Innehåll. Hälsan i centrum

Transkript

1 MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Hälsan i centrum Årgång Nr 3 Medlemsblad för Distriktssköterskeföreningen. Utkommer med 4 nummer per år (mars, juni, oktober och december). ISSN Omslagsbild: istockphoto Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund Redaktionskommitté Leila Haapaniemi leila.haapaniemi@distriktsskoterska.se Farideh Jam farideh.jam@distriktsskoterska.se Ylva Wendle Sundbom ylva.sundbom@distriktsskoterska.se Mona Jonsson mona.jonsson@distriktsskoterska.se Prenumerationer: Lisbeth Andersson lisbeth.andersson@distriktsskoterska.se Distriktssköterskeföreningen Ordförande: Kristina Hesslund Krokusvägen 14, Göteborg Telefon: kristina.hesslund@distriktsskoterska.se Vice Ordförande: Annika Wall Stockholm Telefon: annika.wall@distriktsskoterska.se Kassör: Lisbeth Andersson Pilgatan 8, Falköping Telefon: bostad lisbeth.andersson@distriktsskoterska.se Postgiro: Bankgiro: Medlemsavgift 240: (Studerande/pensionär 100: ) Innehåll 2 I Fokus 5 Riskbruk Uppmärksamhetsvecka 45 och 47 8 Blommorna i Falu Hemsjukvård 11 Ny artikelserie Min vardag som Distriktssköterska 36 Umeåforskares upptäckt lovar unikt läkemedel mot svårläkta sår 39 Bokrecensioner 40 Styrelse och redaktionskommitté DSF, Kalendarium Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan, Annonser: Mediahuset i Göteborg AB Helen Semmelhofer Göteborg Telefon: Layout: Peo Göthesson Tryckt hos Åkessons Tryckeriaktiebolag, Emmaboda. Tel MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI LICENSNUMMER LICENSNUMMER LICENSNUMMER

2 I Fokus Distriktssköterskans vardag Mycket är tungt men det finns som tur är oftast ändå tid för lite skratt Efter en sommar som inte går till historien som den varmaste och soligaste har vi nu kommit en bit in i hösten. Då är det kanske dags att påminnas om hur det var innan semestern! På fullmäktige i våras bad redaktionskommittén om berättelser från distriktssköterskans vardag. Det här numret handlar till stor del om måndag den 28 maj. Det var Annandag Pingst och för några år sedan var detta en helgdag. I år var det en vanlig måndag, men kanske ändå inte vilken dag som helst varje dag är på något sätt unik. Den 28 maj var jag i Stockholm på första mötet med referensgruppen för Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor Ett projekt för att implementera Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som leds av Svensk Sjuksköterskeförening. Både sjuksköterskor och läkare har levnadsvaneprojekt. Läkarna har delat upp arbetet utifrån olika specialiteter men sjuksköterskorna har istället indelat sig efter de olika levnadsvanorna som riktlinjerna tar upp: tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet. Det har varit roligt och intressant att läsa alla vardagsbeskrivningar. Vilket spännande och variationsrikt yrke vi har! Någon av författarna i tidningen beskriver vårt yrke som ett självständigt, stimulerande och mångfacetterat arbete som kräver en bred kunskap. En del studenter har spontant sagt jag visste inte att man kunde arbeta med sånt som distriktssköterska! Som distriktssköterskor träffar vi människor i alla åldrar och i olika skeden i livet. Vi kan arbeta på många olika arbetsplatser: vårdcentraler, BVC och i hemsjukvård, på skolor och företag, i sjukvårdsrådgivning, med utbildning m.m. Vi arbetar på små och stora orter även det gör att arbetet skiljer sig åt. Många berättelser speglar tyvärr en stressig arbetssituation och en känsla av att inte räcka till. Vi förväntas lösa det mesta men har ont om tid för att göra ett kvalitativt bra arbete. Vi har mycket telefontid, inte bara för rådgivning utan även för tidbokning till vårdcentraler. Det finns en stor frustration över hur vi ska lösa behovet av läkartider som inte finns. Om någon är sjuk eller ledig får vi inga vikarier. Det kan vara svårt att få livet att gå ihop med arbete, familj, vardagsliv och föreningsliv. Arbetsdagarna blir långa, ofta med sena eftermiddagar. Vi har också mycket administrativt arbete när allt ska dokumenteras. Förutom journalerna har vi olika register, websidor för läkemedel, hjälpmedel etc. Mycket är tungt men det finns som tur är oftast ändå tid för lite skratt. Det är viktigt att vi får berätta om de dråpliga situationerna för varandra - men också prata av oss om de tunga. Vi måste försöka få tid till reflektion och fortbildning. Vi får inte heller glömma avkopplingen efter arbetsdagen. Det kan vara att cykla/gå hem, lyssna på musik eller se på film, träna, äta tillsammans. Jag tror också att det är viktigt att vi får fortbildning i vårt yrke. Det kan vara svårt att påverka arbetsgivarens ekonomiska situation men jag hoppas att våra chefer inser att vi måste på kompetensutveckling för att orka fortsätta att göra ett bra arbete. En kompetensutveckling kan vara DSF:s kommande kongress Distriktssköterskans vardag och framtid som blir i Uppsala april Jag hoppas också att jag träffar en del av er på ordförandedagarna i oktober. Kristina Hesslund Ordförande för DSF i Sverige kristina.hesslund@distriktsskoterska.se 2 Hälsan i Centrum 3 12

3 LOKALFÖRENINGAR HALLAND Distriktssköterskeföreningen i Halland inbjuder till höstmöte torsdagen den 18 oktober kl på Falkenberg Strandbad Maria Ewald från Smith & Nephew kommer och föreläser för oss om sårvård med tyngdpunkt på deras undertrycksbehandling PICO Kvällen avslutas med en god middag i restaurangen VÄLKOMNA TILL EN TREVLIG KVÄLL TILLSAMMANS Kostnad 75 kr. Anmäl Er genom att skicka ett mail till jeanette75@telia.com. Skriv namn, telefon och ev specialkost. Annons Hälsan i Centrum

4 Annons

5 RISKBRUK Hur tänker du agera? Uppmärksamhetsvecka 45 och 47 Distriktssköterskors samtal om riskbruk av alkohol och tobak gör skillnad och är både kostnadseffektivt och ger goda resultat. Riskbruk alkohol vecka 45 Vi distriktssköterskor behöver bli duktigare på att identifiera ett riskbruk av alkohol och kunna erbjuda ett rådgivande samtal. I samtalet används motiverande strategier som ger motivation till mer hälsosamma alkoholvanor. I år har Nätverket levnadsvanor, Svensk sjuksköterskeförening, Temagrupp Alkoholprevention inom det nationella HFS- nätverket (Hälsofrämjande sjukvård) tagit initiativ till en nationellt samordnad vecka 45 i samarbete med bl.a. Statens Folkhälsoinstitut. För att få så bred genomslagskraft som möjligt har kontakt även tagits med en rad verksamheter både inom hälso- och sjukvården och andra verksamheter i samhället som i någon omfattning arbetar med ett alkoholförebyggande perspektiv. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder beskrivs tre typer av rådgivning. Enkla råd som oftast tar mindre än 5 minuter, det kan bl.a. handla om faktainformation, broschyrer eller hänvisning. Rådgivande samtal som tar cirka minuter och där motiverande strategier används (rekommenderas vid riskbruk alkohol). Kvalificerat motiverande samtal som är mer omfattande och behandlaren har utbildning i ämnet samt utgår ifrån en strukturerad behandling som t.ex. bygger på Kognitiv beteendeterapi (KBT). Alkoholvanor är den levnadsvanefråga som i studier har visat sig vara svårast att ställa. Vecka 45 är till för att frågan om alkoholvanor ska bli självklar att ställa och få alla att tänka till om sina alkoholvanor och alkoholens konsekvenser. Foto: Dominic Morel. Du har möjlighet att ta vecka 45 som en möjlighet till mer aktiviteter kring alkoholvanorna. Veckan kan också användas för att utveckla det preventiva arbetet kring alkohol. Du kan fundera över hur ditt arbete ser ut. Väntrumsmaterial som utställningar med standardglas och informationsmaterial brukar vara tilldragande och uppskattat. Material som affischer, broschyrer och foldrar kan beställas kostnadsfritt med tillägg av portokostnad hos www. fhi.se Hur ställer jag frågan till patienten? Det är en nationell uppmärksamhetsvecka kring alkohol, är det ok om vi kan samtala lite om dina alkoholvanor? Du som distriktssköterska inväntar patientens svar innan du fortsätter osv. Hur många standardglas dricker du under en vecka? Hur många glas dricker du vid ett och samma tillfälle? Vad gör du som distriktssköterska efter att ha ställt frågan om veckokonsumtion och berusnings-dricka? Initiera samtal. Rådgivande samtal. Vart kan du hänvisa förutom det som står i samverkansplanen? Alkoholhjälpen är självhjälp som har olika program. Alkohollinjen är till för dig som funderar över dina eller någon annans alkoholvanor. Rådgivning sker per telefon och är kostnadsfri. Du kan vara anonym. Ring Var kan du som distriktssköterska få stöd för samtalet? Nätverket levnadsvanor Samtalet om riskabla levnadsvanor, SOMRA är ett interaktivt kunskapsstöd om Motiverande samtal (MI), FHI. Lokala utbildare i ditt landsting hur du kan samtala, Motiverande samtal MI. Susanne Hellström Distriktssköterska, vårdutvecklingsledare Riskbruk alkohol, Centrum för Allmänmedicin, Stockholm/arbetsgruppen vecka 45 Hälsan i Centrum

6 RISKBRUK Tobaksfria veckan vecka 47 Tema för årets tobaksfria vecka 47 är Tobacco industry interference d.v.s. tobaksindustrins inblandning i arbetet med att minska tobaksbruket. Den globala tobaksepidemin dödar nära 6 miljoner människor varje år av vilka cirka är utsatta för passiv rök. Om vi inte agerar så kommer 8 miljoner människor att dö 2030 varav 80 % i lågeller mellaninkomstländer. I Sverige är det också de grupper som har det sämst som röker mest och blir därmed sjuka av sin rökning. Viktiga politiska insatser kan vara varningsbilder på cigarettpaket, neutrala cigarettpaket och försäljningen av cigaretter under disk. Vi vet att cigaretterna som inte är synliga i butiken skyddar barn och unga från att börja röka. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal till alla som röker och önskar sluta. Detta innebär att patienter som besöker vårdcentraler/mottagningar har rätt att får ett strukturerat stöd. Runt om i landet finns fortbildning för dig som är distriktssköterska och vill arbeta med tobaksavvänjning. Läs mer på: och där kan du också hitta en del bra material. Via kan du beställa material att använda under tobaksfria veckan. Interaktiv utbildning i hur man använder det motiverande samtalet inom tobaksprevention kan du hitta på Lena Lundh distriktssköterska och FPU ledare på Centrum för Allmänmedicin Stockholm. Lena.k.lund@sll.se Annons 6 Hälsan i Centrum 3 12

7 LOKALFÖRENINGAR VÄRMLAND Distriktssköterskeföreningen i Värmland anordnar Distriktssköterskans dag med fokus på äldre Datum och tid: kl Plats: Clarion hotell Plaza, Västra Torggatan 2 i Karlstad Program: BraVå Kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg om den äldre Mitt arbete som demenssköterska i kommunen/sylvia Asplund, demenssköterska, Forshaga kommun Hörselnedsättning hos äldre/per-inge Carlsson, läkare ÖNH-kliniken Centralsjukhuset Karlstad Äldre och läkemedel/hans Dahlberg, överläkare Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad Kostnad: 100 kr för pensionärer 200 kr för medlemmar 500 kr för icke medlemmar (Kostnaden inkluderar lunch och fika) Anmälan: Anmälan sker via inbetalning på plusgironummer , ange namn och per-sonnummer. Sista anmälningsdag, 30/ Platserna är begränsade, så boka i tid för att undvika besvikelser. Information via mail: anne-marie.carlsson@liv.se tfn: Varmt välkomna önskar Distriktssköterskeföreningen i Värmland! Hälsan i Centrum

8 LEDARSKAP Blommorna i Falu Hemsjukvård Det informella ledarskapet En vacker hösthelg i oktober 2011 hade jag förmånen att få delta vid distriktssköterskeföreningens årliga ordförandedagar. Det var en härlig stämning och mycket intressanta föreläsningar. Jag lyssnade på föreläsningen om ledarskap och fick tips om nya infallsvinklar och vad man behöver tänka på i ledarskapet. Innan denna helg tillfrågades jag om jag ville säga några ord om mitt arbete som avdelningschef och distriktssköterska på Falu Hemsjukvård. Vinklingen skulle vara det informella ledarskapet. Det informella ledarskapet betraktas ofta som något negativt. Det kan växa fram när ledningen är svag, otydlig, eller när personalen drar åt olika håll istället för att båten ros mot ett bestämt mål. Vid organisationsförändringar är inte alltid målet tydligt, särskilt inte när det samtidigt är ekonomiska åtstramningar. Jag tänkte på några informella ledare som jag träffat på under mina 32 år som sjuksköterska. Bland annat var det en kollega som var den som bestämde om man skulle få semester eller inte, och ifrågasatte sökta ledigheter. Hon hade total kontroll på detta, fastän hon självklart inte ansvarade för att bevilja ledigheterna. Jag tror det hämmade en del från att till exempel ta ledigt för studier. Det ska ju vara ledningens beslut. Det kan också vara personer som har lösningar direkt när ett problem tas upp till diskussion. De har ett svar, som kan vara: det har vi provat förut och det gick inte, eller det gör vi bara om vi får löneförhandla. Ibland är det dessa talföra personer som sätter ribban, och hämmar andra kreativa lösningar genom att alltid tala först i stället för att vänta in dem som behöver lite längre betänketid. Den första som yttrar sig i en fråga får ofta lätt gehör för sina synpunkter. Ett sätt att förbättra detta är att medvetandegöra dessa starka personer om sin makt. Då kan de träna på att släppa fram andra. Det är viktigt att låta alla komma till tals. Man kan ha turordningslista, eller lyfta fram kloka personer om någon blir för dominerande. Detta kan alla i gruppen hjälpa till med. Det är ofta en fördel om olika infallsvinklar förs fram, när ett problem ska lösas. Man kan se det informella ledarskapet på ett mer positivt sätt också. Alla i en arbetsgrupp påverkar faktiskt hur arbetsgruppen fungerar. På min arbetsplats Falu Hemsjukvård är jag glad att det är så många informella ledare. Man kan också se personerna som olika roller i en grupp. Alla medarbetare påverkar faktiskt hur en arbetsplats fungerar. Att den fungerar bra och att det är rolligt att gå till arbetet är viktigt. Dels för patienterna men också för att kunna utveckla verksamheten, behålla personal och rekrytera ny, samt för att klara av besparingar och omorganisationer. En stark, professionell, personalgrupp där man lyfter fram varandras styrkor är nödvändig för att en verksamhet skall hålla på sikt. Tillsammans är vi personal starkare än vi är som enskilda individer. I temaarbete kan vi göra fina insatser inom omvårdnad och medicinska insatser som förbättrar patienternas livskvalitet och vården i livets slut. Jag valde att likna vår personalgrupp som en blombukett, där varje blomma kan ses som en informell ledare. Alla blommor behövs för att buketten ska komma till sin rätt. För att buketten ska blomma ännu mer behövs näring, så som till exempel utvecklingsdagar och möjlighet till fortbildning på olika nivåer. Blommorna i Falu Hemsjukvård Viola: Mycket lång erfarenhet som distriktssköterska. Har flera fortbildningar, och är van att ta beslut och lösa problem. Stort stöd för Rosa, IVA sjuksköterska sedan 20 år. Men Rosa kan mycket som Viola, trots sin långa erfarenhet som distriktssköterska, inte kan. Rosa leder oss på rätt väg när det gäller subcutan venport, CVK och piccline. Hon är också van att hantera krisreaktioner i akuta situationer. Iris, också IVA sjuksköterska sedan mer än 20 år. Sprider lugn. Är patientsäkerhetsombud vi tittar på händelser, system och inte på person. Iris lär oss att det tekniska inte är svårt. 8 Hälsan i Centrum 3 12

9 LEDARSKAP Dorotea: Den fackliga representanten. Här kan det bli tufft så här kan vi inte ha det, finns det något tak? Viktig person som företrädare för en hållbar arbetsplats. Vi förenas i samverkan. Linnea kommer med kloka tankar och nya synvinklar. Är hon för snäll? Det är bra med en informell ledare som drar åt det hållet, det balanserar de mer regeltrogna och det som vill att det ska vara exakt lika. Veronika, det är distriktssköterskan med magisterexamen som sköter allt med studenter och Högskolan. Leder målinriktat till nya kunskaper. Handledarutbildning och kandidat- eller magisterexamen höjer kvaliteten på den kliniska utbildningen, i enlighet med högskolans krav. Malvorna, de ser till att det blir trivsamt, att det finns kaffe. Vi pratar inte bara jobb. Kamomilla lyckas att övertyga alla det är just det här materialet/dessa västar/denna bil vi ska ha. Bella Donna: Estetisk omvårdnad; vad är det? Snygga bandage, man gör rätt från början, professionellt förhållningssätt. Några citat innan vi startade vår verksamhet: Nu får vi äntligen arbeta som vi ska med helhetssyn, omvårdnadsplan och mål, där patienten/närstående är delaktiga. Åsa, dsk 15 år, innan dess kardiologen m.m. Härligt att få arbeta i en sjuksköterskeledd organisation Sefija, sjuksköterska på kirurgen 20 år, blir klar dsk Det var en stor förändring som genomfördes i Falu primärvård Under de två senaste åren har det arbetats på olika nivåer för att få fungerande rutiner i hemsjukvården. Länsövergripande och lokala arbeten pågår nu inför den planerade kommunaliseringen. Det blir en utmanande höst 2012, med intensiv planering inför detta. Personalen kommer att erbjudas tjänst i den kommunala hemsjukvården och ges möjligheter att delta i olika arbetsgrupper. Det blir ett arbete som ska genomföras samtidigt som den kvalificerade hemsjukvården skall fungera, vilket den kommer att göra tack vare den mycket kompetenta personalen. Förhoppningen är att det är viljan att arbeta med hemsjukvård och förbättringar av den, gör att flertalet väljer att gå över till den kommunala hemsjukvården. Har du erfarenheter från kommunaliseringen i din kommun/ditt län? Tag gärna kontakt med mig så kan vi utbyta erfarenheter. Läkarna, är de Salix? De livsviktiga varje dag, 75 mg (!) De vet och kan mycket, tar ofta mer plats. Behöver också lyftas fram ibland, men andra gånger hålla sig tillbaka. De kan känna sig ensamma i den stora sjuksköterskegruppen. De är medicinska ledare, men vi distriktssköterskor ska lyfta fram våra medicinska kunskaper mer. Varje blomma i buketten bidrar till helheten; att ge kvalificerad och patientsäker hemsjukvård, och till att arbetsplatsen ska vara utvecklande och trivsam. Just denna bukett innehåller i detta sammanhang sjuksköterskeblommor. Självklart finns i en större bukett sjukgymnaster och arbetsterapeuter och andra vårdgivande blommor som behövs för att hemsjukvården ska fungera! Lite om Falu Hemsjukvård. Falu hemsjukvård startade sin verksamhet hösten 2010, då det kom beslut att hemsjukvård inte skulle ingå i vårdcentralernas uppdrag. Det är cirka 200 patienter inskrivna. Personalen består av 16 sjuksköterskor, varav cirka hälften är distriktssköterskor. Två läkare, en sekreterare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter ingår också i organisationen. Vi har 11 bilar och det är 6 mil till den som bor längst bort. Vi samarbetar med 27 hemtjänstgrupper, assistentgrupper, 6 vårdcentraler, lasarettet, ambulansen, kyrkan, brukarråd, anhörig-stöd/-vårdare, demensgrupp, vårdplaneringsteam, specialiserad palliativ vård, övrig hemsjukvård i länet, korttidshem och ungdomsboende m.m. Förutom det direkta patientarbetet arbetar vi med patientsäkerhet, strukturerade läkemedelsgenomgångar, delegeringar, Senior Alert, Palliativa registret, Nutrition och diabetes m.m. Marianne Spante marianne.spante@bredband.net MARIANNE SPANTE Arbete: Avdelningschef på Falu Hemsjukvård som drivs med landstinget som huvudman. Skall under hösten 2012 arbeta som projektledare för kommunaliseringen av hemsjukvården i Falun. Det är planerat att Dalarnas hemsjukvård skall kommunaliseras i början av 2013, under förutsättning att beslut om detta tas i 15 kommuner och i landstinget Dalarna. Utbildning: Distriktssköterska sedan 19 år. Gick utbildningen Avancerad specialistsjuksköterska (nurse practitioner) i Skövde Har påbörjat magisteruppsats tillsammans med kollega och blivande distriktssköterska Sefija Melkic Larsson, Falu Hemsjukvård. Ämnet för enkätstudien är: Hemsjukvårdens kvalitet sett ur patientens perspektiv. Distriktssköterskeföreningen Dalarna: Medlem i styrelsen sedan några år. Hälsan i Centrum

10 Annons

11 Ny artikelserie: Min vardag som Distriktssköterska Tusen tack till alla distriktssköterskor som bidragit med innehållet till Hälsan i Centrum nummer 3, Vi kommer att minnas Distriktssköterskans dagbok måndag 28 Maj 2012 resten av våra yrkeskarriärer som en bekräftelse på vårt stimulerande och mångfacetterade arbete. När man läser samtliga artiklar får man inblick i att vi utför ett arbete vars dagar är till viss del lika men ändå inte. Våra möten med människor är så olika. Vi är olika individer som reagerar olika i olika situationer och därför bli arbetet mer intressant och lärorikt. Våra senaste diskussioner, både i föreningsarbetet och på arbetsplatser har handlat om hur och till vilka vi ska marknadsföra vår breda kompetens. Detta nummer av tidningen är ett gott exempel på att vi kan hantera vårdsituationer i alla lägen och att vårt yrke är en mycket bra plattform i olika vårdsituationer. Vi är och kommer alltid att vara stolta över vårt yrke och vår utbildning. Hoppas våra nyexaminerade distriktssköterskor har samma känsla. Vi på redaktionen önskar alltid att få fler artiklar ifrån er, skicka in material som ni tycker att vi andra ska ta del av, det gör din tidning mer intressant. Farideh Jam Redaktionkommittén Ingrid Lörd Laröd 28 maj Dagen börjar med en rivstart, flera omläggningar bokade på telefontiden. Vi har haft en intensiv period ända sedan före påsk, så det har blivit mycket övertid på sistone. Efter att ha lagt om och lindat ett par bensårspatienter så kommer E92 år, hon önskar också få sitt ben omlagt och lindat då det åter uppstått ett litet sår. Jag tror att hon slarvar med sin kompressionstrumpor. Hon är inte direkt ledsen över att få komma till mig en gång i veckan. Jag duschar benen och smörjer, lägger om och lindar. Under tiden pratar vi om vad som händer både lokalt och i världen. Jag tror att vi båda uppskattar våra samtal. Hinner ta en snabb kopp kaffe, det blir utan banan idag. Frukten kommer inte förrän framåt lunch. Sedan fortsätter dagen med omläggning och provtagning ur Piccline. Och nästa patient har en nefrostomi som skall läggas om. Detta är ju de patienter som är svårast sjuka och det känns angeläget att ge dem lite extra tid så de hinner prata om de vill. Före lunch har jag ett par små nyfödda som skall vägas. Det är ju inte bara att väga utan det är viktigt att ta sig tid så föräldrarna kan få fråga och att vi kan diskutera eventuella problem och ge den information som föräldrarna efterfrågar. Mellan besöken försöker jag hinna ringa upp alla som talat in meddelande på telefonsvararen. Lunchen består av rester från söndagens middag. Vi har ingenstans att gå för att äta man får alltid ha mat med sig. Eftersom det är måndag har vi APT mellan 13 och 14. Idag går vi igenom det vi pratade om på vår utvecklingsdag förra veckan och hur vi skall lägga upp våra hälsofrämjande arbeten. På eftermiddagen har jag bokat in några 5 ½åringar som skall vaccineras inför skolstarten. Det är alltid lite vemodigt att lämna över barnen till skolhälsovården. En av dessa familjer har jag känt i flera år eftersom det är deras tredje barn som skall börja skolan. Det är en av de saker som gör att jag tycker att jag har världens bästa jobb. Att få lära känna familjerna och skapa bra relationer med dem. När klockan hunnit bli skall vi börja vaccinera med Gardasil. De flesta tjejerna skall ha dos 2 men det kommer någon som skall ha sin första. Det är ett himla liv i väntrummet vissa tjejer är oroliga och har sina föräldrar med. Andra skall hålla varandra i handen och ibland är det mycket diskuterande innan man väl kommer till vaccinationen. Det gäller att vara lugn och lite bestämd för att styra upp situationen. Klockan hinner bli innan jag och min kollega har dokumenterat och låst och larmat. Innan vi skiljs åt säger vi att så här vill vi inte jobba framöver. Även om man tycker om sitt arbete och trivs med att möta patienterna så är tempot för högt och kraven på att producera för höga. Sedan hälsovalets genomförande är det bara ekonomin som är i fokus och hur vi som jobbar i verksamheten har det har ingen betydelse. Ingrid Lörd VC Laröd Hälsan i Centrum

12 Fanny Djurström Jönköping Jag är 39 år och har varit sjusköterska i 17 år och distriktssköterska i 10 år. För tillfället arbetar jag på en vårdcentral i en mellanstor stad i Sverige. Under mina snart 7 år på denna arbetsplats har jag arbetet med hemsjukvård, distriktssköterskemottagning, hjärtsviksmottagning och telefonrådgivning. Sedan en månad tillbaka är jag nu placerad på läkarmottagningen efter att i flera år haft min utgångspunkt från distriktssköterskemottagningen. Min arbetsdag börjar kl Jag är då ombytt och klar för att starta dagen. Det är måndag morgon och jag vet att det kommer vara ett hårt tryck i telefonen idag. En riktigt tuff dag tar vi emot cirka 250 samtal. Jag startar datorn och loggar in på fem olika program. Vi har ett program som heter TeleQ vilket innebär att jag ser vilket telefonnummer jag ska ringa och vilken tid jag skall ringa men inte vem jag ringer upp. Jag tar emot ett eller två samtal och sedan kl har all personal på läkarmottagningen ett snabbmöte för att gå igenom dagen. Därefter börjar jag att ta emot det ena samtalet efter det andra. Det är en bra dag. Våren är här och de flesta förkylningarna har gått över. Våren är så pass långt gången att de som är pollenallergiska har börjat med sina medicineringar och mår relativt bra. Vi ligger i fas! Det innebär att vi håller tiderna och vi ringer upp patienterna på de tiderna de blivit angivna enligt TeleQ-programmet. En dålig dag kan det hända att vi ringer upp en timme senare än angiven tid. Det är inte roligt och upplevs mycket stressande. Positivt är att vi är bra bemannade. Vi har en distriktssköterska och en undersköterska som är ute på mottagningen, vilket innebär att jag inte behöver gå ifrån telefonen för att hjälpa till med till exempel inhalation, EKG eller operation. Fika klockan Ett måste. Återigen samtal till kl Då samlas alla distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor för att sammanställa hur dagen går. Är det mycket? Har vi några läkartider kvar att erbjuda patienten? Hur löser vi resten av dagen med mera. Lunch kl Samtal med härliga kollegor och alltid ett gott skratt med någon. Återigen samtal Klockan börjar SIM-mottagningen. Idag har jag två öronspolningar, en bedömning av finger och en omläggning. Jag konsulterar läkare då en av patienternas öra inte har vax men patienten upplever ändå en hörselnedsättning. Läkare skriver remiss till öronspecialist. Fingret är ingen fara med, men en orolig mamma. Såret på benen är ett klassiskt bensår som inte läkt på fem veckor trots att patienten lagt om med salvkompress och lindor. Lägger om och bokar in patienten på distriktssköterskemottagningen där man senare gör ankeltrycksmätning och fortsatta omläggningar. Roligt att träffa patienter. Att se dem, att ta på dem, att kommunicera med dem. Åter igen samtal. Snabb fika. Kommer en ung kvinna, 39 år, med bröstsmärtor. Tar EKG, saturation, blodtryck och puls och läkarbedömning. Ingen fara. Skönt. Återigen samtal till klockan slagit 16,30. På eftermiddagarna kommer de långa och jobbiga samtalen. Då är dagen slut och det är dags att byta om och ta bussen hem till de små. Ja, så var det idag. Sammanfattning; Många samtal, lagom med stress, roligt med mottagning, inga större problem. Fanny Djurström VFU-ansvarig Länssjukhuset Ryhov 12 Hälsan i Centrum 3 12

13 Birgitta Stål Växjö Måndagen den 28/5. Hela förmiddagen var inbokad med läkarmottagning på BVC. Tillsammans med en erfaren BVC-läkare gjordes många trevliga möten med barn i åldrarna 6 v, 6 mån, 12 mån, 18 mån samt några 5 ½ åringar som var på sitt sista BVC besök. Det är så härligt att ha förmånen att kunna följ barn och familjer från några dagar gamla till sista besöket som är vid 5 ½ år. Att se barnen utvecklas och växa. Därefter var det en välbehövlig lunch. Eftermiddagen började med några telefonsamtal som talats in på röstbrevlådan under förmiddagen. Därefter var det blandade BVC besök ex. 10 mån, nyfödd tillväxt, där en liten bebis hade fått igång mammas amning och nu vänt upp fint i vikt, alla i rummet tillfredsställda. Matprat med en sjumånaders bebis, där familjen kommer från Irak, pappa kan ganska bra svenska. Men med broschyrer och Google translate kan även mamma vara med i samtalet. Vissa besök brukar jag använda telefontolk också. De sista två timmarna användes till att kalla barnen som ska komma på besök i juli samt att förbereda en ny föräldragrupp med start i slutet av juni. Ännu en dag gången på en BVC-mottagning, där de absolut allra flesta dagar är otroligt stimulerande och positiva. Och dessa härliga barn som ger en så mycket energi. Med hälsningar från en BVC sköterska i Småland. Birgitta Stål Distriktssköterska Carema Vårdcentral Hovshaga, Växjö Birgit Skövde En dag på Sjukvårdsrådgivningen VGR i Skövde. Vårt uppdrag är att ge råd i medicinska frågor, kunna hänvisa till rätt vårdnivå vid rätt tidpunkt, kunna ge egenvårdsråd och informera om vart man kan vända sig vid olika frågor. Datorn och vår egen kunskap och erfarenhet är arbetsredskapen. Efter ett hej till alla som jobbar, vi går om lott då vi har verksamhet dygnet runt, loggar man in i datorn. Vi har en kort samling och fördelar raster och pratar om det har hänt något speciellt, planerade driftstopp eller vad som helst. Det tar en stund innan alla program startat och hörlurarna kommer på plats sedan dags för första samtalet. Samtalen är allt ifrån rena nummerupplysningen till de mest avancerade psykiatrisamtalen, stort som smått. Vi erfar att samtalen ökar, att många i samhället har en uppfattning att det är bäst att ringa för säkerhets skull, man litar inte på egen bedömning eller vill att någon annan tar ansvaret. Vi upplever också att vi kan göra väldig nytta för många, ge råd, trygghet, lugna och hänvisa rätt direkt. Det är en ungdom som haft analsex och blöder, det är mamman som ringer om det febriga barnet, de som blivit bitna av fästing, barnet som fått många myggbett. Damen som behandlas med cellgift och nu fått feber. Många misstänkta skelettskador, åkt skateboard, trillat från stegen. Sårskador, sågat sig, skurit sig, gått in i en skåpsdörr. En man som har jobbigt att andas men vet inte hur han ska göra då han sköter sin sjuka fru som han inte kan lämna. Ambulansen ringer, står hemma hos en avliden vill ha ut beredskapsjouren för konstaterande av dödsfall. Man som har så ont i magen, känner inte igen det som magkatarr, det har nu suttit i 3 timmar. Sonen som ringer om fadern som opererat ljumskbråck och är svart på pungen och på ena handen. Pojkvännen som ringer för tjejen som bara gråter. Den gravida i vecka 28 som har ont i magen. En ungdom som har så ont i halsen, är snuvig och hostig. Damen som har ont i ryggen med ischiasbesvär. Frun som ringer för maken som har så ont i bröstet. Killen som sprungit maratonlopp och har Coca-cola färgad urin. Vi använder rådgivningsstödet i datorn som hjälp i vår bedömning, ibland rådgör man med kollegor ibland får man ringa jourläkare och rådgöra. Vi använder och söker olika websajter på nätet, t.ex. internetmedicin, FASS, Giftinformationens hemsida, Smittskyddet, vi googlar m.m. m.m. Vi har många patientkontakter med varierande frågeställningar vilket ger ett väldigt omväxlande arbete. Birgit Hälsan i Centrum

14 Annika Wilhelmsson Svenstavik Min arbetsdag 28 maj startar i hemmet med väckning av två tonåringar, packning av fotbollskläder och 5 liter hummus (det var religionsdag på skolan). Ungarna på skolbussen och sen iväg till Svenstavik. Jag och mina kollegor på hälsocentralen ska till Östersund och få uppdatera oss om nyanlända som är ett samlingsnamn för flyktingar, kvotflyktingar, asylsökande och kärleksinvandrare. Det ska handla om vaccinationer, tbc, hälsosamtal m.m. Vi känner oss förväntansfulla då vi tycker vi är nybörjare på mycket och det har varit mycket som varit otydligt. Vi fikar en god och välbehövlig smörgås (frukosten är redan 3,5 timmar bort för en som har lång resväg). Dagen infriar dock inte mina förväntningar. Det visar sig att vi inom samma landsting hanterar dessa nyanlända olika t.ex. vad gäller provtagningar, främst då titar. Hos en del tar man titrar på flera vacciner och erbjuder gratis kompletterande vaccin och hos en del får de nyanlända betala vaccinet själva (vilket de då inte gör p.g.a. kostnaden). Arbetet man lagt ner kan många gånger kännas ogjort och frustrerande sådana gånger. Oklart känns det också huruvida lungröntgen ska göras och vid vilken ålder för att hitta tbc. PPD sätts av distriktssköterskor på både barn och vuxna ute i en glesbygdshälsocentral men inte på en annan då underlaget känns för få för att bli rutinerad på detta. Frågor som vem som ska bära kostanden; primärvård eller sjukhusklinik dyker upp i flera sammanhang. Vad är förankrat och hos vem? Kan vi inte centralisera kompetensen (förr fanns hälsoportalen som fungerade alldeles utmärkt)? Nu är vi många enheter som hanterar ett mindre antal nyanlända så ingen blir riktigt bra på det. Vi styr åter bilen mot Svenstavik och vår arbetsplats som hunnit stänga för dagen. Annika Wilhelmsson Distriktssköterska Svenstaviks hälsocentral Jennie Stenström Falkenberg Hej, så här såg min dag ut den 28/5. Jag arbetar på en privat vårdcentral i Falkenberg, Hallands län adminstration telefonrådgivning och bokning av patienter fika fyra hembesök ( PK-prov, PK-prov samt såromläggning, såromläggning samt ögondroppar) lunch adminstration distriktssköterske-mottagning (bl.a. sårkontroll och uppföljning, blodtryck, injektion, såromläggningar, lindning av ben, sårodling samt suturtagning) Tar även emot telefonsamtal till distriktsköterske-mottagningen fika akut hembesök, byta KAD telefonrådgivning Med vänliga hälsningar Jennie Stenström Distriktssköterskans Ryggsäck Du kan nu beställa distriktssköterskeföreningens specialgjorda ryggsäck. Beställningen görs via styrelsen i din lokala förening. Kostnad för ryggsäcken: 200 kronor + ev. frakt. 14 Hälsan i Centrum 3 12

15 Anette Engberg Ekedahl Havdhem, Gotland Måndagen 28 maj började med en liten promenad med våra tre glada hundar. Passade lite extra på den minsta, Alice, eftersom hon gärna vill rymma ner i skogen för att jaga rabbisar. Freja, den yngre bordercollien, hänger gärna på vid bästa tillfälle till något bus. Inte bra, varken för de vilda djuren eller vallningsträningen Den gamle hunden lufsade tryggt med och hjälpte till att hålla ett vakande öga på de två ungdomarna. Frukost, kollade morgonnyheter i tidning och på tv, sedan en kvarts bilfärd till jobbet på vårdcentralen. Morgonsamling, Hej, hej, god morgon, jaha, Olle är dagjour. Reflekterar över att det är väldigt ont om läkartider hos alla utom Anna, som verkar hinna med sin patientlista. Inget lunchmöte denna måndag, Stina ska på utbildning. Sen kommer tyvärr inte vikarien Greta, hon har blivit sjuk Ja, vi måste skicka blommor Hm, verkar ändå bli en hyfsad måndag för oss distriktssköterskor iallafall, hann jag tänka. Två extra distriktssköterskor i telefon, fint, så idag ska vi nog hinna ta hand om de flesta som väntas ringa. Siffrorna i statistiken har inte varit så bra under våren, vi går kort eftersom omorganisering av hemsjukvården ska ske i höst, och då vill arbetsgivaren inte lysa ut de fasta tjänsterna på grann-vårdcentralen som kanske ska gå över dit. Vikariat har varit utlyst, ingen fast vikarie har dykt upp ännu i alla fall. Vi har förhållandevis ganska många telefonsamtal om man jämför med andra vårdcentraler på ön sägs det, kanske för att vi finns i glesbygd. Ser några välbekanta telefonnummer i Flexitid-listan, tänker att dem ska jag försöka ringa själv, så spar jag lite tid då det är mina patienter. Ett samtal var 6:e minut numera, förut var 5:e. Det är faktiskt det nya journalsystemet som har gjort att vi inte kan hålla riktigt samma kapacitet som tidigare. Väldigt många fler musklick i små plocklistor minskar vår kapacitet och ger ont i armen. Pratar i telefon med en stackars kvinna som inte orkar jobba längre på sin konfliktfyllda arbetsplats, hon får under förmiddagen en läkartid och dessutom hinner jag koppla in vår rehabkoordinator så att de etablerar en kontakt. Hinner du ta den här omläggningen? Hon hade glömt boka tid och hennes man skulle ändå ta pk nu Ja, nej, jo, nja, det lyser rött på telefonlistan, hm, dom måste ha fått in nåt akut på läkarmottagningen, och dessutom en planerad operation där kanske, som Lotta då får assistera vid. Nej, hon får komma tillbaka klockan 11, så ska jag försöka ta det medan blodtryckspatienten vilar sina minuter då. Oj, blev de lite besvikna när det inte gick med en gång, jahaja Någon i telefon är inte nöjd med besöket hos läkarvikarien, kräver ett nytt besök hos den ordinarie, som bara arbetar deltid just nu. Va, inte förrän om tre veckor, jag vill träffa honom NU! Förkyld, febrig och hostig ettåring bokas på akuttid, en diabeteskontroll bokas om tre veckor, provtagning veckan innan. Hemtjänstpersonal ringer på den ena av två hemsjukvårdstelefonerna som jag har i fickan idag trots att jag är i Flexitiden och sen ska ha mottagning. En av oss fem distriktssköterskor är nämligen utlånad idag till en annan vårdcentral som saknar två av tre distriktssköterskor. Får be patient i pågående samtal vänta medan jag tar det. Hon vill att någon kommer och tittar på en äldre dam som fått utslag. Kollar min kalender, jag ska ha hemsjukvård imorgon, får ta det då. Tänker lite på en annan patient, som är glömsk, rökare, med dålig cirkulation och jättehögt blodtryck. Har bett hemtjänsten hjälpa mig få denne att försöka minska sin cigarettkonsumtion, kanske i alla fall vara med då denne hanterar eld? Fått till svar att de enligt lag inte kan hindra någon att göra vad den vill i sitt hem Suck. Några förkylda personer får råd, en del beställer recept eller tider för provtagningar, andra vill ta blodtrycket, en turist blir besviken när han uppmanas göra det på hemmaplan när han kommit hem nästa vecka. En annan turist blir arg, säger att han minsann har väldig huvudvärk och kan jag garantera att han inte får stroke? Bokar honom på en akut läkartid, vill inte gå in i någon diskussion med honom i telefonen, får kolla upp med läkaren hur det gick sen. Hon undrar sen lite försynt hur jag tänkte när jag bokat det hela som akut, då det visade sig vara något helt annat egentligen. Får lite sympati av henne, när hon får veta hur det gick till. Fint, alla nöjda då Får mail, vi ska ha lunchmöte ändå, vi måste prata om hur vi ska slimma bokningarna på de få tider som finns. Varje läkare ska ta hand om endast sina egna patienter. Vi ska prioritera telefon och hemsjukvården. Inga turister bör bokas förutom de med akuta besvär, som inte kan vänta tills de kommit hem till sin egen vårdcentral. Blodtryck kan mätas på apoteket, endast 40 kr. Inte kan vi ta emot palliativa turister heller, vi måste prioritera våra egna. Magert med semestervikarier. Lena kommer lite sent till mötet, det behövdes assistans och omläggning av patients sår som behövde sutureras. Ändå bra med dessa lunchmöten, varje måndag. De är vår chans att diskutera aktuella saker, gå igenom vårdprogrammen, kloka listan eller aktuella frågor. En gång i månaden har vi detta lunchmöte tillsammans med läkarna, funkar bra! Mottagningen på eftermiddagen, det kom två töser för vaccinationer med Gardasil, några andra patienter för omläggning, dessutom ett äldre par där den ene har en lindrig demens. Nu var det något viktigt de ville diskutera. Ja, vi måste få prata med vår distriktssköterska, idag, det är väldigt viktigt. Problemet visade sig vara svartsjuka som nu tar allt större Hälsan i Centrum

16 plats i deras över 60-åriga äktenskap. En nyinflyttad granne hade helt ovetandes varit i fokus i deras liv en hel vecka, dygnet runt. Denna misstänksamhet gjorde nu att ingen av dem fick en lugn stund. Detta besök tog längre tid än planerat, bad nästa patient om ursäkt för väntan. Du ska få din Antabus, vänta lite, ska hämta alkometern bara. - Oj, då, var det rummet upptaget, ursäkta, jag ville bara hämta en grej. Tack tack, jag ska inte störa mer. Nästa patient är en ung vuxen med grav övervikt. Hinner lägga om såren, skulle vilja prata mer om livsstilen, får följa upp bättre nästa gång. Får telefonrapport om patient på väg hem från sjukhuset. Kan du ta hand om medicinerna? Nej det finns inget ansvarsövertagande, måste du ha det bara för att åka hem och lägga i tabletterna i dosetten verkligen? - Nej, vi har inte vårdplanerat, måste man det? Du ska väl ändå åka åt det hållet? Nehej, inte det? Så du menar att vi inte kan skicka hem patienten då? Jaså, har dottern full koll på medicinen? Ja då så Suck. Hinner tänka lite på en vårdplanering som ska bli om två veckor, hemma hos en äldre person, skulle behöva ha den tidigare kanske Hon har tacklat av lite sista tiden trots att hemtjänstpersonalen gör sitt yttersta med omsorger, näringstillskott och även sjukgymnastikträning efter skadan hon haft för några månader sedan. Avslutar med blodtrycksmätning, och lyckas sen på kanske tre minuter skriva FaR-recept och förklara att FaRsamordnaren kommer att ta kontakt för att erbjuda förslag på aktiviteter förutom dagliga bas-motionen. Dokumenterar det sista. Ja, så var det arbetspasset slut. Känner mig nöjd med att ha lyssnat på ledsna människor, löst några problem, gjort insatser, lagt pussel i kalendrarna, gett en del råd om egenvård och annat. Har inte ens hunnit öppna några kvalitetsregister, borde ha gjort det annars blir statisktiken inte bra, pengar är kopplat till antal registrerade patienter. Stämplar ut. Åker direkt till HVB-hemmet där jag är timanställd, pratar med personal och ungdomar om fritidsaktiviteter, skola, Concerta, planerad flytt till familjehem, eurovisionsschlager och lite allt möjligt. Delar tre dosetter och åker hem. På vägen hem tänker jag på sonen i stora staden, dottern i lilla staden och längtar lite efter dem. Väl hemma släpper jag ut de åtta tackorna utan ungar i större beteshage, varpå de ganska snart smiter utanför stängslet eftersom strömmen inte är på. Ropar på Freja, som kommer som ett skott då det kan vankas vallning. Hon tassar runt flocken, lugnt och sansat numera, driver dem mot mig och tillbaka in i rätt hage. Berömmer massor, nu går det äntligen bättre. Går in, äter lite kvällsmat tillsammans med maken/ bonden, som idag mestadels legat under slåtterkrossen och mekat. Sätter på datorn, kollar in Facebook och lokalnyheterna på nätet, ser att det just nu pågår en lägenhetsbrand i det område där mina patienter bor. En omkommen, kan det vara x?? Nästa morgon, tisdag: Jo, det var x som omkom i branden. Undrar hela dagen hur det gick till, egentligen? Anette Engberg Ekedahl 16 Hälsan i Centrum 3 12

17 Marita Palm Ankarman Västervik Måndagen den 28 maj börjar med att en kollega är sjuk och alltså jobbar vi denna dag med en person kort. Mitt arbete börjar klockan 08:10 med Tele Q arbete vilket innebär att personer ringer in till HC och hamnar i en telefonkö i turordning och blir uppringda av oss sjuksköterska och distriktssköterska. Ärendena är tidsbokning, rådgivning, receptbeställning m.m. jag ringer upp till klockan är 09:40 och hinner cirka tolv samtal. Klockan 10:00 har jag att ge en injektion Gardasil till en person och en suturtagning på buken efter operation på en annan person. Klockan 10:30 kommer en person och vill kolla sitt blodtryck på grund av att personen känner sig yr och att det susar i öronen, blodtrycket visar sig vara bra, yrseln beror troligen på kristallsjukan personen är nöjd med besöket. Klockan 11:00 blodtryckskontroll på grund av att personen slutat med sin blodtrycksmedicin på grund av biverkningar, blodtrycket är bra. Klockan 11:30 en yngre person kommer på grund av stora blåsor på hälarna efter att gått med nya skor, drar ut vätska ur blåsorna och lägger på förband. Klockan 13:00 spolning av en fistel. Klockan 13:30 kommer en person som har ett långdraget eksem, skriver Kortisonkräm Grupp 3. Klockan 14:00 suturtagning ung person med operationssår. Klockan 15:00 person med långdraget bensår som inte har varit läkt på det senaste året Klockan 15:30-16:00 Injektion Gardasil till 4 tonårsflickor Marita Palm Ankarman Distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Kristina Blommé Jag arbetar nu som personlig assistent åt en man med en neurologisk sjukdom som bl.a. innebär avsaknad av gripförmåga i händerna. Den 28/5 började passet kl (normal tid) med att hjälp upp till sittande ställning i sängen, av ventilatorn, sätter på TV med textnyheterna som läses innan dagen börjar, hjälp till rullstolen och ut till badrummet. Morgonbestyren är klara två timmar senare efter dusch, påklädning och frukost. Idag var det läkarbesök på sjukhuset för utprovning av annan typ av ventilator p.g.a. flytt till detta landsting. Han kör egen bil. I arbetet ingår att vara medveten om alla tider och att plocka ihop allt som ska med. Restid 45 min, hitta lämplig p-plats 5 min, hjälp ur bilen 5 min, promenad till entrén 5 min, kötid i receptionen 10 och oförutsett 15 min. Vi åkte hemifrån 1,5 timme innan besöket. Ventilatorn skulle med då inställningarna saknades i den rekvirerade läkarjournalen. Mina arbetsuppgifter under besöket: möblera om i rummet, lyft till och från sängen, koppade hans personliga näsmask till den nya slangen, sätta allt på plats och lägga honom tillrätta i sängen för test av nya ventilatorn. Då jag såg slangens fäste visade jag det för honom och han tog genast upp samtal med läkaren om hur den slangen fungerade för honom och att det var därför han fått nuvarande ventilator. Hemma, tog in posten, öppnade kuverten och ordnade med sen lunch. Plockade upp och satte ihop den gamla ventilatorn som ska användas i natt (i morgon resa till tandläkaren i Stockholm). På eftermiddagen ringde han några samtal och förberedde med att jag fick ta fram de papper han behövde läsa igenom. Under samtalen får jag vara beredd på att göra anteckningar. Sen eftermiddag, alla göromål i samband toalettbesök och eftermiddagsvila. Där den assistansberättigade befinner sig är också min arbetsplats vilket medför vitt skiftande miljöer med olika förutsättningar för arbetet. Kristina Blommé Distriktssköterska Två timmar senare lämnades mottagningen och båda ventilatorerna med hem. Den nya ventilatorn är vad landstinget ska använda sig av och den är ämnad för en patientkategori som ligger still. Inför uppföljning efter sommaren ska olägenheter noteras. Hälsan i Centrum

18 Annons

19 Chatrin Persson Umeå En dag på jobbet Jag arbetar vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, 50 % som lärare och 50 % som internationell kontaktperson. Som lärare är jag i vår kursansvarig för en valbar kurs på avancerad nivå. Den kan väljas som del av program i flera av våra specialistutbildningar, exempelvis i distriktssköterskeutbildningen. Jag ansvarar också för en kurs i grundutbildningen, termin 6, och är klinisk lärare vid en av Umeås vårdcentraler. Som internationell kontaktperson informerar jag om möjligheterna att genomföra delar av utbildningen utomlands. Jag ansöker om medel och rapporterar vad vi gjort med de pengar vi beviljas inom ramen för våra utbytesavtal med länder i och utanför Europa. Jag tar emot inkommande studenter och lärare och reser en del i mitt arbete för att besöka våra samarbetspartners och för att planera för nya avtal. Så här kan en dag på mitt arbete se ut. Klockan 8.00 tar jag Botniabanans tåg till Örnsköldsvik resan går snabbt, cirka 55 minuter. I Örnsköldsvik har institutionen ett av sina fyra Campus (de andra finns förutom Umeå i Skellefteå och Lycksele). Idag ska tre studenter i Ö-vik berätta om sina erfarenheter av utlandsstudier som två genomfört i Tanzania och en i Ghana. Studenterna har mycket att berätta och visar bilder från vårdcentraler där de genomfört sina verksamhetsförlagda studier. Kurskamrater, lärare och studenter från andra årskurser är med och lyssnar, ställer frågor och blir tagna av berättelser om ett arbete som skiljer sig mycket från en dag på en svensk vårdcentral. Vårdcentraler både i Tanzania och i Ghana är små minisjukhus med avdelningar för inneliggande patienter och förlossningsavdelning där det föds många barn varje dygn. Ibland tänker jag att vi är på väg dit att vårdcentraler blir minisjukhus. Patienter skrivs hem snabbt från sjukhus och mycket av vården ska skötas i hemmet kanske blir det behov av en mellanvårdplats för patienter som är för sjuka att skickas hem men som inte behöver specialistvård. Jag är imponerad av studenternas presentationer och dom har säkert inspirerat andra studenter att söka utlandsstudier under utbildningen. Jag äter lunch med studenter och lärare. Det finns ett arbetsrum där för gästlärare i Ö-vik så jag stannar där och jobbar. Den valbara kursen som jag ansvarar för är huvudsakligen nätburen. Jag loggar in på webbplattformen vi använder och svarar på meddelanden från studenter. Det är frågor kring slutuppgiften och praktiska frågor kring nästa möte på nätet. Den andra kursen som jag är kursansvarig för ligger också delvis på nätet, där finns det inlämningsuppgifter att läsa och kommentera. Jag kan i lugn och ro läsa inlämningsuppgifterna, det är fördelen med att sitta i Ö-vik, jag blir inte avbruten en enda gång av personer som söker mig i olika ärenden. Sedan är det mail som ska besvaras, de flesta är från studenter som vill åka på utlandsstudier eller studenter som ska komma hit från andra länder. Jag sätter mig sedan och funderar över hur vi ska organisera arbetet i den internationella grupp som jag är ansvarig för på institutionen, vad vi gjort de senaste åren och vad ska vi göra de kommande. Jag tar tåget hem till Umeå, stiger av vid östra station strax efter och är ganska nöjd med min arbetsdag. Minnet av en berättelse som en av studenterna hade med sig från Tanzania dröjer sig kvar hos mig. Visst är hälsan ojämlik i Sverige men blickar man ut globalt så är skillnaderna i vissa fall avgrundslika. Chatrin Persson International coordinator Umeå Hanna Hansson Hej! Jag arbetar som distriktsköterska i hemsjukvården. En arbetsdag kan se ut så här: Morgonmöte 7.30, närvaro personal, vem har jourtelefonen på förmiddag resp. eftermiddag, vem sitter i tele Q (tel. tid 10-11). Sedan delar vi upp arbetet, är i regel 8-10 hembesök var som är inbokade, sedan tillkommer akuta bedömningar (hemtjänst ringer på jourtelefon), vårdcentralen ringer om någon patient som inte kan ta sig dit o.s.v. Jag är ute hela förmiddagen, brukar ta fika i bilen, sen in till lunch, stämmer av med kollegor vad vi har kvar, vad som tillkommit m.m. Efter lunch dokumenteras besöken, bokas om, bokningsunderlagen ska justeras, vid behov behöver journaler läsas, faxar/ringer vårdcentral om patient, kan röra sig om patient som försämrats i sitt tillstånd, patient som ska in på apodos, läkemedelslistor som behöver justeras. Faxar/ringer hemtjänst om patient förskriver hjälpmedel, tar hand om inkommande fax och åtgärdar dessa. Kan bli fler hembesök som man inte hunnit eller som tillkommer. Ja, sittandes sysslolös blir man aldrig Hanna Hansson Distriktssköterska Hälsan i Centrum

20 Grötö. Foto: Lena Olsson Lena Olsson En dag på jobbet Har nu kommit hem från en som alltid intensiv, rolig och givande dag på jobbet som distriktssköterska på vårdcentral. Måndag är alltid en dag då telefonen går varm och det är många som vill ha en tid till läkare, mottagningssköterska, distriktssköterska eller bara få råd. Idag började jag nio och det var skönt med sovmorgon efter helgen. Mina kollegor har varit igång sedan halv åtta och har fullt upp med att ta alla samtal i Tele Q. Vi hjälps alltid åt med telefonen på morgonen, distriktssköterskor och mottagningssköterskor. Det är redan mycket folk i väntrummet. Jag startar upp datorn och funderar samtidigt på hur denna dag ska gestalta sig, hur många samtal ligger i kö, vad har jag på min kalender, är det någon som ska handla lunch tro? Självfallet hänger sig datorn och jag får börja om med min uppstart. Till slut har jag loggat in på telefonen, i Medidoc och rådgivningsstödet. Jag startar upp Tele Q och det ser rätt bra ut för att vara måndag, runt tjugo samtal i kö. Tillsammans med mig går en distriktssköterskestudent och det är hennes sista av fem veckor. Hon har nu fått ökat självförtroende i sin roll som blivande distriktssköterska och arbetar självständigt tillsammans med mig. Jag har ett ärende liggande sedan i fredags som jag vill ta med läkaren direkt. Är det okej med en telefontid eller är ett besök nödvändigt? Tittar i mitt postfack på vägen. Meddelande från en av våra läkare, en äldre man har problem med trängningar och läkaren vill att jag hjälper till med miktionslistor. Jag får kontakta mannen för att boka tid men just nu hinner jag inte. Telefonen väntar. Första samtalet är en pappa vars son har besvärliga allergisymtom trots medicinering. Ögonen svullnar igen, det kliar och rinner och näsan är tät. Kan inte gå till skolan idag. Ger egenvårdsråd och lovar prata med läkare. Vilken tur att barnläkaren är här som kan ge råd, pappan får en tid för pojken. Samtalen fortsätter, recept behöver förnyas, vill ha akuttid till läkare, har opererats och behöver hjälp med suturtagning, ska resa till Thailand vad behövs för vaccin osv. Ofta behövs ingen tid bokas utan egenvårdsråd räcker och de flesta blir nöjda med det. Ringer upp och pratar en stund med en äldre man som jag har kontakt med varje vecka. Det är en trygghet för honom och så småningom kanske vi kan glesa ut samtalen lite. Han mår lite bättre idag och det känns skönt. Många äldre behöver stöd både när det gäller sin medicinering och diverse problem i vardagen. Ett samtal då och då kan minska oro och kanske undvika onödiga besök i vården. 20 Hälsan i Centrum 3 12