LEDARE DEBATT OROSMOLNEN TORNAR UPP SIG: UPPSAGDA FÖRMÅNER, UTFLAGGNING OCH EN REGERING MED RINGA INTRESSE AV SJÖFARTSFRÅGOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LEDARE DEBATT OROSMOLNEN TORNAR UPP SIG: UPPSAGDA FÖRMÅNER, UTFLAGGNING OCH EN REGERING MED RINGA INTRESSE AV SJÖFARTSFRÅGOR"

Transkript

1 7 nr 2009 årgång 102 LEDARE OROSMOLNEN TORNAR UPP SIG: UPPSAGDA FÖRMÅNER, UTFLAGGNING OCH EN REGERING MED RINGA INTRESSE AV SJÖFARTSFRÅGOR DEBATT SKA BYPOLITIK FÅ STOPPA HORSSTENSLEDEN? NAUTISK TIDSKRIFT 7/09 1

2 LEDARE. Nu är vi i en mycket svår situation när det gäller uppsagda förmåner, utflaggning och en regering som har ett synnerligen ringa intresse av sjöfartsfrågor Sedan min förra ledare har en hel del hänt som är synnerligen anmärkningsvärt. Att blame culture och kriminalisering råder i vårt område beskrev jag i NT nr 5. Ytterligare ett fall har nu aktualiserats och denna gång är det norska myndigheter som stoppat de kinesiska navigatörerna från fartyget Full City som drev upp på grund utanför Sörlandet och orsakade ett oljeutsläpp. Kapten och styrman fråntogs sina pass och vägrades utresa från Norge. I Norden är vi således inte på något vis bättre än i övriga världen vad gäller att behandla sjöfolk som skyldiga, redan innan utredning och juridik har haft sin gång då något gått galet. Vad som exakt har hänt i sagda fall utreds och i sinom tid får vi reda på om det blir rättsak av händelsen, men att redan innan utredningen blivit klar, döma de inblandade visar på en rättsosäkerhet som är precis lika allvarlig i Norden som i Asien. Att som sjöman och befälhavare behöva leva under hotet att hamna i fängelse om ett misstag görs av någon ombord eller av en själv, utan att händelsen fått utredas skapar en rättsosäkerhet som förmodligen aldrig skulle kunna ske i någon annan verksamhet. Det är alltså inget nytt under solen när det gäller synen på sjöfolk. Att vi av myndigheter i hela världen betraktas som presumtiva terrorister eller skuraktiga tjuvar som skall låsas in fortast möjligt, är vi som yrkesgrupp vana vid sedan urminnes tider, och det är säkert bara en tidsfråga innan vi får fotboja när vi skall gå iland. Skämt åsido, utvecklingen gagnar sannerligen inte viljan att fortsätta inom yrket, allt för många kollegor har hört av sig till mig, där de beskrivit känslan av att aldrig hinna med sina arbetsuppgifter, att aldrig räcka till och att alltid ha en oro inför nästa hamnbesök och då gäller det inte handhavandet av fartyget, utan om vilka inspektioner som kan komma att ske. Alla de pålagor som lagts till utöver det ordinarie arbetet har vi gång på gång beskrivit, och förutsättningarna är självfallet olika beroende på fartygens storlek, trad eller bemanningsorganisation, men genomgående så beskriver befälen ombord en arbetssituation som inte är godtagbar. Att utifrån ovanstående perspektiv läsa SARFs anledning till uppsägning av ITP-sjöavtalet, på 1970-talet var tjänstgöringstiderna längre än i dag och då arbetsförhållandena i övrigt var hårdare. Detta om något är ett hån mot hela befälskåren som i dag seglar, att jämföra arbetsvillkoren då och nu är ett slag långt under bältet på de i dag aktiva befälen. Man undrar lite på vilka grundval man skriver dylikt, varför inte säga som det är arbetsgivarna tycker att systemet är för dyrt och uppenbarligen vill man inte att befälet skall ha denna möjlighet att avsluta ett långt yrkesliv där orken tagit slut på grund av det moderna samhällets krav, och på den ökade arbetsbördan och på alla de olika pålagor som påförts yrkeskåren sedan 1970-talet. Det hela handlar således om pengar. I dag vet vi att avtalet är uppsagt och vad som kommer att ske i framtiden går i dagsläget inte att säga något om. Men en sak är säker, i och med uppsägningen så har väldigt många medlemmar som kanske tänkt försöka arbeta ytterligare ett eller två år, funderat en gång till, och således valt att ansöka om en förtida pensionering. Och detta Jörgen Lorén, ordförande SFBF. minskar ju inte precis kostnaderna för rederierna. Nu är vi i en mycket svår situation när det gäller uppsagda förmåner, utflaggning och en regering som har ett synnerligen ringa intresse av sjöfartsfrågor. Christer Lindvall önskade sig i den förra ledaren, någon form av ansamling av alla parter inom det marina klustret för att få till en kreativ diskussion, för att kunna skapa något positivt för framtiden när vi väl kommer ur krisen. Jag hoppas att detta skall kunna göras även om redareorganisationen aviserat olika åsikter som inskränker det fackliga inflytandet. Så just nu verkar intresset för en sådan ansamling vara ringa, men man vet aldrig, förhoppningsvis så kan man förvånas även i dagar som dessa. Vi arbetar och kommer att arbeta för bra villkor för svenska som utländska sjömän och där social dumpning skall hämmas och egentligen inte alls förekomma, detta arbetar vi med, nationellt som internationellt och det är en av grunderna i vårt fackliga arbete. I snart hundra år har vår yrkesorganisation samarbetat inom den nordiska federationen som går under namnet Nordisk Navigatörkongress eller som vi säger i Sverige, Nordisk Fartygsbefälskongress - NFBK. Vi ser att denna organisation blir allt viktigare - bl.a. med tanke på utflaggningen. Jag är övertygad om att vårt samarbete kommer att utvecklas inom de närmaste åren, då det är en ytterst viktig del för det nordiska befälets framtid. Min övertygelse är att vi kom- 2 NAUTISK TIDSKRIFT 7/09

3 mer att utveckla och förnya NFBK så att den organisationen kommer att bli en av våra kanaler för att driva våra fackliga uppdrag i de internationella forumen. Då jag försöker vara så aktiv som möjligt och delta på olika evenemang som berör sjöfarten, så kan man inte låta bli att undra om framtiden, hur kommer det att se ut framöver, kommer överhuvudtaget några ungdomar söka sig till sjöfarten med allt det negativa som i dag sker? Ytterligare en fråga som berört mig har varit utbildningen, och då med tanke på praktikplatser. Som nu är fallet så minskar möjligheten att få göra sin praktik, och då i synnerhet för ungdomarna som går den sjöfartsgymnasiala utbildningen. Detta måste ändras, och vi är några representanter för fack och rederi som tillskrivit beslutande myndighet att se på möjligheterna att förändra den traditionella syn som i dag råder om hur en praktikarbetsplats skall se ut till sjöss. Möjligheterna att tillgodogöra sig en bra praktik är så mycket större om bara viljan finns, och jag hoppas verkligen att beslutsfattarna i dessa frågor behandlar våra önskemål i en positiv anda. Om detta görs är jag övertygad om att alla som önskar, skall kunna få en bra praktik under sin utbildning. Som avslutning vill jag understryka att de diskussioner som vi för med SBFs styrelse och ledning är mycket positiva och arbetet för ett gemensamt befälsfack fortskrider. Vi arbetar på och träffas med jämna mellanrum och betar av problemställningarna allt eftersom. Nästa möte är planerat till i början av december, och jag ser fram emot en god och stark framtid för befälens yrkesorganisation det nya befälsförbundet styrmaskinen Fair Winds Jörgen Lorén, ordförande SFBF sid 4-5 REDARNA HOPPAS PÅ POSITIVA FÖRÄNDRINGAR FÖR NÄRINGEN Redarna är besvikna på regeringens ovilja att införa tonnageskatt, men hoppas att den snabbutredning om näringens villkor som nu pågår ska ge positiva förändringar. INNEHÅLL. OMSLAGSBILD: Bilden är något beskuren. Foto: NORDICPHOTOS sid 6-7, 11 DEBATT: SKA BYPOLITIK FÅ STOPPA HORSSTENSLEDEN? Göran Andersson och Benny Pettersson menar i sin debattartikel att man i Värmdö/Stockholm kan tala om bypolitik och politisk kohandel när den är som sämst och undrar vilken politiker som har kurage nog att ta upp Horsstensleden igen. Finansborgarrådet i Stockholms stad, Sten Nordin (M) bemöter artikeln. sid 10 OGILTIG UPPSÄGNING AV PENSIONSAVTAL SFBF och SBF anser att SARFs uppsägning av gällande pensionsavtal är ogiltig. Men SARF håller inte med....dessutom: Sjöfartsmontern på Bok & Bibliotek sid 14-17, LNG högaktuellt som bränsle sid 18-20, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Maersk byter unga danska befäl mot asiater sid 26, Inträdesanmälan sid 29 mm. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel , bost , mobil , e-post: Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, Stockholm, tel , fax Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 300:-/år inkl. moms. Pg TS-kontrollerad upplaga: ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: SJÖPAKETET - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel , ankie Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN NAUTISK TIDSKRIFT 7/09 3

4 SJÖFARTSPOLITIK. REDARNA HOPPAS PÅ POSITIVA FÖRÄNDRINGAR FÖR NÄRINGEN EU-kommissionens enhetschef för sjöfartsfrågor, Dimitrios Theologitis, säger att tonnageskatt är det viktigaste konkurrensmedlet för europeisk sjöfart. Svenska redare är besvikna på regeringens ovilja att införa tonnageskatt, men hoppas att den snabbutredning om näringens villkor som nu pågår ska ge positiva förändringar. Dimitrios Theologitis var inbjuden till Världssjöfartens dag den första oktober i Göteborg för att tala om EU:s sjöfartspolitik fram till Han framhöll ökande konkurrenskraft som en av de viktigaste frågorna, särskilt i dessa tider, och menade att skattesystemet spelar en avgörande roll. - Den enskilt viktigaste orsaken till att vi har 25 procent av världshandelsflottan under europeisk flagg är tonnageskattesystemet. Nästa år påbörjar vi arbetet med att göra tonnageskatten ännu bättre, säger han. Dimitrios Theologitis var märkbart nöjd med utvecklingen inom den europeiska sjöfarten och med de riktlinjer som EU-länderna enats om för sjöfartspolitiken de kommande åren. Men bland de svenska åhörarna var stämningen inte lika entusiastisk. Sverige har visserligen varit ordförande för sjöfartsfrågor inom EU under hela 2009 och också ställt sig bakom den nya strategin fram till 2018, men svenska redare känner sig inte delaktiga i de europeiska framgångarna. - Visst är det tungt att lyssna till hur EU ska gå vidare och göra tonnageskatten ännu mer konkurrenskraftig, när vi inte ens har infört någon tonnageskatt, säger Redareföreningens vd Håkan Friberg. Övriga Europa har haft en väldigt bra utveckling de senaste tio åren medan vi har legat still. Han är övertygad om att införande av tonnageskatt skulle göra stor skillnad för den svenska handelsflottan. - Titta bara på vad den gjort för de länder som redan infört den. Det är klart att många länder också gjort andra förändringar, som att sänka bemanningskostnaderna, men tonnageskatten i sig är viktig, säger han. Under sjuttiotalet fick Europa problem med konkurrensen från flaggor i tredje land. Förmånliga beskattningsregler, mindre kontroll och låga besättningskostnader gjorde att många valde att flagga ut till länder utanför EU. Mot slutet av åttiotalet spred sig insikten inom unionen om EU-flottans konkurrensproblem. Flera länder hade då redan infört olika former av stödåtgärder för att stärka sina handelsflottor, men nu började EU arbeta fram gemensamma stimuleringsförslag för att förhindra en snedvridning av konkurrensen inom Europa. En åtgärd som gav resultat var införandet av tonnageskatt, ett system som började spridas under andra halvan av nittiotalet. - Europas handelsflotta har varit stabil ända sedan tonnageskatten infördes, säger Dimitrios Theologitis. Tonnageskatten ger bra möjligheter att stärka flottan och skapar konkurrenskraft. Titta på Belgien, exempelvis. För fem år sedan hade de inte ett enda fartyg i sitt register. Så införde de tonnageskatt och idag har de 150 fartyg och ett växande sjöfartskluster som omsätter stora summor varje år. Som representant för EU-kommissionen får han inte uttala sig om hur enskilda länders regeringar väljer att bedriva sin politik. Därför vill han efter sitt anförande i Göteborg inte kommentera det faktum att Sverige, som ett av få länder i Europa, ännu saknar tonnageskatt. Men det hindrar honom inte från att ha generella synpunkter på sjöfartspolitiken. - De nordiska länderna har rykte om sig att bedriva kvalitetssjöfart. Och jag ser ingen anledning för en traditionell 4 NAUTISK TIDSKRIFT 7/09

5 Dimitrios Theologitis, EU-kommissionens enhetschef för sjöfartsfrågor. Foto: Linda Sundgren sjöfartsnation som Sverige att ha sämre förutsättningar för sin flotta än vad grannländer har. - Jag kan förstå om man i ett land inte vill gynna en näring framför andra. Men man måste också ta hänsyn till den globala marknad som sjöfarten konkurrerar på. Att flytta en fabrik utomlands tar tid men att byta flagg kan man göra från en dag till en annan. Enligt Dimitrios Theologitis finns det flera orsaker till att politiker och tjänstemän i EU är angelägna om att stärka unionens handelsflottar. En av de främsta är ekonomi och sysselsättning. - Länder som har en egen handelsflotta får också ett starkt sjöfartskluster. Det handlar om myndigheter, försäkringsbolag, skolor, teknikleverantörer, forskning och så vidare och det skapar både arbetstillfällen och omsätter pengar. Men det finns också säkerhetsmässiga skäl till att Europa bör ha en stor egen flotta, säger han. - Vi har arbetat hårt med att förbättra säkerheten till sjöss och med de tre sjösäkerhetspaket vi lagt de senaste tio åren har vi idag ett bra regelverk. Säkerhetstänkandet i Europa är högt; vi har en bra standard på våra fartyg och det är 50 procent färre olyckor på EU-flaggade fartyg än på fartyg under andra flaggor. - Vi är också en viktig aktör inom IMO. Vi representerar många länder och mycket tonnage vilket gör att vi kan driva på för ratificering av konventioner. Vi kan också utarbeta bra förslag och presentera för IMO. Sedan svenska regeringen i våras sade definitivt nej till tonnageskatt har det talats allt högre om utflaggning bland redare, tongångar som också nått Rosenbad. Regeringen gav nyligen myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att snabbutreda den svenska handelsflottans konkurrensvillkor. I mars 2010 ska utredningen vara klar. - Vi kommer att jobba mycket nära utredningen och de första kontakterna är redan tagna, säger Håkan Friberg. Regering och riksdag har vid upprepade tillfällen sagt att det är viktigt för Sverige att ha en egen handelsflotta, och ska de stå för det uttalandet måste de göra något nu. Linda Sundgren TONNAGESKATT Tonnageskatt innebär att rederiernas inkomst bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygens tonnagevolym. Europas regeringar har infört olika varianter av tonnageskatt, men i regel är systemen utformade så att ett schablonbelopp multipliceras med det antal dagar som företaget förfogat över respektive fartyg. Den framräknade inkomsten läggs sedan till företagets övriga inkomster och beskattas med den vanliga bolagsskattesatsen. Redaren kan välja mellan att tonnagebeskattas för en bestämd tidsperiod eller fortsätta att beskattas på konventionellt sett. Först ut att tillämpa tonnageskatt var Grekland som införde det redan 1953, men det var först på nittiotalet som systemet började få en större spridning. I Europa idag är det endast Portugal, Österrike, Luxemburg och Sverige som inte infört tonnageskatt. NAUTISK TIDSKRIFT 7/09 5

6 DEBATT. - Ska bypolitik få råda eller blir Horsstensleden framtidens farled till Stockholm? En farled över Rödkobbsfjärden och ut via Horssten, det vi kallar Horsstensleden, har manglats sedan slutet av 60-talet och det har alltid gjorts försök från Värmdö kommun att stoppa den. Det kommunala vetot i dessa frågor tog Riksdagen bort för några år sedan. Sjöfartsverket och Stockholms hamn har gjort en miljökonsekvensbeskrivning som klart visar fördelarna med en Horsstensled. I denna har alla tänkbara intressenter deltagit och med Sjöfartsverkets MS Baltica har sträckningen visats för berörda politiker och tjänstemän. Kommentarerna ombord vid dessa tillfällen har oavsett politisk färg varit positiva, med utryck som, är det så lite ingrepp som behövs, klart ökad säkerhet, detta verkar vara den naturliga dragningen av en farled till Stockholm osv.. Farledsförslaget stöds av de stora båtorganisationerna för sin säkerhetshöjande effekt. Åtskilliga år av utredningar och arbete har lagts ner på Horsstensleden. Allt visar klart och tydligt fördelarna med en Horsstensled i förhållande till de befintliga farlederna. Det enda som återstod var en påskrift av Sjöfartsverket och Stockholms stad (hamnägare) för finansiering på 50/50-basis för detta projekt på totalt 100 miljoner kronor. Till stor förvåning så vägrade finansborgarrådet Sten Nordin att skriva på. Han hade precis skrivit på Volvo Ocean Racejippot för 50 miljoner kronor och det är lika mycket som staden skulle få betala för sin del i Horsstensleden. Vad stoppade honom? Är det några politiker i Värmdö som fortfarande tror att en liten mängd sten som måste sprängas bort under ytan kommer att påverka natur och miljö? Det rör sig om hundratusen kubikmeter berg i ett undervattensgrund att jämföra med vägprojektet söderleden i Stockholm som krävde bortsprängning av 5 miljoner kubikmeter berg på land. Vid alla större farledsprojekt så har det visat sig att på de platser man deponerat sprängstenen så har fisket förbättrats. De kanske tror att de stora passagerarfartygen försvinner från Stockholm om någon Horsstensled inte blir av? Vi som är för en bättre farled in till Stockholm som uppfyller kraven på framkomlighet och bästa miljöaspekterna utav farlederna, förstår oss inte på Sten Nordin. Ena gången berättar man hur mycket (1 miljard kronor) som färjor och övrig passagerartrafik drar in till Stockholm. Nästa gång avstår man från möjligheten att ge dem goda möjligheter för ankomst och avgång där man släpper ut så lite avgaser som möjligt och där fartygens gång har så liten miljöpåverkan som möjligt. De flesta passagerarfartygen kommer söderifrån och går då 70 distansminuter längre väg (130 km) via Furusundsleden för att komma in till Stockholm. Det är storleken på fartygen som generellt har blivit större. En sommardag i Stockholm kan vi ha en fem stycken över 250 meters längd och ett par som är lite under detta. Den mindre storleken av passagerarfartygen försvinner mer och mer för att ersättas av de stora. De mindre kommer under gynnsamma väderleksförhållanden in via Sandhamnsleden men de större fartygen måste komma via Furusundsleden. Nackdelarna är att fartygen släpper ut mer på den 130 km längre vägen. Fartygen kommer att hålla en högre fart i Östersjön med ökad bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp, från till exempel Köpenhamn blir det 4 knop högre fart på sjöresan om man skall hålla samma avgångstid och ankomsttid i Stockholm. Om man bortser från alla nuvarande farleder in till Stockholm och skulle göra en farled så vore den så kallade Horsstensleden det naturliga alternativet. Mestadels berg längs med stränderna. Den går över öppna fjärdar med väldigt få störningskänsliga partier. De inre delarna har redan förbättrats vid Värmdö-Garpen. Varför vill inte Stockholms styrande politiker ställa upp på detta? Lika svårt att förstå är hur politikerna i Värmdö kommun sätter sig emot, över hälften av deras innevånare arbetar inom Stockholms kommun och några är säkert beroende av den växande turismen över havet!! 6 NAUTISK TIDSKRIFT 7/09

7 DEBATT. Den tilltänkta Horsstensleden. Utsnitt ur Skärgårdskort Arholma-Landsort. Publicerat med tillstånd av Hydrographica. Hydrographica Enligt några utsagor så har Värmdö kommun ställt som krav vid fastställandet av den 100 miljarder stora infrastrukturplanen för Stockholmsregionen att projektet Horsstensleden inte får vara med om man ska skriva på. Detta lilla ingrepp i vattnet i en kommun som är överlägset störst i Sverige på att ge dispens från strandskyddslagen när man skall schakta och bygga på land. Vilka är det som sitter vid strandkanten och vill stoppa utvecklingen? Är det riksdagsledamöter och kommunpolitiker från Värmdö eller är det den del av befolkningen som har sin utkomst i Stockholm? Vad tror du som läsare? I alla de stora farledsprojekt (Luleå, Öresund, Göteborg) som undertecknarna varit initiativtagare/deltagare i så har alltid de berörda kommunerna varit kompetenta och politiskt rakryggade nog att inse fördelarna för kommuninnevånarna. I Värmdö/Stockholm kan man tala om bypolitik och politisk kohandel när den är som sämst. Vilken politiker har kurage att visa statsmannaegenskaper och ta upp Horsstensleden igen? Stockholm Göran Andersson Sjökapten, f.d. Lots, f.d. Sjötrafikdirektör Benny Pettersson Sjökapten, f.d. Lots Göran Andersson har många år till sjöss som befälhavare, varit lots i Luleå, sjötrafikområdeschef i Umeå och Malmö, sjötrafikdirektör Sjöfartsverkets huvudkontor och senast ordförande för Svenska Båtunionen med medlemmar. Benny Pettersson har många år till sjöss och har varit lots i Stockholm och nautisk rådgivare på Sjöfartsverkets huvudkontor och var med och konstruerade AISsystemet som idag används av alla fartyg och länder. Finansborgarrådet i Stockholms stad, Sten Nordin (M), bemöter debattartikeln på sid 11. NAUTISK TIDSKRIFT 7/09 7

8 SFBF. Om du befinner dig här, är vi snart där. Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide & Design AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 5 850:- (+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 6 150:- (+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel Vi har 1700 frivilliga sjöräddare beredda att rycka ut inom 15 minuter i alla väder. Och våra moderna räddningsbåtar klarar att gå i hög fart även i mycket grov sjö. Ge en gåva eller bli medlem vi får inga bidrag från staten. Läs mer på eller ring HERMAN&SIGRID NYLÉNS FOND Befälhavare och styrmän som på grund av sjukdom, arbetslöshet, höga boendekostnader eller av annan anledning är i behov av understöd kan söka medel från Herman & Sigrid Nyléns fond. Ansökan skall vara Herman & Sigrid Nyléns fond, c/o SFBF, Gamla Brogatan 19, Stockholm, tillhanda senast den 2 november Ansökningsblankett kan laddas ner från SFBFs hemsida: eller beställas från föreningens kansli tel MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemisdan: eller beställas från föreningens kansli tel NAUTISK TIDSKRIFT 7/09

9 NAUTISK TIDSKRIFT 7/09 9

10 AKTUELLT. UPPSÄGNINGEN AV PENSIONSAVTALET OGILTIG ENLIGT BEFÄLSORGANISATIONERNA SFBF och SBF anser att SARFs uppsägning av gällande pensionsavtal är ogiltig, eftersom det är en del av huvudavtalet mellan SAF och PTK tecknat den 31 oktober Men SARF - Sjöfartens Arbetsgivareförbund - håller inte med. De anser att pensionsavtalet är en självständig del av huvudavtalet. Befälsorganisationera inväntar nu svar på frågan från PTK, som är bärare av huvudavtalet. SARFs uppsägning av gällande pensionsavtal kom överraskande och hade inte föregåtts av några förhandlingar. SARF påstår att samtalen om en förändrad ITP-Sjö intensifierats under året. Sanningen är att det endast förts informella diskussioner och endast vid ett fåtal tillfällen, den 9 januari, den 25 augusti och den 23 september. Inga förslag har utväxlats, och befälsorganisationerna förklarade sig på det senaste mötet villiga att fortsätta att i konstruktiv anda diskutera möjligheterna till förändringar i pensionsavtalet. Dessa sporadiska kontakter utlöste en så dramatisk åtgärd av SARF, trots att befälsorganisationerna var öppna för fortsatta diskussioner. Möjligheten till tidigarepension från 60 års ålder har helt bekostats genom att befälsgrupperna fick avstå lönepåslag. Det var ett absolut krav för att redarna skulle gå med på tidigarepensionering av befäl. Därför är det särskilt upprörande att redarna under ett drygt decennium avstod från att avsätta pengar (befälets pengar) till den fond som bekostar tidigarepensioneringarna. Det är inte heller konstigt att fondens pengar så småningom tog slut och att redarna då tvingas avsätta mer pengar per år under viss tid än vad som ursprungligen var tänkt. Oavsett vad redarna nu påstår har man ännu inte betalat tillbaka den skuld man har till befälskåren genom tidigare underlåtenheter. Det är en stor skam att man nu försöker säga upp pensionsavtalet och sabotera för äldre trotjänare som känner att de allt tuffare arbetsförhållandena ombord har slitit hårt på kroppen och att man därför vill pensionera sig före 65 års ålder. Befälsorganisationerna har gemensamt meddelat SARF att man anser uppsägningen ogiltig. SARF har nu svarat befälsorganisationerna att Vad beträffar den - självständiga - del av pensionsavtalet som reglerar befälens rätt at gå i förtida ålderspension, är det uppenbarligen så att Sjöfartens Arbetsgivareförbund, numera, är part på arbetsgivarsidan och därmed också förfogar över uppsägningsrätten såvitt gäller nämnda avtal. I en information om förändringar i ITP-sjö från rederierna till de anställda, ska man enligt uppgift bl a påstått att förändringen är föranledd av att arbetsförhållanden ombord har förändrats till det bättre. - Jag ser den skrivningen som ett hån mot befälskåren, säger Christer Lindvall, SFBFs vd. Man framställer att det blivit mindre att göra, när det i verkligheten är det totalt motsatta med ökad arbetsbelastning och administration och minskade bemanningar. Befälsorganisationerna inväntar nu svar från PTK innan man bestämmer sig för att gå vidare i frågan. - Vi har tillskrivit dem eftersom de är bärare av vårt huvudavtal, och kan avgöra om arbetsgivaren har rätt att säga upp avtalet, säger SFBFs pensionsexpert Hans-Dieter Grahl. Löpande information om pensionsavtalet kommer att lämnas på i nyhetsbrevet och i Nautisk Tidskrift. Redareföreningen stödjer utflaggning Sveriges Redareförening har tagit ett principbeslut om att satsa på alternativ flagg, nettomodellen och KAP(TAP) samt ett svenskt internationellt register. Allt för att tackla den som man säger ansträngda situationen för svensk sjöfart som uppstått på grund av bristen på en fungerande sjöfartspolitik. Det innebär att Redareföreningen kommer att stötta alla redare som vill flagga ut sina fartyg. Redareföreningen vill också öka antalet KAP ombord samt införa ett svenskt öppet register, där svenska fackliga organisationer ska förbjudas skriva kollektivavtal för de utländska sjömän som ska ersätta svenskt sjöfolk. - Vi kommer inte på några som helst villkor att medverka till förändringar som innebär försämringar för våra fackliga rättigheter, säger Sveriges Fartygsbefälsförenings vd Christer Lindvall i en kommentar till Redareföreningens utspel. 10 NAUTISK TIDSKRIFT 7/09

11 DEBATT. Här svarar Sten Nordin på debattinlägget om Horsstensleden på sid. 6-7: Om Sjöfartsverket anser att Horsstensleden är ett projekt av nationellt intresse så bör det finansieras med statliga medel. Sten Nordin (M), finansborgarråd, Stockholms stad. STOCKHOLM ÄR OCH FÖRBLIR EN SJÖFARTSSTAD Sjöfarten är av avgörande betydelse för Stockholms stad. För att stödja sjöfarten planerar staden att investera över fyra miljarder kronor de kommande åren. Det handlar bland annat om en ny hamn vid Norvik, utbyggnad av Värtapiren och upprustning av Kapellskär. Stockholm tar därmed ett betydligt större ansvar för sjöfarten än någon annan kommun. Men även Stockholms stads möjlighet att stödja sjöfarten har sina gränser inte minst med tanke på att staden tar ett stort ansvar för övrig infrastruktur i regionen i form av vägar och spår. Staden har nyligen gett sin syn på länsplanen och den nationella planen för infrastrukturinvesteringar. I denna planering har många projekt som underlättar person- och godstransporter i Stockholmsregionen inrymts. Flera av dessa projekt är av särskild betydelse för Stockholms hamnar och sjöfarten, som exempelvis väginvesteringarna Förbifart Stockholm, 259 Södertörnsleden, upprustning av väg 77 och E18 Norrtälje-Kapellskär. Spårutbyggnader av betydelse är Citybanan, upprustning av Nynäsbanan på flera delar, Mälarbanan och kombiterminal Norr. Precis som artikelförfattarna pekar på är det emellertid för Horsstensledens vidkommande frågan om medfinansiering som i detta skede kommit att bli avgörande. Staten, i form av trafikverken, är för närvarande inte beredd att anslå hela det belopp på cirka 100 miljoner kronor som krävs för att Horsstensleden ska byggas, utan kräver medfinansiering av Stockholms stad. Stockholms stad är inte främmande för sådana lösningar utan har under en följd av år satt av betydande medel för medfinansiering av statliga infrastrukturinvesteringar. Många av dessa investeringar har inte varit av endast lokal eller regional betydelse utan har varit av stor vikt för hela Sveriges tillväxtmöjligheter. Stockholmarna har med andra ord axlat betydligt mer än endast sin egen del av ansvaret för infrastrukturens utbyggnad i Stockholmsregionen. Stockholmsregionen har också förbundit sig att bidra med medfinansiering i en hittills oöverträffad omfattning genom att svara för hälften av Stockholmsöverenskommelsens 100 miljarder kronor i infrastrukturinvesteringar. Genom ett unikt politiskt samförstånd mellan lokala, regionala och nationella beslutsnivåer har vi kunnat lösa frågor som diskuterats i årtionden. Genom att ta gemensamt ansvar och svara upp mot framtida utmaningar får vi till stånd investeringar som stimulerar regionens roll som miljövänlig tillväxtmotor i Sverige och som kommer att gynna inte bara Mälardalsregionen utan hela landet. I det sammanhanget kan en medfinansiering på 50 miljoner kronor för Horsstensleden förefalla som en obetydlig summa. Men Stockholm står under perioden fram till 2030 inför mycket stora infrastrukturinvesteringar till följd av en betydande inflyttning och tidigare eftersatta behov. De sammanlagda investeringsvolymerna för Stockholm, bara för sådana projekt som redan är beslutade, ligger på en mycket hög nivå. Huvudprincipen bör enligt min mening vara att det är staten som bär ansvaret för infrastruktur av nationell betydelse och för vilken de statliga verken har ett uttalat ansvar. I annat fall är det inte meningsfullt att tala om ett statligt ansvar för infrastrukturen. I den rådande situationen tvingas vi prioritera och konstaterar att om Sjöfartsverket anser att Horsstensleden är ett projekt av nationellt intresse så bör det finansieras med statliga medel. Sten Nordin (M) Finansborgarråd, Stockholms stad NAUTISK TIDSKRIFT 7/09 11

12 SJÖSÄKERHET. GÖMDA RESERVTRANSPONDRAR MINSKAR RISKEN VID KAPNING Uppfinnaren Håkan Lans, som var med och skapade AIS-systemet, säger att risken för att det stängs av vid kapning kan minimeras. Man gömmer helt enkelt reservtranspondrar ombord och inte ens befälhavaren vet var de finns. Då skulle ett fartyg som Arctic Sea inte kunna försvinna från kustbevakningens skärm. Tankarna med reservsändare fanns med redan när AIS-systemet skapades på 1980-talet. - Det, och andra omfattande säkerhetssystem, fanns med när vi gjorde specifikationerna. Inget av det kom med när systemet kom till användning, säger Håkan Lans. Han vet inte varför tilverkarna valde att inte införa tekniken med reservtranspondrarna. Tanken är att en eller två reservtranspondrar, stora som bilradioapparater, göms på fartyget intill elkablar som kan förse dem med ström. Om huvudtranspondern stängs av eller på annat sätt kommer ur funktion ska först reservsändare nummer ett träda in, och om den fallerar startar nummer två. Detta sker inom en minut efter det att den första transpondern sätts ur spel. Reservtranspondern lägger till en bokstav i fartygets namn, så att det blir uppenbart för kustbevakningen eller intilliggande fartyg att något har hänt. I och med att kaptenen inte vet var reservsändaren är så kan eventuella kapare inte få fram informationen med hot eller våld. Det skulle också försvåra smuggling eftersom kaptenen då inte kan stänga av AIS för att dölja sin färdväg. SFBF:s ordförande Jörgen Lorén anser att idén är bra, men han påpekar att man redan idag kan sända nödmeddelande med en nödsändare som bara kaptenen vet om och en som alla navigatörer känner till. - Dessutom är problemet med kapning större än att man kan lösa det med AIS-biten. Man måste se det i ett vidare perspektiv. Det handlar om övervakning av vissa havsområden, bättre kontroll och samarbete mellan kuststater, säger han. Han konstaterar dock att kusten utanför Somalia är laglös och att det finns mer att göra där. Han tycker det är bra att svenska kustbevakningen skickar ner flyg dit nu. Hade reservtranspondrar då kunnat hindra händelseförloppet på Arctic Sea? - Nej, det tror jag inte, men man hade kunnat stoppa fartyget tidigare om man kunnat följa spåret, säger Jörgen Lorén. Arctic Sea befann sig mellan Gotland och Öland när AIS-transpondern stängdes av. Detta skedde samtidigt som fartyget kapades, enligt vad som påståtts. Under den vidare färden som gick till Kap Verde slogs AIS:en av och på flera gånger, vilket försvårade för myndigheterna att lokalisera fartyget. Senare har det förekommit uppgifter om att fartyget förde med sig militärrobotar som skulle levereras till Iran, och att kaparna var lejda av israeliska underrättelsetjänsten Mossad för att förhindra detta. Fartyget bordades av rysk militär utanför Kap Verde. Agneta Olofsson 12 NAUTISK TIDSKRIFT 7/09

13 NAUTISK TIDSKRIFT 7/09 13

14 BOKMÄSSAN. Karl-Erik Finnman, ordförande i Sjöfartens Kultursällskap, kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och Christer Nordling, kanslichef Stiftelsen Sveriges Sjömanshus. Foto: Marie Halvdanson FULL AKTIVITET HOS Sjöfartens Kultursällskap Årets Bok & Bibliotek i Göteborg den september tangerade, trots lågkonjunktur, alla tidigare rekord med över besökare, programpunkter och medverkande. Och det märktes i tydligt i Sjöfartens Kultursällskaps monter, som lockade många till det välspäckade programmet med bland annat utdelning av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Litteraturpris 2009 och presentationer av många nya sjöfartsalster. Som vanligt - får man väl säga när det är tredje gången - kom kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth på besök. 14 NAUTISK TIDSKRIFT 7/09

15 BOKMÄSSAN. Per Ringhagen, tidigare ordförande i SFBF. Foto: Marie Halvdanson Vimmel i montern. Foto: Marie Halvdanson Ingegerd Snöberg, Sjöfartshögskolan i Kalmar och Rune Larsson, Chalmers i Göteborg presenterade en ny lärobok i sjukvård för sjöbefäl. Foto: Marie Halvdanson Bokanjärer - Sten Bexell och Hasse Fredriksson. Foto: Marie Halvdanson Sjöfartsprofiler - Guy Roswall och Erland von Hofsten. Foto: Marie Halvdanson Sjöfartens Kultursällskap har till ändamål att öka intresset för sjöfolks- och sjöfartskulturen både inom och utom sjöfartsnäringen. Medlemmar år både privatpersoner, organisationer och företag knutna till sjöfarten - SFBF är en av dessa. Årets program i sjöfartsmontern bjöd på rik variation. Här är ett axplock av de böcker som presenterades under de tre dagarna: Ingegerd Snöberg, Sjöfartshögskolan i Kalmar och Rune Larsson från Chalmers i Göteborg presenterade en ny lärobok i sjukvård för sjöbefäl. Lennart Fougelberg presenterade Sveriges Maritima Index 2009 och Fågelsång en ny fågelbok med bilder och autentisk fågelsång, som blev en smashing hit och snabbt sålde slut på mässexemplaren. Ove Allansson presenterade praktverket Sjölivets berät- NAUTISK TIDSKRIFT 7/09 15 >

16 BOKMÄSSAN. Christer Nordling, Sjömanshusstiftelsen med stiftelsens litteraturpristagare 2009, Claes-Göran Wetterholm. Foto: Marie Halvdanson > tare, där han själv är redaktör och medförfattare. Anders Lindström, John E Persson, Torbjörn Dalnäs, Lennart Johnson, Elin Dahllöv och Hasse Fredriksson berättade och läste ur boken. Torbjörn Dalnäs läste även ett stycke ur sitt eget praktverk Gränslös sjöfart. Vikinglinjens vd Nils-Erik Eklund presenterade jubileumsboken Viking Linjen 50 år. Författaren, filmaren och fd styrmannen Reidar Jönsson presenterade Bokanjärernas antologi Trampa däck. Sjökapten Peter Kaaling berättade om resan till Kina med Ostindiefararen och presenterade boken med samma namn. Jörn Hammarstrand, författare och sjökapten, läste ur sin senaste bok Lössen ombord - skrönor om befälselever. Stiftelsen Sveriges Sjömanshus litteraturpris 2009 tilldelades författaren och etnologen Claes-Göran Wetterholm. Prischecken på kronor delades ut av Robert Olsson, överintendent på Statens Maritima Muséer och Kenny Reinhold, ordförande i Sjömanshusstiftelsen. Juryns motivering löd: I flera betydande verk, som fått såväl nationell som internationell uppmärksamhet, skildrar Claes-Göran Wetterholm framförallt några av de stora katastroferna till sjöss. Samtidigt som Wetterholm generöst delar med sig av sin stora kunskap, förmedlar han enastående medryckande och med en förnämlig formuleringsförmåga såväl stora händelser som på ett avgörande sätt påverkat vår syn på den maritima historien som den lilla, och ofta bortglömda, människans insatser under omänskliga förhållanden. Ett annat uppskattat inslag i sjöfartsmontern var dagens tävling med temat Vad kan du om sjömansvisor, sjöfartslitteratur och sjötermer? Priserna var Kielkryssning med Stena Line, övernattning på Scandic Sjöfartshotellet i Stockholm och böcker. Nästa års bokmässa går av stapeln den september, och då med afrikanskt tema. Marie Halvdanson 16 NAUTISK TIDSKRIFT 7/09

17 BOKMÄSSAN. Barry Andersson, ordförande i Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell, drar vinnarna i dagens tävling. Foto: Marie Halvdanson Rolf Öström och Jörn Hammarstrand. Foto: Torbjörn Dalnäs Författaren Ove Allansson presenterade Sjölivets berättare. Foto: Marie Halvdanson Författaren och filmaren Reidar Jönsson presenterade Bokanjärernas antologi Trampa Däck. Foto: Torbjörn Dalnäs NAUTISK TIDSKRIFT 7/09 17

18 MILJÖ. LNG - HÖGAKTUELLT SOM BRÄNSLE Hårdare utsläppsregler driver miljöarbetet framåt. Ett högaktuellt alternativ är flytande naturgas, LNG. - De flesta rederier och hamnar med självaktning tittar på detta, säger Stefan Lemieszewski vid Sjöfartsverket. Första oktober 2008 röstade IMO (International maritime organization) igenom en sänkning av utsläppstaken för svavel och kväveoxid (NOx)i bunkerolja. Globalt får bunker från 2020 innehålla max 0,5 procent svavel, vilket kan jämföras med dagens gräns på 4,5 procent. Inom så kallade Eca-områden (emission control areas) krävs ännu renare utsläpp och där får svavelhalten inte överstiga 0,1 procent från Nybyggen från och med 2016 måste reducera utsläppen av NOx med 80 procent jämfört med dagens nivå. De hårdare reglerna gäller i Östersjön och Nordsjön, men fler havsområden kan tillkomma. Bland annat förbereder USA och Kanada en gemensam ansökan till IMO om att få inrätta ett Eca-område och även Mexico har visat intresse. Stefan Lemieszewski berättar att omställningen för att möta de hårdare utsläppsreglerna redan är i gång hos raffinaderierna. - De stora raffinaderierna i Europa har fattat vad det här handlar om och vart vi är på väg. Det är egentligen bara några av de mindre, familjeägda raffinaderierna som bråkar och inte vill hänga med i omställningen, säger han. Enligt honom bör det inte vara några problem att ställa om till framställning av renare bränslen. Tekniken finns redan även om vissa investeringar kommer att bli nödvändiga. - Visst krävs det teknisk uppdatering, men det handlar inte om några konstigheter. I USA har den här omställningen redan skett och där är det idag bara fyra procent av tjockoljan som kommer från inhemska raffinaderier, resten importeras. En del rederier och lastägare är oroliga för hur de kommer att påverkas av de skärpta utsläppskraven inom Ecaområdena. Framför allt gäller det dem som fraktar lågvärdigt gods från skogsoch gruvindustrin, från norra Sverige och Finland och ner genom Östersjön. - Den som har ett långt sjöben inom emissionsområdet kan drabbas av de ökade bränslekostnaderna. Man har påtalat och diskuterat det här inom Helcom, där också EU-kommissionen är representerad. Möjligen kan det bli aktuellt med någon form av transportstöd men det är väldigt osäkert hur det blir med den saken, säger Stefan Lemieszewski. Att de hårda kraven inom Eca-områden kan leda till att gods flyttas från sjö till land, är däremot inte sannolikt, säger han. - Järnvägen har inte på långa vägar den kapaciteten som skulle krävas för det. Däremot skulle man kunna tänka sig att lastägare väljer andra hamnar än idag för sina feedertransporter. Närmast till hands för den som vill slippa undan de strängare kraven ligger i så fall Frankrike eller Norge norr om Bergen. Men allt fler börjar nu titta på alternativ till traditionell bunker för att klara utsläppsgränserna. Ett sådant är den flytande naturgasen LNG (liquefied natural gas) som är både gift- och luktfri och ur miljösynpunkt har en rad fördelar framför oljeprodukter. Den är nästintill svavelfri, genererar inga partiklar och släpper ut mindre än två gram NOx per kilowatt. - Den ger också rena, torra och snygga maskinrum eftersom man slipper allt oljeslabb. Man kan också ta bort en massa utrustning som länsvattenseparatorer, värmare och slugdetankar som inte behövs. Däremot kräver LNG stora, skrymmande isolerade tankar så något utrymme spar man egentligen inte. LNG som drivmedel till sjöss är dock egentligen inget nytt. - Det finns några norska färjor som bunkrar med detta och LNG-tankers som kör på lasten har funnits ända sedan sjuttiotalet, säger Stefan Lemieszewski. Ett problem med LNG är den begränsade tillgången till den i hamnarna. Eftersom efterfrågan är liten är det också 18 NAUTISK TIDSKRIFT 7/09

19 MILJÖ. REDERI AB GOTLAND VILL SATSA PÅ GASDRIFT Tuffare avgasregler kan ge en marknad för naturgasdrift för fartyg. Det tror Göteborg Energi som planerar att bygga en terminal i Göteborgs hamn. Rederi AB Gotland vill satsa på gasdrift i framtiden, men ett hinder är att regelverket inte är klart. få som tillhandahåller den. - Men för den som går i linjetrafik är det möjligt att hitta praktiskt genomförbara logistiklösningar, säger Stefan Lemieszewski. Ett annat problem med LNG är att den håller en mycket låg temperatur, ända ner mot minus 170 grader celsius. Det ställer särskilda krav på hanteringen. - Får man ett bränslespill på däck spricker plåten som porslin. Man måste anpassa fartygen så att hanteringen kan ske på ett säkert sätt, säger han. Linda Sundgren Sjöfartens utsläpp av svavel ska drastiskt minskas de närmaste tio åren Globalt 2009: 4,5 procent 2012: 3,5 procent 2020: 0,5 procent. Detta datum kan dock komma att omförhandlas om det anses nödvändigt. Eca-områden (emission control areas) 2009: 1,5 procent 2010 (1:a juli): 1,0 procent 2015: 0,1 procent LNG, Liquefied Natural Gas, är kyld naturgas som passar som fartygsbränsle eftersom det i flytande form tar mindre plats än i gasform. Utsläppen av svavel och partiklar är nära noll, kväveoxiderna minskar med cirka 90 procent jämfört med tjockolja, och koldioxidutsläppet minskar med cirka 20 procent. Tillsammans med norska gasproducenten Gasnor och Göteborgs Hamn planerar Göteborg Energi nu en terminal för LNG som ska stå klar Tanken är att bränslet ska köpas på den plats i världen där det för tillfället är billigast och transporteras med båt till Göteborg. Detta trots att Göteborg redan har naturgas i ledningar. - Det är mer lönsamt att köpa LNG än att producera den själva, förklarar biträdande projektledaren Helena Grunditz vid Göteborg Energi. Hon tror att flera rederier kommer att nappa, trots att det krävs ombyggda eller nybyggda fartyg. Alternativa tekniker för att få ner svavel- och kväveoxidutsläppen kostar också, det krävs scrubbers och katalysatorer och marin gasolja, MGO, kommer troligtvis att bli dyrare när många efterfrågar den 2015 när svavelutsläppsreglerna skärps. - Vi räknar med att totalkostnaden för LNG-drift ska vara billigare än drift med MGO, säger Helena Grunditz. Ett rederi som förbereder sig för gasdrift är Rederi AB Gotland. Det man önskar sig är en bunkringsterminal i Visby där LNG kan blandas ut med biogas från jordbruket på ön. Biogas är liksom naturgas metan, men eftersom den inte är fossil lämnar den bara ett litet bidrag till växhuseffekten. Problemet för Gotlandsbolaget är att man har korta avtalstider för Gotlandstrafiken. Därför vet man inte om man kan räkna hem stora investeringar som i en terminal och i nya fartyg för gasdrift. IMO har ännu inte utarbetat regler för gasdrift för passagerarfartyg men för nationell trafik kan man begära undantag. Men vad ska Gotlandsbolaget göra om man förlorar trafiken och har oavskrivna gasfartyg som inte går att sälja på en internationell marknad eftersom reglerna inte är klara? Allt det här gör att Gotlandsbolaget inte kan lämna uppgift om när det första gasdrivna fartyget tas i drift. I ett riktigt långt perspektiv vill Rederi AB Gotland driva fartyg med vätgas, men till det behövs ett tekniksprång eftersom det idag går åt betydligt mer energi att tillverka vätgasen än vad man får ut när den används. Agneta Olofsson > NAUTISK TIDSKRIFT 7/09 19

20 MILJÖ. STENA KAN BLI FÖRST MED LNG-DRIVEN TANKER Stena Bulk kan bli första svenska rederi att sjösätta en LNG-driven tanker. E-max ligger färdig på ritbordet och inom kort kan en beställning bli aktuell. - Vi väntar bara på att priserna hos varven ska falla ytterligare, säger rederiets Björn Stignor. Efter önskemål från oljebolagen om bunkersnålare fartyg, föddes idén om E-max bland Stena Bulks skeppsbyggare. På teknikavdelningen påbörjades utvecklingen av en produkttanker driven med LNG (liquefied natural gas) istället för oljebaserad bunker. Resultatet blev ett fartyg som med bred marginal klarar väntade miljökrav och sparar pengar i minskad bunkerkostnad. Rederiets beräkningar visar att utsläppen av svaveloxid och partiklar blir nästan noll. Kväveoxidutsläppen minskar med drygt 90 procent och koldioxidutsläppen med 37 procent. - Miljövinsten är otroligt stor och det här är fruktansvärt intressant. Med de nya utsläppskraven som träder i kraft 2015 kommer alla behöva köra på marin diesel och då kommer den inte att räcka, säger Björn Stignor. E-max är en produkttanker på ton dödvikt och är avsedd för trafik i Karibien och Nordeuropa. Hon ska främst drivas med LNG men kommer också att kunna skifta över till marin diesel och är därför försedd med två Wärtsilä duel fuel 50 maskiner. Två separata tankar för LNG om vardera 230 kubikmeter ska placeras uppe på däck. Invändigt kommer det att finnas två mindre tankar för marin diesel. - Levererad ligger LNG prismässigt någonstans mellan olja och diesel. Men LNG är också 25 procent mer energieffektivt än bunkerolja och E-max kommer därför att dra betydligt mindre bränsle än ett traditionellt fartyg, säger Björn Stignor. Idag är tillgången till LNG begränsad i hamnarna. Det ser han dock inte som något större problem. - Går fartyget ofta till en specifik hamn är det inga problem att tillhandahålla LNG där. I Norge, som redan har supplyoch passagerarfartyg som kör på LNG, tuffar det runt små bunkerbåtar och fyller på containrar i hamnarna. Vi har varit och tittat på deras system och det fungerar bra. Även om den största miljösvinsten med E-max hänger samman med byte av bunker, har även andra miljöfrämjande satsningar gjorts. En ny skrovform beräknas minska bränsleförbrukningen med cirka 20 procent. Det har också utvecklat det de kallar ett Air-max-system. Det utgörs av patenterad bulbutformning som är bredare och lägre jämfört med gängse tankbulbar. Bottenskrovet har luftfickor som fartyget rider på. Principen är att friktionen mellan skrov och luft är mindre än den mellan skrov och vatten. Air-Max-konceptet kommer även att appliceras på andra nybyggnationer inom Stena. I höst ska man testa det tyska vingliknande seglet, sky sail, och om det faller väl ut ska det monteras permanent på ett av Stena bulks P-max fartyg. - Sammanfattningsvis räknar vi med att en lastad E-max kommer att dra cirka 15 ton LNG per dygn. Det kan jämföras med ett motsvarande traditionellt fartyg som drar mellan miljoner ton heavy fuel oil per dygn, säger Björn Stignor. Redan förra hösten kontaktade Stena bulk varv för att beställa en E-max men då var priserna alldeles för höga, berättar Björn Stignor. Men finanskrisen har på kort tid ändrat kostnadsläget och nu inväntas rätt tidpunkt för en beställning. - Vi hoppas ha ett fartyg klart för leverans någon gång 2011 till Linda Sundgren 20 NAUTISK TIDSKRIFT 7/09

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Gas till transportsektorn alternativet för framtiden Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Göteborg Energi från gasverk till framsynt energibolag Gasen har funnits i Göteborg sedan 1846 Användningsområden

Läs mer

SOU 2010:73; Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar

SOU 2010:73; Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar Regeringskansliet Näringsdepartementet SOU 2010:73; Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar Undertecknade får härmed avge synpunkter på betänkandet. Vi är medarbetare i svenska advokatbyråer och lämnar

Läs mer

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN Johan Gahnström SSPA SSPA bildades 1940 som Statens Skeppsprovningsanstalt Ägs idag av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (vi är alltså dotterbolag till Universitetet)

Läs mer

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförening Sjösäkerhetspolicy Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförenings styrelse har vid sitt styrelsemöte den 19 december 2002 antagit följande sjösäkerhetspolicy. Den viktigaste länken

Läs mer

www.sjofartskultur.org

www.sjofartskultur.org Protokoll årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap 2014 Årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap DATUM & TID: Torsdag den 8 maj klockan 15.00 PLATS: Katarina Sjöfartsklubb Stockholm Närvarande: Berit Blomqvist Emma

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Genväg till energilösningar.

Genväg till energilösningar. Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas som bränsle för lastbilar. Genväg till energilösningar. 2 Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas den nya energikällan för lastbilar. Ett perfekt

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon Sveriges hamnar - Idag och i morgon Förbundet Svenska Hamnar De svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund Förbundet driver branschens intressefrågor så att hamnföretagen kan bli framgångsrika

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

T NNA NNA SKA SKA TEN ur finskt perspektiv

T NNA NNA SKA SKA TEN ur finskt perspektiv TONNAGESKATTEN ur finskt perspektiv Innehåll 1. EU- riktlinjerna för statligt stöd 2. Allmänt om tonnageskatt tt 3. Läget i Finland idag EU - Riktlinjer för statligt stöd (1) - EU-kommissionens riktlinjer

Läs mer

Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen

Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet

Läs mer

SKEPPSMÄKLARNYTT. Senaste tillskottet i kampanjen är det norskägda roro-rederiet Höegh Autoliners, som trafikerar Göteborg varannan vecka.

SKEPPSMÄKLARNYTT. Senaste tillskottet i kampanjen är det norskägda roro-rederiet Höegh Autoliners, som trafikerar Göteborg varannan vecka. Nr 12 2012 2012-12-21 SKEPPSMÄKLARNYTT Kampanj för renare sjöfart Sjöfartens entreprenörsdag 28 maj Vill ditt företag synas bland dem som idag studerar sjöfart och Logistik? Dags att anmäla sig till vårens

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar

Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar Föreskrifter om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart direktiv 2006/87/EG och zonindelning Erik Eklund Stf Sjö- och Luftfartsdirektör Europas

Läs mer

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid!

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid! De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid! Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna 2012-11-20, Hållbara transporter, IVL Skogsindustrin har stor regional betydelse & är Sveriges

Läs mer

Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum!

Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum! NYHETSBREV, Nummer 2, oktober 2012 Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum! Vad är du mest nöjd med när du ser tillbaka på de gångna månaderna? Att vi fått igång arbetet i våra åtta innovationsblock.

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

framtida möjligheter och utmaningar

framtida möjligheter och utmaningar ens framtida möjligheter och utmaningar Presentation av Tillväxtanalys uppdrag, Näringsdepartementet, 21 juni 2010 Maria Lindqvist, projektledare Regeringsuppdraget En beskrivning och analys av klustrets

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK)

103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK) Sjöfartspolitiska enheten YTFRANDE 1 (6) Handläggare, direkuelefon Ert datum Er beteckning Maria Brunnmyra, +46 10478 49 09 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator~regeringskansliet.se barbro.nordskar~regeringskansiiet.se

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

styrmän och telegrafister

styrmän och telegrafister 2015 LÖN OCH ERSÄTTNING styrmän och telegrafister Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för styrmän och telegrafister

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 215 216 Text: Carina Jonsson Arbetsförmedlingen Sjöfart Telefon: 1 486 49 31 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 6 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Inledning. Här kan du välja om guiden ska visas på svenska eller engelska.

Inledning. Här kan du välja om guiden ska visas på svenska eller engelska. Inledning ALLMÄNT: De här frågorna har förvalda svar, som emellertid kan ändras utifrån vad som gäller i den aktuella situationen De förvalda svaren är satta för kontroll av ett normalt fartyg som ska

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun

Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun - Bulk - Enhetsburet gods/ container & trailer - Oskarshamn/ Kalmar Län -CARGOTO -Så påverkas hamnar av SECA - Fånga upp framtiden Oskarshamn Transport corridor between

Läs mer

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING Bilaga 4 Avtal om grunderna för uppsägning och permittering 1/6 AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING I SJÖFARTSBRANSCHENS UTRIKESTRAFIK Organisationerna som undertecknat har - med beaktande av å ena sidan

Läs mer

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 1(6) Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 1 Informationsoch kommunikationsstrategi 2 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Informations- och kommunikationsstrategi En av de viktigaste uppgifterna i Sjöbefälsföreningens

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och

Läs mer

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB.

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Rederi AB. 2014-10-13 Historik Historik för Örebro Rederi AB. Örebro var under senare delen av 1700-talet och hela 1800-talet en sjöstad vid Hjälmarens västra

Läs mer

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar Så gör du fler exportaffärer Fem företag berättar Vi hjälper dig till fler och säkrare exportaffärer Möt fem svenska företag från fem branscher. De verkar på olika marknader och skiljer sig i storlek och

Läs mer

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933.

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Stig-Åke Wallin på 1960-talet. Skrivet av Sven-Erik Nyberg 2013-07-29. seonyberg@gmail.com 1 Stig-Åke Wallin var kanske den mest språkbegåvade

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1,4 miljarder Ca 700 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 30 st fartyg Rederi

Läs mer

Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020?

Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020? Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020? och en inbjudan till innovationspris 2013 Presentation Kalmar November 2012 Vision Maritime Transport Strategy 2009-2018 Vision zero Ingen modal back-shift

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Rent Skrov - Rent Hav - Rent Samvete

Rent Skrov - Rent Hav - Rent Samvete 1 Problemet med marin påväxt En obehandlad yta som sänks i havsvatten kommer redan efter några minuter att drabbas av marin påväxt. Påväxt ökar farkostens friktion i vattnet. Ökad friktion leder till ökad

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1miljard Ca 500 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter Rederi 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 32 fartyg 8

Läs mer

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04 BestKust Feskarna 04 Bra fiske efter havskatt och torsk Sponsored by Innehåll BestKust Feskarna 04, 2:a resan till Grovfjord Nord-Norge Uppresan till

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg?

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Nyhet 2007 Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Ny definition av handelssjöfart När det gäller regler om behörighet och bemanning definieras idag handelsfartyg som

Läs mer

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet.

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. S jöräddningssällskapet är en ideell förening som är helt beroende av medlemsavgifter, gåvor och donationer. Vår uppgift är att

Läs mer

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings Möten för miljarder! Onsdagen den 26 november klockan sju minuter över sju samlades ett hundratal Malmöföretagare på Slagthuset för att diskutera nyttan med just möten. Vad ska det här frukostmötet leda

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg;

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; beslutade den 27 maj 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 förordningen (2013:284) om bevakning ombord på svenskt

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd; beslutade den 22 juni 2004. Sjöfartsverket föreskriver följande med stöd av 3, 4 och 9 förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna; SFS 2004:639 Utkom från trycket den 30 juni 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Enligt

Läs mer

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01582 SAKEN OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Avfallstaxorna straffar källsorterare

Avfallstaxorna straffar källsorterare Avfallstaxorna straffar källsorterare Vi har oerhört mycket att vinna på att minska mängden avfall och att öka återbruk och återvinning. Värdefulla resurser skulle utnyttjas effektivare, energi sparas,

Läs mer

Minnesord över Sven Vifors.

Minnesord över Sven Vifors. Minnesord över Sven Vifors. Första gången jag lärde känna Sven var 1980 i samband med att Johnson Chemsun byggdes och levererades från Kockums varv i Malmö där Sven var leveransövervakare av fartyget.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 februari 2014 KLAGANDE 1. A A 2. B A 3. C A Högestavägen 32 271 95 Ystad MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer