Liv och rörelse i förskolan

Transkript

1 Förskolan

2 liv...

3 Liv och rörelse i förskolan Ett litet hjärta som slår, ögon som nyfiket granskar, ben som vill skutta och springa, händer som pillar och känner varje litet barn är ett fenomen av liv och nyfikenhet. Drivkraften att lära finns där utan att vi vuxna har gjort något. Sedan kan den hjälpas eller stjälpas. En positiv atmosfär, respekt för barnet och tydliga gränser hjälper en nyfiken unge att utvecklas. En frisk kropp som får bra mat och rörelse är en annan förutsättning för ett gott barnaliv. Vad är Liv & rörelse? Under 2007 och 2008 drivs projektet Liv & rörelse av Region Halland i samverkan med Hallands Idrottsförbund. Under åren kommer personal på förskolor och skolor i Halland att få kunskap och inspiration inom ämnena mat och rörelse för barn. Redan idag finns hälsofrämjande förskolor runt om i länet. Liv och rörelse ska fungera som ett komplement till det goda arbete som redan bedrivs. Varför förskolan? Förskolan kommer i kontakt med nästan samtliga barn i samhället, så en insats når många oavsett ekonomiska och sociala förhållanden. Att grundlägga goda vanor hos förskolebarnen bidrar till ett mer jämlikt samhälle. Hälsofrågorna går hand i hand med förskolans kärnuppdrag, enligt läroplanen. Vem ska göra jobbet? Barn ser upp till dig som är vuxen och de gör som du gör. Därför är du och all annan personal i förskolan viktiga som föredömen. Att säga en sak och själv göra tvärtom genomskådas direkt. Föräldrarna har förstås också ett stort ansvar. En bra idé är att prata ihop sig så att alla vuxna, både föräldrar och förskolepersonal, strävar åt samma håll.

4 mat... Checklista för måltiden Tallriksmodellen Prata om maten Ät tillsammans Lugn och ro!

5 Den lilla hovmästaren Att sitta ner och äta är en välbehövlig paus för hårt arbetande förskolebarn. Skapa en lugn och skön miljö för måltiderna. Mat är inte bara till för att kroppen ska må bra, det är trevligt och roligt att äta också! Att vuxna och barn äter samma mat är smart ur pedagogisk synvinkel. Ett barn som får ta lagom mycket ansvar är ett stolt barn. Låt barnen turas om att ha rollen som hovmästare och presentera vad som serveras idag. Dukning, enklare matlagning och diskning är annat som barnen kan hjälpa till med. Matprat Hur kommer mjölken ut ur kossan? Växer makaroner på träd? Passa gärna på att prata om maten och dess ursprung medan ni äter. Kanske kan barngruppen göra studiebesök hos lokala odlare och andra matproducenter? Berätta vad maten gör för nytta i kroppen: Riset, potatisen och makaronerna ger energi så att man orkar klättra, springa och tänka, köttet och fisken ger starka muskler, grönsakerna och frukten håller kroppen frisk och glad. Uppmuntra till provsmakning! Man måste inte äta mycket av allt, men det är bra att vänja sig vid nya smaker. Fem bra råd för att äta hälsosamt Ät mycket frukt och grönt Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn Välj gärna nyckelhålsmärkt mat Ät fisk ofta, helst tre gånger i veckan Använd flytande margarin eller olja när du lagar mat Växer makaroner på träd?

6 Tallriksmodellen en pålitlig klassiker Om maten läggs upp enligt tallriksmodellen, så blir fördelningen rätt. Barn under två år har en egen tallriksmodell: En tredjedel kött/fisk/ägg, en tredjedel potatis/ris/pasta och en tredjedel grönsaker. För alla som är äldre än två år lägger man upp kött/fisk/ägg på en fjärdedel av tallriken och sedan grönsaker och potatis/ris/pasta på hälften var av utrymmet som blir över. Måltiden kompletteras med bröd, dryck och frukt. Vatten och mjölk fungerar bra som måltidsdryck, gärna lättmjölk. Tallriksmodellen för barn under två år......och för barn över två år. Tallriksmodellen visar bara proportionerna mellan de olika typerna av mat. Barnen bestämmer själva hur mycket de vill äta, totalt sett. Småmums Fyra portioner frukt och grönsaker ska de små munnarna knapra i sig varje dag. Fruktstunden är en lysande uppfinning. Prova nya, spännande frukter då och då och prata gärna om varifrån de kommer. Tips och fakta finns att hämta på Barn som hämtas sent kan bjudas på knaper : Blomkål, morötter och vitkål i aptitliga bitar stillar hungern när det är en stund kvar till kvällsmaten. Älskade mellis Naturell yoghurt eller fil, osockrade flingor, smörgås, frukt och grönsaker är bra mellanmål. Gröt, mjölk och frukt likaså. Ingen behöver bannlysa kräm eller nyponsoppa, som innehåller en del socker, men en gång varannan vecka räcker.

7 Smart symbol Vad är nyttig mat? Med sunt förnuft kommer du långt, med nyckelhålsmärkning ännu längre. Nyckelhålsmärkt mat innehåller mindre fett, salt och socker och mer fibrer och kan serveras till alla som är över två år. (Barn under två år har andra näringsbehov, bland annat behöver de mer fett.) Bakom märkningen står Livsmedelsverket ( som har vetenskapligt framtagna näringsrekommendationer för både barn och vuxna. Ketchupskräck? Många livsmedel innehåller socker, bland annat ketchup, kräm och nyponsoppa. Men 70 procent av allt socker som barn får i sig kommer från godis, glass, kakor, saft och läsk, så var inte rädd för ketchupen. Däremot är det klokt att se över rutinerna för fredagsmys, födelsedagar och andra speciella tillfällen. Att festa ibland är varje människas rätt, och det finns mycket roligt man kan göra som inte involverar godis. Födelsedagsbarnet kan få en krona av guldpapper och få bestämma några av lekarna på sin stora dag. Att vara dagens huvudperson kan vara viktigare än att få äta glass i förskolan. Föräldrarna kanske vill servera något mumsigt hemma på kvällen, och då är det bra om förskolan inte dubblerar. Förskolan kan gärna fira våffeldagen, fettisdagen och andra matdagar men kanske inte alla. Välj ut de bästa. Lite ketchup är inte farligt... Prova trerätters fredagsmys: En liten förrättssallad, den vanliga maten som huvudrätt och ett fruktspett till dessert. Ut i skogen ska vi gå För matsäcken gäller förstås samma riktlinjer som för all annan mat inom förskolan: Gott och nyttigt. Diskutera gärna med kolleger och föräldrar vad matsäcken kan innehålla. Utflykten får inte bli en tävling om vem som har mest godis i väskan.

8 rörelse... Checklista för rörelse Att vara utomhus är bra för kropp och själ Trigga barnens fantasi bygg en hinderbana Engagerade vuxna gör att barnen rör mer på sig Schemalägg rörelse gympatimmar i förskolan

9 En glad själ i en glad kropp Ett barn som använder kroppen utvecklas på flera sätt: Fysiskt aktivitet är nödvändigt för att kroppen ska växa och fungera. Känslomässigt ett barn som försöker sig på något nytt och lyckas med det, får stärkt jag-känsla. Socialt Kognitivt är man trygg i sin kropp är det lättare att samarbeta med andra i leken. ett barn som behärskar sin kropp har lättare att utforska världen och lär sig mer. Dessutom får barn som ofta rör på sig bättre koncentrationsförmåga och har inte lika mycket myror i benen när de sitter stilla. Då är det lättare att lära. Busiga dagar Tänk gärna rörelse i planeringen av dagen. Lägg in roliga lekar och delta eller led själv. Det finns forskning som visar att engagerade vuxna har avgörande betydelse för hur mycket barnen rör på sig. Rörelse kan byggas in i många av vardagens rutiner. Man kan börja dagen med en musikstund lite mjukt först, för de morgontrötta, sedan ett spralligare tempo som toppas med en riktig rusning och så en lugnare avslutning. Då får barnen (och personalen) en rolig och avslappnande start på dagen. På utflykten kan barnen engageras i någon lek medan de förflyttar sig, istället för att gå på led (i en trafiksäker miljö, förstås). Din fantasi och pedagogiska kompetens är de bästa redskapen för att hitta på fler sätt att få in rörelse i vardagen!

10 Sinnenas trädgård Människan behöver vara utomhus och få dagsljus och frisk luft ofta för att må väl. Hur ser förskolegården ut hos er? Lockar den till upptåg och äventyr? Med enkla medel kan man trigga barnens fantasi: Knyt ett rep mellan två träd och skapa en sagoport. Vem vet vad som händer om man går igenom den? En särskild sten eller knalle kan vara en magisk sten som förvandlar den som rör vid stenen. Vid en upprustning av gården kan man tänka på de fyra elementen: Jord = gräva, odla, kladda, kompostera. Eld = laga mat över öppen eld, elda ris. Luft = såpbubblor, vimplar, drakar, ballonger. Vatten = bada, vattna växter, leka med vattenhjul. Årstiderna är ett annat tema: Hur kan barnen följa växlingarna på förskolegården och i närmiljön? Fler tips om roliga förskolegårdar finns på Sveriges lantbruksuniversitets hemsida: www-uterum.slu.se Prata med föräldrarna om vad barnen behöver ha med sig i klädväg för att kunna ha kul utomhus. Ett par gamla sovsäckar kan vara bra att ha på förskolan för att värma upp frusna barn (eller vuxna) när ni är utomhus. Ligga ner och titta på molnen är skönt... Att tänka på de fyra elementen jord, eld, luft och vatten kan vara en hjälp för att skapa en fantasieggande förskolegård och roliga utomhuslekar. 10

11 Leka och lära Leken är som bekant en oslagbar väg till utveckling och lärande. Dessutom är det kul att leka! Slå era kloka huvuden ihop och inventera era vanligaste lekar. För inspiration fråga er vilka lekar som tränar vad på nedanstående lista: Språk Rumsuppfattning Kroppsuppfattning Samarbete Rytm Turtagning Grovmotorik Finmotorik Koordination Perception Begrepp (färg, form, antal, struktur) Snigelrace! Hitta gärna på nya lekar som ni tycker saknas på repertoaren. Lektips Snigel: Lägg något på barnens ryggar, till exempel en kudde eller en bok. Hur långt och snabbt kan sniglarna krypa utan att tappa sina hus? Snigelrace! Biltvätt: Barnen är bilar som står på kö för att köra in i biltvätten, som består av två barn eller vuxna. Bilen kryper in i tvätten på alla fyra och får sedan en enkel eller grundlig rengöring, beroende på vad bilen själv begär. Massagelek: Två och två turas om att knåda och klappa axlar och rygg eller fötter. Lugnande och väldigt mysigt. 11

12 12 tillsammans...

13 Ett samarbete med föräldrarna Kom gärna överens med föräldrarna om Myspolicy Matsäcken Utrustning för utevistelse Hur kommer barnen till förskolan? Uppmuntra till promenad och cykling! Ett hedersamt uppdrag Dagarna rullar på snabbt och är fulla av aktiviteter. Förändringar kan kännas motiga. Men även en liten förändring är bra! Och när den väl är etablerad är du kanske redo för nästa... Tillsammans med barnens föräldrar är du som jobbar i förskolan en viktig förebild och en stor tillgång i hälsoarbetet i förskolan! Du som arbetar i förskolan har en oerhört viktig roll som förebild för och fostrare av barnen. Du hjälper dem att grundlägga goda vanor, som de sedan har med sig ut i livet. Vi hoppas att du har blivit inspirerad och sugen, för det är du och dina kolleger som är den största tillgången i hälsoarbetet i förskolan. Lycka till och hoppas att det blir kul! Länktips Livsmedelsverket: Fakta om mat och rörelse, recept med mera: Fakta om frukt: Roliga förskolegårdar: www-uterum.slu.se Info om idrottsföreningar som har aktiviteter för barn: 13

14 Projektet Liv & Rörelse Under de två år som Liv & Rörelse pågår, 2007 och 2008, vill vi gärna besöka förskolor och skolor för att sprida kunskap och inspiration till personalen kring mat och rörelse. Vi hoppas att det kan leda till fortsatt arbete för att förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten bland barn och unga inom förskola och skola. Inom projektet kommer det att erbjudas inspirationsdagar och seminarier med djupare information kring mat och rörelse. Vill du veta mer om projektet, gå in på Region Hallands hemsida, välj Folkhälsa. Region Halland Region Halland arbetar för att Halland ska utvecklas på bästa sätt. Att främja hallänningarnas hälsa är då en viktig fråga. Hälsofrämjande förskola och skola är ett arbete som har pågått under flera år och består av olika delar, men med ett helhetsperspektiv. Ett nätverk finns i Halland med förskolor och skolor som arbetar hälsofrämjande. Mer information och kontaktuppgifter finns på Region Hallands hemsida, välj Folkhälsa. Hallands Idrottsförbund Hallands Idrottsförbund fungerar som en paraplyorganisation för idrottsföreningar i länet. Förbundet arbetar bland annat med olika projekt för att öka den fysiska aktiviteten i skolorna. I Halland finns flera idrottsföreningar som har aktiviteter även för små barn, till exempel simning, gymnastik och fotboll. Hallands Idrottsförbund har mer information om detta på sin hemsida, halland 14

15 15

16 16 Box 538, Halmstad Tel E-post: Produktion och copyright: Region Halland Text: Ulrika Karmalm Illustrationer: Lena Björnberg Bilder: Corbis (sid 1, 2 och 4), Imagesource (sid 8), Studio 2 (sid 12) Tryck: Skånetryck, Genevad, 0704