Blomskog 121:1, Årjängs kommun, Värmlands län

Transkript

1 Blomskog 121:1, Årjängs kommun, Värmlands län Förundersökning av fyndplats för 22 vävtyngder av täljsten Annika Östlund Kulturlandskapet rapporter 2014:4

2

3 Blomskog 121:1 Årjängs kommun, Värmlands län Förundersökning av fyndplats för 22 vävtyngder av täljsten Annika Östlund

4 Administrativa uppgifter Fastighet: Ekenäs 1:167, Blomskog socken, Årjängs kommun, Värmlands län Länsstyrelsebeslut dnr: Beställare: Ingrid Wold-Olsen Fältarbetstid: Projektnummer: 1354 Projektansvarig: Annika Östlund Fältansvarig: Annika Östlund Övrig personal: Stig Swedberg För personalens meriter hänvisas till Kulturlandskapets hemsida. Underkonsulter: Blomskogs Grävtjänst, Vedlab, CEDAD Undersökningsområdets storlek: 79 m² Belägenhet i SWEREF 99 TM: Norr m, Öst m Höjd över havet: meter Arkiv: Kulturlandskapet Digitalt dokumentationsmaterial: Mätfiler, fotografier, beskrivningar. Fynd: Har ej omhändertagits. Rapport godkänd av länsstyrelsen: Blomskog 121:1, Årjängs kommun, Värmlands län Förundersökning av fyndplats för 22 vävtyngder av täljsten Kulturlandskapet rapporter 2014:4 Kulturlandskapet 2014 Författare: Annika Östlund Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen. Omslagsbild: Fotografi taget från området med odlingssten strax väster om undersökningsområdet. Foto mot öster. Baksida: Arbetsbild. Grävmaskinisten håller på att ta upp schakt 4. Foto mot norr. Orienteringskarta: Framställd av Kulturlandskapet med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Värmland. Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren. Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Kulturlandskapet. Redigering och layout: Ingemar Bengtsson Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund Sökord: Grav, röse, stensättning, odlingsröse, grop, historiska kartor Rio Kulturlandskapet Ekelidsvägen FJÄLLBACKA kontakt@kulturland.se

5 Innehåll Sammanfattning 5 Syfte 7 Undersökningsområdet 7 Tidigare undersökningar 9 Metod 10 Förmedling 10 Undersökningsresultat 10 Fynd 10 Anläggningar 10 Analysresultat 10 Tolkning 10 Utvärdering av undersökningsplanen 12 Källor 13 Bilagor Schakt 2. Anläggning 3. Vedartsanalys (Vedlab)

6

7 Blomskog 121:1 Årjängs kommun, Värmlands län Förundersökning av fyndplats för 22 vävtyngder av täljsten Sammanfattning Rio Kulturlandskapet fick i uppdrag att utföra en förundersökning av fornlämningen Blomskog 121:1. Fornlämningen utgörs av en fyndplats för 22 stycken vävtyngder av täljsten. Undersökningen föranleddes av att en avloppsanläggning planeras anläggas på fastigheten Ekenäs 1:167. Förundersökningen omfattade två ytor på cirka 35 m² respektive 50 m², och cirka 40 meter avlopp. Förundersökningen utfördes genom maskinschaktning. Samtliga schakt uppvisade en snarlik stratigrafi med ett förhållandevis tunt matjordslager och sparsamt med recenta fynd. Inga förhistoriska fynd framkom. Undergrunden bestod av röd grusig-stenig sand med inslag av silt. I schakt 2 framkom en svårtolkad anläggning, vilken avtecknade sig som en större grop med avvikande fyllning. Anläggningen som delundersöktes tycktes ha någon slags stenskoning i botten. Prov togs för vedarts- och 14 C-analys. Kolprovet innehöll gran och salix, och kol från salix daterades till e Kr. Det är möjligt att bebyggelsen i Rösstegen etablerats vid denna tid. Det är tänkbart att anläggningen har varit något slags stenskott vattenhål eller förrådsgrop/avfallsgrop. Varken fynd, kulturlager eller anläggningar av förhistorisk karaktär framkom vid undersökningen. Resultaten från undersökningen motsäger dock inte att fornlämningen Blomskog 121:1 kan utgöras av en förhistorisk boplats snarare än en fyndplats. Schaktning skedde som närmast cirka 10 meter från den inprickade platsen i en svag sluttning nedanför en mindre platå, och bedömningen görs att platån snarare än sluttningen utgör det eventuella boplatsläget. För fornlämningar gäller att de förutom själva lämningen även omges av ett så kallat fornlämningsområde. Fornlämningsområdet utgörs av ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Kulturmiljölagen och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i fornlämningar lämnas till länsstyrelsen. Illustration 1 (vänster). Kartan visar läget för Blomskog 121:1 inom förundersökningsområdet. Av kartan framgår också fornlämningar nämnda i texten. Källa: Lantmäteriet. 5

8 Illustration 2. Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan från slutet av 1800-talet, med förundersökningsområdet markerat. Rikets allmänna kartverks arkiv odaterad. Källa Lantmäteriet.

9 Syfte Rio Kulturlandskapet har fått i uppdrag att utföra en förundersökning (FU) av fornlämningen Blomskog 121:1, en fyndplats, illustration 1, 3 och 6. Undersökningen föranleddes av att en avloppsanläggning planeras anläggas på fastigheten Ekenäs 1:167. Fornlämningen utgörs av en fyndplats för 22 stycken vävtyngder av täljsten. De hittades cirka 1 fot under marken på en liten förhöjning tillsammans med en mängd små flata brända stenar. Jorden var svart, FMIS. Länsstyrelsen bedömde att detta kunde utgöra rester av en förhistorisk boplats, och då avloppsanläggningen planeras att anläggas inom fornlämningsområdet bedömdes därför att en FU krävdes för att avgöra i vilken mån arbetena påverkar fornlämningen. Undersökningen skulle också visa på behovet av särskild undersökning och utgöra underlag för länsstyrelsens tillståndsprövning. Undersökningsområdet Kulturlandskapet kring sjön Lelång har en lång historia. Det är tydligt att det inledningsvis varit markerna längs sjöarnas östra sidor, samt senare under metalltid/järnålder ett område centralt i socknen (kring Blomskog/V Trättelanda till Källtegen/Breviken), som varit de områden som dragit till sig bebyggelse. Gravarna utgör ofta synliga spår efter människorna som bott här. I Blomskog socken finns tre hällkistor, av vilka en, Blomskog 26, har undersökts (se nedan Tidigare undersökningar). Hällkistor brukar dateras till senneolitikum. Vidare finns en hel del rösen och ett stort antal stensättningar, vilka bör dateras till metalltid. Flera av rösena ligger längs Lelångens östra strand, men stensättningar finns spridda i hela socknen. De fåtaliga högarna och gravfälten ligger generellt mer centralt i socknen. Gravfälten består till stor del av stensättningar. I socknen finns tio boplatser registrerade; några av dessa längs med Lelångens strand, några mer centralt. Ett antal fyndplatser finns också, även dessa främst längs med den östra sidan av Lelång och nedre Blomsjön. Fynd har gjorts av olika typer av stenyxor vilket brukar förknippas med röjning. Yxor av flinta bör höra till neolitikum, medan bergartsyxor har använts under en stor del av förhistorien. Ett antal flathuggna redskap i form av spetsar bör dateras till senneolitikum/bronsålder. Fyndet av en malsten och en härd (Blomskog 239) kanske hör till samma typ av lösfynd som den här aktuella fornlämningen, med fynd av vävtyngder, det vill säga snarare lämningar efter en boplats. Ett antal fångstgropar finns i de norra och östra delarna av socknen. Endast få lämningar efter kolning och tjärframställning finns registrerade. By-/gårdstomter tycks märkligt nog finnas bara i norra halvan och socknen, flera av dem jämt utspridda längs Nedre Blomsjöns båda stränder. Från förhistorisk tid till historisk är det alltså tydligt att befolkningsökningen gör att även den mindre attraktiva västra stranden befolkas. Den ovanstående genomgången är endast ett begränsat urval fornlämningar i socknen. För sammanfattningar av olika aspekter av kulturmiljön i Blomskog socken, se till exempel Andersson 1994, Heimann 1998a och b, Olsson 2002, Olsson Vid Blomma och Gyltenäs finns ett område utpekat som riksintresse för kulturmiljövården, 1765K42 Blomma Gyltenäs, Länsstyrelsen Samma område är även upptaget som nummer 320 i Värmlands läns kulturmiljöprogram; Vid Blomma - Gyltenäs ligger en koncentration av lämningar med en handfull hällkistor, flera rösen och stensättningar samt en domarring, Länsstyrelsen Värmlands län Nummer 317 utgörs av kulturlandskapet kring Breviken Källtegen med gravfält och fornborg, nummer 318 består av Blomskogs kyrka, och nummer 319 är Fölsbyn, en fornborg och ett gravröse, Länsstyrelsen Värmlands län På ekonomiska kartan från 1964 heter den nu aktuella fastigheten Östanås, Rikets allmänna kartverks arkiv Av Häradsekonomiska kartan framgår att Östanås bör ha varit en av åtta gårdar inom byn Rösstegen, Rikets allmänna kartverks arkiv odaterad. Av denna karta framgår också att de nu öppna markerna väster om huset (nu vall) inte var uppodlade vid denna tid 7

10 Illustration 3. Av kartan framgår läget för fyndplatsen Blomskog 121:1 samt planerad placering av avloppsanläggningen och justerat läge för avloppsledningen från huset. Läget för schakten samt anläggning 1 (Blomskog 251) framgår också.

11 Blomskog 8 och 14:3, och längst ut på Ekenäs södra udde finns ytterligare en stensättning, Blomskog 1. Centralt i byn finns ett registrerat röjningsröseområde med ett 10-tal rösen, Blomskog 33. Söder om byn finns ytterligare ett röjningsröseområde registrerat, Blomskog 10, detta med ett 20-tal rösen. Flera av dessa påminner dock starkt om gravar, och även röjningsrösena har en ålderdomlig prägel, FMIS. Mitt på Ekenäs finns en fyndplats registerad, Blomskog 120, illustration 1. Här tas ett antal fynd upp som är hittade på olika ställen. En tunnbladig flintyxa, slipad över hela ytan, har troligen upphittats där punkten är placerad. Dessutom finns uppgifter om ytterligare lösfynd. I Ekenäs (oklart exakt var) är även funnet en pilspets av järn, samt en tväryxa av sten, grovt tillhuggen med slipad egg. Ett keramikkärl från stenåldern har hittas i Granbo (oklart var), en stenyxa är funnen på ägorna till 1:21 (i Rösstegen), och ytterligare en stenyxa har hittats på ägorna till Mellanås (Rösstegen). Illustration 4. Bilden visar anläggning 1 i schakt 2. Tumstocken är utfälld till en meter. Av bilden framgår även det tunna matjordslagret samt den grusiga undergrunden. Foto mot söder. (troligen perioden ), illustration 2. En remsa obrukad mark inom denna yta består av tätt liggande odlingsrösen. Ytan syns tydligt på en modern karta, se till exempel illustration 1 och 7 samt omslagsbilden. Kan detta indikera att detta område varit så stenigt att det tagits upp för odling endast sent? Av en storskifteskarta från 1779 och en lagaskifteskarta från 1859 att döma tillkommer gården Östanås någon gång efter 1859, Lantmäteristyrelsens arkiv 1779, Lantmäterimyndigheternas arkiv Har byn Rösstegen fått sitt namn efter de gravrösen som finns i anslutning till byn? Eller är det snarare stenen och odlingsrösena som gett upphov till namnet? Söder om byn finns sex gravrösen, Blomskog 9, 13, 14:1-2 samt 32, och norr om byn ytterligare ett, Blomskog 34, illustration 1. Söder om byn finns även två stensättningar, Tidigare undersökningar Inga arkeologiska undersökningar har tidigare gjorts i anslutning till fornlämningen Blomskog 121:1. Däremot har ett antal undersökningar gjorts i Blomskog socken. I Blommaprojektet ett samarbete mellan Blomskogs hembygdsförening, Värmlands museum och Högskolan i Karlstad har tre fornlämningar undersökts. Dessa är Blomskog 26, en hällkista som undersöktes 1991 och 1992, Heimann 1998a; Blomskog 139, en boplats undersökt 1992, Heimann 1998b; samt Blomskog 35, en bebyggelselämning som undersöktes 1993, Andersson Den senare, vilken daterats till 1200-talet e Kr, kompletterar bilden av områdets historia. Det kan röra sig om resterna efter en gård som lagts öde, eller en raststuga för de som gått pilgrimsleden, vilket traditionen gör gällande, Andersson Vidare har Värmlands Museum utfört en schaktkontroll i Källtegen, denna berörde Blomskog 164, en gårdstomt, Olsson Under 2004 utförde Värmlands Museum en arkeologisk utredning mellan Blomma och Uddarna, Wallbom Resultaten från denna ledde till en särskild undersökning av två platser, Olsson

12 Metod Förundersökningen omfattade två ytor på cirka 35 m² respektive 50 m², och cirka 40 meter avlopp. Förundersökningen utfördes genom maskinschaktning. Inom de två ytorna för själva avloppsanläggningen togs vardera ett större schakt upp, schakt 1 och 2, illustration 3. Att ta upp större sammanhängande ytor ger bättre kvalitet vid undersökningen och leder till bättre och säkrare bedömningar av eventuellt framkomna anläggningar. Längs med den planerade avloppsledningen togs tre smala schakt upp, schakt 3-5. Metalldetektor användes inte vid undersökningen, då det inte bedömdes som meningsfullt eller motiverat. Ingenting framkom heller som motiverade att ytterligare ytor togs upp. Grävenheter och anläggningar beskrevs, fotograferades och mättes in med RTK-GPS. Primärdokumentationen gjordes digitalt. Detta innebär att digitalkamera och handdatorer använts för fältdokumentation. Prover har tagits ur lämpliga kontexter för vedartsanalys och 14 C-datering. Att 14 C-datera kan vara ett kraftfullt stöd till tolkningen av en fornlämning. Proverna har analyserats avseende vedart vid Vedlab, Glava, och 14 C-daterats vid CEDAD, Italien. Förmedling Inga särskilda förmedlingsinsatser har gjorts. Rapporten kommer att finnas tillgänglig på Kulturlandskapets hemsida. Undersökningsresultat Efter samtal med beställaren justerades FUområdet något, på så vis att schaktet för avloppsledningen från huset och västerut drogs cirka 6 meter längre åt norr än vad som angavs i förfrågningsunderlaget. Detta innebar också att FU-området kom att hamna längre från fornlämningen Blomskog 121:1, illustration 3. Samtliga schakt uppvisade en snarlik stratigrafi med ett förhållandevis tunt matjordslager (både i den före detta åkermarken och i trädgården) och sparsamt med recenta fynd, illustration 4. Inga förhistoriska fynd framkom. Undergrunden bestod av röd grusig-stenig sand med inslag av silt. I alla schakt utom schakt 3 fanns flammiga sot- och kolfläckar i övergång mellan matjordslager och undergrund. Ursprunget till dessa är oklart men de bedömdes inte som förhistoriska. I framför allt schakt 2 fanns tecken på att man eldat avfall i senare tid. Fynd Inga förhistoriska fynd framkom. Anläggningar I schakt 2 framkom en svårtolkad anläggning, illustration 3, 4 och 7. Den avtecknade sig som en större grop med avvikande fyllning, dock inte med inslag av det mer sentida brända materialet som nämndes ovan. Anläggningen mättes in, delundersöktes och provtogs. Anläggning 1 befanns vara 0,2 meter djup, och tycks ha någon slags stenskoning i botten. Prov togs för vedartsoch 14 C-analys. Analysresultat Vedartsanalys Ett prov från anläggning 1 har analyserats avseende vedart. Analysen har utförts av Vedlab, Glava. Kolprovet innehöll gran och salix, bilaga C-analys Kol från salix från anläggning 1 har daterats av CEDAD, Lecce, Italien, till 352 ± 35 BP, vilket motsvarar e Kr (OxCal ), illustration 5. Se även tidsaxeln längst bak i rapporten på omslagets insida. Sam pleid CEDADCode Proveneance RadiocarbonAge (BP) Δ 13 C ( ) OxCal :A1 LTL14001A Anl1,schakt2 352± ± eKr Illustration 5. Tabellen visar resultatet av 14 C-dateringen. 10

13 Illustration 6. Översikt från platån och fyndplatsen Blomskog 121:1. Schakten togs upp mellen huset och granhäcken, samt ute på gärdet till vänster i bild.. Foto mot väster. Tolkning Varken fynd, kulturlager eller anläggningar av otvetydigt förhistorisk karaktär framkom vid undersökningen. Resultaten från undersökningen motsäger dock inte att fornlämningen Blomskog 121:1 kan vara del av en förhistorisk boplats snarare än en fyndplats. Schaktning skedde som närmast cirka 10 meter från den inprickade platsen i en svag sluttning nedanför en mindre platå, och bedömningen görs att platån snarare än sluttningen utgör det eventuella boplatsläget, illustration 6. De många rösena och stensättningarna på Ekenäs och kring Rösstegen tyder på att människor har bott i området under brons- och järnålder, och de lösfunna stenyxorna (Blomskog 120) kan sättas i samband med röjning för att underlätta betesdrift eller odling. Fornlämningen Blomskog 121 utgörs av en fyndplats för 22 vävtyngder av täljsten. Vävtyngderna var cirka cm långa, cm breda och 3,5-4,5 cm tjocka. Alla hade hål och var mycket nötta, FMIS. Vävtyngder av denna typ en tyngd av lera (vanligast) eller bergart, med ett hål i har använts i en stående eller varptyngd vävstol, så kallad oppstad-vävstol, vilket är en mycket gammal vävteknik; i Skandinavien introducerades den under bronsålder, Lindahl m fl Den ersattes av andra typer av vävstolar med början under vikingatid och medeltid, med undantag för vissa avlägsna platser i norra och västra Skandinavien, där den var i bruk så sent som på 1950-talet, Wild Vävtyngderna från Blomskog är avlånga och ganska stora. I Värmland finns ytterligare minst två vävtyngder i täljsten hittade. Fornlämningen Väse 343 är en fyndplats för en vävtyngd av täljsten som var 3,9 cm i diameter och 2,1 cm tjock. Vid Väse 165 har hittats (bland andra fynd) en snarlik vävtyngd, denna med en diameter på 3,6 cm och tjocklek om 0,7 cm, med ett hål som är 1,1 cm i diameter. Båda dessa platser är belägna halvannan mil öster om Karlstad. Dessa vävtyngder är betydligt mindre och runda, med ett centralt placerat hål, FMIS. Vikten (storleken) har varit anpassad efter typ av textil och varpens grovlek. Det absolut vanligaste är att vävtyngder varit tillverkade av lera. Vanligtvis var det inte nödvändigt att bränna dem; många av de vävtyngder av bränd lera som hittas 11

14 Illustration 7. På bilden syns schakt 2 med anläggning 1 i förgrunden och schakt 1 därbortom. Längre bort i bild anas svackan i topografin där ett mindre vattenflöde är beläget. Till vänster i bild anas området med röjningssten. Foto mot sydväst. har troligen blivit utsatta för eld när byggnaden de fanns i brann. Under yngre järnålder är vävtyngder vanliga i grophus, där även obrända vävtyngder kan vara bevarade, Lindahl m fl Anläggning 1 är delundersökt och kol från anläggningen har 14 C-daterats till sen medeltid/ efterreformatorisk tid. Det är möjligt att bebyggelsen i Rösstegen etablerats vid denna tid. Det är tänkbart att anläggningen utgjorts av något slags stenskott vattenhål, något som kan motsägas av närheten till ett litet vattenflöde cirka 125 meter åt nordväst, illustration 7 och 1. En tolkning som förrådsgrop eller avfallsgrop är kanske också tänkbar. I fornlämningsregistret har anläggning 1 fått RAÄ-nummer Blomskog 251 och är införd som boplatslämning övrig, undersökt och borttagen. För fornlämningar gäller att de förutom själva lämningen även omges av ett så kallat fornlämningsområde. Fornlämningsområdet utgörs av ett så stort område på marken (eller sjöbottnen) som behövs för att bevara fornlämningen och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Kulturmiljölagen och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i fornlämningar lämnas till länsstyrelsen. Utvärdering av undersökningsplanen I undersökningsplanen angavs att förundersökningen skulle visa på arbetsföretagets påverkan på den fasta fornlämningen samt på behovet av särskild undersökning. Arbetshypotesen var att fyndplatsen i själva verket representerade en boplats, och frågan var om denna i så fall berördes av arbetsföretaget. Några frågeställningar av mer specifik art framfördes inte. Undersökningen genomfördes på det sätt som angavs, förutom att metalldetektor inte användes. Undersökningsområdet justerades något åt norr, vilket innebar att avståndet till den registrerade fornlämningen blev större. Då undersökningen inte resulterade i fynd eller anläggningar av förhistorisk art, blev tidsåtgången för fältarbetet mindre än offererat. 12

15 Källor Kälor Literatur Anderson,Sofia 1994 Heim ann,cu ry Heim ann,cu ry Lindahl,Anders;Olau son, Deborah;Carlie,Anne(red.) 1998a 1998b Län styrelsenvärm landslän 1989 Olson,Hans 2002 Olson,Hans 2005 W albom,björn Keram ikisydsverigeenhandbokförarkeologer. W ild,john Peter 1988 Textilesinarchaeology. Rapportöverarkeologiskprovundersökningavenförmodad bebyggelseläm ning,fornläm ningnr35,prästgården1:1,blom skogsocken, Årjängskommun,Värmlandslän.VM Värm landsläns M useum. ArkeologiskundersökningavhälkistaiBlom m a.forskningsrapport 1998:1.Värm landsm useum. ArkeologiskundersökningavstenåldersboplatsiBlomma. Forskningsrapport1998:2.VärmlandsM useum. DitVärmland.KulturmiljöprogranförVärmlandochvärmlänningar. Värmländskakulturmiljöer.Red.AndersH ilgren. SchaktkontroliKältegen.Rapport2002:4.Värm landsm useum. ArkeologiskaundersökningarvidSuckaochSandviken.Rapport2005:34. Värm landsm useum. SärskildarkeologiskutredningmelanBlommaochUddarna.Rapport 2004:43.Värm landsm useum. Digitalakälor FM IS 2013 Län styrelsen 2014 h tp:/ is.raa.se/cocoon/fornsok/search.htm l Besökt h tp:/ext-webbgis.lan styrelsen.se/vastragotaland/infokartan/ Besökt Kartor Riketsalmännakartverksarkiv 1894 Riketsalmännakartverksarkiv 1964 Riketsalmännakartverksarkiv - Lantmäteristyrelsensarkiv 1779 Lantmäterimyndigheternas arkiv 1859 Generalstabskartan ÅmålJ Ekonomiskakartan HäljelundJ133-10B4h66 Häradsekonomiskakartan GustavsforsJ Storskiftepåinägor BlomskogssockenEkenäsnr1-2 Lagaskifte 17-BLO

16

17 Bilagor 1. Schakt FU Blomskog 121:2 2. Anläggning FU Blomskog 121:2 3. Vedartsanalys (Vedlab)

18

19 Bilaga 1. Schakt FU Blomskog 121:1 Schakt Lager(m ) Fynd Prov Beskrivning Längd (m ) Bredd (m ) M insta djup(m) Största djup(m) 1 7,0 4,2 0,20 0,30 Val 0-0,2matjord,därunderrödganskagrov/grusig sand. 2 4,0 2,3 0,20 0,30 Val 0-0,2matjord,därunderrödganskagrov/grusig Ja - Ja sand. OrienteringNV-SO.Rödganskagrovsand,m enäveninslagav ljusgråsiltochsand.tuntmatjordslager;sandig/grusigochlät undergrund.enstakategel,glas,kol.fläckarmedkolfnas,flammig undergrund,småsten. OrienteringNV-SO.Recentafynd.Intryckava tdeteldatsskräppå platsen. Anl1snitas.Kananl1varaenstensa tkä la? 3 7,0 1,3 0,20 0,30 Val Osidan:0-0,1matjord,därundergrusigsiltig sandmedsten. Vsidan:0-0,2mmatjord,därundersamma grusigasiltigastenigasand. M arkslag Anläggning 4 4,0 1,3 0,20 0,30 Tomtm 0-0,2matjord,därundergrusigsiltigsand ark OrienteringN-S.Literecent:tegel,kam,spik,porslin,glas.Ingen flammigundergrund,sermerorörtut.kantenpådenplöjdaytan synliglängsm edschaktet,gerblaskilnadenidjuppå m atjordslagret. OrienteringVNV-OSO.Gräsm a ta.någottegel,glas,kolrelativt ytligt.flam m igafläckarm edkolochsot,somischakt1,på0,2m djup. 5 14,0 1,3 0,30 0,35 Val 0-0,25matjord,därunderganskagrov/grusig sand. OrienteringNV-SO.Fläckarm edsotochkol,oregelbundet,fläckar avsilt.sten.recentfyndtegel,porslin,järn. Bilaga 2. Anläggning FU Blomskog 121:1 Anlnr Hem vist Typ Beskrivning Längd (m ) Bredd (m ) Djupu my(m) Djup (m ) 1 Schakt2 Grop 1,40 1,20 0,20 0,20 Ovalgropm edkol,sotocheldpåverkadsand.de sutomm eropåverkadesandlager,sam tliganågothum ösa. Fylning:Sand,ivarvigalagerm edkolochsot.stenaribo ten. 17

20 Bilaga 3. Vedartsanalys (Vedlab) VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1387 Vedartsanalyser på material från Värmland, Blomskog sn. Raä 121. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/ GLAVA E- post: 18

21 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Värmland, Blomskog sn. Raä 121. Uppdragsgivare: Annika Östlund/RIO kulturkooperativ Arbetet omfattar ett kolprov från en fyndplats av vävtyngder. Provet innehåller kol från salix och gran. Det utplockade materialet kan dateras utan risk för hög egenålder. Analysresultat Anl. ID Anläggnings- typ Prov- mängd Analyserad mängd Trädslag 1 1,2g 0,4g 15 bitar Gran 1 bit Salix 14 bitar Utplockat för 14 C- dat. Salix 9mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E- post: vedlab@telia.com De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt ålder Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar. Tål beskuggning bra och konkurrerar därför lätt ut andra arter Lätt och lös men ganska seg ved. Ofta rakvuxen. Ganska motståndskraftig mot röta. Stolpar golvbrädor störar lieskaft, korgar Bark till taktäckning. Granbarr till kreatursfoder Salix Stort släkte med sälgar, pilar och viden Salix sp. 60 år Varierande anspråk vad gäller jordmån. De flesta arter är dock ljusälskande Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke. Barken har använts till garvning. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 19

22

23 10000 fkr calbp PaleOlitikuM Hensbackakultur BP SeNGlaCial tid 9000 fkr calbp 9500 BP PReBOReal tid 8000 fkr calbp 9000 BP 7000 fkr Tidigmesolitikum 9000 calbp Sandarnakultur 8500 BP 8000 BP BOReal tid MeSOlitikuM 7500 BP 6000 fkr 8000 calbp 7000 BP 5000 fkr Senmesolitikum 7000 calbp Lihultkultur 6500 BP 6000 BP atlantisk tid 5500 BP 4000 fkr I 6000 calbp Trattbägarkultur 5000 BP NeOlitikuM 3000 fkr Tidigneolitikum II A Mellanneolitikum B 5000 calbp Stridsyxekultur 4500 BP Gropkeramisk kultur 4000 BP SuBBOReal tid 2000 fkr Senneolitikum 4000 calbp 3500 BP BRONSÅldeR 1000 fkr Äldre bronsålder 3000 calbp 3000 BP Yngre bronsålder 2500 BP JÄRNÅldeR 1 ekr 1000 ekr Äldre järnålder Yngre järnålder Vikingatid Förromersk järnålder 2000 calbp Romersk järnålder Folkvandringstid Vendeltid 1000 calbp 2000 BP 1500 BP 1000 BP SuBatlaNtiSk tid Medeltid 2000 ekr 1950 ekr = Present Sammanställd av: Swedberg & Östlund. Källor: Nielsen 1993, Andersson & Ragnesten (red) 2005, OxCal

24 Blomskog 121:1, Årjängs kommun, Värmlands län Rio Kulturlandskapet har utfört en förundersökning av fornlämningen Blomskog 121:1, Årjängs kommun, Värmlands län. Fornlämningen utgörs av en fyndplats för 22 vävtyngder av täljsten. I schakt 2 framkom en svårtolkad anläggning, vilken avtecknade sig som en större grop med avvikande fyllning och någon slags stenskoning i botten. Ett kolprov från anläggningen 14 C-daterades till e Kr. Det är möjligt att bebyggelsen i Rösstegen etablerats vid denna tid, och det är tänkbart att anläggningen har varit något slags stenskott vattenhål eller förrådsgrop/avfallsgrop. Anläggningen har fått fornlämningsnummer Blomskog 251. Varken fynd, kulturlager eller anläggningar av förhistorisk karaktär framkom vid undersökningen. Resultaten från undersökningen motsäger dock inte att fornlämningen Blomskog 121:1 kan utgöras av en förhistorisk boplats snarare än en fyndplats. Schaktning skedde som närmast cirka 10 meter från den inprickade platsen i en svag sluttning nedanför en mindre platå, och bedömningen görs att platån snarare än sluttningen utgör det eventuella boplatsläget.