Stockholms energiframtid En backcastingstudie för ett fossilbränslefritt Stockholms län Kristin Fahlberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholms energiframtid En backcastingstudie för ett fossilbränslefritt Stockholms län 2050. Kristin Fahlberg"

Transkript

1 Stockholms energiframtid En backcastingstudie för ett fossilbränslefritt Stockholms län 2050 Kristin Fahlberg Examensarbete Stockholm 2008

2

3 Kristin Fahlberg Stockholms energiframtid En backcastingstudie för ett fossilbränslefritt Stockholms län 2050 Handledare och examinator: Nils Brandt EXAMENSARBETE STOCKHOLM 2008 UTFÖRT VID INDUSTRIELL EKOLOGI KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN

4 TRITA-IM 2008:11 ISSN Industriell Ekologi, Kungliga Tekniska Högskolan

5 We need a new way of thinking to solve the problems caused by the old way of thinking. Albert Einstein

6 II

7 FÖRORD Under arbetet med mitt examensarbete har jag kommit i kontakt med ett flertal personer som delat med sig av sina egna erfarenheter och råd. Främst skulle jag vilja tacka min handledare Nils Brandt som med stort tålamod har hjälpt och väglett mig under arbetets gång och givit mig ett intresse för klimat- och energistudier. Vidare skulle jag vilja framföra ett stort tack till Elisabeth Söderström (Statsbyggnadskontoret, Stockholms Stad) för sitt engagemang, goda råd och för tillhandahållen information. Ett stort tack också till deltagarna på workshopen som förmedlade information och inspiration till framtidsbilderna. Jag vill också tacka avdelningen Industriell Ekologi, familj och vänner och speciellt Stefan och Åsa för stöd, uppmuntran och trevliga fikastunder. Kristin Fahlberg III

8 IV

9 SAMMANFATTNING Denna studie berör Stockholms läns energiframtid fram till 2050 och beskriver hur energianvändningen i Stockholms län kan se ut jämfört med idag med hjälp av scenarier. Den scenariometodik som använts är backcasting-metodiken som är välkänd inom energiframstudier. I och med att backcasting har använts är studien självuppfyllande, dvs. framtidsscenarier uppfyller de mål som ställts upp. Syftet med studien är visa på hur energianvändningen i ett fossilbränslefritt Stockholms län år 2050 kan se ut. Bakgrunden för att undersöka hur ett fossilbränslefritt Stockholms län kan se ut är klimatproblematiken som kan vara vår tids stora utmaning. Behovet av att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären är brådskande och stort. En del i att minska dessa utsläpp är att frångå användningen av fossila bränslen antigen genom att minska energianvändningen eller övergå till förnybara bränslen eller en kombination av båda. Utöver att Stockholms län år 2050 skall vara fossilbränslefritt visar scenarierna även hur energianvändningen per capita förändras samt även växthusgasutsläppen per capita. Dessa ställs i relation till vad som kallas ett rättvist miljöutrymme som ger indikation om nivåerna är förenliga med ett hållbart samhälle i en hållbar omvärld. I studien presenteras flera olika åtgärder och deras potentialer för att minska energianvändningen eller för att övergå från fossila bränslen till förnybara bränslen. Åtgärderna omfattar alltifrån energieffektivisering inom olika sektorer till nya infrastruktursystem som t ex spårbilssystemet eller så kallade dämpande åtgärder som minskar behovet av t ex resor. Åtgärderna som finns med i studien är åtgärder som idag eller inom en snar framtid finns tillgängligt, dvs. studien antar inte en teknikoptimistisk hållning. Flertalet av åtgärderna kombineras sedan ihop till två olika framtidsbilder för 2050 och deras energianvändning jämförs sedan med de Business-as-Usual-scenarier som även arbetats fram. Business-as-Usual-scenarierna beskriver hur energianvändningen i Stockholms län skulle se ut år 2050 om inga aktiva åtgärder för att minska energianvändningen. Två olika scenarier presenteras; BAS och HÖG, de skiljer sig åt och representerar olika befolkningsökningar och ekonomisk utveckling (mätt i BNP). HÖG-scenariet representerar en utveckling med högre BNPtillväxt och befolkningsökning än BAS-scenariet. Med endast två framtidsbilder är studien ej uttömmande vad det gäller frågan om att beskriva ett fossilbränslefritt Stockholms län. Varken åtgärderna eller framtidsbilderna har analyserats ur andra perspektiv än vilken inverkan de har på energianvändningen. Det vill säga studien utelämnar ehuruvida åtgärderna eller framtidsbilderna är ekonomiskt möjliga eller ens önskvärda. Även andra perspektiv har utelämnats såsom t ex hälsoeffekter, andra miljöeffekter, jämställdhet, estetik m.fl. Syftet med att presentera olika framtidsbilder om ett fossilbränslefritt Stockholms län är att stimulera aktörer, beslutsfattare och enskilda samhällsmedborgare att engagera sig och genomföra de förändringar som leder mot ett fossilbränslefritt samhälle. V

10 Flertalet enskilda åtgärder och de två framtidsbilderna visar att energianvändningen i Stockholms län år 2050 kan minska väsentligt både jämfört med Business-as-Usual-scenarierna men även jämfört med 2003 års energianvändning. Som följd av detta dämpas behovet av förnybara bränslen för att ersätta de tidigare fossila bränslena. Om Stockholms län kan få ta del av 10 % den bioenergi som Sverige kan producera i framtiden är Stockholms läns energiframtid säkrad i de två framtidsbilderna. Framtidsbilderna visar även att energianvändningen per capita kan nå en hållbar nivå samt att utsläppen av växthusgas per capita med god marginal hamnar under den av regeringen förslagna nivån om 4,5 ton CO 2 per capita. Implementeringen för att nå dessa framtidsbilder, dvs vägen dit har utelämnats i denna studien, vilket annars är del i backcasting-metodiken. Anledningen till detta är att det kräver ytterliggare analys av framtidsbilderna ur olika perspektiv samt även analys över beslutsprocesser, planeringsprocesser samt även vilka aktörer som har rådighet i länets energianvändning och energisystem. Framtidsbilderna och åtgärderna kan dock i vissa fall ge en ganska klar bild över vilka satsningar och investeringar som måste till och vilka beslut som måste fattas. Slutligen bör sägas att framtiden är oviss och de framtidsbilder som presenteras i studien ligger ca år fram i tiden. Med det långa tidsperspektivet så ökar naturligtvis osäkerheterna i de data, beräkningar och antaganden som ligger till grund för framtidsbilderna. Å andra sidan så är syftet med studien inte att presentera en trolig framtidsbild utan en som uppfyller målet om att Stockholms län år 2050 skall vara fossilbränslefritt. VI

11 ABSTRACT This study concerns the energy future of the county of Stockholm up until 2050 and describes how the energy consumption can be compared to today with the use of scenario methodology. Within energy future studies the backcasting approach is well known and has been put to use in this study. Due to the characteristics of backcasting the study is self-fulfilling, i.e. the future energy scenarios presented in this study satisfy the targets set up in this study. In the light of what may be the largest challenge of our time the climate change - the aim of this study is to describe how the energy consumption in a fossil fuel free Stockholm county in the year of 2050 may be. The need to reduce the carbon emission to the atmosphere is extensive and of immediate urgency. One part of reducing carbon emission is to relinquish the fossil energy use which is attained either by reducing the energy consumption or switching to renewable energy use or a combination of both of these measures. The scenarios also describe the energy use per capita as well as carbon emissions per capita (due to energy use) besides being fossil fuel free. The energy use and carbon emission per capita is related to what is known as fair share of environmental space which may indicate if the per capita levels deduced in this study is consistent with a sustainable society. Several measures and their potential (to decrease the energy use or shifting into renewable energy fuels) are presented. The scope of measures reaches for example from energy efficiency to new infrastructure but also to reducing measures that reduce the need for example travels. The measures presented in the study are a reality today or will be in the near future, so the study takes on a non-technology optimistic approach. Several of the measures are combined into two different energy-futures for the year 2050 and their energy use is compared to a business-as-usual-scenario. The business-as-usual-scenario describes the level of energy use in the County of Stockholm if no active measures are taken to reduce the energy use. The scenarios are presented with two different possible alternatives for the economic and population growth, i.e. alternative BAS (eng; base) and HÖG (eng; high). The study with its (only) two different future scenarios is not exhausting the possible fossil fuel free futures of Stockholm County. Neither the measures nor the energy-futures have been evaluated from an economic or any other perspective. This means the study leave out whether the measures or the energyfutures are feasible from an economic perspective or even desirable. The study also leaves out other perspectives like other environmental effects, health issues, equality, aesthetic etc. The aim of presenting different energy-futures of a fossil fuel Stockholm county is to encourage, simulate stakeholders, policymakers and community citizens to further take an active interest and to start making the changes needed that leads to fossil fuel free community. The energy-futures but also a few of the measures shows that the future energy use in Stockholm county in the year 2050 may decrease substantially compared VII

12 to the business-as-usual scenario but also compared to energy use levels of As a result of this the need for renewable energy fuels (for replacing the use of fossil energy fuels) is reduced. If Stockholm county may take an 10 % part of the bio energy that the whole of Sweden can produce in the future the fossil fuel free energy-futures presented in this study is secured. The energy-futures also shows that the energy use per capita may reach a sustainable level and also that the carbon emission per capita reaches a level far below the suggested level expressed by the Swedish government of 4,5 ton CO 2 per capita. One step in the backcasting approach has been left out in this study, i.e. the path to the presented energy-futures. The reason for this is that it needs further analysis of the energy-futures from several other perspectives. As well as analysis over decision making processes, planning processes and different stakeholders involved. However the presented energy-futures may in some cases indicate what type of measures and decisions that needs to be taken and what kind of investments that are needed. Finally, the future is still yet unknown and the energy-futures presented in this study are in the long-time perspective which further increases the uncertainty of the scenarios because of uncertainty in collected data, calculations and assumptions made. On the other hand the aim of the study is not to present the most probable energy future but energy futures that fulfil the target of a fossil fuel free Stockholm county in the year VIII

13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION BAKGRUND SYFTE/PROBLEMFORMULERING HÅLLBAR UTVECKLING GLOBAL RÄTTVIS FÖRDELNING AV ENERGITILLGÅNGAR OCH EMISSIONER SYSTEMGRÄNSER/ANTAGANDEN GEOGRAFISK GRÄNS TID - REFERENSÅR MILJÖKONSEKVENSER Klimatpåverkan från Direkt och Indirekt energianvändning Livscykelanalys NORMALÅRSKORRIGERING KLASSNING AV BRÄNSLEN Fossila Bränslen Förnyelsebara bränslen Övriga Bränslen SEKTORSSINDELNING METODOLOGI SCENARIOTEKNIK/FRAMTIDSSTUDIER OLIKA TYPER AV SCENARIER BACKCASTING STUDIENS METODIK NULÄGESBESKRIVNING STOCKHOLMS LÄN BAKGRUND/FÖRUTSÄTTNING DEMOGRAFI NÄRINGSLIV, KULTUR, UTBILDNING NATUREN I STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS MILJÖMÅL ENERGIFLÖDEN ÅR ENERGITILLFÖRSELN Fossila Bränslen Biobränslen Elenergi Avfall, Värmepumpar och Övrigt OMVANDLING Fjärrvärme Elenergi Stadsgas FÖRLUSTER ENERGIANVÄNDNINGEN I STOCKHOLMS LÄN Hushållssektorn Servicesektorn Industrisektorn Transportsektorn FJÄRRKYLA IX

14 3.2.6 TRENDERNA FÖR STOCKHOLMS LÄNS ENERGIANVÄNDNING UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER BERÄKNING AV UTSLÄPP EMISSIONSFAKTORER UTSLÄPP FRÅN EL-; FJÄRRVÄRME- OCH STADSGASPRODUKTION EMISSIONER FRÅN SLUTANVÄNDARE STOCKHOLMS DISTRIBUTIONSNÄT FÖR ENERGI KRAFTNÄTET FJÄRRVÄRMENÄTET STADSGASNÄTET FÖRÄNDRINGAR I FJÄRRVÄRMESYSTEMET BIOBRÄNSLEELDAT KRAFTVERK I VÄRTAN SAMMANKOPPLING AV SÖDRA OCH CENTRALA FJÄRRVÄRMENÄTET UTVECKLA SCENARIER FÖR AKTIVITETSNIVÅER BEFOLKNINGSUTVECKLING I STOCKHOLMS LÄN FRAM TILL BNP-UTVECKLING FRAM TILL BUSINESS AS USUAL ENERGIBEHOVET HUSHÅLLSSEKTORN SERVICE OCH INDUSTRISEKTORN TRANSPORTSEKTORN SAMMANSTÄLLNING AV SEKTORERNAS BAU-SCENARIER INGÅR FOSSILA BRÄNSLEN I STOCKHOLMS LÄN ENERGIFÖRSÖRJNING 2050? Fossila bränslen i hushålls och service sektorn Fossila bränslen i transportsektorn FRAMTIDA ENERGITILLGÅNGAR I STOCKHOLMS LÄN POTENTIAL FÖR FÖRNYBARA BRÄNSLEN STOCKHOLMS LÄN SVERIGE SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER OCH DERAS POTENTIALER (FÖR ATT NÅ FOSSILBRÄNSLEFRITT STOCKHOLMS LÄN 2050) PASSIVHUS & LÅGENERGIHUS SITUATIONS OF OPPERTUNITY VÄTGAS I TRANSPORTSYSTEMET SOLEN SOM ENERGIKÄLLA MINSKA KORTVÄGA RESOR It ersätter resor (arbetsresor och tjänsteresor) Bilpooler Flexibel kollektivtrafik Varudistribution ENERGIEFFEKTIVARE FORDON FÖR PERSONTRANSPORTER SPÅRBILSSYSTEM BIOGAS FRÅN HUSHÅLLENS MATAVFALL FÖRBÄTTRADE GODSTRANSPORTER ENERGIEFFEKTIVISERING I INDUSTRIN FLEXIBLARE BOSTADSYTOR RESULTAT - FRAMTIDSBILDER FRAMTIDSBILD ENERGIANVÄNDNINGEN I FRAMTIDSBILD X

15 5.2 FRAMTIDSBILD ENERGIANVÄNDNINGEN I FRAMTIDSBILD ENERGITILLFÖRSELN FÖR FRAMTIDSBILDERNA DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER BILAGA A Emissionsfaktorer för energibränslen och energislag BILAGA B Energibalans Stockholms län BILAGA C Energibehovet 2050 Business as usual BILAGA D Utsläpp från el-, fjärrvärme och stadsgasproduktion BILAGA E Energinivåer för åtgärder och deras potentialer BILAGA F Framtidsbildernas energinivåer XI

16 XII

17 FIGURFÖRTECKNING Figur 1 - Backcastingmetodikens arbetsgång (Egen figur efter J. Swahn och M. Höjer och L.-G. Mattsson) Figur 2 - Gröna kilar (från RTK, kartor, grönstrukturen) Figur 3 - Energiflöden i Stockholms län 2003 (Egen figur efter [25], [26],[28]) 21 Figur 4 - Andelen insatt bränsle i den nordiska elproduktionen 2003 (Källa: Nordel [30]) Figur 5 - Energianvändningen i Stockholms län ( Källa: [25]) Figur 6 - Energianvändningen per capita i Stockholms län (Källa: Beräknad efter uppgifter ifrån SCB [17],[25]) Figur 7 - Klimatpåverkan [kg CO 2 -ekv./mwh] per växthusgas (Källa: Tabell 13) Figur 8 - Emissioner per sektor i Stockholms län 2003 (Källa: Egna beräknade uppgifter) Figur 9 - Stamnätet i Stockholm län (Bild från Energiförsörjningen , RUFS [24]) Figur 10 - Regionnätet i Stockholms län (Bild från Energiförsörjningen , RUFS [24]) Figur 11 - Fjärrvärmenätet i Stockholms län (från Säkerheten i Stockholms läns fjärrvärmenät [37]) Figur 12 - Stadsgasnätets utbredning (från Fortums hemsida) Figur 13 - Befolkningsutvecklingen i Stockholms län (Källa: Beräknade värden baserad på [39], [40]) Figur 14 - Bostadsytan i Stockholms län, förväntad utveckling (Källa: se Tabell 19) Figur 15 - Energianvändningen i hushållssektorn 2050 (Se 8BILAGA C.1) Figur 16 - Energibehovet i service- och industrisektorn 2050 (Se 8BILAGA C.2) Figur 17 - Energianvändningen i transportsektorn 2050 (Se 8BILAGA C.3) Figur 18 - Stockholms läns energianvändning 2050 ( Källa: Sammanställning av Figur 15, Figur 16 och Figur 17) Figur 19 - Energianvändningen per capita i Stockholms län 2050 (Källa: Beräkningar efter Figur 18 och avsnitt 4.1.1) Figur 20 - Prognoser för utvecklingen av förnyelsebara bränslen i transportsektorn 2050 (Källor: [62], [63], [64]) Figur 21 - Energianvändningen i passivhus (Källa: Egna beräknade uppgifter baserad på [72], se 8BILAGA E.1) Figur 22 - Energieffektivisering i hushållssektorn med Situations of Oppertunity (Källa: Tabell 20 samt beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.2) Figur 23 - Energieffektivisering i servicesektorn med Situations of Oppertunity (Källa: Figur 16 samt beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.2) Figur 24 - Energieffektivisering hos persontransporterna med Väte i transportsystemet (Källa: Figur 17 samt beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.3) Figur 25 - Elproduktion genom solceller 2050 (se 8BILAGA E.4) Figur 26 - Energieffektivisering av persontransporterna med IT (Källa: Figur 17 samt egna beräkningar, se 8BILAGA E.5) Figur 27 - Bilpool - Förändring av energibehovet för persontransporter (Källa: Figur 17 samt beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.6) XIII

18 Figur 28 - Flexibel kollektivtrafik - Energieffektiviseringen av persontransporterna (Källa: Figur 17 samt beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.7) Figur 29 - Varudistribution - Energieffektiviseringar med hemkörning (Källa: Beräknade uppgifter baserade på [56], [58], [83], se 8BILAGA E.8) Figur 30 Energieffektivare fordon för persontransporter Energieffektivisering av persontransporter (Källa: Se Figur 17 samt beräknade uppgifter baserade på [56], se 8BILAGA E.9) Figur 31 - Spårbilssystem, spårtaxi i olika nivåer (från SIKA [86], ill. Hans Kyhlberg) Figur 32 - Spårbilssystem på Götgatan (från SIKA [86], ill. Hans Kyhlberg) Figur 33 - Spårbilssystemet på den trånga delen av Götgatan (från SIKA [86], ill. Hans Kyhlberg) Figur 34 - Spårtaxi - Förändring i energianvändningen (Källa: Figur 17 samt beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.10) Figur 35 - Biogas från matavfall - Biogasproduktion 2050 (Källa: Beräknade uppgifter baserad på [88], [89], se 8BILAGA E.11) Figur 36 - Effektivare godstransporter - Förändring av energibehovet för godstransporter (Källa: Figur 17 samt beräknade uppgifter baserad på [56], [90], se 8BILAGA E.12) Figur 37 - Energieffektivisering i industrin - Förändring i energibehovet (Källa: Figur 16 samt beräknade uppgifter baserad på [91], [92], se 8BILAGA E.13) Figur 38 - Flexiblare bostadsytor - Förändring i energibehovet för hushållssektorn (Källa: Figur 15 samt beräknade uppgifter baserad på [45], [93], se 8BILAGA E.14) Figur 39 - Framtidsbild 1:s kombination av åtgärder Figur 40 - Framtidsbild 1 - Förändrat energibehov 2050 per sektor Figur 41 - Framtidsbild 1 - Förändrat energibehov 2050 per energislag/bränsle 84 Figur 42 - Framtidsbild 2:s kombination av åtgärder Figur 43 - Framtidsbild 2 Förändrat energibehov per sektor Figur 44 - Framtidsbild 2 - Förändrat energibehov 2050 per bränsle Figur 45 - Energitillförsel 2050, jämförelse mellan förnyelsebara energitillgångar och energibehovet i Stockholms län enligt Framtidsbild 1 respektive XIV

19 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 - Sammanställning av några globala energiscenarier... 5 Tabell 2 - Sektorsindelning Tabell 3 - Energitillförsel Stockholms län 2003 [GWh] ( Källa: [25]) Tabell 4 - Tillförsel av fossil bränslen Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25]) Tabell 5 - Tillförsel av biobränslen Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25], [26]) Tabell 6 - Insatt bränsle i fjärrvärmeproduktionen Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25]) Tabell 7 - Insatt bränsle i elproduktion Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25]) Tabell 8 - Insatt bränsle och råvaror vid stadsgasproduktion Stockholms län 2003 [MWh] (Källa: [28]) Tabell 9 - Förluster vid omvandling och distribution Stockholms län 2003 [GWh]* (Källa: [25], [26], [27],[28]) Tabell 10 - Energianvändningen i hushållssektorn i Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25]) Tabell 11 - Energianvändningen i service-, industri- och transportsektorn i Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25], [26], [27], [28]) Tabell 12 - Global Warming Potential Tabell 13 - Emissioner från el-, fjärrvärme- och stadsgasproduktion samt emissionsfaktorer i Stockholms län 2003 (Källa: Egna beräknade uppgifter baserad på [25],[26],[27], [28]) Tabell 14 - Förändring i Fortums bränslemix samt produktion 2010 (Källa: Fortum [38]) Tabell 15 - Befolkningsutveckling enligt RUFSens två alternativa scenarier (Källa: Beräknade uppgifter utifrån RUFS [39]) Tabell 16 - BNP-utvecklingen per år [%] (Källa: [41], [42]) Tabell 17 - Sammanställning av specifik energianvändning för bostadsytor från olika framtidsstudier Tabell 18 - Specifik energianvändning Tabell 19 - Ytutveckling inom hushållssektorn (Källa: [50] samt egna beräknade uppgifter, se 8BILAGA C.1) Tabell 20 - Energibehov Hushållssektorn 2050 [GWh] ( Se 8BILAGA C.1) Tabell 21 - Sammanställning av specifik energianvändning i lokaler från olika framtidsstudier Tabell 22 - Antaganden om specifik energianvändning i lokaler år Tabell 23 - Sammanställning över prognoser för trafikarbetes utveckling i Stockholms län och nationellt (År 2003 : index =100) Tabell 24 - Transportslagens utveckling till 2050 (Källa: Valda värden från Tabell 23) Tabell 25 - Trafikarbete, specifik energianvändning för Transportsektorn 2003 (Källa: [56], [57], [58], [59] samt beräknade uppgifter utifrån angivna källor, se 8BILAGA C.3) Tabell 26 - Stockholms läns potential för förnybara bränslen, tillförsel (Källor: [66], [67], [68]) Tabell 27 - Sveriges biobränslepotential, tillförsel [TWh] (källa: Kommissionen mot oljeberoende [69]) XV

20 Tabell 28 - Uppskattade potentialer av inhemska energislag (Källa: Energiläget [8] och Sameprojektet [42]) Tabell 29 - Specifik energianvändning för Situations of Oppertunity (Källa: Tabell 18 och [73]) Tabell 30 - Specifik energianvändning för fordon för persontransporter samt förändring (Källa: [56]) Tabell 31 - Jämförelse av energianvändning och utsläpp 2003 och 2050:s framtidsbilder (se 8BILAGA F.1 och 8BILAGA F.2) XVI

21 1 INTRODUKTION 1.1 BAKGRUND Sedan industrialismens början har Stockholmsregionen utvecklats från en småstad till en storstad. Som bas för denna utveckling har den omgivande miljön utnyttjas och exploaterats för att åstadkomma den ekonomiska och sociala utveckling som skett. Idag, i en alltmer globaliserad värld nyttjar och exploaterar Stockholmsregionen inte bara sin omgivande miljö men också; eller kanske framförallt miljön i fjärran länder. På samma sätt förflyttas också en del av de miljöproblem som följer av resursutnyttjande och exploatering. En miljöfråga, som alltmer har utvecklats till en etisk och moralisk fråga och som är ett globalt miljöproblem är den om vår påverkan på jordens klimat. På senare år har klimatproblematiken klättrat upp på agendorna hos beslutsfattare, forskarvärlden och enskilda samhällsmedborgare. Även om osäkerheterna fortfarande är stora i vissa frågor t ex hur och vilken omfattning klimatet påverkas av en höjd medeltemperatur så uttrycker IPCC (Intergovermental Panel on Climate Change) att det är mycket sannolikt att den höjning av jordens medeltemperatur som hittills observerats beror på höjda halter av växthusgaser [1]. Den s.k. växthuseffekten är förutsättningen för liv på jorden, för utan vår atmosfärs förmåga att fånga in och bevara solens långvågiga strålning (och jordens egen kortvågiga strålning) så skulle jordens medeltemperatur ligga på ca -19 C istället för som idag ca +14 C [2]. Det som oroar oss idag är den förstärkta växthuseffekten där antropogena utsläpp av s.k. växthusgaser ökar atmosfärens förmåga att bevara värmen och därav som följd en höjd medeltemperatur. Det finns flera växthusgaser, koldioxid (CO 2 ), vattenånga (H 2 O), metan (CH 4 ) och ozon (O 3 ) finns naturligt i atmosfären och det mest förekommande. Koldioxid är även den vanligaste förekommande bland de antropogena emissionerna tillsammans med metan, dikväveoxid (N 2 O), olika karboner och freoner. Koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären mäts i ppm (eng. parts per million) och koncentrationen av koldioxid har ökat från förindustriella nivåer på ca 280 ppm till ca 380 ppm för år 2005 [1]. Man har även uppskattat att jordens medeltemperatur har stigit med 0,74 C under det senaste århundradet ( ) med en osäkerhet om ±0,18 C [1]. De framtida emissionsscenarier (6 st) som IPCC gör förutspås framtida sannolika temperaturhöjningar av jordens medeltemperatur till 2100 och spänner ifrån +1,1 C 1 upp till +6,4 C 2. De antropogena utsläppen av växthusgaser beror till stor del av vår användning av fossila bränslen som har bildats och lagrats i jordskorpan upp till miljontals år. Vid förbränning av fossila bränslen sker ett nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Frågan som ställts är hur vi kan minska och lindra den klimatpåverkan som vårt energiberoende samhälle bygger på, fokus har framförallt legat på vårt beroende av fossila bränslen. 1 B1 scenario, [1] 2 A1FI scenario, [1] 1

22 En hållbar utveckling är ett övergripande nationellt mål inom svensk politik och därigenom också regional politik vilket har utryckts bl.a. i "En svensk strategi för hållbar utveckling" [3]. Hållbar utveckling som begrepp myntades av Norges statsminister Gro Harlem Brundtland i den s.k. Brundtlandkommissionens (eller World Commission on Environment and Development) rapport Our Common Future. Med hållbar utveckling menas utveckling som tillgodoser dagens behov utan av att äventyra framtida generationer behov och omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Att minska naturresursförbrukningen, energianvändningen och därmed även emissioner av växthusgaser omfattas av begreppet hållbar utveckling. Länsstyrelsen i Stockholms läns ansvars- och politikområden berör alla dessa aspekter (ekologiska, sociala och ekonomiska) och man verkar för en hållbar utveckling i regionen genom alla de mål som finns inom de politikområden som länsstyrelsen verkar inom (Berit Pettersson, Länsstyrelsen i Stockholms län). Dock finns inga specifika mål för hållbar utveckling utan hållbar utveckling uppnås genom en ständig process av måluppfyllelse eller genom avvägning av målen. Ca 40 % av Stockholms län energianvändning har sitt ursprung i fossila bränslen eller ca 21,5 TWh (exklusive elens andel av fossilt ursprung) vilket till stor del bidrar till länets utsläpp av växthusgaser på 11 Mton (5,9 ton per capita) 3. Att minska användningen av fossila bränslen ligger i linje med ett långsiktigt mål om att nå ett hållbart samhälle, samtidigt har energianvändningen stadigt ökat under de senast årtiondena och troligtvis kommer att fortsätta göra så om inte åtgärder sätts in. Det är en stor utmaning som Stockholmsregionen tillsammans med andra västländer står inför; att kraftigt minska sina utsläpp av växthusgaser samtidigt som en fortsatt utveckling (såsom vi hittills upplevt) kräver mer energi och naturresurser. 1.2 SYFTE/PROBLEMFORMULERING Målet med studien är att med bakgrund av Stockholms stads målsättning att bli fossilbränslefritt till år 2050 skapa framtidsbilder med hjälp av scenariometodik av ett fossilbränslefritt Stockholms län år I denna studie där målbilden är i centrum och frågan som ställs är inte om Stockholms län kan bli fossilbränslefritt utan på vilket sätt energianvändningen ser ut i ett framtida fossilbränslefritt Stockholms län? Framtidsbilderna ska visa på ett möjligt framtida Stockholms län som kan realiseras utifrån de förutsättningar som finns lokalt, regionalt och globalt. Fokus ligger på energianvändningen i Stockholms län och hur denna kan förändras för att utesluta användandet av fossila energikällor. Genom att skapa ett hållbart energisystem kan möjligheten om att nå ett hållbart samhälle till stor del vara uppfyllt. Frågorna som följer av en vision om ett fossilbränslefritt Stockholms län är många. Ser ett fossilbränslefritt Stockholms län 2050 ut som det gör idag? Måste vår välfärdsnivå minska för att ett sådant mål skall uppfyllas eller skapas det istället nya möjligheter för utveckling i regionen? 3 Egna beräknade siffror, se avsnitt

23 Syftet med att presentera olika framtidsbilder om ett fossilbränslefritt Stockholms län stimulera aktörer, beslutsfattare och enskilda samhällsmedborgare att engagera sig och genomföra de förändringar som leder mot ett fossilbränslefritt samhälle. Framtidsbilderna presenteras i form av två scenarier som skiljer sig åt på olika punkter men som uppfyller målet om ett fossilbränslefritt Stockholms län. Vägen till det fossilbränslefria Stockholms län ligger utanför denna studie även om framtidsbilderna kan ge mer eller mindre klara uppfattningar om vilka beslut måste fattas, satsningar som måste till, omstruktureringar etc. Anledningen att detta steg utelämnas beror på att det kräver en analys över de beslutsprocesser vilka kommer att vara av avgörande betydelse för att framtidsbilderna ska kunna bli verklighet. Vidare bör även frågan om rådighet analyseras för att se vilka aktörer som har eller kommer att ha inverkan på utvecklingen inom energianvändningen i Stockholms län. En ekonomisk analys över vilka investeringar som måste till och vilka aktörer som bör betala dessa behövs för att på ett klart och tydligt sätt visa på hur framtidsbilderna kan realiseras. Analys över dessa områden har utelämnats i denna studie på grund av begränsningar i framförallt tid och arbetsinsats men kan vara av intresse för fortsatta studier. 1.3 HÅLLBAR UTVECKLING Begreppet hållbar utveckling har fått en stor spridning över hela världen sedan dess introduktion efter Brundtlandkommissionens arbete. Definitionerna av begreppet och dess efterföljande tolkningar är många men innebörden är oftast desamma. 3 huvudsakliga delar brukar ingå i tolkningarna av hållbar utveckling [4], nämligen; i. Behovet av att långsiktig bevara ekosystemens och naturresursernas bärkraft ii. Rättvis fördelning mellan och inom generationer iii. Inom ramen för (i) och (ii) bevara eller öka livskvalitet och välfärd Eftersom denna studie vill visa på en förändrad energianvändning i Stockholms län år 2050 är det främst andra punkten (ovan) som är av betydelse för studien GLOBAL RÄTTVIS FÖRDELNING AV ENERGITILLGÅNGAR OCH EMISSIONER I ljuset av hållbar utveckling behöver energitillgångar och utsläppen av växthusgaser fördelas jämt mellan jordens innevånare. Av detta följer ett behov av att fastställa målnivåer som är förenliga med det hållbara samhället både för Stockholms län såväl som för världen. Europeiska rådet deklarerade redan 1996 nödvändigheten att begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till 2 C (jämfört med förindustriella nivåer) vilket rådet bekräftade åter igen i mars En sådan begränsning innebär en stabilisering av koncentrationen CO 2 -ekvivalenter i atmosfären under 550 ppm enligt rådet. Den svenska regeringens proposition Svensk klimatstrategi [5] antagen av riksdagen föreslog som mål ett utsläpp av växthusgasekvivalenter på 4.5 ton/år/capita till år 2050 samt att stabiliseringsnivå av växthusgaser under 550 ppm i likhet med europeiska rådets beslut. IPCC (Intergovermental Panel on Climate Change) är en panel av internationella exporter som löpande utvärderar forskningsläget kring klimatet, dess förändringar, 3

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Klimat och Energimål

Klimat och Energimål Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning.

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. 25 kommuner i Stockholmsregionen deltar i samarbetet, som samordnas av Kommunförbundet Stockholms län. Botkyrka Danderyd

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

ENERGY 2050. Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

ENERGY 2050. Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug. ENERGY 2050 Professor Elisabeth Rachlew Member of the Royal Swedish Academy of Sciences (Physics) and Chair of the Energy Commi=ee Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use Energirike Haugesund,

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer