Studierektorer i Primärvården AT-studierektor Syd

Transkript

1 Studierektorer i Primärvården AT-studierektor Syd Datum Version 1-10 Sid 1(5) MED SJUKHUSPLACERING GÄVLE ELLER BOLLNÄS/GÄVLE Om AT och AT-start i primärvården Allmäntjänstgöringen (AT) är nödvändig för att läkare i Sverige skall erhålla legitimation. Förutsättningarna för denna regleras i författning (SFS 1998:1513) och riktlinjer (SOSFS 1999:5). Det preciseras att AT skall vara minst 18 månader, att allmänmedicinsk verksamhet skall vara minst 6 månader och ligga sist i blocket samt att varje AT-läkare skall ha en personlig huvudhandledare. I södra Gävleborg (Gästrikland) har Gävle Sjukhus och PVG (Primärvård Gästrikland) sedan 2001 med dispens från socialstyrelsen inlett AT med 4 veckors allmäntjänstgöring utöver introduktion och akutkurs. Resterande allmänmedicinsk tjänstgöring (cirka 5 månader) fullgörs i slutet av AT, i normalfallet på samma hälsocentral som första perioden. Placering på hälsocentral AT-läkaren placeras på hälsocentral i Gästrikland respektive Bollnäs, både på landstingsdrivna och privat drivna hälsocentraler. Placeringarna väljs utgående från var goda förutsättningar för handledning finns sammanvägt med läkarens egna preferenser och med hänsyn till att fördelningen skall ske med rimlig rättvisa mellan hälsocentraler. Vid enstaka tillfällen kan förändringar i verksamhetens förutsättningar framför allt avseende läkarbemanningen - eller andra väsentliga faktorer göra att byte av hälsocentral blir aktuell. AT-studierektor Primärvård Syd avgör dessa placeringar. Reseersättning och lönetillägg Vid tjänstgöring på hälsocentraler utanför Gävlezonen för lokaltrafiken har AT-läkaren rätt till ersättning för resekostnader med billigaste färdmedel. För AT-läkare anställda till och med 2009 utgår dessutom ett lönetillägg på 1500 kr/mån under primärvårdstjänstgöring i Hamrånge, Hedesunda, Hofors, Ockelbo och Storvik. För Gävle/Bollnäsblocken gäller särskilda villkor. Kontakta AT-administrationen vid Gävle Sjukhus angående frågor eller praktisk handläggning. Handledning Allmänt Vårdenhetschefen ansvarar för att varje AT-läkare har en utsedd huvudhandledare och att denna bereds möjlighet att på tillfredsställande sätt fylla sin handledningsuppgift. Huvudhandledaren följer AT-läkaren under hela AT-tiden (21 månader). AT-läkaren ansvarar för att i god tid innan tjänstgöringen börjar kontakta sin huvudhandledare och diskutera tankar inför tjänstgöringens start. Post- och besöksadress Hamrånge Hälsocentral Solbergsvägen Bergby Telefon Telefax E-post olof.agner@lg.se

2 2 Under primärvårdsplacering Tid för regelbunden handledning skall vara avsatt i schemat för AT-läkare och handledare. Handledningstiden skall vara minst en timme per vecka men ofta är det nödvändigt med mer, särskilt i början av tjänstgöringen. Under sjukhustjänstgöring Under AT-läkarens sjukhustjänstgöring varierar behoven av kontakt med huvudhandledaren stort och kontakterna får anpassas efter detta. Huvudhandledaren och AT-läkaren gör vid slutet av första primärvårdstjänstgöringen upp hur, när och hur ofta man tänker hålla kontakt. Det är dock viktigt att man på något sätt håller en kontakt. Vanliga kontaktformer är besök på hälsocentralen, gemensam lunch, mailkontakt eller telefonsamtal. Medsittning och målbeskrivning Det är viktigt att AT-handledningen tar fasta på målbeskrivningen för AT och att man under tjänstgöringstiden stämmer av kunskapsläget mot denna. På detta sätt kan man vid behov planera in aktiviteter för att motverka brister i kunskaper och klinisk färdighet. Det förordas att man återkommande gör gemensamma journalgenomgångar som ger viktig information om frågor som kan behöva diskuteras mer. Ett annat viktigt verktyg i handledningen är att tillämpa medsittning där AT-läkaren sitter med vid erfaren familjeläkares patientbesök eller där handledaren är med vid AT-läkarens patientbesök. En genomförd och godkänd medsittning vid varje huvudplacering kan för AT-läkaren också ersätta praktiskt prov på AT-tentamen. Godkännande av medsittning i primärvård skall inte ske förrän den senare femmånaders tjänstgöringsperioden. Se Karolinska Institutets hemsida för blanketter. Bed side-undervisning Samtliga personer verksamma på hälsocentralerna deltar i den dagliga handledningen men det är särskilt viktigt att alla läkare snabbt ger hjälp och råd när AT-läkaren har behov av detta. Detta har stor betydelse för att kunna få flyt i AT-läkarens mottagningsverksamhet med bibehållen medicinsk säkerhet. Mottagningsverksamhet AT-läkaren skall i sin mottagningsverksamhet ha viss variation med olika typer av besök, såväl rutinkontroller som akuta sårskador och lilla kirurgin. Man kan dock ha en tonvikt på nya frågeställningar, alltså nybesök och jourbesök men även hantering av kroniska sjukdomar som diabetes och hypertoni. Uppenbart svårhanterade ärenden bör man vara återhållsam med. Besöksfrekvens och tid avsatt per besök varierar mellan olika AT-läkare och måste till stor del baseras på individuella förutsättningar. Det är viktigt att den aktuella AT-läkaren hinner med sina besök med beaktande av att man måste hinna fråga om råd och läsa på i aktuella fall. Dessutom skall man räkna med betydligt färre besök och längre tid per besök i början än i slutet av AT-placeringen. Som tumregel kan man räkna med 1 timmer per normalbesök (nybesök/återbesök) i början och 45 minuter i slutet av tjänstgöringstiden. På samma sätt kan man räkna med 45 respektive 30 minuter för enklare jourfall. Med ovanstående sätt att räkna och hänsyn till raster m m ger detta mellan 8 och 12 besök för en normal heldags patientarbete, beroende på besökens karaktär. Många AT-läkare kan ta fler patienter utöver detta och det uppmuntras eftersom det är det praktiska patientarbetet som är viktigast för läkarens kunskaper och kliniska utveckling.

3 3 Det är lämpligt att AT-läkaren har telefontid för egna patienter men ej lämpligt för patienter som vederbörande inte tidigare träffat på bokat mottagningsbesök. Samma sak gäller med administrativ hantering såsom signering av provsvar, hantering av epikriser, inkomna remisser och motsvarande. Det är en viktig uppgift för huvudhandledarens att hjälpa till att hålla en bra balans i omfattningen av AT-läkarens patientbesök. Frånvaro För att en AT-läkare skall kunna skaffa tillräcklig klinisk primärvårdserfarenhet och ha möjlighet att uppnå målbeskrivningens krav bör denne rimligen ha varit i tjänst cirka 5 av AT-placeringens sex månader. Vid frånvaro för semester, studiebesök (se nedan), sjukdom eller av andra skäl mer än fem veckor under hela AT-tiden i primärvård skall samråd ske med studierektor. För AT-läkare gäller samma regler avseende flextid och registrering av detta som för alla övriga medarbetare på arbetsplatsen under andra perioden, under de första fyra veckorna tillämpas inte flexsystem eftersom det komplicerar vid övergång till sjukhusarbete.. Jourverksamhet AT-läkare ingår inte i primärvårdens jourverksamhet i södra Gävleborg men AT-läkarna bör uppmuntras att delta under några primärjourspass på jourcentral tillsammans med handledaren eller annan erfaren familjeläkare. Arbetstiden kompenseras enligt gällande jouravtal. Utbildningsaktiviteter Introduktionsvecka och akutvecka Den första AT-veckan ges en introduktion, först tre dagar från Gävle Sjukhus och Försäkringskassan, sedan två primärvårdsdagar, en allmän om primärvården och en med fokus på datajournal och andra viktiga datasystem i primärvården. Tematräffar Under huvudsakligen den andra AT-perioden arrangeras ett 10-tal gemensamma AT-tematräffar under ledning av familjeläkare eller annan resursperson. Studierektor är ansvarig för programmet. Tematräffarna är vanligtvis en halv dag, deltagande i dessa är en del i AT-läkarens tjänstgöring. Primärvårdens interna utbildning (tisdagsutbildning) AT-läkare skall i normalfallet beredas möjlighet och uppmuntras att delta vid ordinarie familjeläkarutbildningstillfällen, såväl på arbetsplatsen som i primärvårdsregi. Tid för utbildningsaktiviteter och självstudier Under AT-tjänstgöringen i primärvård ingår 4 timmar per vecka för fortbildningsaktivitet. Detta innefattar såväl tid för organiserad utbildning som självstudier. Tiden för självstudier blir då cirka 2 timmar per vecka, denna skall ske på arbetsplatsen ifall inte särskilda skäl motiverar annat upplägg efter överenskommelse med huvudhandledare och vårdenhetschef.

4 4 Övriga aktiviteter Vissa AT-läkare deltar regelbundna träffar med sjukhuspräst eller Balint-grupp under hela AT-tiden och skall beredas möjlighet till detta. Andra utbildningstillfällen som ingår i tjänstgöringen är deltagande i AT-stämma, ledarskapsutbildning eller motsvarande arrangerad av Landstinget Gävleborg, kurs i försäkringsmedicin samt vissa särskida temautbildningar arrangerade av Gävle Sjukhus. Regelbundna fredagsträffar på Gävle Sjukhus räknas dock inte som organiserad utbildningsverksamhet som motiverar frånvaro under primärvårdsplacering. AT-konto Samtliga AT-läkare har ett personligt anslag på kr för hela AT-tiden. Detta kan användas för deltagande i särskida externa kurser, för studiebesök inrikes eller utrikes och resa till detta, för inköp av viss material eller annat efter beslut av studierektor och AT-administrationen vid Gävle Sjukhus. Alla praktiska frågor angående detta handläggs av AT-administrationen. Praktik utomlands med bibehållen lön kan beviljas under totalt 2 veckor av den totala AT-perioden. Notera att detta inte är jämställt med praktiskt arbete hemma utan är en form av frånvaro vid beaktande av den totala tjänstgöringen för uppfyllande av målbeskrivningen. AT-tentamen Från och med tentamenstillfälle maj 2010 gäller att AT-läkare har rätt att vara ledig med lön för deltagande vid AT-tentamen samt ytterligare två instuderingsdagar under veckan före tentamen. Reseersättning till närmsta examensort med billigaste färdsätt utgår. Intyg om fullgjord tjänstgöring För godkänd AT krävs uppfyllelse av målbeskrivningens krav. Intyg för tjänstgöringsavsnittet allmänmedicin utfärdas av respektive vårdenhetschef. I de fall vårdenhetschefen inte är läkare specialistkompetent i allmänmedicin skall intyget även undertecknas av huvudhandledaren. Kontaktpersoner Studierektorer Olof Agner, AT-studierektor, Hamrånge Hälsocentral, (minicall), (reception), olof.agner@lg.se Anna-Karin Svensson, ST-studierektor Gästrikland, Torgets Hälsocentral, , , anna-karin.svensson@lg.se Elisabeth Månsson-Rydén, AT- och ST-studierektor Hälsingland, Ljusdals Hälsocentral, , elisabeth.mansson-ryden@lg.se Jinan Al-Rahma, studierektor Gävle Sjukhus, jinan.al-rahma@lg.se Monica Lundkvist, studierektor Psykiatri, monica.lundkvist@lg.se AT-administration Britt-Marie Lönn, AT-samordnare, AT-centrum, Gävle Sjukhus, , , britt-marie.lonn@lg.se Agneta Brunzell, administratör, , , agneta.brunzell@lg.se

5 5 Appendix Auskultation och studiebesök inom PV-verksamheten Under första eller andra AT-placeringen i primärvård bör AT-läkaren få fördjupad information om andra verksamheter i primärvårdens regi. Nedanstående rekommendationer kan med fördel även användas som underlag för checklista. Lämpligt under första eller andra primärvårdsplaceringen Sköterskerådgivning på telefon på hälsocentralen. Medlyssning om tekniskt möjligt. Följa med distriktssköterskor i hemsjukvård. Hälsocentralens laboratorium. Psykosocialt team. Sjukgymnastiken. Arbetsterapin Följa med familjeläkare vid rondning på SÄBO. Lämpligt under andra primärvårdsplaceringen Diabetessköterskeverksamhet.* Astmasköterskeverksamhet.* Blodtryckssköterskeverksamhet.* Inkontinenssköterskeverksamhet.* BVC-verksamhet, läkare och sköterskor. *=om sådan föreligger Målbeskrivning Målbeskrivning för AT finns införda i Socialstyrelsens riktlinjer 1999:5 och kan hämtas hem från Socialstyrelsens hemsida: Direktlänk: