Interreg Sverige Norge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Interreg Sverige Norge"

Transkript

1 b Förvaltande myndighets dnr NG L ä g g PROGRAM för Europeiskt Territoriellt Samarbete Interreg Sverige Norge DETTA PROGRAM DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN SVERIGE OCH NORGE CCI: 2007CB163PO016

2

3 1. VAD ÄR INTERREG SVERIGE NORGE? Programmet Geografisk omfattning Programmets struktur Programmets Kärnområde Programmets 20 procent områden Programprocessen Partnerskapet och programprocessen Presentation av delområdena Nordens Gröna Bälte Inre Skandinavien Gränslöst Samarbete PROGRAMMETS FUNDAMENT Motiv för programmet Programmets bidrag till Europa Programmets bidrag till programområdet Samordning med europeiska, nationella och regionala strategier samt andra EU-program Europeiska gemenskapens strategi för sammanhållning Lissabon-strategin Göteborgs-agendan Sveriges nationella strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning Norsk distrikts- och regionalpolitik Regionala strategier Andra EU-program EES-avtalet (Norska Det Europeiske økonomiske samarbeidsområde (EØS) ) Integrering av ex-ante utvärdering Inledning och arbetssätt Ex-ante utvärderarens rapport - Sammanfattning Förvaltande myndighetens kommentarer till ex-ante Integrering av strategisk miljöbedömning ( SEA ) Inledning och arbetssätt SEA- utvärderarens rapport - Sammanfattning Förvaltningsmyndighetens kommentarer till SEA 24 3 ANALYS Befolkningsutveckling Näringsliv Offentlig sektor Privat tjänstesektor Industri Primärnäringar Arbetsmarknad Utbildning och kompetens Infrastruktur och kommunikationer Vägar Järnväg Jämställdhet Miljö Stora evenemang SWOT ANALYS Sammanfattande SWOT ERFARENHETER FRÅN INTERREG IIA och IIIA Interreg IIA Interreg IIIA Halvtidsutvärdering Uppdatering av halvtidsöversynen Generella erfarenheter Slutsatser var finns förbättringspotentialen? VISION, MÅL OCH STRATEGI 42

4 6.1 Vision Övergripande mål Strategi Effektmål Effektmål - Prioriterat område Ekonomisk tillväxt Effektmål - Prioriterat område Attraktiv livsmiljö Insatser 44 7 PRIORITERADE OMRÅDEN Koppling till europeiska strategier Resursfördelning EU-medel och IR-midler Offentlig medfinansiering Privat medfinansiering Prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt Bakgrund Innehåll 48 Insatser mot gränshinder 48 Insatser för utveckling av företag, branscher och entreprenörskap 49 Insatser för kompetensutveckling och FoU 53 Insatser för infrastruktur Huvudsakliga målgrupper Slutliga stödmottagare Horisontella urvalskriterier Generella urvalskriterier Specifika urvalskriterier för prioriterade området Indikatorer Prioriterat område B. Attraktiv livsmiljö Bakgrund Innehåll 60 Insatser för stads- och landsbygdsutveckling 60 Insatser för folkhälsa 61 Insatser för kultur och kreativitet 62 Insatser för hushållning med naturresurser Huvudsakliga målgrupper Slutliga stödmottagare Horisontella urvalskriterier Generella urvalskriterier Specifika urvalskriterier för prioriterade området Indikatorer Prioriterat område C. Tekniskt stöd: Bakgrund Innehåll Huvudsakliga målgrupper Slutliga stödmottagare Horisontella urvalskriterier Åtgärdsspecifika urvalskriterier Genomförandeorganisation Nationell offentlig medfinansiering 67 8 SPECIALREGLER OCH UNDANTAG Stöd som snedvrider konkurrensen Regler för stöd till företag Företagsstöd via ramprogram ( aid schemes ) Samverkansprojekt med försumbart stöd Allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder Övriga undantag och speciella regler 69 9 INDIKATORER OCH EFFEKTMÄTNING Indikatorer Horisontella kriterier Grad av gränsöverskridande samarbete Bedömning av de horisontella kriterierna 73

5 9.3 Utvärdering Utvärdering, analyser och studier Kontextindikatorer Komparativa studier PRAKTISK INFORMATION FÖR SÖKANDE Adresser och kontaktpersoner Projektfinansiering Vem kan söka? Lead Partner Principle Förprojekt ( Preparatory projects ) Små projekt Offentlig medfinansiering Svensk, norsk och EU-finansiering Projektutlysning ( Call for proposals ) Urvalsprocessen Metod för urval av projekt Indikatorer Kvalitativ bedömning Projektgenomförande Uppföljningsbesök ORGANISATION AV PROGRAMMETS GENOMFÖRANDE Förvaltningsmyndighet och attesterande myndighet Fakta om förvaltande myndighet och attesterande myndighet - Länsstyrelsen i Jämtlands län Övriga organ i genomförandeorganisationen Övervakningskommittén Styrkommittén Regionala prioriterande partnerskap (RPP) Övervakningskommitténs sekretariat Sekretariat Expertmedverkan i beredningsprocessen Ansökningsflöden, finansiell förvaltning och kontroll Från ansökan till projektbeslut Från rekvisition till utbetalning av EU-medel Från rekvisition till utbetalning av norska IR-midler Förskott Kvalitetssäkring av delområdenas sekretariat Medfinansiering och beskrivning av finansiella strömmar Rekvisition och utbetalning Rekvisition av medel från EU Revisionsmyndighet Eventuella oegentligheter Slutrapportering av programmet ÅTGÄRDER FÖR ATT GE OFFENTLIGHET ÅT PROGRAMMET Förutsättningar Handlingsplan för information och kommunikation DATASYSTEM Handläggarsystem Överföring av data till kommissionen BILAGOR 103 Tabell 1 Finansiell tabell per år 103 Tabell 2 Finansiell tabell per prioriterat område 103 Tabell 3 Preliminär fördelning av EU-stödet per kategori 103

6 1. VAD ÄR INTERREG SVERIGE NORGE? 1.1 Programmet EU:s huvudsyfte med Europeiskt Territoriellt Samarbete är att stödja Gränsöverskridande ekonomiska,sociala och miljörelaterade verksamheter, på grundval av gemensamma strategier för en hållbar territoriell utveckling 1. Genom gränsöverskridande samarbete skall programmet genomföra aktiviteter som bidrar till att utveckla en attraktiv gränsregion. Programmet för Europeiskt Territoriellt Samarbete Sverige-Norge har under 2006 utarbetats av delområdenas interregionala partnerskap. Programmet bygger på europeiska, nationella och regionala strategier och hänsyn har löpande under programarbetets gång tagits till olika förslag och idéer från partnerskapen, ex-ante utvärderarna 2 och SEA-utvärderarna 3. Programmet innehåller en analys av gränsregionens förutsättningar, en vision, målsättningar samt en strategi för hur arbetet skall bedrivas. Det konkreta programinnehållet återfinns i de prioriterade områdena, vilka beskriver de typer av insatser i projektform som kan stödjas ekonomiskt. EG-förordningar samt svenska och norska förordningar reglerar verksamheten. Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 och rådets förordning 1083/2006 framgår att den förvaltande myndigheten (FM) ansvarar för förvaltning och genomförande av programmet. Den attesterande myndigheten (AM) skall enligt förordning 1083/2006, artiklarna 58, 59 och 61, rekvirera ekonomiska medel från Europeiska kommissionen samt ta emot betalningar från kommissionen. AM skall också intyga att utgiftsdeklarationerna är korrekta och att de grundar sig på kontrollerbara verifikationer samt se till att den inför attesteringen mottagit tillräckliga uppgifter från FM om de förfaranden som tillämpas och de kontroller som utförs när det gäller utgifter som ingår i utgiftsdeklarationen. Länsstyrelsen i Jämtlands län är förvaltande och attesterande myndighet för Sverige-Norge programmet. Attesterande myndigheter (motsvarande) på norsk sida är Sør-Trøndelag-, Hedmark- och Østfold fylkeskommuner för respektive delområde. 1.2 Geografisk omfattning Det gränsöverskridande programmet Sverige-Norge omfattar ett till ytan mycket stort geografiskt område. För att få en uppfattning om ytstorleken kan konstateras att programmets kärnområde, exklusive 20 procent områdena, är större än 17 av EU:s 27 medlemsländer. Programmets belägenhet i förhållande till övriga Europa framgår av följande kartbild. 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006, artikel 6, punkt 1). 2 Ex ante är en förhandsbedömning av programmet som skall göras, enligt rådets förordning (EG) nr 1083/2006, artikel 48, punkt 2. 3 SEA (Strategic Environmental Assessment) är en strategisk miljöbedömning som skall göras, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, EGT L 197,

7 Området är inte naturgeografiskt homogent och utgör inte heller någon funktionellt sammanhängande region. Trots detta finns många gemensamma särdrag mellan de ingående delarna. Gemensamt för hela området är de mycket gynnsamma naturliga förutsättningarna för gränsöverskridande samarbete, som baseras på gemensam kultur och traditioner. Regionen har ett närmast gemensamt språk samt en lång historiskt betingad värdegemenskap. En stark vilja att vidareutveckla och förstärka den öst-västliga dimensionen är klart uttalad i hela området. I den sydligaste delen av programområdet finns också stora ambitioner kring den nord-sydliga dimensionen, med samarbetskopplingar till Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn-axeln. Dessa faktorer bildar mycket gynnsamma grundförutsättningar för att uppnå goda resultat genom ett fortsatt och fördjupat samarbete i gränsregionen mellan Sverige och Norge. Programmets vision är att: Genom gränsöverskridande samarbete stärka regionens attraktivitet och konkurrenskraft 2

8 Utmärkande för gränsregioner är ofta uppdelade marknader, arbetsförsörjning, investeringsmönster, infrastruktur, skatteresurser, institutioner och tjänsteutbud. En gemensam strävan för gränsöverskridande samarbete blir då att finna gemensamma lösningar på gemensamma problem. Av förordning 1080/ som anger ramarna för bl. a. Europeiskt territoriellt samarbete framgår att det gränsöverskridande samarbetet kan ske över en bred meny av insatser så att varje gränsregion kan anpassa insatsen till sin speciella situation. Programmet tar sin utgångspunkt i kommissionens strategi för sammanhållning, svenska regionala tillväxtprogram och strategier, norska fylkesplaner samt övriga regionala utvecklingsprogram som partnerskapen har utarbetat. En indikatorbaserad studie visar att regioner inom Sverige-Norge programmet ligger långt framme, i ett europeiskt perspektiv, när det gäller att uppfylla ambitionerna i Lissabonstrategin. Gränsregionen för Sverige-Norge programmet är dock heterogen. Stora områden består av landsbygd och präglas av en befolkningsnedgång. De urbana områdena, framför allt i Norge, ingår i starka tillväxtområden där också svenska gränsregioner drar nytta av dessa tillväxtimpulser. Gränsregionen är närmare de starkaste tillväxtområdena på norsk sida än på svensk sida. Detta kommer också till uttryck genom den nordiska pendlingskartan (2001) som visar betydelsen av pendling mellan de nordiska länderna. Faktum är att det är en betydande gränspendling mellan kommuner i Sverige-Norge programmet. Dessutom är det en betydande pendling mellan Stockholm och Oslo. Både den öst-västliga och nord-sydliga dimensionen förstärks genom programmets genomförande och skapar därmed bättre förutsättningar för ett växande näringsliv, entreprenörsanda och regionens utveckling. Programmet syftar till att ta tillvara enskilda individers erfarenheter, kunnande, engagemang och delaktighet, som kan skapa utvecklingskraft. Programmet skall stärka förutsättningarna för positiva och självgenererande utvecklingsprocesser, där många enskilda individer samt företag, organisationer och myndigheter tar aktiv del och tillsammans förverkligar programmets vision. Utvecklingsarbete är tidskrävande och måste bedrivas långsiktigt. Detta program ger gränsregionen enastående möjligheter att genomföra insatser som åstadkommer hållbara och bestående effekter. Detta gäller såväl verksamheter som har påbörjats i Interreg II och III som helt nya initiativ. Det är vad som görs idag som avgör hur bra det blir att arbeta, studera, leva och bo i regionen åtskilliga år framåt i tiden. Fokuseringen ligger på insatser som ger ett långsiktigt mervärde genom gränsöverskridande samverkan och som syftar till att utveckla gränsregionens starka sidor och eliminera dess svagheter Programmets struktur Programmet är uppbyggt som ett gemensamt program med decentraliserade sekretariatsfunktioner och prioriterande partnerskap i tre geografiska delområden. Det främsta motivet för denna decentraliserade struktur är att behålla närheten mellan partnerskap, projektägare och programadministration i ett till ytan mycket stort geografisk programområde. Programstrukturen kombinerar en centralt sammanhållen programadministration med decentraliserade regionala kontaktytor som har ett stort inflytande över prioriteringen av projekt. Förvaltande myndighet (FM), attesterande myndighet (AM) och övervakningskommitté (ÖK) har sina kontakter företrädesvis uppåt i systemet, till nationella regeringar, centrala nationella myndigheter och till EU-systemets organ medan de decentraliserade sekretariaten och de regionala priorite- 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006, artikel 6, p1. 3

9 rande partnerskapen primärt har kontakter nedåt med övrigt partnerskap, projektsökande och projektägare i den konkreta projektverksamheten. I förhållande till den föregående programperioden har 20 procent området utvidgats. Generella motiv för utvidgningen är att öppna för nya samverkanskonstellationer, nya teman och mer kraftfulla och koncentrerade insatser. Genom de nya 20 procent områdena inlemmas flera medelstora svenska och norska städer (Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Hudiksvall, Söderhamn, Gävle, Mora, Falun, Borlänge, Örebro, Karlskoga, Lilleström och Oslo) i programmet. Det medför ett tillskott av orter med diversifierat näringsliv, tematiska kluster och spetskompetens inom t.ex. massa- och processindustri, miljöteknik, energiteknik och turism. Vidare tillförs nationella och regionala myndigheter och organisationer, universitet och forskningsinstitutioner som kan samverka gränsöverskridande. Den geografiska utvidgningen ger också större möjligheter att arbeta med ett integrerat helhetsperspektiv på städer, tätorter, gles- och landsbygd och se på dessa som sammanlänkade områden med ömsesidigt beroende. Programmets delområden, är från norr till söder: Nordens Gröna Bälte (NGB), Inre Skandinavien (IS) och Gränslöst Samarbete (GS). Delområde Åarjelsaemien dajve (sydsamiskt område) som i föregående programperiod ingick i Sverige-Norge programmet har i denna programperiod överförts till det andra samiska gränsöverskridande programmet, Europeiskt Territoriellt Samarbete Nord. Motiven är att samla de tidigare två samiska programmen i ett och samma, vilket ger både tematiska och administrativa samordningsfördelar. Förändringen har skett på initiativ och i fullt samförstånd med sametingen i Sverige och Norge Programmets Kärnområde Programmets kärnområde kan omfatta hela eller delar av de NUTS III-regioner 5 (i Sverige län och i Norge fylken) som kommissionen har fastställt såsom stödberättigade. 6 Det innebär att hela eller delar av de län som direkt gränsar mot Norge uppfyller kommissionens krav på NUTS III-regioner. I programmets kärnområde ingår följande regioner: Nordens Gröna Bälte: Jämtlands län i Sverige, Nord-Trøndelags fylke och Sør-Trøndelags fylke i Norge. Kärnområdet är oförändrat i förhållande till Interreg IIIA. Inre Skandinavien Värmlands och Dalarnas län i Sverige. I Norge ingår Hedmarks fylke, kommunerna Askim, Skiptvet, Eidsberg, Trøgstad, Marker, Rømskog, Aremark, Hobøl och Spydeberg i Østfolds fylke, kommunerna Hurdal, Nannestad, Gjerdrum, Eidsvoll, Ullensaker, Nes, Skedsmo, Lørenskog, Nittedal, Rælingen, Fet, Sørum och Aurskog-Høland i Akershus fylke. Jämfört med föregående programperiod har det skett en geografisk utvidgning, företrädesvis österut, på svensk sida. Dalarnas län ingår nu med hela länet, 15 kommuner, mot bara kommunerna Malung och Älvdalen i förra programperioden. Det är en ökning med 13 kommuner 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) 6 Rådets förordning (EG) nr 1083/2006, artikel 7, punkt 1. 4

10 och av den i programmet ingående befolkningen från ca till ca personer. I förhållande till föregående program är området utvidgat med 11 kommuner i Akershus med invånare. Utvidgningen på svensk sida, med resterande 13 kommuner i Dalarna, är av stor betydelse för att hela Dalarnas län på ett samlat och effektivt sätt skall kunna delta i programgenomförandet. Speciellt viktigt att nämna i detta sammanhang är bland annat de kunskapsmiljöer som finns i området och som genom sitt möjliga deltagande förväntas bidra till en samlat positiv utveckling av området. Utvidgningen med Dalarna möjliggör en större flexibilitet mellan delområdena Nordens Gröna Bälte och Inre Skandinavien genom större projektsamarbete mellan delområdena inom NUTS III området. För Hedmark är det av stor betydelse att hela Dalarna ingår i programgeografin. I området finns fjällområden och landsbygd som kan kopplas samman i ett gränsöverskridande samarbete. Motivet för utvidgningen på norsk sida i Akershus är att inkludera alla kommuner inom det som benämns tillväxtkorridoren och den nordiska triangeln. Gränslöst Samarbete Fyrbodalområdet i Västra Götalands län i Sverige (kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Uddevalla, Orust, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda, Mellerud, Åmål, Bengtsfors samt Dals-Ed.). I Norge ingår kommunerna Halden, Moss, Sarpsborg, Fredrikstad, Hvaler, Råde, Rygge, Våler och Rakkestad i Østfolds fylke samt kommunerna Vestby, Ski, Ås, Frogn, Nesodden, Oppegård och Enebakk i Akershus fylke. I delområdet har, sedan Interreg IIIA, Orust kommun tillkommit, med drygt personer 8. I Gränslöst Samarbete finns i denna programperiod en geografisk överlappning med det gränsöverskridande programmet Öresund-Kattegatt-Skagerrak (ÖKS). Motivet för överlappningen mellan Sverige-Norge- och ÖKS-programmet är att det finns en tradition i samarbete med regioner och partners i Sverige-Norge programmet. Det är viktigt att vidareföra samarbetet som är igångsatt i Sverige-Norge programmet Programmets 20 procent områden I välmotiverade fall får även utgifter som har uppkommit i områden på NUTS III-nivå, som gränsar till kärnområdet inkluderas i programmet. Utgifterna i sådana områden får dock uppgå till högst 20 procent av programmets totala budget 9. Till programmet är följande 20 procent områden associerade: Västernorrlands län, på den svenska sidan av delområdet Nordens Gröna Bälte. I förra programperioden fanns inget 20 procent område i NGB. Utvidgning har nu skett österut med Västernorrlands län med en befolkning på personer 10. Utvidgningen med Västernorrlands län innebär att delområdet går från kust till kust, från Bottenhavet i öster till Atlanten i väster. Genom generationer har traditioner, handel, kapital och kompetens pendlat över gränsen och från kust till kust. Företagen och speciellt turistnäringen framhåller att det är viktigt för hela den regionen att upprätthålla stabila kommunikationer, i första hand järnvägstrafik och att utveckla denna mot snabbare tågförbindelser för persontransporter men även att utveckla godstrafiken. Sverige-Norge programmet kan stimulera investeringar i infrastruktur som minskar kostnader och restider för både gods- och persontrafik längs sträckan Sundsvall-Östersund-Trondheim. I Västernorrland finns betydande producenter och nettoex- 7 Källa SCB Folkmängd i riket, län och kommuner 30/6/2006 och befolkningsförändringar 1:a halvåret ibid 9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006, artikel 21, punkt Källa SCB Folkmängd i riket, län och kommuner 30/6/2006 och befolkningsförändringar 1:a halvåret

11 Östersund-Trondheim. I Västernorrland finns betydande producenter och nettoexportörer av cellulosabaserade produkter och hållbar energi, baserad på vattenkraft och skogsråvara. Det mest framträdande klusterområdet är pappers- och massaindustrin som är världsledande sett till kompetens och teknik. Regionens miljöarbete ligger långt framme för att säkra en hållbar utveckling. Nordens Gröna Bälte kan ses som ett uttryck för en befintlig regional profil men står också för en vision där miljöperspektivet är centralt. Det är viktigt att fortsätta arbetet med förbättringar och bygga vidare på erfarenheter och kunskap samt att stimulera miljödriven näringslivsutveckling. I regionen har initierats SÖT-samarbetet (Sundsvall-Östersund- Trondheim) som syftar till att göra Mitt-Skandinavien till en av de europeiska regioner som har starkast tillväxt och kreativitet. En stor potential ligger i att skapa nära samverkan mellan universitet och högskolor i Sverige och Norge. Gävleborgs och Örebro län i Sverige och Oppland fylke samt Oslo kommun, i Norge i delområdet Inre Skandinavien. Utvidgning österut har i förhållande till förra programperioden skett med 20 procent områdena Gävleborgs och Örebro län. Dessa läns befolkning är respektive personer 11. Motivet för utvidgningen är dels att största möjliga flexibilitet eftersträvas för programgenomförandet och dels att möjliggöra genomförande av aktiviteter för att utveckla transportoch utvecklingskorridorerna Oslo-Karlstad-Stockholm samt Oslo-Falun-Gävle. I gränsregionen mellan Nordens Gröna Bälte och Inre Skandinavien finns stora fjällområden som är intressanta att utveckla ur ett fjäll- och landsbygdsperspektiv. Vidare ligger en utvidgning i linje med en förväntad regionalisering i Norge, där Oppland och Hedmark har aviserat en vilja att slå ihop dessa fylken år Motivet till utvidgningen med Oslo kommun är kopplingen till tillväxtkorridoren Oslo-Karlstad-Stockholm. Oslo kommun i Norge ingår också i delområdet Gränslöst Samarbete, vilket är oförändrat i förhållande till Interreg IIIA. På norsk sida uppgår den totala befolkningsmängden inom 20 procent området till ca invånare. 11 Källa SCB Folkmängd i riket, län och kommuner 30/6/2006 och befolkningsförändringar 1:a halvåret

12 Programprocessen Sverige-Norge programmet omfattar 14 län/fylken, 20 procent områdena inräknade, som tillsammans omfattar en mycket stor yta. Det låter sig därför inte göras att bedriva programarbetet i en enda sammanhållen programprocess. Basen för programarbetet har därför varit länet/fylket och den redan etablerade partnerskapssamverkan som finns där. 7

13 Programprocessen kan, något förenklad, beskrivas i en figur med följande fem faser: Tillväxtprogram Kommunik plan Fylkesplan FoU-strategi Kompetensplan Förslag/önskemål NGB Prio Utveckl program/strategi IS Prio Prio GS Pgm-innehåll; Prioriterade områden SEA Programförslag Programskrivning Ex-ante Rekv rutiner Indikatorer Info-plan Swot Pgm-org Urvalskriterier Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Fas 5 Fas 1: Varje delområde har inventerat sina regionala tillväxtprogram (RTP), regionala utvecklingsplaner (RUP), fylkesplaner och andra strategier Fas 2: De delar som bedömts skapa ett mervärde genom att genomföras gränsöverskridande har prioriterats och förts vidare till programprocessen på Sverige-Norge-nivå. Fas 3: Delområdenas prioriterade delar har förts samman till önskade prioriterade områden. Fas 4: I den egentliga programskrivningsfasen har valda prioriterade områden strukturerats och formulerats i enlighet med guidelines och förordningar för att passa in i den formella programstrukturen. Fas 5: Övriga delar av programmet har skrivits och inordnats i en programdisposition i enlighet med riktlinjerna och gällande förordningar. Under hela processen har löpande avstämningar gjorts med partnerskapen i delområdena. Det har skett både vid stormöten och med skriftliga remisser. Det operativa programarbetet, på Sverige-Norge-nivå, har bedrivits i olika arbetsgrupper med representation från både Sverige och Norge och från alla delområden. Arbetet har samordnats av den förvaltande myndigheten, Länsstyrelsen i Jämtlands län. Följande grupper har arbetat: Förankringsgruppen: Gruppen har bestått av ca 15 personer och den har varit en förankringslänk mellan partnerskap och programgrupp. Gruppen har ansvarat för sitt län/fylke, samt ansvarat för ett brett partnerskapsdeltagande genom information/möten/seminarier/remisser osv. Gruppen har samlat in prioriteringar från delområdet och bedrivit förankringsarbete utifrån programutkasten. 8

14 Programgruppen: Gruppen har bestått av ca tio personer och huvuduppgiften har varit att identifiera och strukturera programinnehållet genom att gå igenom input från delområdena, gå igenom analys, SWOT, vision, mål, strategi, prioriterade områden, indikatorer, m.m. samt att vara referensgrupp till programskrivargruppen. Programskrivargruppen: Gruppen har bestått av sju personer som har skrivit det konkreta förslaget till program i enlighet med överenskommen disposition och med ledning av Programgruppens direktiv. arbetet har bedrivits växelvis enskilt, delområdesvis samt i tematiska undergrupper efter löpande överenskommelser. Utöver dessa tre grupper har en analysgrupp arbetat med att ta fram underlag till analysavsnittet. En s.k. erfa-grupp har sammanställt erfarenheter från genomförandet av de två tidigare programperioderna. De tidigare beslutsgrupperna har haft en aktiv och drivande roll i arbetet med det nya programmet. I synnerhet i det inledande skedet, agerat som initiativtagare och pådrivare långt innan relevanta förordningar varit formellt fastställda och innan det formella regeringsuppdraget att skriva nytt program hade kommit. Det är på initiativ från beslutsgrupperna som hela processen har startat och de två första faserna, i bilden ovan, genomförts. Beslutsgrupperna har gått in i en slags ägarroll och initierat och arrangerat partnerskapsmöten, informationsträffar, toppledarmöten och liknande aktiviteter som mobiliserat ett regionalt engagemang i arbetet med det nya programmet. Det innebar att programprocessen redan befann sig mellan fas 2 och fas 3 vid den tidpunkt, i juni-juli 2006, då förordningarna fastställdes och programskrivaruppdraget formellt kom. 1.4 Partnerskapet och programprocessen Partnerskapet är ett centralt begrepp i strukturfondssammanhang. Begreppet kan dock ha olika betydelse i olika sammanhang och i olika länder, varför det behöver närmare beskrivas vad det har för betydelse i Sverige-Norge-programmet. Det regionala partnerskapet omfattar normalt ett län eller ett fylke och består av representanter från alla delar av samhället; primärkommuner, landstingskommuner, statliga myndigheter, försäkringskassor, företag, näringslivsorganisationer, intresseorganisationer, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer, folkrörelseorganisationer, lokala utvecklingsgrupper, branschorganisationer, föreningar, kooperativ, den sociala ekonomin, universitet, högskolor, etc. I det centrala partnerskapet ingår också de berörda regeringarna, departement, Kommissionen, andra EU-organ, centrala myndigheter och verk. Partnerskapen håller regelbundet sammankomster, i såväl mindre arbetsgrupper som möten med stort antal deltagare, där idéer och förslag har presenterats och diskuterats. Rutinerna kan variera något mellan län/fylken. Samarbetet inom partnerskapet har huvudsakligen skett inom varje län, men även läns- och landsöverskridande möten har ägt rum och kontakter har tagits med partnerskap på central nivå. De länsvisa partnerskapen omfattar minst ett hundratal personer i varje län. Varje delområde har bedrivit sin del av programprocessen med möten med partnerskapet och beslutsgruppen, arbetat med förslag till innehåll, remisser till partnerskapet osv. Genom denna process har således ett mycket stort antal människor involverats i arbetet och medverkat till programmets utformning. Arbetssättet innebär att utvecklingsarbetets inriktning, så som det är formulerat i programmet, har en mycket bred samhällsförankring. Partnerskapet har inte bara deltagit i processen med att utarbeta programmet utan olika konstellationer från partnerskapet kommer att delta aktivt även i programgenomförandet, som 9

15 prioriterande partnerskap, projektägare och medfinansiärer samt i utvärdering och uppföljning, bl.a. genom övervakningskommittén. Stora delar av partnerskapet har redan i tidigare strukturfondsperioder deltagit på detta sätt och tillägnat sig en god erfarenhet och kompetens, som kommer att fördjupas vid implementeringen av detta program. 1.5 Presentation av delområdena Nordens Gröna Bälte Inledning Nordens Gröna Bälte (NGB) består av 57 kommuner och totalt uppgår befolkningsmängden till personer ( ). Området är till stora delar glest befolkat och det bor i genomsnitt 6 personer per kvadratkilometer. Regionen har en rik och varierande naturmiljö med fjäll, kust, skog, sjöar, fjordar, vildmark och öppna levande kulturlandskap. NGB har gynnsamma naturliga förutsättningar för gränsöverskridande samarbete. Genom tiderna har handelsmän, pilgrimer och annat färdfolk korsat gränsen. Den gemensamma historien knyter regionen samman och det finns en stark vilja att förstärka den öst västliga dimensionen. Ett tydligt mått på den ökande gränsregionala interaktionen är att andelen norskägda fritidsfastigheter på den svenska sidan om gränsen har ökat markant de senaste tio åren. Näringslivsstruktur Företagsstrukturen i regionen domineras av en stor andel mycket små företag (mindre än 10 anställda) och många företag är enmansföretag. Nyföretagandet i Jämtlands län ligger högre än riksgenomsnittet i Sverige för de senaste fem åren och måttet gäller för företag med minst en anställd. Flera delar av Trøndelag är också rankade högt när det gäller arbetet med nyskapande och nyföretagande. Primärnäringarna jord, skog och fiske är starka och det finns goda förutsättningar att vidareförädla dessa resurser med tanke på renhet och miljövänlig produktion. Regionen har vidare lång erfarenhet av att nyttja de naturresurser som utgör basen för den marina sektorn samt olje- och gasindustrin. De senaste årens utveckling visar en trend med kraftfull utveckling inom tjänstesektorn vilket ligger i linje med utvecklingen i övriga Sverige och Norge. Besöksnäringen är central för många företagare i regionen och den växer snabbt. Många av de nya företag som startas har någon slags koppling till turism. På svensk sida finns ett stort utbud främst i fjällvärlden med vinteraktiviteter som nu breddas till att även omfatta sommarsäsongen. Utbildning och kompetens Andelen högutbildade i regionen är lägre än riksgenomsnittet men med stora skillnader i utbildningsnivå mellan olika kommuner. I regionen finns flera universitet och högskolor samt en stark forsknings- och utvecklingsmiljö. En av Europas största forskningsinstitutioner, SINTEF, ligger i Trondheim. Det pågår samarbeten inom olika områden mellan universitet och högskolor i regionen. 10

16 Infrastruktur och kommunikationer Infrastrukturen betyder mycket i en region med långa avstånd och gles befolkning/näringsliv. En stärkt infrastruktur i öst-västlig riktning skulle komplettera de traditionella och relativt väl fungerande nord-sydliga kommunikationerna. Företagen, speciellt inom turism och skogsnäring, påpekar att det är viktigt för hela regionen att förbättra och upprätthålla en stabil infrastruktur. Detta gäller såväl tillgång till IT-infrastruktur som mer traditionell fysisk infrastruktur. En fungerande infrastruktur är en grundläggande förutsättning för gränsöverskridande samarbete och interaktion. Miljö och hälsa Regionens miljöarbete ligger långt framme. Nordens Gröna Bälte beskriver en profil men också en vision där miljöperspektivet är centralt. Regionen har stora ambitioner och potential att fortsätta arbetet med långsiktigt bärkraftiga insatser i kombination med kommersiellt miljöbaserad näringslivsutveckling. Flera intressanta företag arbetar med arbetsrelaterad hälsa, livsmiljöns betydelse för hälsan och rehabilitering som affärsidé, där grön rehabilitering är ett nytt område för utveckling, utbildning och företagande. I regionen finns mångårig erfarenhet av såväl breda hälsoupplysningsinsatser som samhällsinriktat folkhälsoarbete. En tillgång i folkhälsoarbetet är att Statens Folkhälsoinstitut har lokaliserats till Jämtlands län Inre Skandinavien Inledning Kontakterna över riksgränsen är intensiva och samarbetstraditionerna är långa. Gränskontakterna präglas av gränshandel, sociala band och arbetspendling. Kontakterna över gränsen och effekterna av dessa har ökat och berör allt större delar av området. Den norsk-svenska integrationen blir allt större inom näringsliv, arbetsmarknad, bosättning, studier och kulturliv. Inre Skandinavien omfattar också stora orörda fjällområden, skogsmarker, sjöar och öppna landskap som inbjuder till naturupplevelser. Området kännetecknas av rika kulturtraditioner. Många konstnärer och författare präglar kulturlivet. Närheten till Oslo och till andra stora marknader och befolkningskoncentrationer ger utvecklingsmöjligheter. Näringsliv Det finns alltför få naturliga mötesplatser och nätverk över gränsen, vilket gör att samarbetet och utbytet mellan företag i Sverige och Norge kan utvecklas. Besöksnäringen är i vissa delar av området mycket väl utvecklad. Sälen-, Idrefjällen i Sverige och Trysilfjällen i Norge är Skandinaviens största vintersportområde. Turistiskt fiske i regionen är ett exempel som visar att det går att kombinera utveckling av aktiviteter som utnyttjar naturresurserna och samtidigt verkar för en långsiktigt hållbar utveckling. Kompetens Regionen har god tillgång till högre utbildning på universitets- och högskolenivå. Vidare finns gymnasieutbildningar/folkhögskolor med profilering av skilda slag och tydliga kopplingar till bärande näringar i regionen. Dessa utbildningsinstitutioner är viktiga för att bidra till att höja den formella utbildningsnivån och därmed öka konkurrenskraften. I Karlstadregionen finns hög IT-kompetens som kan bidra till att locka fler företag inom samma bransch eller som är 11

17 beroende av denna teknik till området. Ett annat område där kompetensen generellt är hög är vissa delar av träindustrin. Infrastruktur Inre Skandinavien berörs av ett flertal stora kommunikationsleder som ingår i den nordiska triangeln som sammanlänkar Nordens huvudstäder Oslo-Stockholm-Helsingfors-Köpenhamn och som ingår i EU:s satsning på TEN (Trans European Networks). Området har ett antal regionflygplatser med internationell trafik, liksom ett antal mindre flygplatser med nationell trafik. I anslutning till området ligger Norges största flygplats, Oslo lufthamn Gardermoen. Kontakterna i framförallt den norra delen av området försvåras av långa avstånd till centralare delar i kombination med en svag infrastrukturstandard. Miljö och hälsa I regionen finns särskilt försurningskänsliga områden där surt nedfall orsakar skador på biologisk produktion, skogsmark, vatten samt på kulturhistoriska värden. Det finns också miljöfrågor som särskilt behöver uppmärksammas i regionen, exempelvis påverkan från den expanderande natur- och fjällturismen. Regionen är rik på olika typer av kulturmiljövärden som behöver särskild omsorg. Hälsa sett ur ett miljöperspektiv visar samband mellan lokal miljö, boendekvalitet, hälsa, kultur, sysselsättning och samhället i övrigt. I regionen finns flera kompetenta hälsomiljöer som genom nätverk kan stärka sin ställning och medverka till hälsofrämjande insatser. Attraktiv livsmiljö Området är rikt på resurser som skog, mark och vatten, som utgör en attraktionskraft för såväl näringsliv som besökare i regionen. Naturen är också viktig för de människor som bor och verkar i regionen både för rekreation och som inkomstkälla. Det finns många exempel på att den kulturella traditionen har förts vidare i ett varierat kulturliv och en växande modern kultur- och upplevelseindustri. Under lång tid har Sverige och Norge arbetat för en förenklad gränspassage mellan länderna. Löpande insatser görs för förbättrad information och för att förenkla och samordna regler vad gäller skattelagstiftning, tullbestämmelser, boende, arbetslöshets- och socialförsäkringar Gränslöst Samarbete Inledning Gränslöst Samarbete (GS) är till ytan det minsta men samtidigt det mest tätbefolkade delområdet med i runda tal en halv miljon invånare. Området är homogent med en gemensam historia och lång tradition av samverkan och samarbete som förutsättning för framtida utveckling och tillväxt. Inom GS finns både små och mellanstora städer samt landsbygdsområden. Naturen är omväxlande, från havsmiljö till skogsområden med små sjöar och orörd natur. Närheten bidrar till ett intensivt utbyte över gränsen. Jämfört med Interreg IIIA-perioden har området utökats med en svensk och sju norska kommuner, vilket innebär att det finns totalt 30 kommuner inom Gränslöst Samarbete. Samtliga av dessa har positiv befolkningsutveckling utom kommunerna Åmål och Bengtsfors på den svenska sidan. 12

18 Etablering av norska företag på den svenska sidan om gränsen ökar, liksom andelen norskägda fritidsfastigheter. Gränspendlingen är omfattande. Området har arbetspendlare från Sverige till Norge med en genomsnittlig löneinkomst på SEK och närmare 500 arbetspendlare från Norge till Sverige med en genomsnittlig löneinkomst på SEK. Dessutom finns ett stort antal personer som får en del av sin utkomst i det andra landet. Näringsliv I gränsområdet finns ett större antal sysselsatta inom industrinäringen än genomsnittet för varje land. Fordonsindustrin, med ett flertal underleverantörer, har en dominerande ställning. Inom upplevelsenäringen finns framgångsrika entreprenörer. Film och media är näringar där området har en ledande position i Norden. Inom området design har ett samarbete påbörjats mellan industri- och utbildningsinstitutioner. När det gäller turismen är delar av området framgångsrikt även i ett internationellt perspektiv. En ny spännande satsning är Innovatum Teknik Park i Trollhättan, som har ett regionalt uppdrag att utveckla näringslivet. En omfattande gränshandel genererar många arbetstillfällen. Sysselsättningen inom handel m.m. i Strömstad uppgår enligt den officiella statistiken till personer. Räknar man med de gränspendlare som är sysselsatta i handeln ökar denna siffra med närmare 30 procent. Kompetens Inom området finns två högskolor och ett universitet för natur- och biovetenskap. I anslutning till universitetet finns Bioparken som är en forskningspark för den biovetenskapliga kunskapsmiljön. Det erbjuds också stora möjligheter till distansutbildningar. På gymnasial nivå har ett flertal gränsregionala samarbeten och samordning av kursverksamhet påbörjats. Inom marinbiologi finns ett flertal forskningsinstitutioner. Närvaron av två nationella utbildningssystem är en tillgång för näringslivets kompetensförsörjning och medborgarnas möjligheter till studier och sysselsättning. Infrastruktur E6 med den nya Svinesundsbron utgör den viktigaste transportleden genom området. Den är också den mest trafikerade gränsövergången mellan Sverige och Norge. En utbyggnad av E6 till fyrfilig motorväg blir färdig år E6:ans sträckning genom området utgör pulsådern på axeln Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn-kontinenten. Järnvägsförbindelsen Oslo-Göteborg har varit föremål för diverse utredningar, som bl.a. funnit att det finns stora utvecklingspotentialer om järnvägen moderniseras och nuvarande restid halveras. En satsning på järnvägen skulle vara av stor vikt, inte minst ur miljö- och säkerhetssynpunkt. Inom gränsområdet finns också ett antal större hamnar som är viktiga för sjöfarten. Flygplatser för civilt flyg finns på båda sidor gränsen. Miljö och hälsa Gränsregionala nätverk har skapats under programperioden inom området miljöoch hälsa och det bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete. Syftet är att regionen skall bli ett föredöme när det gäller att påverka individens goda hälsa och ge förutsättningar för trygghet i livets olika skeden. Stor kompetens finns när det gäller frågor om energi och miljö. 13

19 Attraktiv livsmiljö GS har en lång kustlinje och kustområdet är på många sätt ett nyckelområde. Kusten och havet är det viktigaste området för rekreation och friluftsliv. För många utgör det också basen för arbete och näringslivsutveckling. En skiftande natur och ett rikt kulturliv i kombination med närheten till storstäderna Oslo och Göteborg gör området attraktivt att leva och bo i. Världsarvsklassade hällristningsområden ligger centralt i gränsområdet. Insatser görs för att underlätta boendet i gränsregionen, så att de boende ska kunna dra nytta av service och annat utbud på båda sidor om gränsen utan problem med olika typer av gränshinder. 14

20 2. PROGRAMMETS FUNDAMENT 2.1 Motiv för programmet Programmets bidrag till Europa Sverige-Norge programmet omfattar 109 norska och 53 svenska kommuner med över 2,1 miljoner invånare fördelat på drygt km 2. Området omfattar 10 procent av Sveriges befolkning och 26 procent av Norges. Med 20 procent områdena inkluderade är befolkningsmängden ca 3,7 miljoner människor, vilka kan få del av programmets möjligheter och resurser. Den region som programmet Sverige-Norge omfattar, är i många avseenden en skarp kontrast till andra regioner i mellersta och södra Europa. Västra Jämtland, nordvästra Dalarna, östra delarna av Nord-Trøndelag, Sør-Trøndelag och Hedmark ingår i den svensk-norska kalfjällsregionen, som är ett naturgeografiskt homogent område, som delas av riksgränsen mellan Sverige och Norge. Både västerut och österut går landskapet vidare, via en omväxlande fjällregion med fjällnära barrskog, över i vida barrskogsområden och myrmarker med naturlig hydrologi. Flera av de svenska och norska stora älvarna rinner upp i fjällområdet. Regionen har tusentals sjöar och tjärnar. Sverige-Norge programmet är mycket stort till ytan och naturresurserna är av hög kvalitet. I ett europeiskt perspektiv ingår området i "The Green Clean Corner of Europe". Fjällen, skogslandskapet, den vackra kulturbygden med det glesa boendet, rikedomen på vatten, den klara luften, det starka intrycket av orörd natur, vildmarksområden, lugnet och tryggheten, tempererad klimatzon med snörika vintrar och ljusa behagliga somrar är styrkefaktorer som gör området till en strategisk tillgång för ett allt mer urbaniserat Europa. Den högre faunan präglas - vid sidan av ren - av älgstammen. Rovdjursstammarna ökar, främst björn och lodjur, men även varg. I vattenmiljöerna anses fisket vara gott i vattendrag och sjöar. I regionen finns några av Norges mest kända laxälvar. Den marina miljön i Skagerrak med dess skärgård och kustsamhällen utgör förutsättningar för såväl rekreation/turism som åretruntboende. Programområdet innehåller några unika sevärdheter som av UNESCO har givits Världsarvsstatus. Det är hällristningar på båda sidor gränsen vid Vitlycke, bergsstaden Røros i Sør- Trøndelag och Höga Kusten i Ångermanland. Hela gränsregionen ger goda förutsättningar för rekreation och turism. Det gäller såväl i skärgård och kustsamhällen som i fjällområdet. Regionens naturliga förutsättningar för att förstärka rollen som ett attraktivt rekreationsområde för övriga Europa är således mycket goda. Flera av de län som ingår i Sverige-Norge programmet är också medlemmar i europeiska intresseorganisationer t.ex. Association of European Border Regions (AEBR), Euromontana och Assembly of European Regions (AER). Erfarenhetsutbyte mellan olika regioner i Europa är centralt. 15

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 - ett medel för den regionala utvecklingen Foto Tina Stafrén Programgeografi Nordens Gröna Bälte som består av Jämtlands och Västernorrlands län

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND 2012 2014 Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 1 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Vision.. 3 3. Detta vill vi Övergripande mål.... 3 4. Roll/uppgift..

Läs mer

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Delfinansieras av Europeiska Unionen,, Interreg IVA Sverige-Norge 2007-2013. Allmänna uppgifter Delområde: Prioriterat

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-1

Kommunstyrelsen 1999-1 Arbetsutskottet 1(6 1(6 Datum: 23 23 november, 2012 2009 Plats och tid Stadshuset i Strömstads kommun, 23 november, 2012 kl. 09.00 12.00 ande m tum Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist,

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Det övergripande målet för Interreg Nord 2014-2020 är att förstärka programområdets konkurrenskraft och attraktivitet. Nordprogrammet är uppdelat i två geografiska delområden, delområde

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-144-08. Projekt: Framtidens tillgång på kapacitet och kompetens i äldreomsorgen-förstudie

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-144-08. Projekt: Framtidens tillgång på kapacitet och kompetens i äldreomsorgen-förstudie BESLUT SMÅPROJEKT 2009-03-26 DIARIENUMMER S30441-144-08 DELOMRÅDE IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Årjäng kommun Att:Gränskommittén Värmland-Östfold Box 906 672 29 Årjäng Projekt:

Läs mer

Avropsförfrågan från ramavtal

Avropsförfrågan från ramavtal Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Avropsförfrågan från ramavtal 2008-12-16 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version Dnr: 8541 2008 6108 Ramavtalets Dnr: 8521-2007-1416/K Anna Ullsten FM Interreg

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013

Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013 Bilaga 8/3/08 Datum 2008-11-05 Dnr ÖKS.3-2008-00081 Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013 Version 081027 1 (8) 1. Bakgrund Den förvaltande myndigheten (FM) Nutek ska enligt

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

DIARIENUMMER G30441-97-08

DIARIENUMMER G30441-97-08 BESLUT SMÅPROJEKT 2008-05-22 DIARIENUMMER G30441-97-08 DELOMRÅDE GS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Länsstyrelsen Västra Götalands län Att: Arne Kroon 462 82 VÄNERSBORG Projekt:

Läs mer

Nordens Gröna Bälte Pressinformation

Nordens Gröna Bälte Pressinformation 1 (6) Nordens Gröna Bälte Pressinformation Det nya projektet Markering 2005 ska stimulera till, förstärka och lyfta fram aktiviteter i Jämtland och Tröndelag som har gränsöverskridande nytta och ingredienser

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Interreg Sverige-Norge

Interreg Sverige-Norge Förvaltande myndighets dnr F30440-25-10 Interreg Sverige-Norge 2009 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Kortversion av Interreg Sverige-Norges årsrapport för 2009 Inledning En förkortad

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

INTERREG SVERIGE-NORGE 2007-2013. Programmanual Version 5 2011-02-01

INTERREG SVERIGE-NORGE 2007-2013. Programmanual Version 5 2011-02-01 Program för Europeiskt territoriellt samarbete 2007-2013 www.interreg-sverige-norge.com INTERREG SVERIGE-NORGE 2007-2013 Programmanual Version 5 2011-02-01 Programmanual 2011-02-01 Version 5 Innehållsförteckning

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Interreg V-A Sverige-Norge

Interreg V-A Sverige-Norge N2013/5769/RT Samarbetsprogram Interreg V-A Sverige-Norge CCI 2014TC16RFCB016 SV SV Innehåll 1. Strategi för samarbetsprogrammets bidrag till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Projekt för svenskt-norskt samarbete

Projekt för svenskt-norskt samarbete Projekt som får stöd från Interreg Sv-No Datum 2011-10-21 Annica Westerlund 070-289 00 16 EUROPEISKA UNIONEN Projekt för svenskt-norskt samarbete Det var 11 projekt som den 21 oktober 2011 fick stöd ur

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Interreg III A Sverige - Norge 2000-2006

Interreg III A Sverige - Norge 2000-2006 Dnr: N2000/5439/IRT Bilaga 1 Version 2001-06-06Bryssel Näringsdepartementet Förslag till program för gemenskapsinitiativet Interreg III A Sverige - Norge 2000-2006 Juli 2000 SVERIGE OCH NORGE 1 1. INLEDNING...

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-35-09. Projekt: Gränsstrategisk kris- och katastrofhantering Sverige-Norge

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-35-09. Projekt: Gränsstrategisk kris- och katastrofhantering Sverige-Norge BESLUT SMÅPROJEKT 2009-12-14 DIARIENUMMER S30441-35-09 DELOMRÅDE IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Länsstyrelsen Dalarna Att: Lars-Håkan Jönsson Plan- och Beredskapsenheten 791

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Version 2006-04-10 PROGRAM- KOMPLEMENT 2000-2006 EUROPEISKA UNIONEN. Detta program delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden

Version 2006-04-10 PROGRAM- KOMPLEMENT 2000-2006 EUROPEISKA UNIONEN. Detta program delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden PROGRAM- KOMPLEMENT 2000-2006 EUROPEISKA UNIONEN Detta program delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden 1. ADRESSER OCH KONTAKTPERSONER... 5 Sydsamiskt område (Åarjelsaemien dajve)... 5

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Strategisk plan för utveckling av Besöksnäringen Prioritera varumärket Bohuslän och gemensamheten i Norra Bohuslän Inriktning för Norra Bohuslän att lokala och regionala organisationer stärker och utvecklar

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

DIARIENUMMER R30441-48-12

DIARIENUMMER R30441-48-12 BESLUT SMÅPROJEKT 2012-05-28 DIARIENUMMER R30441-48-12 DELOMRÅDE Reg Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Rottneros Park Trädgård AB Att: Reine Flodin c/o Sunne Turism AB, 41.Turistbyrån

Läs mer

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-196-08. Projekt: Bygg i gränsregionen, en gemensam marknad för arbete och utbildning.

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-196-08. Projekt: Bygg i gränsregionen, en gemensam marknad för arbete och utbildning. BESLUT SMÅPROJEKT 2009-02-05 DIARIENUMMER S30441-196-08 DELOMRÅDE IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Sveriges Byggindustrier Service AB Att: Hans Grandin Box 1958 791 19 Falun

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

PROGRAM för gemensakapsinitiativet

PROGRAM för gemensakapsinitiativet Näringsdepartementets Dnr: N2000/5439/IRT PROGRAM för gemensakapsinitiativet 2000-2006 DETTA PROGRAM DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA UNIONEN REGIONALA FONDEN SVERIGE OCH NORGE 1 1. INLEDNING... 4 1.1 Programstruktur

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Rapport från konferens i Svinesundskommittén

Rapport från konferens i Svinesundskommittén Rapport från konferens i Svinesundskommittén 16 17 april 2015, Halden Torsdag 16 april Thor Edquist, ordfører i Halden kommune Thor Edquist, ordfører i Halden kommune Thor Edquist, Svinesundskommitténs

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Programmets namn: Interreg Sverige-Norge

Programmets namn: Interreg Sverige-Norge Förvaltande myndighets dnr F30440-30-11 Programmets namn: Interreg Sverige-Norge Mål: Europeiskt territoriellt samarbete, gränsöverskridande samarbete Stödberättigande område: Sverige i samarbete med Norge

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

EU-projekt COINCO North II

EU-projekt COINCO North II 01054 1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Josefin Selander, utvecklingsledare infrastruktur 035-179825 Datum Diarienummer 2011-08-31 RS110354 Regionstyrelsen EU-projekt COINCO North II Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Att säkra framgång och gränsöverskridande nytta. Jonas Hugosson Tromsø, den 18 november

Att säkra framgång och gränsöverskridande nytta. Jonas Hugosson Tromsø, den 18 november Att säkra framgång och gränsöverskridande nytta Jonas Hugosson Tromsø, den 18 november Varför gå över ån..? Lösa gemensamma problem Avlägsna hinder för samverkan Öka den kritiska massan Nyttja likheter

Läs mer

Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten

Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten RSK-130-2011 Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten 1. Hur kan Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiken knytas närmare till varandra på EU-nivå, nationell

Läs mer

INTERREG SVERIGE-NORGE 2014-2020 ---------------------------------------------------------------------------------------------- Ett gränsregionalt

INTERREG SVERIGE-NORGE 2014-2020 ---------------------------------------------------------------------------------------------- Ett gränsregionalt INTERREG SVERIGE-NORGE 2014-2020 ---------------------------------------------------------------------------------------------- Ett gränsregionalt samarbetsprogram - för en ekonomiskt stark region med

Läs mer

DIARIENUMMER S30441-50-12 DELOMRÅDE IS

DIARIENUMMER S30441-50-12 DELOMRÅDE IS BESLUT PROJEKT 2012-06-27 DIARIENUMMER S30441-50-12 DELOMRÅDE IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Compare Karlstad Att: Mikael Lundström Lagergrens gata 4 651 07 Karlstad Projekt:

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Skandinavia. 20% 20% Indre. Steinkjer. Trondheim Nordens grønne belte. Östersund. Sundsvall. Lillehammer. Hamar. Gävle. Falun.

Skandinavia. 20% 20% Indre. Steinkjer. Trondheim Nordens grønne belte. Östersund. Sundsvall. Lillehammer. Hamar. Gävle. Falun. Steinkjer Trondheim Nordens grønne belte Östersund Sundsvall 20% 20% Indre Lillehammer Skandinavia Hamar Falun Gävle Oslo Lillestrøm Fredrikstad Grenseløst samarbeid Karlstad Örebro Stockholm Gøteborg

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer