Regionalt serviceprogram för Västerbottens län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt serviceprogram för Västerbottens län"

Transkript

1 Regionalt serviceprogram för Västerbottens län Bild från Holmön Foto: Elisabeth Karlsson LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN I PARTNERSKAP MED REGION VÄSTERBOTTEN OCH LÄNETS KOMMUNER

2 Innehållsförteckning Sid A. Sammanfattning 2 B. Inledning 3 C. Erfarenheter av tidigare programperiod 4 D. Analys 4 E. Avgränsningar och definitioner 14 F. Den regionala processen, partnerskapet och kommunalt 15 deltagande G. Kopplingar till övriga program för regional tillväxt 16 H. Hållbar utveckling 17 I. Övergripande mål 18 J. Prioriterade områden Stöd till kommersiell service 2. Samordnings- och samverkanslösningar 3. Ny teknik och innovativa servicelösningar 4. Ny kunskap och kompetensutveckling K. Uppföljning och utvärdering 23 Bilagor Bilaga 1: Handlingsplan 2014 Bilaga 2: Kommunbeskrivningar Bilaga 3: Rekommendationer för hemsändningsbidrag 1

3 A. Sammanfattning Det övergripande målet med länets regionala serviceprogram är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka i alla delar av länet genom att främja en tillfredsställande servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Programmet ska vara ett styrande dokument för prioriteringar av resurser och insatser. Inom ramen för ett arbetspartnerskap har en intern arbetsgrupp hos Länsstyrelsen Västerbotten tillsammans med tjänstepersoner från främst kommunernas näringslivs- eller utvecklingsavdelningar och från Region Västerbotten utarbetat det regionala serviceprogrammet för Västerbottens län. Partnerskapet har träffats två gånger och däremellan haft täta mail- och telefonkontakter. Vid en av träffarna har särskilt inbjudna föreläsare deltagit för att bidra med information inför partnerskapets prioriteringsdiskussioner. Länsstyrelsen har tagit fram analysmaterial, utfallsstatistik och erfarenhetsinsamling från tidigare programperiod, medan kommunerna framför allt bidragit med material och uppgifter om serviceplaner och utbud för sina respektive kommuner och med förslag och synpunkter på insatser. Kommunerna har under arbetets gång inhämtat synpunkter från lokalt näringsliv, ideella aktörer med flera. Vid remissförfarande har synpunkter och förslag inkommit från ett större antal organisationer, såväl offentliga som kommersiella, privata och ideella. Analysen visar på en fortsatt befolkningsminskning i flera av länets 15 kommuner. Minskningen gäller främst barn och unga personer i arbetsför ålder samtidigt som det sker en ökning vad gäller äldre personer. I många av länets kommuner förväntas därför såväl den offentliga som kommersiella servicen påverkas en utveckling som utgör en utmaning för näringslivets utvecklingsförutsättningar och för inflyttning. De inomregionala skillnaderna är dock stora. Den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiva lösningar för service och tjänster. Med utgångspunkt i den analys av servicebehoven som genomförts har fyra insatsområden prioriterats. Prioriterade insatsområden i länets regionala serviceprogram är 1. Stöd till kommersiell service 2. Samordnings- och samverkanslösningar 3. Ny teknik och innovativa servicelösningar 4. Ny kunskap och kompetensutvecklingsinsatser Inom ramen för det 5-åriga regionala serviceprogrammet kommer årliga handlingsplaner med konkreta insatser att utformas. Handlingsplanen för 2014 redovisas i bilaga 1. 2

4 B. Inledning Uppdraget Länsstyrelsen har under 2013 fått regeringens uppdrag att utarbeta ett regionalt serviceprogram för perioden för Västerbottens län. Tillgången till kommersiell service ska vara utgångspunkten för programmets insatser. Programmet ska utarbetas och genomföras i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer för framtagande och genomförande av regionala serviceprogram Programmet ska utarbetas med hänsyn till och med tillvaratagande av erfarenheter och kunskap från den tidigare programperioden Programmet ska bygga på en analys av behoven i länet och de ska utformas så att kontinuerlig uppföljning och utvärdering kan genomföras under perioden. Vidare ska programmet utformas för att i möjligaste mån samverka med övriga program för regional tillväxt. Det regionala serviceprogrammet ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 14 mars Programmet ska därefter genomföras från och med den 1 april Redovisning av uppdraget Redovisningar avseende hur genomförandet av det regionala serviceprogrammet fortskrider ska ske årligen enligt anvisningar i Tillväxtverkets riktlinjer för framtagande och genomförande av regionala serviceprogram Tillväxtverket kommer att årligen, med början den 31 mars 2015, sammanställa och redovisa till Regeringskansliet hur länen genomför sina respektive regionala serviceprogram. Slutrapport för hela programperioden ska lämnas senast den 28 mars Bakgrund till programarbetet Tillgänglighet till grundläggande service för kvinnor, män och företag är en viktig del i arbetet med att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer i alla delar av landet. Inom Attraktionskraft Sverige arbetar regeringen med att tydliggöra och utveckla de frågor som är centrala för lokal och regional attraktivitet. Visionen är att Sverige ska bli världens bästa land att vistas, verka och växa i. Tillgänglighet till service är en av många viktiga förutsättningar för att kunna ta tillvara tillväxtpotentialen i hela landet. Arbetet inom de regionala serviceprogrammen har resulterat i nya samordningslösningar exempelvis mellan kommuner, företag och det civila samhället. Nya typer av mötesplatser har vuxit fram och kopplingen mellan tillgänglighet till service och näringslivets utveckling har blivit tydligt. För att skapa en god miljö där det är attraktivt att starta och driva företag är insatser som bidrar till en god servicenivå betydelsefulla. Regeringen anser att arbete i programform skapar förutsättningar för en ökad helhetssyn och samverkan mellan olika aktörer och insatser. Arbetet ska enligt regeringens beslut fortsätta inom ramen för de regionala serviceprogrammen I januari 2014 tillsatte regeringen en särskild utredare som ska undersöka förutsättningarna för ett stöd riktat till kommersiell service och viss offentlig service i de glesbygdsområden i landet som är särskilt sårbara och utsatta. Syftet med stödet är att medborgare och företag i dessa områden också fortsättningsvis ska ha tillgång till en grundläggande nivå av sådan service. Ett delbetänkande ska lämnas senast den 31 augusti 2014 och en slutredovisning senast den 31 mars

5 C. Erfarenheter av tidigare programperiod Länets ytmässiga storlek, långa avstånd och negativa förändring av befolkningsstrukturen i stora delar av länet har bidragit till en kraftig minskning de senaste decennierna av antalet butiker och drivmedelsstationer i gles- och landsbygdsområdena. För många har tillgängligheten till service försämrats. Genom stödet till kommersiell service, Förordning (2000:284), har utvecklingen delvis kunnat bromsas. Kommunerna har ett ansvar för att planera varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas. Genom arbetet i programform ser vi ett ökande engagemang från kommunernas sida. Nya samordningslösningar och innovativa lösningar har utvecklats och prövats inom ramen för projekt i tidigare regionalt serviceprogram. Detta arbete behöver utvärderas ytterligare och många påbörjade insatser måste få möjlighet att fortsätta liksom nya att påbörjas. Tillräckliga resurser måste finnas såväl lokalt som regionalt för att bevaka utvecklingen, initiera insatser, genomföra och följa upp åtgärder. Regionalt serviceprogram för Västerbottens län pekade ut två insatsområden som särskilt prioriterade: Stöd till kommersiell service enligt förordning 2000:284 respektive Servicelösningar. Samverkan skedde främst med Landsbygdsprogram och med det Regionala tillväxtprogrammet för Västerbotten, dels i samband med programskrivningsarbete och dels för finansiering av åtgärder. Övrig finansiering utgjordes bland annat av Länsstyrelsens anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och extramedel från regeringen för serviceinsatser. Sedan 2009 har en handfull landsbygdsbutiker lagts ner medan antalet drivmedelsanläggningar i gles- och landsbygd inte förändrats. Länsstyrelsen har årligen beviljat mellan 8 och 17 butiker/mackar investeringsbidrag. Trots möjligheterna till investeringsstöd är det i vissa fall svårt att ekonomiskt kunna genomföra sina investeringsbehov. Antalet försäljningsställen i länet som beviljats servicebidrag har ökat från fem till åtta årligen. Hemsändningsbidraget till kommunerna har ökat under perioden och uppgår f n till ca 2 miljoner kr årligen. Totalt har Länsstyrelsen årligen lämnat stöd till kommersiell service med 4-6 miljoner kr. Inom området servicelösningar har ett 15-tal projekt genomförts för att försöka få till stånd samordningslösningar för olika servicefunktioner, servicepunkter i butiker, innovativa servicelösningar, studier av tillgänglighet till kommersiell service, kartläggning av betaltjänster, mentorinsatser för butiker, information om lokal upphandling m m. Av de serviceprojekt som genomförts under perioden finns ett antal goda exempel på samverkan mellan olika parter och som kommer att kunna ligga till grund för följdprojekt eller för nya projekt. Några viktiga erfarenheter från arbetet med insatserna och som bör vägas in i nu aktuellt program är betydelsen av tidig förankring och tydligt fokus på långsiktiga lösningar. Erfarenheter från tidigare programperiod är också behovet av processledning. Otillräckliga resurser för processledning har, särskilt under programperiodens senare del, försvårat ett kontinuerligt och aktivt samarbete inom partnerskapet, kontinuitet i utvecklingsarbetet och arbetet med uppföljning och utvärdering. D. Analys Västerbotten är ett ytmässigt stort län och utgör 13 procent av Sveriges yta. Med knappt fem invånare per km 2 är länet betydligt glesare befolkat än riket som helhet. 4

6 Av länets drygt invånare bor 73 procent i de två största städerna vid kusten. 12 av länets 15 kommuner har mindre än invånare. De stora inomregionala skillnaderna utgör en utmaning på flera sätt. En fortsatt urbanisering leder till minskat underlag för lokal service och i förlängningen utglesning av både kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygd. Perioden miste exempelvis 24 orter i länet sin sista butik. Efter Norrbotten är Västerbotten det län där flest personer har längre än 20 minuter till närmsta dagligvarubutik. Detsamma gäller för drivmedelsstationer. Länsstyrelsen har sedan 2013 ansvar för regionala lösningar för grundläggande betaltjänster i områden i länet där marknaden inte tillgodoser behovet. År 2013 hade drygt personer i länet längre än 30 km till närmaste betaltjänstställe. Befolkning I länet bor män och kvinnor, totalt personer av dessa är barn under 15 år. Sedan 1970-talet har Västerbotten har haft en positiv befolkningstillväxt där befolkningen ökat med mer än personer och enligt Statistiska centralbyråns befolkningsframskrivning fram till år 2030 förväntas befolkningen fortsätta öka. Dock är den positiva befolkningstillväxten starkt koncentrerad till bostads- och arbetsorterna Umeå och Skellefteå samt till Umeås grannkommun Vännäs, vilket till stor del beror på korta pendlingsavstånd. Sammanlagt bor personer i kustkommunerna. Befolkningens åldersstruktur och tillväxt varierar kraftigt både mellan och inom olika kommuner. I Bjurholm, som är landets minsta kommun, bor cirka personer jämfört med Umeå kommun vars befolkning är knappt personer. 1 En befolkningsprognos från Tillväxtanalys visar att, med några få undantag, befolkningen i kommunerna i länet väntas minska och att det framförallt är barn, unga och personer i arbetsförålder som minskar medan antalet äldre väntas öka. I kommuner med minskande befolkningsunderlag kan tillgängligheten till både kommersiell och offentlig service påverkas, en utveckling som minskar områdets attraktion för etablering av företag och inflyttning. Kartan visar befolkningsspridningen år 2011 i Västerbottens län. 1 Regionfakta. Västerbottens län-fakta och perspektiv. Url: Hämtad

7 Tillväxt och företagande Länets näringsliv bygger i hög grad på basnäringar som gruvor, trä, skog och vattenkraft samtidigt som nya så kallade kreativa näringar växer fram liksom forskningsintensiva verksamheter inom bland annat högtrycksteknik och bioteknik. Små och medelstora företag dominerar, men länet har också stora världsbekanta företag så som Boliden Mineral AB och Volvo Lastvagnar AB. 20,1 procent av Västerbottens företag drivs av kvinnor. År 2009 var 74 procent av länets sysselsatta verksamma inom näringsgruppen service, 22 procent inom tillverkning och 4 procent inom areella näringar/ej specificerat. Flest kvinnor är sysselsatta inom vård/omsorg och utbildning medan männen finns inom byggverksamhet, transport/magasinering och tillverkning/utvinning. År 2012 var 23,3 procent av kvinnorna förvärvsarbetande jämfört med 25, 8 procent av männen. I Västerbottens län finns sju samebyar och rennäringen utgör levebröd för personer i länet. Sammanlagt finns det cirka 120 renskötselföretag. Rennäringen är ett av de främsta uttrycken för samiskt levnadssätt och samisk kultur i Sverige. Besöksnäringen har en stor utvecklingspotential i länets gles- och landsbygd. Viktiga förutsättningar för att utveckla attraktiva besöksmål är, förutom naturupplevelser, goda kommunikationer och tillgänglighet till servicefunktioner av olika slag. Global konkurrens och arbetsmarknadens ökade krav på utbildning gör att företag och individer attraheras av platser med goda förutsättningar för utbildning, arbete, företagande, boende, kommunikationer, kultur och god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service. Länets företag har goda möjligheter att öka sin konkurrenskraft genom att utveckla användningen av de digitala möjligheterna exempelvis genom marknadsföring på internet och ökad webbhandel. Den väl utbyggda digitala infrastrukturen skapar möjligheter för företagen att öka sin effektivitet och stärka sina kopplingar mot marknader och kunder. Ett ökat användande av digitala affärsmodeller och till exempel e-handel är särskilt betydelsefullt i glesbefolkade områden där den lokala marknaden är begränsad. Samtidigt finns fortfarande områden i länet där man saknar tillgång till bredband och problem bl a med säsongmässig överbelastning. För utveckling av boendemiljöer och företag i hela länet behövs en tillfredsställande tillgänglighet till såväl kommersiell som offentlig service. Genom samverkan och samordningslösningar mellan offentliga och kommersiella aktörer, den sociala ekonomin, företag och akademi skapas förutsättningar för attraktiva livsmiljöer och välfärd i hela länet. Infrastruktur På grund av långa avstånd och gleshet är länet starkt beroende av bra kommunikationer för gods-, post- och persontransporter. Bra kommunikationer liksom en god tillgång till digital uppkoppling är en förutsättning för att nyttja landsbygdens potential både för företagande, boende och besökare. Länets glest befolkade områden präglas av många mindre arbetsmarknader med en begränsad variation av bransch- och yrkesområden, vilket medför behov av ökad arbetspendling. Ytterligare samordnings- och utvecklingsinsatser för tillförlitlighet, funktion och kvalitet behövs inom både person- och godstransportsektorn. En flexibel och väl fungerande kollektivtrafik bidrar till att göra Västerbottens län rundare och mindre vilket också skapar möjligheter för både kvinnor och män att arbeta inom större geografiska arbetsmarknadsområden. Generellt pendlar män längre sträckor än kvinnor och kvinnor använder i högre grad kollektivtrafik. Vidareutvecklade kommunikationer och digital uppkoppling möjliggör större arbetsmarknader, bättre tillgång till service och ökad konkurrenskraft för företag. 6

8 Gällande mobiltäckningen är generellt är täckningen i det tätbefolkade kustlandet bra, medan i det mer glesbefolkade inlandet och fjällen fortfarande finns områden som helt saknar mobiltäckning. Täckningen påverkas av val av telefonioperatör, mobiltelefon, överbelastning och terräng. Bra mobiltäckning blir allt viktigare eftersom det sker ett teknikskifte där stora delar av det gamla ledningsnätet i länet byts ut mot ett mobilt nät. Detta är otillfredsställande både ur krisberedskaps- och servicesynpunkt. Detta problem är uppmärksammat av Länsledningen som deltar i dialogmöten med Post- och telestyrelsen som är den myndighet som ansvarar över bland annat telekommunikationer i Sverige. Tillgång till bredband är enligt regeringen en demokrati- och rättighetsfråga. Det nationella målet är att vi ska ha bredband i världsklass. Hög användning av informationsteknik (IT) är något som anses gynna Sverige när det gäller tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga i en allt mer globaliserad värld. Målet är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Regeringen ska inte styra marknaden eller den tekniska utvecklingen utan bara skapa goda förutsättningar för den. Tillgången till internet har ökat för varje år i Sverige, från två procent år 1995 till 89 procent år Bredbandsutbyggnaden har börjat plana ut medan själva användningen av internet ökar. En anledning är att allt fler skaffar sig Smartphones och/eller surfplattor som kräver en mobil uppkoppling. Anslutning via 3G/4G-nätet ökar och förväntas även fortsättningsvis öka. DSL-uppkopplingen är inte längre den vanligaste formen för internetuppkoppling. 2 Västerbottens län har en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur. Den snabba utvecklingen inom det digitala fältet innebär dock att nätet ständigt måste förbättras och underhållas samtidigt som delar av länet fortfarande saknar tillgång till bredbandsnätet. Sammanlagt har 62 procent av länets befolkning tillgång till bredband via fibernät på 50 Mbits/s eller mer, jämfört med rikets 40 procent. Länsstyrelsen och kommunerna finansierar ett antal bredbandsprojekt vars syfte är att nå områden som i dag saknar bredband. Kartan till vänster nedan visar länets kommunhuvudorter anslutna till ett sammanhängande bredbandsnät. Nätet sträcker sig vidare mot bland annat Vasa i Finland, Mo i Rana och Hattfjelldal i Norge. Kartan till höger visar det optiska fibernätet som binder samman länets huvudorter. Fibernätet följer dalgångarna där de flesta tätorterna finns, vilket innebär att fibertillgängligheten för människor i skogsbygden är bristfällig. Om invånare på dessa platser ska ta del av och vara en del av den tekniska utveckling som nu pågår måste åtgärder vidtas. Detta kan exempelvis vara att höja täckningsgraden för den fasta och mobila ITinfrastrukturen. Det är också viktigt att bibehålla och höja kvaliteten på den redan etablerade infrastrukturen. Källa: AC-NET. Bredbandsstrategi för stadsnätsgrupp och AC-Net i Västerbottens län SCB. Privatpersonernas användning av datorer och internet

9 Internetuppkoppling är en förutsättning för e-samhället där allt fler ärenden och tjänster går att sköta hemifrån. Offentliga förvaltningar, kommuner och statliga myndigheter utvecklar interaktiva tjänster där kunden kan följa sitt ärende och ha kontakt med handläggaren. E-samhället omfattar utnyttjande av IT i ett socialt, samhällsekonomiskt och legalt perspektiv. Både offentlig och kommersiell service möter utmaningar som kräver nytänkande och strategiskt nyttjande av IT. Genom detta kan servicen förbättras, kvaliteten och effektiviteten höjas, innovationskraften och delaktigheten stödjas. 3 Den offentliga servicen Långsiktigt strategiska serviceorter i kommunerna är en viktig förutsättning för att bevara en kommersiell och offentlig service som är realistisk och rimlig utifrån geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. I stora delar av länet behövs nya servicelösningar där viss offentlig service samordnas med kommersiell service för att stärka och långsiktigt trygga ett bredare serviceutbud. Under senare tid finns exempel på hur skolnedläggningar på mindre orter medfört utflyttning av familjer och företag. När också annan offentlig service som till exempel Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Polis riskerar att försvinna från landsbygden kommer förutsättningarna för långsiktig överlevnad för den kommersiella servicen att minska. Samtidigt pågår en utveckling med satsningar på e-tjänster som kan leda till bättre tillgänglighet till service, till exempel inom sjukvård. Potential finns för samordningslösningar och för nya innovativa lösningar. Tillgång till hälsocentraler och receptbelagda läkemedel Den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning och stigande genomsnittlig levnadsålder ställer ökade krav på tillgänglighet till sjukstugor, hälsocentraler och apotek liksom på övrig vård och omsorg. Tillgänglighet till hälso- och sjukvård av god kvalitet är en viktig förutsättning för boende och tillväxt i alla delar av landet. För närvarande finns 38 hälsocentraler i länet, varav flertalet är lokaliserade till de befolkningstäta kustkommunerna. I varje kommun finns dock minst en hälsocentral. Sedan den tidigare statliga apoteksmarknaden öppnades för konkurrens 2009 har privata apotek etablerats främst i befolkningstäta områden. Samtidigt har detaljhandeln tillåtits försälja receptfria läkemedel. Syftet är att öka tillgängligheten till läkemedel, bättre service, utökat tjänsteutbud och lägre läkemedelskostnader. Apoteksombud får förekomma på orter där det inte finns apotek och de har en viktig roll som komplement till de fullvärdiga apoteken. Ombuden har tre huvudsakliga uppgifter: de är ombud för försäljning av vissa receptfria läkemedel från lager, de är receptförmedlare samt förmedlare av paket med receptförskrivna och receptfria läkemedel som inte finns i lager hos ombuden. Tjänsteinnehållet kan dock variera mellan olika ombud. Tillgängligheten till receptbelagda läkemedel varierar i länet. I stora delar har befolkningen mer än 20 minuters resväg med bil till ett apotek eller ett ombud där de kan hämta ut sina receptbelagda läkemedel. De platser där tillgängligheten är högre, under 20 minuters resväg, är framförallt kommunernas centralorter och andra tätorter längs kusten. 3 EU kommissionen. En digital agenda för Europa. 8

10 Dagligvaror Det totala antalet dagligvarubutiker i Sverige har minskat med över 26 procent sedan talet. Det är främst de mindre butikerna som minskat kraftigt i antal, med närmare 70 procent, sedan Samtidigt ökar antalet större butiker/stormarknader. I samband med arbetspendling väljer många att handla på stormarknaderna. Minskad köptrohet resulterar i sämre förutsättningar för överlevnad för de mindre landsbygdsbutikerna. Många av de butiker som lagts ner i länet har funnits på orter som tidigare haft fler än en butik, men många orter har också mist sin sista butik. Mellan 1996 och 2002 miste 24 orter i länet sin sista butik och utglesningen av butiksnätet fortsätter. De senaste åren har i genomsnitt en landsbygdsbutik per år upphört och i dag finns ett 45-tal landsbygdsbutiker kvar, se figur nedan. Avståndet mellan länets kvarvarande landsbygdsbutiker överstiger i flertalet fall 15 km. Många av butikerna är ombud/utlämningsställe för till exempel posten, gods, apotek, systembolag, Svenska spel, jakt- och fiskekort och kommunal information. En nedläggning kan därför i många fall innebära avsevärt försämrad servicetillgänglighet. Dagligvarubutiker i Västerbotten Centralort Landsbygd När butiker på landsbygden försvinner innebär det att fler personer får längre resväg till närmsta butik. I Västerbottens län är det vanligast med en resväg med bil på minuter till närmsta butik. Men här finns också områden som har mer än 40 minuters resväg till närmaste dagligvarubutik. Dessa områden ligger främst i inlands- och fjällkommunerna, se karta på sidan 11. För att begränsa eller stoppa utglesningen av butiksnätet och sammanhängande servicefunktioner behövs åtgärder av skilda slag, exempelvis åtgärder för inflyttning som ger ett ökat kundunderlag, ökning av butikens attraktionskraft och kundernas köptrohet, ökad samordning mellan olika serviceslag, översyn av kommunernas upphandlingsmöjligheter, utbildnings- och rådgivningsinsatser för befintliga lanthandlare och för nya handlare i samband med butiksöverlåtelser. 4 Tillväxtanalys. Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service Rapport 2013:04 9

11 Drivmedel Strukturomvandlingen inom drivmedelsbranschen i landet har inneburit att de största bolagen genomfört stora förändringar i sina stationsnät. Mindre lönsamma försäljningsställen har antingen avvecklats eller omvandlats till obemannade stationer. Flera kända varumärken har också profilerats om eller bytt ägare. Under lades ett stort antal stationer i landet ner, en minskning med 12 procent. Denna strukturomvandling ser ut att ha mattats av. På många orter har nya lokala lösningar utvecklats. Det finns exempel där små lokala eller regionala aktörer har breddat sin verksamhet genom att börja erbjuda drivmedel till mindre stationer. Under de senaste åren har utvecklingen stabiliserats. I diagrammet nedan visas utvecklingen i länet av antalet drivmedelsstationer i centralorterna (förutom Skellefteå och Umeå centralort) och i länets landsbygder mellan I januari 2013 fanns sammanlagt 81 drivmedelsstationer. Utvecklingen har varit ganska stabil på landsbygden där en station tillkommit mellan Utvecklingen i centralorterna har däremot varierat. År 2011 fanns 21 drivmedelsstationer i centralorterna, två år senare fanns 30 st. Detta följer den nationella trenden som visar att de största förändringarna i antal försäljningsställen sedan 2009 skett i tätorter och tätortsnära landsbygder, medan antalet i glesbygden varit relativt stabil. Drivmedelsstationer i Västerbotten Centralort Landsbygd I Västerbottens län är det vanligast med en resväg med bil på minuter till närmsta drivmedelsstation. Men här finns också områden som har mer än 40 minuters resväg till närmaste drivmedelsstation, se karta på sidan

12 Tillgänglighet till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i Västerbotten Tillgänglighet till dagligvarubutik i Västerbottens län Källa: Tillväxtanalys Tillgänglighet till drivmedelsstationer Källa: Tillväxtanalys. 11

13 Betaltjänster Möjlighet att betala räkningar, ta ut och sätta in kontanter var tidigare en lagstadgad rättighet. Lagen ersattes 2008/2009 med ett politiskt mål att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Med grundläggande betaltjänster menas möjlighet att ta ut kontanter, betala räkningar och deponera dagskassor. Vad som menas med tillgång till och rimliga priser har inte preciserats av Riksdagen. Sedan ett tiotal år tillbaka pågår en utveckling där kontantuttagen minskar och betalkortsköpen ökar. Många av de största bankerna tar helt bort eller minskar sina kontors kontanthantering och traditionella bankärenden flyttar ut till kunden själv. Idag är det möjligt att göra kontanta uttag på andra ställen än i bankomaterna och det är möjligt att betala räkningar direkt i Smartphonen tack vare nya tekniska lösningar med webbtjänster och betaltjänstappar. En förutsättning är att det finns fungerande internetanslutning. Den ökande digitaliseringen av bland annat betaltjänster kan medföra att grupper som inte kan eller vill ta till sig den nya tekniken hamnar i ett digitalt utanförskap och blir mer beroende av anhöriga eller kommunen som får hjälpa dem att ta ut kontanter och betala räkningar. Strukturomvandlingen vad gäller uttagsmöjligheterna innebär att bankerna tar bort bankomater samtidigt som andra aktörer som erbjuder uttagsmöjligheter ökar. Under 2013 försvann 25 bankomater i länet, samtidigt tillkom nya uttagsmöjligheter i bland annat dagligvarubutiker och i andra uttagsautomater. Diagrammet nedan visar utvecklingen av bankomater och uttagsautomater under i Västerbottens län. Med bankomater menas SEB, Nordeas, Swedbank, Handelsbanken och Danske banks gemensamma uttagsautomater (bankomater) och med uttagsautomater menas ICA-butiker som har ICA-banken, Kontantens uttagsautomater, betalombudstjänster samt andra dagligvarubutiker som erbjuder kontanta uttag. 80 Bankomater och uttagsautomater i Västerbottens län Bankomater Uttagsautomater Källa: Kartläggning av tillgängligheten till betaltjänster i Västerbottens län

14 År 2013 fanns minst en servicebox, en uttagsautomat och en bank med kontanthantering i varje kommun i Västerbottens län. Betaltjänsterna är oftast placerade i centralorterna. Mer än personer i länet hade mer än 30 km till närmsta betalstation år 2013 enligt siffror från Tillväxtanalys. Ofta fungerar betaltjänsterna och internetuppkopplingen bra i tätorterna, men med ökad belastning på telenät och internet vid exempelvis högtider, marknader och turistsäsong kan problem uppstå att få tillgång till kontanter. Tillgänglighet till betalningsförmedling Med betalningsförmedling menas fysiska platser där kontanta inbetalningar eller transfereringar från konton kan göras till en annan mottagare. De serviceformer som ingår är bankkassa samt tjänst mot bankkonto. Källa: Tillväxtanalys. Länsstyrelserna har sedan 2009 bevakat hur tillgången till de grundläggande betaltjänsterna fungerar i landet. Idag har flera länsstyrelser, bland annat Västerbottens, anställt en processledare som arbetar med frågan. För närvarande pågår också ett arbete inom Näringsdepartementet med att ta fram en förordning om statligt stöd till tillhandahållare av grundläggande betaltjänster. Post- och telestyrelsen (PTS) har uppdraget att utforma föreskrifter till förordningen. Förhoppningsvis kommer förordning och föreskrifter att kunna börja tillämpas under 2014 eller

15 E. Avgränsningar och definitioner Utgångspunkten för de insatser som genomförs inom ramen för det regionala serviceprogrammet är att främja tillgången till kommersiell service i serviceglesa områden i Västerbottens län. Insatserna ska stärka aktörer som tillhandahåller bland annat dagligvaror och drivmedel på orter med strategisk betydelse för befolkning och näringsliv. Arbetet ska också främja olika samordningslösningar för kommersiell och offentlig service samt främja infrastrukturen som utgör en grundförutsättning för service som efterfrågas av boende och företagare. Geografiska avgränsningar Det regionala serviceprogrammet belyser brister i servicetillgängligheten för framför allt boende och företag utanför de större kommunernas centralorter. Umeå, Skellefteå och Lycksele centralorter beskrivs därför inte närmare. De prioriterade insatser som programmet omfattar fokuserar på de geografiska områden där servicetillgängligheten är eller riskerar att bli otillfredsställande. Definition av service Begreppen offentlig service och kommersiell service i detta regionala serviceprogram definieras enligt följande: Offentlig service: verksamhet som genomförs eller finansieras med offentliga medel och som erbjuds och är tillgänglig för allmänheten. Kommersiell service: affärsinriktad verksamhet som tillhandahålls av privata aktörer. Definition av glesbygd, landsbygd, centralort, tätort och strategisk serviceort En i stödsammanhang använd definition av glesbygd är: stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till större orter, sysselsättning och service. Med landsbygd avses: områden med liknande förhållanden som i glesbygd men med kortare avstånd till större orter och service. När det gäller Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service gäller att stöd får lämnas i områden där servicen är gles. Länsstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om i vilka områden stöd får lämnas. Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd ska kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Med centralort menas kommunens huvudort. Med tätort avses en ort med minst 200 invånare i samlad bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen (SCB). Med strategisk serviceort menas i detta program en ort som av kommunen utpekats som särskild viktig för tillgången till service i ett område. Också i andra serviceorter tillhandahålls service av olika slag. 14

16 F. Den regionala processen, partnerskapet och kommunalt deltagande Länsstyrelsen erhöll regeringens uppdrag att ta fram ett regionalt serviceprogram för Västerbotten i maj Närmare föreskrifter från Tillväxtverket lämnades i månadsskiftet september/oktober 2013 och i slutet på oktober genomförde Tillväxtverket en konferens inför länens arbete med de regionala serviceprogrammen. Länsstyrelsen har ett sedan länge frekvent och väletablerat samarbete med kommunernas näringslivs- och landsbygdsfunktioner inte minst i samband med ärenden angående företagsstöd och stöd till kommersiell service. Länsstyrelsen Västerbotten organiserade en intern arbetsgrupp för arbetet och tillskrev i oktober 2013 länets 15 kommuner och Region Västerbotten med begäran om att utse deltagare i ett arbetspartnerskap. Partnerskapet, som främst består av näringslivsansvariga och utvecklingsstrateger, utsågs i november I mitten på december 2013 genomförde Länsstyrelsen ett första partnerskapsmöte för information om det kommande arbetet med framtagning av programmet och dess genomförande. Partnerskapet uppmanades att samla in synpunkter på problem och möjligheter, utvecklingsbehov och förslag på lösningar som underlag till programskrivningsarbetet genom att engagera det lokala näringslivet, ideella aktörer, föreningar och befolkningen i övrigt i kommunen. Länsstyrelsen har strukturerat arbetet, genomfört analyser och samlat in uppgifter från kommunerna. I mitten på februari 2014 genomförde Länsstyrelsen en andra träff med partnerskapet där fokus låg på erfarenheter från tidigare regionala serviceprogram, inkomna synpunkter från lokala föreningar, organisationer, kommunerna och prioritering av insatser i det kommande programmet. Bedömningen är att det lokala och regionala förankringsarbetet kommer att kunna utvecklas ytterligare under programperioden allt eftersom övriga program för regional tillväxt färdigställs och beslutas och möjligheterna till medfinansiering för olika serviceprojekt klargörs. Ett utkast till regionalt serviceprogram för Västerbotten skickades ut på formell remiss i slutet på februari till kommunerna, Region Västerbotten, branschorganisationer, företagsorganisationer, handikapp- och pensionärsorganisationer, offentliga servicegivare med flera. Regionalt serviceprogram för Västerbotten beslutades av landshövding Magdalena Andersson den 12 mars 2014 och skickades till regeringen (Näringsdepartementet) den 13 mars Genomförandet av programmet påbörjas den 1 april 2014, i första hand insatser som prioriterats för genomförande i den årliga handlingsplanen. Övriga insatser kan komma att startas upp först när finansiering kan sökas från exempelvis Landsbygdsprogram Partnerskapet, som främst består av kommunernas näringslivs- eller landsbygdsutvecklare, har en viktig roll i det fortsatta arbetet i samband med kommunal serviceplanering och också genom sina kontakter med bland andra det lokala näringslivet och föreningar. Partnerskapet kommer att delta i genomförandeprocessen för programmet och i arbetet med uppföljningar och utvärderingar, framtagning av årliga handlingsplaner och information om programmet. Kommunen har en nyckelroll i lokala utvecklingsfrågor. De tar fram detalj- och översiktsplaner, ansvarar för vård, skola och omsorg och arbetar med landsbygdsutveckling och tillväxt inom näringslivet. Samordningen av kommunal service, privat och ideellt serviceutbud är en viktig uppgift. Kommunen ska planera varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av statligt stöd till butiker och drivmedelsanläggningar i gles- och landsbygd kan 15

17 bedömas. Kommunen gör upphandling till skolor med flera i landsbygdsområdena och kan i viss utsträckning utforma sitt upphandlingsunderlag så att exempelvis lanthandelsbutiker kan komma ifråga som leverantör. Sammansättningen av arbetspartnerskapet borgar för stora möjligheter till ett levande och flexibelt regionalt serviceprogram med utbyte av information, synpunkter, erfarenheter, förslag och lösningar. G. Kopplingar till övriga program för regional tillväxt Det regionala serviceprogrammet kommer att ha kopplingar till bland annat Regionalt strukturfondsprogram för investeringar och i tillväxt och sysselsättning i Övre Norrland , Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län och regionalt handlingsprogram för Landsbygdsprogrammet Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Västerbotten Den regionala utvecklingsstrategin är ett övergripande strategidokument för hållbar tillväxt i länet. Den ska vara vägledande för alla som arbetar för att Västerbotten ska vara en region med goda livsvillkor, välstånd och med utvecklingsmöjligheter för regionens invånare. I strategin utpekas sex delstrategier: 1. Samhällen som inkluderar och utvecklar människor 2. Strukturer för innovation 3. Miljödriven utveckling 4. Investeringar i utbildning och kompetens 5. Platsbaserad näringslivsutveckling 6. En tillgänglig och utåtriktad region Inom den första delstrategin prioriteras bland annat samvekan och nya lösningar för service och tjänster samt digitala lösningar för ökad välfärd och effektivitet. Den sista delstrategin prioriterar bland annat god tillgång till digital uppkoppling. Strukturfondsprogram för Övre Norrland Ett förslag till program är framtaget och kommer att omarbetas efter regeringens och EUkommissionens synpunkter. Slutligt program beräknas vara klart våren/sommaren I de regionala förutsättningarna tas bland annat upp den demografiska utvecklingen upp och behovet av effektiva lösningar för att säkerställa tillgången på service och tjänster. Investeringsprioriteringar är bland annat ökad utbyggnad av bredband och höghastighetsnät och att stödja införandet av ny teknik och nätverk för den digitala ekonomin. Insatser där en tydlig koppling till landsbygdspolitikens mål finns ska i första hand genomföras inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogram I Västerbottens regionala genomförandestrategi för Landsprogrammet fanns åtgärden Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden. Målet med åtgärden var att förbättra tillgången till lokal service för konsumenter och företagare. Prioriteringarna var samordning av servicefunktioner och logistiklösningar, test av nya servicelösningar och mentorverksamhet i dagligvarubutiker. 16

18 Ett förslag till nationellt landsbygdsprogram väntas först i slutet av Därefter har Kommissionen sex månader på sig att godkänna programmet. På regional nivå har swotanalyser tagits fram och det arbetas vidare med regionala handlingsplaner. Eventuellt stöd till projekt inom serviceområdet liksom andra projekt väntas inte komma igång förrän efter , främst på grund av det så kallade utgiftstaket för statens utgifter. Den digitala agendan för Västerbottens län Den digitala agendan för Västerbotten beräknas bli klar i juni Agendan ska vara ett strategiskt dokument för effektivare användande av länets befintliga IT-infrastruktur. På grund av en hög åldersstruktur och ett glest befolkat län beräknas cirka västerbottningar stå utanför den digitala gemenskapen. Det innebär att endast 85 procent är delaktiga. Ett mål den digitala agendan har är att antalet digitalt delaktiga i Västerbotten ska öka till 95 procent innan år Den digitala agendan syftar till att samordna åtgärder inom IT-området för att stärka vår konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga men också utveckla samhällets service och säkerställa att alla kan ta del av de möjligheter som skapas, exempelvis genom att skapa ett bättre serviceutbud genom digitala tjänster för både stad och glesbygd. Privatpersoner, företagare och anställda ska inte bara kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder utan även aktivt kunna påverka utvecklingen och skapa nya möjligheter och lösningar. Den digitala agendan ska även påverka möjligheterna för ökad utbyggnad av det mobila tele- och datanätet. H. Hållbar utveckling Hållbarhetsdimensionerna avser jämställdhet mellan kvinnor och män, integration och mångfald, miljö och ekonomi. Dessa ska genomsyra allt regionalt tillväxtarbete. De insatser som genomförs inom ramen för det regionala serviceprogrammet ska beakta alla hållbarhetsaspekterna. I det regionala serviceprogrammet för Västerbotten beaktas den sociala dimensionen genom insatserna för att bibehålla och utveckla en tillfredsställande kommersiell och offentlig service för såväl företag som för boende, för kvinnor och män, äldre och funktionsnedsatta, inflyttade utrikesfödda och besökare. När programmets insatser ska genomföras ska det i tidiga skeden säkerställas att båda könen får inflytande på planerade aktiviteter och att effekterna kommer såväl kvinnor som män till del. Samhället blir allt mer mångfaldspräglat. Många mindre orter tar emot en relativt hög andel utrikesfödda. Genom att ta tillvara alla människors kompetens och erfarenheter kan den regionala utvecklingen gynnas. Det måste säkerställas att projekt och insatser som genomförs inom serviceprogrammet bidrar till att tillvarata alla människors olikheter och att de inte bidrar till diskriminering. En tillfredsställande service för företag och boende i gles- och landsbygder innebär mindre behov av långa inköpsresor och därmed minskat transportarbete och utsläpp. Samordnade inköpsresor kan också begränsa utsläppen. Energikartläggning och -besparing i butiker minskar kostnader och bidrar till förbättrade överlevnadsförutsättningar samtidigt med miljömässiga vinster. Lokal upphandling till skola och omsorg kan bidra till minskade varutransporter liksom lösningar med samordnade varutransporter. Möjligheterna till lokal upphandling kan också förbättra lanthandlarnas ekonomiska lönsamhet. Ekonomisk hållbarhet för lanthandeln och drivmedelshandeln innebär krav på tillräcklig omsättning och lönsamhet. Vid minskande kundunderlag, bristande köptrohet, sjunkande omsättning, betydande investeringsbehov och ökande driftkostnader blir det allt svårare att 17

19 upprätthålla fortsatt drift. När butiksöverlåtelser aktualiseras finns ofta risk för nedläggning i stället. I. Övergripande mål Det regionala serviceprogrammet för Västerbotten har som övergripande mål att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka i alla delar av länet genom att främja en tillfredsställande servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Programmet ska vara ett styrande dokument för samlandet av resurser och genomförandet av insatser för att uppnå målet. Programmet ska vara vägledande för prioriteringar i arbetet med det statliga stödet till kommersiell service men också för andra offentliga, kommersiella och ideella aktörer som utifrån en helhetssyn kan bidra till målet om en tillfredsställande service i hela länet. Programmet förutsätter omvärldsbevakning och analysarbete för att bli ett verkningsfullt verktyg för behovsbedömningar och prioritering av insatser och åtgärder under hela perioden. J. Prioriterade områden Med utgångspunkt i analysen av behoven i länet, erfarenheter av tidigare serviceprogram och kopplingen till andra program för regional tillväxt prioriteras fyra områden: stöd till kommersiell service, samordnings- och samverkanslösningar, ny teknik och innovativa servicelösningar samt ny kunskap och kompetensutvecklingsinsatser. Prioriterat Insatsområde 1: Stöd till kommersiell service Många av landsbygdsbutikerna och drivmedelsstationerna har en otillräcklig lönsamhet för att kunna genomföra nödvändiga investeringar i exempelvis modernisering, energieffektiviseringar, arbetsmiljöåtgärder, uppfyllande av krav enligt lag, utrymmen för tillkommande serviceutbud, utbildning, framtagande av åtgärdsprogram. En attraktiv butik som fungerar som en servicepunkt är en förutsättning för överlevand för butiken/drivmedelsanläggningen. Servicebidrag är en möjlighet för butiker som trots att andra åtgärder prövats inte når upp till en sådan lönsamhet att verksamheten bedöms kunna fortsätta. Bidraget kan möjliggöra fortsatt drift och kombineras ofta med åtgärdsplaner och andra insatser för att trygga försäljningsställets framtid. Hemsändningsbidraget till kommuner som bekostar hemsändning av dagligvaror till hushåll som har störst avstånd eller saknar möjligheter att på annat sätt ta sig till butiken spelar en viktig roll i länet. Förutsättningarna för statligt stöd till kommersiell service regleras av Förordning (2000:284) och de prioriteringar som görs regionalt. Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service För att främja kommersiell service får Länsstyrelsen lämna stöd till näringsidkare och kommuner i områden där servicen är gles. Länsstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om i vilka områden stöd får lämnas. Stöd får endast lämnas om kommunen har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas. 18

20 Stödet får inte otillbörligt gynna en viss näringsidkare. Stöd kan lämnas för att det i gles- och landsbygd ska kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Stöd kan i vissa fall lämnas även till fackhandelsservice. Stöd kan lämnas som investeringsbidrag, investeringslån och servicebidrag till näringsidkare och som hemsändningsbidrag till kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning av dagligvaror till hushåll. Avgränsningar och regionala prioriteringar Stöd kan lämnas i hela länet till sista dagligvarubutiken på en ort och när avståndet till närmaste annan butik uppgår till minst 15 km. Stöd till drivmedelsanläggning kan lämnas i hela länet till sista drivmedelsstationen på en ort om avståndet till närmaste annat försäljningsställe är minst 20 km. Om det finns en dagligvarubutik på orten gäller dock minst 15 km. Om det finns särskilda skäl kan undantag från avståndskriteriet göras. Inför avgörandet om stöd kan beviljas bedöms ortens betydelse som strategisk serviceort för såväl kommersiell som offentlig service för boende/företag/ turistnäring/besökare. Åtgärder i enlighet med gällande förordning om stöd till kommersiell service: Investeringsstöd: Investeringar i exempelvis lokaler och utrustning/inredning, energibesparingsåtgärder. Kompetenshöjande insatser för näringsidkare och anställda Kostnader för utarbetande av åtgärdsprogram för ökad lönsamhet Kostnader för samlokalisering av försäljningsställen av dagligvaror eller drivmedel eller annat detaljhandels- eller tjänsteföretag Kostnader för investeringar för att uppfylla lag-krav Kostnader för andra investeringar om det finns särskilda skäl Servicebidrag: Kan lämnas till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer om det finns särskilda skäl och andra åtgärder prövats, men inte visat sig vara ändamålsenliga. Max kr per år (i vissa särskilda fall max kr per år till dagligvarubutik). Prövas särskilt för varje år och under högst tre år. Hemsändningsbidrag: Bidrag med max 50 procent av kommunens nettoutgift för hemsändning av dagligvaror till hushåll med behov. Max 100 kr per hushåll och hemsändningstillfälle. Kan också avse kommunens direkta kostnader för att anordna särskilda inköpsturer till en närliggande butik. Mål: En tillfredsställande försörjning med dagligvaruservice och drivmedel i länet. Aktuella varuförsörjningsplaner finns i varje kommun Genomförare: Länsstyrelsen, kommuner, företag Finansiering: 19

Regionalt serviceprogram för Västerbottens län

Regionalt serviceprogram för Västerbottens län Regionalt serviceprogram för Västerbottens län 2014 2018 Bild från Holmön Foto: Elisabeth Karlsson LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN I PARTNERSKAP MED REGION VÄSTERBOTTEN OCH LÄNETS KOMMUNER Innehållsförteckning

Läs mer

Innehåll. Bilagor 1. Handlingsplan 2014 2. Glesbygds- och landsbygdsområden i Blekinge län

Innehåll. Bilagor 1. Handlingsplan 2014 2. Glesbygds- och landsbygdsområden i Blekinge län 1 2 Innehåll 1. Inledning... 5 2. Bakgrund... 5 3. Analys... 6 3.1 Geografiska förutsättningar och befolkning... 6 3.2 Näringsliv... 7 3.3 Dagligvarubutiker på landsbygden... 8 3.4 Dagligvaruservice i

Läs mer

Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013

Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013 Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16 Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013 Innehållsförteckning Inledning och syfte....3 Avgränsning....3 Kopplingar till andra program....3 Bakgrund........4

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till kommersiell service; SFS 2000:284 Utkom från trycket den 23 maj 2000 utfärdad den 11 maj 2000. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar. Den 15 juni 2011

Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar. Den 15 juni 2011 Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar Den 15 juni 2011 Bakgrund Staten har sedan länge tagit stort ansvar för att det ska finnas möjligheter att betala räkningar ta emot betalningar tillgången

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-03-30 Dnr: 10-7697 1(13) Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress:

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Regionala Serviceprogrammet 2014-2018

Regionala Serviceprogrammet 2014-2018 Regionala Serviceprogrammet 2014-2018 Värmlands län 1 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:14 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2014:14 ISSN 0284-6845 Bilder: Länsstyrelsen Värmland Rapporten är

Läs mer

Information och inspiration för service i gles- och landsbygder

Information och inspiration för service i gles- och landsbygder Dokumentation från Sigtuna 14-15 juni 2011 Information och inspiration för service i gles- och landsbygder Vad händer i höst? Lars Wikström och Annika Lidgren, Tillväxtverket inledde konferensen bland

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Ingenting är klart ännu! Förslaget till nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 skickades till EU-kommissionen i juni 2014.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:6. Regionalt serviceprogram 2014-2018

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:6. Regionalt serviceprogram 2014-2018 Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:6 Regionalt serviceprogram 2014-2018 Omslagsbild: Noramacken Fotograf: Jessica Friberg Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie Rapport nr 2014:6 ISSN

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Regionala serviceprogram och postservice. Resultat från intervjuundersökning Juni 2015

Regionala serviceprogram och postservice. Resultat från intervjuundersökning Juni 2015 Regionala serviceprogram och postservice Resultat från intervjuundersökning Juni 2015 Innehåll Syfte med undersökningen 3 Metod 4 Disposition och läsanvisningar 5 Regionala serviceprogram 2014-2018 6 Post

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Rapport kommundialoger

Rapport kommundialoger 2014-03-06 Rapport kommundialoger Inom ramen för projektet Service Skapar Tillväxt och framtagandet av det regionala serviceprogrammet. Processledarna Christer Johansson och Bo Lönnquist har träffat samtliga

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Förord. Dnr 302-36247-08 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND

Förord. Dnr 302-36247-08 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Regionalt Serviceprogram Östergötlands län 2010-2013 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 302-36247-08 Förord Det Regionala Serviceprogrammet för 2010-2013 syftar till att stärka servicen för medborgare och

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Regional Digital Agenda för Värmland

Regional Digital Agenda för Värmland Regional Digital Agenda för Värmland Internationellt samarbete 2013 Digitala Agendan för Europa ett av sju huvudinitiativ i EU 2020 Syfte - att maximera informations- och kommunikationsteknikens sociala

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Delrapport nr 4 av 5 (nr 5 är slutrapport)

Delrapport nr 4 av 5 (nr 5 är slutrapport) Regionalt projekt Innovativa servicelösningar Delrapport nr 4 av 5 (nr 5 är slutrapport) Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod:

Läs mer

Arbetsunderlag till handlingsplan

Arbetsunderlag till handlingsplan Arbetsunderlag till handlingsplan Digital delaktighet och kompetens Stärka och utveckla samverkansformer för a4 öka den digitala delak+gheten i länet. Planera och genomföra målgruppsanpassade åtgärder

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org Så här var det då Lokala nät Telefoni Sorsele Robertsfors Telia Malå Norsjö Skellefteå Token Ring Landstinget Umeå Nordmaling

Läs mer

Utredningen Service i glesbygd ska enligt direktiven lämna en delrapport senast den 31 augusti 2014. Härmed överlämnas rapporten.

Utredningen Service i glesbygd ska enligt direktiven lämna en delrapport senast den 31 augusti 2014. Härmed överlämnas rapporten. 2014-08-29 N2014:01/2014/11 Utredningen om Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden N 2014:01 Näringsdepartementet Huvudsekreterare Monika Selahn Telefon 08-4051186 E-post monika.selahn@regeringskansliet.se

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Regionalt serviceprogram

Regionalt serviceprogram Meddelande nr 2014:06 Regionalt serviceprogram Jönköpings län 2014-2018 Regionalt serviceprogram Jönköpings län 2014-2018 Meddelande nr 2014:06 3 Meddelande nummer 2014:06 Kontaktperson Webbplats Kartmaterial

Läs mer

Mötesplatser, näringsliv och service

Mötesplatser, näringsliv och service Mötesplatser, näringsliv och service Regionala serviceprogram Delredovisning februari 2012 Rapport 0128 Rev A Mötesplatser, näringsliv och service Regionala serviceprogram Delredovisning februari 2012

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

;Digital agenda e. för Västerbotten 2014-2020

;Digital agenda e. för Västerbotten 2014-2020 ;Digital agenda e för Västerbotten 2014-2020 September 2014 Kort om Digital agenda för Västerbotten I maj 2012 började arbetet med den regionala digitala agendan för Västerbotten i samband med ett besök

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04 2014-06-24 Dialogmöte Åseda 2014 06 04 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Lars Gunnar Serell, ansvarig för

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer