LEDAREN: I DETTA NUMMER: 3/2008 TOLKUTBILDNINGAR PÅ DISTANS. ANNIKA REHN SKRIVER BÖCKER MED TSS VÅRD PÅ LIKA VILLKOR...

Transkript

1 VIS Tidningen för vuxendöva - Utgiven av Vuxendöva i Sverige I DETTA NUMMER: TOLKUTBILDNINGAR PÅ DISTANS ANNIKA REHN SKRIVER BÖCKER MED TSS VÅRD PÅ LIKA VILLKOR...och mycket mer LEDAREN: Låt oss behålla medlemmarna i VIS 3/ OMSLAGSBILDEN: Linnea Delvert bor med sin familj och sin hund Bamse i Örebro. Bamse, som är signalhund, är Linneas öron utåt. Läs mer om Bamse och signalhundar för döva på sidan 10

2 VIS Tidningen för vuxendöva utkommer fyra gånger per år och ingår i medlemsavgiften för fullbetalande medlemmar i riksförbundet VIS, Vuxendöva i Sverige. Redaktör Lisa Wadin Jäder Pettersburg Eskilstuna Tel: Mobil: vistidningen@live.se Ansvarig utgivare Maggan Eriksson Övriga medarbetare 3/2008 Folke Nordung Anita Nilsson bjarne sundström Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Lis Persson Agneta Forsberg Lena Munck Bo Andersson Lennart Tjärnström Mikael Gustavsson Monica Wolf Tryck Vidamus Grafiska, Bureå VI Ser gärna att ni medlemmar sänder in egna artiklar om allt som rör vuxendöva i Sverige, gärna med fotografier eller illustrationer. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i inkommet material. Material till VIS 4/2008 ska ha inkommit senast den 10 november Prenumeration helår 150 kronor För prenumeration och annonsering kontakta kanslist INNEHÅLL Nu måste vi slå våra kloka huvuden ihop för det finns många ute i landet som har egna bra idéer : Ledaren 3 Ledaren - Låt oss behålla medlemmarna i VIS 4 Utan räls på skärets vägar - VIS Västernorrland 6 Styrelsemöte - april - maj - juni 8 30 tryck och blås - VIS Dalarna 10 Bamse - människans bäste vän? 12 Fakta Signalhundar 13 Vård på lika villkor - om dövhet och psykisk ohälsa 16 Årets sommarvecka på Sigtuna Folkhögskola 20 Kryssa med VIS 21 Minnesord - Lillian Ström 22 Tolkutbildningar på distans - alternativet är att lägga ner 25 Om SVTs textning under OS 26 Barnböcker med TSS - lär familjen dina tecken 29 Krönika: Near deaf experiece - Apelsin-kaffe- metoden 30 Rättelser och ändringar i 1700 tecken för TSS och teckenspråk 32 Äntligen är den här... Susanne Roslund VIS Fack FH Gävle e-post: kansli@visriks.nu 2

3 Ändringar i bildtexter V:3 ska vara böjda 8:handen 51:1. ändra till hållhand 51:3. ändra till hållhand 60:12. bilderna omkastade 67:12. felstavat: kors ska vara kort 71:10. bilderna omkastade 123:7. bilderna omkastade Ordlistan akta tillägg till 113:11 anorak ska vara 46:5 bekymmer tillägg till 8:7 blixtlås ska vara 46:6 döma ska vara 130:6 försiktig även 113:11 försäkring även 65:8 glas (mtrl) tillägg till 71:3 handskar ska vara 46:4 halsduk ska vara 46:3 hatt ska vara 46:2 internationell ska vara 128:10 huva ska vara 46:5 i går ska vara 29:11. kamp ska vara 113:9 kapuschong ska vara 46:5 kista (begravn.) tillägg till 42:1 kämpa ska vara 113:9 kängor ska vara 46:7 långkalsonger ska vara 46:12 maskin tillägg till 52:11 nästan ska vara 10:10 overall ska vara 46:6 pjäxor ska vara 46:7 projekt även 124:10 rädda ska vara 113:7 skomakare ska vara 46:7 skor ska vara 46:7 skydd, skydda ska vara 113:8 sockor ska vara 46:11 stövlar ska vara 46:8. sticka (m garn) ska vara 46:10 strumpor ska vara 46:10 studera tillägg till 121:3. tangentbord tillägg till 91:11 tofflor ska vara 46:9 tom tillägg till 9:14 vantar ska vara 46:4 verktyg ska vara 56:1. Förbundet satsar på dig som är eller kan tänka dig att vara cirkelledare i TSS ute i din länsförening. På kursen får du råd och stöd i din roll som cirkelledare. Lärare för kursen är Annika Elfstedt. Beroende på hur stort intresset är planerar vi för en cirkelledarkurs till våren. Anmäl ditt intresse till: Anita Nilsson Jacob Ulfssons väg 8 B Mariefred e-post: anita.vis@telia.com Fax/Texttel: Välkommen med din anmälan! 31

4 Rättelser och i Rättelser och TECKENLEXIKON ändringar 1700 tecken för TSS och teckenspråk i TECKENLEXIKON 1700 tecken för TSS och teckenspråk Nya bilder synd om, stackars tjäna, inkomst J-h förs uppåt ett par ggr under kontakt m. bröstet Kloh. förs i båge inåt under kontakt m. J-h. ändras samtidigt till G-h. okänd, obekant, främmande, känner inte N-h. kontakt m. andra N-h. förs mot kroppen, vänds förs framåt. 30

5 ledaren: Låt oss behålla medlemmarna i VIS Under åren så har vi inte kunnat öka medlemsantalet med särskilt många. Vi ligger ungefär på samma nivå år efter år, vad kan nu detta bero på? Vi måste noga tänka igenom det här, VIS behöver många fler medlemmar och de måste komma till oss inom en snar framtid. Stadsbidragen vi får beräknas på medlemsantalet och man måste vara minst 700 medlemmar och det är vi i dag. Vårt mål är 1500 inom en femårsperiod. Olika förutsättningar De lokala föreningarna måste jobba för att värva nya medlemmar samtidigt som vi också måste värna om våra gamla medlemmar och det är inte så lätt alla gånger. Vi har ju olika förutsättningar lokalt eftersom det ser olika ut över hela landet. En del kämpar för att överhuvudtaget kunna existera. Det är ett jättejobb som vi kommer att ha framför oss, men Redaktörens ruta H oppas Ni alla haft en bra sommar. Pessimistiskt kanske, men för mig, i skrivande stund, gör sig hösten påmind utanför fönstret. Men att sommaren lackar mot sitt slut behöver inte vara av ondo, för när Ni läser detta betyder det att VIS nummer tre 2008 är klar. Det har varit en del jobb för mig att sätta mig in i rutiner och annat. Dessutom fortsätter jobbet att lära mig alltmer om VIS framöver. Något jag verkligen ser fram emot! med lite pengar och en morot så kommer vi nog att lyckas. Varför är det så svårt att få fler medlemmar? Det beror säkert på många saker, Vi har många medlemmar som är äldre och kanske inte längre orkar vara så aktiva men gärna är med i VIS ändå. Lokalt jobbar vi med att hitta lämpliga aktiviteter att erbjuda våra medlemmar, det kan vara allt från utflykter, teater, föreläsningar, TSSkurser, fjällvandringar, spa med mera. Bra jobbat men det räcker inte. Vi har startat en värvningskampanj och den hoppas vi ska kunna ge ett bra resultat med ökat antal medlemmar inom en snar framtid, en intressant händelse i VIS. Nu måste vi slå våra Kan vi nå nya yngre medlemmar? Som Ni ser har tidningen ändrat utseende och innehåll en del. Tanken och förhoppningen är att den ska innehålla vad NI vill. Förhoppningsvis får vi på redaktionen höra just detta och Ni är mer än välkomna att skicka in egna texter, allt från dikter till debattartiklar, såväl som komma med idéer kring vad vi på redaktionen ska ta upp i tidningen. Jag hoppas på en tidning för och av Er och många möten med spännande människor framöver. Kanske ses vi... kloka huvuden ihop för det finns många ute i landet som har egna bra idéer. Kan vi nå nya yngre medlemmar? Det tror jag nog att vi kan, det är ju många yngre som har problem med sin hörsel. Tinnitus och nedsatt hörsel är ett vanligt problem. Men det kommer oftast inte fram förrän man pratat med ungdomarna och att man själv talat om att man är hörselskadad. Varför tror man att det är bara äldre som har problem med sin hörsel? Man pratar inte om problemen med varandra för att man tror att man är ganska ensam om det. Om vi skall få med yngre medlemmar i VIS så måste vi kunna erbjuda något som intresserar dem, så det gäller att vi är innovativa hela tiden. Bra jobbat men det räcker inte Lisa Wadin Medlemmarna viktiga VIS har en fin blå folder och dessutom har vi ett mycket bra intressepolitiskt program som vi kan använda oss av när det gäller värvning av fler medlemmar. Dessutom får man agera som en försäljare och alla knep är bra. Nu är det inte bara de yngre vi ska försöka få med utan alla som vill ska få bli medlemmar. Även om VIS i första hand värnar om vuxendövas och gravt hörselskadades intressen så är naturligtvis alla hörselskadade välkomna. Varje medlem är viktig för VIS framtid! Text: Gith Holmgren ETT STORT TACK Tack till Stenringen intresseförening som består av tre norrbottniska stensliparföretag KRISTALLEN Lannavaara STENSTUGAN Norrfjärden TURMALINEN Luleå De har donerat intresseföreningens innestående medel till VIS Än en gång tack! 3

6 Utan räls Tågresan gick utan räls på Skärets vägar och förde oss till hållplatser på strategiska ställen där guiden, som TSStolkade, förmedlade historia och miljö. Utan räls på skärets vägar 4 I midsommarveckan tog VIS Västernorrland färjan över sundet från Norrbyn och vistades en halv dag på Norrbyskär. D et blev en stark upplevelse att erfara miljön som där bevarats från sågindustrins storhetstid. En tågresa gick utan räls på Skärets vägar med guiden som lokförare och förde oss till hållplatser på strategiska ställen där guiden förmedlade historia och miljö. Resan fullbordades i det före detta såghuset, som nu är museum. Där imponerade den stora modellen av hela industrisamhället på de många öar som sammanfattas i begreppet Norrbyskär. Lunch i Såghuset Sällskapet av tretton VISare och två underbara skriv- och TSS-tolkar avrundade samvaron med lunchbuffé i Restaurang Såghuset. Mer än så ska dagen inte beskrivas den bör upplevas! Belåtna med dagen tog vi våra bilar tillbaka till Örnsköldsvik, Sollefteå, Lunde, Ramvik och Härnösand. Vi tackar Anna-Lisa, Marianne och Henry, som gjorde verklighet av våra planer för sommarresan och ser fram emot den höstaktivitet som Folke och Henry har i uppdrag att ordna. Allra närmast kommer När hörseln tryter den information om TSS, som hålls torsdag 11 september 2008 klockan 14:30 16:30 i Hörselvårdens lokaler på Härnösands sjukhus. HRFs och VISmedlemmar har redan fått inbjudan. Text och foto: Folke Nordung, VIS Västernorrland

7 Krönika: near deaf experience Apelsin-kaffe-metoden Det har blivit trendigt att blogga. För dig som inte känner till begreppet så skulle man kunna säga att det finns två typer av bloggare, ja kanske flera egentligen. Det finns de som har ett syfte med sin blogg, typ politiker, sådana som vill beröra, typ poeter och sådana som bara vill röra om, ungefär som jag själv. Tonåringar för mest dagbok och visar upp sitt ocensurerade inre för alla de som eventuellt orkar läsa. Vi lite äldre håller en mera sund distans till våra läsare. I bloggen är det fritt fram att tycka och slå fast utan att egentligen ha ett gram kött på benen. Du kan inte överklaga eller göra några konsument-köp-mässiga anspråk. Det är som att dricka ur en vattenpöl, ingen har varit där och mätt upp och klorerat på ett vetenskapligt sätt. Ofta är det bäst med en snabb och lätt download det i särklass mest lästa. Hade jag själv fått välja hade jag kanske hellre sett en stor läsekrets runt något annat inlägg, men nu blev det just detta om tips för riktigt hårda magar. Det finns helt klart tusentals där ute som lider av parkerade magar. Kanske har några av dem fått lindring just tack vare min apelsinkaffe-metod. Nu tror jag inte att vi vuxendöva är mer hårda i magen än andra men hundratals googlare kan inte ha fel... sökandet efter lindring är stort. Därför tänkte jag helt sonika bjuda på detta inlägg från den 19 februari. Ibland finns det lägen när man vill bli klar på en gång. Du kanske har ett tidigt tåg att passa eller rent av en lång flight framför dig. Det kan oxå vara så att toaletten på jobbet är dåligt ventilerad och en arbetskamrat alltid verkar hinna dit först. Ofta är det bäst med en snabb och lätt download för att sen vara fri resten av dagen. Det är inte alla förunnat att kunna lägga bredband på beställning. Många får finna sig i modemmässiga harpluttar och ett otal besök på ställen man inte önskar sig. Nu tror jag inte att vi vuxendöva är mer hårda i magen än andra... Den ska vara färskpressad och innehålla fruktkött. Gör detta omedelbart efter att du svept din kaffemugg. Du kommer nu mycket snart att lägga kabel, du bör vara väldigt nära en ledig toalett när du gör det här. Den första gången du provar kan det vara bra att som backup boka tvättstugan bara för säkerhetskull. Först händer ingenting sen uppstår det ett gutturalt gurgel ungefär som en gammal bigblockjänkare på tomgång. Man hör det inte så mycket men man känner vibrationerna. Något slags kombination av högt vridmoment och allt för mjuka motorfästen. Likt en tekniker Gosse... sen varvar det upp... utan att du med tån ens nuddat gasen. Fallförgasare med öppna spjäll.. vådligt ryter det bara till, driven ligger och det bär iväg. Nu är du passagerare i din egenkropp. Mycket snart är du färdig med det du skulle göra. Skulle det här bära överstyr så ta ett blåbär eller i värsta fall två. Inget parkerar en mage som blåbär. När du lär dig den här tekniken kan du själv styra när det är lämpligt att göra dina bestyr. Du tränar din kropp att lyssna på ditt kommando. Även om du alltid kommer vara passagerare i själva processen så kan du kontrollera den likt en kärnkraftstekniker styr sin reaktor. Efter en tid kan det räcka med att du efter din kaffemugg bara läser lite på juicepaketets etikett. Tänk nu på att detta kan vara både en klar källa och en vattenpöl. Det mest lästa inlägget När man fört sin blogg en tid är det intressant att studera statistiken över sökmotorindexering. En sökmotor är en robot som inte gör något annat än att läsa allt som finns på internet. Det tar den så där en 6-7 veckor Kur för vedermödor att läsa allting och när den är Då vill jag ge dig en kur för att klar så börjar den om från början. Allt detta gör den bara för det är viktigt. Gör du inte det så lösa din vedermöda. Ät frukost, att försöka hjälpa dig komma är den här metoden som att sätta lite närmre det du söker när du tändhatt på en tomhylsa. Okey, rör dig i cyberspace. du har tagit din frukost. Drick nu Det hände sig i februari att jag en mugg kaffe. Det behöver inte skrev en artikel om tips för dig vara oanständigt starkt men inte som är riktigt hård i magen. Det för svagt. Nu kommer vi till nästa är inget speciellt med just det steg vilket är det som triggar själva processen. Drick apelsinjuice! Text: Mikael Gustavsson här inlägget förutom att det är 29

8 VI Ska ut och resa! Tanken har slagit oss, att vi behöver pröva våra vingar Tanken är att det blir en weekendresa av något slag Tänkta resmål är England, Baltikum eller Moskva. Tänk om Ni kunde komma med önskemål och visa Ert intresse genom att att skicka ett mail till mig, Så ska jag tänka vidare när jag vet vad NI vill Larma 112 via SMS Försökstjänsten 112 via SMS är ett tvåårigt projekt som drivs för att döva, tal- och hörselskadade ska kunna kontakta SOS Alarm via SMS. Tjänsten kräver att man registrerar sig på anmalan.asp Därefter upptecknas ett avtal varpå du får ett SMS som bekräftar att tjänsten är klar för användning. Vid en nödsituation kan man sedan sända ett SMS till 112 och då ange så mycket informaiton som möjligt. Första meddelandet bör innehålla vad som inträffat och var. SOS-operatören kommer sedan att via SMS ställa kompletterande frågor. Jul- och nyårshälsning Enligt tradition går det bra att få med en jul- och nyårshälsning till vänner och bekanta genom en liten annons i decembernumret av tidningen VIS. Sista datum för inlämning är den 1 november. Som vanligt vill vi ha en tjuga för införandet och det går bra att skicka den i ett vanligt kuvert. Skicka hälsningen och/eller tjugan till: vistidningen@live.se eller Vuxendöva i Sverige Att: Susanne Roslund Fack FH GÄVLE Gith Holmgren Minnesord Ove Jansson För några månader sedan gick vår sekreterare och allt i allo, Ove Jansson så tragiskt bort från oss. Han var en härlig person, humoristisk, glad och en verklig entusiast i VIS Kalmar. Han ställde alltid upp och fixade träffar, möten och annat. Vi saknar honom och tänker på vad det nu skall bli av vår förening... Sist vi hade glädjen att träffa Ove var på vårt årsmöte 2008 på Härrestads Vandrarhem i Småland. Han var märkt av sin sjukdom men ville ändå vara med oss, vilket var beundransvärt. Precis sådan var han, vår Ove Jansson. Jag kommer ihåg när jag blev tillfrågad om jag ville vara ordförande i föreningen. Jag var ovan men Ove sa Det här klarar vi tillsammans. Det kändes tryggt, han stöttade och hjälpte mig tillrätta så att det fungerade och det gjorde han med den äran. Alla i VIS Kalmar och även andra som haft med Ove Jansson att göra, kommer aldrig att glömma hans livsglädje och den glöd han hade i allt han företog sig. VI SAKNAR VÅR OVE JANSSON Vila i frid! VIS Kalmar genom ordförande Birgitta Hansen 28

9 Åskådare Tretton VISare (den tomma platsen är fotografens) och två tolkar beundrar... kort & gott Döv får skadestånd Funktionshindrade får ett starkare skydd när tillgänglighet blir en ny grund för diskriminering. Exakt hur lagen kommer att utformas är ännu inte klart. Funktionshindrades rätt till framkomlighet har utretts flera gånger tidigare, utan att det lett fram till någon förändring och nu är alltså ännu en utredning på gång. Den här gången är den t i l l s a t t av v å r i nt e g r a t ion s - o c h En 21-årig kvinna förlorade hörseln efter en konsert. Nu, efter nio år, får hon ersättning från konsertarrangören på kronor. Det skriver Svenska Dagbladet. Ett rekordstort skadestånd i sammanhanget. Konserten arrangerades av konsertarrangören Livenation Sweden. Enligt företagets presschef är det första gången de betalar ut en så hög summa till en konsertbesökare för att ha skadat hörseln. Företaget har Tillgänglighet ny grund för diskriminering jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, folkpartiet. - Det har gjorts en hel del utredningar tidigare, men samtliga har fokuserat på om tillgänglighet ska vara en diskrimineringsgrund eller inte. Alla utredare har sagt ja till detta. Men det finns ingen regering som utrett hur en sådan lag ska se ut och vad den skulle kunna innehålla, säger Nyamko Sabuni till Svenska Dagbladet. valt att inte kommentera summan eller varför skadestånd betalats ut. Nu ligger ärendet hos försäkringsbolaget If. Psst... TIPSA OSS! Vad vill du läsa om i tidningen? Maila oss dina idéer och synpunkter. vistidningen@live.se 5

10 sammandrag: VIS Riksförbunds Styrelsemöten Plats: Ibis Hotell, Hägersten 7-8 april Vi började med att de nya ledamöter berättade lite om sig själva. Fotografier togs av oss alla för dokumentation i tidning och arkiv. Ansvarsplanen gicks igenom. Förslag lades på hur löpande, gamla och nya uppdrag bör fördelas mellan ledamöterna. 700 medlemmar - 30 nya Arbetsutskottet (AU) består som tidigare av ordförande, vice ordförande och kassör. Kanslisten Susanne ansvarar för medlemsregistret. Vi har nu drygt 700 medlemmar, varav 30 är nya. 40 personer har avsagt sig fortsatt medlemskap, ungefär samma antal som föregående år. Vår kassör Ingegerd Fahller arbetar med att sätta sig in i uppgifter och uppdrag. Kontaktperson mot länsföreningarna är Anita Nilsson. Anita sammanställer länens protokoll och brukarrådsrapporter. Studieansvarig (externa studier) blir Krister Gustafsson. För TSS-veckan 2009 ansvarar Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld, med Lena Perstrand som resursperson. I vårt nordiska samarbete (Nordiskt Vuxendövmöte 2007/08; Nordiska sommarveckan 2009) arbetar Monica Wolf och Stieg Vennström. PR-gruppen (Krister Gustafsson, Gertrud Emneus, Mariette Johnsson), förbereder arbete med informationsmaterial efter önskemål från länen vid Utvecklingskonferensen Akademigruppen består av Kerstin Kjellberg, Monica Wolf, Agneta Forsberg, som återkommit till gruppen och Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld, sammankallande. Arbetet med att skapa en ny redaktionsgrupp för tidningen fortsätter. Flera personer har anmält intresse och en befattningsbeskrivning för redaktören ska tas fram. Utvecklingskonferensen 2008 sker som tidigare år på Hagabergs folkhögskola i Södertälje. Anita Nilsson är ansvarig. VIS Riksförbund inbjuder två medlemmar från varje län till konferensen. Vill länsföreningarna sända fler deltagare står de själva för kostnaderna. 30 nya medlemmar - 40 har avsagt sig medlemskap Samarbete CIförening TSS-veckan 2008 sker på Sigtuna folkhögskola. Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld ansvarar. Inbjudan finns i tidningen nr 1/08. VIS har sökt pengar från lämpliga fonder. Förberedelser Vi konstaterade att vi som utgör den nya styrelsen har fått ett positivt intryck av varandra och ser fram emot ett gott nytt verksamhetsår för veckan fortskrider planenligt. Riksstyrelsens ledamöter genomför Processinriktad utbildning i samarbete med ABF, i mitten av maj. Utbildningen som påbörjades under den tidigare styrelsen gör nu en nystart med nya deltagare. CI-frågor diskuterades. VIS är fortsatt angeläget om samarbete med CIföreningen. Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld representerade VIS vid CI-föreningens årsmöte. VIS kommer att ha ett CItema vid rikstinget i november. Det finns en europeisk organisation för CI-opererade, EACIU, European Association of Cochlear Implant Users. Anita Wallin kommer att representera VIS vid en kommande konferens. Lena Perstrand tillfrågas om hon vill fortsätta som VIS representant i arbetsgruppen rörande TSS-lexikonet. Positivt intryck Monica Wolf tillfrågas om hon vill fortsätta som VIS representant gällande tolkfrågor. Susanne ansvarar för kontakter med och bokning av tolkar hos RTT, rikstolktjänsten. Lena Perstrand tillfrågas om hon vill fortsätta som VIS representant i samrådsgruppen gällande anpassningsfrågor. Vi konstaterade att vi som utgör den nya styrelsen har fått ett positivt intryck av varandra och ser framemot ett gott nytt verksamhetsår. Nästa styrelsemöte förläggs på försök till Gävle. Text: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld

11 Foto: Göran Billesson/ Annika Rehn FAKTA/ANNIKA REHN s böcker Ebba dansar Ebbas kläder Ebbas hund Ebba fyller gavs ut av Specialpedagogiska institutet 2004 och finns nu på Hatten förlag Karin och Simon cyklar Simon och Karin åker taxi Karin rider på hästen Simon går till affären gavs ut av Landskrona vision Älskade barn, särskilda barn gavs ut av Wahlström & Widstrand 2002 Karin kom igång och började prata när föräldrarna tecknade. Annika kunde prata med Karin om när de ridit på en häst utan att Karin ville involvera sig i samtalet. Men sakta men säkert började hon koppla ihop ridningen med tecknet för häst och idag sätter hon fart och berättar om hjälmen, om hur hon skyfflade gödsel och om vännerna på ridskolan när Annika tecknar. Hemma klistrade familjen in bilder i pärmar och pratade med Karin om vad som hände på bilderna. Här fyllde du år säger Annika, tecknar till Karin och pekar på bilderna. Så föddes idén till att Annika själv skulle skriva de barnböcker hon saknade. - Tillsammans med en kollega skickade Annika in provexemplar till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM, tidigare Specialpedagogiska institutet). De tyckte idén med barnböcker med tydliga bilder och TSS lät jättebra. Det resulterade så småningom i att böckerna om Ebba gavs ut på SPSMs egna förlag. har någon som använder TSS i familjen. Annika Rehns bok Älskade barn, särskilda barn vänder sig i första hand till föräldrar som får barn med något slags funktionshinder. Om att, som i Annikas och Nils fall, lära känna sitt barn på nytt när man märker att något inte stämmer....mitt barn dog... Barnet vi väntat på i nio månader, Alltid läst böcker barnet som skulle bli en lekkamrat till sin Ända sedan Karin var liten har storasyster, barnet som skulle leka, gå i pappa och mamma läst för henne. och kanske få egna barn; bilden av den skolan, en dag skaffa pojkvän, gifta sig - Vi läste klassiker som böckerna om Max. Jag minns speci- försvann var det som om Karin också för- Karin fanns inte längre. När den bilden ellt en bok som handlade om svann. Karin dog, mitt barn dog Max och hans kaka. Kakan var Böcker om Karin Men även om det var känslan så liten på bilden och allt runt Sedan dess har även böckerna då så är Karin idag mer än bara omkring kunde Karin inte koppla om Karin och Simon getts ut. levande. ihop med det jag läste, säger Böckerna är tänkta för barn med - Ibland när jag ser människor Annika och fortsätter: någon form av funktionshinder. som jäktar fram i livet tänker - Eftersom jag arbetat länge Men vackrare böcker får man jag att jag önskar dem en Karin som journalist har jag haft leta efter och som första bok till en dag så de får lite perspektiv många år på mig att reflektera ett yngre barn utan funktionshinder på tillvaron. över sambandet mellan text och är böckerna om Ebba, bild. Jag började leta men hittade Karin och Simon en bra introduktion inga tydliga barnböcker. till TSS för barn som Text: Lisa Wadin 27

12 Foto: Lisa Wadin Barnböcker med TSSge familjen dina tecken 26 Det som skulle bli ett möte med samtal kring barnböcker med TSS blev likväl ett möte med en person, Karin, som ögonblickligen gjorde stort intryck på mig. Att skriva om hennes mammas böcker utan att först berätta om Karin vore som att äta bullen innan man bakat den. I en villa i Linköping står Karin i fönstret och väntar på att jag ska komma. För när jag kommer ska hon få bullar. I hallen möts jag av ögon som får vem som helst att stanna upp. Även om Karins kommunikation inte är som alla andra barns så ger hennes ögon uttryck för allt. (Jag läser senare i mamma Annika Rehns bok Älskade barn, särskilda barn att jag inte är den första som lägger märke till Karins ögon). Vi slår oss ned vid bordet och bullarna dukas fram. Karin älskar bullar. Jag också. Idag är Karin tio år. Hon har ingen diagnos men hon är ett särskilt barn, precis som titeln till Annika Rehns bok lyder. Karin har det svenska språket men ganska tidigt kom föräldrarna Annika och Nils i kontakt med TSS. - Vi fick veta via barnhabiliteringen att TSS kunde vara bra som stöd åt Karin, berättar Annika. Till en början gick det trögt, mamma Annika blev otålig. - Hon använde inte tecknen i den utsträckning jag hade föreställt mig. Men jag hittade andra fördelar med TSS, berättar Annika.

13 Platsen för kommande styrelsemöten diskuterades. Lokalen i Gävle passar föreningens ekonomi, men det kan vara svårt att ta sig dit för långväga resande styrelseledamöter. Styrelsen beslutade att förhandlingarna med Ibis Hotell Hägersten fortsätter men att styrelsen även fortsätter att undersöka andra alternativ. Från och med detta styrelsemöte är Susanne Roslund adjungerad sekreterare och Anita Nilsson vice sekreterare. Styrelsen har beslutat att starta en värvningskampanj. Projektbeskrivningen arbetades fram under den processinriktade utbildningen som styrelsen genomförde i samverkan med ABF. En värvningsgrupp har bildats, som ska arbeta vidare med strategier för länen. Gruppen kommer att träffas innan nästa styrelsemöte. Kansliet i nya lokaler? Beslut fattas att undersöka om det finns möjlighet till nya lokaler för kansliet i samma hus då de nuvarande är svårarbetade. Kerstin Kjellberg och Susanne Roslund kommer tillsammans att sköta arbetet med arkivering av VISmaterial. Styrelsen letar fortfarande efter en ny redaktör för tidningen. Redaktören ska leda arbetet i samråd med förbundsstyrelsen och redaktionsgruppen. Befattningsbeskrivning för redaktören har skrivits och godkänts av styrelsen. En ung kvinnlig journalist (hörande) har anmält sitt intresse för arbetet och styrelsen beslutar att bjuda in henne till sitt nästa möte. Ekonomin är en återkommande punkt på dagordningen. Ingegerd redogör för hur hon mer och mer kommer in i arbetet. Övertagandet efter den tidigare kassören är ännu inte helt klart. Budgetarbetet är påbörjat. Ingegerd kommer att ha bättre Styrelsemöten forts... Plats: Folkets Hus, Gävle maj 2008 överblick över budgeten vid nästa styrelsemöte. Texterna till VIS CI-bok finns hos Agneta Forsberg som fortsätter arbeta med layout med mera. Vi hoppas kunna ha boken färdig till rikstinget i november. Titeln blir Vuxendöva i tiden. Anita berättar från utvecklingskonferensen att länen detta år skickat in fler övergripande frågor. Styrelsen går igenom frågorna för att orientera sig. Inför TSS-veckan den 4-8 augusti fortskrider samarbetet mellan VIS, TSSlä- TSS-veckan den 4-8 augusti rare och Sigtuna folkhögskola planenligt. VIS Gävleborg svarar för fritidsaktiviteterna. Inbjudan kommer att skickas ut till vuxendövorganisationer i Finland och Norge samt till CIföreningen, HRF och SDR. Nästa etapp av styrelsens processinriktade utbildning sker 3-5 oktober i Luleå. VIS Norrbotten firar samtidigt 10-årsjubileum och styrelsen kommer att delta Ėn kurs för cirkelledare i TSS har genomförts vid Hagabergs folkhögskola i Södertälje, under ledarskap av Annika Elfstedt. Kursen samlade 12 deltagare från flera län. Man vill gärna ha en fortsättningskurs och förbundsstyrelsen beslutade att arbeta vidare med detta. VIS-Akademien - Vuxendöva i tiden IT-kunskaper är viktigt för oss vuxendöva. En förfrågan har gått ut till länen om intresse för IT-utbildning. Styrelsen kommer att genomgå en IT-utbildning i slutet av september. Samarbetet med CI-föreningen fortsätter. Anita Wallin, medlem både i CI-föreningen och VIS kommer att representera även VIS vid en konferens inom EACIU, European Association of Cochlea Implant Users. Unga hörselskadade Unga hörselskadade har arbetat fram en broschyr om hörselskadade barns rätt till tvåspråkighet. VIS ställer sig bakom deras åsikter och VIS logga finns med i broschyren. Vuxendövas Nordiska råd har bildats. Vi väntar på information om medlemskap. Stieg Vennström fortsätter som VIS representant i det nordiska samarbetet. I arbetsgruppen kring TSS- Lexikon kvarstår Lena Perstrand som representant. Monica Wolf kvarstår som VIS representant gällande tolkfrågor. Lena Perstrand kvarstår som VIS representant gällande anpassningsfrågor med Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld som suppleant. Text: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Ett varmt tack! Till alla Er som hedrat minnet av mamma Lillian genom blommor vid hennes bår gåvor till VIS samt omtänksamhet på annat sätt Kiki med familj 7

14 Vid detta möte provade vi en ny sammanträdeslokal på Connect Hotel, Arlandastad. Det är också ekonomiskt fördelaktigt, men det finns vissa olägenheter som gör att vi även detta möte har lokaldiskussion på dagordningen. Förhandlingarna med Ibis Hotell Hägersten är ännu inte avslutade. Också i övrigt ägnades mötet huvudsakligen åt att följa upp punkter från tidigare möte. Våra resebeställningar sköts av Resekompaniet. Ingegerd fick i uppdrag att till nästa möte se över rutiner och kostnader för fortsatt diskussion. Journalisten Lisa Wadin besökte mötet och berättade om sig själv, sina yrkeserfarenheter och om sitt intresse för att arbeta med tidningen. Styrelsen beslutade anställa Lisa Wadin inför nästa nummer av tidningen. Ingegerd Fahller redogjorde för Styrelsemöten forts... Plats: Connect Hotel, Arlandastad juni 2008 det ekonomiska läget och det är gott! TSSlärarna som tjänstgör under TSSveckan är intresserade av att träffas efter kursens slut för att diskutera sitt arbete. Anita och Kerstin TR hör med Sigtuna Folkhögskola om det är möjligt att ordna detta. Värvningsgruppen har haft sitt första möte. Projektbeskrivningen för värvningskampanjen kommer att gå ut till länsföreningarna för information. Länsföreningarna uppmanas utse en kontaktperson, som ska leda arbetet med värvningskampanjen i det egna länet och fortlöpande hålla kontakt med förbundsstyrelsens värvningsgrupp. Planeringen av rikstinget fortsätter. Första dagen kommer att ägnas åt CI-frågor. Föreläsare engageras och därefter blir det grupparbete kring CI - frågor som är angelägna för oss. 30 tryck och blås - VIS Dalarna Styrelsen diskuterade skillnaden mellan teckenspråk och TSS. Det är viktigt att vi själva har klart för oss vad som gäller. Styrelsen beslutade att be Lennart Tjärnström, före detta journalist på Dövas tidning, att skriva en förklarande artikel i tidningen. Många i styrelsen är nya och behöver material för att sätta sig in i länsföreningarnas arbete. Därför delas länsföreningarnas årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner ut till samtliga styrelseledamöter. Vi bör läsa på inför diskussion om länens arbete vid nästa styrelsemöte. Vår förre ordförande Stieg Vennström har fyllt 70 år. Styrelsen beslöt enhälligt att uppvakta honom. Text: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld 8 Cirka 20 personer i vårt land drabbas av hjärtstillestånd varje dygn. 2/3 av dem kan räddas genom rådligt ingripande med hjärt/lungräddning. Om detta fick 14 av Dalarnas TSSanvändare lära sig vid vårens kurstillfälle. D et var inte så lätt att samtidigt som man praktiserade på sin docka, titta på tolkarna för att uppfatta vad instruktören sa. 30 jämna kompressioner, två inblåsningar, 30 kompressioner och två inblåsningar Inte var det lätt att få igång andningen. Men det gick bättre när man väl lärt sig den rätta tekniken och att lägga över i framstupa sidoläge var inga problem! Vi fick också veta att man numera kan larma SOS via sms men man måste registrera sig först. Det är viktigt att så många som möjligt gör detta för om det inte finns tillräckligt med intresse så tas tjänsten bort. Det diskuteras också om att man ska kunna få information om händelser som gasläckor och dylikt via SMS men det är ännu inte klart. Det var, som vanligt, en mycket givande dag. Det var bra att få lära sig livräddning och tillfredsställande att se hur mycket TSS betyder för oss vuxendöva. Text & foto: Lis Persson

15 om svts textning under os: Jag saknar Åke Holmberg! Medaljerna har inte varit många för Sverige vid Olympiska spelen i Peking. Idrottsbiten som jag är, har jag med stort intresse följt med det mesta av Sveriges televisions, SVT:s, sändningar från tävlingarna. Stefan Holm, Carolina Klüft, Ara Abrahamian och Sanna Kallur har intervjuats. Men inget får jag veta, glor istället på deras ansiktsuttryck, och undrar vad de pratar om. Jag är likt många andra döva och hörselskadade ute i landet sportintresserad. Men känner mig utslängd från denna fest. Det har jag svårt att acceptera. Jag slår på text-tevesidorna och hoppas att några informativa rader ska tränga sig fram, men nix, textningen är mycket sällsynt. Jag får snällt vänta till klockan åtta på kvällen för att få en glimt av vad som hänt under dagen. Varför ska jag inte kunna få direktinformation när tekniken idag har möjlighet till det? Jag betalar ju tevelicens Jag är dessutom inte ensam Ungefär döva och hörselskadade är liksom jag beroende av textade sändningar. Är det okunskap från de som beslutar på SVT? Eller tänker de så här Vi sänder ett textat sammandrag från tävlingarna på kvällen varje dag, det får de som inte hör vara nöjda med? Mina tankar har under spelen gått till Åke Holmberg, text-teves första chef. Under uppbyggnaden påpekade Åke att text-teve var det media som i första hand var till för döva och hörselskadade. Hörselgrupperna var också ständiga gäster på text-teveredaktionen. Det var för dem som Åke Holmberg kämpade. Sportintresserad som Åke var förstod han tidigt att många döva och hörselskadade hade ett levande idrottsintresse. När det var olympiska spel och andra större sportevenemang under 80-talet direktkommenterades tävlingarna i text-teve. Det uppskattades och jag minns att det var oerhört trevligt att sätta sig ner i tevefåtöljen. Allt var inte perfekt, men det var något att bygga vidare på. Nu, cirka 25 år senare, finns inte direktkommentering, trots att vi har en mycket avancerad teknik. Allt fler skaffade sig text-teve, gruppen döva och hörselskadade blev inte längre lika viktig. Det Åke Holmberg kämpade för finns inte längre. Det är sorgligt! På något sätt lukar det diskriminering. Att det finns döva och hörselskadade som är beroende av texter för att kunna följa större sportsändningar kan inte vara något nytt för beslutsfattarna på SVT. BESTÄLL TOLK - VISA PÅ BRISTEN Text: Lennart Tjärnström Vid bland annat senaste utvecklingskonferensen visade det sig att tolkbristen är stor i hela landet. Jag vill nu uppmana alla, att alltid beställa tolk. Jag har hört medlemmar säga Det är ingen idé att beställa tolk, man får ju ändå ingen. Om DU låter bli att beställa, noteras inte tolkbristen och då ser det ut, som om behovet av tolkar minskar. Kom ihåg, att alltid beställa tolk så att den verkliga bristen blir synlig. Du som klarar av att använda TSStolk, beställ det. En undersökning har visat att behovet av TSStolkning är litet i landet. Risken finns att TSSutbildningen i tolkutbildningen minskar eller försvinner, då står vi kanske helt utan TSStolkar i framtiden. Vi blir ju fler och fler som lär oss TSS och använder det dagligen. Glöm inte att också använda TSS som tolkmetod. Det är fantastiskt bra. Det fungerar överallt, även vid visningar och annat där man flyttar på sig. Tolkanvändare Besök oss gärna på 25

16 Tolka via datorn Ja, så ser framtiden ut på utbildningar för TSS-tolkar. Misan Ålander, lärare vid tolkutbildningen på Strömbäcks Folkhögskola, är kritisk och menar att en distansutbildning skulle försämra kvalitén på framtidens tolkar. Illustration: bjarne sundström 24 I dagarna är det skolstart för elever vid tolkutbildningen på Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå. Men det är få elever och nu ska delar av utbildningen alltså läggas ned. Hela utbildningen riskerar att dö ut de närmsta åren. - Vi måste höja statusen på yrket, säger Misan Ålander, lärare på utbildningen för skriv- och TSStolkar vid Strömbäcks Folkhögskola. Misan Ålander har varit verksam som lärare på tolkutbildningen vid Strömbäcks folkhögskola i 15 år. Hon har sett utbildningen förändrats tidigare. - Tidigare var den ju tre år och då blev eleverna både skrivtolkar och TSStolkar. Sedan ändrade man till att gå en skrivtolkutbildning på två år med möjlighet att bygga på med ett år för att bli TSStolk, berättar Misan Ålander. Hon tror inte att utbildningen varit bristfällig utan att anledningen till att så få söker utbildningen är att det är ett så pass okänt yrke och menar att satsningen på information från såväl TÖIs (Tolk- och översättarinstitutet, se föregående artikel) som Strömbäck folkhögskolas sida har varit dålig. - Jag tycker att det skulle behöva satsas mer på marknadsföring av utbildningen. Visst har den marknadsförts men inte tillräckligt eller på rätt sätt. Många av de som sökt har inte ens vetat vad det är de har sökt till utan trott att det handlat om teckenspråk, säger Ålander. Förändring inom yrket Hon kan se en förändring inom yrket som TSStolk. Hon tycker att kraven på tolkarna förändrats avsevärt under de senaste 15 åren. - Det är ett helt annat tempo idag än det var tidigare. Högre krav ställs på flexibilitet hos tolkarna nu än det gjorde då, säger hon. Misan Ålander tror att en längre utbildning skulle höja statusen på yrket och på så sätt locka till sig fler elever. Dessutom skulle en längre utbildning ge mer kvalificerade och kompetenta tolkar, menar hon. Trots att intresset för att utbilda sig till TSStolk verkar svalt har Misan Ålander uppfattningen att arbetsmarknaden är god. - Jag hör från tolkar runt om i landet att det finns en klar efterfrågan på TSStolkar. Sedan är Misan Ålander medveten om att efterfrågan kan se olika ut på olika håll i landet. - Mycket beror ju på hur man arbetar inom hörselvården på orten med att lära ut TSS i rehabiliteringen, menar hon. Ålander är orolig för tolkutbildningarnas framtid och menar att en distansutbildning skulle försämra kvalitén på framtidens tolkar. - Man kan inte träna tolkning på distans. Att tolka handlar om att diskutera och där är helheten viktig, säger hon och fortsätter: - Att förlägga en sådan utbildning på distans är att underskatta svårigheterna med TSStolkning. Eftersom det inte finns något direkt undervisningsmaterial för en sådan här utbildning är det kunskapen som delas mellan elever och lärare som är själva kärnan i utbildningen. Misan Ålander talar om den kamp som först för TSS så länge. - Nu känns det som att allt rinner oss ur händerna, det känns som att TSS trängs undan, säger hon och poängterar att hon vet att hon talar i egen sak som lärare på den utbildning som är nedläggningshotad men menar att det är viktigt att den här diskussionen förs. Text: Lisa Wadin

17 VIS STARTAR EN MEDLEMSVÄRVNINGSKAMPANJ... NU! En av de största utmaningarna som VIS har just nu är att få fler medlemmar. Vi måste bli fler än nuvarande cirka 700 för att synas i samhället, nå fram till myndigheter och få fram vårt budskap till dem som behöver det. Vårt mål......är att fram till 2011 öka medlemsantalet till 1500 personer. Alla medlemmar ska involveras i rekryteringen. Länsföreningarna ska lägga in projektet i sin planering. Vad behöver vi? För att lyckas med detta arbete behöver vi kunskap om VIS, kunskap om hur man informerar och vi behöver informationsmaterial att dela ut. Tidningen, vår blåa broschyr och visitkort kan rekvireras från kansliet. Vi måste också tänka igenom vilka vi ska vända oss till. Exempel på tänkbara målgrupper är hörselvården, övriga sjukvårdsmottagningar, pensionärsföreningar, andra föreningar, servicehus, studieförbund, folkhögskolor och anhöriga. Det finns säkert fler. Vi behöver också en tidsplan för arbetet. Hur gör vi? Varje länsförening har fått ett brev om värvningskampanjen. Läs det! Uppdraget är att genomföra värvningskampanjen i det egna länet med dess förutsättningar. För VIS i tiden! Projektgruppen Krister Gustavsson Gith Holmgren Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Ingegerd Fahller Länsföreningen ska utse en kontaktperson som ska hålla kontakt med förbundsstyrelsens projektgrupp. Kontaktpersonen ska också engagera övriga medlemmar i rekryteringsarbetet. Senast den 19 september vill vi ha namnet på kontaktpersonen. Meddela vem det är till Anita Nilsson, e-post anita.vis@telia.com. 9

18 ignalhunden Bamse- S människans bäste vän? Linnea Delvert bor med sin man Tomi, två barn och två katter i en villa i Örebro. JA! och så med Bamse förstås, hennes signalhund. Han är inte bara min bästa vän utan också en stor hjälp i vardagen 10 Linnea har alltid tyckt om hundar. Innan hon skaffade Bamse har hon haft en annan schäfer tidigare. - Men jag visste inte så mycket om hundar och det blev aldrig bra. När jag skaffade Bamse visste jag att jag ville göra något nyttigt med hunden, säger hon. Signalhund Efter ett tag kom hon på idén med att utbilda Bamse till signalhund. Hon började kolla runt om hur det i så fall skulle gå till och sporrades hela tiden av att kunna tillföra något även till sin äldsta dotter, som också hon är döv. Linnea sökte pengar från en fond och fick ett anslag på kronor. Det betalar inte på långa vägar hela utbildningen men det gjorde tanken lättare att förverkliga. Hon uppskattar att det totalt kommer att landa på omkring kronor innan Bamse är färdigutbildad. Mycket pengar, men det är det värt. - Bamse tillför så otroligt mycket i mitt liv. Han är inte bara min bästa vän utan också en stor hjälp i vardagen och kommer förhoppningsvis att tillföra ännu mer ju längre tiden går, berättar Linnea. För Bamse är inte fullärd. I köket hemma i villan visar Linnea hans färdigheter. Maken Tomi får agera uppringare och efter att Linnea satt på Bamse hans arbetsväst börjar träningen. Telefonen ringer för inkommande sms. RING! Först ser Bamse lite förbryllad ut men snart är han med på noterna och går fram och puffar Linnea på ena låret och visar henne till telefonen. Inte fullärd - Till en början hade jag en lapp på benet. Successivt tog jag en allt mindre lapp och nu vet han var han ska puffa utan lapp överhuvudtaget. Bamse har som sagt en bit kvar innan han är fullärd. Linnea uppskattar att det kommer att ta omkring två år till innan han är färdig signalhund. - Han ska kunna tala om när det ringer på dörren, om min dotter gråter, om det brinner, om jag tappar något eller om någon ropar på mig när vi är ute och går. Inte vanligt - ännu Ännu så länge är antalet signalhundar inte i närheten av lika många som antalet ledarhundar. Linnea tror att det är för att det än så länge är väldigt nytt. - Sen är ju behovet inte lika stort för döva som för blinda kanske. Men jag känner mig tack vare Bamse redan nu tryggare när jag rör mig ute bland folk, säger Linnea. Reaktionerna på Bamse som signalhund är olika. - En del tycker att det är larvigt medan andra är mer positiva. Men Bamse är bra, har han västen får han gå med mig överallt.

19 gga ner Grefvenberg kan vara ett sätt att vända trenden och få fler att intressera sig för yrket. - Det är stor efterfrågan på mer lättillgängliga utbildningar idag. Eleverna vill gärna kunna kombinera studier med jobb och bo kvar på sin hemort. Förhoppningen är att det ska bli möjligt till viss del nu, säger Karin Andrée-Heissenberger. Christina Grefvenberg fortsätter: - Vi insåg under försöksutbildningen på Strömbäcks Folkhögskola att sista utbildningsåret även måste kunna vara för de som redan är verksamma tolkar idag. Eftersom de är spridda över landet och kanske inte har möjlighet att ta tjänstledigt och flytta från familjen ett helt år så tror vi att det här är en bra lösning. olika anledningar att förläggas på distans, säger Karin Andrée- Heissenberger. - Det enda som skulle kunna sätta käppar i hjulet för den här utbildnignen på distans är om lärarna inte kan tillvarata den tekniska utrustningen som krävs med webkameror och dylikt, säger Grefvenberg. Att utbildningen kräver att eleverna själva måste ha ganska avancerad teknisk utrustning tror de inte är avskräckande. - Nej, utvecklingen har gått så långt och många ungdomar har webkameror som en självklarhet hemma. För de som inte har det finns möjlighet att sitta på ett lärcentra i sin hemkommun och arbeta. FAKTA/UTBILDNINGEN N u i september sker ytterligare förändringar i utbildningen till skrivtolkar och TSStolkar. Som utbildningen ser ut idag är det för få sökande. Från och med september i år kommer det sista utbildningsåret att försvinna. Istället kommer ett fortbildningsår att vara beläget på två av landets folkhögskolor, Härnösand Folkhögskola och Nordiska Folkhögskolan i Kungälv. Grundutbildningen kommer att vara i Stockholm. Exakt hur den utbildningen kommer att se ut vet man ännu inte på TÖI, Tolk- och översättarinstitutet, vid Stockholms universitet. Men den kommer att innebära TSS på kommunikationsnivå men fokusera på skrivtolkning där behovet är som störst, enligt TÖI. På Nordiska Folkhögskolan i Kungälv kommer fortbildningåret i TSS att vara upplagt på 300 timmar. Cirka 140 timmar kommer att vara lärarledda lektioner på plats och cirka 160 timmar på distans. Rent praktiskt kommer eleverna att få arbetsuppgifter med sig hem. De ska sedan filma in uppgifter som skickas till läraren, kommenteras och skickas tillbaka. Krav: Eleven ska ha genomgått en godkänd vuxendövtolkutbildning, ha TSSkunskaper på kommunikationsnivå och tillgång till internet och webkamera. På Härnösands Folkhögskola i Härnösand kommer kursen att drivas på halvfart under 38 veckor. Av dessa kommer fyra veckor att vara på plats. Då kommer man att arbeta med bland annat tolkövningar, inspelningar, digital språkbox och etik. Krav: Eleven ska ha datorvana, tillgång till internet och webkamera, treårig vuxendövtolkutbildning alternativt tvåårig skrivtolkutbildning eller motsvarande kunskaper. Sökande ska klara enkel vardagskommu- Tillgängligt - för vissa Tidningen VIS ringde upp Eskilstuna Stockholm naturligt kommun för att se hur förutsättningarna ser ut om Grundutbildningen kommer man bor där och vill studera. alltså att förläggas till Stockholm. Eskilstuna har inget lärcentra. Detta av flera olika skäl. Enligt lärcentras hemsida finns Dels för att man hoppas på fler de på omkring 250 platser i landet. sökande då men även av andra Det framgår inte om det är orsaker. i 250 av landets totalt 290 kommuner - Eftersom även utbildning av eller om fler lärcentra veyboardskrivning ingår känns kan finnas på samma ort. Stockholm naturligt. Veyboarden Karin Andrée-Heissenberger är en väldigt smal produkt fortsätter: som endast används inom tolkvärlden och på Sveriges television, - Vi får se hur det går, vi måste prova det här med utbildning SVT, vid textning av teve- på distans. Alternativet att helt program. lägga ner utbildningen vore katastrof, Ett samarbete med SVT är det är det ingen som vill också på gång. och det här något vi hoppas ska - För att kunna bibehålla veyboarden öka intresset för utbildningen. är detta en nödvändig- Exakt hur utbildningarna för het, säger Karin Andrée-Heissenberger. skriv-och TSStolkar kommer att se ut i framtiden vet inte Karin Att det skulle finnas några risker Andrée-Heissenberger och med att bedriva tolkutbild- Christina Grefvenberg. ningen på distans tror inte Karin - Vi måste starta upp det här Andrée-Heissenberger och nu först så får vi se efter hand Christina Grefvenberg. exakt hur det kommer att bli. - Nej, jag tror det handlar om Huvudsaken är att vi får fram en tröskel vi måste över. Det är de tolkar som vuxendöva behöver, säger Karin Andrée-Heis- Tolkutbildningar nikation med TSS. ju inte så att de som går utbildningen aldrig kommer att träffas men vissa delar kommer av Text: Lisa Wadin Läs mer på nästa sida... senberger. på distans 23

20 Tolkutbildningar på distans: Alternativet är att lä 22 Många uttrycker oro för att kvalitèn på vuxendövtolkutbildningen kommer att försämras, med sämre tolkar som följd. Men på Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet ser man inga risker med att förlägga vuxendövtolkutbildningen på distans. På Stockholms universitet hittar man TÖI, Tolk- och översättarinstitutet. Här arbetar Christina Grefvenberg, handläggare, och Karin Andrée- Heissenberger, biträdande föreståndare.såväl Christina Grefvenberg som Karin Andrée- Heissenberger anser att man från TÖIs sida gjort vad man kunnat för att få upp intresset för utbildningen vid Strömbäck. Radioreklam, annonsering och direktutskick har används för att locka elever till utbildningen. Men utan något direkt resultat. - Det är svårt att säga vad det beror på. Vi har uppfattningen att utbildningen varit bra och de flesta har även fått jobb. Orsaken tror jag är komplex men en del är nog att det är ett alldeles för okänt yrke, säger Christina Grefvenberg. Liten arbetsmarknad Hon tror även att det beror på att arbetsmarknaden för skrivoch TSStolkar är relativt liten om man till exempel jämför med arbetsmarknaden för teckenspråkstolkar. Även Karin Andrée-Heissenberger menar att det finns många orsaker till att utbildningen inte lockar elever. - Tidigare hade ju teckenspråkstolkyrket en mer handikappstämpel än en tolkstämpel. Ljus framtid Christina Grefvenberg och Karin Andrée-Heissenberger på TÖI, Tolk- och översättarinstitutet, hoppas att distansutbildningarna ska öka intresset för yrket. Jag tror att TSStolkyrket kan ligga kvar lite där. Det blir ingen direkt yrkesproffission och mer fokus på handikappet än på tolkbiten, säger hon och tillägger att intrycket inte heller är att det är någon häftig utbildning då många av brukarna är äldre och yngre som ska utbilda sig hellre vill arbeta i yngre sammanhang. Men de är båda ense om att det är tråkigt att man inte hittat något sätt att vända det här försvann bland andra svux och svuxa, ekonomiska stöd till vuxna som utbildade sig för att komma in på arbetsmarknaden igen. Det märktes på flera håll. - För vuxendövtolkutbildningens del hade ju detta en klar negativ påverkan. Det märktes tydligare där än på många andra utbildningar då många som gick den utbildningen var äldre. Det blev ett större steg att ta när man plötsligt var tvungen att ta lån och skuldsätta sig för att gå utbildningen, säger Karin Andrée-Heissenberger. Förändringarna som nu sker i utbildningen tror Karin Andrée- Heissenberger och Christina