Lokal utvecklingsstrategi för leaderområde URnära

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokal utvecklingsstrategi för leaderområde URnära"

Transkript

1 Lokal utvecklingsstrategi för leaderområde URnära Bilaga 1 Sammanfattning Sex kommuner EN hållbar landsbygd! URnära består av 6 kommuner i Västerbotten som tillsammans med Örnsköldsvik utgör Umeåregionen. Under programperioden ska de 6 västerbottenskommunerna med stöd från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden bevilja stöd till utvecklingsinsatser som bidrar till att uppfylla EU:s mål 2020 om en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Utvecklingsarbetet omfattar insatser för att öka landsbygdens attraktivitet och att förstärka den lokala identiteten, stärka den ideella sektorn, stimulera till ökat entreprenörskap och företagande med särskilda åtgärder riktade till kvinnor. Att stärka utrikesföddas delaktighet i lokalsamhället samt att verka för ökad anställningsbarhet är ett prioriterat verksamhetsområde. Inom Umeåregionen har man med stöd från bl.a. EU under tidigare programperioder bedrivit framgångsrikt utvecklingsarbete och erfarenhet och kunskap från detta utgör grund för det fortsatta arbetet. URnära ska vara en aktiv part i landsbygdens utveckling i Umeåregionen och målet är att minska betydelsen av geografiska och administrativa kommun- och andra gränser till förmån för EN gemensam landsbygd där människor vill verka, bo och leva. URnära ska med stöd av sitt eget starka partnerskap och i samverkan med andra aktörer med utvecklingsansvar stötta initiativ som främjar, stärker och utvecklar social-, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i Umeåregionen. Jämställdhet, integration och inkludering ska genomsyra alla insatser som genomförs inom URnära. Innehållsförteckning Sammanfattning Syftet med den lokala utvecklingsstrategin Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål Strategins framtagning Utvecklingsområdet Områdesbeskrivning Behov och utvecklingsmöjligheter På vilket sätt är strategin innovativ? Vision Insatsområden, mål och urvalskriterier Övergripande mål för området Insatsområden Handlingsplan Urvalsprocess Mål och urvalskriterier Organisation Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift) Partnerskapet och föreningen LAG den lokala aktionsgruppen Samverkan mellan fonder och med andra aktörer...19

2 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 10.1 Samverkan mellan fonder Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar Jämställdhet och icke-diskriminering Kommunikation Uppföljning och revidering Bilagor...23 Bilaga 1: SWOT-analys...23 Bilaga 2: Omvärldsanalys...25 Bilaga 3: Motivering...27 Bilaga 4: Excel-fil...28 Bilaga 5: Eventuella övriga bilagor...30

3 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 1. Syftet med den lokala utvecklingsstrategin Denna utvecklingsstrategi ska användas för att styra LAG:s arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och fondsamordning. 2. Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål Alla projekt som prioriteras genom denna utvecklingsstrategi bidrar till att uppnå EU:s tillväxtstrategi EU2020. Därför bygger alla mål och processen för projekturvalet i strategin på de mål som är satt i de inblandade operativa programmen för struktur- och investeringsfonderna. Analyser ligger till grund för en vision och utvecklingsbehov, som leder till insatsområden och specifika mål som kan mätas med hjälp av indikatorer. En handlingsplan visar hur målen i insatsområden ska omsättas i aktiviteter. 3. Strategins framtagning Leader URnära har fått i uppdrag av Umeåregionens kommuner att ta fram en strategi för lokalt ledd utveckling i nuvarande leaderområde (Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner). Strategin har tagits fram i samråd/samverkan med: Leader URnäras LAG-grupp Diskussioner, möten och träffar i egna nätverk Regionalt utvecklingsråd i Umeåregionen (RUR), samverkansorgan för de ingående kommunernas landsbygdsråd/motsvarande. Kommunala företrädare (politiker samt tjänstemän med ansvar för utvecklingsfrågor i respektive kommun) Umeåregionens kansli (samordningsfunktion för de 6 ingående kommunerna) Bya-/bygdeföreningar samt föreningar i tätort Samtal/diskussioner med organisationer/motsv. i kommande partnerskap Nuvarande FOG Vindelälven samt projektansvarig för tillkomsten av ett biosfärområde Vindelälven (MAB) Avstämning/samarbetsdiskussioner med Leader Höga Kusten, Trekom Leader samt Leader Lappland Leader URnäras arbetsutskott (bestående av 1 representant från varje kommun och med representation av 2 personer/sektor samt ordförande (totalt 7 personer) har utgjort skrivargrupp. Remissförfarande (Svar från Umeåregionens 6 kommuner, Länsstyrelsen, Region Västerbotten, Tavelsjö och Rödåbygdens ekonomiska förening TuRe), Bygderådet Nordmaling, enskilda LAG-gruppsledamöter. Synpunkter har också lämnats av Västerbottens Idrottsförbund). (Se bilaga 5e). Strategin präglas av begreppet hållbarhet och har stämts av mot de nationella miljömålen, Aalborgåtagandena 1, European Landscape Convention (ELC) 2, Region Västerbottens 3 och Länsstyrelsens utvecklingsstrategier 4, Operativt program för lokalt ledd utveckling med stöd från Regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Socialfonden 5 (ESF) samt mot fiskeområde Vindelälven 6 som finansieras av Havs- och fiskerifonden. Kommunernas utvecklingsstrategier och program utgör strategins grundstenar. 1 The Aalborg Charter 2 Europarådet: [141108] 3 Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län , Region Västerbotten 4 Regional handlingsplan för Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet , Länsstyrelsen 5 Bilaga till regeringsbeslut nr14 6 Strategi för Leaderområde Vindelälven

4 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 4. Utvecklingsområdet Med Umeåregionen avses i strategin de sex kommuner som finns inom Västerbottens län. Idag tillhör även Örnsköldsvik Umeåregionen men man avser där att bedriva lokalt ledd utveckling inom samma område som under perioden URnära har haft ett nära samarbete med detta område under två tidigare programperioder vilket kommer att fortsätta samt att fördjupas. Umeåregionen har ett varierande landskap med allt från sammanhängande jordbruksbygder, vidsträckta skogsområden till fjällnära natur. Landskapet präglas av en lång kustlinje där åtta större älvar/åar har sitt utlopp. Flera av dessa är av riksintresse som t.ex. Vindelälven, en av fyra nationalälvar. Strax utanför kusten finns två större öar, varav en är bebodd under hela året. Med undantag av Umeå tätort är regionen relativt glest befolkad. I tabellen nedan redovisas uppgifter för Umeåregionen i sin helhet. För att visa på likheter respektive skillnader redovisas uppgifter per kommun i bilaga 5 d Efterfrågad statistikuppgift Totalt antal invånare i utvecklingsområdet, inklusive tätorter > invånare (2013) Fakta om Umeåregionen i sin helhet [Källa: SCB] Antal invånare i utvecklingsområdet, exklusive [Källa: SCB] tätorter > invånare (2013) Områdets totalstorlek i km 2, inklusive tätorter > km 2 [Källa: SCB] invånare (2013) Områdets storlek i km 2 utanför tätorter > km 2 [Källa: SCB] invånare (2013) Antal invånare per km 2, inklusive tätorter (2013) 14 [Källa: SCB] Antal invånare per km 2, exklusive tätorter (2013) 8 [Källa: SCB] Kommuner som omfattas av strategin. (Församlingar redovisas i bifogad Excelfil) Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Landskapstyper och landmärken Se avsnitt 3 Utvecklingsområdet Större tätorter och utvecklingscentra Bjurholm: Agnäs, Balsjö Nordmaling: Rundvik, Lögdeå, Gräsmyr, Hörnsjö, Brobygden, Håknäs-Öre Robertsfors: Ånäset, Bygdeå Umeå: Holmsund, Obbola, Hörnefors, Sävar, Bullmark, Botsmark, Täfteå, Tavelsjö, Ersmark, Innertavle, Stöcke/Stöcksjö, Hissjö, Hössjö, Flurkmark, Sörmjöle

5 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) Vindeln: Tvärålund, Hällnäs, Granö, Åmsele Vännäs: Vännäsby, Tväråbäck Befolkningsförändring för åren Arbetslöshet i procent (öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd, 2013) Bjurholm Flyttnetto: 19 Födelsenetto: -125 Befolkningsförändring: -106 Nordmaling Flyttnetto: -241 Födelsenetto: -176 Befolkningsförändring: -417 Robertsfors Flyttnetto: -76 Födelsenetto: -183 Befolkningsförändring: -259 Umeå (inkl. Umeå stad) Flyttnetto: Födelsenetto: Befolkningsförändring: Vindeln Flyttnetto: -106 Födelsenetto: -213 Befolkningsförändring: -319 Vännäs Flyttnetto: 176 Födelsenetto: -28 Befolkningsförändring: 148 [Källa: SCB] 8,02 [Källa: SCB] Arbetslöshet bland unga (18 24 år) i procent (2013) 19,10 [Källa: SCB] Andel invånare med utländsk bakgrund i procent (2013) 7,67 [Källa: SCB] Antal företag per invånare (2013) 68 [Källa: Ekonomifakta] Antal nystartade företag per invånare 9 [Källa: Ekonomifakta] Andel av befolkningen i procent år: 9, år: år: 48, ,2 [Källa: SCB] I Umeåregionen ingår Sveriges minsta kommun (Bjurholm) och en mycket stark tillväxtkommun (Umeå). Två av kommunerna är enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pendlingskommuner (Vännäs, Bjurholm) och tre är glesbygdskommuner (Vindeln, Nordmaling och Robertsfors). Variationen mellan kommunerna bidrar till regionens dynamik.

6 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) Med möjligheten att verka i flera fonder samt i tätort över invånare ska URnära genomföra insatser med stöd från Socialfonden på bostadsområdet Ersboda i Umeå som har en hög andel utrikesfödda. 4.1 Områdesbeskrivning URnära söker medel ur Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Socialfonden och Regionala utvecklingsfonden. Med medel från dessa fonder och samverkan med Leader Vindelälven genom Havs- och Fiskerifonden kommer URnära bidra till att nå EU-målen 2020 om smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Umeåregionen har en stark regional identitet såväl i frågor relaterade till den kommunala organisationen som hos befolkningen i stort. Under 20 år har de sex västerbottenskommunerna i Umeåregionen samarbetat inom många olika områden. 7 Under motsvarande period har mer än 400 utvecklingsprojekt genomförts på Umeåregionens landsbygd. Från Umeå når man samtliga kommuncentra på mindre än en timmes bilresa. Kommunikationerna är överlag goda med tillgång till flyg, hamn, järnväg och övrig kollektivtrafik. Botniabanans sträckning samt tågförbindelse mellan Vännäs-Umeå och Vindeln-Umeå underlättar möjligheterna till arbets- och övrig pendling. I Umeåregionen har alla nära till frisk luft, skog, berg, sjöar och vattendrag. Här finns många områden med skyddad natur (96 naturreservat och 68 Natura 2000-områden). I regionen finns 8 älvdalar med stor utvecklingspotential. Fem av dessa (Lögdeälven, Rickleån, Sävarån, Vindeloch Umeälven) ingår i regeringens förslag till förvaltningsplan för Östersjölax. 8 Umeåregionen är sedan hundratals år vinterbetesland för länets sju samebyar. Många samer tillbringar vinterhalvåret i Umeåregionen vilket starkt bidrar till ett rikare kulturliv. Klimatet är kallt med en årsmedeltemperatur på +2,5 0 C och vegetationsperioden är kort (ca 170 dagar). I regionen finns Umeå universitet och Statens Lantbruksuniversitet (med inriktning mot skoglig produktionslära). Näringslivet i regionen domineras av små företag både i tätort och på landsbygd. Tillgången till bredband varierar starkt inom regionen och mobiltäckningen är överlag svag utanför tätorterna. Detta är utvecklingsområden som beaktas i URnäras arbete men där finansiering kommer att sökas på annat sätt är Umeå Europas kulturhuvudstad. Det är en bekräftelse på att kulturlivet är starkt och välutvecklat inte bara i Umeå utan i hela regionen 9. Regionen har ett starkt föreningsliv, i de kommunala registren finns närmare 700 föreningar utanför Umeå stad. I Umeå finns ett 30-tal etniska föreningar där URnära kommer att söka samarbete med och utbyte kring frågor om integration och inkludering. Tätorterna har ett varierat utbud av butiker och det finns tillgång både till daglig- och sällanköpsvaror. I samtliga tätorter finns vårdcentraler och i Umeå finns ett universitetssjukhus. Alla kommuner i Umeåregionen har vänortsutbyten med kommuner inom och utom EU. Detta är ett starkt incitament för samarbetsinitiativ och interregionalt samarbete under programperioden. Vindelälven rinner genom tre av regionens kommuner. Vindelälven utgör också ett leaderområde. Det finns sedan lång tid samarbete och samverkan mellan Leader URnära och leaderområde Vindelälven. Gränsdragningen mellan områdena är att leaderområde Vindelälven ansvarar för fiskeresursen medan URnära ansvarar för utvecklingsprojekt i anslutning till älven. Efter avslutad förstudie om Vindelälven som biosfärområde (Man and biosphere, MAB) 10 påbörjas en 7 Umeåregionen 20 år en tillbakablick, [141202] 8 [141130] och Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö 9 samt [ ] 10

7 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) kandidaturperiod våren URnära och leaderområde Vindelälven (tidigare FOG-område Vindelälven) är involverade i detta. Samverkan ska ske även med Lappland 2020 (tidigare Leader Lappland) som också berörs av Vindelälvens sträckning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter Det finns en stark regional identitet i Umeåregionen. Det tjugoåriga samarbetet mellan regionens kommuner är ett exempel. Ett annat är den utveckling som skett med stöd från Leader/- leaderliknande program. Under perioden har 10% av beviljade projekt genomförts i samverkan mellan alla kommuner och 5% har genomförts i två eller flera kommuner i samverkan. Genom URnära kan det regionala utvecklingsarbetet ytterligare stärkas. Umeåregionen (utom Umeå stad) är i sin helhet definitionsmässigt landsbygd. Gemensamt för flera av regionens kommuner är att de under många år minskat i befolkning men att minskningen avstannat. Det främsta skälet till detta är mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och att andelen utrikesfödda kraftigt har ökat. Integration och inkludering är därför ett viktigt uppdrag för URnära. URnära ser en utmaning i att bidra till energieffektivisering och omställning hos individer, föreningar och företag genom både utbildning/kompetenshöjning och direkta insatser. Boende Ett problem kommunerna har gemensamt är bristen på bostäder främst i tätorterna. På den rena landsbygden står samtidigt många fastigheter obebodda under stora delar av året, men utbjuds inte till försäljning. En orsak kan vara att det är släktgårdar som man vill behålla för semestervistelse, möjlighet till jakt och fiske eller av känslomässiga skäl. Kostnaderna för nybyggnation är höga och det kan vara svårt att få låna till finansiering både i tätort och på landsbygd. Här behövs förändring inte bara i Umeåregionen utan i landet i stort. URnära ska bevaka regionala och nationella initiativ till alternativa finansieringsmöjligheter. URnära ska verka för att fler får möjlighet att bo kvar/bosätta sig och verka på landsbygden vilket bidrar till en mer attraktiv landsbygd. Umeåregionen har tagit fram ett gemensamt dokument avseende strandskyddsbestämmelser (LIS-områden) 11 som är vägledande för kommunernas översiktsplanering. Här kan URnära bidra med lokalkunskap samt som part i frågor om översiktsplanering och anpassning till det européiska landskapsperspektivet (ELC). För de delar som rör Vindelälven ska samordning ske med leaderområde Vindelälven och ett kommande biosfärområde Vindelälven. Det finns hushåll i regionen med i genomsnitt 2,21 personer per hushåll. I relation till taxerade fritidsbostäder innebär det att 12% av hushållen eller ca personer är delårsboende på ren landsbygd. Allt fler väljer också att bosätta sig permanent i sina fritidshus vilket bidrar till en omvänd urbanisering. Behovet av hållbara pendlingslösningar ökar. Med fler boende på landsbygden ökar behovet av arbets- och annan pendling. URnära ska verka för att de kollektiva färdmedlen i ännu högre grad kan nyttjas genom att skapa samåkningsmöjligheter fram till kollektivtrafik. Generella samåkningsinitiativ ska också stödjas. En åldrande landsbygdsbefolkning medför ökat behov av närservice och URnära ska verka för att skapa (kommunoberoende) lokala servicelösningar för att möjliggöra fortsatt boende på landsbygden. Företagande Företagstätheten är i genomsnitt högre än i länet och landet. Två av kommunerna har en täthet över 10% jämfört med länets 5,3% och landets 6,7%. De flesta företag är enmans- eller fåmansföretag. Andelen kvinnliga företagare är låg och antalet nystartade företag sjunker samtidig som behovet av generationsväxling ökar inom alla företagssektorer. URnära ska i samverkan med kommunernas näringslivsorganisationer verka för att stimulera fler att starta och driva företag. 11 [141114]

8 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) Särskilda insatser ska riktas till kvinnor och utrikesfödda. Andel kvinnliga företagare av totalt antal företag 2012, % Bjurholm: 27 Nordmaling: 29 Robertsfors: 30 Umeå: 30 Vindeln: 32 Vännäs: 32 [Källa: SCB] I regionen fanns 2012 närmare jordbruksföretag med en sysselsättningsgrad motsvarande 3,46% av regionens dagbefolkning. Med en genomsnittsålder på 57 år finns även här behov av generationsväxling. URnära ska stödja initiativ till detta (t. ex. LRF:s insatser och Landsbygdsnätverkets satsning Unga jordbrukare ). Jordbruket är en garant för ett öppet landskap och en viktig resurs för det rörliga friluftslivet. Samtidigt ökar behovet att nyttja jordbruksmark för nybyggnation. Här är samverkan mellan jordbrukets organisationer och kommunerna avgörande för att man ska hitta en lämplig balans. URnära ska bidra med underifrånperspektiv och gedigen kunskap om lokala förhållanden i den processen. Både för traditionella landsbygdsnäringar och för företagssektorn i stort finns goda möjligheter till nyföretagande och/eller till diversifiering av jordbruket. Allt fler människor vill ha en mer aktiv fritid och semester vilket kan utgöra grund för upplevelseföretag, naturturism m. fl. Områdena Grön rehabilitering och Grön omsorg växer. Bo på lantgård och Bed and Breakfast finns ännu bara i liten skala i regionen. Odling för att möta ökande efterfrågan av giftfria och närodlade grönsaker är också ett utvecklingsområde liksom upplåtelse av odlingsmöjligheter för tätortsboende. Enligt en undersökning från Jordbruksverket odlar drygt hälften av alla hushåll i landet någon form av ätbara växter. 12 För de hushåll som bor i lägenhet uppgår odlandet endast till drygt 30%. Förädling av bär och svamp, biodling och utveckling av rennäringsprodukter är andra områden med utvecklingspotential. I Umeåregionen finns ett växande antal gårdsbutiker och internetbutiken Min farm, där man kan köpa lokalt producerade livsmedel bl.a. från Västerbotten. 13 URnära ska stimulera insatser för att ta tillvara naturens råvaror (natur- och kulturmiljöer, förädling av råvaror m.fl.) samt att förstärka dessa områden med syfte att stötta nuvarande företag och att skapa nya. Besökande Under Umeås år som Europas kulturhuvudstad har intresset för Umeåregionen ökat med fler besökare som följd vilket är ett incitament för företagsutveckling inom flera olika branscher. Växande när- och dagturism (främst av besökare från Umeå till övriga kommuner i regionen) ska utgöra grund för satsningar på nyföretagande inom besöksnäringen. URnära ska verka för att befintliga besöksmål tillgänglighetsanpassas. För marknadsföring av regionen som besöksmål finns Visit Umeå 14 som är Umeåregionens officiella turistguide. Genom Visit Umeå och de Visit -sidor som finns för respektive kommun får både företag och föreningar möjlighet till marknadsföring av och informationsspridning om lokala besöksmål. Kunskap om och stimulans till att använda ny teknik är ett av URnäras verksamhetsområden. Ideell sektor Den ideella sektorn fungerar som länk mellan offentlig och privat sektor och är en omistlig resurs i civilsamhället. Det stora antalet föreningar i Umeåregionen är ett bevis på styrkan i den ideella sektorn inom Umeåregionen. Det finns en avgörande skillnad mellan föreningar på ren landsbygd och föreningar i tätort. I tätorter är de flesta föreningar organiserade kring ett specifikt ämne eller intresseområde (t ex 12 Jordbruksverket: Fritidsodling i Sverige en översikt, Statistikrapport 13: [141109] 14 [141112]

9 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) scouting, teater, etc.). De kan karaktäriseras som stuprör där den egna föreningens verksamhet inte berörs eller påverkas av andra föreningar. Föreningslivet på landsbygden präglas av bredd där syftet ofta är att lösa problem och/eller att utveckla den gemensamma bygden. Dessa föreningar fungerar som hängrännor och har ofta också en gemensam mötesplats (bygdegård/byastuga). URnära ska, tillsammans med RUR med gedigen kunskap om Umeåregionens landsbygd stimulera tätortens föreningar till samverkan liknande landsbygdsföreningarnas. Ett övergripande mål är att stärka föreningslivet i hela regionen oberoende av tätort/landsbygd eller kommuntillhörighet. Skapande av vänföreningar inom regionen ska bidra till i första hand lokalt och regionalt samarbete men på sikt även utbyte nationellt och internationellt. Tillgång till samlingslokaler är en förutsättning för ett aktivt föreningsliv och URnära ska verka för att befintliga lokaler tillgänglighetsanpassas och energieffektiviseras samt ställs till förfogande för föreningar och andra grupper som saknar egna samlingslokaler/mötesplatser. URnära ska även stimulera tillkomst av nya mötesplatser (fysiska/digitala). En parallell till ideella föreningar är de idéburna organisationerna som utan vinstintresse syftar till att främja idéer och värden. De är vanliga inom det sociala området och drivs ofta som kooperativ eller ekonomiska föreningar. Den idéburna rörelsen är en brygga mellan ideell och privat sektor. URnära ska bidra till att fler idéburna organisationer ska få stöd och hjälp att övergå till kooperativ/ekonomiska föreningar. En oroande trend är att medlemsantalen i många föreningar sjunker och att andelen yngre minskar. Även andelen kvinnor minskar och utrikesfödda har lägre föreningstillhörighet än andra grupper i samhället. Även här behövs insatser dels för att stimulera till föreningsengagemang men också för att en generationsväxling ska kunna bli verklighet. Den ideella sektorn är en god grund för integration och inkludering. URnäras uppdrag är att stödja föreningslivet i sin helhet men med särskilda insatser riktade till ungdomar och utrikesfödda. Integration att förena skilda delar till en helhet Med integration menar vi ofta insatser riktade till utrikesfödda. I regionen har antalet utrikesfödda ökat snabbt och idag har var åttonde invånare utländsk bakgrund. Ökningen väntas fortsätta vilket ställer höga krav på civilsamhället både när det gäller resurser men också när det gäller attityder. En växande främlingsfientlighet är ett hot inte bara mot utrikesfödda utan mot samhället i stort. URnära ska genom särskilda insatser i samverkan med etniska föreningar och studieförbund verka för större kunskap om varandra i fråga om kulturmönster, genusfrågor, religion m.m.. Samverkan mellan invandrar- och andra föreningar blir därmed ett av många trappsteg mot en mer helgjuten (och därmed jämställd) integration. De flesta utrikesfödda bor idag i tätorterna samtidigt som många av dem har agrar bakgrund. Den starka ideella rörelsen på landsbygden kan här bidra till att göra det lättare för personer med utländsk bakgrund att komma i kontakt med en verklighet man känner tillhörighet till. URnäras mål är att fler utrikesfödda får möjlighet att bo, verka och leva på landsbygden. Inkludering att känna gemenskap och att vara en del av en helhet URnära ska verka för att minska det sociala utanförskapet. Det gäller utrikesfödda, personer med olika typer av funktionsnedsättning och andra som av olika skäl ställs utanför i sociala sammanhang. Det kan t. ex gälla långtidsarbetslösa, personer som flyttar in i byar med stark sammanhållning, studenter som inte har naturlig anknytning till det omgivande samhället m. fl. både på individ- och gruppnivå. 5. På vilket sätt är strategin innovativ? Under förra programperioden har drygt 100 utvecklingsprojekt genomförts i Umeåregionen 15 vilket har gett samarbets- och projektvana både hos enskilda individer och hos föreningar. Det 15 Presentation av genomförda projekt inom Leader URnära : [141109]

10 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) har också bidragit till en väsentlig värdehöjning i form av restaurerade/nya lokaler, vandringsleder, besöksmål m.fl. Detta är en utgångspunkt i det fortsatta utvecklingsarbetet som baseras på ABCD-modellen (Asset Based Community Development) 16, d.v.s. resursbaserad lokal utveckling. Tidigare erfarenhet och kunskap förstärkt med nya tankar, idéer och influenser kan ge goda multiplikator- och synergieffekter. Umeåregionen (utom Umeå stad ) med tätorter och omgivande landsbygd omfattas av insatser för lokalt ledd utveckling. URnära ska sträva efter att hela regionen gynnas och att de små tätorterna och landsbygden inte betraktas som konkurrenter eller ställs i motsats till varandra. Det finns ett starkt ömsesidigt beroende mellan tätort och landsbygd där URnära ska bidra till att förstärka likheter och minska skillnader. Det finns naturliga bryggor mellan tätort och landsbygd som URnära ska ta tillvara och utveckla t. ex. den höga andelen delårsboende i fritidshus. Satsningar för att äldre ska kunna flytta in eller bo kvar samt att utrikesfödda och ungdomar flyttar in på landsbygden är områden som prioriteras. En stark och viktig utvecklingsaktör är RUR, det umeåregionala rådet för landsbygdsutveckling. Genom sin paraplykonstruktion med företrädare från samtliga kommuners landsbygdsråd/ landsbygdsorganisationer ända ner på by- och individnivå garanterar underifrånperspektivet. URnära ska stärka regionen genom att aktivt inkludera nya grupper. Ungdomar, äldre, utrikesfödda, delårsboende, studenter och samverkan med idrottsrörelsen är exempel. URnära har därför ett brett partnerskap med 30-talet myndigheter, organisationer, föreningar/motsv. som varit delaktiga i framtagandet av strategin. Partnerskapet säkerställer nära samverkan med civil- och lokalsamhället. 6. Vision Sex kommuner EN hållbar landsbygd! URnära vill förstärka Umeåregionen som en i alla avseenden smart, hållbar och inkluderande region. URnära ska åstadkomma detta med medel från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, regionala utvecklingsfonden och socialfonden genom att stärka befintliga nätverk, ta tillvara förändringsvilja, integrera och inkludera grupper som tidigare inte omfattats av utvecklingsinsatser. Betydelsen av geografiska och administrativa kommun- och andra gränser i Umeåregionen ska minskas till förmån för EN gemensam landsbygd. Vid programperiodens slut ska URnära aktivt ha bidragit till: En hållbar utveckling innebär att dagens generation kan tillgodose sina behov utan att äventyra för kommande generationer att tillgodose sina. (Brundtlandrapporten) Insatsområden, mål och urvalskriterier 7.1 Övergripande mål för området Övergripande mål för området är att med stöd från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden göra Umeåregionen till en i alla delar hållbar region. Hållbarhetsperspektivet innefattar områdena social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och hållbar ekonomisk tillväxt bl.a. som de beskrivs i Aalborgåtagandena 18 som undertecknats av Umeåregionens kommuner. Att den kommunala organisationen och civilsamhället har samma utgångspunkt i hållbarhetshänseende möjliggör en samordnad utveckling i hela regionen. Det stärker redan god samverkan och bidrar till att minska betydelsen av kommunernas organisatoriska, politiska och geografiska avgränsningar till förmån för EN hållbar landsbygd som den formuleras i URnäras vision. Med Aalborgåtagandena som gemensam grund underlättas 16 Se bl.a. [141112] 17 FN: World Commission on Environment and Development [1987] 18 Urval av de 50 insatspunkterna i The Aalborg Charter

11 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) samarbete och samverkan i första hand lokalt och regionalt men även nationellt och interregionalt. Umeåregionen 2020 ska präglas av hållbarhet inom alla områden. Oavsett om man redan bor i regionen, besöker den eller avser att flytta hit ska man känna att här bor och verkar människor som värnar om sin livsmiljö och som aktivt bidrar till en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Social hållbarhet En hållbar region förutsätter sammanhållning och jämställdhet, icke-diskriminering, integration, inkludering och tillgänglighet. Detta kan uppnås genom insatser som främjar utveckling i föreningar, byar och bygder, stöttar entreprenörskap och företagande, stärker den ideella sektorn samt aktivt verkar för integration och inkludering inom alla områden. För att detta ska bli möjligt är den sociala hållbarheten avgörande. Där människor känner tillhörighet och är delaktiga skapas också förutsättningar för en stark social sammanhållning. Det stärker jämställdheten och bidrar till en livsmiljö som aktivt tar hänsyn till både kvinnors och mäns behov. För att den sociala hållbarheten ska bli verklighet till alla delar måste integration och inkludering fungera. URnära ska integrera personer med utländsk bakgrund för att motverka segregation och framväxande främlingsfientlighet. Ett mångkulturellt samhälle är starkt och blir också uthålligt. Utrikesfödda bidrar med nya erfarenheter och kunskaper inom t. ex kultur och företagande som tillsammans med sina egna erfarenheter stärker och utvecklar lokalsamhället. Lika viktigt som att integrera utrikesfödda är att inkludera personer som av olika skäl har svårt att delta i den sociala gemenskapen eller av olika skäl helt ställs utanför. Att säkerställa att dessa grupper får tillgång till samma möjligheter som andra är ett viktigt mål. Det kan handla om att öka tillgänglighet till lokaler, att visa respekt för en annorlunda livsstil, annan trosuppfattning m.m. Ekologisk hållbarhet Det handlar också om att främja ekologisk hållbarhet. Det kan innebära att undvika onödig energikonsumtion som privatperson, som företag eller som myndighet/organisation. Energieffektivisering i stort och smått är viktiga insatser. Att välja ekologiska och närodlade produkter samt att verka för att utbudet ökar och görs mer tillgängligt bidrar till miljömålen och stärker det lokala näringslivet. Här har kommunerna ett särskilt ansvar när det gäller att möjliggöra och underlätta upphandling från lokala producenter. Inom Umeåregionen pendlar många till sina arbetsplatser. På fritiden pendlar man till den egna tätorten, till Umeå stad, till idrotts- och mötesplatser, kulturevenemang m.m. Möjligheten att kunna röra sig inom regionen bidrar till en hög livskvalité på många områden. URnära ska verka för hållbara pendlingslösningar, t. ex. genom samåkningsinitiativ. För landsbygdsboende kan detta t. ex. innebära samåkning fram till tätorternas kollektivtrafiklösningar. En växande turismsektor utsätter både natur- och kulturmiljöer för påfrestningar. URnära ska verka för att öka kunskapen både hos anordnare och hos besökare om hur man värnar besöksmål och säkerställer att de inte förstörs av oförsiktighet eller slarv. Natur- och kulturmiljöer bidrar starkt till människors välbefinnande och ska vara tillgängliga både för vår generation och kommande generationer. URnära ansluter till Naturvårdsverkets syn på naturturism 19 och till den nationella strategin för svensk besöksnäring 20 samt regionala och lokala strategier. Ekologiskt hållbar tillväxt För att människor ska kunna bo, verka och leva i Umeåregionen måste det finnas möjlighet att försörja sig. URnära ska bidra till en livskraftig och uthållig lokalekonomi som ger tillgång till arbete utan att skada miljön. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte är viktiga delar liksom att stärka gamla nätverk och skapa nya där hållbarhets- och miljökunnande tas tillvara. URnära ska verka för att antalet företag med närodlade och ekologiska produkter ökar samt stötta möjligheten till 19 [141030] 20 Kulturmyndigheternas arbete med kulturella och kreativa näringar Dnr

12 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) försäljning genom gårdsbutiker, marknader, via Internet m.m. Många utrikesfödda har erfarenhet av entreprenörskap och företagande. Dessa kunskaper ska tas tillvara och bidrar till att nya företag med nya och innovativa inriktningar skapas. Horisontella mål Övergripande horisontella mål för hela strategin En socialt hållbar region En ekologiskt hållbar region En livskraftig och hållbar ekonomi URnäras målsättning är att Umeåregionen 2020 ska vara den mest hållbara regionen i Sverige. Detta ska bli verklighet genom utvecklingsinsatser inom lokalt ledd utveckling för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. URnära lägger störst vikt vid den sociala hållbarheten. Utan social sammanhållning, sociala nätverk och människor med genuin social tillhörighet skulle det vara svårt att uppnå både ekologiskt och ekonomiskt hållbara mål. Därför ska jämställdhet, integration och inkludering genomsyra alla insatser som genomförs inom URnära. Accelererande klimatförändringar orsakade av individer, samhällen och länder är ett allvarligt hot mot vår gemensamma globala miljö. URnära ska verka för att lokalt ledd utveckling i Umeåregionen blir ett bidrag till en bättre värld genom de insatser som genomförs. En livskraftig och hållbar ekonomi är en förutsättning för att företag ska överleva och en drivkraft för utveckling. Hållbar ekonomi innebär t. ex. att spara på egna resurser och att undvika negativ miljöpåverkan samt att utveckla varor och tjänster som kan möta dagens och framtidens miljöutmaningar. 7.2 Insatsområden URnära ska verka för lokal utveckling inom tre insatsområden där samtliga genomsyras av aspekter på social- och ekologisk hållbarhet samt hållbar ekonomisk utveckling: Bya- och bygdeutveckling, entreprenörskap och företagande, stärkande av den ideella sektorn Bya- och bygdeutveckling De resurser som finns i Umeåregionen och som bl.a. är resultat av tidigare utvecklingsinsatser utgör grunden för fortsatt utveckling (jfr. ABCD-modellen). URnära vill stärka attraktiviteten på landsbygden avseende boende, rekreation, det rörliga friluftslivet, ett hållbart nyttjande av naturoch kulturmiljöer, m.m. Det ska vara möjligt för äldre att bo kvar på landsbygden samtidigt som det ska vara attraktivt för inflyttare att välja landsbygden som boendemiljö. Här är de sociala nätverken en viktig faktor liksom tillgång till lokal service, pendlingsmöjligheter, tillgång till samlingslokaler, möjlighet till idrottsutövande m. fl. En viktig uppgift är att integrera och inkludera utrikesfödda och personer som på olika sätt står utanför gemenskapen. Entreprenörskap och företagande De flesta företag i regionen är enmans- eller fåmansföretag. URnära ska stödja befintliga nätverk och bildandet av nya för utbyte av kunskap och erfarenhet vilket ger möjlighet till samverkan över yrkes- och geografiska gränser. Andelen kvinnliga företagare är låg liksom andelen företagare med utländsk bakgrund. Särskilda insatser ska stimulera dessa grupper att vilja bli entreprenörer och företagare. Närheten till två universitet ger goda möjligheter till utbildning och/eller vidareutbildning i form av heltids-, deltids- och distanskurser. Andelen personer med eftergymnasial utbildning i arbetsför ålder är låg, se tabell nedan. URnära ska samverka med Umeå universitet i första hand

13 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) via dess deltagande i det yttre partnerskapet men även verka för att tydliggöra universitetets samverkan med det omgivande samhället den s.k. tredje uppgiften. URnära ska samverka med kommunerna för att underlätta lokal upphandling och genomföra insatser för att öka andelen närodlade och ekologiska produkter på den lokala marknaden. URnära ska stimulera övergång från ideell verksamhet till företagsverksamhet, Stärkande av den ideella sektorn Den ideella sektorn är en förutsättning för ett välfungerande civilsamhälle. I den ideella sektorn ingår både organisationer (föreningar/motsvarande) men också enskilda individer som utför insatser i icke-organiserad form till släktingar, vänner, grannar, etc. Folkrörelserna är en viktig del av den ideella sektorn och bidrar på ett positivt sätt till Sveriges utveckling. Den ideella sektorn är en viktig kulturbärare och kulturförmedlare inte minst på landsbygden. För att detta ska fortsätta och att utvecklas krävs tillgång till ändamålsenliga lokaler, kunskap om hur man anordnar mindre och större arrangemang m.m. Erfarenhets- och kunskapsutbyte med föreningar inom och utanför regionen kan ge goda effekter. URnära har sedan tidigare samverkan med Lappland 2020 och Leader Höga Kusten. Inom URnära finns etablerat samarbete med Österbotten i Finland och genom kommunernas vänorter finns goda möjligheter till interregional samverkan. URnära ska stödja samarbetsinitiativ på alla nivåer. Generationsväxling är ett genomgående behov såväl i bya- och bygdeutveckling, i företagen som inom den ideella sektorn. URnära ska bidra till att detta blir verklighet genom att stötta ungdomars egna organisationer samt genom särskilda satsningar inom insatsområdenas ramar. URnära ska bidra till ökad kunskap om användning av informationsteknik. Detta är ett behov inom alla insatsområden. Integration och inkludering I Umeåregionen är var åttonde invånare utrikesfödd. Den ojämförligt största gruppen utrikesfödda kommer från utomeuropeiska länder. Kunskapsbasen är ofta lägre än hos motsvarande åldersgrupper i den inhemska befolkningen och arbetslösheten är generellt högre. URnära ska verka för social inkludering, ökad jämställdhet och ökad anställningsbarhet inom samtliga insatsområden. Inkludering innefattar också enskilda individer och grupper av individer oavsett nationalitet och ursprungligt hemland. URnära ska verka för att inkludera individer och grupper som idag av olika skäl inte har möjlighet att delta i sociala och andra sammanhang. Antal personer i arbetsför ålder (25-64) med minst 3 års eftergymnasial utbildning (%) Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Män 3 Kvinnor 5 [Källa: SCB] Män 3 Kvinnor Handlingsplan Män 4 Kvinnor 7 Män 9 Kvinnor 12 Män 3 Kvinnor 6 Män 4 Kvinnor 8 URnära söker finansiering ur Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden. För utvecklingsinsatser i insatsområdena bya- och bygdeutveckling, entreprenörskap och företagande samt stärkande av den ideella sektorn söks medel ur Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. För insatsområdet entreprenörskap och företagande söks finansiering även ur Regionala utvecklingsfonden. För insatsområde integration och inkludering söks medel ur Socialfonden. Bya- och bygdeutveckling har traditionellt utgjort tyngdpunkt under tidigare programperioder. URnära ska ta tillvara och utveckla den kunskap och de resurser som finns men också arbeta för att stärka svagare områden. Övergripande mål är en regionalt jämlik landsbygd, d.v.s. det ska vara lika bra att bo på landsbygden oavsett kommuntillhörighet. Här är de sociala nätverken avgörande för att arbetet ska bli framgångsrikt.

14 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) Den ideella sektorn behöver stärkas och antalet eldsjälar öka. Åtgärder för att behålla medlemmar och att stimulera fler till att vilja engagera sig är viktiga insatser. Särskilt viktigt är att få ungdomar föreningsintresserade, inte minst som detta kan vara en inkörsport till politiska och andra samhällsuppdrag. Att vara ensamföretagare eller att driva fåmansföretag ställer höga krav på kunskap inom många olika områden. Lagar och regelverk gäller för alla företag oavsett storlek. Det kräver kunskap utöver det rent företagsspecifika kunnandet. I nätverk kan man utbyta kunskap och erfarenhet men också verka för att deltagare i nätverket ska bli specialister på olika områden (vertikal kunskap). Det finns samordningsvinster att göra inom t. ex. marknadsföring, utveckling av näthandel m.m. För nya företagare är nätverken viktiga som stöd och hjälp i startskedet. Även för föreningar som vill gå vidare till någon form av företagsverksamhet är nätverken en viktig resurs. Många utrikesfödda har erfarenhet av entreprenörskap och företagande från sina hemländer. Här kan nätverk också skapa förutsättningar för nyföretagande, men blir också en integrationsvinst. Utbildning i form av kortare eller längre högskolekurser, KY-utbildningar, annan vuxenutbildning och studiecirklar är möjligheter som ska tas tillvara. Här har kansliet en roll som lots till olika utbildningsanordnare i regionen. Andelen kvinnliga företagare är låg och här ska insatser i samverkan med näringslivsföreträdare i kommunerna bidra till att fler kvinnor vill och vågar starta företag. Satsningar inom Socialfonden ska genomföras för att öka anställningsbarheten hos utrikesfödda i stadsdelen Ersboda i Umeå. Insatserna ska ske i samverkan med Ersboda Slöjdförening 21 med vilka URnära haft samarbete under tiotalet år. Ersboda Slöjdförening arbetar aktivt med integration genom bl.a. hantverk för kvinnor och män, etniska svenskar och utrikesfödda. Många av föreningens aktiviteter är också generationsöverskridande. Ersboda Slöjdförening har nära samarbete med andra föreningar i Umeåregionen, varför insatser på Ersboda kan ge effekt långt utanför stadsdelen och Umeå stad. Många utrikesfödda står utanför arbetsmarknaden. Genom utbildningsinsatser kring inre och yttre arbetsmiljö, förhållandet mellan arbetsmarknadens parter, kunskap om lagstiftning inom arbetsrättsområdet, yrkessvenska m.m. kan anställningsbarheten ökas. Genom att bli anställd stärks utrikesfödda integration i samhället. Erfarenheter från Ersboda Slöjdförening visar att fler utrikesfödda kvinnor än män deltar i sociala aktiviteter. Därför ska särskilda insatser ske för att öka mäns sociala tillhörighet. Att kvinnor och män med olika etnisk bakgrund möts kan på sikt också bidra till en ökad jämlikhet. Inkludering omfattar personer som tillhör marginaliserade grupper eller som på annat sätt ställs utanför social- och annan gemenskap på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Hänsyn till dessa grupper ska genomsyra samtliga insatsområden. LAG-grupp och kansli ska i egna nätverk och till allmänheten aktivt sprida kunskap om EU:s övergripande mål och möjligheten att söka stöd från utvecklingsfonderna via URnära. Antal personer med utländsk bakgrund i Umeåregionen (inklusive Umeå stad ) 2013 Åldersintervall Män 66 Kvinnor Män 9 Kvinnor 12 [Källa: SCB] Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Män 166 Kvinnor 181 Män 37 Kvinnor 49 Män 147 Kvinnor 179 Män 23 Kvinnor 50 Män 5102 Kvinnor 4930 Män 437 Kvinnor 640 Män 115 Kvinnor 147 Män 18 Kvinnor 38 Män 180 Kvinnor 193 Män 23 Kvinnor [141111]

15 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 7.4 Urvalsprocess Kansliet ansvarar för att ta emot och att diarieföra inkomna ansökningar om stöd. Alla stöd finansieras från två källor, EU/svenska staten samt övrig offentlig medfinansiering. För den senare har kansliet ett löpande ansvar (föreningens bokföring, revisioner, återkoppling till lokala finansiärer m. m.). Ett första urval av ansökningar sker på kanslinivå där innehållet i ansökan stäms av mot strategin. Kansliet ansvarar för att i förekommande fall hjälpa sökande att förtydliga sin ansökan. Om kansliet bedömer att ansökan i sin helhet inte överensstämmer med målen i strategin går den inte vidare till LAG för beredning. Varje ansökan om stöd bereds individuellt före LAG-möte samt i respektive sektor under LAG-möte. Beslut tas i plenum. Under den sektorsvisa beredningen vägs individuella bedömningar av gentemot respektive sektors bedömning vilket garanterar leaderperspektivet. Varje bedömning utgår från SMART-modellen, d.v.s. för varje ansökan ska nedanstående frågor kunna besvaras. Är projektet: specifikt och/eller innovativt för föreningen, området, regionen (S)? mätbart, d.v.s. bidrar det till att uppfylla strategins mål och indikatorer (M)? attraktivt och/eller accepterat, d.v.s. svarar det mot uttalade behov och är lokalt förankrat (A)? möjligt att genomföra på det sätt som beskrivs i ansökan (R)? går det att genomföra projektet under den tidsperiod som anges och stämmer det överens med övergripande mål på kort och lång sikt (T)? Ansökningar bedöms också med avseende på grad av samstämmighet med de horisontella kriterierna. I fall där flera ansökningar berör samma eller liknande utvecklingsområde (innehållsmässigt och/eller geografiskt) prioriteras den före som bäst uppfyller kriterierna ovan. Varje beslut ges en tydlig beslutsmotivering samt protokollförs. Texten i protokollet utgör det beslut som sänds till sökande. Möjligheten att ansöka om stöd ska vara öppen för alla i ett kontinuerligt förfarande. Om LAG finner att det blir obalans mellan insatsområden kan LAG bjuda in till särskilda (tidsbegränsade) ansökningsomgångar för att stärka respektive insatsområde och därigenom öka strategins måluppfyllelse. En viktig uppgift för inre och yttre partnerskap är att sprida information i egna nätverk. Särskilda insatsområden kan stimuleras genom paraplyprojekt där LAG ges möjlighet att tydligare styra utvecklingsarbetet. 7.5 Mål och urvalskriterier Bya- och bygdeutveckling Fond Mål Indikator Jordbruksfonden för Öka landsbygdens attraktivitet landsbygdsutveckling och förstärka den lokala identiteten (EJFLU) Antal nyinflyttade Antal nya besöksmål Antal miljö- och kulturvårdsinsatser Antal insatser med nyttjande av modern teknik Antal insatser avseende förbättring av eller investering i småskalig infrastruktur Antal lokala servicelösningar (pendling, hemservice, etc.)

16 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) Entreprenörskap och företagande Fond Regionala utvecklingsfonden (ERUF) Mål Ökat entreprenörskap och företagande med utgångspunkt i genusperspektiv Indikator Antal nya företag Antal nya arbetstillfällen Antal bevarade arbetstillfällen Entreprenörskap och företagande med inriktning mot utrikesfödda Antal nya företag som drivs av kvinnor Antal entreprenörer/företagare i utbildningsinsatser Fond Mål Indikator Socialfonden (ESF) Stärka utrikesföddas delaktighet i samhället med utgångspunkt i genusperspektivet Antal genomförda insatser för kvinnor Antal genomförda insatser för män Stärka utrikesföddas anställningsbarhet Antal kvinnor som deltar i utbildningstillfällen Antal män som deltar i utbildningstillfällen Stärka den ideella sektorn Antal etniska föreningar som får stöd Fond Mål Indikator Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) Stärka ideell sektor Antal föreningar/nätverk som får stöd i sitt arbete (t. ex. styrelseutbildningar, utbildning i att använda modern teknik m.m.) Antal insatser för att stärka den lokala kulturen (inkl. arrangemangsoch evenemangskunskap) Antal nya mötesplatser/motsv. i Umeåregionen (fysiska/digitala) Antal befintliga samlingslokaler/motsv. i Umeåregionen som får stöd samt ställs till förfogande för allmänheten (inkl. energieffektivisering och tillgänglighetsanpassning) Antal föreningsutbyten lokalt, regionalt, nationellt, internationellt Antal nya medlemmar under 25 år

17 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 9. Organisation 9.1 Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift) Leaderkansliet ska ha en bemanning som gör det möjligt att stötta de som söker finansiellt stöd från URnära under ansökningsförfarandet, efter beslut och under projektens gång. I Umeåregionen har detta utgjort en kvalitetsstämpel under tidigare programperioder. Det har enligt genomförda utvärderingar varit ett viktigt kriterium för lyckade projektgenomföranden 22. Det har också bidragit till starka nätverk och högt förtroende för kansliets personal, för LAG och därmed till lokalt ledd utveckling enligt leadermetoden. En mycket viktig erfarenhet från tidigare perioder är att arbetssättet stärker både individer och grupper, ger ökad självkänsla och självförtroende samt inte minst ökar kunskapen om och förtroendet för EU. Kansliets personal har stort ansvar gällande kunskapsöverföring mellan kansli och LAGgrupp. Här har också det yttre partnerskapet en viktig uppgift som vidareförmedlare av kunskap inom sina respektive områden. Efter varje årsstämma ska utbildning för nya (och gamla) LAGgruppsledamöter genomföras. Ett särskilt partnerskapsmöte ska också hållas i samband med årsstämma. Kansliets personal ansvarar för att i samråd med LAG ta fram en handbok som utgörs av referenser till de nationella och mellanstatliga lagar, regionala och lokala styrdokument och strategier som URnäras strategi innehåller. Handboken ska fungera som stöd för urval och prioriteringar av ansökningar. LAG ska upprätta en delegationsordning som, utan att avvika från lagoch andra formella krav, underlättar kansliets arbete. URnära kommer att verka för samordning av administration, utbildnings- och informationsinsatser med i första hand Vindelälvens fiskeområde som berör tre av Umeåregionens kommuner. Samordning av information ska också i tillämpliga fall ske med övriga samarbetspartners. Nära samverkan ska ske med företrädare för Umeåregionens kommuner i de fall verksamheter och ansvarsområden tangerar varandra. URnära ingår i Regionalt partnerskap för Landsbygdsprogrammet i Västerbotten och i fokusgruppen Attraktiv landsbygd (Länsstyrelsen). Genom URnäras eget breda partnerskap säkerställs samordning och informationsöverföring från övriga regionala och lokala aktörer av betydelse för URnäras verksamhet. Ett särskilt uppdrag är att ansvara för omvärldsanalys där information kontinuerligt vidareförmedlas till LAG. För att kunna behålla närhet till projektsökande och aktiva projekt, att realisera samordning med andra aktörer samt att bedriva aktiv omvärldsspaning krävs två tjänster på kansliet. Rekryteringen av dessa tjänster ska ske med beaktande av krav på formell kompetens för att hantera ekonomiska medel enligt gällande förordningar, sökandes förankring i Umeåregionen, egna nätverk samt personlig lämplighet. Kansliets personal ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling inom de områden som LAG finner nödvändiga. 22 Utvärdering av avslagna/beviljade projektansökningar (se bilaga 5b)

18 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 9.2 Partnerskapet och föreningen URnära har ett stort partnerskap som delas i ett inre och ett yttre, där det inre består av de parter som också utgör LAG. Här finns företrädare för Umeåregionens kommuner, näringslivet, föreningar, regionala företrädare samt LRF och leaderområde Vindelälven. Det yttre partnerskapet har sin utgångspunkt i leaderperspektivet och representerar lokal- och civilsamhället (se bilaga5c). Folkbildning ABF SV Samverkan Höga Kusten Lappland 2020 Entreprenörskap/ företagande Coompanion LRF Företagarna ALMI Leaderområde Vindelälven Länsstyrelsen Arbetsmarknadens parter LO Sv. Näringsliv Region Västerbotten Tillgänglighet HSO RUR LAG URnära Övriga Kyrkan Samerna Umeåregionen Idrott Västerbotten friidrottsförb. Västerbottens fotbollsförb. Utbildning/forskning Umeå universitet SLU Gröna Navet Hållbarhet SNF Skogsstyrelsen Ungdomar/äldre Studentföreningar Kulturstorm PRO SPF Integration Etniska föreningar Ersboda Slöjdförening Syftet med det yttre partnerskapet är att integrera lokaloch civilsamhället i arbetet med lokalt ledd utveckling. Partnerskapet kommer att fungera som ambassadörer, sprida information i egna nätverk samt att bidra med experthjälp i samband med urval och prioriteringar av ansökningar som ligger inom respektive partners kunskaps- och erfarenhetsområde. 9.3 LAG den lokala aktionsgruppen I Umeåregionen har LAG under föregående programperioder haft lika stor representation från offentlig, privat och ideell sektor. Detta har garanterat att alla sektorer haft samma ansvar, inflytande och påverkansmöjlighet både avseende verksamheten i stort som i urval och prioritering av ansökningar. LAG har haft jämställd sammansättning (se definition 10.3). Samma modell ska gälla även för perioden LAG ska också eftersträva åldersmässig och etnisk representativitet. Med en flerfondslösning kommer representanter för Socialfonden och Regionala utvecklingsfonden att adjungeras till LAG-gruppen. I de fall LAG behöver stärka sin kunskap inför beslut kommer i tillämpliga fall organisationer/motsvarande att adjungeras från leaderområde Vindelälven samt från det yttre partnerskapet. LAG äger rätt att inom sig utse utskott. LAG väljs på årsstämma med en mandattid på två år där hälften av ledamöterna byts ut eller omväljs. Detta garanterar kontinuitet avseende LAG:s sammansättning och kompetens. Föreningen äger rätt att nominera kandidater till LAG. Valberedningen tillsätts med representation från samtliga sektorer. För att säkra LAG:s kompetens avseende Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Socialfonden och Regionala utvecklingsfonden ska representanter för dessa ingå i valberedningen. Valberedningens kunskap om målen i strategin utgör grundförutsättning för dess arbete. LAG ansvarar för kontinuerlig information till samt utbildning av valberedningen. Valberedningen följer verksamheten under året (finns med på distributionslista) samt via URnäras webbplats. Vid slutet av året görs en avstämning med kansliet angående ledamöternas delaktighet i URnäras arbete. LAG:s rättigheter, skyldigheter, arbetssätt och arbetsformer fastställs i föreningens stadgar. För att säkerställa att arbetsgivaransvaret följs ska LAG tillhöra arbetsgivarorganisation.

19 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) 10. Samverkan mellan fonder och med andra aktörer 10.1 Samverkan mellan fonder I Umeåregionen har det under Sveriges medlemskap i EU bedrivits många projekt både inom föreningar, organisationer och i kommuner med leadermetoden som grund. Huvudsaklig finansiering har skett via Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling/motsvarande. Med möjlighet till fondövergripande arbete kommer URnära nu att kunna bedriva utvecklingsprojekt till riktade grupper samt i stadsmiljö. Socialfonden URnära har valt att koncentrera insatser inom Socialfonden till bostadsområdet Ersboda i Umeå. Stadsdelen har fler invånare än någon av de fem mindre kommunerna i regionen och andelen utrikesfödda är hög. URnära kommer att genomföra utvecklingsinsatser i samarbete med Ersboda Slöjdförening. Målet är att med stöd från Socialfonden genomföra projekt där integration, inkludering och ett närmande till arbetsmarknaden är huvudmål. Med riktade insatser och med tillvaratagande av de nätverk och samarbetsformer som redan finns ge möjlighet för personer som idag står utanför arbetsmarknaden att öka sin anställningsbarhet. Genom samverkan med etniska och andra föreningar, studieförbund och övriga utbildningsanordnare vill URnära skapa alternativa och attraktiva utbildningsformer. Dessa ska samordnas med traditionella utbildningsinstitutioner, med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. För insatser till utrikesfödda ska samordning också ske med ansvariga tjänstemän på kommunal nivå. Andelen utrikesfödda personer över 65 år ökar och kommer i framtiden att ställa krav på vårdoch omsorgsinsatser. Här kan integration och inkludering bli verklighet genom att utbilda utrikesfödda för arbetsuppgifter inom dessa områden. De resultat som uppnås i insatser inom Socialfonden är överförbara till flera av URnäras insatsområden men främst till insatsområdet Entreprenörskap och företagande som även finansieras från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Regionala utvecklingsfonden. Havs- och fiskerifonden URnära ska fördjupa befintlig samverkan med Leaderområde Vindelälven som finansieras från Havs- och fiskerifonden. Leaderområde Vindelälven ansvarar för resursen Vindelälven medan URnära stöttar utvecklingsinsatser i anslutning till. den del som rör Umeåregionens kommuner. Utvecklingsinsatser i form av t. ex. vandringsleder, rastplatser och annan småskalig infrastruktur möjliggör entreprenörskap och företagande inom besöksnäringen i allmänhet och fisketurismsektorn i synnerhet. Landsbygdsprogrammet för Sverige Rennäringen omfattas av stöd från Landsbygdsprogrammet. Med de sju samebyar som finns inom Umeåregionen vill URnära verka för samordning mellan insatser i Landsbygdsprogrammet och lokalt ledd utveckling. Även inom områdena jordbruk, trädgård och skog finns möjlighet till samverkan inom flera av URnäras insatsområden. LAG-gruppen har ett särskilt ansvar att vid beslutstillfällen och i uppföljningsarbete undersöka samordningsmöjligheter samt att aktivt ta initiativ till samverkansinsatser Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar URnäras partnerskap (se avsnitt 9.2 samt bilaga 5c) speglar lokal- och civilsamhället och säkerställer därmed kontinuerlig avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar inom regionen. I partnerskapet ingår representanter för leadermetodens sektorer såsom representanter för kommuner och regionala myndigheter, föreningar, arbetsmarknadens parter, folkrörelser, högre utbildning m. fl. Det inre partnerskapet (som också utgör LAG) består av representanter från Umeåregionens kommuner, regionala myndigheter (Länsstyrelsen och Region Västerbotten), Lantbrukarnas Riks-

20 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (29) förbund, det regionala landsbygdsutvecklingsrådet (RUR) samt leaderområde Vindelälven (Havsoch Fiskeriprogrammet). Det inre och yttre partnerskapet får kontinuerlig information om URnäras verksamhet via särskild e-postgrupp samt via generell information på URnäras webb. URnära ingår i Länsstyrelsens Regionalt partnerskap för Landsbygdsprogrammet och Havsoch fiskeriprogrammet i Västerbotten URnära ingår även i Länsstyrelsen fokusgrupp Attraktiv landsbygd. Avstämning med övriga leaderområden i Västerbotten ska ske genom schemalagda möten och i fall där URnära kan bedöma att ansökningar om stöd gränsar till dessa områden ska särskilda kontakter tas. URnära ska verka för att det under perioden finns en motsvarighet till LAG Nord (leaderområden i Väster- och Norrbotten) som en del av Landsbygdsnätverket. Avstämning med leaderområde Höga Kusten ska ske kontinuerligt där Örnsköldsvik ingår i leaderområdet och samtidigt är en del av Umeåregionen. Centrum för regionalvetenskap (CERUM) och Institutionen för Statsvetenskap (med projektet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor ) är tillsammans med Centrum för genusstudier en del av det yttre partnerskapet och URnära kommer därmed att stärka kopplingen till akademin i frågor som rör landsbygdsutveckling och jämställdhet i Umeåregionen. Västerbottens Idrottsförbund och Västerbottens Fotbollsförbund genomför satsningar på landsbygdsutveckling i Västerbotten och ingår i det yttre partnerskapet. Här är områdena ungdomar och integration särskilt viktiga Jämställdhet och icke-diskriminering Nationalencyklopedin : Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. All verksamhet inom URnära har sin grund i jämställdhet och icke-diskriminering. Det gäller såväl kansliet, sammansättning i LAG som de projekt som beviljas stöd från URnära. Inom Umeåregionens kommuner har flera jämställdhetsprojekt genomförts 23 från vilka erfarenhet och kunskap ska tas tillvara. LAG:s representanter från offentlig sektor har här ett särskilt ansvar. Umeåregionens kommuner har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå 24. Den svenska regeringen fattade 2011 beslut om en plattform för jämställdhetsintegrering som Länsstyrelsen och Region Västerbotten tillämpar inom sina verksamhetsområden. JämO tolkar detta som Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 25 I URnäras verksamhet ska detta tillämpas. URnära ska vara en part i Umeåregionens arbete för ökad jämställdhet. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ dimension. Den kvantitativa dimensionen är enklare att uppfylla genom att t. ex. tillsätta lika många män som kvinnor i en styrelse. Den kvalitativa dimensionen ställer högre krav på analys av stereotypa föreställningar som t ex. om vad män respektive kvinnor är bäst lämpade för. URnära ska i sitt ordinarie arbete (kansli och LAG) samt i urval av ansökningar beakta bägge dimensionerna. Särskilda åtgärder ska genomföras för att stärka jämlikheten avseende stimulans och stöd till kvinnors företagande, inkludering av marginaliserade grupper, insatser för personer med utländsk bakgrund, personer med funktionshinder m. fl. För de åtgärder som genomförs inom Social- 23 Normstorm [141110] 24 The European Charter for Eguality of Women and Men in Local Life (CEMR) [141110] 25 [141110]

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

1 Mötets öppnande Ordförande Enar Jonsson öppnade mötet och hälsade deltagarna varmt välkomna till det första mötet med URnära ideell förening.

1 Mötets öppnande Ordförande Enar Jonsson öppnade mötet och hälsade deltagarna varmt välkomna till det första mötet med URnära ideell förening. Protokoll interimsstyrelse URnära Ideell förening Tid: Torsdag den 15 oktober kl 17.30-19.30 Plats: Ersboda slöjd, Umeå Närvarande, Maria Bahlenberg, Christer Lindvall, Enar Jonsson, Roger Sandström (tom

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Leader Höga Kusten Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Så är det i Höga Kusten 2013 - Leader Höga Kustens vision Höga Kusten präglas av en livskraftig landsbygd, där invånarna känner gemenskap och samarbetar

Läs mer

2014-04-11. Lokal utveckling för alla!

2014-04-11. Lokal utveckling för alla! 2014-04-11 Lokal utveckling för alla! Vad styr arbetet? Artikel 7 Jämställdhet och icke-diskriminering Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

3. Strategins framtagning. 4.1 Områdesbeskrivning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter.

3. Strategins framtagning. 4.1 Områdesbeskrivning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter. LLU Öresund/Skåne NV 3. Strategins framtagning. (600/1000 tecken) För fiskets del vilar strategin på en SWOT-analys (bilaga 1) framtagen av fiskeridirektör Johan Wagnström vid Länsstyrelsen Skåne i samråd

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET 2 Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leadermetoden är ett sätt att lyfta

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan:

Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan: Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan: Umeåregionen har tre övergripande målsättningar 1. utveckla regionen

Läs mer

Lokal strategi Leader Närheten 2014-2020. Hållbar landsbygdsutveckling och ökad livskvalitet för alla

Lokal strategi Leader Närheten 2014-2020. Hållbar landsbygdsutveckling och ökad livskvalitet för alla Lokal strategi 2014-2020 Hållbar landsbygdsutveckling och ökad livskvalitet för alla 2(40) Sammanfattning Strategin omfattar Karlstadsregionen vilket inkluderar Grums, Kils, Forshaga, Karlstads och Hammarö

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling!

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling! Välkommen till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling! Kursledare: Ola Svensson, Therese Karlsson, Tobias Kreuzpointner och Carin Alfredsson Stockholm den 17 och 18 juni 2014 Klicka på kartan

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13 Trekom Leader, ideell förening Föreningsstämma 2014-03-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Föreningens styrelse, som även är beslutsgrupp för leaderområdet Trekom Leader, har följande sammansättning: Roland

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 GEMENSKAPSLEDD LOKAL UTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Lokal utvecklingsstrategi

Lokal utvecklingsstrategi 1(34) Förslag: Lokal utvecklingsstrategi Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden Leader Höga Kusten 2014-2020 1. Syftet med den lokala utvecklingsstrategin... 3 2. Strategins bidrag till EU:s och Sveriges

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Orust privata landsbygdsflyg Ett antal f.d. piloter ska tillsammans med ungdomar

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Mall för genomgång av urvalskriterier

Mall för genomgång av urvalskriterier Mall för genomgång av urvalskriterier Generella urvalskriterier som gäller för hela strategin och samtliga fonder. Strategiskt område L 1 Strategiskt användning av fond/fonder Generella urvalskriterier

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Landsbygdsnätverket 2014-2020

Landsbygdsnätverket 2014-2020 Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Stadgar för föreningen Växtlust Värmland

Stadgar för föreningen Växtlust Värmland Stadgar för föreningen Växtlust Värmland 1 Föreningens namn (firma) Föreningen Växtlust Värmland. 2 Föreningens vision Med gemensamma krafter formar vi Växtlustområdet med ekonomisk, social och ekologisk

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Ålhajking- Konst o Gourmetvandringar Journalnummer: 2010-1490 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vision Gotlands landsbygd är 2015 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Verksamhetsidé Leader Gotland stöder nytänkande tillsammans med andra och med nytta för många.

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Leader Timråbygd. Org nr 802441-9189. får härmed avge. Årsbokslut. för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009

Leader Timråbygd. Org nr 802441-9189. får härmed avge. Årsbokslut. för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009 Org nr 802441-9189 får härmed avge Årsbokslut för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009 Innehåll: sida Verksamhetsberättelse 1-3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Underskrifter styrelse/lag 6

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Innehållsförteckning Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden... 1 Beskrivning

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer