Interreg Sverige Norge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Interreg Sverige Norge"

Transkript

1 b Förvaltande myndighets dnr NG L ä g g PROGRAM för Europeiskt Territoriellt Samarbete Interreg Sverige Norge DETTA PROGRAM DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN SVERIGE OCH NORGE CCI: 2007CB163PO016

2

3 1. VAD ÄR INTERREG SVERIGE NORGE? Programmet Geografisk omfattning Programmets struktur Programmets Kärnområde Programmets 20 procent områden Programprocessen Partnerskapet och programprocessen Presentation av delområdena Nordens Gröna Bälte Inre Skandinavien Gränslöst Samarbete PROGRAMMETS FUNDAMENT Motiv för programmet Programmets bidrag till Europa Programmets bidrag till programområdet Samordning med europeiska, nationella och regionala strategier samt andra EU-program Europeiska gemenskapens strategi för sammanhållning Lissabon-strategin Göteborgs-agendan Sveriges nationella strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning Norsk distrikts- och regionalpolitik Regionala strategier Andra EU-program EES-avtalet (Norska Det Europeiske økonomiske samarbeidsområde (EØS) ) Integrering av ex-ante utvärdering Inledning och arbetssätt Ex-ante utvärderarens rapport - Sammanfattning Förvaltande myndighetens kommentarer till ex-ante Integrering av strategisk miljöbedömning ( SEA ) Inledning och arbetssätt SEA- utvärderarens rapport - Sammanfattning Förvaltningsmyndighetens kommentarer till SEA 24 3 ANALYS Befolkningsutveckling Näringsliv Offentlig sektor Privat tjänstesektor Industri Primärnäringar Arbetsmarknad Utbildning och kompetens Infrastruktur och kommunikationer Vägar Järnväg Jämställdhet Miljö Stora evenemang SWOT ANALYS Sammanfattande SWOT ERFARENHETER FRÅN INTERREG IIA och IIIA Interreg IIA Interreg IIIA Halvtidsutvärdering Uppdatering av halvtidsöversynen Generella erfarenheter Slutsatser var finns förbättringspotentialen? VISION, MÅL OCH STRATEGI 42

4 6.1 Vision Övergripande mål Strategi Effektmål Effektmål - Prioriterat område Ekonomisk tillväxt Effektmål - Prioriterat område Attraktiv livsmiljö Insatser 44 7 PRIORITERADE OMRÅDEN Koppling till europeiska strategier Resursfördelning EU-medel och IR-midler Offentlig medfinansiering Privat medfinansiering Prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt Bakgrund Innehåll 48 Insatser mot gränshinder 48 Insatser för utveckling av företag, branscher och entreprenörskap 49 Insatser för kompetensutveckling och FoU 53 Insatser för infrastruktur Huvudsakliga målgrupper Slutliga stödmottagare Horisontella urvalskriterier Generella urvalskriterier Specifika urvalskriterier för prioriterade området Indikatorer Prioriterat område B. Attraktiv livsmiljö Bakgrund Innehåll 60 Insatser för stads- och landsbygdsutveckling 60 Insatser för folkhälsa 61 Insatser för kultur och kreativitet 62 Insatser för hushållning med naturresurser Huvudsakliga målgrupper Slutliga stödmottagare Horisontella urvalskriterier Generella urvalskriterier Specifika urvalskriterier för prioriterade området Indikatorer Prioriterat område C. Tekniskt stöd: Bakgrund Innehåll Huvudsakliga målgrupper Slutliga stödmottagare Horisontella urvalskriterier Åtgärdsspecifika urvalskriterier Genomförandeorganisation Nationell offentlig medfinansiering 67 8 SPECIALREGLER OCH UNDANTAG Stöd som snedvrider konkurrensen Regler för stöd till företag Företagsstöd via ramprogram ( aid schemes ) Samverkansprojekt med försumbart stöd Allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder Övriga undantag och speciella regler 69 9 INDIKATORER OCH EFFEKTMÄTNING Indikatorer Horisontella kriterier Grad av gränsöverskridande samarbete Bedömning av de horisontella kriterierna 73

5 9.3 Utvärdering Utvärdering, analyser och studier Kontextindikatorer Komparativa studier PRAKTISK INFORMATION FÖR SÖKANDE Adresser och kontaktpersoner Projektfinansiering Vem kan söka? Lead Partner Principle Förprojekt ( Preparatory projects ) Små projekt Offentlig medfinansiering Svensk, norsk och EU-finansiering Projektutlysning ( Call for proposals ) Urvalsprocessen Metod för urval av projekt Indikatorer Kvalitativ bedömning Projektgenomförande Uppföljningsbesök ORGANISATION AV PROGRAMMETS GENOMFÖRANDE Förvaltningsmyndighet och attesterande myndighet Fakta om förvaltande myndighet och attesterande myndighet - Länsstyrelsen i Jämtlands län Övriga organ i genomförandeorganisationen Övervakningskommittén Styrkommittén Regionala prioriterande partnerskap (RPP) Övervakningskommitténs sekretariat Sekretariat Expertmedverkan i beredningsprocessen Ansökningsflöden, finansiell förvaltning och kontroll Från ansökan till projektbeslut Från rekvisition till utbetalning av EU-medel Från rekvisition till utbetalning av norska IR-midler Förskott Kvalitetssäkring av delområdenas sekretariat Medfinansiering och beskrivning av finansiella strömmar Rekvisition och utbetalning Rekvisition av medel från EU Revisionsmyndighet Eventuella oegentligheter Slutrapportering av programmet ÅTGÄRDER FÖR ATT GE OFFENTLIGHET ÅT PROGRAMMET Förutsättningar Handlingsplan för information och kommunikation DATASYSTEM Handläggarsystem Överföring av data till kommissionen BILAGOR 103 Tabell 1 Finansiell tabell per år 103 Tabell 2 Finansiell tabell per prioriterat område 103 Tabell 3 Preliminär fördelning av EU-stödet per kategori 103

6 1. VAD ÄR INTERREG SVERIGE NORGE? 1.1 Programmet EU:s huvudsyfte med Europeiskt Territoriellt Samarbete är att stödja Gränsöverskridande ekonomiska,sociala och miljörelaterade verksamheter, på grundval av gemensamma strategier för en hållbar territoriell utveckling 1. Genom gränsöverskridande samarbete skall programmet genomföra aktiviteter som bidrar till att utveckla en attraktiv gränsregion. Programmet för Europeiskt Territoriellt Samarbete Sverige-Norge har under 2006 utarbetats av delområdenas interregionala partnerskap. Programmet bygger på europeiska, nationella och regionala strategier och hänsyn har löpande under programarbetets gång tagits till olika förslag och idéer från partnerskapen, ex-ante utvärderarna 2 och SEA-utvärderarna 3. Programmet innehåller en analys av gränsregionens förutsättningar, en vision, målsättningar samt en strategi för hur arbetet skall bedrivas. Det konkreta programinnehållet återfinns i de prioriterade områdena, vilka beskriver de typer av insatser i projektform som kan stödjas ekonomiskt. EG-förordningar samt svenska och norska förordningar reglerar verksamheten. Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 och rådets förordning 1083/2006 framgår att den förvaltande myndigheten (FM) ansvarar för förvaltning och genomförande av programmet. Den attesterande myndigheten (AM) skall enligt förordning 1083/2006, artiklarna 58, 59 och 61, rekvirera ekonomiska medel från Europeiska kommissionen samt ta emot betalningar från kommissionen. AM skall också intyga att utgiftsdeklarationerna är korrekta och att de grundar sig på kontrollerbara verifikationer samt se till att den inför attesteringen mottagit tillräckliga uppgifter från FM om de förfaranden som tillämpas och de kontroller som utförs när det gäller utgifter som ingår i utgiftsdeklarationen. Länsstyrelsen i Jämtlands län är förvaltande och attesterande myndighet för Sverige-Norge programmet. Attesterande myndigheter (motsvarande) på norsk sida är Sør-Trøndelag-, Hedmark- och Østfold fylkeskommuner för respektive delområde. 1.2 Geografisk omfattning Det gränsöverskridande programmet Sverige-Norge omfattar ett till ytan mycket stort geografiskt område. För att få en uppfattning om ytstorleken kan konstateras att programmets kärnområde, exklusive 20 procent områdena, är större än 17 av EU:s 27 medlemsländer. Programmets belägenhet i förhållande till övriga Europa framgår av följande kartbild. 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006, artikel 6, punkt 1). 2 Ex ante är en förhandsbedömning av programmet som skall göras, enligt rådets förordning (EG) nr 1083/2006, artikel 48, punkt 2. 3 SEA (Strategic Environmental Assessment) är en strategisk miljöbedömning som skall göras, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, EGT L 197,

7 Området är inte naturgeografiskt homogent och utgör inte heller någon funktionellt sammanhängande region. Trots detta finns många gemensamma särdrag mellan de ingående delarna. Gemensamt för hela området är de mycket gynnsamma naturliga förutsättningarna för gränsöverskridande samarbete, som baseras på gemensam kultur och traditioner. Regionen har ett närmast gemensamt språk samt en lång historiskt betingad värdegemenskap. En stark vilja att vidareutveckla och förstärka den öst-västliga dimensionen är klart uttalad i hela området. I den sydligaste delen av programområdet finns också stora ambitioner kring den nord-sydliga dimensionen, med samarbetskopplingar till Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn-axeln. Dessa faktorer bildar mycket gynnsamma grundförutsättningar för att uppnå goda resultat genom ett fortsatt och fördjupat samarbete i gränsregionen mellan Sverige och Norge. Programmets vision är att: Genom gränsöverskridande samarbete stärka regionens attraktivitet och konkurrenskraft 2

8 Utmärkande för gränsregioner är ofta uppdelade marknader, arbetsförsörjning, investeringsmönster, infrastruktur, skatteresurser, institutioner och tjänsteutbud. En gemensam strävan för gränsöverskridande samarbete blir då att finna gemensamma lösningar på gemensamma problem. Av förordning 1080/ som anger ramarna för bl. a. Europeiskt territoriellt samarbete framgår att det gränsöverskridande samarbetet kan ske över en bred meny av insatser så att varje gränsregion kan anpassa insatsen till sin speciella situation. Programmet tar sin utgångspunkt i kommissionens strategi för sammanhållning, svenska regionala tillväxtprogram och strategier, norska fylkesplaner samt övriga regionala utvecklingsprogram som partnerskapen har utarbetat. En indikatorbaserad studie visar att regioner inom Sverige-Norge programmet ligger långt framme, i ett europeiskt perspektiv, när det gäller att uppfylla ambitionerna i Lissabonstrategin. Gränsregionen för Sverige-Norge programmet är dock heterogen. Stora områden består av landsbygd och präglas av en befolkningsnedgång. De urbana områdena, framför allt i Norge, ingår i starka tillväxtområden där också svenska gränsregioner drar nytta av dessa tillväxtimpulser. Gränsregionen är närmare de starkaste tillväxtområdena på norsk sida än på svensk sida. Detta kommer också till uttryck genom den nordiska pendlingskartan (2001) som visar betydelsen av pendling mellan de nordiska länderna. Faktum är att det är en betydande gränspendling mellan kommuner i Sverige-Norge programmet. Dessutom är det en betydande pendling mellan Stockholm och Oslo. Både den öst-västliga och nord-sydliga dimensionen förstärks genom programmets genomförande och skapar därmed bättre förutsättningar för ett växande näringsliv, entreprenörsanda och regionens utveckling. Programmet syftar till att ta tillvara enskilda individers erfarenheter, kunnande, engagemang och delaktighet, som kan skapa utvecklingskraft. Programmet skall stärka förutsättningarna för positiva och självgenererande utvecklingsprocesser, där många enskilda individer samt företag, organisationer och myndigheter tar aktiv del och tillsammans förverkligar programmets vision. Utvecklingsarbete är tidskrävande och måste bedrivas långsiktigt. Detta program ger gränsregionen enastående möjligheter att genomföra insatser som åstadkommer hållbara och bestående effekter. Detta gäller såväl verksamheter som har påbörjats i Interreg II och III som helt nya initiativ. Det är vad som görs idag som avgör hur bra det blir att arbeta, studera, leva och bo i regionen åtskilliga år framåt i tiden. Fokuseringen ligger på insatser som ger ett långsiktigt mervärde genom gränsöverskridande samverkan och som syftar till att utveckla gränsregionens starka sidor och eliminera dess svagheter Programmets struktur Programmet är uppbyggt som ett gemensamt program med decentraliserade sekretariatsfunktioner och prioriterande partnerskap i tre geografiska delområden. Det främsta motivet för denna decentraliserade struktur är att behålla närheten mellan partnerskap, projektägare och programadministration i ett till ytan mycket stort geografisk programområde. Programstrukturen kombinerar en centralt sammanhållen programadministration med decentraliserade regionala kontaktytor som har ett stort inflytande över prioriteringen av projekt. Förvaltande myndighet (FM), attesterande myndighet (AM) och övervakningskommitté (ÖK) har sina kontakter företrädesvis uppåt i systemet, till nationella regeringar, centrala nationella myndigheter och till EU-systemets organ medan de decentraliserade sekretariaten och de regionala priorite- 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006, artikel 6, p1. 3

9 rande partnerskapen primärt har kontakter nedåt med övrigt partnerskap, projektsökande och projektägare i den konkreta projektverksamheten. I förhållande till den föregående programperioden har 20 procent området utvidgats. Generella motiv för utvidgningen är att öppna för nya samverkanskonstellationer, nya teman och mer kraftfulla och koncentrerade insatser. Genom de nya 20 procent områdena inlemmas flera medelstora svenska och norska städer (Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Hudiksvall, Söderhamn, Gävle, Mora, Falun, Borlänge, Örebro, Karlskoga, Lilleström och Oslo) i programmet. Det medför ett tillskott av orter med diversifierat näringsliv, tematiska kluster och spetskompetens inom t.ex. massa- och processindustri, miljöteknik, energiteknik och turism. Vidare tillförs nationella och regionala myndigheter och organisationer, universitet och forskningsinstitutioner som kan samverka gränsöverskridande. Den geografiska utvidgningen ger också större möjligheter att arbeta med ett integrerat helhetsperspektiv på städer, tätorter, gles- och landsbygd och se på dessa som sammanlänkade områden med ömsesidigt beroende. Programmets delområden, är från norr till söder: Nordens Gröna Bälte (NGB), Inre Skandinavien (IS) och Gränslöst Samarbete (GS). Delområde Åarjelsaemien dajve (sydsamiskt område) som i föregående programperiod ingick i Sverige-Norge programmet har i denna programperiod överförts till det andra samiska gränsöverskridande programmet, Europeiskt Territoriellt Samarbete Nord. Motiven är att samla de tidigare två samiska programmen i ett och samma, vilket ger både tematiska och administrativa samordningsfördelar. Förändringen har skett på initiativ och i fullt samförstånd med sametingen i Sverige och Norge Programmets Kärnområde Programmets kärnområde kan omfatta hela eller delar av de NUTS III-regioner 5 (i Sverige län och i Norge fylken) som kommissionen har fastställt såsom stödberättigade. 6 Det innebär att hela eller delar av de län som direkt gränsar mot Norge uppfyller kommissionens krav på NUTS III-regioner. I programmets kärnområde ingår följande regioner: Nordens Gröna Bälte: Jämtlands län i Sverige, Nord-Trøndelags fylke och Sør-Trøndelags fylke i Norge. Kärnområdet är oförändrat i förhållande till Interreg IIIA. Inre Skandinavien Värmlands och Dalarnas län i Sverige. I Norge ingår Hedmarks fylke, kommunerna Askim, Skiptvet, Eidsberg, Trøgstad, Marker, Rømskog, Aremark, Hobøl och Spydeberg i Østfolds fylke, kommunerna Hurdal, Nannestad, Gjerdrum, Eidsvoll, Ullensaker, Nes, Skedsmo, Lørenskog, Nittedal, Rælingen, Fet, Sørum och Aurskog-Høland i Akershus fylke. Jämfört med föregående programperiod har det skett en geografisk utvidgning, företrädesvis österut, på svensk sida. Dalarnas län ingår nu med hela länet, 15 kommuner, mot bara kommunerna Malung och Älvdalen i förra programperioden. Det är en ökning med 13 kommuner 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) 6 Rådets förordning (EG) nr 1083/2006, artikel 7, punkt 1. 4

10 och av den i programmet ingående befolkningen från ca till ca personer. I förhållande till föregående program är området utvidgat med 11 kommuner i Akershus med invånare. Utvidgningen på svensk sida, med resterande 13 kommuner i Dalarna, är av stor betydelse för att hela Dalarnas län på ett samlat och effektivt sätt skall kunna delta i programgenomförandet. Speciellt viktigt att nämna i detta sammanhang är bland annat de kunskapsmiljöer som finns i området och som genom sitt möjliga deltagande förväntas bidra till en samlat positiv utveckling av området. Utvidgningen med Dalarna möjliggör en större flexibilitet mellan delområdena Nordens Gröna Bälte och Inre Skandinavien genom större projektsamarbete mellan delområdena inom NUTS III området. För Hedmark är det av stor betydelse att hela Dalarna ingår i programgeografin. I området finns fjällområden och landsbygd som kan kopplas samman i ett gränsöverskridande samarbete. Motivet för utvidgningen på norsk sida i Akershus är att inkludera alla kommuner inom det som benämns tillväxtkorridoren och den nordiska triangeln. Gränslöst Samarbete Fyrbodalområdet i Västra Götalands län i Sverige (kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Uddevalla, Orust, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda, Mellerud, Åmål, Bengtsfors samt Dals-Ed.). I Norge ingår kommunerna Halden, Moss, Sarpsborg, Fredrikstad, Hvaler, Råde, Rygge, Våler och Rakkestad i Østfolds fylke samt kommunerna Vestby, Ski, Ås, Frogn, Nesodden, Oppegård och Enebakk i Akershus fylke. I delområdet har, sedan Interreg IIIA, Orust kommun tillkommit, med drygt personer 8. I Gränslöst Samarbete finns i denna programperiod en geografisk överlappning med det gränsöverskridande programmet Öresund-Kattegatt-Skagerrak (ÖKS). Motivet för överlappningen mellan Sverige-Norge- och ÖKS-programmet är att det finns en tradition i samarbete med regioner och partners i Sverige-Norge programmet. Det är viktigt att vidareföra samarbetet som är igångsatt i Sverige-Norge programmet Programmets 20 procent områden I välmotiverade fall får även utgifter som har uppkommit i områden på NUTS III-nivå, som gränsar till kärnområdet inkluderas i programmet. Utgifterna i sådana områden får dock uppgå till högst 20 procent av programmets totala budget 9. Till programmet är följande 20 procent områden associerade: Västernorrlands län, på den svenska sidan av delområdet Nordens Gröna Bälte. I förra programperioden fanns inget 20 procent område i NGB. Utvidgning har nu skett österut med Västernorrlands län med en befolkning på personer 10. Utvidgningen med Västernorrlands län innebär att delområdet går från kust till kust, från Bottenhavet i öster till Atlanten i väster. Genom generationer har traditioner, handel, kapital och kompetens pendlat över gränsen och från kust till kust. Företagen och speciellt turistnäringen framhåller att det är viktigt för hela den regionen att upprätthålla stabila kommunikationer, i första hand järnvägstrafik och att utveckla denna mot snabbare tågförbindelser för persontransporter men även att utveckla godstrafiken. Sverige-Norge programmet kan stimulera investeringar i infrastruktur som minskar kostnader och restider för både gods- och persontrafik längs sträckan Sundsvall-Östersund-Trondheim. I Västernorrland finns betydande producenter och nettoex- 7 Källa SCB Folkmängd i riket, län och kommuner 30/6/2006 och befolkningsförändringar 1:a halvåret ibid 9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006, artikel 21, punkt Källa SCB Folkmängd i riket, län och kommuner 30/6/2006 och befolkningsförändringar 1:a halvåret

11 Östersund-Trondheim. I Västernorrland finns betydande producenter och nettoexportörer av cellulosabaserade produkter och hållbar energi, baserad på vattenkraft och skogsråvara. Det mest framträdande klusterområdet är pappers- och massaindustrin som är världsledande sett till kompetens och teknik. Regionens miljöarbete ligger långt framme för att säkra en hållbar utveckling. Nordens Gröna Bälte kan ses som ett uttryck för en befintlig regional profil men står också för en vision där miljöperspektivet är centralt. Det är viktigt att fortsätta arbetet med förbättringar och bygga vidare på erfarenheter och kunskap samt att stimulera miljödriven näringslivsutveckling. I regionen har initierats SÖT-samarbetet (Sundsvall-Östersund- Trondheim) som syftar till att göra Mitt-Skandinavien till en av de europeiska regioner som har starkast tillväxt och kreativitet. En stor potential ligger i att skapa nära samverkan mellan universitet och högskolor i Sverige och Norge. Gävleborgs och Örebro län i Sverige och Oppland fylke samt Oslo kommun, i Norge i delområdet Inre Skandinavien. Utvidgning österut har i förhållande till förra programperioden skett med 20 procent områdena Gävleborgs och Örebro län. Dessa läns befolkning är respektive personer 11. Motivet för utvidgningen är dels att största möjliga flexibilitet eftersträvas för programgenomförandet och dels att möjliggöra genomförande av aktiviteter för att utveckla transportoch utvecklingskorridorerna Oslo-Karlstad-Stockholm samt Oslo-Falun-Gävle. I gränsregionen mellan Nordens Gröna Bälte och Inre Skandinavien finns stora fjällområden som är intressanta att utveckla ur ett fjäll- och landsbygdsperspektiv. Vidare ligger en utvidgning i linje med en förväntad regionalisering i Norge, där Oppland och Hedmark har aviserat en vilja att slå ihop dessa fylken år Motivet till utvidgningen med Oslo kommun är kopplingen till tillväxtkorridoren Oslo-Karlstad-Stockholm. Oslo kommun i Norge ingår också i delområdet Gränslöst Samarbete, vilket är oförändrat i förhållande till Interreg IIIA. På norsk sida uppgår den totala befolkningsmängden inom 20 procent området till ca invånare. 11 Källa SCB Folkmängd i riket, län och kommuner 30/6/2006 och befolkningsförändringar 1:a halvåret

12 Programprocessen Sverige-Norge programmet omfattar 14 län/fylken, 20 procent områdena inräknade, som tillsammans omfattar en mycket stor yta. Det låter sig därför inte göras att bedriva programarbetet i en enda sammanhållen programprocess. Basen för programarbetet har därför varit länet/fylket och den redan etablerade partnerskapssamverkan som finns där. 7

13 Programprocessen kan, något förenklad, beskrivas i en figur med följande fem faser: Tillväxtprogram Kommunik plan Fylkesplan FoU-strategi Kompetensplan Förslag/önskemål NGB Prio Utveckl program/strategi IS Prio Prio GS Pgm-innehåll; Prioriterade områden SEA Programförslag Programskrivning Ex-ante Rekv rutiner Indikatorer Info-plan Swot Pgm-org Urvalskriterier Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Fas 5 Fas 1: Varje delområde har inventerat sina regionala tillväxtprogram (RTP), regionala utvecklingsplaner (RUP), fylkesplaner och andra strategier Fas 2: De delar som bedömts skapa ett mervärde genom att genomföras gränsöverskridande har prioriterats och förts vidare till programprocessen på Sverige-Norge-nivå. Fas 3: Delområdenas prioriterade delar har förts samman till önskade prioriterade områden. Fas 4: I den egentliga programskrivningsfasen har valda prioriterade områden strukturerats och formulerats i enlighet med guidelines och förordningar för att passa in i den formella programstrukturen. Fas 5: Övriga delar av programmet har skrivits och inordnats i en programdisposition i enlighet med riktlinjerna och gällande förordningar. Under hela processen har löpande avstämningar gjorts med partnerskapen i delområdena. Det har skett både vid stormöten och med skriftliga remisser. Det operativa programarbetet, på Sverige-Norge-nivå, har bedrivits i olika arbetsgrupper med representation från både Sverige och Norge och från alla delområden. Arbetet har samordnats av den förvaltande myndigheten, Länsstyrelsen i Jämtlands län. Följande grupper har arbetat: Förankringsgruppen: Gruppen har bestått av ca 15 personer och den har varit en förankringslänk mellan partnerskap och programgrupp. Gruppen har ansvarat för sitt län/fylke, samt ansvarat för ett brett partnerskapsdeltagande genom information/möten/seminarier/remisser osv. Gruppen har samlat in prioriteringar från delområdet och bedrivit förankringsarbete utifrån programutkasten. 8

14 Programgruppen: Gruppen har bestått av ca tio personer och huvuduppgiften har varit att identifiera och strukturera programinnehållet genom att gå igenom input från delområdena, gå igenom analys, SWOT, vision, mål, strategi, prioriterade områden, indikatorer, m.m. samt att vara referensgrupp till programskrivargruppen. Programskrivargruppen: Gruppen har bestått av sju personer som har skrivit det konkreta förslaget till program i enlighet med överenskommen disposition och med ledning av Programgruppens direktiv. arbetet har bedrivits växelvis enskilt, delområdesvis samt i tematiska undergrupper efter löpande överenskommelser. Utöver dessa tre grupper har en analysgrupp arbetat med att ta fram underlag till analysavsnittet. En s.k. erfa-grupp har sammanställt erfarenheter från genomförandet av de två tidigare programperioderna. De tidigare beslutsgrupperna har haft en aktiv och drivande roll i arbetet med det nya programmet. I synnerhet i det inledande skedet, agerat som initiativtagare och pådrivare långt innan relevanta förordningar varit formellt fastställda och innan det formella regeringsuppdraget att skriva nytt program hade kommit. Det är på initiativ från beslutsgrupperna som hela processen har startat och de två första faserna, i bilden ovan, genomförts. Beslutsgrupperna har gått in i en slags ägarroll och initierat och arrangerat partnerskapsmöten, informationsträffar, toppledarmöten och liknande aktiviteter som mobiliserat ett regionalt engagemang i arbetet med det nya programmet. Det innebar att programprocessen redan befann sig mellan fas 2 och fas 3 vid den tidpunkt, i juni-juli 2006, då förordningarna fastställdes och programskrivaruppdraget formellt kom. 1.4 Partnerskapet och programprocessen Partnerskapet är ett centralt begrepp i strukturfondssammanhang. Begreppet kan dock ha olika betydelse i olika sammanhang och i olika länder, varför det behöver närmare beskrivas vad det har för betydelse i Sverige-Norge-programmet. Det regionala partnerskapet omfattar normalt ett län eller ett fylke och består av representanter från alla delar av samhället; primärkommuner, landstingskommuner, statliga myndigheter, försäkringskassor, företag, näringslivsorganisationer, intresseorganisationer, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer, folkrörelseorganisationer, lokala utvecklingsgrupper, branschorganisationer, föreningar, kooperativ, den sociala ekonomin, universitet, högskolor, etc. I det centrala partnerskapet ingår också de berörda regeringarna, departement, Kommissionen, andra EU-organ, centrala myndigheter och verk. Partnerskapen håller regelbundet sammankomster, i såväl mindre arbetsgrupper som möten med stort antal deltagare, där idéer och förslag har presenterats och diskuterats. Rutinerna kan variera något mellan län/fylken. Samarbetet inom partnerskapet har huvudsakligen skett inom varje län, men även läns- och landsöverskridande möten har ägt rum och kontakter har tagits med partnerskap på central nivå. De länsvisa partnerskapen omfattar minst ett hundratal personer i varje län. Varje delområde har bedrivit sin del av programprocessen med möten med partnerskapet och beslutsgruppen, arbetat med förslag till innehåll, remisser till partnerskapet osv. Genom denna process har således ett mycket stort antal människor involverats i arbetet och medverkat till programmets utformning. Arbetssättet innebär att utvecklingsarbetets inriktning, så som det är formulerat i programmet, har en mycket bred samhällsförankring. Partnerskapet har inte bara deltagit i processen med att utarbeta programmet utan olika konstellationer från partnerskapet kommer att delta aktivt även i programgenomförandet, som 9

15 prioriterande partnerskap, projektägare och medfinansiärer samt i utvärdering och uppföljning, bl.a. genom övervakningskommittén. Stora delar av partnerskapet har redan i tidigare strukturfondsperioder deltagit på detta sätt och tillägnat sig en god erfarenhet och kompetens, som kommer att fördjupas vid implementeringen av detta program. 1.5 Presentation av delområdena Nordens Gröna Bälte Inledning Nordens Gröna Bälte (NGB) består av 57 kommuner och totalt uppgår befolkningsmängden till personer ( ). Området är till stora delar glest befolkat och det bor i genomsnitt 6 personer per kvadratkilometer. Regionen har en rik och varierande naturmiljö med fjäll, kust, skog, sjöar, fjordar, vildmark och öppna levande kulturlandskap. NGB har gynnsamma naturliga förutsättningar för gränsöverskridande samarbete. Genom tiderna har handelsmän, pilgrimer och annat färdfolk korsat gränsen. Den gemensamma historien knyter regionen samman och det finns en stark vilja att förstärka den öst västliga dimensionen. Ett tydligt mått på den ökande gränsregionala interaktionen är att andelen norskägda fritidsfastigheter på den svenska sidan om gränsen har ökat markant de senaste tio åren. Näringslivsstruktur Företagsstrukturen i regionen domineras av en stor andel mycket små företag (mindre än 10 anställda) och många företag är enmansföretag. Nyföretagandet i Jämtlands län ligger högre än riksgenomsnittet i Sverige för de senaste fem åren och måttet gäller för företag med minst en anställd. Flera delar av Trøndelag är också rankade högt när det gäller arbetet med nyskapande och nyföretagande. Primärnäringarna jord, skog och fiske är starka och det finns goda förutsättningar att vidareförädla dessa resurser med tanke på renhet och miljövänlig produktion. Regionen har vidare lång erfarenhet av att nyttja de naturresurser som utgör basen för den marina sektorn samt olje- och gasindustrin. De senaste årens utveckling visar en trend med kraftfull utveckling inom tjänstesektorn vilket ligger i linje med utvecklingen i övriga Sverige och Norge. Besöksnäringen är central för många företagare i regionen och den växer snabbt. Många av de nya företag som startas har någon slags koppling till turism. På svensk sida finns ett stort utbud främst i fjällvärlden med vinteraktiviteter som nu breddas till att även omfatta sommarsäsongen. Utbildning och kompetens Andelen högutbildade i regionen är lägre än riksgenomsnittet men med stora skillnader i utbildningsnivå mellan olika kommuner. I regionen finns flera universitet och högskolor samt en stark forsknings- och utvecklingsmiljö. En av Europas största forskningsinstitutioner, SINTEF, ligger i Trondheim. Det pågår samarbeten inom olika områden mellan universitet och högskolor i regionen. 10

16 Infrastruktur och kommunikationer Infrastrukturen betyder mycket i en region med långa avstånd och gles befolkning/näringsliv. En stärkt infrastruktur i öst-västlig riktning skulle komplettera de traditionella och relativt väl fungerande nord-sydliga kommunikationerna. Företagen, speciellt inom turism och skogsnäring, påpekar att det är viktigt för hela regionen att förbättra och upprätthålla en stabil infrastruktur. Detta gäller såväl tillgång till IT-infrastruktur som mer traditionell fysisk infrastruktur. En fungerande infrastruktur är en grundläggande förutsättning för gränsöverskridande samarbete och interaktion. Miljö och hälsa Regionens miljöarbete ligger långt framme. Nordens Gröna Bälte beskriver en profil men också en vision där miljöperspektivet är centralt. Regionen har stora ambitioner och potential att fortsätta arbetet med långsiktigt bärkraftiga insatser i kombination med kommersiellt miljöbaserad näringslivsutveckling. Flera intressanta företag arbetar med arbetsrelaterad hälsa, livsmiljöns betydelse för hälsan och rehabilitering som affärsidé, där grön rehabilitering är ett nytt område för utveckling, utbildning och företagande. I regionen finns mångårig erfarenhet av såväl breda hälsoupplysningsinsatser som samhällsinriktat folkhälsoarbete. En tillgång i folkhälsoarbetet är att Statens Folkhälsoinstitut har lokaliserats till Jämtlands län Inre Skandinavien Inledning Kontakterna över riksgränsen är intensiva och samarbetstraditionerna är långa. Gränskontakterna präglas av gränshandel, sociala band och arbetspendling. Kontakterna över gränsen och effekterna av dessa har ökat och berör allt större delar av området. Den norsk-svenska integrationen blir allt större inom näringsliv, arbetsmarknad, bosättning, studier och kulturliv. Inre Skandinavien omfattar också stora orörda fjällområden, skogsmarker, sjöar och öppna landskap som inbjuder till naturupplevelser. Området kännetecknas av rika kulturtraditioner. Många konstnärer och författare präglar kulturlivet. Närheten till Oslo och till andra stora marknader och befolkningskoncentrationer ger utvecklingsmöjligheter. Näringsliv Det finns alltför få naturliga mötesplatser och nätverk över gränsen, vilket gör att samarbetet och utbytet mellan företag i Sverige och Norge kan utvecklas. Besöksnäringen är i vissa delar av området mycket väl utvecklad. Sälen-, Idrefjällen i Sverige och Trysilfjällen i Norge är Skandinaviens största vintersportområde. Turistiskt fiske i regionen är ett exempel som visar att det går att kombinera utveckling av aktiviteter som utnyttjar naturresurserna och samtidigt verkar för en långsiktigt hållbar utveckling. Kompetens Regionen har god tillgång till högre utbildning på universitets- och högskolenivå. Vidare finns gymnasieutbildningar/folkhögskolor med profilering av skilda slag och tydliga kopplingar till bärande näringar i regionen. Dessa utbildningsinstitutioner är viktiga för att bidra till att höja den formella utbildningsnivån och därmed öka konkurrenskraften. I Karlstadregionen finns hög IT-kompetens som kan bidra till att locka fler företag inom samma bransch eller som är 11

17 beroende av denna teknik till området. Ett annat område där kompetensen generellt är hög är vissa delar av träindustrin. Infrastruktur Inre Skandinavien berörs av ett flertal stora kommunikationsleder som ingår i den nordiska triangeln som sammanlänkar Nordens huvudstäder Oslo-Stockholm-Helsingfors-Köpenhamn och som ingår i EU:s satsning på TEN (Trans European Networks). Området har ett antal regionflygplatser med internationell trafik, liksom ett antal mindre flygplatser med nationell trafik. I anslutning till området ligger Norges största flygplats, Oslo lufthamn Gardermoen. Kontakterna i framförallt den norra delen av området försvåras av långa avstånd till centralare delar i kombination med en svag infrastrukturstandard. Miljö och hälsa I regionen finns särskilt försurningskänsliga områden där surt nedfall orsakar skador på biologisk produktion, skogsmark, vatten samt på kulturhistoriska värden. Det finns också miljöfrågor som särskilt behöver uppmärksammas i regionen, exempelvis påverkan från den expanderande natur- och fjällturismen. Regionen är rik på olika typer av kulturmiljövärden som behöver särskild omsorg. Hälsa sett ur ett miljöperspektiv visar samband mellan lokal miljö, boendekvalitet, hälsa, kultur, sysselsättning och samhället i övrigt. I regionen finns flera kompetenta hälsomiljöer som genom nätverk kan stärka sin ställning och medverka till hälsofrämjande insatser. Attraktiv livsmiljö Området är rikt på resurser som skog, mark och vatten, som utgör en attraktionskraft för såväl näringsliv som besökare i regionen. Naturen är också viktig för de människor som bor och verkar i regionen både för rekreation och som inkomstkälla. Det finns många exempel på att den kulturella traditionen har förts vidare i ett varierat kulturliv och en växande modern kultur- och upplevelseindustri. Under lång tid har Sverige och Norge arbetat för en förenklad gränspassage mellan länderna. Löpande insatser görs för förbättrad information och för att förenkla och samordna regler vad gäller skattelagstiftning, tullbestämmelser, boende, arbetslöshets- och socialförsäkringar Gränslöst Samarbete Inledning Gränslöst Samarbete (GS) är till ytan det minsta men samtidigt det mest tätbefolkade delområdet med i runda tal en halv miljon invånare. Området är homogent med en gemensam historia och lång tradition av samverkan och samarbete som förutsättning för framtida utveckling och tillväxt. Inom GS finns både små och mellanstora städer samt landsbygdsområden. Naturen är omväxlande, från havsmiljö till skogsområden med små sjöar och orörd natur. Närheten bidrar till ett intensivt utbyte över gränsen. Jämfört med Interreg IIIA-perioden har området utökats med en svensk och sju norska kommuner, vilket innebär att det finns totalt 30 kommuner inom Gränslöst Samarbete. Samtliga av dessa har positiv befolkningsutveckling utom kommunerna Åmål och Bengtsfors på den svenska sidan. 12

18 Etablering av norska företag på den svenska sidan om gränsen ökar, liksom andelen norskägda fritidsfastigheter. Gränspendlingen är omfattande. Området har arbetspendlare från Sverige till Norge med en genomsnittlig löneinkomst på SEK och närmare 500 arbetspendlare från Norge till Sverige med en genomsnittlig löneinkomst på SEK. Dessutom finns ett stort antal personer som får en del av sin utkomst i det andra landet. Näringsliv I gränsområdet finns ett större antal sysselsatta inom industrinäringen än genomsnittet för varje land. Fordonsindustrin, med ett flertal underleverantörer, har en dominerande ställning. Inom upplevelsenäringen finns framgångsrika entreprenörer. Film och media är näringar där området har en ledande position i Norden. Inom området design har ett samarbete påbörjats mellan industri- och utbildningsinstitutioner. När det gäller turismen är delar av området framgångsrikt även i ett internationellt perspektiv. En ny spännande satsning är Innovatum Teknik Park i Trollhättan, som har ett regionalt uppdrag att utveckla näringslivet. En omfattande gränshandel genererar många arbetstillfällen. Sysselsättningen inom handel m.m. i Strömstad uppgår enligt den officiella statistiken till personer. Räknar man med de gränspendlare som är sysselsatta i handeln ökar denna siffra med närmare 30 procent. Kompetens Inom området finns två högskolor och ett universitet för natur- och biovetenskap. I anslutning till universitetet finns Bioparken som är en forskningspark för den biovetenskapliga kunskapsmiljön. Det erbjuds också stora möjligheter till distansutbildningar. På gymnasial nivå har ett flertal gränsregionala samarbeten och samordning av kursverksamhet påbörjats. Inom marinbiologi finns ett flertal forskningsinstitutioner. Närvaron av två nationella utbildningssystem är en tillgång för näringslivets kompetensförsörjning och medborgarnas möjligheter till studier och sysselsättning. Infrastruktur E6 med den nya Svinesundsbron utgör den viktigaste transportleden genom området. Den är också den mest trafikerade gränsövergången mellan Sverige och Norge. En utbyggnad av E6 till fyrfilig motorväg blir färdig år E6:ans sträckning genom området utgör pulsådern på axeln Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn-kontinenten. Järnvägsförbindelsen Oslo-Göteborg har varit föremål för diverse utredningar, som bl.a. funnit att det finns stora utvecklingspotentialer om järnvägen moderniseras och nuvarande restid halveras. En satsning på järnvägen skulle vara av stor vikt, inte minst ur miljö- och säkerhetssynpunkt. Inom gränsområdet finns också ett antal större hamnar som är viktiga för sjöfarten. Flygplatser för civilt flyg finns på båda sidor gränsen. Miljö och hälsa Gränsregionala nätverk har skapats under programperioden inom området miljöoch hälsa och det bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete. Syftet är att regionen skall bli ett föredöme när det gäller att påverka individens goda hälsa och ge förutsättningar för trygghet i livets olika skeden. Stor kompetens finns när det gäller frågor om energi och miljö. 13

19 Attraktiv livsmiljö GS har en lång kustlinje och kustområdet är på många sätt ett nyckelområde. Kusten och havet är det viktigaste området för rekreation och friluftsliv. För många utgör det också basen för arbete och näringslivsutveckling. En skiftande natur och ett rikt kulturliv i kombination med närheten till storstäderna Oslo och Göteborg gör området attraktivt att leva och bo i. Världsarvsklassade hällristningsområden ligger centralt i gränsområdet. Insatser görs för att underlätta boendet i gränsregionen, så att de boende ska kunna dra nytta av service och annat utbud på båda sidor om gränsen utan problem med olika typer av gränshinder. 14

20 2. PROGRAMMETS FUNDAMENT 2.1 Motiv för programmet Programmets bidrag till Europa Sverige-Norge programmet omfattar 109 norska och 53 svenska kommuner med över 2,1 miljoner invånare fördelat på drygt km 2. Området omfattar 10 procent av Sveriges befolkning och 26 procent av Norges. Med 20 procent områdena inkluderade är befolkningsmängden ca 3,7 miljoner människor, vilka kan få del av programmets möjligheter och resurser. Den region som programmet Sverige-Norge omfattar, är i många avseenden en skarp kontrast till andra regioner i mellersta och södra Europa. Västra Jämtland, nordvästra Dalarna, östra delarna av Nord-Trøndelag, Sør-Trøndelag och Hedmark ingår i den svensk-norska kalfjällsregionen, som är ett naturgeografiskt homogent område, som delas av riksgränsen mellan Sverige och Norge. Både västerut och österut går landskapet vidare, via en omväxlande fjällregion med fjällnära barrskog, över i vida barrskogsområden och myrmarker med naturlig hydrologi. Flera av de svenska och norska stora älvarna rinner upp i fjällområdet. Regionen har tusentals sjöar och tjärnar. Sverige-Norge programmet är mycket stort till ytan och naturresurserna är av hög kvalitet. I ett europeiskt perspektiv ingår området i "The Green Clean Corner of Europe". Fjällen, skogslandskapet, den vackra kulturbygden med det glesa boendet, rikedomen på vatten, den klara luften, det starka intrycket av orörd natur, vildmarksområden, lugnet och tryggheten, tempererad klimatzon med snörika vintrar och ljusa behagliga somrar är styrkefaktorer som gör området till en strategisk tillgång för ett allt mer urbaniserat Europa. Den högre faunan präglas - vid sidan av ren - av älgstammen. Rovdjursstammarna ökar, främst björn och lodjur, men även varg. I vattenmiljöerna anses fisket vara gott i vattendrag och sjöar. I regionen finns några av Norges mest kända laxälvar. Den marina miljön i Skagerrak med dess skärgård och kustsamhällen utgör förutsättningar för såväl rekreation/turism som åretruntboende. Programområdet innehåller några unika sevärdheter som av UNESCO har givits Världsarvsstatus. Det är hällristningar på båda sidor gränsen vid Vitlycke, bergsstaden Røros i Sør- Trøndelag och Höga Kusten i Ångermanland. Hela gränsregionen ger goda förutsättningar för rekreation och turism. Det gäller såväl i skärgård och kustsamhällen som i fjällområdet. Regionens naturliga förutsättningar för att förstärka rollen som ett attraktivt rekreationsområde för övriga Europa är således mycket goda. Flera av de län som ingår i Sverige-Norge programmet är också medlemmar i europeiska intresseorganisationer t.ex. Association of European Border Regions (AEBR), Euromontana och Assembly of European Regions (AER). Erfarenhetsutbyte mellan olika regioner i Europa är centralt. 15

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 - ett medel för den regionala utvecklingen Foto Tina Stafrén Programgeografi Nordens Gröna Bälte som består av Jämtlands och Västernorrlands län

Läs mer

EU-programmet Interreg Sverige-Norge 2014-2020

EU-programmet Interreg Sverige-Norge 2014-2020 EU-programmet Interreg Sverige-Norge 2014-2020 - ett medel för den regionala utvecklingen Foto Tina Stafrén Programgeografi Nordens Gröna Bälte som består av Jämtlands och Västernorrlands län i Sverige

Läs mer

KUSK. Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland

KUSK. Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland KUSK Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland Projektinnehåll Syfte - Kreativt arbete med vision och strategi Mål - Identifiera framgångsfaktorer Målgrupper

Läs mer

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Delfinansieras av Europeiska Unionen,, Interreg IVA Sverige-Norge 2007-2013. Allmänna uppgifter Delområde: Prioriterat

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND 2012 2014 Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 1 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Vision.. 3 3. Detta vill vi Övergripande mål.... 3 4. Roll/uppgift..

Läs mer

Gränslöst Samarbete. Programmet delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. SVERIGE - NORGE

Gränslöst Samarbete. Programmet delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. SVERIGE - NORGE Gränslöst Samarbete Programmet delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. SVERIGE - NORGE Västra Götalandsregionen Regionens Hus, Interreg-sekretariatet, 462 80 VÄNERSBORG, Tel: +46 521

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD 5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD 2 samarbete ger kraft Strukturplan/överenskommelse avseende användning av mark och vatten kopplat till Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän 3

Läs mer

Handlingsplan Antagen av kommittén

Handlingsplan Antagen av kommittén Handlingsplan 2013 Antagen av kommittén 2012-11- 14 Inledning Mittnordenkommittén är ett gemensamt samarbetsorgan inom de mittnordiska regionerna belägna från den ryska gränsen i öst till Atlanten i väst.

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

DIARIENUMMER G

DIARIENUMMER G BESLUT SMÅPROJEKT 2010-12-30 DIARIENUMMER G30441-69-10 DELOMRÅDE GS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Gränskommittén Østfold/Fyrbodal Att: Yvonne Samuelsson Box 305 451 18 UDDEVALLA

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

En internationell dimension i vardagspolitiken

En internationell dimension i vardagspolitiken Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-1

Kommunstyrelsen 1999-1 Arbetsutskottet 1(6 1(6 Datum: 23 23 november, 2012 2009 Plats och tid Stadshuset i Strömstads kommun, 23 november, 2012 kl. 09.00 12.00 ande m tum Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist,

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Ny programperiod 2014-2020

Ny programperiod 2014-2020 Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:

Läs mer

Det ska finnas två sökande parter, en från Sverige och en från Norge.

Det ska finnas två sökande parter, en från Sverige och en från Norge. Ansöka Vem kan ansöka? Det ska finnas två sökande parter, en från Sverige och en från Norge. Alla typer av organisationer kan söka stöd, offentliga och privata. Exempel på offentliga organisationer är

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Tillväxtverket; SFS 2009:145 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Tillväxtverket

Läs mer

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1 Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 27 N10 1 (5) Europeiska Gemenskapen Datum Dnr 23.4.2015 ÅLR 2015/896 Enligt sändlista Bilaga 1 Hänvisning Initiativ Kontaktperson Christel Lindholm Ärende TILLSÄTTANDE AV ÖVERVAKNINGSKOM-

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Anna Olofsson, Enheten för Regional tillväxt, Från regionalpolitik till en regional tillväxtpolitik 1995 - Regionalpolitikens mål: att skapa förutsättningar för hållbar

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg V A Nord 2014-2020

Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg V A Nord 2014-2020 Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg V A Nord 2014-2020 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

Strategisk plan för utveckling av Besöksnäringen Prioritera varumärket Bohuslän och gemensamheten i Norra Bohuslän Inriktning för Norra Bohuslän att lokala och regionala organisationer stärker och utvecklar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Metoder och kriterier för att välja ut projekt 1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

DELOMRÅDE NGB DIARIENUMMER N30441-90-08

DELOMRÅDE NGB DIARIENUMMER N30441-90-08 BESLUT BIFALL FÖRPROJEKT 2008-05-19 DIARIENUMMER N30441-90-08 DELOMRÅDE NGB Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Jämtland-Härjedalens Handikappidrottsförbund Idrottens Hus Att: Bertil

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-144-08. Projekt: Framtidens tillgång på kapacitet och kompetens i äldreomsorgen-förstudie

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-144-08. Projekt: Framtidens tillgång på kapacitet och kompetens i äldreomsorgen-förstudie BESLUT SMÅPROJEKT 2009-03-26 DIARIENUMMER S30441-144-08 DELOMRÅDE IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Årjäng kommun Att:Gränskommittén Värmland-Östfold Box 906 672 29 Årjäng Projekt:

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013

Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013 Bilaga 8/3/08 Datum 2008-11-05 Dnr ÖKS.3-2008-00081 Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013 Version 081027 1 (8) 1. Bakgrund Den förvaltande myndigheten (FM) Nutek ska enligt

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Det övergripande målet för Interreg Nord 2014-2020 är att förstärka programområdets konkurrenskraft och attraktivitet. Nordprogrammet är uppdelat i två geografiska delområden, delområde

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Guide för att bilda Leaderområden Version 1

Guide för att bilda Leaderområden Version 1 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Guide för att bilda Leaderområden Version 1 Använd Jordbruksverkets dokument Leader inom landsbygdsprogrammet som bakgrundsmaterial

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

DIARIENUMMER G30441-97-08

DIARIENUMMER G30441-97-08 BESLUT SMÅPROJEKT 2008-05-22 DIARIENUMMER G30441-97-08 DELOMRÅDE GS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Länsstyrelsen Västra Götalands län Att: Arne Kroon 462 82 VÄNERSBORG Projekt:

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt

Läs mer

DELOMRÅDE NGB DIARIENUMMER N30441-81-08

DELOMRÅDE NGB DIARIENUMMER N30441-81-08 BESLUT FÖRPROJEKT 2008-06-04 DIARIENUMMER N30441-81-08 DELOMRÅDE NGB Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden SISU Idrottsutbildarna Jämtland-Härjedalen Att: John Rune Wikén Box 384 831

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Policy för internationellt samarbete. KS

Policy för internationellt samarbete. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-05-31 192 Policy för internationellt samarbete. KS 2015-236 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Gränslösa möjligheter!

Gränslösa möjligheter! Gränslösa möjligheter! Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer