Kina storsatsar på infrastruktur E Nya höghastighetsspår, allt större motorvägar och längre broar. Kina investerar hårt trots krisen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kina storsatsar på infrastruktur E Nya höghastighetsspår, allt större motorvägar och längre broar. Kina investerar hårt trots krisen."

Transkript

1 Regeringen nobbar OPS-finansiering E Det ligger en död hand över diskussionen om OPS-lösningar, säger Jan-Eric Nilsson som är professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut. Sidan 4 5 Kina storsatsar på infrastruktur E Nya höghastighetsspår, allt större motorvägar och längre broar. Kina investerar hårt trots krisen. Sidan Johanna rensar upp i Fjällbacka E Hängandes ut från berget tar hon bort farliga stenar och klippblock. Följ med Johanna en dag på jobbet som reptekniker. Sidan Bristerna orsakar en sammanlagd årlig tågförsening på nästan 25 år Håkan Rydbo, vice vd Europakorridoren Sidan 19 sveriges väg- och infrastrukturtidning Nummer karta här finns rikedomarna gruvboomen kräver miljarder till vägar & spår Den svenska gruvindustrin växer. Bolagen investerar som nästan aldrig förr och flera nya gruvor är på väg att öppnas. Men ska expansionen fortsätta behövs stora investeringar i infrastrukturen. Mer underhåll och nyinvesteringar krävs för att klara transportbehoven, säger Lena Erixon som är ställföreträdande generaldirektör för Trafikverket. sidorna 6 9 senaste nytt varje dag Nyheter, debatt och webb-tv 1 med intervjuer och reportage

2 sve december 2011 LEDARE: Charlotte Sandström, ansvarig utgivare Därför har alla intresse av infrastrukturfrågor Tre nummer, tre De 55 farligaste Nya smarta vägar Torbjörn Torell månader, nya vägarna i Sverige driver bilarna ny vd för Svevia Här dör eller skadas hundratals människor varje år. På Väg listar med hjälp av vara framtidens miljövänliga lösning över efter Per-Olof Wedin som vd för Elslingor direkt i vägbanan kan Nu är det klart Torbjörn Torell tar Trafikverkets experter Sveriges farligaste på fordonsfrågan. I ett nytt svenskt Svevia. Det känns spännande och vägar. Sidan 4 5 projekt testas tekniken. Sidan utmanande, säger han. Sidan 8 prenumeranter och Investeringar i transportsystemet mångdubbelt fler besökare på pavag.nu. viktigt för tillväxten i storstäderna Anders Ygeman (S) Sidan 19. NYPREMIÄR Med dessa siffror i ryggen SVERIGES VÄG- OCH INFRASTRUKTURTIDNING NUMMER NY FORM FLER SIDOR NYHETER VARJE DAG PÅ känns vår idé att utveckla vår gamla kund- och personaltidning till ett nyhetsorgan för hela väg- och infrastrukturbranschen som en bra satsning. Det är också en satsning som ligger rätt i tiden, inte minst med tanke på att infrastrukturfrågorna blir allt viktigare. Behovet av en fungerande SVERIGES DOLDA infrastruktur gör sig påmind varje dag, året runt. MILJÖBOMBER Det finns cirka områden i Sverige som är så kraftigt förorenade att de kan innebära mycket stor risk för människors hälsa eller för miljön. Ska vi hinna efterbehandla områdena inom rimligt tid måste anslagen öka, säger Erika Skogsjö vid Naturvårdsverket. SIDORNA 6 7 När vi ska ta oss Nyheter, debatt och webb-tv 1 till jobbet, när vi SENASTE NYTT VARJE DAG med intervjuer och reportage är sjuka och behöver åka till sjukhus, när barnen ska nyinvesteringar i infrastruktur, men ett stort underskott när det gäller till skolan eller när också när det gäller skötsel, drift företagen ska leverera sina tjänster vägar som redan finns. Jämfört med och underhåll av de vägar och järn- och produkter. Vi flera andra västeuropeiska länder och samhället har vi under decennier satsat betydligt mindre på infrastruktur kräver en väl utbyggd infrastruktur för att med köer, förseningar och inställda fungera. Därför har avgångar som resultat. Vem minns vi alla som lever, till exempel inte förra vinterns bor och arbetar här snökaos och vad det ledde till i i Sverige ett intresse form av trafikproblem och störningar på såväl vägarna som i tåg- av att infrastrukturfrågorna verkligen trafiken? lyfts och diskuteras. Sverige dras sedan länge med Granskning: Nästan bara gubbar i toppen Färre än två av tio i de stora bygg- och anläggningsbolagens styrelser och ledningar är kvinnor, visar en ny granskning av På Väg. Sidan 6 9 Så byggs London om inför OS 2012 Investeringar på 100 miljarder kronor har gjort östra London till ett av de hetaste områdena i England. Sidan SVERIGES VÄG- OCH INFRASTRUKTURTIDNING NUMMER HÄR BLIR DET KAOS I VINTER LISTA LÄN FÖR LÄN På Vägs kartläggning visar var i Sverige det kan bli långa stopp och kaos i trafiken om det snöar mycket i vinter. Vi har satt in extra resurser, men kan inte ha en brandkår stående överallt. Det har vi inte råd med, säger Dan Eriksson som är analytiker på Trafikverket. SIDORNA 4 5 SENASTE NYTT VARJE DAG Följ med Jens ner under ytan Tillsammans med sina dykarkollegor arbetar Jens Juhlin med att laga SSAB:s kaj i Oxelösund. Elva timmar per dag. Sidan För att skapa en hållbar infrastrukturpolitik krävs nytänkande. Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier Sidan 19 KARTA DE KRITISKA PLATSERNA Nyheter, debatt och webb-tv med intervjuer och reportage sve1105x Att bygga och sköta om vägar och annan infrastruktur kostar mycket pengar. Ska vi som samhälle klara att samtidigt utveckla infrastrukturen, öka kvaliteten i äldreomsorgen och förbättra skolan tror jag att det krävs kreativa finansieringslösningar. Det är helt enkelt dags att tänka utanför boxen. Kanske kan till exempel framtidens intelligenta och datatunga vägar delfinansieras av företag som Ericsson eller Telia? Kanske kan bilföretag som Pang Da sponsra motorvägsbyggen? Det är dags att tänka nytt. Det är viktigt att vi som jobbar i byggbranschen diskuterar och driver dessa frågor. Vi har kunskapen och kompetensen om hur man bäst bygger och sköter om infrastrukturen, vi vet var behoven är som störst. Genom att vara en pigg, levande och fristående journalistisk produkt ska tidningen På Väg och webbsidan pavag.nu bidra till att debatten om framtidens infrastruktur hålls igång. Jag hoppas och tror att det är något som gynnar såväl oss som entreprenörer, som våra kunder och samhället i stort. Vi har kunskapen och kompetensen. Vi vet var behoven är som störst. 1 Frågan Vilken är den viktigaste infrastrukturfrågan under 2012? Agneta Berliner, chef för Handelskammaren i Västmanland. Ökning av investeringar och pengar till drift och underhåll. Det behövs finansieringsformer som offentlig-privat samverkan (OPS) och att staten har en investeringsbudget för infrastruktur. En förenklad planprocess så att kostnaderna per meter färdigställd väg eller järnväg blir lägre. Bättre koordinering mellan trafikslagen behövs också. Ökad kapacitet krävs för Sveriges konkurrenskraft, för att företagen ska fortsätta vara en motor för tillväxt och utveckling. Andreas Lind, chef för Norrbottens handelskammare. Det viktigaste är att vi lyfter diskussionen om hur stor del av Sveriges budget som läggs på infrastruktur. Ur ett europeiskt perspektiv är det nästan pinsamt hur lite vi i Sverige satsar, med tanke på hur vår geografi ser ut och med tanke på det dåliga skick vår infrastruktur är i. Dessutom måste vi börja våga satsa mer på godstransporter, oavsett transportslag. Hoten kring svaveldirektivet måste tas på allvar. Camilla Olsson, tf vd Handelskammaren Värmland Behoven är flera inom samtliga transportslag. Men ett aktuellt område för Värmland är kapacitetsbristen på järnvägssträckan Kil Kristinehamn, som är ett av landets mest belastade längre enkelspår och en propp på sträckan Stockholm Oslo. Här har glädjande nog beviljats extra pengar till en satsning på tre mötesstationer, varav den första nu ser ut att tidigareläggas. Det är oerhört viktigt att detta blir verklighet och att spaden sätts i jorden. tyck till själv på jag vill prenumerera på Namn Gatuadress Postadress Om du inte vill klippa sönder tidningen går det lika bra att skicka e-post med dina adressuppgifter till FRISVAR Frankeras ej Adressaten betalar portot Svevia AB SVARSPOST Hisings Backa Tidningen På Väg ges ut av Svevia. Papperstidningen utkommer med sex nummer per år. Webbtidningen uppdateras dagligen med nyheter. På Väg produceras av OTW Communication på uppdrag av Svevia. Postadress: På Väg, OTW, Box 3265, Stockholm. Telefon: E-POST: Prenumeration eller adressändring: AnSVArig utgivare: Charlotte Sandström, PRojektledare SVEVia: Christer Bergström, Produktion: OTW Communication, Redaktör: Mikael Bergling, Telefon: Formgivare: Måns Eriksson WEBBREDAKTÖRER: Lars Öhman Dag Enander Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2011 PAPPEr: G-print, 100 g 2

3 Ta din verksamhet till en ny nivå. En Scania anläggningsbil för varje uppdrag. Konstruerade för att ge dig vad du behöver för att tryggt kunna utveckla din verksamhet vid de mest krävande förhållandena. Högt vridmoment. Utomordentlig dragkraft. Enastående styrka. Därtill alla Scanias servicetjänster, allt från underhåll och förarutbildning till fi nansiering och försäkring. Gå in på eller kontakta din Scaniaåterförsäljare. 3

4 nyheter Nyheter varje dag på här blåser det. Gotland har mest vindkraft i Sverige. På andra plats kommer Malmö och på tredje Strömsunds kommun i Jämtland, visar Svensk Vindenergis årliga rankning. Sedan årsskiftet har 216 nya vindkraftverk tagits i drift i Sverige. I dag finns det cirka 1900 vindkraftverk i landet, fördelade på 154 kommuner. nej till Privata pengar Regeringen nobbar vägutbyggnad med OPS-kapital Trots växande behov säger regeringen nej till att snabba på utbyggnaden av svenska vägar och järnvägar med hjälp av privat kapital. Det ligger i dag en död hand över hela diskussionen om OPS-lösningar, säger Jan- Eric Nilsson som är professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). I över ett decennium har det pratats om OPS (offentlig-privat samverkan) som ett sätt att få in privat kapital till nya infrastruktursatsningar. Genom låta företag stå för hela eller delar av finansieringen går det att tidigarelägga viktiga infrastrukturprojekt, enligt förespråkarna. Kritikerna menar å sin sida att ingen lånar så billigt som staten. Att då släppa in privat kapital gör bara projekten dyrare. Men den stora poängen med OPS är egentligen inte finansieringen, säger professor Jan-Eric Nilsson. Det är att entreprenören får ta ett helhetsansvar och fundera Genom att ställa upp med egna pengar kan kommuner och regioner få förtur till statliga infrastrukturprojekt. Det blir dessutom ett allt vanligare tillvägagångssätt. Tidigare i år beslutade till 4 vad tycker du om ops? diskutera på på både kostnaden och nyttan. Erfarenheten av OPS-projekt i andra länder visar att de oftare blir klara i tid och har färre kostnadsöverskridanden. Projektens totalkostnad kan dock vara svåra att överblicka innan kontraktstiden löper ut. Erik Lundman, affärsutvecklingschef på Svevia: Om aktörerna både bygger och driver projektet får du den största samhällsekonomiska vinsten. Du får mer väg eller järnväg för pengarna. Många tyckte nog att den politiska världen såg upp-och-nedvänd ut när Socialdemokraterna i höstas pekade ut en utbyggnad av Stockholms tunnelbana som ett lämpligt OPS-projekt samtidigt som Alliansregeringen är kallsinnig till tanken på att släppa in privat kapital. S-förslaget avvisades även av den största bland de möjliga OPS-aktörerna: Skanska. Det är viktigt att vara tydlig med när det är en bra lösning och när det inte är det. Och de allra flesta infrastrukturprojekt exempel Region Skåne att skjuta till 700 miljoner för att skynda på förbättringarna av E22:an mellan Malmö och Kristianstad. Det pågående västsvenska infrastrukturpaketet finansieras med 17 miljarder kronor av staten och med lika mycket av Erik Lundman, affärsutvecklingschef Svevia. KRÖNIKÖR Fredrick Lekarp om ops sidan 13 är OPS för komplicerat för, säger Peter Gimbe som är public affairschef på Skanska. Vid till exempel en utbyggnad av tunnelbanan är du väldigt beroende av existerande system, som signal- och biljettsystem. Du ska bygga tunnelsystem under staden, och med tanke på hur Stockholm ser ut ger det en dålig förutsägbarhet. Att då ge ett fast pris på ett projekt som OPS innebär betyder en väldigt hög riskpremie. Skanskas bygge av Nya Karolinska sjukhuset i Solna sker däremot i form av OPS, det hittills största projektet i Sverige. Vi svarar för drift och underhåll fram till Byggnaden kommer att ägas av landstinget, men vi tar som företag risken i form av byggtid och pris, säger Peter Gimbe. Nils Gunnar Billinger, som ledde den så kallade Medfinansieringsutredningen, menar att OPS kan vara bra i tydligt avgränsade projekt, som Malmbanan eller en tunnel mellan Helsingborg-Helsingör. De är trafiklösningar som ger intäkter från brukaravgifter, säger Nils Gunnar Billinger. Janne Sundling Allt vanligare att kommuner själva är med och finanserar projekt kommunerna i området och Västra Götalandsregionen. En del av dessa intäkter kommer från Göteborgs kommande trängselavgifter (start 2013). Systemet med medfinansiering innebär att de kommuner och regioner som kan lova medfinansiering hamnar före i kön. Så är det. Insatserna i Göteborg kom in i senaste investeringsplanen först på slutet, vilket betydde att något annat fick stryka på foten, säger professor Jan-Eric Nilsson vid VTI.

5 52 procent av de röstande på På Vägs webbsida tycker att Sverige ska göra som Finland och under vintern sänka den högsta tillåtna hastigheten på vissa vägar. Lite mindre individen och mer kollektivet gör stor skillnad i hur framgångsrikt man Lone Fønss Schrøder, styrelseproffs. kan driva företag. Det finns inga planer på att med hjälp av privat kapital bygga bort köerna på Essingeleden i Stockholm. Däremot kommer en del av Förbifart Stockholm att finansieras med hjälp av trängselavgifter. Foto: Åsa Westerlund / SvD /SCANPIX Han lånade till hela järnvägen på en gång Finansminister Anders Borg föreslår i riksdagen ett lånefinansierat infrastrukturpaket som ger miljarder kronor till järnvägsutbyggnad. Orealistiskt? Det var precis vad hans föregångare gjorde för 150 år sedan. Finansminister Johan August Gripenstedt drev 1857 igenom en järnvägsutbyggnad som i kostnader motsvarade två till Johan-August Gripenstedt. tre års samlade statsintäkter. Att i dag göra en Gripenstedt är inte lika enkelt. Finansieringen av den statliga Anders Borg. transportinfrastrukturen sker med anslag över statsbudgeten. Investeringar ses som kostnader som ska skrivas av direkt. Det vore mer rimligt att fördela utgiften över hela investeringens livslängd, menar kritikerna som vill ha en statlig investeringsbudget. Andra är mer tveksamma. Fakta Nya sätt att helt eller delvis finansiera infrastruktursatsningar Brukarfinansiering Statligt anslag + brukaravgifter. Exempel: Öresundsförbindelsen. Statligt anslag + trängselavgifter. Exempel: Förbifart Stockholm. Medfinansiering Statligt anslag + förskottering från kommun/region. Exempel: Västsvenska infrastrukturpaketet och upprustning av E22 genom delar av Skåne. Statligt anslag + förskottering från privat aktör. Exempel: Ej prövat. OPS (offentlig-privat samverkan) När till exempel en järnväg eller väg byggs och sköts av en privat entreprenör under en bestämd tid. Återbetalning genom avgifter eller årliga betalningar från staten (eller kommun/landsting/region). Exempel: Arlandabanan och Nya Karolinska. Störst omfattning har OPS i Storbritannien där vägar, skolor, fängelser och sjukhus drivs i den formen. Utförsäljning Utförsäljning av statliga bolag för att finansiera investeringar i infrastruktur. Exempel: Ej prövat i Sverige. Pensionspengar Höjd gräns för de allmänna pensionsfondernas alternativa placeringar med resultat att en del av sparpengarna kan användas för investeringar i infrastruktur. Exempel: Ej prövat i Sverige. Det finns inga gratispengar. Lånar man till infrastrukturprojekt så läggs det till den samlade skuldbördan, säger den tidigare S-statssekreteraren och regeringsutredaren Nils Gunnar Billinger. Det är för staten som i hushållsekonomin. Även om du delar upp lånen, så ska du betala dem med samma pengar. I slutändan blir det ingen skillnad. Den europeiska skuldkrisen verkar dessutom dämpande på regeringens intresse för stora infrastruktursatsningar med lånade pengar. Undantaget från regeln att infrastruktur finansieras med anslag över statsbudgeten är när riksdagen medger garantier eller lån via Riksgälden. I dag har Riksgälden bland annat ställt ut garantier till Öresundsbrokonsortiet och lån till Arlandabanan och Botniabanan. Danmark har valt en annan väg och inrättat en statlig infrastrukturfond som bland annat finansieras genom utförsäljning av statliga bolag. 5

6 procent av godstågen kom i tid Fem år tidigare (2005) var andelen 79 procent, enligt Trafikverkets statistik. Av persontågen var det 87 procent som 2010 kom i tid (det vill säga 66som inte kom mer än fem minuter för sent). Allt fler vill bli civilingenjörer. Det var åtta procent fler förstahandssökande till höstens intagning på civilingenjörsprogrammen jämfört med året innan. Flest sökande till varje utbildningsplats var det på psykologprogrammet. Sammanlagt personer sökte till högskolorna höstterminen antogs. Miljardregn Det letas efter malm som nästan aldrig förr Den svenska gruvboomen fortsätter. Bara i år satsar drygt hundra svenska och utländska bolag 700 miljoner kronor på att leta efter malm. Flera nya gruvor är på väg att öppnas och etablerade gruvföretag investerar miljarder för att öka produktionen. Kartan här bredvid visar vilka gruvor som är igång i dag och var det letas efter nya fyndigheter. Det prospekteras som aldrig förr, säger Åsa Persson som är bergmästare på Bergsstaten. Och anställs. Förra året hade den svenska gruvnäringen anställda, vilket är fler än på nästan ett par decennier. Produktionen av malm var också rekordstor 61,5 miljoner ton. Det är så klart expansiva Kina som till stor del ligger bakom expansionen. Prospekteringsföretagen börjar ofta sin jakt i Malå, hos Sveriges geologiska undersökningar, SGU. Där finns omfattande dokumentation om vad som finns i backen och ett stort arkiv med borrkärnor. Det har varit ett hårt tryck i år. Fram till i november har vi haft 455 bokningar, berättar Leif Bildström vid SGU. Antalet ansökningar om undersökningstillstånd har gått ner, men det betyder inte att intresset för Sverige som malmland har minskat. Många prospekteringsföretag ansöker om att få förlänga sina undersökningstillstånd. De har letat och hittat tillräckligt intressanta fyndigheter för att fortsätta, säger Åsa Persson. Men ytterst få fyndigheter blir gruvor. Processen att starta en gruva är lång och komplicerad. Det kan ta upp till tio år innan alla tillstånd och all finansiering är klar, säger Hans Lindberg på konsultföretaget Geovista. 6 Nästa år ska Northland Resources öppna en av sina två planerade järnmalmsgruvor norr om Pajala. Bolaget investerar fem miljarder kronor i gruvorna och på anrikningsverket. Vi har en säkerställd malmbas som räcker i 19 år. Men vi fortsätter givetvis att prospektera, säger Niklas Dahlström, informationschef på Northland Resources. 450 personer ska anställas och företaget ska även anlita underentreprenörer, vilket genererar ytterligare 200 arbetstillfällen. Samtidigt som det öppnas nya gruvor, satsar de redan etablerade gruvföretagen miljarder i redan befintliga gruvor, i nygamla gruvor och i produktionsanläggningarna. LKAB till exempel har under 2000-talet investerat 30 miljarder kronor och kommer de närmaste åren att satsa mellan fem och sex miljarder kronor per år. Vi ska öka produktionen med 35 procent i våra järnmalmsgruvor - från 28 miljoner ton färdiga produkter till miljoner ton, säger Christina Niemi Autio, informationschef på LKAB. Boliden satsar också stora summor på att öka produktionen. Bolaget har investerat över fem miljarder kronor i Aitikgruvan utanför Gällivare. Koppargruvan expanderar och nya satellitgruvor ska brytas i närheten. Produktionen ska fördubblas. I Sveriges äldsta gruva i Garpenberg investerar Boliden nästan fyra miljarder kronor vilket väntas leda till nästan fördubblad produktion av komplexmalm. annika rydman Sveriges gruvnäring jobbar i medvind. Ett stort antal nya gruvor är på väg att öppnas och de etablerade Här är tre av aktörerna som LKAB investerar miljarder varje år LKAB satsar tiotals miljarder kronor på att öka järnmalmsproduktionen i sina gruvor. Hittills under 2000-talet har 30 miljarder kronor investerats, bland annat i nytt pellets- och anrikningsverk. De närmaste åren kommer bolaget att investera ytterligare fem, sex miljarder kronor per år. Gamla gruvor tas åter i drift, till exempel Gruvberget i Svappavaara som är en koppargruva och järnfyndigheten Konsuln som ligger på LKAB:s industriområde i Kiruna. I Mertainen, mellan Svappavaara och Kiruna, har bolaget gjort en provbrytning och i Leveäniemi i Svappavaara vill man ta upp driften i en gruva som lades ner på 1980-talet. De nygamla gruvorna kommer att generera 450 nya arbetstillfällen. Dannemora Mineral tar upp historisk gruva Dannemoragruvan har anor från Gustav Vasas tid. Nästa år återupptas driften i den gamla järnmalmsgruvan, fyra mil norr om Uppsala. Vid årsskiftet räknar Dannemora Mineral med att produktionen ska vara i full drift med 1,5 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter per år. Dagens beräknade mineraltillång är cirka 30 miljoner ton, vilket ger gruvan en livslängd på knappt tretton år. En ny järnvägsterminal och anslutning till stambanan är gjord. Bolaget driver även prospektering via dotterbolaget Dannemora Magnetit. Bolaget satsar på att bli en central plattform för framtida gruvverksamhet i östra Bergs lagen.

7 utländskt inflytande. Fyra av de tio största byggbolagen i Sverige är utländska, enligt Sveriges Byggindustriers ranking. Man börjar se att de utländska företagen gör anspråk på den svenska marknaden, säger Johan Deremar på Sveriges Byggindustrier till tidningen Byggvärlden. På platserna 1-6 är dock alla bolag svenska. Att bilda en större region är nödvändigt för att stärka regionens dragkraft och utvecklingsförmåga. Janeth Lundberg (S), ordförande Region Västerbotten. över gruvor 46 KIIRUNAVAARA GRUVBERGET MALM BERGET 6 54 AITIK MAURLIDEN ÖSTRA OCH VÄSTRA RENSTRÖM SVART BJÖRKDAL LIDEN I dag aktiv gruva Här letar man efter nya 25 KRISTINEBERG fyndigheter eller 26 planerar att öppna för ny gruvdrift företagen satsar miljarder för att öka produktionen. satsar mest Dragon Mining från Australien till Lappland Det australiensiska bolaget driver sedan sex år tillbaka en guldgruva i Svartliden i Västerbottens inland. Guldfyndigheten hittades av det lokala bolaget Lappland Goldminers. Fyndigheten har beräknats räcka fram till år 2014, men bolagets prospekteringar har visat att det finns mer guld att hämta i gruvans närhet. Nyligen rapporterade Dragon Mining att bolaget gjort lovande fynd både 800 meter från Svartlidengruvans dagbrott och fyra kilometer från dagens gruva. Under 2010 fick Dragon Minings egen anrikningsanläggning på plats i Svartliden fram kilo guld. Fram till sista juni i år hade gruvan gett totalt 328 kilo guld. Foto: scanpix ZINKGRUVAN GARPEN- BERG 90 Kalm ars und LOVISAGRUVAN Fakta Här är rikedomarna 1. Koppar och zink. 2. Koppar, guld och järn. 3. Koppar och guld. 4. Koppar och guld. 5. Koppar och guld. 6. Koppar, silver, guld och molybden. 7. Koppar, guld och uran. 8. Zink, bly, guld, silver. 9. Koppar, guld. 10. Zink, koppar, silver. 11. Nickel. 12. Zink, koppar, silver och guld. 13. Zink, koppar, bly och silver. 14. Zink, bly, koppar, silver och guld. 15. Zink, koppar, silver och guld. 16. Zink, silver, koppar, guld och bly. 17. Zink och koppar. 18. Koppar, zink, bly, silver och guld. 19. Bly, guld, koppar, silver och zink. 20. Zink, koppar, bly och silver. 21. Nickel. 22. Bly och silver. 23. Bly. 24. Nickel. 25. Zink, bly och silver. 26. Zink och bly. 27. Koppar, zink, bly, silver och guld. 28. Zink och guld. 29. Guld, silver, koppar och zink. 30. Koppar, zink och bly. 31. Koppar och guld. 32. Zink, bly, silver, koppar och guld. 33. Zink, bly, koppar, guld och silver. 34. Silver, zink och bly. 35. Zink och silver. 36. Zink, bly och silver. 37. Zink och bly. 38. Silver, zink och bly. 39. Koppar, kobolt, zink, bly, silver och guld. 40. Zink, bly och silver. 41. Koppar och silver. 42. Zink, bly, silver och koppar. 43. Koppar, zink, guld, silver och bly. 44. Nickel, koppar och kobolt Järn Guld Uran Sällsynta jordartsmetaller. Källa: Sveriges geologiska undersökningar Kräver nya investeringar VÄND! 7

8 mer dubbförbud. Dubbdäcksförbudet i Stockholm är på väg att utökas. För att få ner halterna med farliga partiklar i luften införde Stockholm den 1 januari 2010 dubbdäcksförbud på Hornsgatan. Men trots förbudet är halterna av partiklar fortfarande för höga. Därför väntas förbudet utökas till att omfatta fler gator. Nu behövs ett rejält paket till upprustning av grusvägarna. Eva Hellstrand (C), kommunstyrelsens ordförande Åre kommun Trafikverket: Investera för att klara transporterna Kravet för att inte hämma gruvboomen satsa på järnvägen Satsa på infrastrukturen annars riskerar gruvboomen att hämmas. Mer underhåll och nyinvesteringar krävs för att klara gruvnäringens transportbehov på järnväg, säger Lena Erixon som är ställföreträdande generaldirektör på Trafikverket. Redan i dag är det för trångt på Malmbanan mellan Kiruna och Narvik på grund av LKAB:s ökade järnmalmsproduktion. Visserligen ska det byggas några nya mötesplatser för tågen, men det räcker inte. Det behövs betydligt fler. Och från och med nästa år ökar trycket ytterligare. Då startar Northland Resources gruvbrytningen i en av sina järnmalmsgruvor i Pajalaområdet. Eftersom det inte finns någon järnväg i Pajala, måste bolaget transportera miljontals ton på lastbilar till Svappavaara för omlastning till tåg och vidare transport till hamnen i norska Narvik. Lena Erixon leder kapacitetsutredningen som på regeringens uppdrag arbetar med att se över näringslivets transportbehov. Enligt utredningen har det svenska järnvägssystemet allvarliga brister som måste åtgärdas. För att klara det tryck som redan finns behöver dels underhållet öka kraftigt för att man ska få en mer robust anläggning, dels vissa investeringar i form av bland annat mötesspår tidigareläggas och ytterligare åtgärder i förhållande till Det är redan trångt på Malmbanan mellan Kiruna och Narvik. Och om gruvboomen inte ska hämmas krävs satsningar på infrastrukturen. Det säger Trafikverkets ställföreträdande generaldirektör Lena Erixon. Foto: LKAB nuvarande plan utredas, säger Lena Erixon till På Väg. Och när vi tittar på de framtida behoven konstaterar vi att det inte räcker med det. Därför har vi även föreslagit regeringen att man bör undersöka vilka ytterligare investeringar på Malmbanan, övre stambanan och på järnvägen i Bergslagen som behövs för att kunna ta emot det ökade godset. Fram till 2021 beräknar utredningen att 38 miljarder kronor behöver satsas på järnvägarna i Sverige. På Trafikverkets uppdrag har Lena Erixon, ställföreträdande generaldirektör vid Trafikverket. konsultföretaget Geovista nyligen tagit fram en rapport om situationen, en rapport som ska användas som underlag för transportplaneringen. Geovista pekar på framtida synergieffekter med nya järnvägar i Sverige. Dels kan spåren dras förbi kända fyndigheter som tack vare järnvägen kan börja brytas, dels kan de nya spåren användas för transporter i öst-västlig riktning från fyndigheterna i grannländerna till bland annat hamnen i norska Narvik. Hela Barentsregionen har hög geologisk potential, säger Hans Lindberg vid Geovista. Det är främst järnmalmen som kräver bra infrastruktur i form av järnvägar. Den växande mineralproduktionen i hela Barentsregionen förutsätter långsiktiga och hållbara transportlösningar. Klarar man inte av att hantera de ökade transportbehov som näringslivet har, riskerar infrastrukturen bli en hämsko för gruvnäringens tillväxt, säger Lena Erixon. ANNIKA rydman Infrastrukturministern svarar: Allt kan inte göras nu direkt Det dröjer innan järnvägen kan leva upp till gruvnäringens krav på transporter. Det viktiga är att konstatera att allt inte kan göras nu direkt, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) i en mejlintervju. 8 Enligt branschen kan bristande järnvägskapacitet leda till att utvecklingen av nya gruvor bromsas. Hur ser du och regeringen på det hotet? Näringsdepartementet för en dialog med näringslivet direkt eller via Trafikverket i dessa frågor. En viktig aspekt i denna dialog är vilka bidrag Catharina Elmsäter-Svärd (M). som näringslivet själva ska ge för att kunna få en tillräckligt robust transportinfrastruktur med erforderlig kapacitet. Kan lösningen vara helt eller delvis privatfinansierade järnvägar? Näringslivet har förstås möjlighet att själva göra de investeringar som krävs för att de ska kunna bedriva sin verksamhet. Där är järnvägsspår ett exempel på en sådan investering. I vissa fall kan det till och med vara så att staten är förhindrad att finansiera och bygga en allmän järnväg om den bara har till uppgift att lösa ett enskilt företags behov, säger Catharina Elmsäter-Svärd. ANNIKA rydman

9 BLODSTOPPARENHETEN ÖGONAKUTEN PLÅSTERENHETEN Välkommen in i världens minsta akutmottagning. När olyckan är framme är varje sekund viktig. Vår nya generation Första Hjälpen-produkter är utvecklad för att du och dina medarbetare ska ha maximal beredskap på jobbet. Läs mer om världens minsta akutmottagning på www. rstaid.cederroth.com. Tack för din omtanke. Första Hjälpen för alla. Överallt. Nyheter! Luckor som håller produkterna fräscha och två extra fack för egna tillval. 9

10 DE SENASTE VINTRARNA har på DE ÄR NÅGOT PÅ SPÅRET. Malmö är på väg att göra som Göteborg, Stockholm och Norrköping satsa på spårvagnar. En förstudie är inledd. Den första etappen planeras för sträckan Rosengård-Västra Hamnen. Målet är större kapacitet och ökad miljövänlighet i kollektivtrafiken. PÅ TIDNINGEN PÅ VÄGs uppdrag I ETT FÖRSÖK att begränsa pro- årets vinter bland annat höjt Regeringen med den dåvarande infrastrukturministern snöar mycket i vinter. beredskapen och förstärkt väghållningen, framför allt på extra Åsa Torstensson (C) i spetsen utsatta vägavsnitt. Vissa vägsträckor har även klassats om I våras kom Trafikverket och sade nej. analytiker på Trafikverket. till en högre standard. Transportstyrelsen in med en Vi kan förhålla oss till vädret. Men vi mäktar inte krav på vinterdäck på ny begäran till regeringen om vägavsnitt i Sverige där det i många håll kännetecknats av vinter finns risk för stora trafikproblem om det kommer myck- Vi kan heller inte tuellt beslut lär med att besegra det. tunga fordon. Even- snökaos och stillastående trafik. Det är dessutom ett problem et snö (se kartan här bredvid). ha en slags stående brandkår som dröja till nästa år. som ökar. Vintermånaderna Det är områden med lite 2007 stod trafiken helt stilla kraftigare topografi. Det är hela tiden är fordonstimmar, enligt framför allt när det är frågan om bredd att åka ut man, som i Norge, till och med Trafikverkets statistik kullar och backar som det verkligen kan strula till sig. Stopp på inte samhället råd kräva att tunga överallt. Det har hade antalet ökat till Enligt verkets bedömning de här avsnitten kan också leda med. Därför gäller fordon är utrustade med snökedjor. orsakade bara förra vinterns till stora omledningsproblem det att trafikanterna framkomlighetsproblem i vägtrafiken en samhällsekonomisk säger Dan Eriksson som är och ser till fordonen är rätt stående när det blir riktigt och få omfattande följdeffekter, anpassar sig till vädret Då skulle de inte bli kostnad på 360 miljoner kronor. analytiker vid Trafikverket. utrustade. dåligt väder, säger Dan Eriksson. Mellan 30 och 60 procent av Men självklart finns det problemen uppskattas ha berott även andra områden i Sverige Samtidigt löser inte krav på på den tunga trafiken, inte sällan långtradare med dåliga däck exempel E22:an vid Kalmar en utredning att det bör införas inte minst viktigt att tunga där det kan uppstå problem, till staterade dåvarande Vägverket i vinterdäck alla problem. Det är som ställt sig på tvären i branta eller på Österlen i Skåne. Närheten till öppet hav innebär vinterdäck på drivaxeln. Enligt till exempel vara svårt att få krav på att tung trafik ska ha fordon är lastade rätt. Det kan backar. alltid en ökad risk. verket skulle ett sådant krav någon effekt på drivhjulen om leda till mindre stopp i trafiken, du har väldigt mycket last långt har Trafikverkets experter tagit ökad framkomlighet och färre bak. fram en förteckning över vilka blemen har Trafikverket inför olyckor. REDAN FÖR NÅGRA år sedan kon- Sverige bör göra som Tyskland och införa krav på vinter infört krav på vinterdäck på I Sverige är kravet istället fem vintertrafiken har Tyskland omfattar kommersiella fordon. däck för tunga fordon. tunga fordons drivaxel vid färd millimeters mönsterdjup på Det menar riksdagsledamoten Lars Beckman (M). Med vinterväglag menas i det fordons däck. på vinterväglag. långtradares och andra tunga Det är helt absurt att till här sammanhanget när det är is, exempel E4:an vid Hudiksvall packad snö, slask eller frost på kan vara blockerad ett antal vägbanan. att deras bilar är utrustade med timmar för att det står en Däremot finns det ingen bra däck, enligt en utredning lastbil med dåliga däck fastställd tidsperiod. från i mars i år av Däckbranschens Informationsråd och i backen, säger han. Även Österrike har infört liknande regler, dock med den polismyndigheterna i Skåne och begränsningen att de enbart Stockholms län. FÖR ATT MINSKA problemen i DE FLESTA ÅKARNA ser dock till MER OM LÄGET INFÖR VINTERN PÅ Lars Beckman (M). KANSKE BORDE MIKAEL BERGLING Trafikverkets experter har på updrag av På 600 tunga fordon undersöktes. 80 procent av de svenska och 57 procent av de utländska fordonen hade däck med vintermönster (vinterdäck) på drivaxeln. 4 5 procent av de undersökta fordonen hade däck med mindre än 5 millimeter mönsterdjup på styr- eller drivaxeln. Det hade varit bra om det redan i år funnits krav på vin- vinterdäck. terdäck på tung trafik. Men till nästa år måste det vara infört. Då kan polisen jobba förebyggande och redan vid exempelvis färjorna stoppa lastbilar med dåliga däck, säger Lars Beckman. Det finns risk för kaos. Vi får hålla tummarna för att det inte kommer mycket snö eller blir speciellt halt. Vad tror du händer i vinter? MIKAEL BERGLING personer så många bor det i Sveriges minsta kommun, Bjurholms kommun i Vägnr Delsträcka E6 Hallandsås E20 Jonsered Lerum E20 Finnerödja E4 Jönköping Gränna E4 Stavsjö, Kolmården E4 Hudiksvall Sundsvall (Harmånger, Gnarp, Jättendal) E4 Sundsvall Härnösand E4 Skuleberget (Härnäsand Örnsköldsvik) E4 Hökmarksberget (Umeå Skellefteå) E45 Stöllet Malung (Lisskogsåsen) E45 Orsa Sveg (Höghed, Ämådalen, Noppikoski) Rv31 Jönköping Nässjö Rv40 Göteborg Landvetter Rv40 Jönköping Ulricehamn Rv50 Hellabacken, Lindesberg Rv50 Basttjärn, Silverhöjden Jacob Wallenberg, ordförande i Investor. Örnsköldsvik Härnösand Sundsvall Sveg Hudiksvall Orsa Malung Stöllet E45 RV50 LIndesberg Finnerödja E20 E4 RV40 RV40 RV31 E6 E4 Gränna Göteborg Jönköping Ulricehamn Helsingborg Malmö E45 E4 Stockholm Skellefteå Umeå E4 procent av kommunerna har outsourcat någon del av administrationen, enligt en undersökning av företaget Visma Service. Det är vanligast att kommunen låter 27IT-verksamheten skötas av ett företag. Genom att Sverige hyr ut isbrytaren Frej till Finland stärker vi den gemensamma flottan. Catharina Elmsäter-Svärd (M), infrastrukturminister. NYHETER Vägarna där det kan bli kaos i vinter Nyheter varje dag på Trafikexperternas lista över de kritiska vägavsnitten Här riskerar det att bli långa stopp och kaos i trafiken om det Blir det riktigt dåligt väder kan det bli väldigt besvärligt. Vi har satt in extra resurser, men kan inte ha en brandkår stående över allt. Det har vi inte råd med, säger Dan Eriksson om är 2 447Västerbotten. Riksdagsmannen: Gör som Tyskland inför vinterdäckskrav på tunga fordon Väg tagit fram en förteckning över vägavsnitt där det är stor risk för trafikproblem i vinter om det snöar mycket. Problemen skulle förmodlingen minska om alla tunga fordon hade Fakta Vinterns kritiska vägavsnitt Vi kan inte bara bli omkörda av kineserna, vi kan bli överkörda. Det gör väldigt ont. Ministern öppnar för lag om vinterdäck 4 5 Nästa vinter kan det vara lag på att tunga fordon ska ha vinterdäck. Under de kommande månaderna ska Trafikverket utreda behovet. På Väg har i flera artiklar skrivit om hur tunga fordon orsakar allvarliga stopp i trafiken i samband med snöoväder. Bara förra vinterns framkomlighetsproblem i vägtrafiken ska ha orsakat en samhällsekonomisk kostnad på 360 miljoner kronor. Mellan 30 och 60 procent av problemen uppskattas ha berott på den tunga trafiken. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) att... vi varje år sett tunga fordon köra i diket och stoppa trafiken under lång tid och på långa sträckor. Stopp och andra störningar på det statliga vägnätet minskar framkomligheten och kostar samhället stora pengar till följd av försenade leveranser för näringslivet och förlängda restider för privatpersoner. Enligt ministern ska Trafikverket i vinter utreda vad som behöver göras. Undersökningen ska vara klar 28 februari men med löpande avstämningar månadsvis. På grundval av den är vi beredda att ha en lagstiftning om vinterdäck på tunga fordon på plats till nästa vinter om det bedöms som det mest lämpliga alternativet för att komma till rätta med olyckor med tung trafik. Mikael Bergling FOTO: GUNNAR LUNDMARK/SCANPIX Så långt kommer man för en miljard kronor Kilometer 0,9 km 1,0 km 1,1 km 5 km Tunnelbana Stockholm Motorväg i tunnel Spårväg på Hamngatan i Stockholm ("NK-Expressen") Banor för svenska höghastighetståg 25 km Så här mycket spår, vägar och gator får man för en miljard kronor. I princip. Med hjälp av branschexperter och statliga och andra utredningar har På Väg försökt beräkna hur mycket infrastruktur det går att bygga för en miljard kronor. Grafiken ovan visar några exempel. Fler hittar du på Beräkningarna utgår ifrån en rimlig normalkostnad för olika infrastrukturslag. Invändningarna är givna: förutsättningarna är olika för olika Dubbelspårig järnväg på landsbygden eller bilväg i stadsmiljö. 33 km Motorväg på landsbygden projekt. Inte minst geotekniskt. Om det står en kulle eller ett berg i vägen blir självklart kostnaden mycket högre än om det är platt åkermark. Så är det så klart. Men att ändå försöka ge grunddragen i hur mycket infrastruktur man får för pengarna tror vi kan vara ett väsentligt tillskott till diskussionen. Det är ju trots allt det debatten till stor del handlar om vad är effektivast och billigast? Spårväg? Tunnelbana? Bussar? Att bygga tunnelbana är i 100 km Bussbanor i stadstrafik 500 km Gång- o cykelväg På Väg har beräknat hur långt man kan bygga infrastruktur för en miljard kronor. Till hjälp har vi haft branschexperter och statliga och andra utredningar. Grafik: mentaform Så långt räcker 1 miljard Billigast cykel. infrastrukturens stora prislista på allmänhet dyrast räknat per kilometer. Fördelar man kostnaderna på antalet passagerare och kilometer som de åker blir det i stället: Spårväg - 16:60 kr per kilometer. Buss 13:70 kr per kilometer (inklusive infrastrukturkostnader). Pendeltåg 10:10 kr per kilometer. Tunnelbana 5:15 kr per kilometer. JANNE SUNDLING Källor: KTH/CTS, WSP, SL, Trafikverket/Vägverket/Banverket, statliga utredningar bl a SOU 2009:74, Europakorridoren, Stockholms Handelskammare m fl. Ny tågtunnel under Oslo kan lösa transportbehovet Oslo växer. Därför utreder den norska motsvarigheten till Trafikverket ytterligare en tågtunnel under den norska huvudstaden. Sedan 1980 finns Oslotunneln, en tvåspårig järnvägstunnel som binder samman Oslo i öst-västlig riktning. Genom den meter långa tunneln kör i genomsnitt fler än 500 persontåg per dygn. Dessutom används tunneln av godståg, vilket gjort att den nu nått sitt kapacitetstak. Östra Oslo spås få en stor befolknings- och tågtrafiktillväxt under kommande åren, vilket är en av orsakerna till att det i arbetet med att ta fram en ny nationell norsk transportplan diskuteras olika tunnelalternativ. Tre alternativ mellan Oslo central och förorten Lysaker i öster diskuteras. Samtliga beräknas bli över tre kilometer långa. Utredningens resultat väntas presenteras om några veckor, och om det blir ett beslut kan en tunnel tidigast stå klar DAG ENANDER Oslo växer. 10

11 ojämlik säkerhet. Dagens krockskydd minskar risken för permanenta pisksnärtskador med 60 procent för män, men endast med 45 procent för kvinnor. Det visar forskning vid Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI). oklart bygge. Det är ännu oklart när och om Södertunneln genom Helsingborg kan byggas. Tunneln ser ut att bli drygt 30 procent dyrare än tidigare beräknat. Enligt de ursprungliga planerna skulle den 1,3 kilometer långa tunneln börja byggas hösten 2012 och vara klar Så blir det inte. Att regeringen nu uttalat sitt intresse för en HH-förbindelse (fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör) gör dock att vi ska titta på möjligheterna att samköra de båda projekten, säger projektchefen Johan Brantmark. Ministern reagerar efter På Vägs granskning Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) är kritisk till att de är så få kvinnor i näringslivets absoluta topp. Ägarna borde reflektera över om de verkligen tror att det är gubbklubben som är nyckel till framtidens utveckling och tillväxt. I flera artiklar i förra numret av På Väg granskades den låga kvinnorepresentationen i de stora bygg- och anläggningsbolagens styrelser och ledningar. Sabuni. Utan att behärska branschspecifika jämställdhetsproblem finns en generell utmaning i att kvinnor faller bort efter mellanchefspositioner. Det är svårt att lyckas uppnå jämn könsfördelning i styrelser om inte vägen dit är jämställd. Debatten börjar i fel ände, säger jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Vilken är lösningen? Det finns tyvärr inget alexanderhugg som löser problemet. Mycket handlar om att uppmärksamma företag och branscher på att rekryteringen genomgående måste vara professionell och utgå från kompetens. Bara så når vi jämställdhet. Jag ser gärna också att vi fortsätter utveckla politiken som skapar förutsättningar för kvinnor att arbeta mer. De riktigt höga posterna i näringslivet kan bara nås genom att mycket tid och kraft investeras i karriären. Varför inte lagstiftad kvotering? Kvotering nedmonterar ägarens möjligheter att driva och ta ansvar för sitt företag. Detta ägaransvar måste för jämställdhetens skull istället uppvärderas. DAG ENANDER I förra numret av På Väg granskade vi jämställdheten i de stora bygg- och anläggningsbolagens styrelser och ledningar. Hallå där Olle Sundin, som från årsskiftet är ny chef för Bromma flygplats. Vad ska ni göra med Bromma? I och med att vi har kontrakt till 2038 kan vi långsiktigt investera i allt från en ny terminal till bekvämlighet. Flygplatsen ska anpassas till den spårbundna kollektivtrafiken. Området ska också flyttas eftersom det nuvarande inte går att exploatera vidare. Vad är Bromma flygplats år 2020? Då är det en välintegrerad, klimatsmart, flygplats med miljövänliga flygplan. Vi ska erbjuda snabba och enkla processer för resenärerna. Vad är du mest nöjd med från din tid vid Landvetter flygplats? Det vi har åstadkommit när det gäller upplevelsen att passera genom säkerhetskontrollen. Känslan ska vara densamma som i en hotellobby. I januari inviger vi utrikesdelen. Anslaget vi erbjuder är unikt i världen....och minst nöjd med? För två år sedan sjönk antalet resenärer med 15 procent. Men nu har det svängt kraftigt och antalet har stigit med 20 procent på bara nio månader. Vi har inte fullt ut lyckats möta den stora efterfrågan. Det tar tid. LARS ÖHMAN Senaste nytt NYHETER VARJE DAG PÅ WEBBEN 11

12 teknik smart laddning. Med hjälp av bland annat smarta telefoner ska bilisterna i framtiden enkelt hitta närmaste laddstolpe för elbilar. Det är teknikkonsultföretaget Sweco som har fått i uppdrag att samla in information om Nordens alla laddstolpar för elbilar och göra informationen enkelt tillgänglig. Sweco ska även bygga en ruttplanerare med förslag på lämpliga ställen att ladda elbilen på. Fler tekniknyheter på En fråga på liv Valet av vägräcke handlar om både pengar och säkerhet Rätt vägräcken sparar både liv och pengar. Men vilken typ av vägräcke som är bäst varierar med omgivningen och trafiken, säger Hawzheen Karim. Han är verksamhetsutvecklare på Svevia i Göteborg och doktorerade i somras i vägteknik vid Kungliga tekniska högskolan (KTK) i Stockholm på just vägräcken. I sin forskning har han bland annat undersökt olyckor med personskador som under perioden inträffade på närmare 100 mil motorväg (E4 och E6) med mitt- och sidoräcken. Hawzheen Karim säger att det absolut bästa är att bygga breda vägar utan mötande trafik och med ordentliga röjda sidoområden. Men det kostar mycket pengar. Ett betydligt billigare alternativ är att sätta upp räcken. Mötande trafik är nämligen livsfarligt. De senaste tio åren har antalet dödade i trafiken mer än halverats. En stor anledning till detta är utbyggnaden av just mötesfria vägar. På de vägar som byggts om till 2+1-vägar med vajerräcken mellan körbanorna har dödsolyckorna minskat med 76 procent. Mitträcken är alltså mycket bra och sparar liv. Hawzheen Karim. Till skillnad mot vad många städerna är betongbarriär kanske tror har val av räckesett bra alternativ. Men där är typ enligt Hawzheen det inte lika lätt att avgöra Karim begränsad betyvad som är samhällsdelse för vintervägekonomiskt mest Mer om hållningen. fördelaktigt. teknik på Det är tiden som Att betongbarriär är viktig vid plogning. är ett så bra alternativ I dag får vi inte köra på hårt trafikerade snabbare än 40 kilomevägar beror bland annat ter i timmen vid snöplogpå att det är en typ som ning och den hastigheten kräver lite reparationer och kan man hålla oavdärmed orsakar få störningar i sett räckestyp. För trafiken. att inte skada räckena Enligt Hawzheen Karim är de lämpåkörningstester av vägräcken som görs inför godkännande av olika typer av räcken ofta orealistiska. De är mycket långt ifrån de förhållanden som råder på vägen vid en påkörning. Vilken typ av räcke är bäst? Det beror på var de ska stå, alltså vilken slags väg det handlar om och hur mycket trafik det är på den. Det är inte alls säkert att räcken som passar för 2+1-väg också är bra på motorväg. För att få fram vilket räcke man ska välja bör man dessutom väga samman kostnaderna för såväl själva investeringen som för underhåll och samhällsekonomin. Men om du får välja? Då skulle jag välja betongbarriär på hårt trafikerade vägar. Även utanför de större 12 W-profilräcke Plus: Trafiksäkerhet. Lägre risk för personskador i samband med räckespåkörningar än för vajerräcken. Relativt låg risk för efterföljande kollisioner och andra allvarliga konsekvenser. Relativt låga drift- och underhållskostnader. Tål mindre påkörningar utan att behöva repareras. Minus: Högre investeringskostnader än för vajerräcken (men lägre än för betongbarriär). nas 30 centimeters remsa på vardera sida vid plogning. Det innebär att det byggs upp en snövall oavsett om det är frågan om vajerräcke eller en annan typ av räcken. Mikael Bergling

13 94 Till slut kommer det snö. Jag kan inte tänka mig en vinter utan att ha 35 grader kallt någon gång. Britta Flinkfeldt Jansson (S), kommunalråd i Arjeplog. procent av de röstande på På Vägs webbsida tycker att det ska införas krav på vinterdäck för tung trafik. Sex procent röstade nej. och död Betongbarriär Plus: Trafiksäkerhet. Lägre risk för personskador i samband med räckespåkörningar än på vägar med andra räckestyper. Mycket låg risk för efterföljande kollisioner och andra allvarliga konsekvenser. Låga drift- och underhållskostnader. Kräver sällan reparation efter påkörning. Orsakar få trafikstörningar på grund av reparationsarbeten. Minus: Högre investeringskostnader än för andra räckestyper. grafik: mentaform Vajerräcken Plus: Låg investeringskostnad. Minus: Trafiksäkerhet. Högre risk för personskador än andra räckestyper. Motorcyklister är extra utsatta. Mycket hög risk för efterföljande kollisioner och andra allvarliga konsekvenser. Högre drift- och underhållskostnader, bland annat på grund av klenare konstruktion och återkommande efterarbeten (efterspänning av kabel mm). Reparationsarbetena orsakar trafikstörningar. Krönika Fredrick Lekarp Alternativ finansiering är inte bara ett sätt att ordna pengar till vägar och järnvägar, utan framför allt en möjlighet att effektivisera infrastrukturen. Därför leder OPS till bättre ekonomi M ed jämna mellanrum blir frågan om alternativ finansiering av infrastruktur ett hett debattämne i Sverige. Tyvärr skapar hettan ofta mer förvirring än klarhet. Framförallt verkar det som att politiker och näringsliv har svårt att nå en samsyn. Istället pratar de förbi varandra på ett sätt som en debattör träffande beskrivit som en planskild korsning. Som jag ser det handlar frågan om alternativ finansiering i grunden inte om trots namnet finansiering, utan om hur vi på bästa sätt ska upprätthålla en effektiv och hållbar infrastruktur. Moderna samhällen som vårt förutsätter tillväxt och effektiva transportvägar. Samtidigt visar i princip alla bedömningar att behovet av såväl nyinvestering som drift och underhåll av infrastrukturen vida överstiger vad statskassan klarar av. Redan idag lider framförallt tillväxtregionerna av en växande klyfta mellan behov av och satsningar på infrastruktur. Priset får medborgare och näringsliv betala i form av bland annat ökad trängsel, allt längre trafikköer, långa restider och bristande tillgänglighet. Problemet är inte unikt för Sverige. Men till skillnad från oss har flera andra länder bland annat några av våra grannländer kommit en bit på vägen när det gäller att hitta bra lösningar, inte minst tack vare positiva erfarenheter av privatfinansiering genom OPS (offentlig-privat samverkan). Diskussionen om OPS har i Sverige ofta stannat vid konstaterandet att staten kan låna kapital billigare än någon annan, och så är det förmodligen. Men i många andra länder ses OPS snarast som en upphandlingsform med fokus på investeringens hela livs cykel, som ett medel att öka effektiviteten och höja kvaliteten på offentliga tjänster. Det bör vi göra även i Sverige. MC-förarna Bygg in farliga räcken Gör vägräckena MC-vänliga. Det kräver Sveriges Motorcyklister (SMC). Enligt Jesper Christensen, generalsekreterare i Sveriges Motorcyklister (SMC), kan man genom att utforma vägräckena smart minska risken för att MC-åkare skadas allvarligt vid en kollision. Vi vill ha släta räcken. Farligast är räcken med stolpar som sticker ut. Vi vill att man Fakta Åren omkom 47 motorcyklister i Sverige i räckesolyckor skadades 93 svårt och 106 lindrigt, enligt SMC. sätter fast skydd på dem, säger Jesper Christensen. Lika viktigt som räckets utformning är placeringen, enligt Jesper Christensen. Ju längre från vägbanan räcket är placerat, desto bättre är det. För motorcyklister är förlåtande sidoområden alltid att föredra. Kan man inte säkra sidoområdet bör man välja ett räcke som innebär lägst skaderisk, säger han. Med OPS läggs en större del av ansvaret för ett projekt på entreprenören. Det är ett ansvar som sträcker sig från utförandet till långsiktig förvaltning (drift och underhåll) och stimulerar innovation och nytänkande kring materialanvändning, konstruktion, arbetsprocess och resurs utnyttjande. Det leder i sin tur till bättre långsiktig ekonomi i projekten. I OPS-modellen finns en inbyggd kraft som rätt utnyttjad kan få fart på såväl förnyelsen som kreativiteten och produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen, en kraft som gör det lönsamt för entreprenörer att ta ett stort ansvar för ett projekts hela livscykel. Fredrick Lekarp, chef för Svevias verksamhetsutveckling mikael bergling 13

14 miljö bojar mäter miljön. Mätbojar är på väg att placeras utmed den svenska kusten. När bojarna är på plats kommer forskarna i realtid kunna följa förändringar i havsmiljön. Bojarna utrustas med sensorer som kontinuerligt mäter salthalt, temperatur, planktonförekomst, syrgas, närsalter, organiskt kol, ph och strömhastighet. Läs mer om dubbdäck på Här är bron som producerar el Ny teknik kan bli verklighet i Norge: Vi vill använda befintliga anläggningar Broar som producerar energi och fungerar som kraftverk. Det är ingen dröm, utan kan bli verklighet utmed den hundra mil långa E39:an mellan Kristiansand och Trondheim i Norge. Det är en trend över världen att utnyttja byggnader och konstruktioner för att leverera energi, säger Mohammed Hoseini som är chefsingenjör vid norska Vägdirektoratet. Det här är mycket spännande. I dag kommer huvuddelen av världens kraftproduktion från icke förnybara kraftkällor. Därför blir alternativen allt intressantare. Det är en tydlig trend i världen att man vill utnyttja befintliga anläggningar som energikällor. Se bara på World Trade Center i Bahrain. Där finns det tre vindkraftverk integrerat i byggnaden. Sådant kommer vi att få se mer av, säger Mohammed Hoseini. Han är mycket entusiastisk I projektet Färjefri väg E39 över moderniseringen av satsas det på att utnyttja E39:an. Bland annat ska förnybara energikällor. åtta färjeförbindelser Det som står allra över norska fjordar närmast i programmer om omvandlas till fasta met är att kartlägga MILJÖ på broförbindelser. vilka tekniker som Mohammed Hoseifinns inom respektive ni är ansvarig för den område. del av projektet som ska När det handlar om studera energiförsörjningen. att omvandla sol och vind Tidvatten, vågor, vind och sol finns det i dag ett stort utbud på kan bli de nya broarnas energimarknaden. Tekniker för tidvatkällor. I första hand handlar det tenkraft och vågkraft finns det om att utnyttja tidvatten och mindre av. Vi hoppas kunna vågkraft, men man kommer knyta till oss doktorander som också att studera vilka möjligkan studera det här. Vi planerar heter sol- och vindkraften erbland annat ett samarbete med bjuder. Miljöfrågorna står i Chalmers tekniska centrum för projektet. högskola. Den stora utmaningen är att hitta tekniker som gör det möjligt att ekonomiskt konkurrera med dagens icke-förnybara alternativ. Mohammed Hoseini ser en stor Mohammed Hoseini, chefsingenjör vid Vägdirektoratet. potential i sitt projekt. Vågor, tidvatten i fjordarna och vind har goda förutsättningar i Norge. Det finns i och för sig ingen vidare potential för solceller här. Men å andra sidan skulle man kunna lägga solceller som tak över broarna och på det sättet få en dubbel funktion genom att hålla borta snö och regn. Det är sådant som får visa sig under vår kartläggning. Vi hoppas kunna komma igång med pilotprojekt under de närmaste åren. Det norska vägprojektet är långsiktigt och är ännu bara i sin linda. Inte förrän 2040 beräknas alla broar vara på plats och färjorna borta. Vi får se hur mycket energi broarna då producerar. Om det bara räcker för att täcka det egna behovet belysning och liknande eller om de kanske kan förse hela vägsträckor med el. Kanske kan de i framtiden till och med leverera el ut på nätet, säger Mohammed Hoseini. Håkan Söderberg Grafik: Mentaform Fakta Projekt Färjefri E39 E39 är en Europaväg som börjar i Trondheim i Norge och slutar i Ålborg i Danmark. Sträckan Kristiansand Trondheim, som omfattas av projekt Färjefri E39, är drygt 100 mil lång och går genom 49 kommuner. Vägstandarden är i dag mycket blandad, från motorväg korta bitar nära Trondheim, Bergen, Stavanger till mycket smala vägsträckor i berg och fjordlandskap. Mellan Bergen och Stavanger finns en av världens längsta och djupaste tunnlar under vatten, Bömlafjordtunneln, som är 7,9 kilometer lång och som djupast ligger 262 meter under havet. En del av projektet är att ersätta åtta större färjeöverfarter med broar. Förhoppningen är att restiden ska kunna förkortas med mellan sju och nio timmar. Kostnaden för Färjefri E39 beräknas till 100 miljarder kronor. 14 Grafiken visar hur en tänkt bro över en norsk fjord kan användas till att producera energi med hjälp av olika tekniker, till exempel vind, vågor och vattenströmmar.

15 66 procent av de svarande i Styrelsebarometern 2011 tror att frågor om hållbar utveckling kommer att ha mycket eller ganska stor påverka på börsbolagens affärsmodeller under den närmaste femårsperioden. I Styrelsebarometern ingår 95 styrelseledamöter i svenska börsbolag. Det är inte så dumt om humanisterna förstår klimatriskernas mekanismer. Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef Saco. Havstrømmer och tidevann Vind så funkar det. Tre sätt att med ny teknik producera elektricitet från en vägbro. Vindkraftverk kan också bli aktuellt vid broarna utmed E39. Det gäller bara att hitta en teknik som är ekonomiskt försvarbar. TURBINER. Att med hjälp av turbiner utvinna energi ur havsströmmar och tidvatten är intressant och kan bland annat bli aktuellt på den långa bron över Sognefjorden. Fjorden har ett vattendjup på meter. Bølger VÅGKRAFT kan bli ett alternativ vid framtidens broar över de norska fjordarna. Projektets ledning vill även undersöka möjligheterna att utvinna el genom att utnyttja tidvattnet. Enligt många experter utgör vågenergi en stor oexploaterad källa till förnybar energiproduktion. Tio procent av världens energibehov skulle kunna täckas av vågkraft enligt vissa beräkningar. Hur mycket energi en våg innehåller beror på vindens hastighet, hur länge det blåser, och hur lång sträckan är. Det finns en uppsjö av olika lösningar för att ta tillvara på den höga energitäthet som vågor har och transformera den till elektricitet. Väldigt få har dock ännu nått förbi utvecklings- och demostadiet. Energimyndigheten satsar miljoner på att utreda tekniken Det finns inga planer på att låta svenska broar bli kraftverk. Inte än. Men intresset för att hitta nya vägar för att producera energi är stort. Nyligen gav den svenska Energimyndigheten företaget Minesto 4,9 miljoner kronor i stöd för att studera energiutvinning ur tidvattenströmmar. Företagets teknik anses ha goda förutsättningar för framtida kostnadseffektiv utvinning Senast nytt om energi på av el ur djupa och långsamt strömmande tidvattenflöden. Inom projektet ska en prototyp utvecklas, tillverkas och testas i Göteborg innan den genomgår havstester i Strangford Lough, Nordirland. Tidvattenkraft och vågkraft ligger i tiden konstaterar Maja Wänström på Energimyndigheten. Det var mycket på gång under och 1970-talen. Sedan hände det inte så mycket under några år, men nu är det aktuellt igen. Håkan Söderberg 15

16 intervju kommer det att vara fem gånger så långa bilköer i Stockholm som idag om inget radikalt görs, konstaterar länsstyrelsen i 2030Stockholm i en utredning. Fakta Maria Börjesson Ålder: 37 år. Bor: Norra Ängby (Stockholm). Jobb: Forskare vid Centrum för transportstudier, KTH. Utbildning: Teknisk Fysik KTH. Teknologie doktor i transport och lokaliseringsanalys. Gillar: Sjunga solo och i kör. Jobba. Dricker: Bubbelvatten. Fordon: Cykel. Äter: Frukt, yoghurt och choklad. Favoritväg: Västerbron en tidig söndagsmorgon. Motionerar: Så mycket jag kan varje dag. Favoritverktyg: Skruvdragare. Skulle vilja kunna: Spela piano. Längtar efter: Barnen när jag är bortrest. Läser just nu: Thrones, Dominations av Dorothy Sayers. Såg senast på bio: Harry Potter and the Deathly Hallows Part 2. Senaste teaterpjäsen: Scener ur ett äktenskap, Dramaten. Ser på tv: Champions league med barnen. Spårvagn eller buss? Det som går fortast och där jag får sittplats. Maria Börjesson är transportforskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Hon menar att Stockholm förmodligen inte bör satsa på spårvagnar. I dagsläget vet ingen vad det skulle kosta. Men sannolikt nej. Det är alldeles för dyrt jämfört med nyttorna. Det är betydligt bättre att satsa på effektiva och miljövänliga bussar. Där det bor och rör sig mycket människor kan det också vara klokt att bygga ut tunnelbanan, säger hon. 16

17 120 Trängseln ökar mest i Stockholmstrafiken. För att beskriva hur tillgängligheten för biltrafik i storstäderna förändras mellan olika år mäts medelreshastigheter på vissa vägar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Hur restiden förändras på de utpekade stråken blir ett trängselindex. Kurvorna i diagrammet visar hur trängseln har utvecklats sedan startåret 2006 (då den var 100) Stockholm Göteborg Malmö Foto: MAGNUS GLANS Transportforskaren Maria Börjesson: Trängseln går inte att bygga bort För att trängseln i Stockholmstrafiken ska minska behöver Stockholm bli trängre. Det är dessutom bra både för miljön och produktiviteten, säger Maria Börjesson. Hon är teknologie doktor och transportforskare vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Maria Börjessons avhandling handlar om prognosmodeller för trafik, till exempel hur trafikanterna beter sig när det införs trängselskatter, vilka som byter färdmedel eller ändrar tidpunkt för sitt bilåkande. Avhandlingen var klar precis innan trängselskatteförsöket i Stockholm inleddes Fick du rätt? Nej, precis som nästan alla andra hade jag fel. Vi hade rätt i hur stor andel som skulle byta färdmedel, men fel när det gäller tidpunkten för resandet. Vi trodde att trafiken i större utsträckning skulle sprida ut sig över dygnet. Är det fel på nivån på trängselavgiften? Nja, trafikmängden minskade med 20 procent och är fortfarande lägre än vad den var 2005, alltså före trängselskatten infördes. På så sätt har systemet fungerat. Men jag tror att avgifterna på sikt behöver skrivas upp eftersom vi blir fler stockholmare för varje år. Till hundra kronor? Nej, nej. Helt köfritt är inte bra. Vi ska utnyttja våra vägar, men på rätt sätt. Även en marginell höjning ger effekt på köerna. Poängen med trängselskatter är inte att ta in pengar i största allmänhet, utan att styra trafikflödena. Kör jag bil klockan åtta på morgonen ökar trängseln med resultat att jag lägger på mina medbilister en ökad kostnad i form av längre restid. Det betalade jag inte för förut. När människor inte betalar vad det kostar att utnyttja något är risken stor att det blir överutnyttjat. Med trängselavgifter får jag betala för att jag trängs. Fakta Här är det risk för kö och trängsel läs hela intervjun på Vart ska du styra trafiken? I till exempel Stockholm är det ju köer nästan överallt? Till kollektivtrafiken, men även till områden där det inte är så trångt. Den som till exempel bor norr om Stockholm ska kanske framför allt handla norr om stan. Trafikinfarkten i Stockholm sprider sig ut från Essingeleden. Lyckas man med hjälp av trängselskatter minska trafiken på Essingeleden med tio eller tjugo procent får det stor effekt på köerna. Det går också att med hjälp av trängselavgifter fördela trafiken inte minst den tunga jämnare över dygnet. Är det inte bättre att bygga bort trängseln i vägtrafiken runt storstäderna? Det går inte. Förbifart Stockholm till exempel, är samhällsekonomiskt en bra investering. Den integrerar norra och södra Stockholm och breddar arbetsmarknaden. Men bara väginvesteringar löser inte trängselproblemen. Hur löser man trafikproblemen i storstäderna? Det är en utmaning över hela världen. En av de viktigaste faktorerna är markanvändning. Ju glesare vi bor, desto svårare är det att öka andelen som går, cyklar eller åker kollektivt. I stället väljer vi bilen, trots köerna. Och har vi en gång satt oss i bilen blir vi gärna kvar, även när det byggs pendlarparkeringar och liknande. Det är väl redan trångt så att det räcker i Stockholm? Nej. I dag bor det färre människor i Stockholms innerstad än Jämfört med andra storstäder, till exempel Köpenhamn, är Stockholm glesbebyggt. Det finns stora områden som kan och bör bebyggas och Essingeleden Tingstadstunneln E4 Södertälje Söderköping Ölandsbron Utmed tunnelbanelinjerna är det väldigt tättbebyggt, vilket har gjort tunnelbanan till en mycket god investering för samhället, säger Maria Börjesson. förtätas. Ska Sverige kunna försörja sig som ett högteknologiskt tjänsteproducerande land behöver vi packa ihop oss tätare i städerna. Det är dessutom bra för både produktiviteten och miljön. En av de absolut viktigare reformerna för att minska trängseln i Stockholmsområdet är, enligt Maria Börjesson, rent administrativ. I Stockholmsregionen är det landstinget som svarar för trafikplaneringen, medan de 26 kommunerna självständigt råder över bostadsbyggandet. Samhällsplanering och infrastruktur behöver lyftas till en högre gemensam regional nivå för att vi ska få en rationell utveckling. När tunnelbanan byggdes ut samplanerades den med bostadsbyggandet, vilket var oerhört effektivt och möjligt tack vare att det var samma organ Stockholms kommun som svarade för all planering. Utmed tunnelbanelinjerna är det väldigt tättbebyggt, vilket har gjort tunnelbanan till en mycket god investering för samhället. Förmodligen skulle den till och med vara lönsam att bygga i dag, trots en högre prisnivå. MIKAEL BERGLING Fakta Trängselskatt Ett försök med trängselskatt genomfördes i Stockholm mellan 3 januari och 31 juli Sedan 1 augusti 2006 tas det permanent ut trängselskatt av de flesta bilar vid färd dagtid in och ut ur ett område som i stort omfattar Stockholms innerstad. Från och med 1 januari 2013 införs det även trängselskatt i Göteborg. Syftet är att förbättra framkomlighet och miljö, men skatten ska också användas som medfinansiering för infrastrukturinvesteringar. 17

18 UPPDRAG: FÅ IGÅNG SVERIGES STÖRSTA VÄG. EHRENSTRÅHLE BBDO En olycka har stoppat trafiken på Essingeleden. Vägen som normalt klarar fordon per dygn är avstängd. Din utmaning: få igång trafiken och laga bron så fort som möjligt. Svevia bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Bland annat är vi med om de största och viktigaste reparationsprojekten, som när pontonkranen Lodbrok krockade med Essingebron. Våra uppdrag ger oss så gott om utmaningar att vi behöver bli fl er civilingenjörer och högskoleingenjörer. För att upptäcka fler utmaningar och se vilka lediga tjänster vi erbjuder just nu, besök svevia.se 18

19 opinion Debatten fortsätter på Köttfria måndagar löser inga problem. Helena Jonsson, ordförande LRF. Våga satsa på Göteborg E Vi måste också våga investera stort. De städer som vi konkurrerar med investerar jättelika belopp i stadsförnyelse, miljö och infrastruktur. Skall Göteborg förbli en attraktiv magnet för unga, för företag och för kultur måste vi sträcka oss förbi de omedelbara behoven. Peter Hjörne i Göteborgs-Posten Hur kunde det bli så här? E Att göra det tråkiga men nödvändiga underhållet av vår grundläggande infrastruktur har ingen vunnit några val på. Men det behövs likväl. Hur kunde det bli så här? tänker vi varje gång vi huttrar på perrongen i väntan på ytterligare ett inställt tåg. Aftonbladet Måste göra läxan E Svensk infrastruktur har en hemläxa i megastorlek att göra för att kunna stötta besöksnäringen. Branschen är landets mest växande. Men infrastrukturen utgör ett hinder. Den är begränsad och sliter med dålig tillförlitlighet. Svagheter som snabbt måste byggas bort. Östersunds-Posten Fokusera på bredband E Statlig infrastrukturpolitik behöver fokusera på utbyggnaden av bredband och förklara vem som förväntas att finansiera vad. Vestmanlands Läns Tidning Statistiken är klen tröst i kylan E För den som förra vintern stod och väntade på ett försenat eller inställt tåg är det en klen tröst att de allra flesta tåg trots allt kom och gick i tid. För samhället som helhet är det viktigt med perspektiv. När det råder full snöstorm ute inser de flesta att bilresan tar längre tid än vanligt om den alls är möjlig och resa med flyg känns föga lockande. I sådana lägen påverkas naturligtvis även järnvägen. Att dimensionera hela systemet efter de mest extrema situationerna skulle leda till orimliga kostnader eller sämre funktion resten av året. Men mycket kan göras, och det görs. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) och trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm i Expressen. Inlägget Håkan Rydbo Ska Sverige kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och samtidigt minska miljöbelastningarna krävs det en radikal utbyggnad av järnvägssystemet, skriver Europakorridorens vice vd Håkan Rydbo. Var finns visionärerna? Redan år 1857 lyckades finansminister Johan August Gripenstedt få Riksdagen att låna 103 miljoner kronor för att bygga ut stambanorna i Sverige. Det var ett relativt outvecklat och fattigt land som vågade sig på det gigantiska projektet. Till Gripenstedts smala lycka hade man inte kommit på att göra samhällsekonomiska kalkyler som slutar i nettonuvärdeskvoter. Ännu hade inte samhällsbyggandet blivit ett räknestycke. Det var fortfarande möjligt att driva och utveckla idéer om hur landet borde utvecklas utan att dessa maldes sönder i snusförnuftig sifferexercis. vad tycker du? Redan för 25 år sedan var det väl känt att det svenska järnvägsnätet led av kapacitetsbrist, skriver Håkan Rydbo och efterlyser visionärer som vill satsa. Redan för 25 år sedan var det väl känt att det svenska järnvägsnätet led av kapacitetsbrist och att problemen skulle komma att förvärras. Många framsynta slog larm, men det var som att tala till en vägg. Det är inte förrän tågförseningarna blir stående löpsedelrubriker som det händer något. Det är först då Trafikverket får i uppdrag att utreda kapacitetsbristerna i järnvägsnätet och kan konstatera att bristerna orsakar en sammanlagd årlig tågförsening på nästan 25 år. Enligt Trafikverket finns det risk för att situationen snarare förvärras än förbättras under de närmaste tio åren utifrån den beräknade trafikökningen och den begränsade kapacitetsutbyggnaden i de nuvarande planerna. redan För 25 år sedan lanserades idén om en Götalandsbana en ny höghastighetsjärnväg mellan Göteborg Jönköping Stockholm. Några år senare kompletterades den med Europabanan, höghastighetsjärnväg mellan Jönköping och Helsingborg. Idén drivs av Europakorridoren. Bakom står ett sextiotal kommuner, regioner och företag, som alla har insett nödvändigheten av, om Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och samtidigt minska miljöbelastningarna, en radikal utbyggnad av järnvägssystemet. Det krävs en utbyggnad av samma omfattning som finansministern Johan August Gripenstedt en gång i tiden lyckades genomföra i ett fattigt land med avsevärt mindre resurser än dagens Sverige. Osäkra beslutsfattare lutar sig gärna mot osäkra samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. Men trots att det har visat sig i statliga utredningar att Götalandsbanan Europabanan är samhällsekonomiskt lönsam tycks det ändå som om beslutsfattare på central nivå inte har modet och framsyntheten att fatta de beslut som behövs för att Sverige inte ska hamna i ett transportkaos. Var finns dagens visionär som likt en gång Johan August Gripenstedt inser vilka långsiktiga beslut som måste fattas? Håkan Rydbo Vice vd i Europakorridoren AB Sten Bergheden (M), ledamot av riksdagens trafikutskott. Det är bra med ett starkt engagemang utmed det tänkta spåret men satsningen ska också finansieras. Internationellt byggs inte höghastighetståg mellan så befolkningsmässigt små städer som Stockholm Göteborg Malmö. Dessutom tar utbyggnaden minst år innan den kan användas och det löser inte dagens kapacitetsproblem. Vi bör därför först rusta upp och bygga ut befintlig järnväg och höja hastigheterna på dessa sträckor innan vi går vidare. Kapacitetsutredningen ser nu över hur och var våra skattepengar gör mest nytta i järnvägssystemet i Sverige. Annelie Enochson (KD), ledamot av riksdagens trafikutskott. Sverige behöver ett snabbspår. Men vi behöver också förbättrad sifferstatistik. Riksrevisionen konstaterar en genomsnittlig kostnadsökning för järnvägsinvesteringar på 55 procent. Den långa försummelse Håkan Rydbo pekar på, bryts av att vi upprättat en kostnadskontrollerad infrastrukturplan som bygger på finansierade lån och lyfter underhållet till en försvarbar nivå. Det är en grundförutsättning för att därtill också likt Gripenstedt låta infrastrukturens investeringar leda samhällets utveckling. mer debatt på Vajerräcken är farliga på motorvägar Få kvinnor ger sämre kvalité Stoppa hästhandeln utred vägansvaret Dags att gå från ord till handling. 19

20 utblick Mer om infrastruktur i världen på nordiskt samarbete. Stockholms Hamnar och Åbo Hamn har kommit överens om att samarbeta med fokus på Östersjöns miljö. Miljöfrågorna är gränsöverskridande, säger Johan Castwall som är vd för Stockholms Hamnar. Vi måste bli mer som Tyskland. Nicolas Sarkozy, president Frankrike. Kolla, nu drar Snabbtåg Motorvägar Broar Hamnar så gick Kina från u-land På samma tid som man i Sverige försökt borra sig igenom Hallandsåsen har Pekings tunnelbanelinjer byggts ut från två till fjorton. Kinesiska ingenjörer och arbetare har under de senaste tio åren flyttat gränsen för vad man trodde var möjligt. På bara några år har de byggt rikstäckande motorvägar och snabbtåg, stora hamnar och broar. Och varenda stad med självaktning drillar tunnelbana. Det är inte bara tempot och storleken som imponerar, utan även de rent fysiska utmaningarna; som att bygga dammar och järnväg på Tibets syrefattiga iskalla höjder. På samma tid som svenskarna försökt borra en tunnel genom Hallandsåsen har Peking gått från två till 14 tunnelbanelinjer. Men inget har symboliserat Kinas hopp från u-land till rymdålder så mycket som snabbtågen. Det första höghastighetståget sattes i trafik Efter bara fyra år har landet redan byggt världens största nät för höghastighetståg. Fakta Kinas största städer: Shanghai 18,7 miljoner Peking 15,8 miljoner Kanton (Guangzhou) 10 milj Shenzhen 8,6 miljoner Wuhan 8 milj Tianjin 7 milj Harbin 6 milj Till år 2020 var planerna att ytterligare fördubbla linjerna och exportera tekniken. Kinesiska tjänstemän pratade om att snart kunna åka snabbtåg från London till Peking på 48 timmar och statstyrda medier lyfte fram tågen som källa till nationell stolthet. Men samtidigt har oron börjat sprida sig att miraklet är byggt på lösan sand, eller snarare tofu. I Kina kallas nämligen fuskbyggen tofu-konstruktioner, efter den porösa bönosten. En nybyggd över 20 mil lång motorväg i Gansuprovinsen till exempel, fick tidigare i år stängas för reparationer bara tre månader efter att den öppnats. Kollisionen mellan två snabbtåg i Wenzhou i somras bevisade det man länge pratat om i järnvägsbranschen: Kina har tagit genvägar och slarvat med säkerheten. Efter en krock 9 stora infrastruktursatsningar i kina Syd-nordliga vattenavledningen. Ska leda vatten från Yangzifloden genom ett system av kanaler till torkdrabbade städer i norra Kina som Peking och Tianjin. Den östra och centrala rutten är mer än kilometer lång. Motorvägar. Under kommande fem år planerar Kina att anlägga kilometer motorväg 17 gånger mer än vad det totalt finns i Sverige. Kina har idag näst mest motorvägar i världen. It- och mobilnät. Fiberoptiska stamnät mellan provinserna har installerats. Kina har nu 500 miljoner internetanvändare och 747 miljoner användare av mobiltelefoner mer än något annat land. Flygplatser hade Kina 502 flygplatser. Peking har med sin terminal 3 som invigdes till Peking-OS 2008 fått världens största flygplats. Årligen påbörjas bygget av 20 regionala flygplatser. 20

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Byggbranschen är betydligt sämre än börsbolagen på att rekrytera kvinnliga chefer. I börsbolagens styrelser är andelen kvinnor 22,7 procent, mot endast

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Syftet med propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt,

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR Image size: 7,94 cm x 25,4 cm GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR BESTÄLL EN HÖGHASTIGHETSBANA! Kapacitetsbrist varierar över dygnet Kapacitet Kapacitetstak 00 06 12 18 24 Tid Marknadsefterfrågan

Läs mer

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625).

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625). 1(5) Trafikverket Ärendemottagningen Fredrik Brokvist, Söp Box 810 78128 Borlänge Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg 2011-08-30 5 miljarder kronor till järnväg och väg Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt

Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt www.pwc.com/se Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt Höghastighetstågutredningen, HH-tunnel samt ny metroförbindelse Malmö Köpenhamn, Fehmarn bält 2 Höghastighetstågutredningen På nationell nivå : Gunnar

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

väg E 45 Älvängen-Trollhättan x x väg Riksväg 73 Älgviken-Fors x x järnväg Haparandabanan x x 1015

väg E 45 Älvängen-Trollhättan x x väg Riksväg 73 Älgviken-Fors x x järnväg Haparandabanan x x 1015 Promemoria 2008-09-12 Näringsdepartementet Regeringens närtidssatsning på vägar och järnväg 2009-2010 Regeringen anser att det är viktigt att sätta fart på förbättringarna i trafiksystemet så att resultat

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite

Läs mer

Järnvägsbygge är också samhällsbygge!

Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Samhällsutveckling Samtliga trafikslag, fjärr-, gods-, region- och pendeltåg, efterfrågar ytterligare tåglägen. Därför behöver Västra Stambanan tillföras mer spårkapacitet

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 25 Fredag 10 september 2010. Gruvan i Aitik växer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 25 Fredag 10 september 2010. Gruvan i Aitik växer LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 25 Fredag 10 september 2010 NORRBOTTEN Gruvan i Aitik växer Förra veckan invigdes Nya Aitik utanför Gällivare. Nya Aitik är namnet på den utbyggnad som gruvbolaget Boliden gör i Aitik.

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. BESLUT 2013-04-29 Dnr: 12/02649 SAKEN Kaliber, P1, 2012-10-28, program om den svenska gruvnäringen; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

Säker, säkrare, SafeEnd

Säker, säkrare, SafeEnd Säker, säkrare, SafeEnd Fakta Birstaverken Birstaverken AB grundades 1961 och är ett verkstadsföretag med egen anläggning för varmförzinkning. Vår tillverkning och vårt huvudkontor finns i Sundsvall. Lokala

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,

Läs mer

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet Västlänken Marieholmstunneln Delfinansiering av nya Hisingsbron Kollektivtrafikbefrämjande åtgärder

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

ARENA FÖR INFRASTRUKTUR

ARENA FÖR INFRASTRUKTUR ARENA FÖR INFRASTRUKTUR Seminarium 3 Projektidéer som skulle kunna bli verklighet med alternativa lösningar www.arenaforinfrastruktur.se @arenainfra 1 Välkomna 2 Vad är Arena för infrastruktur? Aktörer

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik memo04.docx 2013-06-14 Uppföljning av fördubblingsmål Bakgrund, syfte och mål Partnersamverkan för

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626.

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Sammanfattning: Förslaget till nationell plan är väl

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga?

Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga? Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga? Asfalten är dålig på sträckorna med mitträcke. Att de har fler parkeringsfickor för att vila sig. De accelererar till 300 när de ska köra om och sedan

Läs mer

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Här är de samlade svaren från riksdagspartierna med motiveringarna till svaren på frågorna. Moderaterna Ja, Alliansen vill inom ramarna för vår

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Rapport om Mälarsjöfarten 2013

Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Sjöfarten är i allmänhet ett billigt och effektivt transportsätt. För vår verksamhet är en fungerande sjöfart helt avgörande Jan Gånge, VD, Cementa 2013 året då många började

Läs mer

Närvarande: Linda Wikström Copperstone Resources AB. Gunnar Rauseus Dannemora Mineral AB Lars Malmström Zinkgruvan AB

Närvarande: Linda Wikström Copperstone Resources AB. Gunnar Rauseus Dannemora Mineral AB Lars Malmström Zinkgruvan AB 1(6) SAMMANTRÄDESDATUM 2015-04-14 Närvarande: Linda Wikström Copperstone Resources AB Bengt Ljung Botnia Exploration AB Magnus Leijd Tasman Minerals AB Gunnar Rauseus Dannemora Mineral AB Lars Malmström

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad Bilaga 1 1/5 MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad I nedanstående tabeller kommer vi boende i Solna stad att beskriva hur framtida byggprojekt i

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Strategi för mer cykling

Strategi för mer cykling Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1318 av Stina Bergström m.fl. (MP) Strategi för mer cykling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av

Läs mer

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg.

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Banverkets säkerhetsarbete Banverket har som mål att skapa ett transportsystem som både ur

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Trelleborgsbanan. Snart kommer tåget!

Trelleborgsbanan. Snart kommer tåget! Trelleborgsbanan Snart kommer tåget! Ett Pågatåg varje halvtimme När Trelleborgsbanan öppnar i december 2015 kommer Pågatågen att gå varje halvtimme mellan Trelleborg och Malmö via de nya stationerna i

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Varför översyn och förändringar?

Varför översyn och förändringar? Varför översyn och förändringar? Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg

Läs mer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef

Läs mer

Järnvägsentreprenörerna Balfour Beatty Rail och Strukton Rail samordnar personella och maskinella resurser

Järnvägsentreprenörerna Balfour Beatty Rail och Strukton Rail samordnar personella och maskinella resurser Balfour Beatty Rail AB - 2010-05-19 Järnvägsentreprenörerna Balfour Beatty Rail och Strukton Rail samordnar personella och maskinella resurser Balfour Beatty Rail AB meddelar idag att för att vinna kostnadseffektivitet

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2013

Ranking av företagsklimatet 2013 Ranking av företagsklimatet 2013 Ett bra företagsklimat Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar jobb,

Läs mer

GRUVBRYTNING I NORRA KÄRR. Här finns grunden för framtidens teknik

GRUVBRYTNING I NORRA KÄRR. Här finns grunden för framtidens teknik GRUVBRYTNING I NORRA KÄRR Här finns grunden för framtidens teknik Världen behöver Norra Kärr Strax norr om Gränna, öster om E4:an, ligger Norra Kärr. Här finns världens fjärde största fyndighet av sällsynta

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer