Regional systemanalys Dalarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional systemanalys Dalarna"

Transkript

1 Slutrapport Regional systemanalys Dalarna

2

3 Innehåll 0 Sammanfattning Bakgrund Bakgrund Syfte Organisation och process Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Näringsliv Befolkning och befolkningsutveckling Arbetsmarknad Kompetensförsörjning Bilanvändning IT-infrastruktur Transportsystemen Godstrafik Järnvägsnätet Vägnätet Hamnar Flyg Kollektivtrafik Dalarnas målbild EU-mål Nationella mål Dalarnas målbild Strategiska funktionskrav och åtgärdsbehov Regionförstoring Näringslivets behov Funktioner Systemutvecklande åtgärdspaket Fyrstegsanalys Finansiering Samlad strategisk miljöbedömning Avgränsning Översiktlig bedömning över systemanalysen...86 Bilaga 1: Avsiktsförklaring Bilaga 2: Brev från näringslivet Medverkande Beställarorganisation Kent Söderlund Gunnar Fastén Region Dalarna Landstinget Dalarna Konsulter från ÅF-Infrastruktur AB, Infraplan Stellan Lundberg Uppdragsledare Peter Stensson Bitr uppdragsledare Erik Bergfors Utredning Tomas Hellquist Utredning

4 0 Sammanfattning 0 Sammanfattning Dalarna bidrar på ett tydligt och mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi. Industrin i Dalarna inrymmer bland annat stora och viktiga exportföretag vars ekonomiska aktiviteter har en avgörande betydelse för landets ekonomiska utveckling. En mycket stark basindustri har sin bas i Dalarna och en fortsatt stark utveckling kan påräknas med de omfattande investeringar som pågår och planeras. Dalarnas företags möjligheter att fortsatt bidra till den ekonomiska utvecklingen är dock beroende av att vår infrastruktur utvecklas i samma takt som produktionen och kan svara upp mot de ökade transportkraven som följer. Redan idag är transportsystemet under stark press och det trycket kan enkelt illustreras med att var fjärde godståg som idag rullar i Sverige har Dalarna som mål eller slutdestination alternativt ska passera igenom. Om inte transporterna klaras riskeras inte bara den ekonomiska utvecklingen utan även på sikt sysselsättningen i den dalabaserade produktionen. Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän med drygt en fjärdedel av Sveriges stål- och metallindustri och ca 10 procent av Sveriges skogsproduktion. Sett till utvecklingen under 2006 var stål- och metallindustrin den bransch i Sverige som utvecklades starkast, med en ökning av produktionsvärdet på 20 procent. Det är därför av störst vikt att betona Dalarnas exportindustris betydelse för att skapa ekonomiska resurser för hela Sveriges utveckling. Dalarnas världsledande basindustri befinner sig i ett expansivt skede med investeringar på ca en miljard kronor per år under 2000-talet och fortsatta planerade miljardinvesteringar under de kommande fem till åtta åren på mer än 20 miljarder i ökad produktionskapacitet. Företagen är av tradition starkt inriktade mot export och investeringarna har därför ytterligare ökat exponeringen mot exportmarknaden. En världsmarknad som oftast våra företag ligger längst ifrån jämfört med sina konkurrenter. Dalarna är landets i särklass ledande besökslän utanför de tre storstadsområdena och ett av Sveriges absolut starkaste varumärken. På samma sätt som industrin ställer besöksnäringen i länet stora krav på en fungerande infrastruktur. En mycket omfattande och betydelsefull besöksnäring står också den inför mycket stora investeringar. Dalarnas ställning som dominerande besöksmål i Sverige utanför storstadsområdena stärks ytterligare samtidigt som trycket på utvecklade persontransporter då ökar kraftigt. I Dalarna finns redan norra Europas största vinterdestination och också den utvecklas och stärks ytterligare under de närmaste åren. En utveckling som inte får hotas av eftersläpande eller senfärdiga insatser för infrastrukturen. De planerade investeringarna inom turistnäringen uppgår till nästan 10 miljarder kronor under de närmaste åren, vilket skapar ytterligare drygt arbetstillfällen. Med en utbyggnad av ca nya bäddar når Dalarna ca 14 miljoner gästnätter, 7 miljarder i omsättning och sysselsätter ca människor. De planerade investeringarna sker främst i de välkända destinationer som Dalarna har. Effektiva gods- och persontransporter Utvecklingen av infrastrukturen och transportsystemet i Sverige får inte ensidigt inriktas på att transportera i närområdet bosatta personer utan måste ha ett perspektiv på att bidra till värdeutveckling. Om man ska nå det måste behoven av att effektivt transportera gods och besökare prioriteras. En snabbare transport för personer med ett par minuter i ett storstadsområde kanske då ska kunna ställas mot värdetillväxt och sysselsättning inom exportindustri och besöksnäring. Infrastruktur och transportsystem är viktiga för den regionala utvecklingen och det är viktigt att det både beaktas och ingår i investeringskalkyler. 4

5 0 Sammanfattning Dalarnas prioriteringar I stor enighet gör vi tydliga prioriteringar och lyfter fram följande stråk: Järnväg Dalabanan (Mora Uppsala/Stockholm) Bergslagsbanan (dubbelspår Falun Borlänge) Väg E16/Rv 71 (Oslo/Sälenfjällen Gävle) Rv 50 (genomfart Ludvika och söderut) Rv 68 (Avesta X länsgräns) Rv 70 (Borlänge och norrut) Rv 80 (Falun och norrut). Målsättning för Dalabanan Persontrafiken på Dalabanan är av största betydelse för att öka förutsättningarna för en regionförstoring runt Falun/Borlänge, Uppsala/Västerås och Arlanda/Stockholm. Flera relativt ensidiga och isolerade arbetsmarknader integreras därigenom i större pendlingsregioner med diversifierad arbetsoch utbildningsmarknad. Region Dalarna arbetar med att utveckla Dalarna att omfattas av större men färre arbetsmarknadsområden, vilket ställer ökade krav på tillgänglighet på befintliga järnvägsstråk. Målsättningen är att inom kommande planeringsperiod med ett tåg i timmen klara en restidsvision om Mora Stockholm under 2 timmar 55 min Borlänge Stockholm 1timme 40 min Falun Arlanda på 1 tim 35 min. På lång sikt krävs betydande åtgärder på Dalabanan för att förverkliga dessa mål. Finansiering av steg 1 Region Dalarna tillsammans med Regionförbundet Uppsala som företrädare för kommunerna i sina respektive län samt Sala kommun är mycket angelägen om att medverka tillsammans med Banverket i ett pilotprojekt för att snabbare komma igång med åtgärder på Dalabanan. Vår tanke är att vi då finansierar steg 1 av åtgärder som möjliggör i princip ett tåg i timman med 58 min restid Borlänge Sala och 28 min restid Sala Uppsala ( Mkr) under två förutsättningar; 1. att medlen under lång tid kan återbetalas genom en höjd banavgift. 2. att den fortsatta uppgraderingen av Dalabanan jämte planerade investeringar på bandelen Falun- Borlänge sedan återfinns i den långsiktiga planen för infrastrukturåtgärder för åren En avsiktsförklaring med ovanstående inriktning har undertecknats tillsammans med Banverket och skall ses som en viktig signal för det fortsatta arbetet med att utveckla Dalabanan. 5

6 1 Bakgrund 1 Bakgrund 1.1 Bakgrund Regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan samt länsstyrelserna (Stockholm, Västmanland, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland), har fått regeringens uppdrag att inleda förberedelsearbetet för åtgärdsplaneringen av infrastrukturåtgärder för perioden (under arbetets gång har perioden ändrats till ). Länen ska genomföra regionala transportslagsövergripande analyser regionala systemanalyser. De regionala systemanalyserna ska kontinuerligt avrapporteras till trafikverken för att ge underlag till och samordnas med trafikverkens nationella systemanalyser. Arbetet har avrapporterats till trafikverken genom en delrapport den 19 juni De regionala systemanalyserna ska slutredovisas till regeringen senast den 30 september Trafikverken ska stödja länen i arbetet och har därför tagit fram en metodbeskrivning för hur systemanalyserna ska utformas. Länens arbete bör bedrivas i en läns- och regionalt överskridande samverkan. 1.2 Syfte Huvudsyftet med de regionala systemanalyserna är att utgöra länens underlag i förberedelsearbetet till åtgärdsplaneringen för infrastrukturåtgärder Systemanalyserna ska vara transportslagsövergripande analyser av transportsystemets funktion och brister utifrån mål och behov. Utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna är att trafikslagen ska komplettera varandra för att på ett optimalt sätt stödja efterfrågat transportbehov, stärka näringslivets förutsättningar och uppfylla de transportpolitiska och regionala målen. Syftet är också att vara underlag till trafikverkens nationella analyser. Med detta arbetssätt kan kapacitetskonflikter bättre undvikas. Dessutom säkerställs att de alternativa lösningar som övervägs, är effektiva både för regional och långväga trafik. 6

7 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys 1.3 Organisation och process Organisation Arbetet med den regionala systemanalysen har genomförts utifrån följande grundorganisation: Ansvariga tjänstemän. Politisk arbetsgrupp: Region Dalarnas ordförande samt två vice ordföranden. Arbetsutskott och Direktion. Två referensgrupper: Extern beredningsgrupp för Infrastruktur; representanter för Banverket, Vägverket, Länsstyrelsen, Landstinget, Handelskammaren/näringslivet, Svenskt Åkeriföretag, Trafikhuvudmannen och flyget samt Projektledare för Dalabanans Intressenter, Partnerskap Bergslagsbanan och Partnerskap E 16. Kommunal referensgrupp: en representant för varje kommun. Arbetsgruppernas sammansättning uppfyller inte målsättningen utifrån jämställdhetsmålet om en fördelning av åtminstone 40/60 avseende män och kvinnor. När det gäller de två referensgrupperna utgörs endast 13 % av det ena könet, kvinnor. Process Arbetet med den regionala systemanalysen har bedrivits genom ett brett förankringsarbete som har formaliserats genom workshops och dialoger för respektive steg i processen (mål funktioner åtgärdspaket) med den politiska arbetsgruppen och de två referensgrupperna. Varje steg i processen har avrapporterats till arbetsutskottet och direktionen. En avslutande hearing genomfördes med en bred inbjudan till riksdagsmän, myndigheter, kommuner (politiker och tjänstemän), näringsliv, organisationer m fl för att presentera, diskutera och få inspel inför systemanalysens slutrapport. Parallellt med dessa aktiviteter har det skett ett omfattande läns- och regionalt överskridande samverkan med trafikverken, Mälardalslänen, Västra Götaland, de fyra nordligaste länen och Gävleborgs län, utifrån ett transportslagsövergripande system- och stråktänkande. Dessutom sker en kontinuerlig samverkan inom ramen för Dalabanans Intressenter, Partnerskapen Bergslagsbanan och E 16 (öst-västlig vägförbindelse Gävle-Oslo) Politisk förankring Den politiska förankringen av systemanalysarbetet har skett i tre steg där plattformen har varit den politiska, operativa, arbetsgruppen i form av Region Dalarnas ordförande tillsammans med de två vice ordförandena. Arbetet har kontinuerligt avrapporterats till arbetsutskottet och direktionen. 7

8 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Regionens funktion och roll beskrivs och analyseras i detta kapitel. Analysen behandlar näringsliv, produktionsvärden, arbetsmarknader, befolkningstruktur och kompetensförsörjning samt vilka strukturella och geografiska brister och obalanser som behöver överbryggas med stärkt transportinfrastruktur. 2.1 Näringsliv Dalarna har ett brett näringsliv, som domineras av skogsbruk, trävaruindustri, pappers- och massaindustri, stål- och metallverk, verkstadsindustri samt elektro- och teleprodukter, men även livsmedelsindustrin är betydande. Dalarna är även Sveriges fjärde största besöksdestination och det i särklass ledande turistlänet utanför de tre storstadsregionerna. De stora andelarna sysselsatta inom basindustrin har mycket lång tradition i Dalarna, särskilt i Avesta, Hedemora, Borlänge och Smedjebacken. Betydande andelar av dagens sysselsättning bygger Kallvalsverket i Borlänge producerar tunnplåt. Källa: SSAB. Dalarna är ett av Sveriges ledande turistlän. med modern produktionsteknik vidare på denna tradition. Den ökade effektiviseringen har dock i hög grad skett utan ökat antal anställda. Basindustrin är idag högt teknikutvecklad och i hög grad automatiserad. Falun/Borlänge har dessutom en betydelsefull roll som handels- och administrativa centrum och som transportknutpunkt. Näringslivsförutsättningarna är mycket olika i Dalarnas kommuner och har även varierat mycket över tid. Dalarna har genom näringslivets omstruktureringar förlorat en stor del av sin sysselsättning inom skogsbruket, gruv- och mineralnäringen samt verkstadsindustrin. Branscherna har gått från att vara arbetskraftintensiva till en hög grad av mekanisering. Den inbördes specialiseringen av länets näringsliv är nödvändig för att kunna bibehålla konkurrenskraft gentemot omvärlden. Målinriktade satsningar på nya branscher är av stor betydelse för att stärka regionens konkurrenskraft och bredda arbetsmarknaderna. Samtidigt medför specialiseringen obalanser mellan arbetsmarknaderna, ifall restiderna inbördes mellan kommunerna är för långa. Dessa obalanser är ofta särskilt påtagliga för kvinnor. 8

9 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Basindustrin i Dalarna är en av Sveriges främsta Dalarnas basindustri befinner sig i ett expansivt skede med stora kapitalsatsningar och under de kommande 5 till 8 åren investeras mer än 20 miljarder kronor i ökad produktionskapacitet. Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän, med stål- och metallindustri samt pappers- och trävaruindustri som dominerande inslag. Företagen är av tradition starkt inriktade mot export och investeringarna har ytterligare ökat företagens exponering mot exportmarkanden. Industriorterna Borlänge och Avesta har höga förädlingsvärden per sysselsatt (se fig 2.1:1), långt över rikssnitt. Basindustrin i Bergslagen genererar stora godsflöden. Dalarna är ett av Sveriges mest godsgenererande län på järnväg. Under en följd av år har basindustrin i Berglagen genomfört investeringar i mångmiljardklassen. Investeringarna har inneburit betydande volymökningar samt allt högre förädlingsgrader och ökade exportvolymer. För industrins godstransporter och turistnäringen utgör investeringar i transportsystemet en mycket viktig förutsättning för fortsatt utveckling i länet och landet. Industriellt förädlingsvärde per sysselsatt jmf med rikssnitt > Industriellt produktionsvärde mdkr, ÅF Infraplan > -300 Härjedalen Älvdalen Orsa Mora Ovanåker Rättvik Ljusdal Nordanstig Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Ockelbo Eda Arvika Årjäng Torsby Sunne Grums Kil Säffle Malung-Sälen Karlstad Leksand Gagnef Falun Sandviken Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Kristine -hamn Karlskoga Örebro Eskilstuna Katrineholm Gävle Älvkarleby Tierp Östhammar Uppsala Norrtälje Stockholm Figur 2.1:1 Regionens produktionsvärden är höga. Förädlingsvärdena varierar beroende på industrins sammansättning. Källa: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. 9

10 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Höga förädlings- och produktionsvärden De flesta kommuner i Dalarna har kraftig tillväxt av industrins produktionsvärden (se fig 2.1:2). Störst är tillväxten i Avesta, Hedemora, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken och Mora. Dalarnas världsledande basindustri är i ett expansivt skede med investeringar i mångmiljardklassen och är starkt beroende av ett robust transportsystem. Dalarnas exportindustri efterfrågar väl utbyggda godsstråk som på kort tid kan ta emot ökade transportvolymer. Transportsystemet är strategiskt viktigt för Dalarnas exportindustri för att skapa ekonomiska resurser för både Dalarna och hela Sverige. Tillväxt industriella produktionsvärden jan jan 2006 (procentenh. jmf med rikssnitt) ÖKNING > Oslo MINSKNING ÅF Infraplan > 50 Industriellt produktionsvärde mdkr, 2005 Elverum Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Nord- Åsnäs Odal Sør- Grue OdalKongsvinger Torsby Nes Eidskog Aurskog- Høland Eda Sunne Rømskog Arvika Marker Årjäng Kil Sarpsborg Grums Fredriksstad Aremark Halden Säffle Härjedalen Mora Malung-Sälen Karlstad Älvdalen Orsa Ovanåker Rättvik Ljusdal Leksand Gagnef Falun Bollnäs Ockelbo Sandviken Kristine -hamn Karlskoga Örebro Nordanstig Eskilstuna Katrineholm Hudiksvall Söderhamn Gävle Älvkarleby Tierp Uppsala Östhammar Norrtälje Stockholm Figur 2.1:2 Tillväxten i industriella produktionsvärden har varit hög Källa: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. 10

11 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Skogsbaserade näringar Skogsindustrin svarar för 12 procent av Sveriges varuexport och i genomsnitt 20 procent av de totala industriinvesteringarna i Sverige. Dalarna svarar för ca 10 procent av Sveriges skogsproduktion (de gröna staplarna i bilden). Den skogsbaserade industrin, trävaror, massa- och pappersindustri skapar ett produktionsvärde på 14 miljarder kronor, vilket är ca 10 procent av rikets totala produktionsvärde inom skogsbaserad industri. De största volymerna skogsråvara i länet går såväl i öst-västlig som nord-sydlig riktning. För skogsbolagen är det viktigt att kunna köra året runt, även på det finmaskiga vägnätet. Vägtransporterna av skogsråvara dominerar, men det finns en ökad efterfrågan att kunna köra ännu mer skogsråvara på järnväg. Över 80 procent av Sveriges massa- och pappersexport går till länder i Europa och spelar en avgörande Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK Härjedalen roll i Europas fiberförsörjning, genom att produktionen i huvudsak är färskfiberbaserad. Leveranser från sågverken täcker cirka 16 procent av förbrukningen av sågade trävaror i EU-länderna. Export sker även globalt. Bland annat skeppas sågade trävaror från Dalarna via Göteborgs hamn till Japan. Figur 2.1:3-2.1:4 nedan visar industriella produktionsvärden/intäkter i den skogsbaserade industrin samt årlig genomsnittlig skogsproduktion i kommuner i Dalarna. (Intäkterna för den skogsbaserade industrin i regionen är i stort sett lika med det industriella produktionsvärdet.) Län Ljusdal Intäkter massa-, pappers-, pappersvaruindustri Milj kr (2005) Nordanstig Hudiksvall Milj kr (2005) Intäkter trävaruindustrin Intäkter Totalt Dalarna Figur 2.1:3 Intäkter i skogsnäringen i Dalarna. Statistikkälla: SCB, Årlig genomsnittlig skogsproduktion, , MSEK ÅF Infraplan Eda Arvika Årjäng Mora Malung-Sälen Leksand Gagnef Sandviken Falun Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Torsby Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Sunne Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Kil Grums Säffle Karlstad Kristine -hamn Älvdalen Orsa Karlskoga Ovanåker Rättvik Örebro Bollnäs Ockelbo Eskilstuna Katrineholm Söderhamn Gävle Älvkarleby Tierp Uppsala Östhammar Norrtälje Stockholm Figur 2.1:4 Dalarna har betydande träbaserad industri. Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 11

12 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Gruv-, stål- och metallrelaterade näringar Drygt en fjärdedel av Sveriges stål- och metallindustri bedrivs i Dalarna och länet är Sveriges fjärde största exportlän, med mycket stora produktionsvärden (se fig 2.1:5). Sett enbart till utvecklingen under 2006 var ståloch metallindustrin den bransch i Sverige som utvecklades starkast, med en ökning av produktionsvärdet på 20 procent. Gruvindustrin visar även ett nyvaknat intresse för mineralfyndigheter i Bergslagen. I Grängesberg pågår prospekteringen för fullt inför gruvbrytning med start inom ca 6-7 år. Dessutom finns ca 200 aktiva undersökningstillstånd i Bergslagen efter mineralfyndigheter. Bolidens gruva i Garpenberg är Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift. Malmfyndigheterna i Garpenberg började bearbetas redan under talet. Idag är Garpenberg ett område med flera nya fyndigheter i drift, eller på väg att sättas i drift. I Garpenberg bryts årligen över en miljon ton komplexmalm, som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. Ett förprojekt om att öka produktionen till 2 miljoner ton per år har inletts. Produktionsvärde år 2005 för gruvor, utvinningsind. stål- och metallindustri samt maskinindustri Gruvor och utvinning Stål- och metall & metallvaruindustri Maskinindustri ÅF Infraplan Mkr Mkr 500 Mkr Eda Arvika Årjäng Torsby Sunne Kil Grums Säffle Härjedalen Mora Malung-Sälen Leksand Gagnef Sandviken Falun Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Karlstad Kristine -hamn Älvdalen Orsa Karlskoga Ovanåker Rättvik Örebro Ljusdal Nordanstig Hudiksvall Bollnäs Ockelbo Eskilstuna Katrineholm Söderhamn Gävle Älvkarleby Tierp Uppsala Östhammar Norrtälje Stockholm Figur 2.1:5 Den gruvrelaterade industrin är sedan länge stor i Bergslagen Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 12

13 Större företag och huvudsakliga produktionsorter Stora Enso Kvarnsveden (Borlänge) och Stora Enso Fors (Avesta) svarar tillsammans med Grycksbo Paper (Falun) för en stor del av produktionsvärdet inom massa- och pappersindustrin i Sverige. Stora Enso Kvarnsveden producerar journalpapper och tidningspapper. Stora Enso Fors producerar kartong- och förpackningspapp. Grycksbo pappersbruk är en ledande leverantör av mattbestruket finpapper. Större sågverk är Siljanssågen i Mora, Bergqvist i Insjön (Leksand), Moälven i Mockfjärd (Gagnef), Fiskarhedens Såg i Malung, Rågsvedens Såg i Vansbro och Weddesågen i Älvdalen. I Insjön bedrivs tillverkning av monteringsfärdiga trähus. 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys SSAB Tunnplåt i Borlänge är Nordens största tunnplåtstillverkare och är en av de ledande i Europa inom utveckling och tillverkning av höghållfast stål. Ovako Steel i Smedjebacken (och Hofors) tillverkar stålprodukter, främst till byggsektorn. Outokumpu Stainless i Avesta producerar rostfri tunnplåt och hör till de största producenterna av rostfritt stål i världen. Stora företag i Hedemora är Bolidens gruva i Garpenberg och Outokumpu i Långshyttan och EraSteel Kloster. Ericsson Network Technologies i Falun tillverkar kabel för signal- och högspänningstillämpningar. Ericsson har nyligen beslutat att köra en större del av sina produkter på järnväg. ABB Power Systems i Ludvika är världens absolut ledande tillverkare av transformatorer och annan utrustning för överföring av högspänd likström över långa avstånd. I Mora finns framgångsrika verkstadsindustrier som Mora of Sweden, Östnor AB, Mora Armatur, FM Mattsson, Wibe AB och Mora Mast. Spendrups Bryggeri i Grängesberg är Sveriges största bryggeri. Företaget flyttar nu sin produktion i Wårby till Grängesberg och volymerna ökar kraftigt. Den skogsbaserade industrin i Dalarna skapar ett årligt produktionsvärde på ca 14 miljarder kr, vilket motsvarar ca 10 % av rikets skogsproduktionsvärde. Skogsnäringen och andra industribaserade näringar är helt beroende av fungerande vägnät. Tjälsäkring, bärighetshöjande åtgärder och underhåll på det finmaskiga vägnätet måste säkerställas och förbättras. Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän, med drygt en fjärdedel av Sveriges stål- och metallindustri. Stål- och pappersindustrin är helt beroende av ett robust järnvägssystem för sina systemtransporter. 13

14 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Besöksnäringen viktig Dalarna är Sveriges fjärde största besöksdestination och det ledande turistlänet utanför de tre storstadsregionerna. Övernattande och besökande gäster i Dalarna omsatte drygt 4,3 miljarder kronor 2007, vilket gav upphov till sysselsättning för personer. Sälenfjällen och Idre-Grövelsjöfjällen är norra Europas största vinterturismområde. Under högsäsong rör sig drygt besökare varje vecka i området. Från säsongen till ökade antalet skiddagar med 20% i Sälen och med 28% i Idre. Turismgästnätterna i regionen har de påtagligt största volymerna i Malung-Sälens kommun, vilket i realiteten innebär Sälenfjällen, och i Älvdalen (Idre/Grövelsjön). Även Siljansbygden har betydelsefull turism. Det finns ett organiserat turismsamarbete mellan kommunerna över den svensk-norska gränsen. Sommarturismen är omfattande i Siljansbygden och under stark utveckling i Dalafjällen. Det faktum att områden med omfattande vinterturism och sommarturism gränsar till varandra innebär att potentialer föreligger avseende resurssamordning av olika slag. Åre Umeå Sollefteå Antal skiddagar 04/05 Idre/Grövelsjön Sälenfjällen Vemdalen/ Klövsjö Sundsvall ÅF Infraplan Borlänge Gävle Figur 2.1:6 Antal skiddagar. Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 14

15 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Dalarna har även några av landets största årliga idrottsarrangemang. Vasaloppsveckan i Sälen/Mora äger rum i slutet av februari. År 2008 var ca personer anmälda till de olika loppen. Vid sidan om själva tävlingarna finns även musikframträdanden och en mässa med besökare. Sommarevenemangen växer i storlek. Dansbandsveckan i Malung är Nordens största dansarrangemang, med ca gästnätter och 25 Mkr i omsättning i Malungbygden. Rättvik Classic Car lockar varje år ca besökare. Peace & Love, en årligt återkommande kulturfestival i Borlänge, har under de 6 dagar festivalen pågår ca besökare per dag. Dalhalla i Rättvik har i det närmaste blivit en nationalscen med ca. 30 musikevenemang per år. Bl.a har Robert Wells Rhapsody in Rock varit ett återkommande inslag under senare år. Vansbrosimningen är precis som Vasaloppet en del av den svenska klassikern och äger rum i början av juli. Evenemanget har utvecklats till flera mindre lopp över tre dagar inför det stora loppet på söndagen. Antalet deltagare är strax under för hela veckan, men det stiger stadigt. Härjedalen Älvdalen (Idre) Ljusdal Ovanåker Kommersiella gästnätter 2006 Nordanstig Hudiksvall jan feb mar apr Bollnäs maj jun jul aug sep okt nov dec Malung (Sälen) Vansbro Siljansbygden 15 Falun/ Borlänge Skattat antal Söderhamn för kommuner med färre än 5 anläggningar Sandviken Hofors Hedemora Torsby Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Sunne Fagersta Munkfors Sala Arvika Hällefors Västerås Figur 2.1:7 Säsongsvariation i antal gästnätter. Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. Gävle Älvkarleby Tierp ÅF Infraplan Uppsala Östh No

16 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Turismen höjer befolkningen Malung-Sälen (i praktiken Sälenfjällen) och Älvdalen (i praktiken Idre/Grövelsjön) är de kommuner som har störst andel vinterturister jämfört med den bofasta befolkningen. Älvdalens kommun (Idre/Grövelsjön) norr om stråket har också betydligt större befolkning under vårvintern. Under maxveckan (vid påsk) har Sälen har ca turister per dygn och Idre ca Siljansbygden har ca turister per dygn under vintern. Malung-Sälen har en högre andel vinterturister än Älvdalen. Siljansbygden har hög andel sommarturism och även Älvdalens kommun (särskilt Idre/ Grövelsjön) har betydande sommarturism. Att områden med omfattande vinterturism, respektive betydande och växande sommarturism, gränsar till varandra innebär betydande potentialer i resurssamordning av olika slag. För att ta vara på dessa potentialer behövs bättre kommunikationer. För personalen är dagspendlingstillgänglighet betydelsefull, för att uppnå väl fungerande helårssysselsättning. Vinterturistorter som Sälenfjällen har potential att vara ett stort resmål även under sommaren och hösten, eftersom organisation, infrastruktur och faciliteter redan finns på plats. Sälen satsar för närvarande på att bli ett besöksmål under hela året, och har potential att växa kraftigt. Härjedalen Älvdalen Siljansbygden Helårsboende och besökare Nordanstig under vintersäsongen Ljusdal -antal personer en högsäsongsdag Antal helårsbofasta 2006 Övernattande besökare per dygn under vårvinterns högsäsongsvecka Hudiksvall Cirklarna för Malung-Sälen, Idre, och Siljansbygden Ovanåker Bollnäsinnefattar även bedömda icke-kommersiella gästnätter. Söderhamn ÅF Infraplan 16 Ockelbo Gävle Malung-Sälen Gagnef Sandviken Falun Älvkarleby Vansbro Hofors Borlänge Säter Tierp Torsby Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Uppsa Eda Sunne Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Figur 2.1:8 Dalafjällens turism medför kraftigt ökat boende under vintern. Turisterna står under vintern för en stor andel av den totala befolkningen i Malung-Sälen, Älvdalen (Idre) samt i Torsby. Källa: SCB, bearbetning ÅF Infraplan.

17 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Stora investeringar De planerade investeringarna inom besöksnäringen i Dalarna ligger på nästan 10 miljarder under den kommande årsperioden. Ca 75% av dessa investeringar sker i Sälen och Idre. De planerade investeringarna i boende kommer att skapa ca nya bäddar. Denna utbyggnad kommer att generera ca gästnätter (+26%), givet att det blir samma beläggningsgrad på det nyskapade boendet som på befintligt boende. Besöksnäring är förflyttad konsumtion. Utifrån beräknat antal nya gästnätter med samma konsumtionsmönster som besökarna har idag, kommer omsättningen att öka med 2,2 miljarder kronor (+49%). Med det ökade antalet besökare och den konsumtion som de genererar kommer antalet sysselsatta inom besöksnäringen att öka med arbetstillfällen (+48%) på årsbasis. Vinter i Idrefjäll. Planerade investeringar inom turistnäringen uppgår till nästan 10 miljarder kronor under de närmsta åren, vilket skapar ytterligare ca årsarbetstillfällen. Med en utbyggnad av ca nya bäddar når Dalarna ca 14 miljoner gästnätter, 7 miljarder i omsättning och sysselsätter ca människor. De planerade investeringarna sker främst i Dalarnas välkända destinationer. 17

18 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Hög belastning på transportsystemet Turistresandet med bil innebär stora säsongs- och veckovariationer i vägtrafikflödena. Det går stora mängder trafik på mindre vägarna som är byggda för avsevärt mindre trafikflöden. Redan idag är vägnätets kapacitetsproblem stora under turistsäsong, vilket förväntas tillta i och med turistnäringens planerade investeringar. Det undermåliga vägnätet till Dalafjällen kan därför bli en flaskhals för turistnäringens utveckling. Av dagens totala resande till Dalarna är ca 30% fritidsresor. Bil är det dominerande transportmedlet. Ca 90% av fritidsresorna till Dalarna sker med bil, vilket periodvis medför mycket stor belastning på vägsystemet. Dagens ca 11 miljoner övernattningar i Dalarna innebär 3,2 miljoner besökare. Med antagandet att 90 % kommer med bil motsvarar detta 1,1 miljoner bilar som belastar transportsystemet. Turistnäringens planerade investeringar har stor betydelse för belastningen på vägnätet, eftersom biltrafiken under turistsäsong är mycket omfattande. De expansionsplaner som redovisats innebär ca bilar ytterligare per år. Vinterperioden bedöms få den största ökningen med drygt bilar. Figur 2.1:9 visar säsongsvariationen i vägtrafiken, i detta fall längs Riksväg 71, som leder till Sälen. Vintertid, i synnerhet torsdagar-söndagar (i samband med stugbyte), är trafikbelastningen ca % högre än genomsnittet över året. Under högsäsong passerar upp mot fordon per dygn, ofta under ett fåtal timmar. 10 ggr mer trafik under högsäsong! Vecka Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Figur 2.1:9 Säsongsvariation trafik på Riksväg 71 vid Fiskarheden, mellan Malung och Sälen. Källa: Vägverket (år 2002), bearbetning av ÅF Infraplan. 18

19 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys 2.2 Befolkning och befolkningsutveckling I Sverige pågår sedan många år en kraftig urbanisering, varvid befolkningen i stora delar av landet tenderar att centraliseras till storstadsområden med relativt god tillgång till arbetstillfällen. Generellt har läns- och utbildningscentra med närliggande orter positiv befolkningsutveckling, medan många landsbygds- och industrikommuner har minskat i befolkning. Dalarna, landets åttonde största län befolkningsmässigt, kännetecknas av flera positiva befolkningstrender. Förutom Falun/Borlänge ökar även Siljansbygden i befolkning (fig 2.2:1). Dessutom har nästan alla kommuner har positiva flyttnetton (fig 2.2:2), vilket kan ses som en indikation på Dalarnas attraktivitet att bo i. Emellertid minskar befolkningen i sydöstra Dalarna samt i länets västra delar. För att säkerställa bland annat kompetensförsörjning, viktiga servicefunktioner, skatteunderlag står dessa landsbygds- och industrikommuner inför särskilt stora utmaningar vad gäller att vända befolkningsutvecklingen. Befolkningsförändring jan jan 2008 Härjedalen ÖKNING >6% 3-6% 1-3% 0-1% MINSKNING 0-1% 1-3% 3-5% >5% Ljusdal ÅF Infraplan Flyttnetto per 1000 inv jan jan 2008 Härjedalen ÖKNING > MINSKNING < Ljusdal ÅF Infraplan Älvdalen Mora Malung-Sälen Orsa Rättvik Ovanåker Leksand Gagnef Falun Bollnäs Vansbro Hofors Borlänge Säter Ludvika Hedemora Smedjebacken y Hagfors Avesta Norberg Munkfors Ljusnarsberg Fagersta Figur 2.2:1 Befolkningsutveckling Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 19 Mora Malung-Sälen Älvdalen Orsa Rättvik Ovanåker Leksand Gagnef Falun Bollnäs Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Avesta Hagfors Norberg Munkfors Ljusnarsberg Fagersta S Figur 2.2:2 Flyttnetto Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan.

20 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys 2.3 Arbetsmarknad Arbetspendling ger stärkt tillgång till arbetsplatser utanför bostadskommunen, vilket kan kompensera för svag utveckling i den lokala arbetsmarknaden. Dessutom förbättras möjligheterna till arbete både för dagens samt för inflyttande befolkning. Förbättrad transportinfrastruktur möjliggör ökad dagspendling, vilket bidrar till ökad flexibilitet i arbetslivet och utvidgning av de funktionella bosättnings- och arbetsmarknadsregionerna. Sysselsättning män Förvärvsfrekvensen för män ligger generellt över rikssnitt och är högst i läns-och utbildningscentra, som har mest kompletta arbetsmarknader. Även för män är läns- och utbildningscentra viktiga, kompletterande arbetsmarknader, även om detta inte är lika påtagligt som för kvinnor. Sysselsättningsnivån för män är över rikssnitt i de flesta kommuner i Dalarna. Arbetspendling män Regioners funktion är i betydande grad beroende av fungerande arbetspendling, som innebär att orter kan komplettera varandra. I detta balanseringssystem har läns- och utbildningscentra stor betydelse. Figur 2.3:1 visar att arbetspendlingen för män är starkt restidsberoende, dock inte i samma grad som för kvinnor. Detta beror delvis på bättre tillgång till bil. Trysil Härjedalen Älvdalen Orsa Ljusdal Ovanåker Arbetspendling Män Nordanstig Sverige 2006, Norge och gränsöverskridande km fågelvägen, Färre än 10 pendlare redovisas ej Hudiksvall Bollnäs Förvärvsfrekvens Män16-65 år, studentkorr. jmf med rikssnitt, >5% +3-5% +1-3% +0-1% Söderhamn ÅF Infraplan - 0-1% - 1-3% - 3-5% - >5% lverum Mora Rättvik Ockelbo Åsnäs r- Grue alkongsvinger Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Sala Västerås Eidskog skogand Eda Arvika og Torsby Sunne Malung-Sälen Vansbro Hagfors Munkfors Leksand Gagnef Falun Sandviken För industriorter med strukturomvandlingsproblem är det av stor betydelse att utpendlingsmöjligheterna är goda till närliggande arbetsmarknader. Hällefors Filipsstad Kil Årjäng Figur 2.3:1 Sysselsättning K l och d arbetspendling män. Källa: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. 20 Gävle Älvkarleby Tierp Östham Uppsala Norr

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Ovanåkers kommun. Rättviks kommun. Ockelbo kommun Mora kommun. Borlänge kommun. Karta 7. Säters. kommun. Karta 6. Smedjebackens.

Ovanåkers kommun. Rättviks kommun. Ockelbo kommun Mora kommun. Borlänge kommun. Karta 7. Säters. kommun. Karta 6. Smedjebackens. 460000 480000 500000 520000 540000 560000 580000 600000 620000 640000 Nordanstigs Härjedalens Karta 1 6750000 6740000 Karta 3 6710000 Karta 13 Karta 7 Hedemora Säters Tierps Karta 10 Smedjebackens Karta

Läs mer

LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR FÖR DALARNA 2014-2025. Preliminär plan 2013-12-04

LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR FÖR DALARNA 2014-2025. Preliminär plan 2013-12-04 LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR FÖR DALARNA 2014-2025 Preliminär plan 2013-12-04 Falun december 2013 2(68) Innehållsförteckning 1. Inledning 3 Direktiven 4 Länsplanen 4 Nationell plan 5 2.

Läs mer

Länstransportplan 2010-2021 Dalarna

Länstransportplan 2010-2021 Dalarna Länstransportplan 2010-2021 Dalarna Remissversion 2009-06-18 Innehåll Förord...1 1. Inledning...3 Direktiven...3 Länsplanen...3 Nationell plan...4 Tidplan...4 2. Regionens förutsättningar och krav på

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna 2010-2021

Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna 2010-2021 Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna 2010-2021 Fastställd plan 2010-06-02 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 Direktiven... 3 Länsplanen... 3 Nationell plan... 5 Tidplan... 5 2.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Dalarna är ett av de län i Sverige där det startades flest enskilda firmor under 2014 sett till antalet invånare. Störst antal nya enskilda firmor

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehåll

Innehållsförteckning. Innehåll Slutrapport 2010-12-30 Sundsvall Transportanalys för Ljusdal Bergslagsdiagonalen Nordanstig Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Mora Söderhamn Borlänge Falun Hofors Sandviken Oslo Karlstad Ludvika Nora Örebro

Läs mer

Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt

Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Mora Malung Rättvik Leksand Gagnef Falun Hofors Storvik Sandviken Gävle Vansbro Ludvika Borlänge

Läs mer

11 900 med kompetens i välfärden saknas i norra Mellansverige år 2030

11 900 med kompetens i välfärden saknas i norra Mellansverige år 2030 11 900 med kompetens i välfärden saknas i norra Mellansverige år 2030 I norra Mellansverige kommer det år 2030 att saknas runt 11 900 år 2030 med kompetens som efterfrågas inom välfärden. Bara inom vården

Läs mer

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning. 2016-02-25 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/4305/TIF Yttrande avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Bakgrund Partnerskap

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Samhällsekonomiska synergier mellan slutförvar, infrastruktur och regional utveckling i östra Götaland

Samhällsekonomiska synergier mellan slutförvar, infrastruktur och regional utveckling i östra Götaland Samhällsekonomiska synergier mellan slutförvar, infrastruktur och regional utveckling i östra Götaland Slutrapport 2008-10-30 Innehåll 0 Sammanfattning...3 1 Bakgrund...9 2 Syfte...9 3 Uppläggning...9

Läs mer

Malung-Sälen - övergripande systemanalys

Malung-Sälen - övergripande systemanalys Innehåll Malung-Sälen - övergripande systemanalys RAPPORT 2012-05-04 Översiktsplan för Malung-Sälens kommun juni 2008, kompletterad februari 2009 Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-30, laga kraft 2009-11-26

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun Kjell Friman Näringslivskontoret Borlänge kommun Näringslivskontoret Näringslivskontoret ansvarar för etableringar och utveckling av kommunens fyra profilområden Transport och kommunikationer Handel Materialteknik

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Jörgen Einarsson Britta Johnson Innehåll Trafikverkets uppdrag Tidplan Ekonomiska ramar Regeringens direktiv Innehåll i nuvarande plan Medfinansiering

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-02-19 Befolkningsförändringar under år 2014 Befolkningsförändringar under år 2014 Författare: Per-Erik Mårtensson Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Kristin Quistgaard

Kristin Quistgaard Kristin Quistgaard 010-722 8636 Vision En mötesfri väg år 2020 Transportpolitiskt mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Våren 2009 Dalarna Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Statistiska indikatorer Bergslagsbanan

Statistiska indikatorer Bergslagsbanan PM 1 (6) Handläggare Peter Stensson Tel 010-505 61 92 Mobil 070-366 08 84 Fax 090-611 33 peter.stensson@afconsult.com Datum 2012-06-25 Uppdragsnr 574503 Projekt Partnerskap Bergslagsbanan Statistiska indikatorer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 Omsättningen till arbete minskar men är på samma nivå som i januari Under februari påbörjade drygt 1 394 av alla

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Tabell A; Gymnasieprogram UPPSALA län; 42 gymnasieskolor

Tabell A; Gymnasieprogram UPPSALA län; 42 gymnasieskolor Bilaga 2 sid. 1 (6) Tabell A; Gymnasie UPPSALA län; 42 gymnasieskolor 1 1 Bygg och anläggning: Westerlundska gymnasiet Enköping, Högbergsskolan Tierp, Bolandsskolan Uppsala, Uppsalas praktiska gymnasium,

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Innehåll 1 Medlemsutveckling 4 2 Medlemsutveckling i procent från årets början 4 3 Medlemsutveckling - antal medlemmar 12 månaders förändring 5 4 Översikt Lokalavdelningar:

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Länsplan för Västmanland

Länsplan för Västmanland Länsplan för Västmanland Delprojekt 2: Infrastruktur och kommunikationer transportpolitik och IT/bredband Workshop, den 16 februari 2012 Projektgrupperna Transportpolitik Anders Åkerström, LTV Daniel Artaeus,

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN XXXX-XXXX Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Järnvägens roll i transportförsörjningen

Järnvägens roll i transportförsörjningen 2005-01-13 Järnvägens roll i transportförsörjningen Analys av nuläge och utveckling för den regionala persontrafiken i Bergslagen sedan 1988 med tyngdpunkt åren 1997 2003 NARVIK BODEN PITEÅ SKELLEFTEÅ

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

~ ~~~~ Bilaga KS 2013/189/1

~ ~~~~ Bilaga KS 2013/189/1 ~ ~~~~ Bilaga KS 2013/189/1 1 (l) 2013-08-21 YITRANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samhällsbyggnadskontoret YTTRANDE Remiss: Länstransportplan för infrastruktur i Gävleborgslän 2014-2025 Sala kommun har

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2015 Fått arbete I januari fick 1 298 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 792 av

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg 2011-08-30 5 miljarder kronor till järnväg och väg Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Skogsindustrins roll i samhället

Skogsindustrins roll i samhället Skogsindustrins roll i samhället med fokus på Stora Enso Kvarnsveden och Stora Enso Skoghall Juni 2006 Svensk skogsindustri i världen Sveriges andelar* av världens 0 2 4 6 8 10 12 Skogsareal % Massaproduktion

Läs mer

Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto

Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto Nr 3:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT FAKTABLAD SAMARBETE MELLAN FRÅN ARENA SVERIGES FÖR KOMMUNER TILLVÄXT OCH - LANDSTING, FÖRENINGSSPARBANKEN OCH ICA ETT SAMARBETE MELLAN ICA,

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

Regional hearing i Kapacitetsutredningen Regional hearing i Kapacitetsutredningen Göteborg den 16 mars 2012 Jörgen Olofsson March 19, 2012 1 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är den globala nytänkaren inom biomaterial, papper, förpackningar

Läs mer