FÖLJDERNA AV EN OLYCKA KAN BEGRÄNSAS

Transkript

1 LEKTION 3: FÖLJDERNA AV EN OLYCKA KAN BEGRÄNSAS BESKRIVNING AV LEKTIONEN OCH INSTRUKTIONER Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: , Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att kopiera och dela ut detta elektroniska studiematerial för undervisningsändamål. Ändrande eller användande av verket i kommersiellt syfte är ovillkorligen förbjuden.

2 FÖRE LEKTIONEN TILLBEHÖR: För lektionen behövs fungerande internetförbindelse och tavla eller Smart Board. På lektionen tittar man på fotografier och filmer på Internet. För dia 2 6 behövs en släckningsfilt. För dia 7 behövs ett värmeljus och en glasburk. Före lektionen bekantar sig läraren med Mål och förhandsuppfattningar. Där finns angivet vad som är meningen att lära sig under lektionen. Läraren kan också i elevens bok läsa texten Följderna av en olycka kan begränsas. Det finns 21 dian som hör till lektionen. Det finns undervisningstips för varje dia och de beskrivs senare i instruktionen. LEKTIONENS GÅNG ARBETANDE MED BOKEN: I början av lektionen läser eleverna texten i boken på egen hand. Allra helst ska de bekanta sig med texten hemma innan lektionen. Under NOUHÄTÄ!-kampanjen är det ett bra tillfälle att lära ungdomarna färdigheter i förstahandssläckning och repetera första hjälpen-färdigheterna. Lektionen innehåller saker som lärararen kan be om hjälp av det lokala räddningsverket eller brandkåren för att ordna Nou Hätä! -lektionen. Finns det möjlighet till det kan en professionell komma och instruera eleverna i användning av förstahandssläckare och första hjälpen. Diorna är avsedda för lärarna som genomför lektionen själv. De är lämpliga som tilläggsmaterial fastän det skulle ordnas praktisk övning för eleverna. DIA 1: Kartläggning av elevernas förhandsuppfattningar om ämnet. Läraren behandlar frågorna på dian en i taget. Som grund för diskussionen kan man använda diskussionstipsen som finns på blanketten Mål och förhandsuppfattningar. Eleverna kan även själv ställa frågor. Om ni vill kan ni skriva sakerna som kommer upp på tavlan. 1. FÖRSTAHANDSSLÄCKNING DIA 2 6: Se på bilder av olika förstahandssläckningsredskap: handbrandsläckare, släckningsfilt, pytsspruta, snabbrandpost och brandhink. Läraren har med sig en släckningsfilt till lektionen. När alla dior har setts läser läraren högt släckningsfiltens bruksanvisning och låter släckningsfilten cirkulera i klassen. Läraren tar filten ur påsen och visar för klassen, med hjälp av bruksanvisningen, hur släckningsfilten används för fettbrand i en kastrull. Ifall det inte finns en släckningsfilt kan man som modell använda tyg av samma typ. Framhäv då för eleverna att för släckning ska man använda endast en riktig släckningsfilt, inte hemmets textilier. Släckningsfilten läggs lugnt runt det brinnande föremålet.

3 Om släckningsfilten kastas på branden får elden mera syre och blir kraftigare. Avslutningsvis får alla som vill prova att använda släckningsfilt. Släckningsfiltens bruksanvisning: 1. Ta släckningsfilten ur påsen. 2. Vänd släckningsfilten så att den skyddar händerna. 3. Närma dig det brinnande objektet t.ex. en kastrull så att du ser objektet och skyddar ansiktet med filten. 4. Lägg filten tätt runt kastrullen. 5. Stäng av spisplattan. 6. Stäng av spisfläkten. 7. Flytta kastrullen till en kall platta för att svalna. 8. Ring 112 och berätta vad som hänt. Ta inte bort släckningsfilten eftersom fettbranden kan antändas på nytt. Släckningsfilten kan tas bort först när temperaturen i fettet har sjunkit under antändningstemperaturen. 9. Ta bort filten i omvänd ordning och skydda dig själv i händelse av att branden antänds på nytt. Framhäv att en fettbrand inte får släckas med vatten. DIA 7: Läraren har med sig ett värmeljus och en glasburk till lektionen. Läraren frågar eleverna om de kan gissa vad som händer då man lägger en glasburk upp och ner över ett brinnande ljus. (SVAR: ljuset slocknar.) Försök gissa hur länge det tar innan ljuset slocknar. Läraren tänder värmeljuset och placerar glasburken ovanpå det. Vi räknar hur länge det tar innan det slocknar. Eleverna får gissa tiderna och till slut klarnar det vem som gissade närmast. Vi konstaterar att elden behöver åtminstone syre för att brinna. Därför slocknar en brand med att kväva den. Det finns olika redskap för ändamålet som ljussläckare eller släckningsfilt. För större bränder behövs andra förstahandssläckningsredskap. DIA 8: Läraren visar bilden på en kastrull med fett som börjat brinna. Läraren frågar eleverna vad som händer om man försöker släcka brinnande fett med vatten. Vi konstaterar att en fettbrand slocknar med kastrullens lock eller släckningsfilten. Vatten får inte kastas på brinnande fett eftersom följderna kan vara livsfarliga. Titta på filmen om vad som händer ifall man gör så. DIA 9: Diskutera vilka förstahandssläckningsredskap ni skulle använda för att släcka: soffklädsel (handbrandsläckare, släckningsfilt, vatten, i nödfall även med en matta som inte är av plast!) teve (Först drar man sladden ur eluttaget och därefter tar man fram släckningsfilten eller en handbrandsläckare. Det går även med vatten om teven inte är ansluten till eluttaget. Vattnet kastas på teven. Det kan finnas spänning i den och därmed risk för en elstöt om man häller vattnet.) gardiner (Handbrandsläckare, vatten och kvävning om gardinen kan dras ner på marken.) ljus (Ett ljus släcks säkrast med ljussläckare.)

4 Det finns mycket lite tid att utföra förstahandssläckning och därför måste det göras snabbt. Ifall branden inte slocknar inom cirka 30 sekunder måste man avlägsna sig från byggnaden som vi lärde oss tidigare. Hjälp larmas först när man befinner sig på en säker plats utanför den brinnande byggnaden. 2. FÖRSTA HJÄLPEN DIA 10: Gå med hjälp av bildserien igenom hur man ska agera om man möter en människa som ligger på marken. Försök väcka personen genom att tilltala eller försiktigt skaka personen. Om personen är medvetslös ringer man ett nödsamtal. Läraren påminner om att det är nödcentraldejouren som därefter instruerar den som ringer och att man ska följa instruktionerna. Kontrollera, andas personen som är medvetslös. Öppna andningsvägarna genom att höja patientens hake uppåt och försiktigt böja huvudet bakåt. Se om bröstkorgen rör sig. Känn efter och lyssna om det strömmar ut luft från munnen och näsan. DIA 11: Patienten andas. Patienten måste vändas i framstupa sidoläge så att andningsvägarna hålls öppna. En person som ligger på rygg kan kvävas ifall tungan täpper till andningsvägarna. Det är även möjligt att hjälpa en som är tyngre än en själv eftersom det inte kräver krafter att vända patienten. Det görs så här: Lyft vänstra armen snett uppåt med handen uppåt och högra handen på bröstet. Böj upp det bakre knäet. Fatta tag i patientens axel och det böjda knäet och vänd patienten på sidan. Lägg handen under kinden med handryggen uppåt. Låt det övre benet vara rakt. Försäkra dig om att patienten andas och böj huvudet försiktigt bakåt. DIA 12: Patienten andas inte så vi påbörjar återupplivning. Återupplivning: Placera ena handen med handflatan mot bröstbenets mitt och andra handen ovanpå. Tryck 30 gånger med rak arm cirka 100 kompressioner i minuten så att bröstkorgen trycks inåt 4 5 cm. DIA 13: Påbörja inblåsning: Höj hakan uppåt, böj huvudet bakåt och kläm ihop näsan med tummen och pekfingret. Placera din mun på patientens mun, gör två lugna inblåsningar i lungorna. Iaktta att bröstkorgen rör sig. Om personen inte vaknar eller andas normalt efter två inblåsningar, fortsätt återupplivningen med rytmen 30 kompressioner, 2 inblåsningar. Fortsätt tills annan hjälp anländer till platsen eller tills dina krafter tar slut. Avbryt återupplivningen endast i det fall att personen återfår medvetandet. DIA 14: Vi övar att hjälpa en som är medvetslös. Läraren lägger på nytt fram instruktionerna som finns på dia 10. Eleverna delar in sig i tvåpersonersgrupper och övar att hjälpa en som är medvetslös. Den ena lägger sig på marken och leker medvetslös. Den andra försöker väcka denne. Läraren visar dia 11 och paren övar med hjälp av instruktionerna att vända en person i framstupa sidoläge. Efter det byter man uppgift sinsemellan i paret och upprepar övningen. Därefter visar läraren dia och paren övar turvis återupplivning med hjälp av instruktionerna.

5 3. ALLMÄN FAROSIGNAL DIA 15: Vi lyssnar på allmänna farosignalen och tittar på bilden som finns på dian. Den varnar människor som befinner sig utomhus om hotande omedelbar fara. Farosignalen betyder att man genast ska söka skydd inomhus och agera enligt de instruktioner som ges i radio eller teve. DIA 16: Vi lyssnar på ljudet för provsignalen. Larmanordningssystemet för varning av befolkningen upprätthålls för verkliga situationer, och systemets funktionalitet testas regelbundet med en provsignal. Diskutera om någon har hört provsignalen. Provsignalen är en oavbruten jämn ljudsignal som varar sju sekunder. Provsignalen förutsätter inga åtgärder av människorna. DIA 17: Vi lyssnar på ljudet för faran över signalen. Faran över signalen är en oavbruten jämn signal som varar en minut. Det betyder att den varning som gavs med allmänna farosignalen är över. DIA 18: Se filmen Mission Possible Farosignalen. I de följande diorna berättas om störningssituationer som inträffat i Finland. Titta på bilderna och läs texterna. Till exempel stormar och elavbrott har blivit vanligare och att vara förberedd mot sådana är en väsentlig del av räddningskunskaperna. När var och en hemma kan förbereda sig för störningssituationer blir även följderna lindrigare. När ni har behandlat dian kan ni diskutera om eleverna minns händelsen i fråga och vem som hjälper på egen ort ifall det uppstår liknande störningssituationer. Diskutera också om eleverna hemma har förberett sig för en motsvarande avvikande situation och om de har, på vilket sätt. Har man hemma en batteridriven radio, ficklampa och finns det tillräcklig med livsmedel i skåpet ifall vägarna inte är framkomliga p.g.a. en storm och om det inte går att ta sig till butiken? Har man kärl med lock hemma för att samla vatten i ifall vattendistributionen av en eller annan orsak avbryts? DIA 19: HÄNDELSE: Vattenkrisen i Nokia Vattenkrisen i Nokia fick sin början 28 november 2007 då man på Nokia stads avloppsreningsverk öppnade en ventil som förenade rent dricksvatten och avloppsvatten. Ventilen var öppen i två dagar och avloppsvattnet strömmade i fel riktning, alltså till vattenledningsnätet. Över liter avloppsvatten blandades med dricksvattnet. Till följd av olyckan insjuknade tusentals människor i magsjuka, och i proven som togs på dem hittades åtminstone salmonella och olika typer av virus och bakterier. När staden märkte felet började man informera invånarna, men till en början endast på stadens webbplats och i lokala medier. Information om saken delades ut till alla hem på området. Det delades ut flera långtradarlass flaskvatten till invånarna i staden i stället för vattenledningsvattnet. Onsdag 5 december gick även stadens huvudvattenledning sönder, vilket ytterligare förvärrade vattenkaoset i Nokia stad. Det söndriga röret fick fasta partiklar i rörelse som troligen var giftiga. På onsdagsmorgonen utökades begränsningen att använda vatten till hela stadens område och användning av kranvatten för att tvätta sig förbjöds också.

6 På torsdag 6.12 inledde staden vattendistribution ur cisternbilar med hjälp av FRK och Frivilliga räddningstjänsten. Rengöringen av rörsystemet påbörjades först cirka två veckor efter olyckan och man var tvungen att koka dricksvattnet. DIA 20: HÄNDELSE: Stormen annandag jul Stormen som härjade annandag jul år 2011 blev historia som en av de mest förödande vinterstormarna i Skandinavien. Redan på Norska havet mättes orkanstyrka, och när den anlände till Finland var stormen fortfarande väldigt kraftig. Medelvinden på sjöområdena var 28,5 m/s och 36 m/s i byarna och på landområdena uppmättes vindbyar på 30 m/s, vilket är väldigt ovanligt i vårt land. Meteorologiska institutet gav en sällsynt vindvarning på 30 m/s för Bottenhavet och för första gången den högsta vindvarningen för landområdena. Även myndighetsmeddelanden användes för första gången i samband med vinterstormen. Fram till kvällen annandag jul hade räddningsmyndigheterna fått över 5000 uppdrag. Cirka hushåll blev utan el i Finland, vilket nästan är ett rekord. Man uppskattade att cirka en miljon kubikmeter av trädbeståndet fälldes. Stormen annandag jul orsakade enorma skador. Montörer larmades från hela Finland för att reparera ledningar som skadats av den kraftiga vinden, omkullfallna träd och tung snö. På många ställen föll träden direkt på ellinjerna och det gick långsamt att ta bort träden. Som värst hade det på en hundrameters sträcka fallit 70 träd på en elledning. DIA 21: HÄNDELSE: Höstflödena i Österbotten Vattennivån i älvarna i Österbottens stiger vanligen på vårarna då snön börjar smälta. I oktober 2012 regnade det så kraftigt att vattennivån i älvarna steg och vattnet täckte ganska oväntat åkrar och vägar i Södra Österbotten och i Sydösterbotten. Det regnade så mycket att man blev tvungen att stänga av vägar och styra trafiken på omvägar. I oktober 2012 regnade det exceptionellt mycket i Södra Österbotten, Sydösterbotten och Satakunta. Räddningsverken i Österbotten hade under kvällen och natten cirka 40 skadebekämpningsuppdrag. Brandmännen jobbade dygnet runt för att pumpa vatten hur huskällare och säkra att det inte rann mer vatten i källarna. Man blev även tvungen att evakuera människor undan flödet. Invånarna transporterades i säkerhet med båt från hus som var omringade av vatten. Från bondgårdar blev man tvungen att evakuera djuren i säkerhet. Räddningsverket varnade för att strömningen runt husen på sina ställen var så kraftig att det kunde föra ett barn med sig. Det fanns också oro för att vägar skulle rasa. UPPGIFTER: Eleverna gör uppgift 3 att självständigt samla ett reservförråd hemma.