Lokal utvecklingsstrategi för leaderområde URnära

Transkript

1 Lokal utvecklingsstrategi för leaderområde URnära Bilaga 1 Sammanfattning Sex kommuner EN hållbar landsbygd! URnära består av 6 kommuner i Västerbotten som tillsammans med Örnsköldsvik utgör Umeåregionen. Under programperioden ska de 6 västerbottenskommunerna med stöd från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden bevilja stöd till utvecklingsinsatser som bidrar till att uppfylla EU:s mål 2020 om en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Utvecklingsarbetet omfattar insatser för att öka landsbygdens attraktivitet och att förstärka den lokala identiteten, stärka den ideella sektorn, stimulera till ökat entreprenörskap och företagande med särskilda åtgärder riktade till kvinnor. Att stärka utrikesföddas delaktighet i lokalsamhället samt att verka för ökad anställningsbarhet är ett prioriterat verksamhetsområde. Inom Umeåregionen har man med stöd från bl.a. EU under tidigare programperioder bedrivit framgångsrikt utvecklingsarbete och erfarenhet och kunskap från detta utgör grund för det fortsatta arbetet. URnära ska vara en aktiv part i landsbygdens utveckling i Umeåregionen och målet är att minska betydelsen av geografiska och administrativa kommun- och andra gränser till förmån för EN gemensam landsbygd där människor vill verka, bo och leva. URnära ska med stöd av sitt eget starka partnerskap och i samverkan med andra aktörer med utvecklingsansvar stötta initiativ som främjar, stärker och utvecklar social-, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i Umeåregionen. Jämställdhet, integration och inkludering ska genomsyra alla insatser som genomförs inom URnära. Innehållsförteckning Sammanfattning Syftet med den lokala utvecklingsstrategin Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål Strategins framtagning Utvecklingsområdet Områdesbeskrivning Behov och utvecklingsmöjligheter På vilket sätt är strategin innovativ? Vision Insatsområden, mål och urvalskriterier Övergripande mål för området Insatsområden Handlingsplan Urvalsprocess Mål och urvalskriterier Organisation Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift) Partnerskapet och föreningen LAG den lokala aktionsgruppen Samverkan mellan fonder och med andra aktörer...19

2 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 10.1 Samverkan mellan fonder Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar Jämställdhet och icke-diskriminering Kommunikation Uppföljning och revidering Bilagor...23 Bilaga 1: SWOT-analys...23 Bilaga 2: Omvärldsanalys...25 Bilaga 3: Motivering...27 Bilaga 4: Excel-fil...28 Bilaga 5: Eventuella övriga bilagor...30

3 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 1. Syftet med den lokala utvecklingsstrategin Denna utvecklingsstrategi ska användas för att styra LAG:s arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och fondsamordning. 2. Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål Alla projekt som prioriteras genom denna utvecklingsstrategi bidrar till att uppnå EU:s tillväxtstrategi EU2020. Därför bygger alla mål och processen för projekturvalet i strategin på de mål som är satt i de inblandade operativa programmen för struktur- och investeringsfonderna. Analyser ligger till grund för en vision och utvecklingsbehov, som leder till insatsområden och specifika mål som kan mätas med hjälp av indikatorer. En handlingsplan visar hur målen i insatsområden ska omsättas i aktiviteter. 3. Strategins framtagning Leader URnära har fått i uppdrag av Umeåregionens kommuner att ta fram en strategi för lokalt ledd utveckling i nuvarande leaderområde (Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner). Strategin har tagits fram i samråd/samverkan med: Leader URnäras LAG-grupp Diskussioner, möten och träffar i egna nätverk Regionalt utvecklingsråd i Umeåregionen (RUR), samverkansorgan för de ingående kommunernas landsbygdsråd/motsvarande. Kommunala företrädare (politiker samt tjänstemän med ansvar för utvecklingsfrågor i respektive kommun) Umeåregionens kansli (samordningsfunktion för de 6 ingående kommunerna) Bya-/bygdeföreningar samt föreningar i tätort Samtal/diskussioner med organisationer/motsv. i kommande partnerskap Nuvarande FOG Vindelälven samt projektansvarig för tillkomsten av ett biosfärområde Vindelälven (MAB) Avstämning/samarbetsdiskussioner med Leader Höga Kusten, Trekom Leader samt Leader Lappland Leader URnäras arbetsutskott (bestående av 1 representant från varje kommun och med representation av 2 personer/sektor samt ordförande (totalt 7 personer) har utgjort skrivargrupp. Remissförfarande (Svar från Umeåregionens 6 kommuner, Länsstyrelsen, Region Västerbotten, Tavelsjö och Rödåbygdens ekonomiska förening TuRe), Bygderådet Nordmaling, enskilda LAG-gruppsledamöter. Synpunkter har också lämnats av Västerbottens Idrottsförbund). (Se bilaga 5e). Strategin präglas av begreppet hållbarhet och har stämts av mot de nationella miljömålen, Aalborgåtagandena 1, European Landscape Convention (ELC) 2, Region Västerbottens 3 och Länsstyrelsens utvecklingsstrategier 4, Operativt program för lokalt ledd utveckling med stöd från Regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Socialfonden 5 (ESF) samt mot fiskeområde Vindelälven 6 som finansieras av Havs- och fiskerifonden. Kommunernas utvecklingsstrategier och program utgör strategins grundstenar. 1 The Aalborg Charter 2 Europarådet: [141108] 3 Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län , Region Västerbotten 4 Regional handlingsplan för Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet , Länsstyrelsen 5 Bilaga till regeringsbeslut nr14 6 Strategi för Leaderområde Vindelälven

4 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 4. Utvecklingsområdet Med Umeåregionen avses i strategin de sex kommuner som finns inom Västerbottens län. Idag tillhör även Örnsköldsvik Umeåregionen men man avser där att bedriva lokalt ledd utveckling inom samma område som under perioden URnära har haft ett nära samarbete med detta område under två tidigare programperioder vilket kommer att fortsätta samt att fördjupas. Umeåregionen har ett varierande landskap med allt från sammanhängande jordbruksbygder, vidsträckta skogsområden till fjällnära natur. Landskapet präglas av en lång kustlinje där åtta större älvar/åar har sitt utlopp. Flera av dessa är av riksintresse som t.ex. Vindelälven, en av fyra nationalälvar. Strax utanför kusten finns två större öar, varav en är bebodd under hela året. Med undantag av Umeå tätort är regionen relativt glest befolkad. I tabellen nedan redovisas uppgifter för Umeåregionen i sin helhet. För att visa på likheter respektive skillnader redovisas uppgifter per kommun i bilaga 5 d Efterfrågad statistikuppgift Totalt antal invånare i utvecklingsområdet, inklusive tätorter > invånare (2013) Fakta om Umeåregionen i sin helhet [Källa: SCB] Antal invånare i utvecklingsområdet, exklusive [Källa: SCB] tätorter > invånare (2013) Områdets totalstorlek i km 2, inklusive tätorter > km 2 [Källa: SCB] invånare (2013) Områdets storlek i km 2 utanför tätorter > km 2 [Källa: SCB] invånare (2013) Antal invånare per km 2, inklusive tätorter (2013) 14 [Källa: SCB] Antal invånare per km 2, exklusive tätorter (2013) 8 [Källa: SCB] Kommuner som omfattas av strategin. (Församlingar redovisas i bifogad Excelfil) Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Landskapstyper och landmärken Se avsnitt 3 Utvecklingsområdet Större tätorter och utvecklingscentra Bjurholm: Agnäs, Balsjö Nordmaling: Rundvik, Lögdeå, Gräsmyr, Hörnsjö, Brobygden, Håknäs-Öre Robertsfors: Ånäset, Bygdeå Umeå: Holmsund, Obbola, Hörnefors, Sävar, Bullmark, Botsmark, Täfteå, Tavelsjö, Ersmark, Innertavle, Stöcke/Stöcksjö, Hissjö, Hössjö, Flurkmark, Sörmjöle

5 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) Vindeln: Tvärålund, Hällnäs, Granö, Åmsele Vännäs: Vännäsby, Tväråbäck Befolkningsförändring för åren Arbetslöshet i procent (öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd, 2013) Bjurholm Flyttnetto: 19 Födelsenetto: -125 Befolkningsförändring: -106 Nordmaling Flyttnetto: -241 Födelsenetto: -176 Befolkningsförändring: -417 Robertsfors Flyttnetto: -76 Födelsenetto: -183 Befolkningsförändring: -259 Umeå (inkl. Umeå stad) Flyttnetto: Födelsenetto: Befolkningsförändring: Vindeln Flyttnetto: -106 Födelsenetto: -213 Befolkningsförändring: -319 Vännäs Flyttnetto: 176 Födelsenetto: -28 Befolkningsförändring: 148 [Källa: SCB] 8,02 [Källa: SCB] Arbetslöshet bland unga (18 24 år) i procent (2013) 19,10 [Källa: SCB] Andel invånare med utländsk bakgrund i procent (2013) 7,67 [Källa: SCB] Antal företag per invånare (2013) 68 [Källa: Ekonomifakta] Antal nystartade företag per invånare 9 [Källa: Ekonomifakta] Andel av befolkningen i procent år: 9, år: år: 48, ,2 [Källa: SCB] I Umeåregionen ingår Sveriges minsta kommun (Bjurholm) och en mycket stark tillväxtkommun (Umeå). Två av kommunerna är enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pendlingskommuner (Vännäs, Bjurholm) och tre är glesbygdskommuner (Vindeln, Nordmaling och Robertsfors). Variationen mellan kommunerna bidrar till regionens dynamik.

6 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) Med möjligheten att verka i flera fonder samt i tätort över invånare ska URnära genomföra insatser med stöd från Socialfonden på bostadsområdet Ersboda i Umeå som har en hög andel utrikesfödda. 4.1 Områdesbeskrivning URnära söker medel ur Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Socialfonden och Regionala utvecklingsfonden. Med medel från dessa fonder och samverkan med Leader Vindelälven genom Havs- och Fiskerifonden kommer URnära bidra till att nå EU-målen 2020 om smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Umeåregionen har en stark regional identitet såväl i frågor relaterade till den kommunala organisationen som hos befolkningen i stort. Under 20 år har de sex västerbottenskommunerna i Umeåregionen samarbetat inom många olika områden. 7 Under motsvarande period har mer än 400 utvecklingsprojekt genomförts på Umeåregionens landsbygd. Från Umeå når man samtliga kommuncentra på mindre än en timmes bilresa. Kommunikationerna är överlag goda med tillgång till flyg, hamn, järnväg och övrig kollektivtrafik. Botniabanans sträckning samt tågförbindelse mellan Vännäs-Umeå och Vindeln-Umeå underlättar möjligheterna till arbets- och övrig pendling. I Umeåregionen har alla nära till frisk luft, skog, berg, sjöar och vattendrag. Här finns många områden med skyddad natur (96 naturreservat och 68 Natura 2000-områden). I regionen finns 8 älvdalar med stor utvecklingspotential. Fem av dessa (Lögdeälven, Rickleån, Sävarån, Vindeloch Umeälven) ingår i regeringens förslag till förvaltningsplan för Östersjölax. 8 Umeåregionen är sedan hundratals år vinterbetesland för länets sju samebyar. Många samer tillbringar vinterhalvåret i Umeåregionen vilket starkt bidrar till ett rikare kulturliv. Klimatet är kallt med en årsmedeltemperatur på +2,5 0 C och vegetationsperioden är kort (ca 170 dagar). I regionen finns Umeå universitet och Statens Lantbruksuniversitet (med inriktning mot skoglig produktionslära). Näringslivet i regionen domineras av små företag både i tätort och på landsbygd. Tillgången till bredband varierar starkt inom regionen och mobiltäckningen är överlag svag utanför tätorterna. Detta är utvecklingsområden som beaktas i URnäras arbete men där finansiering kommer att sökas på annat sätt är Umeå Europas kulturhuvudstad. Det är en bekräftelse på att kulturlivet är starkt och välutvecklat inte bara i Umeå utan i hela regionen 9. Regionen har ett starkt föreningsliv, i de kommunala registren finns närmare 700 föreningar utanför Umeå stad. I Umeå finns ett 30-tal etniska föreningar där URnära kommer att söka samarbete med och utbyte kring frågor om integration och inkludering. Tätorterna har ett varierat utbud av butiker och det finns tillgång både till daglig- och sällanköpsvaror. I samtliga tätorter finns vårdcentraler och i Umeå finns ett universitetssjukhus. Alla kommuner i Umeåregionen har vänortsutbyten med kommuner inom och utom EU. Detta är ett starkt incitament för samarbetsinitiativ och interregionalt samarbete under programperioden. Vindelälven rinner genom tre av regionens kommuner. Vindelälven utgör också ett leaderområde. Det finns sedan lång tid samarbete och samverkan mellan Leader URnära och leaderområde Vindelälven. Gränsdragningen mellan områdena är att leaderområde Vindelälven ansvarar för fiskeresursen medan URnära ansvarar för utvecklingsprojekt i anslutning till älven. Efter avslutad förstudie om Vindelälven som biosfärområde (Man and biosphere, MAB) 10 påbörjas en 7 Umeåregionen 20 år en tillbakablick, [141202] 8 [141130] och Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö 9 samt [ ] 10

7 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) kandidaturperiod våren URnära och leaderområde Vindelälven (tidigare FOG-område Vindelälven) är involverade i detta. Samverkan ska ske även med Lappland 2020 (tidigare Leader Lappland) som också berörs av Vindelälvens sträckning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter Det finns en stark regional identitet i Umeåregionen. Det tjugoåriga samarbetet mellan regionens kommuner är ett exempel. Ett annat är den utveckling som skett med stöd från Leader/- leaderliknande program. Under perioden har 10% av beviljade projekt genomförts i samverkan mellan alla kommuner och 5% har genomförts i två eller flera kommuner i samverkan. Genom URnära kan det regionala utvecklingsarbetet ytterligare stärkas. Umeåregionen (utom Umeå stad) är i sin helhet definitionsmässigt landsbygd. Gemensamt för flera av regionens kommuner är att de under många år minskat i befolkning men att minskningen avstannat. Det främsta skälet till detta är mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och att andelen utrikesfödda kraftigt har ökat. Integration och inkludering är därför ett viktigt uppdrag för URnära. URnära ser en utmaning i att bidra till energieffektivisering och omställning hos individer, föreningar och företag genom både utbildning/kompetenshöjning och direkta insatser. Boende Ett problem kommunerna har gemensamt är bristen på bostäder främst i tätorterna. På den rena landsbygden står samtidigt många fastigheter obebodda under stora delar av året, men utbjuds inte till försäljning. En orsak kan vara att det är släktgårdar som man vill behålla för semestervistelse, möjlighet till jakt och fiske eller av känslomässiga skäl. Kostnaderna för nybyggnation är höga och det kan vara svårt att få låna till finansiering både i tätort och på landsbygd. Här behövs förändring inte bara i Umeåregionen utan i landet i stort. URnära ska bevaka regionala och nationella initiativ till alternativa finansieringsmöjligheter. URnära ska verka för att fler får möjlighet att bo kvar/bosätta sig och verka på landsbygden vilket bidrar till en mer attraktiv landsbygd. Umeåregionen har tagit fram ett gemensamt dokument avseende strandskyddsbestämmelser (LIS-områden) 11 som är vägledande för kommunernas översiktsplanering. Här kan URnära bidra med lokalkunskap samt som part i frågor om översiktsplanering och anpassning till det européiska landskapsperspektivet (ELC). För de delar som rör Vindelälven ska samordning ske med leaderområde Vindelälven och ett kommande biosfärområde Vindelälven. Det finns hushåll i regionen med i genomsnitt 2,21 personer per hushåll. I relation till taxerade fritidsbostäder innebär det att 12% av hushållen eller ca personer är delårsboende på ren landsbygd. Allt fler väljer också att bosätta sig permanent i sina fritidshus vilket bidrar till en omvänd urbanisering. Behovet av hållbara pendlingslösningar ökar. Med fler boende på landsbygden ökar behovet av arbets- och annan pendling. URnära ska verka för att de kollektiva färdmedlen i ännu högre grad kan nyttjas genom att skapa samåkningsmöjligheter fram till kollektivtrafik. Generella samåkningsinitiativ ska också stödjas. En åldrande landsbygdsbefolkning medför ökat behov av närservice och URnära ska verka för att skapa (kommunoberoende) lokala servicelösningar för att möjliggöra fortsatt boende på landsbygden. Företagande Företagstätheten är i genomsnitt högre än i länet och landet. Två av kommunerna har en täthet över 10% jämfört med länets 5,3% och landets 6,7%. De flesta företag är enmans- eller fåmansföretag. Andelen kvinnliga företagare är låg och antalet nystartade företag sjunker samtidig som behovet av generationsväxling ökar inom alla företagssektorer. URnära ska i samverkan med kommunernas näringslivsorganisationer verka för att stimulera fler att starta och driva företag [141114]

8 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) Särskilda insatser ska riktas till kvinnor och utrikesfödda. Andel kvinnliga företagare av totalt antal företag 2012, % Bjurholm: 27 Nordmaling: 29 Robertsfors: 30 Umeå: 30 Vindeln: 32 Vännäs: 32 [Källa: SCB] I regionen fanns 2012 närmare jordbruksföretag med en sysselsättningsgrad motsvarande 3,46% av regionens dagbefolkning. Med en genomsnittsålder på 57 år finns även här behov av generationsväxling. URnära ska stödja initiativ till detta (t. ex. LRF:s insatser och Landsbygdsnätverkets satsning Unga jordbrukare ). Jordbruket är en garant för ett öppet landskap och en viktig resurs för det rörliga friluftslivet. Samtidigt ökar behovet att nyttja jordbruksmark för nybyggnation. Här är samverkan mellan jordbrukets organisationer och kommunerna avgörande för att man ska hitta en lämplig balans. URnära ska bidra med underifrånperspektiv och gedigen kunskap om lokala förhållanden i den processen. Både för traditionella landsbygdsnäringar och för företagssektorn i stort finns goda möjligheter till nyföretagande och/eller till diversifiering av jordbruket. Allt fler människor vill ha en mer aktiv fritid och semester vilket kan utgöra grund för upplevelseföretag, naturturism m. fl. Områdena Grön rehabilitering och Grön omsorg växer. Bo på lantgård och Bed and Breakfast finns ännu bara i liten skala i regionen. Odling för att möta ökande efterfrågan av giftfria och närodlade grönsaker är också ett utvecklingsområde liksom upplåtelse av odlingsmöjligheter för tätortsboende. Enligt en undersökning från Jordbruksverket odlar drygt hälften av alla hushåll i landet någon form av ätbara växter. 12 För de hushåll som bor i lägenhet uppgår odlandet endast till drygt 30%. Förädling av bär och svamp, biodling och utveckling av rennäringsprodukter är andra områden med utvecklingspotential. I Umeåregionen finns ett växande antal gårdsbutiker och internetbutiken Min farm, där man kan köpa lokalt producerade livsmedel bl.a. från Västerbotten. 13 URnära ska stimulera insatser för att ta tillvara naturens råvaror (natur- och kulturmiljöer, förädling av råvaror m.fl.) samt att förstärka dessa områden med syfte att stötta nuvarande företag och att skapa nya. Besökande Under Umeås år som Europas kulturhuvudstad har intresset för Umeåregionen ökat med fler besökare som följd vilket är ett incitament för företagsutveckling inom flera olika branscher. Växande när- och dagturism (främst av besökare från Umeå till övriga kommuner i regionen) ska utgöra grund för satsningar på nyföretagande inom besöksnäringen. URnära ska verka för att befintliga besöksmål tillgänglighetsanpassas. För marknadsföring av regionen som besöksmål finns Visit Umeå 14 som är Umeåregionens officiella turistguide. Genom Visit Umeå och de Visit -sidor som finns för respektive kommun får både företag och föreningar möjlighet till marknadsföring av och informationsspridning om lokala besöksmål. Kunskap om och stimulans till att använda ny teknik är ett av URnäras verksamhetsområden. Ideell sektor Den ideella sektorn fungerar som länk mellan offentlig och privat sektor och är en omistlig resurs i civilsamhället. Det stora antalet föreningar i Umeåregionen är ett bevis på styrkan i den ideella sektorn inom Umeåregionen. Det finns en avgörande skillnad mellan föreningar på ren landsbygd och föreningar i tätort. I tätorter är de flesta föreningar organiserade kring ett specifikt ämne eller intresseområde (t ex 12 Jordbruksverket: Fritidsodling i Sverige en översikt, Statistikrapport 13: [141109] 14 [141112]

9 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) scouting, teater, etc.). De kan karaktäriseras som stuprör där den egna föreningens verksamhet inte berörs eller påverkas av andra föreningar. Föreningslivet på landsbygden präglas av bredd där syftet ofta är att lösa problem och/eller att utveckla den gemensamma bygden. Dessa föreningar fungerar som hängrännor och har ofta också en gemensam mötesplats (bygdegård/byastuga). URnära ska, tillsammans med RUR med gedigen kunskap om Umeåregionens landsbygd stimulera tätortens föreningar till samverkan liknande landsbygdsföreningarnas. Ett övergripande mål är att stärka föreningslivet i hela regionen oberoende av tätort/landsbygd eller kommuntillhörighet. Skapande av vänföreningar inom regionen ska bidra till i första hand lokalt och regionalt samarbete men på sikt även utbyte nationellt och internationellt. Tillgång till samlingslokaler är en förutsättning för ett aktivt föreningsliv och URnära ska verka för att befintliga lokaler tillgänglighetsanpassas och energieffektiviseras samt ställs till förfogande för föreningar och andra grupper som saknar egna samlingslokaler/mötesplatser. URnära ska även stimulera tillkomst av nya mötesplatser (fysiska/digitala). En parallell till ideella föreningar är de idéburna organisationerna som utan vinstintresse syftar till att främja idéer och värden. De är vanliga inom det sociala området och drivs ofta som kooperativ eller ekonomiska föreningar. Den idéburna rörelsen är en brygga mellan ideell och privat sektor. URnära ska bidra till att fler idéburna organisationer ska få stöd och hjälp att övergå till kooperativ/ekonomiska föreningar. En oroande trend är att medlemsantalen i många föreningar sjunker och att andelen yngre minskar. Även andelen kvinnor minskar och utrikesfödda har lägre föreningstillhörighet än andra grupper i samhället. Även här behövs insatser dels för att stimulera till föreningsengagemang men också för att en generationsväxling ska kunna bli verklighet. Den ideella sektorn är en god grund för integration och inkludering. URnäras uppdrag är att stödja föreningslivet i sin helhet men med särskilda insatser riktade till ungdomar och utrikesfödda. Integration att förena skilda delar till en helhet Med integration menar vi ofta insatser riktade till utrikesfödda. I regionen har antalet utrikesfödda ökat snabbt och idag har var åttonde invånare utländsk bakgrund. Ökningen väntas fortsätta vilket ställer höga krav på civilsamhället både när det gäller resurser men också när det gäller attityder. En växande främlingsfientlighet är ett hot inte bara mot utrikesfödda utan mot samhället i stort. URnära ska genom särskilda insatser i samverkan med etniska föreningar och studieförbund verka för större kunskap om varandra i fråga om kulturmönster, genusfrågor, religion m.m.. Samverkan mellan invandrar- och andra föreningar blir därmed ett av många trappsteg mot en mer helgjuten (och därmed jämställd) integration. De flesta utrikesfödda bor idag i tätorterna samtidigt som många av dem har agrar bakgrund. Den starka ideella rörelsen på landsbygden kan här bidra till att göra det lättare för personer med utländsk bakgrund att komma i kontakt med en verklighet man känner tillhörighet till. URnäras mål är att fler utrikesfödda får möjlighet att bo, verka och leva på landsbygden. Inkludering att känna gemenskap och att vara en del av en helhet URnära ska verka för att minska det sociala utanförskapet. Det gäller utrikesfödda, personer med olika typer av funktionsnedsättning och andra som av olika skäl ställs utanför i sociala sammanhang. Det kan t. ex gälla långtidsarbetslösa, personer som flyttar in i byar med stark sammanhållning, studenter som inte har naturlig anknytning till det omgivande samhället m. fl. både på individ- och gruppnivå. 5. På vilket sätt är strategin innovativ? Under förra programperioden har drygt 100 utvecklingsprojekt genomförts i Umeåregionen 15 vilket har gett samarbets- och projektvana både hos enskilda individer och hos föreningar. Det 15 Presentation av genomförda projekt inom Leader URnära : [141109]

10 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) har också bidragit till en väsentlig värdehöjning i form av restaurerade/nya lokaler, vandringsleder, besöksmål m.fl. Detta är en utgångspunkt i det fortsatta utvecklingsarbetet som baseras på ABCD-modellen (Asset Based Community Development) 16, d.v.s. resursbaserad lokal utveckling. Tidigare erfarenhet och kunskap förstärkt med nya tankar, idéer och influenser kan ge goda multiplikator- och synergieffekter. Umeåregionen (utom Umeå stad ) med tätorter och omgivande landsbygd omfattas av insatser för lokalt ledd utveckling. URnära ska sträva efter att hela regionen gynnas och att de små tätorterna och landsbygden inte betraktas som konkurrenter eller ställs i motsats till varandra. Det finns ett starkt ömsesidigt beroende mellan tätort och landsbygd där URnära ska bidra till att förstärka likheter och minska skillnader. Det finns naturliga bryggor mellan tätort och landsbygd som URnära ska ta tillvara och utveckla t. ex. den höga andelen delårsboende i fritidshus. Satsningar för att äldre ska kunna flytta in eller bo kvar samt att utrikesfödda och ungdomar flyttar in på landsbygden är områden som prioriteras. En stark och viktig utvecklingsaktör är RUR, det umeåregionala rådet för landsbygdsutveckling. Genom sin paraplykonstruktion med företrädare från samtliga kommuners landsbygdsråd/ landsbygdsorganisationer ända ner på by- och individnivå garanterar underifrånperspektivet. URnära ska stärka regionen genom att aktivt inkludera nya grupper. Ungdomar, äldre, utrikesfödda, delårsboende, studenter och samverkan med idrottsrörelsen är exempel. URnära har därför ett brett partnerskap med 30-talet myndigheter, organisationer, föreningar/motsv. som varit delaktiga i framtagandet av strategin. Partnerskapet säkerställer nära samverkan med civil- och lokalsamhället. 6. Vision Sex kommuner EN hållbar landsbygd! URnära vill förstärka Umeåregionen som en i alla avseenden smart, hållbar och inkluderande region. URnära ska åstadkomma detta med medel från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, regionala utvecklingsfonden och socialfonden genom att stärka befintliga nätverk, ta tillvara förändringsvilja, integrera och inkludera grupper som tidigare inte omfattats av utvecklingsinsatser. Betydelsen av geografiska och administrativa kommun- och andra gränser i Umeåregionen ska minskas till förmån för EN gemensam landsbygd. Vid programperiodens slut ska URnära aktivt ha bidragit till: En hållbar utveckling innebär att dagens generation kan tillgodose sina behov utan att äventyra för kommande generationer att tillgodose sina. (Brundtlandrapporten) Insatsområden, mål och urvalskriterier 7.1 Övergripande mål för området Övergripande mål för området är att med stöd från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden göra Umeåregionen till en i alla delar hållbar region. Hållbarhetsperspektivet innefattar områdena social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och hållbar ekonomisk tillväxt bl.a. som de beskrivs i Aalborgåtagandena 18 som undertecknats av Umeåregionens kommuner. Att den kommunala organisationen och civilsamhället har samma utgångspunkt i hållbarhetshänseende möjliggör en samordnad utveckling i hela regionen. Det stärker redan god samverkan och bidrar till att minska betydelsen av kommunernas organisatoriska, politiska och geografiska avgränsningar till förmån för EN hållbar landsbygd som den formuleras i URnäras vision. Med Aalborgåtagandena som gemensam grund underlättas 16 Se bl.a. [141112] 17 FN: World Commission on Environment and Development [1987] 18 Urval av de 50 insatspunkterna i The Aalborg Charter

11 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) samarbete och samverkan i första hand lokalt och regionalt men även nationellt och interregionalt. Umeåregionen 2020 ska präglas av hållbarhet inom alla områden. Oavsett om man redan bor i regionen, besöker den eller avser att flytta hit ska man känna att här bor och verkar människor som värnar om sin livsmiljö och som aktivt bidrar till en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Social hållbarhet En hållbar region förutsätter sammanhållning och jämställdhet, icke-diskriminering, integration, inkludering och tillgänglighet. Detta kan uppnås genom insatser som främjar utveckling i föreningar, byar och bygder, stöttar entreprenörskap och företagande, stärker den ideella sektorn samt aktivt verkar för integration och inkludering inom alla områden. För att detta ska bli möjligt är den sociala hållbarheten avgörande. Där människor känner tillhörighet och är delaktiga skapas också förutsättningar för en stark social sammanhållning. Det stärker jämställdheten och bidrar till en livsmiljö som aktivt tar hänsyn till både kvinnors och mäns behov. För att den sociala hållbarheten ska bli verklighet till alla delar måste integration och inkludering fungera. URnära ska integrera personer med utländsk bakgrund för att motverka segregation och framväxande främlingsfientlighet. Ett mångkulturellt samhälle är starkt och blir också uthålligt. Utrikesfödda bidrar med nya erfarenheter och kunskaper inom t. ex kultur och företagande som tillsammans med sina egna erfarenheter stärker och utvecklar lokalsamhället. Lika viktigt som att integrera utrikesfödda är att inkludera personer som av olika skäl har svårt att delta i den sociala gemenskapen eller av olika skäl helt ställs utanför. Att säkerställa att dessa grupper får tillgång till samma möjligheter som andra är ett viktigt mål. Det kan handla om att öka tillgänglighet till lokaler, att visa respekt för en annorlunda livsstil, annan trosuppfattning m.m. Ekologisk hållbarhet Det handlar också om att främja ekologisk hållbarhet. Det kan innebära att undvika onödig energikonsumtion som privatperson, som företag eller som myndighet/organisation. Energieffektivisering i stort och smått är viktiga insatser. Att välja ekologiska och närodlade produkter samt att verka för att utbudet ökar och görs mer tillgängligt bidrar till miljömålen och stärker det lokala näringslivet. Här har kommunerna ett särskilt ansvar när det gäller att möjliggöra och underlätta upphandling från lokala producenter. Inom Umeåregionen pendlar många till sina arbetsplatser. På fritiden pendlar man till den egna tätorten, till Umeå stad, till idrotts- och mötesplatser, kulturevenemang m.m. Möjligheten att kunna röra sig inom regionen bidrar till en hög livskvalité på många områden. URnära ska verka för hållbara pendlingslösningar, t. ex. genom samåkningsinitiativ. För landsbygdsboende kan detta t. ex. innebära samåkning fram till tätorternas kollektivtrafiklösningar. En växande turismsektor utsätter både natur- och kulturmiljöer för påfrestningar. URnära ska verka för att öka kunskapen både hos anordnare och hos besökare om hur man värnar besöksmål och säkerställer att de inte förstörs av oförsiktighet eller slarv. Natur- och kulturmiljöer bidrar starkt till människors välbefinnande och ska vara tillgängliga både för vår generation och kommande generationer. URnära ansluter till Naturvårdsverkets syn på naturturism 19 och till den nationella strategin för svensk besöksnäring 20 samt regionala och lokala strategier. Ekologiskt hållbar tillväxt För att människor ska kunna bo, verka och leva i Umeåregionen måste det finnas möjlighet att försörja sig. URnära ska bidra till en livskraftig och uthållig lokalekonomi som ger tillgång till arbete utan att skada miljön. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte är viktiga delar liksom att stärka gamla nätverk och skapa nya där hållbarhets- och miljökunnande tas tillvara. URnära ska verka för att antalet företag med närodlade och ekologiska produkter ökar samt stötta möjligheten till 19 [141030] 20 Kulturmyndigheternas arbete med kulturella och kreativa näringar Dnr

12 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) försäljning genom gårdsbutiker, marknader, via Internet m.m. Många utrikesfödda har erfarenhet av entreprenörskap och företagande. Dessa kunskaper ska tas tillvara och bidrar till att nya företag med nya och innovativa inriktningar skapas. Horisontella mål Övergripande horisontella mål för hela strategin En socialt hållbar region En ekologiskt hållbar region En livskraftig och hållbar ekonomi URnäras målsättning är att Umeåregionen 2020 ska vara den mest hållbara regionen i Sverige. Detta ska bli verklighet genom utvecklingsinsatser inom lokalt ledd utveckling för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. URnära lägger störst vikt vid den sociala hållbarheten. Utan social sammanhållning, sociala nätverk och människor med genuin social tillhörighet skulle det vara svårt att uppnå både ekologiskt och ekonomiskt hållbara mål. Därför ska jämställdhet, integration och inkludering genomsyra alla insatser som genomförs inom URnära. Accelererande klimatförändringar orsakade av individer, samhällen och länder är ett allvarligt hot mot vår gemensamma globala miljö. URnära ska verka för att lokalt ledd utveckling i Umeåregionen blir ett bidrag till en bättre värld genom de insatser som genomförs. En livskraftig och hållbar ekonomi är en förutsättning för att företag ska överleva och en drivkraft för utveckling. Hållbar ekonomi innebär t. ex. att spara på egna resurser och att undvika negativ miljöpåverkan samt att utveckla varor och tjänster som kan möta dagens och framtidens miljöutmaningar. 7.2 Insatsområden URnära ska verka för lokal utveckling inom tre insatsområden där samtliga genomsyras av aspekter på social- och ekologisk hållbarhet samt hållbar ekonomisk utveckling: Bya- och bygdeutveckling, entreprenörskap och företagande, stärkande av den ideella sektorn Bya- och bygdeutveckling De resurser som finns i Umeåregionen och som bl.a. är resultat av tidigare utvecklingsinsatser utgör grunden för fortsatt utveckling (jfr. ABCD-modellen). URnära vill stärka attraktiviteten på landsbygden avseende boende, rekreation, det rörliga friluftslivet, ett hållbart nyttjande av naturoch kulturmiljöer, m.m. Det ska vara möjligt för äldre att bo kvar på landsbygden samtidigt som det ska vara attraktivt för inflyttare att välja landsbygden som boendemiljö. Här är de sociala nätverken en viktig faktor liksom tillgång till lokal service, pendlingsmöjligheter, tillgång till samlingslokaler, möjlighet till idrottsutövande m. fl. En viktig uppgift är att integrera och inkludera utrikesfödda och personer som på olika sätt står utanför gemenskapen. Entreprenörskap och företagande De flesta företag i regionen är enmans- eller fåmansföretag. URnära ska stödja befintliga nätverk och bildandet av nya för utbyte av kunskap och erfarenhet vilket ger möjlighet till samverkan över yrkes- och geografiska gränser. Andelen kvinnliga företagare är låg liksom andelen företagare med utländsk bakgrund. Särskilda insatser ska stimulera dessa grupper att vilja bli entreprenörer och företagare. Närheten till två universitet ger goda möjligheter till utbildning och/eller vidareutbildning i form av heltids-, deltids- och distanskurser. Andelen personer med eftergymnasial utbildning i arbetsför ålder är låg, se tabell nedan. URnära ska samverka med Umeå universitet i första hand

13 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) via dess deltagande i det yttre partnerskapet men även verka för att tydliggöra universitetets samverkan med det omgivande samhället den s.k. tredje uppgiften. URnära ska samverka med kommunerna för att underlätta lokal upphandling och genomföra insatser för att öka andelen närodlade och ekologiska produkter på den lokala marknaden. URnära ska stimulera övergång från ideell verksamhet till företagsverksamhet, Stärkande av den ideella sektorn Den ideella sektorn är en förutsättning för ett välfungerande civilsamhälle. I den ideella sektorn ingår både organisationer (föreningar/motsvarande) men också enskilda individer som utför insatser i icke-organiserad form till släktingar, vänner, grannar, etc. Folkrörelserna är en viktig del av den ideella sektorn och bidrar på ett positivt sätt till Sveriges utveckling. Den ideella sektorn är en viktig kulturbärare och kulturförmedlare inte minst på landsbygden. För att detta ska fortsätta och att utvecklas krävs tillgång till ändamålsenliga lokaler, kunskap om hur man anordnar mindre och större arrangemang m.m. Erfarenhets- och kunskapsutbyte med föreningar inom och utanför regionen kan ge goda effekter. URnära har sedan tidigare samverkan med Lappland 2020 och Leader Höga Kusten. Inom URnära finns etablerat samarbete med Österbotten i Finland och genom kommunernas vänorter finns goda möjligheter till interregional samverkan. URnära ska stödja samarbetsinitiativ på alla nivåer. Generationsväxling är ett genomgående behov såväl i bya- och bygdeutveckling, i företagen som inom den ideella sektorn. URnära ska bidra till att detta blir verklighet genom att stötta ungdomars egna organisationer samt genom särskilda satsningar inom insatsområdenas ramar. URnära ska bidra till ökad kunskap om användning av informationsteknik. Detta är ett behov inom alla insatsområden. Integration och inkludering I Umeåregionen är var åttonde invånare utrikesfödd. Den ojämförligt största gruppen utrikesfödda kommer från utomeuropeiska länder. Kunskapsbasen är ofta lägre än hos motsvarande åldersgrupper i den inhemska befolkningen och arbetslösheten är generellt högre. URnära ska verka för social inkludering, ökad jämställdhet och ökad anställningsbarhet inom samtliga insatsområden. Inkludering innefattar också enskilda individer och grupper av individer oavsett nationalitet och ursprungligt hemland. URnära ska verka för att inkludera individer och grupper som idag av olika skäl inte har möjlighet att delta i sociala och andra sammanhang. Antal personer i arbetsför ålder (25-64) med minst 3 års eftergymnasial utbildning (%) Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Män 3 Kvinnor 5 [Källa: SCB] Män 3 Kvinnor Handlingsplan Män 4 Kvinnor 7 Män 9 Kvinnor 12 Män 3 Kvinnor 6 Män 4 Kvinnor 8 URnära söker finansiering ur Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden. För utvecklingsinsatser i insatsområdena bya- och bygdeutveckling, entreprenörskap och företagande samt stärkande av den ideella sektorn söks medel ur Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. För insatsområdet entreprenörskap och företagande söks finansiering även ur Regionala utvecklingsfonden. För insatsområde integration och inkludering söks medel ur Socialfonden. Bya- och bygdeutveckling har traditionellt utgjort tyngdpunkt under tidigare programperioder. URnära ska ta tillvara och utveckla den kunskap och de resurser som finns men också arbeta för att stärka svagare områden. Övergripande mål är en regionalt jämlik landsbygd, d.v.s. det ska vara lika bra att bo på landsbygden oavsett kommuntillhörighet. Här är de sociala nätverken avgörande för att arbetet ska bli framgångsrikt.

14 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) Den ideella sektorn behöver stärkas och antalet eldsjälar öka. Åtgärder för att behålla medlemmar och att stimulera fler till att vilja engagera sig är viktiga insatser. Särskilt viktigt är att få ungdomar föreningsintresserade, inte minst som detta kan vara en inkörsport till politiska och andra samhällsuppdrag. Att vara ensamföretagare eller att driva fåmansföretag ställer höga krav på kunskap inom många olika områden. Lagar och regelverk gäller för alla företag oavsett storlek. Det kräver kunskap utöver det rent företagsspecifika kunnandet. I nätverk kan man utbyta kunskap och erfarenhet men också verka för att deltagare i nätverket ska bli specialister på olika områden (vertikal kunskap). Det finns samordningsvinster att göra inom t. ex. marknadsföring, utveckling av näthandel m.m. För nya företagare är nätverken viktiga som stöd och hjälp i startskedet. Även för föreningar som vill gå vidare till någon form av företagsverksamhet är nätverken en viktig resurs. Många utrikesfödda har erfarenhet av entreprenörskap och företagande från sina hemländer. Här kan nätverk också skapa förutsättningar för nyföretagande, men blir också en integrationsvinst. Utbildning i form av kortare eller längre högskolekurser, KY-utbildningar, annan vuxenutbildning och studiecirklar är möjligheter som ska tas tillvara. Här har kansliet en roll som lots till olika utbildningsanordnare i regionen. Andelen kvinnliga företagare är låg och här ska insatser i samverkan med näringslivsföreträdare i kommunerna bidra till att fler kvinnor vill och vågar starta företag. Satsningar inom Socialfonden ska genomföras för att öka anställningsbarheten hos utrikesfödda i stadsdelen Ersboda i Umeå. Insatserna ska ske i samverkan med Ersboda Slöjdförening 21 med vilka URnära haft samarbete under tiotalet år. Ersboda Slöjdförening arbetar aktivt med integration genom bl.a. hantverk för kvinnor och män, etniska svenskar och utrikesfödda. Många av föreningens aktiviteter är också generationsöverskridande. Ersboda Slöjdförening har nära samarbete med andra föreningar i Umeåregionen, varför insatser på Ersboda kan ge effekt långt utanför stadsdelen och Umeå stad. Många utrikesfödda står utanför arbetsmarknaden. Genom utbildningsinsatser kring inre och yttre arbetsmiljö, förhållandet mellan arbetsmarknadens parter, kunskap om lagstiftning inom arbetsrättsområdet, yrkessvenska m.m. kan anställningsbarheten ökas. Genom att bli anställd stärks utrikesfödda integration i samhället. Erfarenheter från Ersboda Slöjdförening visar att fler utrikesfödda kvinnor än män deltar i sociala aktiviteter. Därför ska särskilda insatser ske för att öka mäns sociala tillhörighet. Att kvinnor och män med olika etnisk bakgrund möts kan på sikt också bidra till en ökad jämlikhet. Inkludering omfattar personer som tillhör marginaliserade grupper eller som på annat sätt ställs utanför social- och annan gemenskap på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Hänsyn till dessa grupper ska genomsyra samtliga insatsområden. LAG-grupp och kansli ska i egna nätverk och till allmänheten aktivt sprida kunskap om EU:s övergripande mål och möjligheten att söka stöd från utvecklingsfonderna via URnära. Antal personer med utländsk bakgrund i Umeåregionen (inklusive Umeå stad ) 2013 Åldersintervall Män 66 Kvinnor Män 9 Kvinnor 12 [Källa: SCB] Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Män 166 Kvinnor 181 Män 37 Kvinnor 49 Män 147 Kvinnor 179 Män 23 Kvinnor 50 Män 5102 Kvinnor 4930 Män 437 Kvinnor 640 Män 115 Kvinnor 147 Män 18 Kvinnor 38 Män 180 Kvinnor 193 Män 23 Kvinnor [141111]

15 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 7.4 Urvalsprocess Kansliet ansvarar för att ta emot och att diarieföra inkomna ansökningar om stöd. Alla stöd finansieras från två källor, EU/svenska staten samt övrig offentlig medfinansiering. För den senare har kansliet ett löpande ansvar (föreningens bokföring, revisioner, återkoppling till lokala finansiärer m. m.). Ett första urval av ansökningar sker på kanslinivå där innehållet i ansökan stäms av mot strategin. Kansliet ansvarar för att i förekommande fall hjälpa sökande att förtydliga sin ansökan. Om kansliet bedömer att ansökan i sin helhet inte överensstämmer med målen i strategin går den inte vidare till LAG för beredning. Varje ansökan om stöd bereds individuellt före LAG-möte samt i respektive sektor under LAG-möte. Beslut tas i plenum. Under den sektorsvisa beredningen vägs individuella bedömningar av gentemot respektive sektors bedömning vilket garanterar leaderperspektivet. Varje bedömning utgår från SMART-modellen, d.v.s. för varje ansökan ska nedanstående frågor kunna besvaras. Är projektet: specifikt och/eller innovativt för föreningen, området, regionen (S)? mätbart, d.v.s. bidrar det till att uppfylla strategins mål och indikatorer (M)? attraktivt och/eller accepterat, d.v.s. svarar det mot uttalade behov och är lokalt förankrat (A)? möjligt att genomföra på det sätt som beskrivs i ansökan (R)? går det att genomföra projektet under den tidsperiod som anges och stämmer det överens med övergripande mål på kort och lång sikt (T)? Ansökningar bedöms också med avseende på grad av samstämmighet med de horisontella kriterierna. I fall där flera ansökningar berör samma eller liknande utvecklingsområde (innehållsmässigt och/eller geografiskt) prioriteras den före som bäst uppfyller kriterierna ovan. Varje beslut ges en tydlig beslutsmotivering samt protokollförs. Texten i protokollet utgör det beslut som sänds till sökande. Möjligheten att ansöka om stöd ska vara öppen för alla i ett kontinuerligt förfarande. Om LAG finner att det blir obalans mellan insatsområden kan LAG bjuda in till särskilda (tidsbegränsade) ansökningsomgångar för att stärka respektive insatsområde och därigenom öka strategins måluppfyllelse. En viktig uppgift för inre och yttre partnerskap är att sprida information i egna nätverk. Särskilda insatsområden kan stimuleras genom paraplyprojekt där LAG ges möjlighet att tydligare styra utvecklingsarbetet. 7.5 Mål och urvalskriterier Bya- och bygdeutveckling Fond Mål Indikator Jordbruksfonden för Öka landsbygdens attraktivitet landsbygdsutveckling och förstärka den lokala identiteten (EJFLU) Antal nyinflyttade Antal nya besöksmål Antal miljö- och kulturvårdsinsatser Antal insatser med nyttjande av modern teknik Antal insatser avseende förbättring av eller investering i småskalig infrastruktur Antal lokala servicelösningar (pendling, hemservice, etc.)

16 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) Entreprenörskap och företagande Fond Regionala utvecklingsfonden (ERUF) Mål Ökat entreprenörskap och företagande med utgångspunkt i genusperspektiv Indikator Antal nya företag Antal nya arbetstillfällen Antal bevarade arbetstillfällen Entreprenörskap och företagande med inriktning mot utrikesfödda Antal nya företag som drivs av kvinnor Antal entreprenörer/företagare i utbildningsinsatser Fond Mål Indikator Socialfonden (ESF) Stärka utrikesföddas delaktighet i samhället med utgångspunkt i genusperspektivet Antal genomförda insatser för kvinnor Antal genomförda insatser för män Stärka utrikesföddas anställningsbarhet Antal kvinnor som deltar i utbildningstillfällen Antal män som deltar i utbildningstillfällen Stärka den ideella sektorn Antal etniska föreningar som får stöd Fond Mål Indikator Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) Stärka ideell sektor Antal föreningar/nätverk som får stöd i sitt arbete (t. ex. styrelseutbildningar, utbildning i att använda modern teknik m.m.) Antal insatser för att stärka den lokala kulturen (inkl. arrangemangsoch evenemangskunskap) Antal nya mötesplatser/motsv. i Umeåregionen (fysiska/digitala) Antal befintliga samlingslokaler/motsv. i Umeåregionen som får stöd samt ställs till förfogande för allmänheten (inkl. energieffektivisering och tillgänglighetsanpassning) Antal föreningsutbyten lokalt, regionalt, nationellt, internationellt Antal nya medlemmar under 25 år

17 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 9. Organisation 9.1 Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift) Leaderkansliet ska ha en bemanning som gör det möjligt att stötta de som söker finansiellt stöd från URnära under ansökningsförfarandet, efter beslut och under projektens gång. I Umeåregionen har detta utgjort en kvalitetsstämpel under tidigare programperioder. Det har enligt genomförda utvärderingar varit ett viktigt kriterium för lyckade projektgenomföranden 22. Det har också bidragit till starka nätverk och högt förtroende för kansliets personal, för LAG och därmed till lokalt ledd utveckling enligt leadermetoden. En mycket viktig erfarenhet från tidigare perioder är att arbetssättet stärker både individer och grupper, ger ökad självkänsla och självförtroende samt inte minst ökar kunskapen om och förtroendet för EU. Kansliets personal har stort ansvar gällande kunskapsöverföring mellan kansli och LAGgrupp. Här har också det yttre partnerskapet en viktig uppgift som vidareförmedlare av kunskap inom sina respektive områden. Efter varje årsstämma ska utbildning för nya (och gamla) LAGgruppsledamöter genomföras. Ett särskilt partnerskapsmöte ska också hållas i samband med årsstämma. Kansliets personal ansvarar för att i samråd med LAG ta fram en handbok som utgörs av referenser till de nationella och mellanstatliga lagar, regionala och lokala styrdokument och strategier som URnäras strategi innehåller. Handboken ska fungera som stöd för urval och prioriteringar av ansökningar. LAG ska upprätta en delegationsordning som, utan att avvika från lagoch andra formella krav, underlättar kansliets arbete. URnära kommer att verka för samordning av administration, utbildnings- och informationsinsatser med i första hand Vindelälvens fiskeområde som berör tre av Umeåregionens kommuner. Samordning av information ska också i tillämpliga fall ske med övriga samarbetspartners. Nära samverkan ska ske med företrädare för Umeåregionens kommuner i de fall verksamheter och ansvarsområden tangerar varandra. URnära ingår i Regionalt partnerskap för Landsbygdsprogrammet i Västerbotten och i fokusgruppen Attraktiv landsbygd (Länsstyrelsen). Genom URnäras eget breda partnerskap säkerställs samordning och informationsöverföring från övriga regionala och lokala aktörer av betydelse för URnäras verksamhet. Ett särskilt uppdrag är att ansvara för omvärldsanalys där information kontinuerligt vidareförmedlas till LAG. För att kunna behålla närhet till projektsökande och aktiva projekt, att realisera samordning med andra aktörer samt att bedriva aktiv omvärldsspaning krävs två tjänster på kansliet. Rekryteringen av dessa tjänster ska ske med beaktande av krav på formell kompetens för att hantera ekonomiska medel enligt gällande förordningar, sökandes förankring i Umeåregionen, egna nätverk samt personlig lämplighet. Kansliets personal ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling inom de områden som LAG finner nödvändiga. 22 Utvärdering av avslagna/beviljade projektansökningar (se bilaga 5b)

18 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 9.2 Partnerskapet och föreningen URnära har ett stort partnerskap som delas i ett inre och ett yttre, där det inre består av de parter som också utgör LAG. Här finns företrädare för Umeåregionens kommuner, näringslivet, föreningar, regionala företrädare samt LRF och leaderområde Vindelälven. Det yttre partnerskapet har sin utgångspunkt i leaderperspektivet och representerar lokal- och civilsamhället (se bilaga5c). Folkbildning ABF SV Samverkan Höga Kusten Lappland 2020 Entreprenörskap/ företagande Coompanion LRF Företagarna ALMI Leaderområde Vindelälven Länsstyrelsen Arbetsmarknadens parter LO Sv. Näringsliv Region Västerbotten Tillgänglighet HSO RUR LAG URnära Övriga Kyrkan Samerna Umeåregionen Idrott Västerbotten friidrottsförb. Västerbottens fotbollsförb. Utbildning/forskning Umeå universitet SLU Gröna Navet Hållbarhet SNF Skogsstyrelsen Ungdomar/äldre Studentföreningar Kulturstorm PRO SPF Integration Etniska föreningar Ersboda Slöjdförening Syftet med det yttre partnerskapet är att integrera lokaloch civilsamhället i arbetet med lokalt ledd utveckling. Partnerskapet kommer att fungera som ambassadörer, sprida information i egna nätverk samt att bidra med experthjälp i samband med urval och prioriteringar av ansökningar som ligger inom respektive partners kunskaps- och erfarenhetsområde. 9.3 LAG den lokala aktionsgruppen I Umeåregionen har LAG under föregående programperioder haft lika stor representation från offentlig, privat och ideell sektor. Detta har garanterat att alla sektorer haft samma ansvar, inflytande och påverkansmöjlighet både avseende verksamheten i stort som i urval och prioritering av ansökningar. LAG har haft jämställd sammansättning (se definition 10.3). Samma modell ska gälla även för perioden LAG ska också eftersträva åldersmässig och etnisk representativitet. Med en flerfondslösning kommer representanter för Socialfonden och Regionala utvecklingsfonden att adjungeras till LAG-gruppen. I de fall LAG behöver stärka sin kunskap inför beslut kommer i tillämpliga fall organisationer/motsvarande att adjungeras från leaderområde Vindelälven samt från det yttre partnerskapet. LAG äger rätt att inom sig utse utskott. LAG väljs på årsstämma med en mandattid på två år där hälften av ledamöterna byts ut eller omväljs. Detta garanterar kontinuitet avseende LAG:s sammansättning och kompetens. Föreningen äger rätt att nominera kandidater till LAG. Valberedningen tillsätts med representation från samtliga sektorer. För att säkra LAG:s kompetens avseende Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Socialfonden och Regionala utvecklingsfonden ska representanter för dessa ingå i valberedningen. Valberedningens kunskap om målen i strategin utgör grundförutsättning för dess arbete. LAG ansvarar för kontinuerlig information till samt utbildning av valberedningen. Valberedningen följer verksamheten under året (finns med på distributionslista) samt via URnäras webbplats. Vid slutet av året görs en avstämning med kansliet angående ledamöternas delaktighet i URnäras arbete. LAG:s rättigheter, skyldigheter, arbetssätt och arbetsformer fastställs i föreningens stadgar. För att säkerställa att arbetsgivaransvaret följs ska LAG tillhöra arbetsgivarorganisation.

19 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 10. Samverkan mellan fonder och med andra aktörer 10.1 Samverkan mellan fonder I Umeåregionen har det under Sveriges medlemskap i EU bedrivits många projekt både inom föreningar, organisationer och i kommuner med leadermetoden som grund. Huvudsaklig finansiering har skett via Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling/motsvarande. Med möjlighet till fondövergripande arbete kommer URnära nu att kunna bedriva utvecklingsprojekt till riktade grupper samt i stadsmiljö. Socialfonden URnära har valt att koncentrera insatser inom Socialfonden till bostadsområdet Ersboda i Umeå. Stadsdelen har fler invånare än någon av de fem mindre kommunerna i regionen och andelen utrikesfödda är hög. URnära kommer att genomföra utvecklingsinsatser i samarbete med Ersboda Slöjdförening. Målet är att med stöd från Socialfonden genomföra projekt där integration, inkludering och ett närmande till arbetsmarknaden är huvudmål. Med riktade insatser och med tillvaratagande av de nätverk och samarbetsformer som redan finns ge möjlighet för personer som idag står utanför arbetsmarknaden att öka sin anställningsbarhet. Genom samverkan med etniska och andra föreningar, studieförbund och övriga utbildningsanordnare vill URnära skapa alternativa och attraktiva utbildningsformer. Dessa ska samordnas med traditionella utbildningsinstitutioner, med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. För insatser till utrikesfödda ska samordning också ske med ansvariga tjänstemän på kommunal nivå. Andelen utrikesfödda personer över 65 år ökar och kommer i framtiden att ställa krav på vårdoch omsorgsinsatser. Här kan integration och inkludering bli verklighet genom att utbilda utrikesfödda för arbetsuppgifter inom dessa områden. De resultat som uppnås i insatser inom Socialfonden är överförbara till flera av URnäras insatsområden men främst till insatsområdet Entreprenörskap och företagande som även finansieras från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Regionala utvecklingsfonden. Havs- och fiskerifonden URnära ska fördjupa befintlig samverkan med Leaderområde Vindelälven som finansieras från Havs- och fiskerifonden. Leaderområde Vindelälven ansvarar för resursen Vindelälven medan URnära stöttar utvecklingsinsatser i anslutning till. den del som rör Umeåregionens kommuner. Utvecklingsinsatser i form av t. ex. vandringsleder, rastplatser och annan småskalig infrastruktur möjliggör entreprenörskap och företagande inom besöksnäringen i allmänhet och fisketurismsektorn i synnerhet. Landsbygdsprogrammet för Sverige Rennäringen omfattas av stöd från Landsbygdsprogrammet. Med de sju samebyar som finns inom Umeåregionen vill URnära verka för samordning mellan insatser i Landsbygdsprogrammet och lokalt ledd utveckling. Även inom områdena jordbruk, trädgård och skog finns möjlighet till samverkan inom flera av URnäras insatsområden. LAG-gruppen har ett särskilt ansvar att vid beslutstillfällen och i uppföljningsarbete undersöka samordningsmöjligheter samt att aktivt ta initiativ till samverkansinsatser Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar URnäras partnerskap (se avsnitt 9.2 samt bilaga 5c) speglar lokal- och civilsamhället och säkerställer därmed kontinuerlig avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar inom regionen. I partnerskapet ingår representanter för leadermetodens sektorer såsom representanter för kommuner och regionala myndigheter, föreningar, arbetsmarknadens parter, folkrörelser, högre utbildning m. fl. Det inre partnerskapet (som också utgör LAG) består av representanter från Umeåregionens kommuner, regionala myndigheter (Länsstyrelsen och Region Västerbotten), Lantbrukarnas Riks-

20 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) förbund, det regionala landsbygdsutvecklingsrådet (RUR) samt leaderområde Vindelälven (Havsoch Fiskeriprogrammet). Det inre och yttre partnerskapet får kontinuerlig information om URnäras verksamhet via särskild e-postgrupp samt via generell information på URnäras webb. URnära ingår i Länsstyrelsens Regionalt partnerskap för Landsbygdsprogrammet och Havsoch fiskeriprogrammet i Västerbotten URnära ingår även i Länsstyrelsen fokusgrupp Attraktiv landsbygd. Avstämning med övriga leaderområden i Västerbotten ska ske genom schemalagda möten och i fall där URnära kan bedöma att ansökningar om stöd gränsar till dessa områden ska särskilda kontakter tas. URnära ska verka för att det under perioden finns en motsvarighet till LAG Nord (leaderområden i Väster- och Norrbotten) som en del av Landsbygdsnätverket. Avstämning med leaderområde Höga Kusten ska ske kontinuerligt där Örnsköldsvik ingår i leaderområdet och samtidigt är en del av Umeåregionen. Centrum för regionalvetenskap (CERUM) och Institutionen för Statsvetenskap (med projektet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor ) är tillsammans med Centrum för genusstudier en del av det yttre partnerskapet och URnära kommer därmed att stärka kopplingen till akademin i frågor som rör landsbygdsutveckling och jämställdhet i Umeåregionen. Västerbottens Idrottsförbund och Västerbottens Fotbollsförbund genomför satsningar på landsbygdsutveckling i Västerbotten och ingår i det yttre partnerskapet. Här är områdena ungdomar och integration särskilt viktiga Jämställdhet och icke-diskriminering Nationalencyklopedin : Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. All verksamhet inom URnära har sin grund i jämställdhet och icke-diskriminering. Det gäller såväl kansliet, sammansättning i LAG som de projekt som beviljas stöd från URnära. Inom Umeåregionens kommuner har flera jämställdhetsprojekt genomförts 23 från vilka erfarenhet och kunskap ska tas tillvara. LAG:s representanter från offentlig sektor har här ett särskilt ansvar. Umeåregionens kommuner har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå 24. Den svenska regeringen fattade 2011 beslut om en plattform för jämställdhetsintegrering som Länsstyrelsen och Region Västerbotten tillämpar inom sina verksamhetsområden. JämO tolkar detta som Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 25 I URnäras verksamhet ska detta tillämpas. URnära ska vara en part i Umeåregionens arbete för ökad jämställdhet. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ dimension. Den kvantitativa dimensionen är enklare att uppfylla genom att t. ex. tillsätta lika många män som kvinnor i en styrelse. Den kvalitativa dimensionen ställer högre krav på analys av stereotypa föreställningar som t ex. om vad män respektive kvinnor är bäst lämpade för. URnära ska i sitt ordinarie arbete (kansli och LAG) samt i urval av ansökningar beakta bägge dimensionerna. Särskilda åtgärder ska genomföras för att stärka jämlikheten avseende stimulans och stöd till kvinnors företagande, inkludering av marginaliserade grupper, insatser för personer med utländsk bakgrund, personer med funktionshinder m. fl. För de åtgärder som genomförs inom Social Normstorm [141110] 24 The European Charter for Eguality of Women and Men in Local Life (CEMR) [141110] 25 [141110]