Innehåll. Verksamhet och omvärld Koncernen i sammandrag 4-5 VD har ordet 6-7 Energi och klimatpolitik 8-9 Detta är Skellefteå Kraft 10-13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Verksamhet och omvärld Koncernen i sammandrag 4-5 VD har ordet 6-7 Energi och klimatpolitik 8-9 Detta är Skellefteå Kraft 10-13"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2008

2

3 Innehåll Verksamhet och omvärld Koncernen i sammandrag 4-5 VD har ordet 6-7 Energi och klimatpolitik 8-9 Detta är Skellefteå Kraft miljö och MEDARBETARE Miljö Medarbetare AFFÄRSOMRÅDEN Elkraft Elnät Värme Fastigheter Kommunikation EKONOMI Ekonomiska diagram 38 Förvaltningsberättelse - koncernöversikt Riskhantering Koncernens resultaträkning 49 Koncernens balansräkning 50 Koncernens kassaflödesanalys 51 Moderföretaget 52 Förändringar i eget kapital 53 Redovisningsprinciper Noter Revisors rapport 71 Resultatbehandling 71 Flerårsöversikt 72 Definitioner 73 Tillbakablick 74 Statistik 75 STYRELSE OCH LEDNING ENERGIBOKSLUT 78 3

4 Koncernen i sammandrag omsättning resultat Räntabilitet MSEK MSEK 800 % Räntabilitet eget kapital Räntabilitet sysselsatt kapital Räntabilitet totalt kapital 4

5 Koncernen i sammandrag Fortsatt hög resultatnivå Trots 2008 års inledning med låga elpriser har god tillgänglighet på koncernens produktionsapparat och prisökningarna under större delen av året gett det bästa resultatet i Skellefteå Krafts historia. Omsättningen ökade från MSEK till MSEK. Ökningen kan till stor del förklaras av högre marknadspriser på el men också av ett mindre kundtillskott. Rörelsens kostnader ökade från MSEK till MSEK, framförallt beroende på högre biobränslepriser och högre kostnader för inköpt kraft. Rörelseresultatet ökade från 602 MSEK till 732 MSEK. Finansnettot försämrades från -95 MSEK till -111 MSEK. Resultatet efter finansnetto blev 622 MSEK mot 507 MSEK för 2007, och är det bästa resultat som har redovisats under Skellefteå Krafts historia. Investeringar i aktier och anläggningar uppgick till 928 MSEK (761) Omsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Resultat efter finansnetto, MSEK Balansomslutning, MSEK Eget kapital, MSEK Investeringar, MSEK Räntabilitet eget kapital, % 16,6 12,8 Räntabilitet totalt kapital, % 9,0 8,2 Räntabilitet sysselsatt kapital, % 10,7 9,8 Rörelsemarginal, % 20,2 19,6 Soliditet, % 44,8 41,7 Antal anställda

6 VD har ordet Skellefteå Krafts utveckling med mycket god lönsamhet fortsätter. Det ekonomiska resultatet blev det bästa hittills och uppgick till 622 miljoner kronor, vilket är 23 % bättre än fjolåret. Omsättningen ökade med 20 % och uppgick till 3,6 miljarder kronor. Investeringarna under året uppgick till 928 miljoner kronor och är de högsta hittills för ett enskilt år om man bortser från de år när större förvärv genomförts. Resultatförbättringen jämfört med föregående år beror framförallt på högre elpriser. Dessutom har resultatet i affärsområde Värme förbättrats betydligt efter att ett antal lönsamhetsförbättrande åtgärder genomförts. Räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgår för 2008 till 10,7 %, vilket väl uppfyller de mål som är uppsatta. Invigning av bioenergikombinatet i Storuman Skellefteå Krafts satsningar på bioenergiområdet har varit omfattande under en rad år. Strategin har varit att utveckla vår verksamhet på kraft- och värmemarknaden med biobränslen som bas. Med tanke på den vikt som EU lägger vid miljöfrågorna, är vi övertygade om att denna strategi kommer att ge en långsiktigt bra ekonomisk utveckling. En viktig del i vår strategi på bioenergiområdet har varit att utveckla konceptet med bioenergikombinat, det vill säga samtidig produktion av el, värme och biopellets. Efter Hedensbyverket har vi nu tagit nästa steg och byggt en anläggning i Storuman. Anläggningen, som invigdes i september av Hans Majestät Konungen, kommer att producera 50 GWh el, 40 GWh värme och cirka ton biopellets per år med hög verkningsgrad. Därmed är vår produktionskapacitet ton biopellets per år. Förvärv av skogsmark Med den utveckling som sker på bioenergiområdet blir bränsle- och råvarufrågorna alltmer viktiga. Vår ambition är här att medverka i den utveckling som krävs för att öka utbudet av biobränslen från skogen. Som en del i utvecklingen på bränslesidan har Skellefteå Kraft förvärvat cirka ha skogsmark från Skellefteå kommun. Elproduktion ett prioriterat område Skellefteå Kraft är en av de större elproducenterna i Sverige med tyngdpunkten på vattenkraftsidan. Strategin att satsa på utbyggnad av elproduktion har gällt under lång tid och visat sig vara mycket framgångsrik. Denna strategi ligger fast med ambitionen att öka vår elproduktionsförmåga långsiktigt med cirka 1 TWh. Utöver möjligen något mindre tillskott på kraftvärmesidan ger vår planerade vindkraftutbyggnad det stora tillskottet. Aktuellt nu är den vindkraftpark på Uljabuouda, sydväst om Arjeplog, som påbörjats och där de första aggregaten monteras sommaren Resterande aggregat monteras 2010 och produktionen uppgår då till cirka 80 GWh. En stor vindkraftutbyggnad planeras därefter på Blaiken, nordväst om Storuman, där produktionsförmågan kan bli cirka 800 GWh. Tillstånd kommer sannolikt under våren En viktig förutsättning för att utbyggnaden ska komma till stånd är dock att elprisutvecklingen ger tillräckligt hög avkastning på investeringarna. Elnäten viktig del i vindkraftutbyggnaden Under de senaste åren har reinvesteringarna i våra elnät varit omfattande. Framförallt är det vädersäkringsaspekterna som är vägledande och som innebär att alltmer kabel både i luft och i mark nyttjas. Den här utvecklingen fortsätter framåt ett antal år. Vindkraftutbyggnaden som planeras inom vårt nätområde är betydande och omfattar både Skellefteå Krafts pla- 6

7 VD har ordet ner och andra aktörer. Den här utvecklingen kommer sannolikt att innebära att vissa större regionnätsutbyggnader ska genomföras för att ansluta vindkraftparkerna. Osäkerheten är dock tämligen stor om och när vindkraftprojekten genomförs. Framtidsutsikter Skellefteå Kraft är ett företag med mycket stabil ekonomi och med ett starkt kassaflöde. Detta skapar goda förutsättningar inför framtiden i en bransch där utveckling och expansion normalt kräver omfattande investeringar. För de närmaste åren ser den ekonomiska utvecklingen fortsatt positiv ut, även om elprisets utveckling i dagsläget är något osäker. Staffan Westlin, vd Skellefteå Kraft AB 7

8 Energi och klimatpolitik Förändringarna inom energibranschen har varit omfattande de senaste 10 åren med avregleringar och skapande av konkurrensmarknader. Allt större uppmärksamhet har riktats mot energimarknadens utveckling ur ett hållbarhetsperspektiv, där klimatfrågorna är särskilt viktiga. Energifrågorna har också högsta prioritet inom EU, vilket bland annat resulterat i att man nyligen presenterat det så kallade energi- och klimatpaketet. Förslaget innehåller nya mål för användning av förnybar energi, hur handelssystemet för utsläpp av växthusgaser ska reformeras och hur EU:s klimatåtagande ska fördelas på de enskilda länderna. I huvudsak föreslår EU-kommissionen att målen för 2020 ska vara att: utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 %. andelen förnybar energi ska öka till 20 %. andelen biodrivmedel inom transportsektorn ska öka till 10 %. energikonsumtionen ska minska med 20 %. Det är i alla avseenden mycket stora utmaningar för EU-länderna. För svensk del innebär förslaget bland annat att andelen förnybar energi ska öka från knappt 40 % idag till 49 % år 2020, vilket innebär att Sveriges åtagande blir större än övriga EU-länders. Handel med utsläppsrätter Handeln med utsläppsrätter inom EU startade redan 1 januari Systemet syftar till att minska utsläppen av koldioxid på ett samhällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt, så att unionens åtagande enligt Kyotoprotokollet kan uppnås. Den första handelsperioden pågick under åren och omfattade framförallt el- och värmeproduktion. Det innebar för Sveriges del att omkring 35 % av växthusgasutsläppen omfattades av utsläppshandeln. Handelssystemet bygger på att medlemsländerna sätter ett tak för de nationella utsläppen och upprättar en fördelningsplan. Det vill säga hur utsläppsrätterna ska fördelas på de anläggningar som omfattas av handelssystemet. Fördelningsplaner och totalt antal utsläppsrätter ska därefter godkännas på EU-nivå. För perioden har regeringen beslutat om en tilldelning på 19,8 miljoner utsläppsrätter. Befintliga anläggningar inom el- och fjärrvärmesektorn fick för perioden ingen tilldelning av utsläppsrätter. Genom handelssystemet bildas ett marknadspris för att släppa ut koldioxid. Prisbildningen bestäms av utbud och efterfrågan. Marknadspriset på utsläppsrätter var under perioden inledningsvis cirka 25 per ton CO 2 för att under slutet av perioden falla till under 1. Anledningen till prisfallet var att de verkliga utsläppen av CO 2 var lägre än tilldelningen. Marknaden hade därmed ett stort överskott av utsläppsrätter. Under 2008 har priset legat på cirka 25 för att mot slutet av året falla till nivån 15 per ton CO 2. Marginalkostnaden i elproduktionssystemet är starkt beroende av priset på utsläppsrätter. Ett pris på 25 per ton CO 2 påverkar elpriset med öre/kwh. Elmarknaden EU:s elmarknadsdirektiv innebär bland annat att EU-ländernas elmarknader stegvis ska öppnas för konkurrens. År 2003 enades EU:s energiministrar om att marknaden skulle öppnas fullt ut 2004 för industrikunder och 2007 för alla privatkunder. Utvecklingen och framför allt konkurrensaspekterna följs nu noga av EU-kommissionen. Den totala efterfrågan på den 8

9 Energi och klimatpolitk nordiska elmarknaden uppgår till cirka 390 TWh. Produktionstillgångarna domineras av vattenkraft som ett normalt vattenår uppgår till 180 TWh. En viktig fördel med utvidgningen till en nordisk elmarknad är att inget enskilt företag får en dominerande ställning, eftersom den största aktören har en marknadsandel som är mindre än 20 %. Genom elbörsen Nord Pool finns en gemensam marknadsplats som kan betraktas som en råkraftmarknad. Utvecklingen av Nord Pool har varit mycket positiv och volymerna av elhandeln har successivt ökat. Under 2008 omsattes 299 TWh på den finansiella marknaden och TWh på den fysiska marknaden. Till skillnad från råkraftmarknaden är elhandeln på slutkundsmarknaden i huvudsak nationell. På den svenska slutkundsmarknaden finns totalt ett 150-tal elhandelsföretag. Vattenfall, Fortum och E.ON Sverige är tre dominerande aktörer som tillsammans har en marknadsandel på 50 %, vilket motsvarar cirka 2,5 miljoner kunder. Fjärrvärmemarknaden Fjärrvärme, som idag är den vanligaste uppvärmningsformen, är mest konkurrenskraftig i områden med tät bebyggelse och nyttjas därför till största delen i flerfamiljshus och lokaler. Höga fasta investeringskostnader i ledningsnät gör fjärrvärmen mindre lönsam i småhusområden. Stigande priser på olja och el har avsevärt förbättrat fjärrvärmens konkurrenskraft och idag är cirka 76 % av flerbostadshusen och 10 % av småhusen uppvärmda med fjärrvärme. De totala fjärrvärmeleveranserna i Sverige uppgick under 2007 till knappt 50 TWh. För närvarande finns drygt 200 värmeproducerande företag i Sverige. I samband med omregleringen av elmarknaden har det skett en viss ägarkoncentration, men det kommunala ägandet dominerar fortfarande inom fjärrvärmebranschen. Med fjärrvärmenäten följer ett värmeunderlag för produktion av kraftvärme, som är det bränsleeffektivaste sättet att producera el. Elproduktionen i befintliga kraftvärmeverk uppgår till cirka 8 TWh, men bedöms kunna byggas ut betydligt i framtiden. Den totala energitillförseln inom fjärrvärmesektorn var drygt 54 TWh år Andelen biobränslen inklusive torv och avfall, har ökat kraftigt på senare tid och uppgick till 69 %. Biobränslemarknaden Bioenergins andelar av den totala energianvändningen i Sverige har genom åren ökat från drygt 10 % under 1980-talet till 19 % år Användningen av biobränslen, inklusive torv och avfall, uppgick 2007 till 120 TWh, varav industrisektorn svarade för närmare 55 TWh. För el- och värmeproduktion i fjärrvärmeverken användes drygt 40 TWh biobränslen. För enskild uppvärmning och som bränsle i främst mindre panncentraler har användningen av förädlade biobränslen ökat betydligt och svarade för knappt 6 TWh eller cirka 1,2 miljoner ton. Anledningen till den ökade användningen är främst biopelletsens relativt höga energidensitet och goda miljöegenskaper vid förbränning. Den ökade användningen av biobränslen har medfört att priserna ökat kraftigt de senaste åren. Den fortsatta utvecklingen beror dels på efterfrågan, dels på utbudet av restprodukter från skogen. Dessutom ökar intresset för biobränslen också i övriga Europa, vilket påverkar prisutvecklingen i Sverige. Naturgasmarknaden I Sverige är naturgas en marginell energibärare och står endast för 2 % av energianvändningen. Inom EU och världen i helhet svarar den för drygt 20 % av energiförsörjningen. Den svenska importen av naturgas sker idag uteslutande från de danska naturgasfälten i Nordsjön och omfattar motsvarande cirka 10 TWh. Naturgasnätet går via Danmark till Malmö och sträcker sig vidare till Göteborg. Naturgas ingår i EU:s strategi för att skapa en inre energimarknad. År 1998 antogs ett naturgasdirektiv, som syftar till att skapa ökad konkurrens på naturgasmarknaderna och ge kunderna möjlighet att på sikt fritt kunna välja gasleverantör. Under senare år har flera studier genomförts när det gäller utbyggnad av naturgasnätet i Europa. För svensk del har nya naturgasledningar från Ryssland via Finland, från Norge och från Danmark diskuterats inom olika företagskonstellationer. Hur utvecklingen på naturgasområdet kommer att bli är svårt att förutse. Med stor sannolikhet kommer naturgasanvändningen att öka på sikt. Den senaste tidens prisuppgång på naturgas och aspekterna på leveranssäkerhet medför dock viss osäkerhet kring naturgasens framtida roll. 9

10 Detta är Skellefteå Kraft Skellefteå Kraft startade redan 1906 när Skellefteå stadsfullmäktige tog beslut om byggande av en vattenkraftstation i Skellefteälven. Striden stod mellan Krångfors och Finnfors. Efter djupa funderationer och diskussioner föll valet på Finnfors och den 27 augusti 1906 gav Skellefteå tingslags häradsrätt staden rätt att anlägga ett kraftverk i Finnforsen. Mycket vatten har runnit genom turbinerna sedan dess och stora investeringar och organisationsförändringar har skett. Skellefteå Kraft är idag en fiktiv koncern bestående av den kommunala förvaltningen Skellefteå Kraftverk och underkoncernen Skellefteå Kraft AB. I koncernen skedde i slutet av 2007 ett antal fusioner, där de helägda dotterbolagen SKK Holding AB, Lycksele Energi AB och Storuman Värme AB absorberats av Skellefteå Kraft AB. Lycksele Elnät AB har absorberats av Skellefteå Kraft Elnät AB. Kvar i underkoncernen efter genomförda fusioner finns moderbolaget Skellefteå Kraft AB med de helägda dotterbolagen Skellefteå Kraft Elnät AB, Skellefteå Kraft Energihandel AB, Skellefteå Kraft Service AB, Greenwind AB och Bisov Energi AB. Koncernens 484 (452) årsanställ- da är samtliga anställda i bolagssfären. En annan förändring som skedde 2007 var att Skellefteå Kraft AB såldes av Skellefteå kommun till dess helägda bolag Skellefteå Stadshus AB. Verksamhet Skellefteå Kraft har utvecklats till att vara den femte största och den största kommunala elproducenten i Sverige med en bred verksamhet inom energiområdet. Ett normalår produceras cirka 3,9 TWh el i hel- och delägda bolag. Produktionen består till 70 % av vattenkraft, 0,1 % vindkraft, 17 % värmekraft och 13 % kärnkraft från delägarskap i Forsmark. Förutom produktion av el omfattar verksamheten distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme i kombination med produktion av biopellets i norra Västerbotten. Lokalt i Skellefteåregionen omfattar verksamheten även infrastruktur för bredband och uthyrning av kontorslokaler i egna fastigheter. Biopellets säljs över hela Sverige med norra Sverige som huvudmarknad. Dessutom sker försäljning av tjänster inom elhandel i form av fysiska och finansiella krafttjänster till andra företag. Styrelse Vd Ekonomi & Administration Stab Bygg & Projekt Personal Elkraft Elnät Värme Fastigheter Kommunikation 10

11 Detta är Skellefteå Kraft Skellefteå Kraft är ett av regionens större företag med verksamhet i ett tiotal kommuner och har över 600 anställda i hel- och delägda bolag. Ett betydande antal arbetstillfällen skapas dessutom i regionen hos entreprenörer och andra leverantörer som därigenom har stor del av sin utkomst från Skellefteå Kraft. Verksamheten bedrivs med fasta driftställen på mer än 30 orter i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. Lönesum mor på närmare 200 MSEK medför betydande skatteintäkter i de kommuner där företaget är verksamt. Ägaren får även en årlig direkt utdelning uppgående till 4 % på det egna kapitalet. För 2008 uppgår utdelningen till 153 MSEK. Affärsidé Vi vill med egna energitillgångar och hög kompetens vara kundernas bästa alternativ genom att erbjuda attraktiva produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser. Med egna produktionsanläggningar kan vi, som ett av få energiföretag i Sverige, på ett trovärdigt sätt vara kundernas bästa alternativ. Detta är en långsiktig strategi bakom uppbyggnaden av Skellefteå Kraft. Hög kompetens är en av de viktigaste byggstenarna för Skellefteå Krafts framtida utveckling. Vi skapar detta genom att målmedvetet satsa på våra medarbetare. Med vår verksamhetsbredd har vi bra förutsättningar att kunna erbjuda våra kunder attraktiva energi- och kommunikationslösningar. Våra grundvärden - pålitlighet, utveckling, medskapande och samverkan - vägleder och styr vårt arbetssätt och vårt förhållande till medarbetare, kunder, ägare och samhället. Vår vilja och förmåga att upprätthålla dem är avgörande för hur vi ska nå våra mål och visioner. Övergripande mål Vi ska vara ett av de ledande energiföretagen i Sverige och uppfattas av kunderna och medarbetarna som det bästa alternativet genom att: Vara ett finansiellt starkt företag med god värdetillväxt. Vara en attraktiv arbetsgivare, leverantör och samarbetspartner. Leda utvecklingen inom flera verksamhetsområden. Erbjuda attraktiva och miljövänliga produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser. Strategi Skellefteå Krafts strategi är att vara ett finansiellt starkt företag med god värdetillväxt genom att: Identifiera och realisera investeringsmöjligheter inom energiproduktion. Dra fördel av koncernens starka regionala förankring i en bransch som allt mer präglas av globalisering. Vara målinriktad och ha ett utvecklande arbetssätt som präglas av ärlighet och hög etik. Skellefteå Krafts strategi är att vara samhällsbyggare genom att: Vara miljömedveten och skapa uthålliga och miljöanpassade energilösningar, där vi bidrar till ett bättre klimat och minskade koldioxidutsläpp. Detta genom utbyggnad av fjärrvärme, vind och vatten samt omställning till biobränslen genom satsning på biopellets och biodrivmedel. Vara en attraktiv arbetsgivare, leverantör och samarbetspartner, där vi framförallt lokalt samverkar med företag och universitet. Skapa samma förutsättningar för människor att bo i glesbygd som i städer genom att tillhandahålla infrastruktur för elektronisk kommunikation till byar och mindre tätorter. Skellefteå Kraft ägs till 100 % av Skellefteå kommun, varför det, utöver att bedriva verksamheten affärsmässigt, också finns ett samhällsnyttigt uppdrag. Skellefteå Kraft bedriver huvuddelen av sin verksamhet i norra Västerbotten. Regionen utgörs till en väsentlig del av glesbygd och samhällen som är i stort behov av industriell utveckling och ökad sysselsättning. Vår strävan är att där det är möjligt utveckla vår verksamhet så att det får positiva effekter för regionen. Regionens utveckling Satsningen på delägarskap avseende etanolutveckling och etanolproduktion i Örnsköldsvik, lokalt investmentbolag för aktivt minoritetsägande i utvecklingsbolag, satsningen på ett bioenergikombinat i Storuman, utbyggnad av etablerade vattenkraftverk och nysatsningar i vindkraftel är några konkreta insatser som är bra för det lokala näringslivet, Skellefteå Kraft samt regionen i stort. Att vi ska verka för regionens utveckling står inskrivet i de övergripande målen för verksamheten. Utöver affärsmässig och företagsekonomisk hänsyn väger vi därför in hur dessa satsningar kan bli så bra som möjligt för regionen. Energi och kommunikation är framtidsbranscher. Skellefteå Krafts investeringar är viktiga inte bara för 11

12 Detta är Skellefteå Kraft lönsamheten på kort och lång sikt, utan även för att göra bolaget attraktivt för framtida arbetskraft. Ungdomar ska förmås satsa på utbildning och en framtid i företaget. Skellefteå Kraft ska vara en arbetsplats där man kan växa. Ett genomsnittligt år ligger Skellefteå Krafts investeringar i spannet MSEK. Under år med stora expansionsinvesteringar kan investeringarna vara så höga som MSEK. Detta innebär att Skellefteå Kraft tillhör de större investerarna i regionen. Behovet av energi kommer med all sannolikhet att fortsätta att öka i samhället. Det är därför viktigt att skapa nya produktionsresurser samtidigt som inverkan på miljön ska begränsas. Vi arbetar ständigt med insatser som bidrar till detta mål. Ett exempel är de satsningar som pågår tillsammans med Boliden på Rönnskärsverken. Här tillvaratas spillvärme direkt till uppvärmning av fastigheter och dessutom omvandlas närmare 50 GWh spillvärme till elenergi, motsvarande 10 medelstora vindkraftverk. Skellefteå Krafts bredbandsinvesteringar medför att Skellefteå kommun får en god grundläggande infrastruktur inför framtiden. Arbetet sker med hjälp av olika tekniker, främst optofiber, och fortskrider med både utbyggnader och förtätningar. Företaget har för avsikt att fortsätta satsningarna inom biobränsleverksamheten. Detta kommer att skapa möjligheter för träindustrin att fortsätta att utvecklas, vilket är betydelsefullt för hela regionen. Just denna förmåga att utveckla Skellefteå Kraft och regionen samtidigt är viktigt för vår framtida tillväxt. Det är också en utmaning som kräver lyhördhet för förändringar och trender inom en rad områden. Skellefteå Kraft är en liten aktör på en global energimarknad. Vi styr inte utvecklingen men kan, inte minst inom bioenergiområdet, visa på en framkomlig väg. Skellefteå Kraft ligger långt före många andra aktörer inom detta område. Vägen till ett uthålligt samhälle är inte rak, men det är vår övertygelse att bioenergi är en viktig milstolpe och för det mobiliserar vi våra krafter. Skellefteå Kraft är, och ska vara, en viktig aktör på den arenan. Styrning och finansiella mål Verksamhetens inriktning och handlingsutrymme styrs ytterst av ägardirektiv, styrelse och moderkoncernens mål (Stadshus AB). Ägarens intentioner utgör grunden till den strategiska inriktning som används som ledstjärna för Skellefteå Krafts verksamhetsplan. Där ingår bland annat affärsidén och företagsfilosofin med de grundvärden före- Skellefteå Kraft koncernen Skellefteå Kraftverk Kraftrörelse (Kommunal förvaltning) Skellefteå Kraft AB Kraft-, värme- och fastighetsrörelse Skellefteå Kraft Elnät AB Elnätrörelse Skellefteå Kraft Energihandel AB Elhandel Skellefteå Kraft Service AB Entreprenad/Torvtäkt Bisov Energi AB Vindkraft Greenwind AB Vindkraft Intressebolag 50 % Skellefteå EnergiUnderhåll HB Underhållsbolag för kraftverk i Skellefteälven, hälftenägare med Vattenfall 28 % Nordsvenska Kraft AB Utvecklingsfrågor 49,5 % Norrlands Etanolkraft AB Ägarbolag SEKAB 25 % Oy Alholmens Kraft AB Kraftvärmeverk i Finland 50 % Ackra Invest AB Investmentbolag 45 % Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Gemensamt företag för driften av vattenregleringarna i Skellefteälven 7,7 % Mellansvensk Kraftgrupp AB Delägare i Forsmark 12

13 Detta är Skellefteå Kraft taget står för och vill verka för gentemot kunder, medarbetare, ägare och samhälle. Dessa gemensamma grundvärden ska genomsyra Skellefteå Krafts arbetssätt för att få en företagskultur som präglas av kraft, trovärdighet, miljöansvar och utveckling. Skellefteå Krafts framgångsrecept genom tiderna har varit ett decentraliserat beslutsfattande och ett entreprenörskap på medarbetarnivå. Det är även fortsatt en bärande tanke. Som stöd finns ett uppbyggt system som både kontrollerar och stödjer. I styrnings- och målarbetet är, förutom jämförelse med föregående års utfall, budgeten ett viktigt instrument för planering och utveckling av olika verksamhetsgrenar. Här ingår verksamhetsplan med finansiella mål, volymmål och personalbehov. Måluppföljning på både bolags- och affärsområdesnivå sker i form av ekonomisk resultatuppföljning, nyckeltal, styrkort och enkätundersökningar. Förutom en preliminär budget till kommunen i september färdigställs företagsbudgeten och en treårsprognos årligen i slutet av november och fastställs av styrelsen i december. Budgeten kompletteras tertialvis med årsprognos för innevarande år både på resultat- och investeringsnivå. För att tillfredsställa olika behov presenteras både budget och budgetuppföljning i form av företags- och affärsområdesbudget. Uppföljning sker månadsvis och är en förutsättning för att kunna styra samtliga affärsområden mot en stabil intjänandenivå. Marknadstillväxt med bibehållen lönsamhet och produktutveckling är prioriterade områden. Kassaflödet är det säkraste sättet att mäta ett företags lönsamhet. Kassaflödet från verksamheten efter det att rörelsens kostnader, räntor och skatter är betalda är det utrymme som finns att nyttja för investeringar, amorteringar och utdelning till ägarna. Uppföljning sker månadsvis. Skellefteå Krafts kassaflöde före nettoupplåning för de senaste fem åren visas i nedanstående tabell. Kassaflöde (MSEK) Kassaflöde från: - löpande verksamhet 1 205,9 362,1 774,3 696,6 645,2 - investeringar -895,1-761,8-734,2-584,6-395,6 Utdelning -153,0-124,0-104,0-85,0-78,0 Kassaflöde före övrig finansiering 157,8-523,7-63,9 27,0 171,6 Räntabilitet Enskilda investeringar inom kraft- och bioenergiproduktionen kan vara betydande, varför relativt hög soliditet är nödvändig. Målet för soliditet är satt till minst 35 %. Soliditetsmålet har uppfyllts under de senaste åren. Expansionsinvesteringar innebär att nya marknader ska utvecklas, nya produkter ska tillverkas eller att kapaciteten för befintlig produktion ska öka. För varje större investering görs dels en kassaflödesanalys, dels en avkastningsvärdering, som innebär att beräknade in- och utbetalningar vid olika tidpunkter görs jämförbara genom ränteberäkning. Investeringar som ger ett positivt nuvärde till nominell kalkylränta större än 8,5 % betraktas som lönsamma. Innan investeringsbeslut tas ska kalkylen kompletteras med en känslighetsanalys. Avkastningsmålet ska uppfyllas för koncernens anläggningar. I de fall där produktivitetsutvecklingen varit mindre gynnsam genomförs översyn av teknik och arbetssätt. Energibranschen är kapitalintensiv och väderberoende, stora resultatvariationer kan därför föreligga mellan åren. Skellefteå Kraft måste ha en finansiell styrka som klarar såväl svängningar i resultatet som erforderlig expansion. Dessutom ska skälig avkastning kunna lämnas till ägaren. Räntabilitet på eget kapital ska inte vara lägre än 10 % och räntabiliteten på sysselsatt kapital är satt till lägst 8 %, sett som ett genomsnitt under en femårsperiod. Skellefteå Kraft har uppnått en stabil intjänandenivå med goda resultat för år 2005 och En rekyl på priset på utsläppsrätter påverkade dock 2007 års utfall negativt. Med god draghjälp av högkonjunkturen, god vattentillgång och utsläppsrätternas inverkan på Nord Pools marginalprissättningsmodell kan år 2008 läggas till historien som Skellefteå Krafts bästa år genom tiderna. 13

14 Miljö FN:s klimatpanel förutspår i sin rapport en fördubbling av världens energianvändning fram till år Fossila bränslen dominerar fortfarande när det gäller att tillgodose Europas energibehov. Samtidigt har EU fastlagt långtgående mål för bland annat minskning av växthusgaser främst koldioxid och ökning av andelen förnybar energi. På det nationella planet arbetar man med regeländringar för att underlätta för bland annat vindkraftsatsningar. På regional nivå har arbetet med vattendirektivet tagit rejäl fart, där klassning och handlingsplaner för våra vatten ska beslutas För Skellefteå Krafts del betyder detta att vi fortsätter att satsa på biobränsleteknik, kraftvärme, vind och vattenkraft. ton 100 VERKSAMHETSAVFALL ton 80 källsortering ton 500 Återvinning metaller Deponi Brännbart avfall Papper Wellpapp Plast Järn Koppar Aluminium Elektronikskrot 14

15 Miljö Förnybar energi Kraftstationer Åman Skellefteå Kraft utökade sitt innehav av vattenkraft genom förvärv av två nya vattenkraftstationer i Åmans vattensystem. Vindkraft Förutsättningarna för uppförande av vindkraftparken i Uljabuouda är nu klara. Ansökningshandlingarna för vindkraftparken Blaiken, vilken kommer att bli Skellefteå Krafts största vindpark hittills, är inlämnade för prövning. Vattendirektiv: Utformningen av kommande handlingsplaner kan komma att påverka vår vattenkraftproduktion. Vi deltar i vattenråd för att lämna synpunkter på utformningen av handlingsplaner och åtgärdsprogram för vattenförekomster inom Skellefteå Krafts verksamhetsområde. Omprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn inleds och omfattar produktion av kraftvärme, biopellets, fjärrvärme samt lagring och transport av biobränslen. Minskade utsläpp av växthusgaser Småskalig kraftvärme Skellefteå Kraft börjar undersöka möjligheten att nyttja befintliga närvärmeanläggningar för småskalig kraftvärmeproduktion. Genom att utveckla våra egna biobränsleeldade anläggningar för förbättrad energiproduktion bidrar vi till EU:s klimatmål. Giftfri miljö Arbetet med att minska antalet kemikalier fortsatte under 2008 och inom produktgrupperna lokalvård och hygien har antalet produkter minskat med 64 %. Vi fortsätter med översyn av avfettningsmedel och underhållskemikalier. Miljöenhetens fokusområden för 2009 Riskhantering: Arbetet fortsätter och ett nytt riskanalysverktyg har införts. Detta ger en tydligare överblick vid utvärdering och uppföljning av verksamhetens miljö- och arbetsmiljörisker. Anläggning Biobränsle Produktion Produktion Flygaska NO x mg/mj Skogsbränsle och torv Fjärrvärme MWh El MWh Ton våt vikt Tillförd energi MWh tillförd energi Hedensbyn kraftvärmeverk Lycksele kraftvärmeverk Malå kraftvärmeverk Summa ,2 73,3 79,9 90,6 77,2 79,5 15

16 Miljö Vår miljöpåverkan Våra verksamheter påverkar omgivningen genom: Utsläpp av stoft, kväveoxid och koldioxid till luft. Kemikalieanvändning exempelvis drivmedel, eldningsolja och smörjmedel. Buller, bland annat via transporter och hantering av råvaror och produkter. Avfall i form av källsorterat material, aska och övrigt avfall till deponi. Vattenanvändning. Tillståndspliktiga verksamheter Koncernen bedriver 11 tillståndspliktiga och 31 anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Sju av de tillståndspliktiga verksamheterna är anläggningar för produktion av fjärrvärme och el. Två vattendomar avser fjärrkyla och nyttjande av älvvatten, tre tillstånd gäller torvbrytning. Av de 31 anmälningspliktiga verksamheterna avser 26 biobränslebaserad produktion för fjärrvärme, tre avser mellanlagring, en omlastning av biobränsle och en anläggning för fjärrkyla. Miljöincidenter 2008 Oljeläckage vattenkraft Under året har två incidenter inträffat, det ena i samband med reparation av löphjul i Selsfors och det andra orsakades av ett läckage i trottelautomatiken i Rebnis. Vid båda tillfällena samlades all olja upp inne i stationen. Under sanering säkrades utloppen med läns. Ingen miljöpåverkan kunde konstateras. Klagomål 2008 Under året genomfördes en undersökning bland närboende för att utreda hur de närboende upplever verksamheten i bioenergikombinatet i Hedensbyn. Synpunkter gällande upplevda störningar har inkommit dels via nämnda undersökning, men även vid andra tider under året. Klagomål avser buller och damning av spån. 16

17 Miljö MILJÖPOLICY Skellefteå Krafts ambition är att verksamhetens konkurrenskraft ska utvecklas samtidigt som vi ska värna om miljön. Vi ska vara ett ledande företag i utveckling och introduktion av förnybar energi där vårt miljöansvar ska synas genom vårt arbete med miljöförbättringar. Vi tar hänsyn till vår miljöpåverkan i ett lokalt såväl som globalt perspektiv. Vi hushåller med naturresurser, väljer produkter och metoder som ger förutsättningar för en uthållig resursanvändning. Vi arbetar med teknik- och kompetensutveckling för att ständigt förbättra vår miljöprestanda. Vi sätter mål för miljöarbetet i vår verksamhet, följer upp och redovisar resultatet, där lagar och andra krav utgör en miniminivå. Vi strävar efter att förebygga miljöolyckor genom att genomföra riskanalyser och upprätta beredskapsplaner samt en effektiv och säker hantering av miljöfarliga produkter och farligt avfall. Skellefteå Krafts miljömål för perioden Bidra i omställningen till långsiktigt hållbara energisystem. Genomförd miljöcertifiering enligt ISO av all operativ verksamhet inom Skellefteå Kraft. Strukturera och styra flödet av kemikalier samt minska antalet kemiska produkter i verksamheten. Utveckla metoder för riskhantering avseende yttre miljö. 17

18 Medarbetare Medarbetare Skellefteå Kraft en bra arbetsplats. Den strategiska omställningen av Skellefteå Kraft pågår. Under 2008 har arbetet fokuserats på affärsområdenas affärsutveckling. Som ett led i arbetet med koncernens strategiska agenda ingår också en översyn av de centrala stabernas uppdrag. Personalenheten har under 2008 påbörjat det arbetet. Målet med översynen är att utveckla en effektiv och strategisk personalfunktion. NYCKELTAL Sjukfrånvaro, % 2,9 2,4 varav sjukdagar pga arbetsskada Personalomsättning, % 4,3 4,4 Genomsnittsålder Antal anställda varav kvinnor varav män Genomsnittlig anställningstid, år Föräldraledighet, % 1,5 1,3 Utbildningsdagar/anställd 4,0 4,0 åldersfördelning % Kvinnor Män ANTAL ANSTÄLLDA Stab 8 6 Personal 7 7 Administration Elkraft Elnät Kommunikation Värme Fastigheter Bygg & Projekt Utbetalda löner, MSEK Till styrelse och vd 3,0 2,9 Till övriga anställda 188,7 175,1 191,7 178,0 Arbetsgivaravgifter inkl. AMF 60,4 56,9 Summa 252,1 234,9 18

19 Medarbetare Företagskultur Skellefteå Krafts värderingar är pålitlighet, utveckling, medskapande och samarbete. Värderingar som bland annat är centrala i arbetet för stärka vår ställning som attraktiv arbetsgivare. Skellefteå Kraft skapar affärsmässig samhällsnytta. Att finnas mitt i den pågående energi- och miljöomställningen är något som attraherar och sporrar både befintliga och nya medarbetare. Ett praktiskt exempel på företagskulturbygge är den företagsdag som genomfördes februari Syftet var att utveckla kunskap och kontakter om företaget och mellan anställda. Attraktiv arbetsgivare rekrytering Rekrytering är ett prioriterat och strategiskt område för företaget. Att bibehålla och stärka kompetens är en central framtidsfråga för Skellefteå Kraft. Vårt arbetsgivarvarumärke byggs genom en aktiv personalpolitik baserad på vår Företagsfilosofi. Att kunna påverka och känna sig delaktig i ett sammanhang, friskvård och hälsoarbete är andra viktiga faktorer. Att Skellefteå Kraft är ett attraktivt företag tydliggörs av att företaget trots en het arbetsmarknad lyckats med en omfattande nyrekrytering i enlighet med våra tillväxtmål. Under perioden fram till 2015 kommer många medarbetare att gå i pension och parallellt planeras för stora investeringar. Denna tillväxt innebär en fortsatt betydande nyrekrytering. Skellefteå Kraft arbetar på olika sätt för att lägga en stabil grund för framtida rekryteringar. Förutom arbetet med arbetsgivarvarumärket är skolorna ett prioriterat område. Vi har under året utvecklat vårt skolprogram både nationellt och regionalt och kommunalt. Vi är engagerade i Svensk Energis branscharbete. Vi är också aktiva i styrgruppen för KY-utbildningarna distributionselektriker i Jokkmokk och processtekniker i Storuman. Tillsammans med kraftindustrin medverkar vi även i etablerandet av en 3-årig högskoleingenjörsutbildning inom området elkraft, med Umeå Universitet och Luleå Tekniska Universitet som huvudmän. Lokalt medverkar vi i nätverk och andra grupper för utveckling av intresset för ungdomar att studera teknik och energi. Vi finansierar även en professur vid Luleå Tekniska Universitet filial i Skellefteå inom området Elkvalitet. Vi har blivit fler Den omfattande nyrekryteringen under året har inneburit att vi 2008 tillsvidareanställt 37 nya medarbetare (67). Av dessa var 10 kvinnor och 27 män. Medelålder 40 år. Av de som anställdes under 2008 har cirka 45 % högskoleutbildning. Kompetensutveckling Skellefteå Kraft avsätter varje år betydande resurser för att utveckla medarbetarnas kompetens. Främst handlar det om att öka yrkes- och verksamhetskompetens och att ge medarbetare möjligheter att avancera till mer kvalificerade befattningar. Förutom utbildningar handlar kompetensutveckling också om den höjning av kunnande som följer av ökat ansvar, ny teknik och förändrade arbetsuppgifter. Det krävs yrkes- och verksamhetskompetens men även medarbetarkompetens, det vill säga social förmåga, förmåga att skapa och bibehålla relationer samt vara värderingsbärare. Genom ett strukturerat ledarutvecklingsprogram byggt på vår värderingsgrund utvecklar vi företagets ledarskap med ledare som har som uppdrag att skapa bra förutsättningar för medarbetarutveckling. Arbetsmiljö och hälsa Skellefteå Kraft strävar efter att skapa en stimulerande och säker arbetsmiljö. Våra positiva sjukfrånvaro- och arbetsskadesiffror de senaste tre åren ( ) håller i sig även för Vårt arbetsmiljöarbete har präglats av en företagskultur som genom åren lyft fram vikten av god arbetsmiljö och pekat på kopplingen mellan bra resultat och medarbetare som trivs, mår bra och utvecklas. Sjukfrånvaron för 2008 uppgick till 2,9 %. Under 2008 har i princip varje arbetsplats bearbetat resultatet av 2007 års medarbetarundersökning. Hösten 2009 genomförs en ny medarbetarundersökning. Målet är att öka vårt nöjdmedarbetarindex med cirka 10 % från 58 till 64. En översyn av krisledningsfunktionen har påbörjats. Under hösten 2008 beslutades att påbörja arbetet med att arbetsmiljöcertifiera företaget. 19

20 Elkraft Elkraft Ett ovanligt år med mycket starkt resultat. Affärsområde Elkraft ansvarar för Skellefteå Krafts produktion, handel och försäljning av el och tillhörande tjänster. Produktionen av vattenkraft sker främst i Skellefteälven, men även i Piteälven, Indalsälven och Umeälven samt i några mindre vattendrag. Den totala generatoreffekten är 680 MW och normalårsproduktionen är GWh. Skellefteå Krafts andelar i Forsmarks kärnkraftverk och i Alholmens värmekraftverk i Jakobstad, Finland, motsvarar 62 MW och 500 GWh respektive cirka 70 MW och 500 GWh. Produktionskapaciteten i kraftvärmeverk i Sverige baserade på biobränslen är 58,5 MW och 230 GWh. Vindkraftbaserad elproduktion uppgår till cirka 3 GWh. Vi bedriver kontinuerligt elhandel genom elbörsen Nord Pool. Elhandeln avser såväl fysiska inköp som inköp av finansiella elterminer i syfte att prissäkra leveranser i framtiden. Våra kunder är privathushåll, industrier, organisationer och förvaltningar. ELKRAFT Kraftförsäljning GWh Elproduktion GWh Antal årsanställda antal kunder RESULTATREDOVISNING MSEK MSEK Intäkter 2 656, ,7 Kostnader , ,9 Avskrivningar enligt plan -67,6-71,4 Resultat efter avskrivningar 724,1 535,4 Årets investeringar 156,7 139,1 Totala tillgångar 4 356, ,4 Omsättning/anställd 35,89 32,29 Rörelsemarginal, % 27,3 24,7 Räntabilitet totalt kapital, % 17,3 13,

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 15 september 2014 Delårsrapport Q2 2014 2014-01-01 2014-06-30 Nettoomsättning 121 124 tkr (120 650) Rörelseresultat 22 489 tkr (9 944) Resultat efter skatt 16 851

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 24 maj 2013 Delårsrapport Q1 2013 2013-01-01 2013-03-31 Nettoomsättning 75 187 tkr (69 174) Rörelseresultat 17 231 tkr (19 657) Resultat efter skatt 17 451 tkr *

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2013-06-30 Omsättningen har ökat i och med försäljningen av aktierna i intressebolagskoncernen TVKF 1 AB som istället ersatts av direkt ägda hel- och delägda vindkraftverk.

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord torsdagen den 15 maj 2014 Delårsrapport Q1 2014 2014-01-01 2014-03-31 Nettoomsättning 70 803 tkr (75 187) Rörelseresultat 20 469 tkr (16 280) Resultat efter skatt 15 771 tkr

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

Delårsrapport JANUARI - APRIL 2015

Delårsrapport JANUARI - APRIL 2015 Delårsrapport JANUARI - APRIL 2015 SKELLEFTEÅ KRAFT Delårsrapport 1 januari 30 april 2015 KONCERNEN I SAMMANDRAG Nettoomsättning 1 411 (1 499) mnkr Rörelseresultat 247 (257) mnkr Rörelsemarginal 12,8 %

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Tertialrapport 1 2010 Dala Energi AB (publ)

Tertialrapport 1 2010 Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredag den 18 juni 2010. Tertialrapport 1 2010 Tertial 1, 2010-01-01 2010-04-30 Detta är Dala Energis första tertialrapport och därför finns ingen jämförelse för samma period

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

SKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport 1 januari - 31augusti 2014 KONCERNEN I SAMMANDRAG

SKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport 1 januari - 31augusti 2014 KONCERNEN I SAMMANDRAG DELÅRSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2014 SKELLEFTEÅ KRAFT Delårsrapport 1 januari - 31augusti 2014 KONCERNEN I SAMMANDRAG Nettoomsättning 2 458 (2 789) MSEK Rörelseresultat 315 (424) MSEK Rörelsemarginal 5,5

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Delårsrapport för perioden Januari - April (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen uppgick till 46 816 tkr (38 123 tkr ) en ökning med 23% jämfört med motsvarande

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 14 september 2015 Delårsrapport Q2 2015 2015-01-01 2015-06-30 Nettoomsättning 124 555 tkr (121 124) Rörelseresultat 17 420 tkr (22 489) Resultat efter skatt 16 546

Läs mer

Delårsrapport januari augusti 2013

Delårsrapport januari augusti 2013 2000 2011 1925 1946 2009 1968 1921 2003 1959 1939 1990 2006 2005 1985 2010 2008 1971 2004 1915 1953 1996 1964 2006 2010 2001 2007 Delårsrapport januari augusti 2013 Tekniska Verken-koncernen FORTSATT STABIL

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

SKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport 1 januari-31augusti 2013 KONCERNEN I SAMMANDRAG

SKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport 1 januari-31augusti 2013 KONCERNEN I SAMMANDRAG DELÅRSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2013 SKELLEFTEÅ KRAFT Delårsrapport 1 januari-31augusti 2013 KONCERNEN I SAMMANDRAG Nettoomsättning 2 789 (2 907) MSEK Rörelseresultat 403 (412) MSEK Rörelsemarginal 14,6

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2017

Verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsplan 2015 2017 Budget 2015 Innehållsförteckning sid Verksamhetsstyrning 3 Vision för Arvika kommun 4 Om verksamheten 5 Medborgare/brukare/kunder 6 Förnyelse/tillväxt/utveckling 7 Ekonomi 8 Budget

Läs mer

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen av miljöstörande

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder, telefon: 070 220 89

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen av miljöstörande

Läs mer

Styrelsen föreslår att genom fondemission 2:1 öka bolagets aktiekapital från 4.320.000 kr till 12.960.00 kr genom utgivande av 4.320.000 nya aktier.

Styrelsen föreslår att genom fondemission 2:1 öka bolagets aktiekapital från 4.320.000 kr till 12.960.00 kr genom utgivande av 4.320.000 nya aktier. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2003 (15/3 2004) (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Omsättningen uppgår till 127 027 tkr (96 868 tkr) en ökning med 31 % jämfört med föregående år. Resultat

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2015

Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport januari juni 2015 Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster och ser

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Den finansiella elmarknadens betydelse för riskhantering

Den finansiella elmarknadens betydelse för riskhantering Den finansiella elmarknadens betydelse för riskhantering 22 April 2008 Per Rosenqvist, Vd Statkraft Financial Energy AB www.statkraft.com AGENDA 2008-04-22 Kort om Statkrafts verksamhet Prissäkring av

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Kvartalsrapport Q3 2010 Dala Energi AB (publ)

Kvartalsrapport Q3 2010 Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord den 26 november 2010. Kvartalsrapport Q3 2010 Kvartal 3, 2010-01-01 2010-09-30 Dala Energi AB har nyligen övergått till att upprätta kvartalsrapporter varför historisk jämförelse

Läs mer

Trelleborgs Energiförsäljning AB

Trelleborgs Energiförsäljning AB Trelleborgs Energiförsäljning AB Rapport till lekmannarevisorerna Granskning av ändamålsenlighet 15 december 2010 Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Sammanfattning och kommentarer Bolagets övergripande målsättning

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering.

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Bokslut 2009 Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Inom ramen för affärsidén

Läs mer

Fortsat satsning i vedvarende energi

Fortsat satsning i vedvarende energi Fortsat satsning i vedvarende energi Hans von Uthmann vvd, Vattenfall AB Chef Vattenfall Norden 6 oktober 2006 Stark position i norra och centrala Europa Danmark 6 TWh elproduktion 6 TWh värmeproduktion

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 mars 2015 Bokslutskommuniké 2014 20140101 20141231 Nettoomsättning 238 030 tkr (236 111) Rörelseresultat 44 259 tkr (33 504) Resultat efter skatt 27 974 tkr (19

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Reko-redovisning 2010 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2010 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2010 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats med fjärrvärmen Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL Pressinformation den 14 augusti Poolia AB Vid extra bolagsstämma efter periodens slut fattades beslut om inlösen av aktier. Därmed överförs 137,0 MSEK till

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8)

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) VÅR VERKSAMHET I KORTHET Hållbarhet och framtidens energisystem är viktiga för alla beslut och för vårt agerande inom Växjö Energi. Som leverantör av värme, kyla,

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL Pressinformation den 8 maj Poolia Professionals Under första kvartalet har ett förvärv av rekryteringsbolaget Nilesco Search stärkt vårt fokus på kvalificerade

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso,

Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, 2010 Bokslut Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Inom ramen för affärsidén

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen!

Informationsmöte. Välkommen! Informationsmöte Portalen Välkommen! 2011-12-08 Dagordning HEMAB allmänt Kundforum Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Era frågor Övrigt Lunch VINDKRAFT AKTUELLT Härnösand energi & miljö AB (HEMAB)

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan - Mars 2007 (jämfört med första kvartalet 2006) Nettoomsättningen ökade med 90% till 27,0 MSEK (14,2) Rörelseresultatet ökade

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002 Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september Resultatet efter finansiella poster blev 256 (411) I föregående års resultat ingick reavinster från avyttring av affärsområde Handel med 170

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014 Välkomna till Falkenberg Energis Reko fjärrvärmeträff 2014 Dagens agenda: 15.00 Välkommen Bo Anders Antonsson, Administrativ Chef 15.20 Presentation av fjärrvärme och prisändring Eva Hammar Orava, Driftingenjör

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Förseningar i flera projekt påverkar försäljningen temporärt.

Förseningar i flera projekt påverkar försäljningen temporärt. Hexatronic Scandinavia AB (publ) KVARTALSRAPPORT 1 perioden 1 september 2009 till 30 november 2009 Förseningar i flera projekt påverkar försäljningen temporärt. Fortsatt bra och stabil orderingång. Ett

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer