det är vanligvis en mycket inrepeterad show som är kort som ska få många människor att att bli nyfikna fort och komma och kolla för att efteråt lämna en slant till artisterna. Danstävlingar/battles skapar egen dans. Du kan tävla i grupp eller själv. Eller så kan du tävla i improvisation eller som det kallas inom streetdance- freestyle. Då tilldelas du en låt av en DJ och får dansa fritt till den. När det kommer till streetdance är det väldigt vanligt att det sker i tävlingsform. Den tävlingsformen kallas battles. Detta är exempel på vanliga danstävlingar: Gbg city jam En tävling innehållande battles i de olika streetstilarna. Brukar vanligtvis gå av stapeln under Göteborgs Kulturkalas i augusti. Eventet arrangeras av dansgruppen Twisted feet. Juste debout Är världens största streetdancetävling med battles i de olika streetstilarna. Går vanligtvis av stapeln i början av mars i Paris, Frankrike. Streetstar En festival som innehåller battles i de olika streetstilarna. Detta är en deltävling till Juste debout. Brukar vanligtvis gå av stapeln i slutet av januari i Stockholm. Circle kingz Är en stor breakdancetävling med battles av olika slag. Man kan tävla i grupp, solo och i olika moment av breakdancen. Oftast går tävlingen av stapeln under hösten i Schweiz. Battle of the year Är också en stor breakdancetävling med battles av olika slag. Valigtvis går den av stapeln i november i Tyskland. SDK En stor streetdancefestival i Tjeckien bl a med tävling i alla olika stilar av streetdance. Urban connection- Next thing Detta är en koreografitävling dit grupper eller koreografer som koreograferar streetdance kan söka sig till. Det man vinner är en plats i ett blandprogram på Dansens hus som ingår i streetdancefestivalen Urban Connection. Det går också att tävla i dans. Detta kan vara väldigt kul att titta på eller att delta i. Det går att göra det i alla dansgenrer. Du kan tävla i koreografi- om du

11 Om danskompaniet Arkeolog 8 Arkeolog 8 är ett genreöverskridande danskompani som består av fyra dansande koreografer. Genom att bedriva en verksamhet som består av tre delar- danskonst, danspedagogik och samhällsengagemang genom dans, strävar Arkeolog 8 efter att sprida dans till alla, överallt skolor, organisationer, konstscener, företag och till gatan. Dans är en mänsklig rättighet, yttrandefrihet. I sin danskonst är Arkeolog 8 tillgänglig såväl som intelligent. Visuellt, rumsligt, rytmiskt, konceptuellt, detaljerat, urbant och väldigt fysiska rörelser är en del av Arkeolog 8's konstnärliga uttryck. Då de på ett progressivt sätt använder och korsar deras erfarenheter i street, jazz och modern dans, rör sig Arkeolog 8 mellan dansgenres. Deras fokus ligger på föreställningens koncept vilket leder dem till rörelserna som gör uttrycket spännande och unikt. Läs mer på: Om dansföreställningen 1 up Foto: Christian Jäger Har du kontroll? Hur många liv har du? PAUS. Har du mött bossen? Inspirerad av TV-spel tar sig dansföreställningen 1up an livet och dess hinder. Mästerligt hoppar de fem dansarna från nivå till nivå för att behålla sina liv. High-score! Arkeolog 8 har skapat en dansföreställning för alla åldrar. Den är lättillgänglig utan att förlora djupet och leder till tankar och reflektioner. Föreställningen har tagits mycket väl emot både nationellt och internationellt på festivaler, danskonstscener så väl som i skolor. I 1up gästar Clara Bankefors som dansare. Foto: Sanna Albinsson Har du mer frågor kring föreställningen 1 up maila Arkeolog 8: hello@arkeolog8.se

12