Regional systemanalys Dalarna

Transkript

1 Slutrapport Regional systemanalys Dalarna

2

3 Innehåll 0 Sammanfattning Bakgrund Bakgrund Syfte Organisation och process Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Näringsliv Befolkning och befolkningsutveckling Arbetsmarknad Kompetensförsörjning Bilanvändning IT-infrastruktur Transportsystemen Godstrafik Järnvägsnätet Vägnätet Hamnar Flyg Kollektivtrafik Dalarnas målbild EU-mål Nationella mål Dalarnas målbild Strategiska funktionskrav och åtgärdsbehov Regionförstoring Näringslivets behov Funktioner Systemutvecklande åtgärdspaket Fyrstegsanalys Finansiering Samlad strategisk miljöbedömning Avgränsning Översiktlig bedömning över systemanalysen...86 Bilaga 1: Avsiktsförklaring Bilaga 2: Brev från näringslivet Medverkande Beställarorganisation Kent Söderlund Gunnar Fastén Region Dalarna Landstinget Dalarna Konsulter från ÅF-Infrastruktur AB, Infraplan Stellan Lundberg Uppdragsledare Peter Stensson Bitr uppdragsledare Erik Bergfors Utredning Tomas Hellquist Utredning

4 0 Sammanfattning 0 Sammanfattning Dalarna bidrar på ett tydligt och mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi. Industrin i Dalarna inrymmer bland annat stora och viktiga exportföretag vars ekonomiska aktiviteter har en avgörande betydelse för landets ekonomiska utveckling. En mycket stark basindustri har sin bas i Dalarna och en fortsatt stark utveckling kan påräknas med de omfattande investeringar som pågår och planeras. Dalarnas företags möjligheter att fortsatt bidra till den ekonomiska utvecklingen är dock beroende av att vår infrastruktur utvecklas i samma takt som produktionen och kan svara upp mot de ökade transportkraven som följer. Redan idag är transportsystemet under stark press och det trycket kan enkelt illustreras med att var fjärde godståg som idag rullar i Sverige har Dalarna som mål eller slutdestination alternativt ska passera igenom. Om inte transporterna klaras riskeras inte bara den ekonomiska utvecklingen utan även på sikt sysselsättningen i den dalabaserade produktionen. Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän med drygt en fjärdedel av Sveriges stål- och metallindustri och ca 10 procent av Sveriges skogsproduktion. Sett till utvecklingen under 2006 var stål- och metallindustrin den bransch i Sverige som utvecklades starkast, med en ökning av produktionsvärdet på 20 procent. Det är därför av störst vikt att betona Dalarnas exportindustris betydelse för att skapa ekonomiska resurser för hela Sveriges utveckling. Dalarnas världsledande basindustri befinner sig i ett expansivt skede med investeringar på ca en miljard kronor per år under 2000-talet och fortsatta planerade miljardinvesteringar under de kommande fem till åtta åren på mer än 20 miljarder i ökad produktionskapacitet. Företagen är av tradition starkt inriktade mot export och investeringarna har därför ytterligare ökat exponeringen mot exportmarknaden. En världsmarknad som oftast våra företag ligger längst ifrån jämfört med sina konkurrenter. Dalarna är landets i särklass ledande besökslän utanför de tre storstadsområdena och ett av Sveriges absolut starkaste varumärken. På samma sätt som industrin ställer besöksnäringen i länet stora krav på en fungerande infrastruktur. En mycket omfattande och betydelsefull besöksnäring står också den inför mycket stora investeringar. Dalarnas ställning som dominerande besöksmål i Sverige utanför storstadsområdena stärks ytterligare samtidigt som trycket på utvecklade persontransporter då ökar kraftigt. I Dalarna finns redan norra Europas största vinterdestination och också den utvecklas och stärks ytterligare under de närmaste åren. En utveckling som inte får hotas av eftersläpande eller senfärdiga insatser för infrastrukturen. De planerade investeringarna inom turistnäringen uppgår till nästan 10 miljarder kronor under de närmaste åren, vilket skapar ytterligare drygt arbetstillfällen. Med en utbyggnad av ca nya bäddar når Dalarna ca 14 miljoner gästnätter, 7 miljarder i omsättning och sysselsätter ca människor. De planerade investeringarna sker främst i de välkända destinationer som Dalarna har. Effektiva gods- och persontransporter Utvecklingen av infrastrukturen och transportsystemet i Sverige får inte ensidigt inriktas på att transportera i närområdet bosatta personer utan måste ha ett perspektiv på att bidra till värdeutveckling. Om man ska nå det måste behoven av att effektivt transportera gods och besökare prioriteras. En snabbare transport för personer med ett par minuter i ett storstadsområde kanske då ska kunna ställas mot värdetillväxt och sysselsättning inom exportindustri och besöksnäring. Infrastruktur och transportsystem är viktiga för den regionala utvecklingen och det är viktigt att det både beaktas och ingår i investeringskalkyler. 4

5 0 Sammanfattning Dalarnas prioriteringar I stor enighet gör vi tydliga prioriteringar och lyfter fram följande stråk: Järnväg Dalabanan (Mora Uppsala/Stockholm) Bergslagsbanan (dubbelspår Falun Borlänge) Väg E16/Rv 71 (Oslo/Sälenfjällen Gävle) Rv 50 (genomfart Ludvika och söderut) Rv 68 (Avesta X länsgräns) Rv 70 (Borlänge och norrut) Rv 80 (Falun och norrut). Målsättning för Dalabanan Persontrafiken på Dalabanan är av största betydelse för att öka förutsättningarna för en regionförstoring runt Falun/Borlänge, Uppsala/Västerås och Arlanda/Stockholm. Flera relativt ensidiga och isolerade arbetsmarknader integreras därigenom i större pendlingsregioner med diversifierad arbetsoch utbildningsmarknad. Region Dalarna arbetar med att utveckla Dalarna att omfattas av större men färre arbetsmarknadsområden, vilket ställer ökade krav på tillgänglighet på befintliga järnvägsstråk. Målsättningen är att inom kommande planeringsperiod med ett tåg i timmen klara en restidsvision om Mora Stockholm under 2 timmar 55 min Borlänge Stockholm 1timme 40 min Falun Arlanda på 1 tim 35 min. På lång sikt krävs betydande åtgärder på Dalabanan för att förverkliga dessa mål. Finansiering av steg 1 Region Dalarna tillsammans med Regionförbundet Uppsala som företrädare för kommunerna i sina respektive län samt Sala kommun är mycket angelägen om att medverka tillsammans med Banverket i ett pilotprojekt för att snabbare komma igång med åtgärder på Dalabanan. Vår tanke är att vi då finansierar steg 1 av åtgärder som möjliggör i princip ett tåg i timman med 58 min restid Borlänge Sala och 28 min restid Sala Uppsala ( Mkr) under två förutsättningar; 1. att medlen under lång tid kan återbetalas genom en höjd banavgift. 2. att den fortsatta uppgraderingen av Dalabanan jämte planerade investeringar på bandelen Falun- Borlänge sedan återfinns i den långsiktiga planen för infrastrukturåtgärder för åren En avsiktsförklaring med ovanstående inriktning har undertecknats tillsammans med Banverket och skall ses som en viktig signal för det fortsatta arbetet med att utveckla Dalabanan. 5

6 1 Bakgrund 1 Bakgrund 1.1 Bakgrund Regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan samt länsstyrelserna (Stockholm, Västmanland, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland), har fått regeringens uppdrag att inleda förberedelsearbetet för åtgärdsplaneringen av infrastrukturåtgärder för perioden (under arbetets gång har perioden ändrats till ). Länen ska genomföra regionala transportslagsövergripande analyser regionala systemanalyser. De regionala systemanalyserna ska kontinuerligt avrapporteras till trafikverken för att ge underlag till och samordnas med trafikverkens nationella systemanalyser. Arbetet har avrapporterats till trafikverken genom en delrapport den 19 juni De regionala systemanalyserna ska slutredovisas till regeringen senast den 30 september Trafikverken ska stödja länen i arbetet och har därför tagit fram en metodbeskrivning för hur systemanalyserna ska utformas. Länens arbete bör bedrivas i en läns- och regionalt överskridande samverkan. 1.2 Syfte Huvudsyftet med de regionala systemanalyserna är att utgöra länens underlag i förberedelsearbetet till åtgärdsplaneringen för infrastrukturåtgärder Systemanalyserna ska vara transportslagsövergripande analyser av transportsystemets funktion och brister utifrån mål och behov. Utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna är att trafikslagen ska komplettera varandra för att på ett optimalt sätt stödja efterfrågat transportbehov, stärka näringslivets förutsättningar och uppfylla de transportpolitiska och regionala målen. Syftet är också att vara underlag till trafikverkens nationella analyser. Med detta arbetssätt kan kapacitetskonflikter bättre undvikas. Dessutom säkerställs att de alternativa lösningar som övervägs, är effektiva både för regional och långväga trafik. 6

7 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys 1.3 Organisation och process Organisation Arbetet med den regionala systemanalysen har genomförts utifrån följande grundorganisation: Ansvariga tjänstemän. Politisk arbetsgrupp: Region Dalarnas ordförande samt två vice ordföranden. Arbetsutskott och Direktion. Två referensgrupper: Extern beredningsgrupp för Infrastruktur; representanter för Banverket, Vägverket, Länsstyrelsen, Landstinget, Handelskammaren/näringslivet, Svenskt Åkeriföretag, Trafikhuvudmannen och flyget samt Projektledare för Dalabanans Intressenter, Partnerskap Bergslagsbanan och Partnerskap E 16. Kommunal referensgrupp: en representant för varje kommun. Arbetsgruppernas sammansättning uppfyller inte målsättningen utifrån jämställdhetsmålet om en fördelning av åtminstone 40/60 avseende män och kvinnor. När det gäller de två referensgrupperna utgörs endast 13 % av det ena könet, kvinnor. Process Arbetet med den regionala systemanalysen har bedrivits genom ett brett förankringsarbete som har formaliserats genom workshops och dialoger för respektive steg i processen (mål funktioner åtgärdspaket) med den politiska arbetsgruppen och de två referensgrupperna. Varje steg i processen har avrapporterats till arbetsutskottet och direktionen. En avslutande hearing genomfördes med en bred inbjudan till riksdagsmän, myndigheter, kommuner (politiker och tjänstemän), näringsliv, organisationer m fl för att presentera, diskutera och få inspel inför systemanalysens slutrapport. Parallellt med dessa aktiviteter har det skett ett omfattande läns- och regionalt överskridande samverkan med trafikverken, Mälardalslänen, Västra Götaland, de fyra nordligaste länen och Gävleborgs län, utifrån ett transportslagsövergripande system- och stråktänkande. Dessutom sker en kontinuerlig samverkan inom ramen för Dalabanans Intressenter, Partnerskapen Bergslagsbanan och E 16 (öst-västlig vägförbindelse Gävle-Oslo) Politisk förankring Den politiska förankringen av systemanalysarbetet har skett i tre steg där plattformen har varit den politiska, operativa, arbetsgruppen i form av Region Dalarnas ordförande tillsammans med de två vice ordförandena. Arbetet har kontinuerligt avrapporterats till arbetsutskottet och direktionen. 7

8 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Regionens funktion och roll beskrivs och analyseras i detta kapitel. Analysen behandlar näringsliv, produktionsvärden, arbetsmarknader, befolkningstruktur och kompetensförsörjning samt vilka strukturella och geografiska brister och obalanser som behöver överbryggas med stärkt transportinfrastruktur. 2.1 Näringsliv Dalarna har ett brett näringsliv, som domineras av skogsbruk, trävaruindustri, pappers- och massaindustri, stål- och metallverk, verkstadsindustri samt elektro- och teleprodukter, men även livsmedelsindustrin är betydande. Dalarna är även Sveriges fjärde största besöksdestination och det i särklass ledande turistlänet utanför de tre storstadsregionerna. De stora andelarna sysselsatta inom basindustrin har mycket lång tradition i Dalarna, särskilt i Avesta, Hedemora, Borlänge och Smedjebacken. Betydande andelar av dagens sysselsättning bygger Kallvalsverket i Borlänge producerar tunnplåt. Källa: SSAB. Dalarna är ett av Sveriges ledande turistlän. med modern produktionsteknik vidare på denna tradition. Den ökade effektiviseringen har dock i hög grad skett utan ökat antal anställda. Basindustrin är idag högt teknikutvecklad och i hög grad automatiserad. Falun/Borlänge har dessutom en betydelsefull roll som handels- och administrativa centrum och som transportknutpunkt. Näringslivsförutsättningarna är mycket olika i Dalarnas kommuner och har även varierat mycket över tid. Dalarna har genom näringslivets omstruktureringar förlorat en stor del av sin sysselsättning inom skogsbruket, gruv- och mineralnäringen samt verkstadsindustrin. Branscherna har gått från att vara arbetskraftintensiva till en hög grad av mekanisering. Den inbördes specialiseringen av länets näringsliv är nödvändig för att kunna bibehålla konkurrenskraft gentemot omvärlden. Målinriktade satsningar på nya branscher är av stor betydelse för att stärka regionens konkurrenskraft och bredda arbetsmarknaderna. Samtidigt medför specialiseringen obalanser mellan arbetsmarknaderna, ifall restiderna inbördes mellan kommunerna är för långa. Dessa obalanser är ofta särskilt påtagliga för kvinnor. 8

9 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Basindustrin i Dalarna är en av Sveriges främsta Dalarnas basindustri befinner sig i ett expansivt skede med stora kapitalsatsningar och under de kommande 5 till 8 åren investeras mer än 20 miljarder kronor i ökad produktionskapacitet. Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän, med stål- och metallindustri samt pappers- och trävaruindustri som dominerande inslag. Företagen är av tradition starkt inriktade mot export och investeringarna har ytterligare ökat företagens exponering mot exportmarkanden. Industriorterna Borlänge och Avesta har höga förädlingsvärden per sysselsatt (se fig 2.1:1), långt över rikssnitt. Basindustrin i Bergslagen genererar stora godsflöden. Dalarna är ett av Sveriges mest godsgenererande län på järnväg. Under en följd av år har basindustrin i Berglagen genomfört investeringar i mångmiljardklassen. Investeringarna har inneburit betydande volymökningar samt allt högre förädlingsgrader och ökade exportvolymer. För industrins godstransporter och turistnäringen utgör investeringar i transportsystemet en mycket viktig förutsättning för fortsatt utveckling i länet och landet. Industriellt förädlingsvärde per sysselsatt jmf med rikssnitt > Industriellt produktionsvärde mdkr, ÅF Infraplan > -300 Härjedalen Älvdalen Orsa Mora Ovanåker Rättvik Ljusdal Nordanstig Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Ockelbo Eda Arvika Årjäng Torsby Sunne Grums Kil Säffle Malung-Sälen Karlstad Leksand Gagnef Falun Sandviken Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Kristine -hamn Karlskoga Örebro Eskilstuna Katrineholm Gävle Älvkarleby Tierp Östhammar Uppsala Norrtälje Stockholm Figur 2.1:1 Regionens produktionsvärden är höga. Förädlingsvärdena varierar beroende på industrins sammansättning. Källa: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. 9

10 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Höga förädlings- och produktionsvärden De flesta kommuner i Dalarna har kraftig tillväxt av industrins produktionsvärden (se fig 2.1:2). Störst är tillväxten i Avesta, Hedemora, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken och Mora. Dalarnas världsledande basindustri är i ett expansivt skede med investeringar i mångmiljardklassen och är starkt beroende av ett robust transportsystem. Dalarnas exportindustri efterfrågar väl utbyggda godsstråk som på kort tid kan ta emot ökade transportvolymer. Transportsystemet är strategiskt viktigt för Dalarnas exportindustri för att skapa ekonomiska resurser för både Dalarna och hela Sverige. Tillväxt industriella produktionsvärden jan jan 2006 (procentenh. jmf med rikssnitt) ÖKNING > Oslo MINSKNING ÅF Infraplan > 50 Industriellt produktionsvärde mdkr, 2005 Elverum Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Nord- Åsnäs Odal Sør- Grue OdalKongsvinger Torsby Nes Eidskog Aurskog- Høland Eda Sunne Rømskog Arvika Marker Årjäng Kil Sarpsborg Grums Fredriksstad Aremark Halden Säffle Härjedalen Mora Malung-Sälen Karlstad Älvdalen Orsa Ovanåker Rättvik Ljusdal Leksand Gagnef Falun Bollnäs Ockelbo Sandviken Kristine -hamn Karlskoga Örebro Nordanstig Eskilstuna Katrineholm Hudiksvall Söderhamn Gävle Älvkarleby Tierp Uppsala Östhammar Norrtälje Stockholm Figur 2.1:2 Tillväxten i industriella produktionsvärden har varit hög Källa: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. 10

11 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Skogsbaserade näringar Skogsindustrin svarar för 12 procent av Sveriges varuexport och i genomsnitt 20 procent av de totala industriinvesteringarna i Sverige. Dalarna svarar för ca 10 procent av Sveriges skogsproduktion (de gröna staplarna i bilden). Den skogsbaserade industrin, trävaror, massa- och pappersindustri skapar ett produktionsvärde på 14 miljarder kronor, vilket är ca 10 procent av rikets totala produktionsvärde inom skogsbaserad industri. De största volymerna skogsråvara i länet går såväl i öst-västlig som nord-sydlig riktning. För skogsbolagen är det viktigt att kunna köra året runt, även på det finmaskiga vägnätet. Vägtransporterna av skogsråvara dominerar, men det finns en ökad efterfrågan att kunna köra ännu mer skogsråvara på järnväg. Över 80 procent av Sveriges massa- och pappersexport går till länder i Europa och spelar en avgörande Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK Härjedalen roll i Europas fiberförsörjning, genom att produktionen i huvudsak är färskfiberbaserad. Leveranser från sågverken täcker cirka 16 procent av förbrukningen av sågade trävaror i EU-länderna. Export sker även globalt. Bland annat skeppas sågade trävaror från Dalarna via Göteborgs hamn till Japan. Figur 2.1:3-2.1:4 nedan visar industriella produktionsvärden/intäkter i den skogsbaserade industrin samt årlig genomsnittlig skogsproduktion i kommuner i Dalarna. (Intäkterna för den skogsbaserade industrin i regionen är i stort sett lika med det industriella produktionsvärdet.) Län Ljusdal Intäkter massa-, pappers-, pappersvaruindustri Milj kr (2005) Nordanstig Hudiksvall Milj kr (2005) Intäkter trävaruindustrin Intäkter Totalt Dalarna Figur 2.1:3 Intäkter i skogsnäringen i Dalarna. Statistikkälla: SCB, Årlig genomsnittlig skogsproduktion, , MSEK ÅF Infraplan Eda Arvika Årjäng Mora Malung-Sälen Leksand Gagnef Sandviken Falun Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Torsby Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Sunne Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Kil Grums Säffle Karlstad Kristine -hamn Älvdalen Orsa Karlskoga Ovanåker Rättvik Örebro Bollnäs Ockelbo Eskilstuna Katrineholm Söderhamn Gävle Älvkarleby Tierp Uppsala Östhammar Norrtälje Stockholm Figur 2.1:4 Dalarna har betydande träbaserad industri. Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 11

12 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Gruv-, stål- och metallrelaterade näringar Drygt en fjärdedel av Sveriges stål- och metallindustri bedrivs i Dalarna och länet är Sveriges fjärde största exportlän, med mycket stora produktionsvärden (se fig 2.1:5). Sett enbart till utvecklingen under 2006 var ståloch metallindustrin den bransch i Sverige som utvecklades starkast, med en ökning av produktionsvärdet på 20 procent. Gruvindustrin visar även ett nyvaknat intresse för mineralfyndigheter i Bergslagen. I Grängesberg pågår prospekteringen för fullt inför gruvbrytning med start inom ca 6-7 år. Dessutom finns ca 200 aktiva undersökningstillstånd i Bergslagen efter mineralfyndigheter. Bolidens gruva i Garpenberg är Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift. Malmfyndigheterna i Garpenberg började bearbetas redan under talet. Idag är Garpenberg ett område med flera nya fyndigheter i drift, eller på väg att sättas i drift. I Garpenberg bryts årligen över en miljon ton komplexmalm, som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. Ett förprojekt om att öka produktionen till 2 miljoner ton per år har inletts. Produktionsvärde år 2005 för gruvor, utvinningsind. stål- och metallindustri samt maskinindustri Gruvor och utvinning Stål- och metall & metallvaruindustri Maskinindustri ÅF Infraplan Mkr Mkr 500 Mkr Eda Arvika Årjäng Torsby Sunne Kil Grums Säffle Härjedalen Mora Malung-Sälen Leksand Gagnef Sandviken Falun Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Karlstad Kristine -hamn Älvdalen Orsa Karlskoga Ovanåker Rättvik Örebro Ljusdal Nordanstig Hudiksvall Bollnäs Ockelbo Eskilstuna Katrineholm Söderhamn Gävle Älvkarleby Tierp Uppsala Östhammar Norrtälje Stockholm Figur 2.1:5 Den gruvrelaterade industrin är sedan länge stor i Bergslagen Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 12

13 Större företag och huvudsakliga produktionsorter Stora Enso Kvarnsveden (Borlänge) och Stora Enso Fors (Avesta) svarar tillsammans med Grycksbo Paper (Falun) för en stor del av produktionsvärdet inom massa- och pappersindustrin i Sverige. Stora Enso Kvarnsveden producerar journalpapper och tidningspapper. Stora Enso Fors producerar kartong- och förpackningspapp. Grycksbo pappersbruk är en ledande leverantör av mattbestruket finpapper. Större sågverk är Siljanssågen i Mora, Bergqvist i Insjön (Leksand), Moälven i Mockfjärd (Gagnef), Fiskarhedens Såg i Malung, Rågsvedens Såg i Vansbro och Weddesågen i Älvdalen. I Insjön bedrivs tillverkning av monteringsfärdiga trähus. 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys SSAB Tunnplåt i Borlänge är Nordens största tunnplåtstillverkare och är en av de ledande i Europa inom utveckling och tillverkning av höghållfast stål. Ovako Steel i Smedjebacken (och Hofors) tillverkar stålprodukter, främst till byggsektorn. Outokumpu Stainless i Avesta producerar rostfri tunnplåt och hör till de största producenterna av rostfritt stål i världen. Stora företag i Hedemora är Bolidens gruva i Garpenberg och Outokumpu i Långshyttan och EraSteel Kloster. Ericsson Network Technologies i Falun tillverkar kabel för signal- och högspänningstillämpningar. Ericsson har nyligen beslutat att köra en större del av sina produkter på järnväg. ABB Power Systems i Ludvika är världens absolut ledande tillverkare av transformatorer och annan utrustning för överföring av högspänd likström över långa avstånd. I Mora finns framgångsrika verkstadsindustrier som Mora of Sweden, Östnor AB, Mora Armatur, FM Mattsson, Wibe AB och Mora Mast. Spendrups Bryggeri i Grängesberg är Sveriges största bryggeri. Företaget flyttar nu sin produktion i Wårby till Grängesberg och volymerna ökar kraftigt. Den skogsbaserade industrin i Dalarna skapar ett årligt produktionsvärde på ca 14 miljarder kr, vilket motsvarar ca 10 % av rikets skogsproduktionsvärde. Skogsnäringen och andra industribaserade näringar är helt beroende av fungerande vägnät. Tjälsäkring, bärighetshöjande åtgärder och underhåll på det finmaskiga vägnätet måste säkerställas och förbättras. Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän, med drygt en fjärdedel av Sveriges stål- och metallindustri. Stål- och pappersindustrin är helt beroende av ett robust järnvägssystem för sina systemtransporter. 13

14 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Besöksnäringen viktig Dalarna är Sveriges fjärde största besöksdestination och det ledande turistlänet utanför de tre storstadsregionerna. Övernattande och besökande gäster i Dalarna omsatte drygt 4,3 miljarder kronor 2007, vilket gav upphov till sysselsättning för personer. Sälenfjällen och Idre-Grövelsjöfjällen är norra Europas största vinterturismområde. Under högsäsong rör sig drygt besökare varje vecka i området. Från säsongen till ökade antalet skiddagar med 20% i Sälen och med 28% i Idre. Turismgästnätterna i regionen har de påtagligt största volymerna i Malung-Sälens kommun, vilket i realiteten innebär Sälenfjällen, och i Älvdalen (Idre/Grövelsjön). Även Siljansbygden har betydelsefull turism. Det finns ett organiserat turismsamarbete mellan kommunerna över den svensk-norska gränsen. Sommarturismen är omfattande i Siljansbygden och under stark utveckling i Dalafjällen. Det faktum att områden med omfattande vinterturism och sommarturism gränsar till varandra innebär att potentialer föreligger avseende resurssamordning av olika slag. Åre Umeå Sollefteå Antal skiddagar 04/05 Idre/Grövelsjön Sälenfjällen Vemdalen/ Klövsjö Sundsvall ÅF Infraplan Borlänge Gävle Figur 2.1:6 Antal skiddagar. Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 14

15 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Dalarna har även några av landets största årliga idrottsarrangemang. Vasaloppsveckan i Sälen/Mora äger rum i slutet av februari. År 2008 var ca personer anmälda till de olika loppen. Vid sidan om själva tävlingarna finns även musikframträdanden och en mässa med besökare. Sommarevenemangen växer i storlek. Dansbandsveckan i Malung är Nordens största dansarrangemang, med ca gästnätter och 25 Mkr i omsättning i Malungbygden. Rättvik Classic Car lockar varje år ca besökare. Peace & Love, en årligt återkommande kulturfestival i Borlänge, har under de 6 dagar festivalen pågår ca besökare per dag. Dalhalla i Rättvik har i det närmaste blivit en nationalscen med ca. 30 musikevenemang per år. Bl.a har Robert Wells Rhapsody in Rock varit ett återkommande inslag under senare år. Vansbrosimningen är precis som Vasaloppet en del av den svenska klassikern och äger rum i början av juli. Evenemanget har utvecklats till flera mindre lopp över tre dagar inför det stora loppet på söndagen. Antalet deltagare är strax under för hela veckan, men det stiger stadigt. Härjedalen Älvdalen (Idre) Ljusdal Ovanåker Kommersiella gästnätter 2006 Nordanstig Hudiksvall jan feb mar apr Bollnäs maj jun jul aug sep okt nov dec Malung (Sälen) Vansbro Siljansbygden 15 Falun/ Borlänge Skattat antal Söderhamn för kommuner med färre än 5 anläggningar Sandviken Hofors Hedemora Torsby Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Sunne Fagersta Munkfors Sala Arvika Hällefors Västerås Figur 2.1:7 Säsongsvariation i antal gästnätter. Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. Gävle Älvkarleby Tierp ÅF Infraplan Uppsala Östh No

16 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Turismen höjer befolkningen Malung-Sälen (i praktiken Sälenfjällen) och Älvdalen (i praktiken Idre/Grövelsjön) är de kommuner som har störst andel vinterturister jämfört med den bofasta befolkningen. Älvdalens kommun (Idre/Grövelsjön) norr om stråket har också betydligt större befolkning under vårvintern. Under maxveckan (vid påsk) har Sälen har ca turister per dygn och Idre ca Siljansbygden har ca turister per dygn under vintern. Malung-Sälen har en högre andel vinterturister än Älvdalen. Siljansbygden har hög andel sommarturism och även Älvdalens kommun (särskilt Idre/ Grövelsjön) har betydande sommarturism. Att områden med omfattande vinterturism, respektive betydande och växande sommarturism, gränsar till varandra innebär betydande potentialer i resurssamordning av olika slag. För att ta vara på dessa potentialer behövs bättre kommunikationer. För personalen är dagspendlingstillgänglighet betydelsefull, för att uppnå väl fungerande helårssysselsättning. Vinterturistorter som Sälenfjällen har potential att vara ett stort resmål även under sommaren och hösten, eftersom organisation, infrastruktur och faciliteter redan finns på plats. Sälen satsar för närvarande på att bli ett besöksmål under hela året, och har potential att växa kraftigt. Härjedalen Älvdalen Siljansbygden Helårsboende och besökare Nordanstig under vintersäsongen Ljusdal -antal personer en högsäsongsdag Antal helårsbofasta 2006 Övernattande besökare per dygn under vårvinterns högsäsongsvecka Hudiksvall Cirklarna för Malung-Sälen, Idre, och Siljansbygden Ovanåker Bollnäsinnefattar även bedömda icke-kommersiella gästnätter. Söderhamn ÅF Infraplan 16 Ockelbo Gävle Malung-Sälen Gagnef Sandviken Falun Älvkarleby Vansbro Hofors Borlänge Säter Tierp Torsby Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Uppsa Eda Sunne Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Figur 2.1:8 Dalafjällens turism medför kraftigt ökat boende under vintern. Turisterna står under vintern för en stor andel av den totala befolkningen i Malung-Sälen, Älvdalen (Idre) samt i Torsby. Källa: SCB, bearbetning ÅF Infraplan.

17 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Stora investeringar De planerade investeringarna inom besöksnäringen i Dalarna ligger på nästan 10 miljarder under den kommande årsperioden. Ca 75% av dessa investeringar sker i Sälen och Idre. De planerade investeringarna i boende kommer att skapa ca nya bäddar. Denna utbyggnad kommer att generera ca gästnätter (+26%), givet att det blir samma beläggningsgrad på det nyskapade boendet som på befintligt boende. Besöksnäring är förflyttad konsumtion. Utifrån beräknat antal nya gästnätter med samma konsumtionsmönster som besökarna har idag, kommer omsättningen att öka med 2,2 miljarder kronor (+49%). Med det ökade antalet besökare och den konsumtion som de genererar kommer antalet sysselsatta inom besöksnäringen att öka med arbetstillfällen (+48%) på årsbasis. Vinter i Idrefjäll. Planerade investeringar inom turistnäringen uppgår till nästan 10 miljarder kronor under de närmsta åren, vilket skapar ytterligare ca årsarbetstillfällen. Med en utbyggnad av ca nya bäddar når Dalarna ca 14 miljoner gästnätter, 7 miljarder i omsättning och sysselsätter ca människor. De planerade investeringarna sker främst i Dalarnas välkända destinationer. 17

18 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys Hög belastning på transportsystemet Turistresandet med bil innebär stora säsongs- och veckovariationer i vägtrafikflödena. Det går stora mängder trafik på mindre vägarna som är byggda för avsevärt mindre trafikflöden. Redan idag är vägnätets kapacitetsproblem stora under turistsäsong, vilket förväntas tillta i och med turistnäringens planerade investeringar. Det undermåliga vägnätet till Dalafjällen kan därför bli en flaskhals för turistnäringens utveckling. Av dagens totala resande till Dalarna är ca 30% fritidsresor. Bil är det dominerande transportmedlet. Ca 90% av fritidsresorna till Dalarna sker med bil, vilket periodvis medför mycket stor belastning på vägsystemet. Dagens ca 11 miljoner övernattningar i Dalarna innebär 3,2 miljoner besökare. Med antagandet att 90 % kommer med bil motsvarar detta 1,1 miljoner bilar som belastar transportsystemet. Turistnäringens planerade investeringar har stor betydelse för belastningen på vägnätet, eftersom biltrafiken under turistsäsong är mycket omfattande. De expansionsplaner som redovisats innebär ca bilar ytterligare per år. Vinterperioden bedöms få den största ökningen med drygt bilar. Figur 2.1:9 visar säsongsvariationen i vägtrafiken, i detta fall längs Riksväg 71, som leder till Sälen. Vintertid, i synnerhet torsdagar-söndagar (i samband med stugbyte), är trafikbelastningen ca % högre än genomsnittet över året. Under högsäsong passerar upp mot fordon per dygn, ofta under ett fåtal timmar. 10 ggr mer trafik under högsäsong! Vecka Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Figur 2.1:9 Säsongsvariation trafik på Riksväg 71 vid Fiskarheden, mellan Malung och Sälen. Källa: Vägverket (år 2002), bearbetning av ÅF Infraplan. 18

19 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys 2.2 Befolkning och befolkningsutveckling I Sverige pågår sedan många år en kraftig urbanisering, varvid befolkningen i stora delar av landet tenderar att centraliseras till storstadsområden med relativt god tillgång till arbetstillfällen. Generellt har läns- och utbildningscentra med närliggande orter positiv befolkningsutveckling, medan många landsbygds- och industrikommuner har minskat i befolkning. Dalarna, landets åttonde största län befolkningsmässigt, kännetecknas av flera positiva befolkningstrender. Förutom Falun/Borlänge ökar även Siljansbygden i befolkning (fig 2.2:1). Dessutom har nästan alla kommuner har positiva flyttnetton (fig 2.2:2), vilket kan ses som en indikation på Dalarnas attraktivitet att bo i. Emellertid minskar befolkningen i sydöstra Dalarna samt i länets västra delar. För att säkerställa bland annat kompetensförsörjning, viktiga servicefunktioner, skatteunderlag står dessa landsbygds- och industrikommuner inför särskilt stora utmaningar vad gäller att vända befolkningsutvecklingen. Befolkningsförändring jan jan 2008 Härjedalen ÖKNING >6% 3-6% 1-3% 0-1% MINSKNING 0-1% 1-3% 3-5% >5% Ljusdal ÅF Infraplan Flyttnetto per 1000 inv jan jan 2008 Härjedalen ÖKNING > MINSKNING < Ljusdal ÅF Infraplan Älvdalen Mora Malung-Sälen Orsa Rättvik Ovanåker Leksand Gagnef Falun Bollnäs Vansbro Hofors Borlänge Säter Ludvika Hedemora Smedjebacken y Hagfors Avesta Norberg Munkfors Ljusnarsberg Fagersta Figur 2.2:1 Befolkningsutveckling Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 19 Mora Malung-Sälen Älvdalen Orsa Rättvik Ovanåker Leksand Gagnef Falun Bollnäs Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Avesta Hagfors Norberg Munkfors Ljusnarsberg Fagersta S Figur 2.2:2 Flyttnetto Källa: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan.

20 2 Regionens roll och funktion - beskrivning och analys 2.3 Arbetsmarknad Arbetspendling ger stärkt tillgång till arbetsplatser utanför bostadskommunen, vilket kan kompensera för svag utveckling i den lokala arbetsmarknaden. Dessutom förbättras möjligheterna till arbete både för dagens samt för inflyttande befolkning. Förbättrad transportinfrastruktur möjliggör ökad dagspendling, vilket bidrar till ökad flexibilitet i arbetslivet och utvidgning av de funktionella bosättnings- och arbetsmarknadsregionerna. Sysselsättning män Förvärvsfrekvensen för män ligger generellt över rikssnitt och är högst i läns-och utbildningscentra, som har mest kompletta arbetsmarknader. Även för män är läns- och utbildningscentra viktiga, kompletterande arbetsmarknader, även om detta inte är lika påtagligt som för kvinnor. Sysselsättningsnivån för män är över rikssnitt i de flesta kommuner i Dalarna. Arbetspendling män Regioners funktion är i betydande grad beroende av fungerande arbetspendling, som innebär att orter kan komplettera varandra. I detta balanseringssystem har läns- och utbildningscentra stor betydelse. Figur 2.3:1 visar att arbetspendlingen för män är starkt restidsberoende, dock inte i samma grad som för kvinnor. Detta beror delvis på bättre tillgång till bil. Trysil Härjedalen Älvdalen Orsa Ljusdal Ovanåker Arbetspendling Män Nordanstig Sverige 2006, Norge och gränsöverskridande km fågelvägen, Färre än 10 pendlare redovisas ej Hudiksvall Bollnäs Förvärvsfrekvens Män16-65 år, studentkorr. jmf med rikssnitt, >5% +3-5% +1-3% +0-1% Söderhamn ÅF Infraplan - 0-1% - 1-3% - 3-5% - >5% lverum Mora Rättvik Ockelbo Åsnäs r- Grue alkongsvinger Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Sala Västerås Eidskog skogand Eda Arvika og Torsby Sunne Malung-Sälen Vansbro Hagfors Munkfors Leksand Gagnef Falun Sandviken För industriorter med strukturomvandlingsproblem är det av stor betydelse att utpendlingsmöjligheterna är goda till närliggande arbetsmarknader. Hällefors Filipsstad Kil Årjäng Figur 2.3:1 Sysselsättning K l och d arbetspendling män. Källa: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. 20 Gävle Älvkarleby Tierp Östham Uppsala Norr