Sanktioner som en viktig del av skydd för whistleblowers

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Sanktioner som en viktig del av skydd för whistleblowers - en jämförande analys mellan Sverige och USA Olga Frolenko Examensarbete med praktik i arbetsrätt, 15 hp Examinator: Annika Blekemo Stockholm, Vårterminen 2012

2 Förord I arbetet med den här uppsatsen har några personer varit speciellt viktiga. Jag vill framföra ett stort tack till min praktikhandledare, tillika ordförande på ICJ och AHR, Stellan Gärde för inspiration och intressanta idéer. Jag vill även tacka min familj för allt stöd och uppmuntran som ni har gett mig under studiernas gång. Slutligen riktar jag ett varmt tack till docent Laura Carlson, vars engagerade handledning har underlättat mitt skrivande. Nyköping, juni 2012 Olga Frolenko 2

3 Sammanfattning Att öppet påtala missförhållanden på jobbet kan fortfarande vara riskabelt. Detta trots att värdet av whistleblowing har blivit internationellt erkänt och frågan om ett förstärkt rättsligt skydd för whistleblowers debatteras återkommande. Det befintliga skyddet som garanteras av svensk rätt ligger i ett antal olika lagar på offentligrättsliga och arbetsrättsliga områden. Det anses därför vara splittrat och svåröversiktligt. Det kan vara svårt för arbetstagare att bestämma sig för att slå larm om det inte finns en tydlig och enhetlig reglering som ger ett adekvat skydd mot repressalier från arbetsgivares sida. Arbetsgivare i sin tur skall förhindras att göra sig av med en medarbetare endast på grund av hans eller hennes kritiska uttalanden. För att det skall vara möjligt krävs relevanta och proportionerliga sanktioner som å ena sidan reparerar en redan inträffade skada för whistleblowers och å andra sidan har en avskräckande verkan på arbetsgivare. Det är uppenbart att sanktioner utgör en viktig del av skyddet genom att säkerställa effekten av det. Syftet med denna uppsats är att belysa det aktuella rättsläget avseende skydd för whistleblowers i Sverige. Fokus läggs på sanktionsregleringen och den effekt som den har i förhållande till whistleblowers. Brott mot offentliganställdas yttrandefrihet är sanktionerat med straffrättsligt ansvar och detta skydd är grundlagsfäst. 1 Skadeståndsansvaret som fastställs i arbetsrättsliga lagar är aktuellt för både offentliganställda och privatanställda. Reglernas otydliga utformning och låga skadeståndsnivåer gör dock fortfarande möjligt för många arbetsgivare att vidta åtgärder mot anställda som agerar whistleblowers. I denna uppsats jämförs de svenska sanktionsreglerna med motsvarande regler i USA där det finns en lång tradition av whistleblowing samt lagstiftning kring frågan. Uppsatsen avslutas med några förslag på områden där förändringar kan göras för att det rättsliga skyddet för whistleblowers förbättras i Sverige. Det är önskvärt att den arbetsrättsliga sanktionsregleringen av skydd för whistleblowers skärps genom höjning av skadeståndsnivåer. Arbetsgivare kan uppmuntras av lagen att inrätta särskilda anonyma kommunikationskanaler som underlättar whistleblowing; underlåtenhet att göra det kan vara straffbar. Tillsyn i frågor rörande whistleblowing kan effektiviseras. Vidare kan whistleblowing gynnas genom att avtalsvägen reglera frågor på området inklusive sanktioner som arbetsgivare kan drabbas av vid brott mot de i avtalet föreskrivna regler. 1 Se YGL 2 kap. 5 samt TF 3 kap. 5. 3

4 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning 3 Förkortningar 6 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Disposition Metod och material Whistleblowing och dess betydelse för det svenska samhället en samhällsdebatt Vem är whistleblowers och varför behöver de skyddas? Debatt om whistleblowing i Sverige olika synsätt Skydd för whistleblowers på internationell nivå Förenta nationernas konvention mot korruption Internationella arbetsorganisationens konvention nr Skydd på europeisk nivå Europakonventionen Europarådets civilrättsliga och straffrättsliga konventioner mot korruption Europarådets resolution 1729 och rekommendation Konklusion Skydd för whistleblowers på nationell nivå. Sanktionsregler Skydd i grundlagarna Rätten att yttra sig Meddelarskydd Rätt till anonymitet Efterforsknings- och repressalieförbud Konklusion Skydd utifrån arbetsrätt Kritikrätt vs lojalitetsplikt Lag om anställningsskydd Lex bestämmelser Skydd för arbetstagare i en särskild roll Möjligheter till intern whistleblowing Konklusion 26 4

5 4.3 Sanktionsregler Allmänt om sanktioners betydelse Sanktionsregler i LAS Sanktionsregler i andra arbetsrättsliga lagar Sanktionsregler i diskrimineringslagen Konklusion Whistleblowing i USA. Sanktionsregler Överblick av USA:s lagstiftning avseende whistleblowing Anställningsskydd och skadeståndsrättsliga sanktioner Straffrättsliga sanktioner Formella nyheter i SOX Konklusion Avslutande diskussion Källförteckning Konventioner, lagstiftning o.d Offentligt tryck Litteratur Myndighetspublikationer och handböcker Internetresurser Rättsfallsförteckning

6 Förkortningar AD Arbetsdomstolen AML Arbetsmiljölag (1977:1160) EKMR DIFS Ds FCA FHL FML ILO Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Datainspektionens föreskrifter Departementspromemoria False Claims Act of 1863 (USA) Lag om skydd (1990:409) för företagshemligheter Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen International Labour Organisation KomL Kommunallag (1991:900) LAS LO LSS MBL Mot. NASDAQ NO FEAR NYSE Lag (1982:80) om anställningsskydd Landsorganisationen i Sverige Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Motion National Association of Securities Dealers Automated Quotations Notification and Federal Employee Antidiscrimination and Retaliation Act of 2002 (USA) New York Stock Exchange OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Prop. Proposition PUL Personuppgiftslag (1998:204) RF Regeringsform (1974:152) SEC SiS Security and Exchange Commission (USA) Statens Institutionsstyrelse 6

7 SoL Socialtjänstelagen (2001:453) SOSFS SOU SOX SAF TCO Socialstyrelsens föreskrifter Statens offentliga utredningar Sarbanes-Oxley Act of 2002 (USA) Svenska Arbetsgivareföreningen Tjänstemännens centralorganisation TF Tryckfrihetsförordning (1949:105) TI WPA Transparency International Whistleblower Protection Act of 1978 (USA) YGL Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469) 7

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund Det pågår en livlig debatt i svenska medier om ett behov av bättre rättsligt skydd för så kallade whistleblowers personer som använder sig av sin yttrandefrihet genom att slå larm om missförhållanden och oegentligheter inom ramen för anställningen. Det är allmänt känt att möjligheten att öppet påtala missförhållanden inom arbetslivet utan att för det riskera att förlora sitt jobb utgör en viktig förutsättning för avslöjande av korruption, säkerhetsbrister och annan farlig verksamhet. Det är dock fortfarande få anställda som vågar agera whistleblowers. En av faktorer som bidrar till whistleblowers otrygga situation är ett otillräckligt rättsligt skydd i svensk lagstiftning. Mot bakgrund av internationell erkännande av whistleblowers viktiga roll i korruptionsbekämpning anses det önskvärt och till och med nödvändigt att göra förändringar i den svenska lagstiftningen så att skyddet ligger i linje med de krav som ställs i internationella överenskommelser. Många länder, bland annat USA, har särskild lagstiftning som syftar till att skydda whistleblowers. Det skydd som idag finns i Sverige anses vara för snävt och allför splittrat. Det menar Karin Ellison, FP, ledamot av konstitutionsutskottet. 2 Det bekräftas av det faktumet att det trots allt är vanligt att anställda som slår larm drabbas av repressalier som kan ta form av omplacering, uppsägning, avskedande eller utfrysning. 3 Skyddet som bereds av svensk rätt visar sig därför inte alltid uppfylla sin funktion. En av de viktiga faktorer som påverkar reglernas skyddsvärde är sanktionsregler som säkerställer skyddets effekt. Det har skrivits mycket om problemet och ofta ligger tyngdpunkten på vilka risker som arbetstagare löper när han eller hon agerar whistleblower. Det kan därför vara intressant att byta fokus och analysera vilka påföljder/sanktioner som kan bli aktuella för en arbetsgivare som vidtar repressalier mot en whistleblower. 1.2 Syfte Denna uppsats har två syften. Det allmänna syftet är att belysa det aktuella rättsläget avseende skydd för whistleblowers i Sverige. För att uppnå detta syfte kommer uppsatsen först att redogöra för: Olika synsätt på problemet som framkommer av debatten i media samt av den politiska debatten, Regleringen på internationell nivå som är avsedd att skydda whistleblowers, Svenska lagar som reglerar skyddet för whistleblowers samt möjligheter till intern whistleblowing. 2 Edling, Margareta, Norge kan bli förebild för ny lag om meddelarskydd, TCO-tidningen, Sandgren, Claes, Stärk skyddet för whistleblowers, SvD Opinion, den 15 oktober

9 Det specifika syftet är att utreda och analysera sanktioner mot arbetsgivare vilka tillförsäkrar skydd för arbetstagare agerande i egenskap av whistleblower. Detta görs mot bakgrund av analysen av USA:s lagstiftning avseende whistleblowers i syfte att utreda behovet av ändringar i den svenska sanktionsregleringen. Detta syfte uppnås genom att ge svar på följande frågor: Vilken betydelse har sanktioner i sig? Ger svenska sanktionsregler ett effektivt skydd för whistleblowers? Hur ser sanktionsregleringen ut i USA:s lagstiftning avseende whistleblowing? Är det möjligt att förstärka skydd för whistleblowers i Sverige genom att öka de svenska sanktionsreglernas preventiva effekt? I denna uppsats görs analysen ur arbetstagarens perspektiv. 1.3 Avgränsningar Flertalet av de utredningar som företagits på området ger en bred och komplett bild av yttrandefrihets- och kritikrättsfrågor, därmed valde jag att belysa de frågorna endast översiktligt. Av utrymmesskäl analyseras endast det nationella rättsläget avseende skydd för whistleblowers. En överblick av den internationella regleringen som Sverige är påverkad av finns dock med. En viktig avgränsning är att uppsatsen endast behandlar arbetstagare som agerar whistleblowers. Den centrala frågan som uppsatsen fokuserar på är sanktionsregleringen som en del av skyddet för whistleblowers. Analysen görs mot bakgrunden av rättsläget i USA. En genomgång av den amerikanska lagstiftningen avseende whistleblowing finns därför med. Sedan snävas diskussionen in till sanktionsregleringen och en viss jämförelse mellan de två länderna i den frågan görs. Däremot gör uppsatsen inget anspråk på att vara en komparativ studie för detta skulle en mycket mer ingående analys av lagar i båda länder krävas, vilket inte är aktuellt för en 15 poängs uppsats. 1.4 Disposition Enligt min uppfattning är det rimligt att inleda uppsatsen med att definiera grundläggande begrepp. Därför inleds diskussionen med definitionen av begreppet whistleblowing. Vidare har jag valt att ägna den större delen av kapitel två till att beskriva debatten som pågår i media för att betona anknytning till verkligheten och aktualiteten av det valda ämnet. För att utreda det aktuella rättsläget rörande regleringen av skyddet för whistleblowers kommer kapitel tre och fyra att kartlägga möjligheterna till skydd som finns för närvarande. Detta görs genom en översiktlig redogörelse om reglering av skyddet på internationell nivå i kapitel tre. Kapitel fyra är den centrala och mest omfattande delen av uppsatsen. Här beskrivs det svenska grundlagsskyddet och de skyddsmöjligheter som svensk arbetsrätt bereder. Fokusen läggs på innebörden av de sanktionsbestämmelser som reglerar arbetsgivares ansvar i det fall denne vidtar repressalier mot en whistleblower. Även rättspraxis på området analyseras. 9

10 Kapitel fem ägnas åt analysen av USA:s whistleblowing lagstiftning. Där görs en genomgång av de viktigaste av USA:s lagar som reglerar whistleblowersskydd med fokus på sanktionsregleringen. Avslutningsvis diskuteras effektiviteten av de befintliga skyddsreglerna. Sanktionsreglernas effektivitet i svensk lagstiftning utreds mot bakgrunden av den anförda analysen av motsvarande bestämmelser i USA:s lagstiftning. Slutsatsen dras om huruvida den existerande regleringen av skyddet för whistleblowers motsvarar samhällets behov och vilken roll sanktionsregleringen spelar. Behovet av eventuella ändringar utreds. 1.5 Metod och material Uppsatsen baseras på en rättsvetenskaplig metod. Metoden syftar till att redogöra för och analysera aktuella rättsregler som avser skydd för whistleblowers (gällande rätt) samt rättspraxis. Materialet söks och behandlas i enlighet med så kallade rättskälleläran. Traditionellt sett är det lagtext, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin som utgör rättskällor. Utöver det använder jag mig även av myndigheternas utredningar och handböcker samt debattartiklar. Detta har som syfte att följa upp den dynamiskt utvecklande diskussionen kring ämnet. Materialet tolkas teleologiskt, dvs. ändamålsenligt. Eftersom analysen byggs på en jämförelse av två olika rättsordningar, har det varit oundvikligt att använda den komparativa metoden, dvs. metoden som syftar till att hitta skillnader och likheter. Med tanke på uppsatsens begränsade omfattning (15 högskolepoäng) föreligger en viss metodrisk eftersom endast enstaka regler har varit föremål för jämförelsen. 10

11 2. Whistleblowing och dess betydelse för det svenska samhället en samhällsdebatt Under de senaste decennierna har man erkänt vikten av whistleblowers roll i avslöjande av inkompetens, korruption, brottslighet och oetiskt beteende i arbetslivet. I Sverige har namn som bland annat Karin Thörnqvist och Peter Magnusson 4 blivit kända och har till och med belönats med pris som årets whistleblowers. De och andra anställda som vågade slå larm har emellertid varit tvungna att betala ett högt pris för sitt agerande. Även idag riskerar whistleblowers sina anställningar och blir inte sällan utfrysta av sina ledningar och mobbade av sina kollegor. Det finns dock hopp om en positiv utveckling Vem är whistleblowers och varför behöver de skyddas? Ordet och begreppet whistleblower har kommit in i många språk inklusive det svenska med anledning av aktualiteten av det sociala fenomenet som det betecknar. Begreppet kommer ursprungligen från USA och avser individer som påkallar uppmärksamhet av missförhållanden, brott eller oegentligheter på sina arbetsplatser. Det finns ingen universell definition av whistleblowing. Begreppet är omfattande och innehåller många olika aspekter. Det är bland annat an act of free speech, an anti-corruption tool, and an internal management dispute mechanism. 6 Här görs en översiktlig sammanställning av olika definitioner. I sin senaste rapport definierar Transparency International (TI) whistleblowing på följande sätt: the disclosure of information about perceived wrongdoing in an organisation, or the risk thereof, to individuals or entities believed to be able to effect action. 7 Europarådets resolution 1729 (2010) om skydd för whistle-blowers beskriver whistleblowers som concerned individuals who sound an alarm in order to stop wrongdoings that place fellow human beings at risk. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) definierar whistleblowing så här: a means to promote accountability by encouraging the disclosure of information about misconduct and possibly corruption while protecting the whistleblower against retaliation. 8 Amerikanska forskare M. Miceli och J. Near tolkar whistleblowing som the disclosure of organizational members (former or current) of illegal, immoral or illegitimate practices under the control of their employers to persons or 4 Karin Törnquist, konsult på Göteborg Energi, berättade i SVT:s program Uppdrag granskning om missförhållanden inom Göteborg Energi. Hennes chef efterforskade om hon kontaktade media men kunde inte fällas för brott eftersom det gällde ett kommunalt bolag. Peter Magnusson, en undersköterska på Södertälje sjukhus, omplacerades på grund av samarbetsproblem sedan han anmärkt på rasistiska uttalanden på intensivvårdsavdelningen på sjukhuset. 5 I juni 2012 tillsatte regeringen en utredning om ett stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet, framför allt i sådan verksamhet som avser skola, vård och omsorg. 6 Banisar, David, Whistleblowers International Standards and Developments, 2009, s Larsson, Per, Whistleblowing förutsättningar och skydd för dem som slår larm om korruption och andra oegentligheter, TI Sverige, rapport no.1, 2012, s OECD Guidelines for Multinational Enterprises, s

12 organizations that may be able to effect action. 9 Det senare av definitionerna ovan fokuserar på whistleblowing inom ramen för en anställning. Som Internationella arbetsorganisationen (ILO) definierar det: The reporting by employees or former employees of illegal, irregular, dangerous or unethical practices by employers. 10 Sammanfattat kan konstateras att för att betraktas som en whistleblower måste man uppfylla en rad förutsättningar. Det skall vara fråga om ett avslöjande av allvarliga oegentligheter, missförhållanden, brott, korruption eller annan lagstridig verksamhet. Det kan emellertid även vara fråga om avslöjandet av oetiska och illegitima förhållanden. 11 I doktrinen särskiljs även begrepp intern och extern whistleblowing beroende på vem misstankarna om lagstridig verksamhet anmälas till. Jag delar i huvudsak den uppfattningen att intern och extern whistleblowing är delar av samma process, dvs. de flesta whistleblowers uppmuntras först att ta upp problemet med sin ledning för att sedan vid behov slå larm externt, dvs. genom att anmäla missförhållanden till media eller till myndigheter. Nästa viktiga frågeställning är vilka som kan vara whistleblowers. I den frågan förekommer det delade meningar bland forskarna, vissa betraktar även utomstående personer som utnyttjar sin yttrandefrihet i syfte att avslöja som whistleblowers vilket naturligtvis har fog i sig. Denna uppsats avser dock whistleblowers i en snävare mening, dvs. de arbetstagare som agerar whistleblowers inom ramen för sin anställning. I resolutionen 1729 (2010) tillmäter Europarådet whistleblowers agerande en stor vikt eftersom det ger en möjlighet att stärka ansvarsskyldighet och kampen mot korruption både i den privata och i den offentliga sektorn. Vidare konstateras att ett flertal av EU:s medlemsstater inte har någon särskild lagstiftning för skydd för whistleblowers, utan ländernas skyddsregler är utspridda i olika lagar, bl. a arbetsrättsliga lagar, brottsbalkar och antikorruptionsföreskrifter. I resolutionen påpekas särskilt att den omfattande lagstiftningen till skydd för whistleblowers som har funnits i USA under många år, har lett till globalt tillfredställande resultat och därmed uppmuntras medlemsstaterna att införa en omfattande och stringent reglering av skydd för de som vågar slå larm. Kan den amerikanska modellen då vara en sorts förebild i fråga om whistleblowers skydd? Genom att utföra en jämförelse mellan två länders lagstiftningar söker uppsatsen svara på den frågan. Avslutningsvis vill jag förtydliga frågan om terminologi. Termen whistleblower förekommer inte så ofta i svensk rätt. Ibland används termer visselblåsning, visselblåsare, visslare som direkt översättning från engelskan och som är likvärdiga i deras betydelse. Eftersom begreppet har en stark internationell anknytning, används dock termerna whistleblowers och whistleblowing i denna uppsats. 9 Citat ur Mesmer-Magnus och Viswesvaran, Whistleblowing in organisations: An Examination of Correlates of Whistleblowing Intentions, Actions and Retaliation, Journal of Business Ethics 62, s Se även Banisar, i not 6 a.a., s ILO Thesaurus, 6 th edition, 2008, s Larsson, i not 7 a.a., s

13 2.2 Debatt om whistleblowing i Sverige olika synsätt I den svenska debatten har whistleblowing under senaste åren blivit ett hett ämne. Stärk skyddet för whistleblowers ett krav som uttalas i dagens debatt både i TV och i tidningar på ett eller annat sätt. Främst handlar debatten om skillnader som föreligger i skyddet inom den privata och den offentliga sektorn och det råder inget tvivel om att rättsliga skyddet är mer otillräckligt inom den först nämnda. Vad säger experter? De flesta experter på området är eniga om att ett fungerande skydd för whistleblowers är en förutsättning för en framgångsrik korruptionsbekämpning och att det krävs en översyn av lagstiftningen. Claes Sandgren menar att det meddelarskydd som offentligt anställda åtnjuter saknas på det privata området. Samma problem uppstår när en potentiell whistleblower vänder sig till en myndighet. Vidare påtalar Sandgren att det saknas ett effektivt straffrättsligt och skadeståndsrättsligt skydd mot att en whistleblowers arbetsgivare vidtar trakasserier mot en whistleblower. Kritik riktas även mot den lagfästade möjligheten för arbetsgivare att köpa ut den anställde som påtalar oegentligheter. 12 En annan expert på området, Stellan Gärde, är också kritisk mot dagens lagstiftning och menar att den inte innefattar ett acceptabelt skydd för whistleblowers ställning och inte uppfyller de skyldigheter som Sverige åtagit sig inom ramen för sina internationella åtaganden. 13 Därför finns behov av ändringar i den existerande lagstiftningen eller av en helt ny lagstiftning, menar Gärde. Därutöver diskuteras som en eventuell lösning möjligheten att utnyttja den modell för skydd som finns idag i en annan lagstiftning, såsom FML och MBL, där arbetstagare har en särskild roll. Andra länders erfarenhet En återkommande åsikt i debatten är att den svenska lagstiftaren bör söka förebild i utformningen av lagregler för skydd av whistleblowers i andra rättsliga system, som t ex i Norge, England och USA som har kommit långt i den frågan. 14 Det stora problemet med den svenska lagstiftningen är att den är allför splittrad vilket försvårar för whistleblowers att använda sig av sin yttrandefrihet. I och med att antalet företag med koppling till USA ökar, växer behovet av ett så kallat whistleblowersystem även i Sverige. Detta innebär användning av särskilda kanaler för rapportering som underlättar anmälningar av oegentligheter. Till skillnad från USA finns det inga straffbestämmelser i svenska lagar som skyddar mot trakasserier från arbetsgivare inom den privata sektorn. 15 Därutöver begränsar svensk lag möjligheterna till behandling av de uppgifter som har anmälts. 12 Sandgren, i not. 3 a.a. 13 Gärde, Stellan, Arbetsrättslig modell för skydd för whistleblowers, särtryck ur Utblick och inblick vänbok till Claes Sandgren, Uppsala, 2012, s Edling, i not.2 a.a. 15 Lindmark Welinder advokatbyrå, Omplacerad eller en halv miljard kronor rikare,

14 Meddelarskydd för privatanställda Frågan om meddelarskyddet för privatanställda på företag vars verksamhet betalas med skattemedel har debatterats länge och anses av många att vara svårbedömd. Mot bakgrund av Carema-skandalen väger samhällsintresset tyngre än lojalitetsplikten. Även Europadomstolen har slagit fast i sin dom att det var fel att avskeda en sjuksköterska som larmade om underbemanning vid ett vårdhem. 16 Det föreligger dock delade meningar i frågan. Fackliga organisationer har krävt meddelarskydd för alla anställda men i första hand privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Håkan Tenelius, en näringspolitiskchef för Vårdföretagarna, menar att man måste bidra till en kultur som uppmuntrar personalen att larma om brister. 17 Meddelarskyddet för de privatanställda inom vård och omsorg kan garanteras i ett kollektivavtal. 18 Opinionsmätningar visar emellertid att privatanställda dock föredrar lagstiftning om starkt meddelarskydd. Detta försäkrar alla vårdanställda lika villkor. 19 Det menar även Pär Trehörning, jurist på Svenska Journalistförbundet. Enligt Trehörning skulle ett lagstadgat meddelarskydd för entreprenader vara en självklarhet. 20 Även i den politiska debatten ansågs det vara ohållbart att regleringen ser olika ut i olika delar av landet. 21 Denna uppfattning delas dock inte av vissa arbetsgivarrepresentanter som menar att en affärsmässig verksamhet inte kan ha samma regler som en offentlig. Men även arbetsgivare erkänner vikten av att meddelarskyddet skrivs in i avtal och att de befintliga reglerna tydliggörs. Det anses vara viktigt att även ha en bra kontakt mellan arbetsledningen och anställda. 22 Utöver debatten i media pågår det en politisk debatt om whistleblowing. Problemet uppmärksammades i den statliga utredningen om mutbrott SOU 2010:38. Det konstateras att även om det föreligger ett visst skydd för whistleblowers i svenska lagar, främst grundlagarna och lagen om anställningsskydd, kan det vara önskvärt att ytterligare förstärka skyddet. 23 Denna aspekt vidareutvecklas av Gustav Blix i riksdagens motion 2010/11:K408, varav det framgår ett behov av en översyn av lagstiftningen för att stärka och skydda den enskildes möjlighet att påtala och slå larm vid oegentligheter och korruption. Där påpekas det att det borde vara ett prioriterat arbete att stärka skyddet för dem som slår larm för att påvisa brott. Därefter betonas att det skall vara möjligt att blåsa i visselpipan inom kommuner och landsting likaväl som privata, kommunala och statliga företag, myndigheter och organisationer. 24 Motionen tillstyrktes av riksdagens konstitutionsutskott som fann skäl att i 16 Case of Heinisch mot Tyskland, 28274/08, dom den 21 juli Tenelius, Håkan, Lagstifta om meddelarskydd även för anställda inom privat vård och omsorg, Sydsvenskan, den 29 januari Meddelarfrihetsfrågor har slutligen reglerats i kollektivavtal mellan Vårdförbundet och Carema. Se mer om detta i: Mirsch, Helena, Meddelarskydd klart med Carema, Vårdfokus. 19 Tenelius, Håkan, se i not. 17 a.a. 20 Trehörning, Pär, Parterna ser olika på meddelarfriheten, TCO-tidningen, den 24 november Mot. 2010/11: K277 s Fryklund, Inga-Kari, förbundsdirektör på Vårdföretagarna Almega. Se i not. 14 a.a. 23 SOU 2010:38 s Motion 2010/11: K

15 lämpligt sammanhang se över lagstiftningen i syfte att stärka skyddet för så kallade whistleblowers. 25 I motionen 2010/11: K277 framförs vikten av att tillsätta en utredning om behovet av lagändringar med syfte att garantera meddelarskydd till privatanställda inom offentligt finansierade verksamhet. 26 Detta motiverades med väsentlig ökning av antal anställda inom offentlig verksamhet som bedrivs av privata entreprenörer. I motionen ansågs det nödvändigt att skapa en enhetlig lagstiftning som säkerställer samma regler för personalens meddelarfrihet och skydd mot efterforskning och repressalier. 27 Riksdagen har dock sagt nej till motionen. Skälet var att det redan pågick arbete i flera av de frågor som motionen tog upp. 28 Det har dock kommit aktiva uppmaningar från olika organisationer, bland annat fackföreningsrörelsen och TI, att ändra lagstiftningen för att utvidga meddelarskyddet även till privatanställda inom skattefinansierade välfärdsverksamheter. Detta har resulterat i att den 12 april 2012 bifölls motionen 2011/12: K340 om stärkt meddelarfrihet för privatanställda. 29 Därmed uppmanades regeringen att snabbt tillsätta en utredning och särskilt belysa efterforsknings- och repressalieförbudet. 30 Det första steget mot utvidgning av lagstiftningen rörande meddelarskyddet för privatanställda är därmed gjort. Ett antal övriga motioner i frågan blev därmed avstyrkta. Frågorna som tas upp i motionerna är dock värda att nämnas eftersom de visar att det finns ett behov av ytterligare åtgärder för att bereda ett förstärkt skydd till de anställda som larmar om missförhållanden. Det handlar bland annat om ett förslag på ökad insyn i offentligt finansierad privat verksamhet och ett förslag om meddelarskydd för övriga privatanställda. Nästa viktiga fråga rör skärpning av skyldigheten för offentliga arbetsgivare att informera samtliga anställda om deras meddelarfrihet. Denna skyldighet skall även omfatta privata utförare av skattefinansierad verksamhet Betänkande 2010/11: KU23 Offentlig förvaltning, s Mot. 2010/11: K277 om meddelarfrihet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet, s Se i not. 26 a. mot. s Betänkande 2010/11: KU22 Tryck- och yttrandefrihet. 29 Betänkande 2011/12: KU13 Tryck- och yttrandefrihetsfrågor. Se även mot. 2011/12: K340 om stärkt meddelarfrihet för privatanställda. 30 Se i not. 29 a. bet., s Se i not. 26 a. mot., s

16 3. Skydd för whistleblowers på internationell nivå Vikten av whistleblowing har uppmärksammats direkt eller indirekt i ett antal internationella överenskommelser som oftast innehåller rekommendationer till länderna att ändra/uppdatera lagstiftningen så att den motsvarar den aktuella situationen med avslöjande av missförhållanden på arbetsplatser. De flesta internationella avtal i frågan lagfäster kamp mot korruption men det handlar även om vikten av yttrandefrihet och god förvaltning Förenta nationernas konvention mot korruption Det viktigaste internationella dokumentet rörande whistleblowing är Förenta nationernas konvention mot korruption antagen i oktober Konventionen ratificerades av Sverige i juni Artikel 32 har rubriken Protection of witnesses, experts and victims och föreskriver skydd för vittnen och experter samt deras anhöriga och deras rätt till anonymitet. Artikeln 33 Protection on reporting persons uppmuntrar länderna att införa skyddsregler för personer som anmäler korruption. Bestämmelsen har följande lydelse: Each State Party shall consider incorporating into its domestic legal system appropriate measures to provide protection against any unjustified treatment for any person who reports in good faith and on reasonable grounds to the competent authorities any facts concerning offences established in accordance with this Convention. 3.2 Internationella arbetsorganisationens konvention nr 158 Internationella arbetsorganisationens konvention nr 158 handlar om uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ. I konventionens artikel 5C finns förbud mot uppsägning av en arbetstagare som har gett in klagomål eller deltagit i ett rättsligt förfarande mot en arbetsgivare som inbegriper påstådd överträdelse av lag eller som vänt sig till behörig myndighet. Denna bestämmelse har som syfte att arbetstagare är skyddad från åtgärder från arbetsgivares sida i de fall han tar upp missförhållanden på arbetsplatsen. Inför ratificeringen av konventionen ansåg regeringen och riksdagen att svensk rätt uppfyller konventionens krav Skydd på europeisk nivå Europakonventionen Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, 1950 är Europarådets viktigaste dokument som blev ratificerad av Sverige i januari Sverige har även inkorporerat konventionen som svensk lagstiftning genom lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga 32 Banisar, i not. 6 a.a., s Se Ds 2005:38, s Prop. 1982/83:

17 rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europakonventionen kan åberopas såväl i tvister mellan enskilda och staten som i tvister mellan enskilda. 35 Den enskildes rätt till yttrandefrihet regleras i konventionens artikel 10. I punkt 1 artikel 10 föreskrivs att var och en har rätt till yttrandefrihet och att denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning. I punkt 2 föreskrivs vissa begränsningar av denna rätt: eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet. Det innebär att artikel 10 i Europakonventionen ålägger staten att avhålla sig från vissa angrepp mot yttrandefriheten. 36 Samtidigt åläggs staten skyldighet att införa en ändamålsenlig lagstiftning som skall försäkra att rätten till yttrandefrihet skyddas mot ingrepp från både staten och den enskilde. Det är dock osäkert hur långt statens skyldighet att garantera yttrandefriheten i förhållandet mellan arbetstagare och privata arbetsgivare sträcker sig. 37 Europadomstolen har tolkat reglerna i artikeln 10 Europakonventionen i ett antal rättsfall. 38 Utan att redovisa innehållet i fallen är det värt att notera att skyddet för yttrandefriheten som fastställs i artikel 10 Europakonventionen omfattar även privatanställda arbetstagares yttrandefrihet. Gärde betonar att staten har skyldighet att se till att privatanställdas yttrandefrihet är skyddad. 39 Även Sverige är skyldig, menar han, att se till att rätten till yttrandefrihet för privatanställda skyddas mot angrepp från privaträttsliga subjekt Europarådets civilrättsliga och straffrättsliga konventioner mot korruption Europarådets civilrättsliga konvention mot korruption, 1999, är ytterligare ett dokument som berör whistleblowing och som Sverige är bunden av. Artikel 9 i konventionen bereder särskilt skydd för anställda som avslöjar korruption: Varje part skall i sin nationella rätt föreskriva lämpligt skydd mot varje oberättigad påföljd för arbetstagare som har skälig anledning att misstänka korruption och som i god tro anmäler sina misstankar till ansvariga personer eller myndigheter. I propositionen 2003/04:70 ansåg regeringen att konventionens krav på lämpligt skydd för whistleblowers var uppfyllt i Sverige. De i propositionen anförda lagarna som antogs möta kraven i artikel 9 var LAS 7 och 18, FHL 2, AD-praxis och principen om god sed på arbetsmarknaden. 40 Regeringens inställning blev dock kritiserad i remissvaren från 35 Gärde, i not. 13 a.a., s Se även AD 1998 nr Gärde, i not. 13 a.a., s Ds 2001:9 s.22 ff. 38 Se t.ex. Rommelfanger mot Tyskland Mål 12242/86, Morissens mot Belgien Mål 11389/85, m.m. 39 Gärde, i not. 13 a.a. s Se prop.2003/04:70 Europarådets straffrättsliga konvention om korruption, m.m., s

18 Arbetsdomstolen och fackliga organisationer som ifrågasatte att konventionens krav på lämpligt skydd var tillgodosett i svensk lag. 41 Europarådets straffrättsliga konvention mot korruption, 1999, förpliktar medlemsstater att införa skyddet för dem som anmäler brott eller på annat sätt samarbetar med rättsvårdande myndigheter samt för vittnen. I förarbeten bedömer regeringen att svensk rätt i huvudsak uppfyller åtagandena i konventionen. Det krävs dock en viss utvidgning av den personkrets som omfattas av bestämmelserna om mutbrott Europarådets resolution 1729 och rekommendation 1916 Europarådets parlamentariska församling antog den 29 april 2010 en resolution nr 1729 om skydd för whistle-blowers som förtydligar de krav som ställs på medlemsstater avseende skydd för whistleblowers. Resolutionen uppmanar medlemstaterna att se över sin lagstiftning i enlighet med vissa vägledande principer, bland annat att lagstiftningen avseende skydd för whistleblowers bör omfatta både offentliganställda och privatanställda och att den bör vara heltäckande (p.1 och p.6). Whistleblowing skall vara ett säkert alternativ till tystnaden och inte snärja whistleblowers genom att ge dem en falsk känsla av säkerhet (p. 5). Resolutionen upptar särskilt frågan om sanktioner mot arbetsgivare i form av motfordringar från whistleblowers och om bevisbördan som skall åläggas arbetsgivaren i de fall repressalieåtgärder mot whistleblowers vidtas (p. 6.3). Med hänsyn till de vägledande principerna i resolutionen antogs även en rekommendation nr 1916 om skydd för whistle-blowers där församlingen rekommenderar att ministerkommittén utvecklar riktlinjer för skydd för whistleblowers. Rekommendationen uppmanar medlemsstater att se över sina lagstiftningar och bedöma om de stämmer överens med riktlinjerna. Därutöver innehåller rekommendationen ett förslag att utarbeta en ramkonvention till skydd för whistleblowers Konklusion Sammantaget kan sägas att de krav som internationella överenskommelser ställer på stater innebär ett omfattande skydd för whistleblowers. Sverige är därmed bunden av bland annat kravet att föreskriva lämpligt skydd för whistleblowers i sin nationella rätt. Formellt sett anses Sverige uppfylla detta krav. Om läget verkligen är sådant i praktiken är inte alldeles klart. Det beror inte minst på reglernas otydliga utformning och sanktionsregler som är oproportionerliga när det gäller arbetstagare som använder sig av sin yttrandefrihet. Det finns därmed ett behov av ytterligare utredning av huruvida svenska lagstiftningen tillgodoser kraven i internationella överenskommelser. 41 Ett antal organisationer, bl.a. TCO, LO och SAF har yttrat sig. TCO ansåg att det borde ställas ett krav på sakliga grunder för arbetsledningsbeslut. 42 Se a. prop. s

19 4. Skydd för whistleblowers på nationell nivå. Sanktionsregler 4.1 Skydd i grundlagarna Yttrandefriheten är grundlagsfäst i Sverige. Skyddet för dem som utövar sin rätt att yttra sig ligger i Regeringsformen (RF), Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och Tryckfrihetsförordningen (TF). Skyddet för whistleblowers såsom anställda regleras även i arbetsrättsliga lagar, såsom LAS, MBL, AML m.m. Nedan beskrivs grundläggande rättsregler inom svensk rätt som bereder skydd för anställda i offentlig sektor och privat sektor Rätten att yttra sig Den grundläggande rättigheten att uttrycka sig i tal och skrift framgår av 2 kap. 1 Regeringsformen som har följande lydelse: Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift och bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Yttrandefriheten nämns även som en av demokratins väsentliga grundpelare. 43 Begreppen yttrandefrihet och meddelarfrihet preciseras vidare i två andra grundlagar 1 kap. 1 tredje stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 yttrandefrihetsgrundlagen. Lagarna tillförsäkrar rätt för var och en att meddela uppgifter för publicering i vilket ämne som helst. Rätten att yttra sig i tryckt skrift regleras i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihet genom andra medier regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefrihet och meddelarfrihet får inte begränsas på annat sätt än genom i en speciell ordning stiftad lag. Kravet är att det finns ett syfte som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle enligt 2 kap. 20 regeringsformen. Det innebär att avtal om tystnadsplikt mellan offentligt anställda och deras arbetsgivare inte har någon verkan för tystnadspliktens omfattning. 44 Den grundlagsfästa yttrandefriheten och meddelarfriheten skall gälla endast gentemot det allmänna, dvs. staten. Här handlar det om en begränsning som innebär att anställda inom den privata sektorn inte har samma vidsträckta rätt att uttrycka sig om t. ex. missförhållanden på arbetsplatsen som anställda inom offentlig sektor har. Medan offentliganställda och anställda inom kommunala bolag har ett omfattande skydd mot åtgärder från arbetsgivares sida, kan privatanställda som lämnar uppgifter om missförhållanden hos sina arbetsgivare tyckas vara i en utsatt situation. 43 Warnling-Nerep, Wiweka och Bernitz, Hedvig, En orientering i tryckfrihet & yttrandefrihet, 4 u., Jure förlag AB, Stockholm, 2009, s Källström, Kent och Malmberg, Jonas, Anställningsförhållandet. Inledning till den individuella arbetsrätten, 2 u., Iustus förlag AB, Uppsala, 2009, s

20 4.1.2 Meddelarskydd Meddelarskyddet innefattar rätt till anonymitet, anskaffarfrihet samt ett efterforsknings- och repressalieförbud. 45 Detta innebär att den som utövar sin yttrandefrihet eller meddelarfrihet bereds skydd genom att tillförsäkras rätt att vara anonym (gäller både offentliganställda och privatanställda). Därutöver finns skydd för offentliganställda i form av förbud för arbetsgivare att efterforska vem som har lämnat uppgifterna och ett förbud för arbetsgivare att vidta repressalier mot den som har lämnat uppgifterna Rätt till anonymitet Anonymitetsskyddet innebär att den som tar del av en framställning som omfattas av reglerna i YGL och TF inte får röja identiteten av meddelaren så länge han eller hon inte har lämnat samtycke till det. 46 Ett brott mot anonymitetsskyddet är straffsanktionerat och medför böter eller fängelse i högst ett år. 47 Bestämmelser om anonymitetsskydd omfattar både offentliganställda och privatanställda arbetstagare. Rätten till anonymitet utgör ett starkt skydd eftersom det i princip kan upphävas endast av uppgiftslämnaren och det räcker att identiteten röjs av oaktsamhet för att det skall vara straffbart Efterforsknings- och repressalieförbud Efterforskningsförbudet innebär att det är olagligt för myndigheter eller andra offentliga organ att söka ta reda på vem som har lämnat meddelandet. 49 Uppsåtligt brott mot efterforskningsförbudet straffbeläggs med böter eller fängelse. 50 För att det skall vara fråga om brott måste den som har lämnat meddelandet välja att vara anonym dvs. att omfattas av anonymitetsskyddet. 51 Sedan den 1 januari 2011 blev även repressalieförbudet lagfäst i YGL och TF. Repressalieförbudet innebär ett förbud att uppsåtligen ingripa mot meddelaren genom att vidta sådana åtgärder som avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd. Ett brott är straffbelagt med böter eller högst ett års fängelse. 52 Detta innebär att ett ingripande från det allmänna mot meddelaren endast kan ske med uttryckligt stöd i grundlagen. Den nya straffbestämmelsen skall endast täcka allvarligare repressalier. 53 Förbudet är riktat mot myndigheter och andra offentliga organ vilket innebär att det skyddar endast offentliganställda och anställda i kommunala bolag. Det har även införts en särskild 45 Prop. 2009/10:81, s YGL 2 kap. 3 st. 1-2 samt TF 3 kap. 3 st YGL 2 kap. 5 st. 1 samt TF 3 kap. 5 st Slorach, Martina, Flemström, Stefan, Gabinus Göransson, Håkan, Hamskär, Ingemar, Rätten att slå larm, en handbok om yttrandefriheten på jobbet räd för whistleblowers, TCO, Stockholm, 2011, s YGL 2 kap. 4 st. 1-2 samt TF 3 kap. 4 st YGL 2 kap. 5 st. 2 samt TF 3 kap. 5 st Slorach, i not. 48 a.a., s YGL 2 kap. 5 st. 3 samt TF 3 kap. 5 st Larsson, i not.7 a.a., s

21 bestämmelse i OSL. Det stadgas ett straffrättsligt ansvar för den som ingriper mot meddelaren i strid med repressalieförbudet Konklusion Sammanfattningsvis kan man konstatera att grundlagarna bereder ett relativt starkt meddelarskydd när det gäller offentliganställda. Detta skydd omfattar även anställda inom kommunala och statliga bolag. 55 Kommuner och landsting skall även se till att göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs, i fall kommun eller landsting sluter avtal med ett privat företag i syfte att utföra kommunala angelägenheter. 56 Det har dock visat sig i praktiken att avsaknaden av transparens och bristande meddelarfrihet kan leda till otryggheten i skattefinansierande verksamheter och är därför oacceptabel. Den 12 april 2012 biföll riksdagen motioner om ett utvidgat meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. 57 Därmed har riksdagen tagit ställning till att lagstiftningen om meddelarskyddet behöver utvidgas för att även omfatta anställda i privata företag vars verksamhet bekostas av skattemedel. 4.2 Skydd utifrån arbetsrätt Det finns ingen särskild whistleblowinglagstiftning i Sverige. Allmän reglering avseende yttrandefrihet i grundlagarna är bara en del av skyddet som svensk rätt bereder whistleblowers. Ytterligare skyddsregler återfinns i lagar på det arbetsrättsliga området såsom LAS, MBL, AML m.m. Därutöver finns det så kallade lex bestämmelser som innefattar anmälningsskyldighet och som omfattar verksamma inom vård och omsorg. Nedan beskrivs de viktigaste arbetsrättsliga reglerna som direkt eller indirekt ger skydd till whistleblowers Kritikrätt vs lojalitetsplikt Begreppen kritikrätt och lojalitetsplikt är inte lagfästa utan är utvecklade i omfattande domstolspraxis. Alla arbetstagare har rätt att framföra kritik mot sina arbetsgivare men graden av kritikrätten varierar beroende på anställningsformen. Är man offentliganställd, inryms kritikrätten i den grundlagsfästa yttrandefriheten, 58 dvs. yttrandefriheten har företräde. Som privatanställd saknar man den grundlagsenliga yttrandefriheten, däremot har man rätt att kritisera sin arbetsgivare. Det finns dock ingen reglering som föreskriver i vilken mån arbetstagare får kritisera arbetsgivare, dock är kritikrätten relativt vidsträckt så länge kritiken har fog. Det framhävs i doktrinen att kritikrätten är en viktig förutsättning för goda arbetsförhållanden och ett gott arbetsresultat. 59 Arbetstagares kritikrätt begränsas dock av 54 OSL 14 kap OSL 13 kap KomL 3 kap. 19a. 57 Betänkande 2011/12:K13 Tryck- och yttrandefrihetsfrågor. 58 Trehörning, Pär, Lundberg, Sussanne, Låt inte jobbet tysta munnen, SKTF, Stockholm, 2005, s Källström, Malmberg, i not. 44 a.a., s

22 arbetstagares lojalitetsplikt mot arbetsgivare (generellt är lojalitetsplikten ömsesidig). Nedan följer Arbetsdomstolens formulering av vad lojalitetsplikten innebär: Den grundläggande synpunkten är att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren. Gemensamt för de skilda aspekterna på kravet på lojalitet är tanken att anställningsavtalet inte enbart består i utbyte av vanliga förmögenhetsrättsliga prestationer utan skapar ett personligt förhållande mellan parterna. Anställningen grundar förpliktelser som går längre än vad som gäller i kontraktförhållanden i allmänhet; de ligger vid sidan av själva arbetsprestationen och skulle därför kunna karakteriseras som biförpliktelser. Ska man söka ange en gemensam synpunkt är det att arbetstagaren är skylig att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget samt att undvika lägen, där han kan komma i pliktkollision. 60 Detta uttalande fastställer vissa kriterier för bedömningen om arbetstagare har iakttagit sin lojalitetsplikt eller inte. Den anses ha skapat en rättslig ram för prövning av lojalitetspliktens gränser. 61 Lojalitetsplikten föreligger på alla arbetsplatser oavsett anställningsformen, dock sträcker den sig vidare inom privat sektor, där illojalt beteende kan orsaka uppsägning av anställningsavtalet eller till och med avskedande. Förutom begränsningar i kritikrätten, innefattar lojalitetsplikten även tystnadsplikt. Tystnadsplikten regleras både i lag och avtal. Inom offentlig sektor är yttrandefriheten primär och alla begränsningar av den måste framgå av lag. Det innebär att alla avtal om tystnadsplikt mellan offentliganställda och deras arbetsgivare är utan verkan. 62 Situationen ser annorlunda ut inom privat sektor. I vissa fall omfattas även privatanställda av en lagreglerad tystnadsplikt. Dessutom finns det möjligheter för avtalsreglering av tystnadsplikt, dvs. parterna kan avtala om inskränkningar i yttrandefriheten vilket kan medföra att en avtalad tystnadsplikt bryter meddelarskyddet. Här uppstår en kollision mellan meddelarfriheten och plikten att vara lojal. Det anses vara möjligt inom privat sektor att avtala bort arbetstagares meddelarfrihet som han annars är tillförsäkrad. 63 Det finns dock ett undantag i FHL 2. Bestämmelsen skyddar arbetstagare som avslöjar brott och allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. Det behöver dock inte vara så att tystnadsplikten uttryckligen har uppkommit genom avtal utan den kan anses utgöra en grundförutsättning för själva anställningsavtalets uppkomst. ( oavtalad tystnadsplikt ). Man bryter mot sådan tystnadsplikt när man avslöjar t ex företagsinterna uppgifter eller att uppgifterna är sådana att det kan vara till skada för arbetsgivare om konkurrerande företag får del av dem. 64 Tystnadsplikt innebär även att arbetstagare förpliktas att först ta upp sin kritik med sin arbetsgivare så att denne får möjlighet att vidta åtgärder. Annars riskerar man att bryta mot sin lojalitetsplikt vilket kan utgöra saklig grund för uppsägning av anställningen. 60 AD 1994 nr 79. Formuleringen återfinns ursprungligen i Schmidt, Folke, Tjänsteavtalet, Norstedts Juridik AB, s Slorach, i not. 48 a.a., s Källström, Malmberg i not. 44 a.a., s Gärde, i not. 13. a.a., s. 234 f. 64 Källström, Malmberg i not. 44 a.a., s

23 Frågan om det föreligger brott mot lojalitetsplikten är ofta svårbedömd. Det finns dock en viktig skillnad i den frågan mellan offentliganställda och privatanställda arbetstagare. Använder en anställd inom offentlig sektor sin rätt till yttrandefrihet, kan han eller hon inte anses vara illojal. 65 Däremot har inte en privatanställd samma yttrandefrihetsskydd. Om fallet är sådant att en anställd inom privat sektor väljer att slå larm om missförhållanden hos arbetsgivare riskerar han eller hon sin anställning. Arbetsgivaren får alltså en möjlighet att använda sig av regler om lojalitetsplikt för att bestraffa en whistleblower. Därför kan det tyckas vara behövligt att göra ändringar i de nuvarande lagarna avseende yttrandefrihet för att lösa problemet inom privat sektor Lag om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd innehåller bestämmelser som omfattar arbetstagare i både allmän och enskild tjänst. 66 Bestämmelserna i LAS anses uppfylla det internationella kravet på lämpligt skydd för arbetstagare som anmäler korruption. (Se kapitel 3 om krav som ställs i Europarådets civilrättsliga konvention om korruption och krav på ett giltigt skäl för uppsägning enligt ILO-konvention nr 158). Skyddet föreligger i ett krav på saklig grund för uppsägning från arbetsgivares sida, som LAS är uppbyggd kring. 67 Avskedandet får endast ske om arbetstagare har grovt åsidosatt sina förpliktelser inför arbetsgivare. 68 Förutom lagstadgade regler finns det en oskriven rättsprincip om god sed på arbetsmarknaden. Principen framgår av AD:s praxis och innebär att arbetsledningsrätten inte kan utövas på ett otillbörligt sätt och i strid med god sed. 69 Kravet på saklig grund för uppsägning i LAS kan anses utgöra ett fundamentalt skydd för bland annat de arbetstagare som påtalar oegentligheter på arbetsplatsen. Dock kan det tyckas finnas ett behov av en mer uttrycklig bestämmelse som behandlar just whistleblowingproblematiken. Begreppet saklig grund definieras inte i lagtexten med undantag på krav att arbetsgivare bereder annat arbete hos sig och att övergång av verksamhet inte utgör en saklig grund för uppsägning. 70 Enligt förarbeten preciseras begreppet saklig grund av domstolen eftersom den skall göra en helhetsbedömning av samtliga föreliggande omständigheter. 71 Det finns två uppsägningsgrunder reglerade i LAS - uppsägning av personliga skäl och uppsägning på grund av arbetsbrist. För att uppsägning på grund av personliga skäl skall komma i fråga krävs att det föreligger problem som beror på arbetstagaren och som arbetsgivaren inte kunnat åtgärda trots alla möjliga insatser. När det gäller arbetstagare som agerar whistleblower är det inte omöjligt att han eller hon blir uppsagd med formuleringen på grund av personliga skäl. Visar det sig att den grunden inte är juridiskt hållbar finns det alltid en möjlighet för arbetsgivare att ensidigt upplösa anställningsförhållandet med stöd av 39 LAS. Bestämmelsen möjliggör för arbetsgivare att vägra att rätta sig efter en dom 65 Slorach, i not. 48 a.a., s.36. Se även AD 2003 nr LAS 1 kap. 1 st Källström, Malmberg i not. 44 a.a., s LAS Slorach, i not. 48 a.a., s LAS 7 2st. och 7 3st. 71 Prop. 1973:129 s