Regional systemanalys Dalarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional systemanalys Dalarna"

Transkript

1 Slutrapport Regional systemanalys Dalarna

2

3 Innehåll 0 Sammanfattning Bakgrund Bakgrund Syfte Organisation och process Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Näringsliv Befolkning och befolkningsutveckling Arbetsmarknad Kompetensförsörjning Bilanvändning IT-infrastruktur Transportsystemen Godstrafik Järnvägsnätet Vägnätet Hamnar Flyg Kollektivtrafik Dalarnas målbild EU-mål Nationella mål Dalarnas målbild Strategiska funktionskrav och åtgärdsbehov Regionförstoring Näringslivets behov Funktioner Systemutvecklande åtgärdspaket Fyrstegsanalys Finansiering Samlad strategisk miljöbedömning Avgränsning Översiktlig bedömning över systemanalysen...86 Bilaga 1: Avsiktsförklaring Bilaga 2: Brev från näringslivet Medverkande Beställarorganisation Kent Söderlund Gunnar Fastén Region Dalarna Landstinget Dalarna Konsulter från ÅF-Infrastruktur AB, Infraplan Stellan Lundberg Uppdragsledare Peter Stensson Bitr uppdragsledare Erik Bergfors Utredning Tomas Hellquist Utredning

4 0 Sammanfattning 0 Sammanfattning Dalarna bidrar på ett tydligt och mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi. Industrin i Dalarna inrymmer bland annat stora och viktiga exportföretag vars ekonomiska aktiviteter har en avgörande betydelse för landets ekonomiska utveckling. En mycket stark basindustri har sin bas i Dalarna och en fortsatt stark utveckling kan påräknas med de omfattande investeringar som pågår och planeras. Dalarnas företags möjligheter att fortsatt bidra till den ekonomiska utvecklingen är dock beroende av att vår infrastruktur utvecklas i samma takt som produktionen och kan svara upp mot de ökade transportkraven som följer. Redan idag är transportsystemet under stark press och det trycket kan enkelt illustreras med att var fjärde godståg som idag rullar i Sverige har Dalarna som mål eller slutdestination alternativt ska passera igenom. Om inte transporterna klaras riskeras inte bara den ekonomiska utvecklingen utan även på sikt sysselsättningen i den dalabaserade produktionen. Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän med drygt en fjärdedel av Sveriges stål- och metallindustri och ca 10 procent av Sveriges skogsproduktion. Sett till utvecklingen under 2006 var stål- och metallindustrin den bransch i Sverige som utvecklades starkast, med en ökning av produktionsvärdet på 20 procent. Det är därför av störst vikt att betona Dalarnas exportindustris betydelse för att skapa ekonomiska resurser för hela Sveriges utveckling. Dalarnas världsledande basindustri befinner sig i ett expansivt skede med investeringar på ca en miljard kronor per år under 2000-talet och fortsatta planerade miljardinvesteringar under de kommande fem till åtta åren på mer än 20 miljarder i ökad produktionskapacitet. Företagen är av tradition starkt inriktade mot export och investeringarna har därför ytterligare ökat exponeringen mot exportmarknaden. En världsmarknad som oftast våra företag ligger längst ifrån jämfört med sina konkurrenter. Dalarna är landets i särklass ledande besökslän utanför de tre storstadsområdena och ett av Sveriges absolut starkaste varumärken. På samma sätt som industrin ställer besöksnäringen i länet stora krav på en fungerande infrastruktur. En mycket omfattande och betydelsefull besöksnäring står också den inför mycket stora investeringar. Dalarnas ställning som dominerande besöksmål i Sverige utanför storstadsområdena stärks ytterligare samtidigt som trycket på utvecklade persontransporter då ökar kraftigt. I Dalarna finns redan norra Europas största vinterdestination och också den utvecklas och stärks ytterligare under de närmaste åren. En utveckling som inte får hotas av eftersläpande eller senfärdiga insatser för infrastrukturen. De planerade investeringarna inom turistnäringen uppgår till nästan 10 miljarder kronor under de närmaste åren, vilket skapar ytterligare drygt arbetstillfällen. Med en utbyggnad av ca nya bäddar når Dalarna ca 14 miljoner gästnätter, 7 miljarder i omsättning och sysselsätter ca människor. De planerade investeringarna sker främst i de välkända destinationer som Dalarna har. Effektiva gods- och persontransporter Utvecklingen av infrastrukturen och transportsystemet i Sverige får inte ensidigt inriktas på att transportera i närområdet bosatta personer utan måste ha ett perspektiv på att bidra till värdeutveckling. Om man ska nå det måste behoven av att effektivt transportera gods och besökare prioriteras. En snabbare transport för personer med ett par minuter i ett storstadsområde kanske då ska kunna ställas mot värdetillväxt och sysselsättning inom exportindustri och besöksnäring. Infrastruktur och transportsystem är viktiga för den regionala utvecklingen och det är viktigt att det både beaktas och ingår i investeringskalkyler. 4

5 0 Sammanfattning Dalarnas prioriteringar I stor enighet gör vi tydliga prioriteringar och lyfter fram följande stråk: Järnväg Dalabanan (Mora Uppsala/Stockholm) Bergslagsbanan (dubbelspår Falun Borlänge) Väg E16/Rv 71 (Oslo/Sälenfjällen Gävle) Rv 50 (genomfart Ludvika och söderut) Rv 68 (Avesta X länsgräns) Rv 70 (Borlänge och norrut) Rv 80 (Falun och norrut). Målsättning för Dalabanan Persontrafiken på Dalabanan är av största betydelse för att öka förutsättningarna för en regionförstoring runt Falun/Borlänge, Uppsala/Västerås och Arlanda/Stockholm. Flera relativt ensidiga och isolerade arbetsmarknader integreras därigenom i större pendlingsregioner med diversifierad arbetsoch utbildningsmarknad. Region Dalarna arbetar med att utveckla Dalarna att omfattas av större men färre arbetsmarknadsområden, vilket ställer ökade krav på tillgänglighet på befintliga järnvägsstråk. Målsättningen är att inom kommande planeringsperiod med ett tåg i timmen klara en restidsvision om Mora Stockholm under 2 timmar 55 min Borlänge Stockholm 1timme 40 min Falun Arlanda på 1 tim 35 min. På lång sikt krävs betydande åtgärder på Dalabanan för att förverkliga dessa mål. Finansiering av steg 1 Region Dalarna tillsammans med Regionförbundet Uppsala som företrädare för kommunerna i sina respektive län samt Sala kommun är mycket angelägen om att medverka tillsammans med Banverket i ett pilotprojekt för att snabbare komma igång med åtgärder på Dalabanan. Vår tanke är att vi då finansierar steg 1 av åtgärder som möjliggör i princip ett tåg i timman med 58 min restid Borlänge Sala och 28 min restid Sala Uppsala ( Mkr) under två förutsättningar; 1. att medlen under lång tid kan återbetalas genom en höjd banavgift. 2. att den fortsatta uppgraderingen av Dalabanan jämte planerade investeringar på bandelen Falun- Borlänge sedan återfinns i den långsiktiga planen för infrastrukturåtgärder för åren En avsiktsförklaring med ovanstående inriktning har undertecknats tillsammans med Banverket och skall ses som en viktig signal för det fortsatta arbetet med att utveckla Dalabanan. 5

6 1 Bakgrund 1 Bakgrund 1.1 Bakgrund Regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan samt länsstyrelserna (Stockholm, Västmanland, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland), har fått regeringens uppdrag att inleda förberedelsearbetet för åtgärdsplaneringen av infrastrukturåtgärder för perioden (under arbetets gång har perioden ändrats till ). Länen ska genomföra regionala transportslagsövergripande analyser regionala systemanalyser. De regionala systemanalyserna ska kontinuerligt avrapporteras till trafikverken för att ge underlag till och samordnas med trafikverkens nationella systemanalyser. Arbetet har avrapporterats till trafikverken genom en delrapport den 19 juni De regionala systemanalyserna ska slutredovisas till regeringen senast den 30 september Trafikverken ska stödja länen i arbetet och har därför tagit fram en metodbeskrivning för hur systemanalyserna ska utformas. Länens arbete bör bedrivas i en läns- och regionalt överskridande samverkan. 1.2 Syfte Huvudsyftet med de regionala systemanalyserna är att utgöra länens underlag i förberedelsearbetet till åtgärdsplaneringen för infrastrukturåtgärder Systemanalyserna ska vara transportslagsövergripande analyser av transportsystemets funktion och brister utifrån mål och behov. Utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna är att trafikslagen ska komplettera varandra för att på ett optimalt sätt stödja efterfrågat transportbehov, stärka näringslivets förutsättningar och uppfylla de transportpolitiska och regionala målen. Syftet är också att vara underlag till trafikverkens nationella analyser. Med detta arbetssätt kan kapacitetskonflikter bättre undvikas. Dessutom säkerställs att de alternativa lösningar som övervägs, är effektiva både för regional och långväga trafik. 6

7 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys 1.3 Organisation och process Organisation Arbetet med den regionala systemanalysen har genomförts utifrån följande grundorganisation: Ansvariga tjänstemän. Politisk arbetsgrupp: Region Dalarnas ordförande samt två vice ordföranden. Arbetsutskott och Direktion. Två referensgrupper: Extern beredningsgrupp för Infrastruktur; representanter för Banverket, Vägverket, Länsstyrelsen, Landstinget, Handelskammaren/näringslivet, Svenskt Åkeriföretag, Trafikhuvudmannen och flyget samt Projektledare för Dalabanans Intressenter, Partnerskap Bergslagsbanan och Partnerskap E 16. Kommunal referensgrupp: en representant för varje kommun. Arbetsgruppernas sammansättning uppfyller inte målsättningen utifrån jämställdhetsmålet om en fördelning av åtminstone 40/60 avseende män och kvinnor. När det gäller de två referensgrupperna utgörs endast 13 % av det ena könet, kvinnor. Process Arbetet med den regionala systemanalysen har bedrivits genom ett brett förankringsarbete som har formaliserats genom workshops och dialoger för respektive steg i processen (mål funktioner åtgärdspaket) med den politiska arbetsgruppen och de två referensgrupperna. Varje steg i processen har avrapporterats till arbetsutskottet och direktionen. En avslutande hearing genomfördes med en bred inbjudan till riksdagsmän, myndigheter, kommuner (politiker och tjänstemän), näringsliv, organisationer m fl för att presentera, diskutera och få inspel inför systemanalysens slutrapport. Parallellt med dessa aktiviteter har det skett ett omfattande läns- och regionalt överskridande samverkan med trafikverken, Mälardalslänen, Västra Götaland, de fyra nordligaste länen och Gävleborgs län, utifrån ett transportslagsövergripande system- och stråktänkande. Dessutom sker en kontinuerlig samverkan inom ramen för Dalabanans Intressenter, Partnerskapen Bergslagsbanan och E 16 (öst-västlig vägförbindelse Gävle-Oslo) Politisk förankring Den politiska förankringen av systemanalysarbetet har skett i tre steg där plattformen har varit den politiska, operativa, arbetsgruppen i form av Region Dalarnas ordförande tillsammans med de två vice ordförandena. Arbetet har kontinuerligt avrapporterats till arbetsutskottet och direktionen. 7

8 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Regionens funktion och roll beskrivs och analyseras i detta kapitel. Analysen behandlar näringsliv, produktionsvärden, arbetsmarknader, befolkningstruktur och kompetensförsörjning samt vilka strukturella och geografiska brister och obalanser som behöver överbryggas med stärkt transportinfrastruktur. 2.1 Näringsliv Dalarna har ett brett näringsliv, som domineras av skogsbruk, trävaruindustri, pappers- och massaindustri, stål- och metallverk, verkstadsindustri samt elektro- och teleprodukter, men även livsmedelsindustrin är betydande. Dalarna är även Sveriges fjärde största besöksdestination och det i särklass ledande turistlänet utanför de tre storstadsregionerna. De stora andelarna sysselsatta inom basindustrin har mycket lång tradition i Dalarna, särskilt i Avesta, Hedemora, Borlänge och Smedjebacken. Betydande andelar av dagens sysselsättning bygger Kallvalsverket i Borlänge producerar tunnplåt. Källa: SSAB. Dalarna är ett av Sveriges ledande turistlän. med modern produktionsteknik vidare på denna tradition. Den ökade effektiviseringen har dock i hög grad skett utan ökat antal anställda. Basindustrin är idag högt teknikutvecklad och i hög grad automatiserad. Falun/Borlänge har dessutom en betydelsefull roll som handels- och administrativa centrum och som transportknutpunkt. Näringslivsförutsättningarna är mycket olika i Dalarnas kommuner och har även varierat mycket över tid. Dalarna har genom näringslivets omstruktureringar förlorat en stor del av sin sysselsättning inom skogsbruket, gruv- och mineralnäringen samt verkstadsindustrin. Branscherna har gått från att vara arbetskraftintensiva till en hög grad av mekanisering. Den inbördes specialiseringen av länets näringsliv är nödvändig för att kunna bibehålla konkurrenskraft gentemot omvärlden. Målinriktade satsningar på nya branscher är av stor betydelse för att stärka regionens konkurrenskraft och bredda arbetsmarknaderna. Samtidigt medför specialiseringen obalanser mellan arbetsmarknaderna, ifall restiderna inbördes mellan kommunerna är för långa. Dessa obalanser är ofta särskilt påtagliga för kvinnor. 8

9 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Basindustrin i Dalarna är en av Sveriges främsta Dalarnas basindustri befinner sig i ett expansivt skede med stora kapitalsatsningar och under de kommande 5 till 8 åren investeras mer än 20 miljarder kronor i ökad produktionskapacitet. Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän, med stål- och metallindustri samt pappers- och trävaruindustri som dominerande inslag. Företagen är av tradition starkt inriktade mot export och investeringarna har ytterligare ökat företagens exponering mot exportmarkanden. Industriorterna Borlänge och Avesta har höga förädlingsvärden per sysselsatt (se fig 2.1:1), långt över rikssnitt. Basindustrin i Bergslagen genererar stora godsflöden. Dalarna är ett av Sveriges mest godsgenererande län på järnväg. Under en följd av år har basindustrin i Berglagen genomfört investeringar i mångmiljardklassen. Investeringarna har inneburit betydande volymökningar samt allt högre förädlingsgrader och ökade exportvolymer. För industrins godstransporter och turistnäringen utgör investeringar i transportsystemet en mycket viktig förutsättning för fortsatt utveckling i länet och landet. Industriellt förädlingsvärde per sysselsatt jmf med rikssnitt > Industriellt produktionsvärde mdkr, ÅF Infraplan > -300 Härjedalen Älvdalen Orsa Mora Ovanåker Rättvik Ljusdal Nordanstig Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Ockelbo Eda Arvika Årjäng Torsby Sunne Grums Kil Säffle Malung-Sälen Karlstad Leksand Gagnef Falun Sandviken Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Kristine -hamn Karlskoga Örebro Eskilstuna Katrineholm Gävle Älvkarleby Tierp Östhammar Uppsala Norrtälje Stockholm Figur 2.1:1 Regionens produktionsvärden är höga. Förädlingsvärdena varierar beroende på industrins sammansättning. Källa: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. 9

10 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Höga förädlings- och produktionsvärden De flesta kommuner i Dalarna har kraftig tillväxt av industrins produktionsvärden (se fig 2.1:2). Störst är tillväxten i Avesta, Hedemora, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken och Mora. Dalarnas världsledande basindustri är i ett expansivt skede med investeringar i mångmiljardklassen och är starkt beroende av ett robust transportsystem. Dalarnas exportindustri efterfrågar väl utbyggda godsstråk som på kort tid kan ta emot ökade transportvolymer. Transportsystemet är strategiskt viktigt för Dalarnas exportindustri för att skapa ekonomiska resurser för både Dalarna och hela Sverige. Tillväxt industriella produktionsvärden jan jan 2006 (procentenh. jmf med rikssnitt) ÖKNING > Oslo MINSKNING ÅF Infraplan > 50 Industriellt produktionsvärde mdkr, 2005 Elverum Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Nord- Åsnäs Odal Sør- Grue OdalKongsvinger Torsby Nes Eidskog Aurskog- Høland Eda Sunne Rømskog Arvika Marker Årjäng Kil Sarpsborg Grums Fredriksstad Aremark Halden Säffle Härjedalen Mora Malung-Sälen Karlstad Älvdalen Orsa Ovanåker Rättvik Ljusdal Leksand Gagnef Falun Bollnäs Ockelbo Sandviken Kristine -hamn Karlskoga Örebro Nordanstig Eskilstuna Katrineholm Hudiksvall Söderhamn Gävle Älvkarleby Tierp Uppsala Östhammar Norrtälje Stockholm Figur 2.1:2 Tillväxten i industriella produktionsvärden har varit hög Källa: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. 10

11 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Skogsbaserade näringar Skogsindustrin svarar för 12 procent av Sveriges varuexport och i genomsnitt 20 procent av de totala industriinvesteringarna i Sverige. Dalarna svarar för ca 10 procent av Sveriges skogsproduktion (de gröna staplarna i bilden). Den skogsbaserade industrin, trävaror, massa- och pappersindustri skapar ett produktionsvärde på 14 miljarder kronor, vilket är ca 10 procent av rikets totala produktionsvärde inom skogsbaserad industri. De största volymerna skogsråvara i länet går såväl i öst-västlig som nord-sydlig riktning. För skogsbolagen är det viktigt att kunna köra året runt, även på det finmaskiga vägnätet. Vägtransporterna av skogsråvara dominerar, men det finns en ökad efterfrågan att kunna köra ännu mer skogsråvara på järnväg. Över 80 procent av Sveriges massa- och pappersexport går till länder i Europa och spelar en avgörande Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK Härjedalen roll i Europas fiberförsörjning, genom att produktionen i huvudsak är färskfiberbaserad. Leveranser från sågverken täcker cirka 16 procent av förbrukningen av sågade trävaror i EU-länderna. Export sker även globalt. Bland annat skeppas sågade trävaror från Dalarna via Göteborgs hamn till Japan. Figur 2.1:3-2.1:4 nedan visar industriella produktionsvärden/intäkter i den skogsbaserade industrin samt årlig genomsnittlig skogsproduktion i kommuner i Dalarna. (Intäkterna för den skogsbaserade industrin i regionen är i stort sett lika med det industriella produktionsvärdet.) Län Ljusdal Intäkter massa-, pappers-, pappersvaruindustri Milj kr (2005) Nordanstig Hudiksvall Milj kr (2005) Intäkter trävaruindustrin Intäkter Totalt Dalarna Figur 2.1:3 Intäkter i skogsnäringen i Dalarna. Statistikkälla: SCB, Årlig genomsnittlig skogsproduktion, , MSEK ÅF Infraplan Eda Arvika Årjäng Mora Malung-Sälen Leksand Gagnef Sandviken Falun Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Torsby Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Sunne Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Kil Grums Säffle Karlstad Kristine -hamn Älvdalen Orsa Karlskoga Ovanåker Rättvik Örebro Bollnäs Ockelbo Eskilstuna Katrineholm Söderhamn Gävle Älvkarleby Tierp Uppsala Östhammar Norrtälje Stockholm Figur 2.1:4 Dalarna har betydande träbaserad industri. Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 11

12 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Gruv-, stål- och metallrelaterade näringar Drygt en fjärdedel av Sveriges stål- och metallindustri bedrivs i Dalarna och länet är Sveriges fjärde största exportlän, med mycket stora produktionsvärden (se fig 2.1:5). Sett enbart till utvecklingen under 2006 var ståloch metallindustrin den bransch i Sverige som utvecklades starkast, med en ökning av produktionsvärdet på 20 procent. Gruvindustrin visar även ett nyvaknat intresse för mineralfyndigheter i Bergslagen. I Grängesberg pågår prospekteringen för fullt inför gruvbrytning med start inom ca 6-7 år. Dessutom finns ca 200 aktiva undersökningstillstånd i Bergslagen efter mineralfyndigheter. Bolidens gruva i Garpenberg är Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift. Malmfyndigheterna i Garpenberg började bearbetas redan under talet. Idag är Garpenberg ett område med flera nya fyndigheter i drift, eller på väg att sättas i drift. I Garpenberg bryts årligen över en miljon ton komplexmalm, som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. Ett förprojekt om att öka produktionen till 2 miljoner ton per år har inletts. Produktionsvärde år 2005 för gruvor, utvinningsind. stål- och metallindustri samt maskinindustri Gruvor och utvinning Stål- och metall & metallvaruindustri Maskinindustri ÅF Infraplan Mkr Mkr 500 Mkr Eda Arvika Årjäng Torsby Sunne Kil Grums Säffle Härjedalen Mora Malung-Sälen Leksand Gagnef Sandviken Falun Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Karlstad Kristine -hamn Älvdalen Orsa Karlskoga Ovanåker Rättvik Örebro Ljusdal Nordanstig Hudiksvall Bollnäs Ockelbo Eskilstuna Katrineholm Söderhamn Gävle Älvkarleby Tierp Uppsala Östhammar Norrtälje Stockholm Figur 2.1:5 Den gruvrelaterade industrin är sedan länge stor i Bergslagen Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 12

13 Större företag och huvudsakliga produktionsorter Stora Enso Kvarnsveden (Borlänge) och Stora Enso Fors (Avesta) svarar tillsammans med Grycksbo Paper (Falun) för en stor del av produktionsvärdet inom massa- och pappersindustrin i Sverige. Stora Enso Kvarnsveden producerar journalpapper och tidningspapper. Stora Enso Fors producerar kartong- och förpackningspapp. Grycksbo pappersbruk är en ledande leverantör av mattbestruket finpapper. Större sågverk är Siljanssågen i Mora, Bergqvist i Insjön (Leksand), Moälven i Mockfjärd (Gagnef), Fiskarhedens Såg i Malung, Rågsvedens Såg i Vansbro och Weddesågen i Älvdalen. I Insjön bedrivs tillverkning av monteringsfärdiga trähus. 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys SSAB Tunnplåt i Borlänge är Nordens största tunnplåtstillverkare och är en av de ledande i Europa inom utveckling och tillverkning av höghållfast stål. Ovako Steel i Smedjebacken (och Hofors) tillverkar stålprodukter, främst till byggsektorn. Outokumpu Stainless i Avesta producerar rostfri tunnplåt och hör till de största producenterna av rostfritt stål i världen. Stora företag i Hedemora är Bolidens gruva i Garpenberg och Outokumpu i Långshyttan och EraSteel Kloster. Ericsson Network Technologies i Falun tillverkar kabel för signal- och högspänningstillämpningar. Ericsson har nyligen beslutat att köra en större del av sina produkter på järnväg. ABB Power Systems i Ludvika är världens absolut ledande tillverkare av transformatorer och annan utrustning för överföring av högspänd likström över långa avstånd. I Mora finns framgångsrika verkstadsindustrier som Mora of Sweden, Östnor AB, Mora Armatur, FM Mattsson, Wibe AB och Mora Mast. Spendrups Bryggeri i Grängesberg är Sveriges största bryggeri. Företaget flyttar nu sin produktion i Wårby till Grängesberg och volymerna ökar kraftigt. Den skogsbaserade industrin i Dalarna skapar ett årligt produktionsvärde på ca 14 miljarder kr, vilket motsvarar ca 10 % av rikets skogsproduktionsvärde. Skogsnäringen och andra industribaserade näringar är helt beroende av fungerande vägnät. Tjälsäkring, bärighetshöjande åtgärder och underhåll på det finmaskiga vägnätet måste säkerställas och förbättras. Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän, med drygt en fjärdedel av Sveriges stål- och metallindustri. Stål- och pappersindustrin är helt beroende av ett robust järnvägssystem för sina systemtransporter. 13

14 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Besöksnäringen viktig Dalarna är Sveriges fjärde största besöksdestination och det ledande turistlänet utanför de tre storstadsregionerna. Övernattande och besökande gäster i Dalarna omsatte drygt 4,3 miljarder kronor 2007, vilket gav upphov till sysselsättning för personer. Sälenfjällen och Idre-Grövelsjöfjällen är norra Europas största vinterturismområde. Under högsäsong rör sig drygt besökare varje vecka i området. Från säsongen till ökade antalet skiddagar med 20% i Sälen och med 28% i Idre. Turismgästnätterna i regionen har de påtagligt största volymerna i Malung-Sälens kommun, vilket i realiteten innebär Sälenfjällen, och i Älvdalen (Idre/Grövelsjön). Även Siljansbygden har betydelsefull turism. Det finns ett organiserat turismsamarbete mellan kommunerna över den svensk-norska gränsen. Sommarturismen är omfattande i Siljansbygden och under stark utveckling i Dalafjällen. Det faktum att områden med omfattande vinterturism och sommarturism gränsar till varandra innebär att potentialer föreligger avseende resurssamordning av olika slag. Åre Umeå Sollefteå Antal skiddagar 04/05 Idre/Grövelsjön Sälenfjällen Vemdalen/ Klövsjö Sundsvall ÅF Infraplan Borlänge Gävle Figur 2.1:6 Antal skiddagar. Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 14

15 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Dalarna har även några av landets största årliga idrottsarrangemang. Vasaloppsveckan i Sälen/Mora äger rum i slutet av februari. År 2008 var ca personer anmälda till de olika loppen. Vid sidan om själva tävlingarna finns även musikframträdanden och en mässa med besökare. Sommarevenemangen växer i storlek. Dansbandsveckan i Malung är Nordens största dansarrangemang, med ca gästnätter och 25 Mkr i omsättning i Malungbygden. Rättvik Classic Car lockar varje år ca besökare. Peace & Love, en årligt återkommande kulturfestival i Borlänge, har under de 6 dagar festivalen pågår ca besökare per dag. Dalhalla i Rättvik har i det närmaste blivit en nationalscen med ca. 30 musikevenemang per år. Bl.a har Robert Wells Rhapsody in Rock varit ett återkommande inslag under senare år. Vansbrosimningen är precis som Vasaloppet en del av den svenska klassikern och äger rum i början av juli. Evenemanget har utvecklats till flera mindre lopp över tre dagar inför det stora loppet på söndagen. Antalet deltagare är strax under för hela veckan, men det stiger stadigt. Härjedalen Älvdalen (Idre) Ljusdal Ovanåker Kommersiella gästnätter 2006 Nordanstig Hudiksvall jan feb mar apr Bollnäs maj jun jul aug sep okt nov dec Malung (Sälen) Vansbro Siljansbygden 15 Falun/ Borlänge Skattat antal Söderhamn för kommuner med färre än 5 anläggningar Sandviken Hofors Hedemora Torsby Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Sunne Fagersta Munkfors Sala Arvika Hällefors Västerås Figur 2.1:7 Säsongsvariation i antal gästnätter. Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. Gävle Älvkarleby Tierp ÅF Infraplan Uppsala Östh No

16 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Turismen höjer befolkningen Malung-Sälen (i praktiken Sälenfjällen) och Älvdalen (i praktiken Idre/Grövelsjön) är de kommuner som har störst andel vinterturister jämfört med den bofasta befolkningen. Älvdalens kommun (Idre/Grövelsjön) norr om stråket har också betydligt större befolkning under vårvintern. Under maxveckan (vid påsk) har Sälen har ca turister per dygn och Idre ca Siljansbygden har ca turister per dygn under vintern. Malung-Sälen har en högre andel vinterturister än Älvdalen. Siljansbygden har hög andel sommarturism och även Älvdalens kommun (särskilt Idre/ Grövelsjön) har betydande sommarturism. Att områden med omfattande vinterturism, respektive betydande och växande sommarturism, gränsar till varandra innebär betydande potentialer i resurssamordning av olika slag. För att ta vara på dessa potentialer behövs bättre kommunikationer. För personalen är dagspendlingstillgänglighet betydelsefull, för att uppnå väl fungerande helårssysselsättning. Vinterturistorter som Sälenfjällen har potential att vara ett stort resmål även under sommaren och hösten, eftersom organisation, infrastruktur och faciliteter redan finns på plats. Sälen satsar för närvarande på att bli ett besöksmål under hela året, och har potential att växa kraftigt. Härjedalen Älvdalen Siljansbygden Helårsboende och besökare Nordanstig under vintersäsongen Ljusdal -antal personer en högsäsongsdag Antal helårsbofasta 2006 Övernattande besökare per dygn under vårvinterns högsäsongsvecka Hudiksvall Cirklarna för Malung-Sälen, Idre, och Siljansbygden Ovanåker Bollnäsinnefattar även bedömda icke-kommersiella gästnätter. Söderhamn ÅF Infraplan 16 Ockelbo Gävle Malung-Sälen Gagnef Sandviken Falun Älvkarleby Vansbro Hofors Borlänge Säter Tierp Torsby Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Uppsa Eda Sunne Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Figur 2.1:8 Dalafjällens turism medför kraftigt ökat boende under vintern. Turisterna står under vintern för en stor andel av den totala befolkningen i Malung-Sälen, Älvdalen (Idre) samt i Torsby. Källa: SCB, bearbetning ÅF Infraplan.

17 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Stora investeringar De planerade investeringarna inom besöksnäringen i Dalarna ligger på nästan 10 miljarder under den kommande årsperioden. Ca 75% av dessa investeringar sker i Sälen och Idre. De planerade investeringarna i boende kommer att skapa ca nya bäddar. Denna utbyggnad kommer att generera ca gästnätter (+26%), givet att det blir samma beläggningsgrad på det nyskapade boendet som på befintligt boende. Besöksnäring är förflyttad konsumtion. Utifrån beräknat antal nya gästnätter med samma konsumtionsmönster som besökarna har idag, kommer omsättningen att öka med 2,2 miljarder kronor (+49%). Med det ökade antalet besökare och den konsumtion som de genererar kommer antalet sysselsatta inom besöksnäringen att öka med arbetstillfällen (+48%) på årsbasis. Vinter i Idrefjäll. Planerade investeringar inom turistnäringen uppgår till nästan 10 miljarder kronor under de närmsta åren, vilket skapar ytterligare ca årsarbetstillfällen. Med en utbyggnad av ca nya bäddar når Dalarna ca 14 miljoner gästnätter, 7 miljarder i omsättning och sysselsätter ca människor. De planerade investeringarna sker främst i Dalarnas välkända destinationer. 17

18 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Hög belastning på transportsystemet Turistresandet med bil innebär stora säsongs- och veckovariationer i vägtrafikflödena. Det går stora mängder trafik på mindre vägarna som är byggda för avsevärt mindre trafikflöden. Redan idag är vägnätets kapacitetsproblem stora under turistsäsong, vilket förväntas tillta i och med turistnäringens planerade investeringar. Det undermåliga vägnätet till Dalafjällen kan därför bli en flaskhals för turistnäringens utveckling. Av dagens totala resande till Dalarna är ca 30% fritidsresor. Bil är det dominerande transportmedlet. Ca 90% av fritidsresorna till Dalarna sker med bil, vilket periodvis medför mycket stor belastning på vägsystemet. Dagens ca 11 miljoner övernattningar i Dalarna innebär 3,2 miljoner besökare. Med antagandet att 90 % kommer med bil motsvarar detta 1,1 miljoner bilar som belastar transportsystemet. Turistnäringens planerade investeringar har stor betydelse för belastningen på vägnätet, eftersom biltrafiken under turistsäsong är mycket omfattande. De expansionsplaner som redovisats innebär ca bilar ytterligare per år. Vinterperioden bedöms få den största ökningen med drygt bilar. Figur 2.1:9 visar säsongsvariationen i vägtrafiken, i detta fall längs Riksväg 71, som leder till Sälen. Vintertid, i synnerhet torsdagar-söndagar (i samband med stugbyte), är trafikbelastningen ca % högre än genomsnittet över året. Under högsäsong passerar upp mot fordon per dygn, ofta under ett fåtal timmar. 10 ggr mer trafik under högsäsong! Vecka Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Figur 2.1:9 Säsongsvariation trafik på Riksväg 71 vid Fiskarheden, mellan Malung och Sälen. Källa: Vägverket (år 2002), bearbetning av ÅF Infraplan. 18

19 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys 2.2 Befolkning och befolkningsutveckling I Sverige pågår sedan många år en kraftig urbanisering, varvid befolkningen i stora delar av landet tenderar att centraliseras till storstadsområden med relativt god tillgång till arbetstillfällen. Generellt har läns- och utbildningscentra med närliggande orter positiv befolkningsutveckling, medan många landsbygds- och industrikommuner har minskat i befolkning. Dalarna, landets åttonde största län befolkningsmässigt, kännetecknas av flera positiva befolkningstrender. Förutom Falun/Borlänge ökar även Siljansbygden i befolkning (fig 2.2:1). Dessutom har nästan alla kommuner har positiva flyttnetton (fig 2.2:2), vilket kan ses som en indikation på Dalarnas attraktivitet att bo i. Emellertid minskar befolkningen i sydöstra Dalarna samt i länets västra delar. För att säkerställa bland annat kompetensförsörjning, viktiga servicefunktioner, skatteunderlag står dessa landsbygds- och industrikommuner inför särskilt stora utmaningar vad gäller att vända befolkningsutvecklingen. Befolkningsförändring jan jan 2008 Härjedalen ÖKNING >6% 3-6% 1-3% 0-1% MINSKNING 0-1% 1-3% 3-5% >5% Ljusdal ÅF Infraplan Flyttnetto per 1000 inv jan jan 2008 Härjedalen ÖKNING > MINSKNING < Ljusdal ÅF Infraplan Älvdalen Mora Malung-Sälen Orsa Rättvik Ovanåker Leksand Gagnef Falun Bollnäs Vansbro Hofors Borlänge Säter Ludvika Hedemora Smedjebacken y Hagfors Avesta Norberg Munkfors Ljusnarsberg Fagersta Figur 2.2:1 Befolkningsutveckling Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 19 Mora Malung-Sälen Älvdalen Orsa Rättvik Ovanåker Leksand Gagnef Falun Bollnäs Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Avesta Hagfors Norberg Munkfors Ljusnarsberg Fagersta S Figur 2.2:2 Flyttnetto Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan.

20 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys 2.3 Arbetsmarknad Arbetspendling ger stärkt tillgång till arbetsplatser utanför bostadskommunen, vilket kan kompensera för svag utveckling i den lokala arbetsmarknaden. Dessutom förbättras möjligheterna till arbete både för dagens samt för inflyttande befolkning. Förbättrad transportinfrastruktur möjliggör ökad dagspendling, vilket bidrar till ökad flexibilitet i arbetslivet och utvidgning av de funktionella bosättnings- och arbetsmarknadsregionerna. Sysselsättning män Förvärvsfrekvensen för män ligger generellt över rikssnitt och är högst i läns-och utbildningscentra, som har mest kompletta arbetsmarknader. Även för män är läns- och utbildningscentra viktiga, kompletterande arbetsmarknader, även om detta inte är lika påtagligt som för kvinnor. Sysselsättningsnivån för män är över rikssnitt i de flesta kommuner i Dalarna. Arbetspendling män Regioners funktion är i betydande grad beroende av fungerande arbetspendling, som innebär att orter kan komplettera varandra. I detta balanseringssystem har läns- och utbildningscentra stor betydelse. Figur 2.3:1 visar att arbetspendlingen för män är starkt restidsberoende, dock inte i samma grad som för kvinnor. Detta beror delvis på bättre tillgång till bil. Trysil Härjedalen Älvdalen Orsa Ljusdal Ovanåker Arbetspendling Män Nordanstig Sverige 2006, Norge och gränsöverskridande km fågelvägen, Färre än 10 pendlare redovisas ej Hudiksvall Bollnäs Förvärvsfrekvens Män16-65 år, studentkorr. jmf med rikssnitt, >5% +3-5% +1-3% +0-1% Söderhamn ÅF Infraplan - 0-1% - 1-3% - 3-5% - >5% lverum Mora Rättvik Ockelbo Åsnäs r- Grue alkongsvinger Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Sala Västerås Eidskog skogand Eda Arvika og Torsby Sunne Malung-Sälen Vansbro Hagfors Munkfors Leksand Gagnef Falun Sandviken För industriorter med strukturomvandlingsproblem är det av stor betydelse att utpendlingsmöjligheterna är goda till närliggande arbetsmarknader. Hällefors Filipsstad Kil Årjäng Figur 2.3:1 Sysselsättning K l och d arbetspendling män. Källa: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. 20 Gävle Älvkarleby Tierp Östham Uppsala Norr

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR FÖR DALARNA 2014-2025. Preliminär plan 2013-12-04

LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR FÖR DALARNA 2014-2025. Preliminär plan 2013-12-04 LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR FÖR DALARNA 2014-2025 Preliminär plan 2013-12-04 Falun december 2013 2(68) Innehållsförteckning 1. Inledning 3 Direktiven 4 Länsplanen 4 Nationell plan 5 2.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehåll

Innehållsförteckning. Innehåll Slutrapport 2010-12-30 Sundsvall Transportanalys för Ljusdal Bergslagsdiagonalen Nordanstig Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Mora Söderhamn Borlänge Falun Hofors Sandviken Oslo Karlstad Ludvika Nora Örebro

Läs mer

Malung-Sälen - övergripande systemanalys

Malung-Sälen - övergripande systemanalys Innehåll Malung-Sälen - övergripande systemanalys RAPPORT 2012-05-04 Översiktsplan för Malung-Sälens kommun juni 2008, kompletterad februari 2009 Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-30, laga kraft 2009-11-26

Läs mer

Samhällsekonomiska synergier mellan slutförvar, infrastruktur och regional utveckling i östra Götaland

Samhällsekonomiska synergier mellan slutförvar, infrastruktur och regional utveckling i östra Götaland Samhällsekonomiska synergier mellan slutförvar, infrastruktur och regional utveckling i östra Götaland Slutrapport 2008-10-30 Innehåll 0 Sammanfattning...3 1 Bakgrund...9 2 Syfte...9 3 Uppläggning...9

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun Kjell Friman Näringslivskontoret Borlänge kommun Näringslivskontoret Näringslivskontoret ansvarar för etableringar och utveckling av kommunens fyra profilområden Transport och kommunikationer Handel Materialteknik

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Tabell A; Gymnasieprogram UPPSALA län; 42 gymnasieskolor

Tabell A; Gymnasieprogram UPPSALA län; 42 gymnasieskolor Bilaga 2 sid. 1 (6) Tabell A; Gymnasie UPPSALA län; 42 gymnasieskolor 1 1 Bygg och anläggning: Westerlundska gymnasiet Enköping, Högbergsskolan Tierp, Bolandsskolan Uppsala, Uppsalas praktiska gymnasium,

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Västernorrland. 24 700 Verkstadsindustri. 19 300 Metallindustri. 11 100 Gruvbaserad industri. 3 100 Övrig industriustri

Västernorrland. 24 700 Verkstadsindustri. 19 300 Metallindustri. 11 100 Gruvbaserad industri. 3 100 Övrig industriustri Industrins nettoexportvärde per bransch översiktligt fördelad per län Nettoexport Mkr Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Skogsbaserad industri 8 000 9 600 1 000 2 700 3

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Länsplan för Västmanland

Länsplan för Västmanland Länsplan för Västmanland Delprojekt 2: Infrastruktur och kommunikationer transportpolitik och IT/bredband Workshop, den 16 februari 2012 Projektgrupperna Transportpolitik Anders Åkerström, LTV Daniel Artaeus,

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången.

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Fler kanaler att välja på. 1. Varför digital-tv? Varför digital-tv? Beslut av Sveriges riksdag Riksdagen har bestämt att hela Sverige ska gå

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige Tabellbilaga till rapport Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige - Var finns de framtida jobben? Rapporten har rekv nr 80 24 99 Boken beställs från AMS Närservice, Box 6,

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Enkät, ht 2012. 1. Ålder. f % 1. -19 år 228 20. 2. 20-25 år 659 58. 3. 26-30 år 117 10. 4. 31-35 år 54 5. 5. 36-45 år 69 6. 6.

Enkät, ht 2012. 1. Ålder. f % 1. -19 år 228 20. 2. 20-25 år 659 58. 3. 26-30 år 117 10. 4. 31-35 år 54 5. 5. 36-45 år 69 6. 6. Enkät, ht 2012 1. Ålder 1. -19 år 228 20 2. 20-25 år 659 58 3. 26-30 år 117 10 4. 31-35 år 54 5 5. 36-45 år 69 6 6. 46- år 16 1 Antal EAS: 5 av 1148 (=0,44%). Antal svarande: 1143. 2. Kön 1. Kvinna 585

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen 2008-08-13 Dnr 1479-08 Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunikationer 971 86 Luleå Kopia: ÅF/Infraplan Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen Sammanfattande synpunkter

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Att utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet. Vad har vi lärt oss av de utvecklingsarbeten som genomförts?

Att utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet. Vad har vi lärt oss av de utvecklingsarbeten som genomförts? Att utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet. Vad har vi lärt oss av de utvecklingsarbeten som genomförts? 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sex försökskommuner Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund,

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Samtidigt med de höga industriella produktionsvärdena är förädlingsvärdet per sysselsatt lågt i hela entreprenörsregionen,

Samtidigt med de höga industriella produktionsvärdena är förädlingsvärdet per sysselsatt lågt i hela entreprenörsregionen, 2 Regionens funktion Entreprenörsregionens funktion och samspel med angränsande kommuner, län och regiondelar analyseras utifrån befolkningsförändringar, näringsliv, förvärvsfrekvenser, utbildningsnivå

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige

PRESSMEDDELANDE. Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige PRESSMEDDELANDE Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige Efter s prioriteringar tar nu Svenska ESF-rådet beslut om ekonomiskt stöd för att bemöta varsel i norra

Läs mer

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

Regional hearing i Kapacitetsutredningen Regional hearing i Kapacitetsutredningen Göteborg den 16 mars 2012 Jörgen Olofsson March 19, 2012 1 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är den globala nytänkaren inom biomaterial, papper, förpackningar

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Ett sätt att lätta på transport-trycket? 2010-12-16 Övergripande bild av industristruktur i Sverige (källa SCB) Bergslagen vackert och centralt i Sverige

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Bilaga 1 Diarie nr: 3.2.2-2015-1877. TMP i Uppsala AB Funbo Broby Uppsala 189,00 kr 83. Utslussen Asylboende Fredriksberg Ludvika 194,00 kr 92

Bilaga 1 Diarie nr: 3.2.2-2015-1877. TMP i Uppsala AB Funbo Broby Uppsala 189,00 kr 83. Utslussen Asylboende Fredriksberg Ludvika 194,00 kr 92 Tillfälligt boende för asylsökande Nr 7, Område 4 Mitt Boendeform 1 med självhushåll grundutförande 1 Scandset Holding Ab Campus Park Vågbro Söderhamn 175,00 kr 200 2 Håkan Larsson Bilkonsult AB Tierp

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Föreningens syfte II. Föreningen skall vara partipolitiskt neutral. Föreningen skall ej ta ställning för eller emot utbyggnad av vattenkraften.

Föreningens syfte II. Föreningen skall vara partipolitiskt neutral. Föreningen skall ej ta ställning för eller emot utbyggnad av vattenkraften. Föreningens syfte I Föreningen skall verka för att det till vattenkraftskommunerna och berörda regioner varaktigt återförs del av de värden vattenkraften genererar. Kommunerna och regionerna skall därigenom

Läs mer

Falun, september 2008. Ann Christin Jonell Region Dalarna Myntgatan 2, 791 51 Falun www.regiondalarna.se

Falun, september 2008. Ann Christin Jonell Region Dalarna Myntgatan 2, 791 51 Falun www.regiondalarna.se Resultat av enkät om miljönämnder och miljö- och byggnadsnämnder i Dalarna 28 Utformning av enkäter, bearbetning av resultatet samt sammanställning av rapporten har gjorts av Region Dalarna. Landstinget

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Media Monitor Report Mars 2012

Media Monitor Report Mars 2012 Utskriftsdatum: 2012-04-01 Arkivet för Ufo-Forskning Media Monitor Report Mars 2012 Innehållsförteckning Rubrik Sida Media Monitor Report 2 Statistik per medietyp - Table 3 Statistik per medietyp - Grafisk

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer