Samverkansplan för BSPA. Höga Kusten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkansplan för BSPA. Höga Kusten"

Transkript

1 Samverkansplan för BSPA FRAMSIDA Höga Kusten -Remissversion- 1

2 Titel: Samverkansplan för BSPA Höga Kusten Huvudförfattare: Charlotta Nygård, Pia Renström, Bernt Persson, Andreas Gylling, Babette Marklund, Irene Hedlund Projektledare: Charlotta Nygård Utgiven av: Länsstyrelsen Västernorrland Hemsida: Beställningsadress: Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand Upplaga: 60 ex (remissupplaga) Personer som har bidragit med texter: Om vi har missat någon så ber vi om ursäkt, inte alls vår mening. Meddela oss gärna om någon saknas. För total deltagarlista i samverkansarbete, se bilaga 1. Mats Henriksson, Håkan Söderberg, Oskar Norrgrann, Hans Kautsky, Karin Jönsson, Håkan Jansson, Henrik Bjerneld, Anna Otmalm, Thomas Birkö, Kurt Holmqvist, Ivar Sundvisson, Bjästa Fiskevårdsområde, nedre Nätraälven (Ove Jansson, Roger Nordin, Åke Nordin, Bo Wallmark), Annika Carlsson, Jonas Salmonsson, Johan Lundgren, Dan Tjell, Bo Edman Per Sander Följande kartor används i denna publikation: Lantmäteriets Fastighetskartan, Terrängkartan, Översiktskartan och Sverigekartan. Även kartmaterial från SMHI och SGU används. Copyright: Länsstyrelsen Västernorrlands län Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188 Länsstyrelsen Västernorrlands län SMHI Länsstyrelsen Västernorrlands län Sveriges geologiska undersökning 2

3 VISION: Höga Kusten -Friskt hav med levande skärgård 3

4 Förord Skrivs efter remissen 4

5 Innehållsförteckning Förord...4 Innehållsförteckning...5 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och mål Lagmässig förutsättning Samverkansplan Internationella och nationella åtaganden Projektets genomförande Nationell organisation Regional organisation Temagrupper Processbeskrivning Metodik Koppling till andra aktiviteter i Västernorrland Informationsspridning Fortsatt arbete Del 1: Områdesbeskrivning Områdets avgränsning Områdets egenskaper Landhöjningen Fysiologi Avrinningsområde Vattenförekomster enligt vattendirektivet Områden av Riksintresse Skyddade områden enl. Miljöbalken Kap Nationalpark Naturreservat Biotopskyddsområden Naturvårdsavtal Natura Fågelskyddsområden Kulturreservat Strandskydd Vattenskyddsområden Naturvårdsområde Världsarvet Höga Kusten Naturvårdsobjekt Nyckelbiotoper Hotade arter Marina ekosystemet Värdefulla marina områden Känsliga marina områden Nuvarande övervakning/uppföljning Miljöövervakning av havsmiljön

6 2.7.2 Samordnad recipientkontroll Uppföljning av skyddade områden Åtgärdsprogram Vattendirektivet Miljömål ÅGP-arter Kulturmiljö Kulturhistoria Fornlämningar Byggnadsminnen Kyrkliga kulturminnen Kulturmiljöer under vattnet Områden med stor betydelse för kulturmiljön Infrastruktur Kommunikation Energiproduktion/distribution Vatten och avlopp Avfall och avfallshantering Bebyggelse Friluftsliv och rekreation i området Vandringsleder Sportfiske Båtliv Bad Dykning Fågelskådning Områden som har stor betydelse för friluftslivet Näringsliv i området Turism Jordbruk Skogsbruk Yrkesfisket Vattenbruk Industri Yrkessjöfart Del 2: Förvaltning (Åtgärdsprogram) Vision för området Naturvärden i området Djupa ekosystem (>6m) Grunda ekosystem (<6m) Stränder Fåglar med havsanknytning Sötvattensekosystem Terrestra ekosystem (innanför stranden) Påverkansfaktorer på områdets naturvärden Främmande arter och gener Strandnära exploatering Skadliga ämnen (inklusive miljögifter och mediciner) Materialtransport (igenslamning & grumling) Utsläpp av kväve och fosfor (Övergödning) Muddring Oljeutsläpp Transport av farligt gods Vandringshinder Ej hållbart fiske Försurning

7 Störning av fåglar Slutad hävd av strandängar Strandnära skogsavverkning (avlägsnande av biotopen) Onaturliga vattenflöden Vindkraft Utfyllnad av stränder Spridning av fisksjukdomar Nedskräpning Samlad hotbildsanalys Övriga påverkansfaktorer som har framkommit i projektet Indikatorer och mål för naturvärden GRUNDA MARINA EKOSYSTEM (<6m) DJUPA MARINA EKOSYSTEM (>6m) SÖTVATTENSEKOSYSTEM FÅGLAR MED HAVSANKNYTNING Strategier för en hållbar utveckling Minskad spridning av främmande arter & gener Hållbar utveckling av stränder Ökad medvetenhet om naturvärden hos laguner och grunda vikar Minskad frigöring av skadliga ämnen från förorenade områden Minskat utsläpp av skadliga ämnen från pågående verksamheter Ökad medvetenhet om hantering av kemikalier och läkemedel i hemmet Minimal miljöpåverkan från fiskodlingar Ökad reningsgrad näringsämnen kommunala reningsverk Ökad reningsgrad näringsämnen enskilda avlopp Skapa skyddszoner mot vatten Upprätta fria vandringsvägar Utveckla ett hållbart båtliv i Höga Kusten Minskad påverkan av friluftsliv på fåglar Öppna strandängar Övrigt Förvaltningsorganisation Förutsättningar för förvaltning Uppföljning och utvärdering av planen Tidplan för genomförande Finansiering Konsekvensanalys Existerande kunskapsbrist Frågor att lyfta på nationell nivå Förteckning bilagor Referenser och källdata

8 Sammanfattning Både engelsk och svensk sammanfattning Skrivs under remisstiden 8

9 1. Inledning 1.1. Bakgrund Sverige har åtaganden inom HELCOM där samtliga länder kring Östersjön har enats om att skydda ett representativt nätverk av marina livsmiljöer, så kallade Baltic Sea Protected Areas (BSPA). Samtliga BSPA ska ha en plan för hållbart nyttjande och bevarande till år Majoriteten av de svenska BSPA-områdena är skyddade som naturreservat och/eller Natura För dessa områden anses skötselplan för naturreservat och bevarandeplan för Natura 2000 uppfylla HELCOM:s krav på förvaltningsplan. Därutöver finns ett antal större BSPAområden som inte uppfyller kravet och för dessa ska samverkansplaner för marin förvaltning tas fram. För ett urval av dessa områden har Naturvårdsverket initierat ett treårigt pilotprojekt kallat Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden. De fem pilotprojekten är Höga Kusten (Västernorrlands län), Stora Nassa-Svenska högarna (Stockholms län), S:t Anna-Missjö (Östergötlands län), Biosfärskandidatområdet Blekinge arkipelag (Blekinge län) samt ett område i norra Bohuslän (Västra Götalands län). Pilotprojekten har pågått parallellt med olika fokus och inriktningar. En grundtanke har varit att det ska ske ett kontinuerligt samarbete och kunskapsutbyte mellan projekten. Det nationella projektet drivs av Naturvårdsverket med regionalt huvudmannaskap genom de deltagande länsstyrelserna. Projekt BSPA Höga Kusten resulterar i en samverkansplan för marin förvaltning av BSPAområdet Höga Kusten. Planen as fram genom dialog, diskussion och gemensamt beslutsfattande mellan länsstyrelsen, kommuner och berörda aktörer. Planen innebär en sammanvägning av bevarande- och nyttjandeintressen för Höga Kustens marina område och ska uppfylla HELCOM:s krav på förvaltningsplan. Länsstyrelsen ansvarar för framtagandet av samverkansplanen genom samråd med berörda kommuner och aktörer. Samverkansplanen bör följa Naturvårdsverkets vägledning för skydd av marina områden med höga naturvärden. Projektet har även sett till pågående utveckling av arbetsformer så som kustzonsplanering och vattenförvaltning och har baserats på samverkan och utnyttjande av befintliga regleringar och juridiska instrument. Deltagarprocessen har utgjort en viktig del i projektet med dialog och kunskapsutbyte mellan målgrupper på olika nivåer och med olika infallsvinklar. Projektet har betonat vikten av att anpassa dagens förvaltningsstruktur för att hantera människan, samhället och ekosystemet integrerat. Resultatet från projekt BSPA Höga Kusten kommer tillsammans med de andra 4 pilotprojekten i Sverige att ingå i en nationell rapport som en vägledning för fortsatt arbete med BSPA i Sverige. Höga Kusten är utsett till BSPA-område därför att: Många olika marina livsmiljöer Stor artrikedom Ett av få områden utan industrier Med landhöjningen följer även en intressant utveckling av marina livsmiljöer (t.ex. havsvikar som grundas upp och blir till avsnörda sjöar) 9

10 I Helcoms databas finns följande kriterier angivna: Because of biological values (regional importance) Because of geological values Because of marine values Because of terrestrial values Important breeding area for species Keystone species 1.2. Syfte och mål Samverkansplanen för marin förvaltning av BSPA Höga Kusten tar hänsyn till samtliga intressen för havsområdet, såväl nyttjande- som bevarandeintressen. En välgrundad samverkansplan bör underlätta för att ett värdefullt marint område ges ett långsiktigt skydd för bevarande av dess värden, utan att området ges ett strikt områdesskydd. En samverkansplan för marin förvaltning som är accepterad i alla led har troligen en stor betydelse för områdets utveckling och bevarande. Samverkansplanen, och allt material som tas fram som underlag utgör ett värdefullt stöd för kommuner och andra aktörer. Syftet med samverkansplanen är att: - det finns behov av att ta fram en samlad, strukturerad, väl förankrad och med övrigt samhällsarbete integrerad samverkansplan för skydd, förvaltning och nyttjande av ett värdefullt marint område. - det finns behov av att finna alternativa och utvecklade former för säkerställande och vård av skyddsvärda marina områden. - det finns behov att utveckla ekosystemansatsen för marina miljöer (Sveriges åtagande vid FN toppmötet i Johannesburg 2002) Syftet med det valda arbetssättet inom BSPA-projektet är att utifrån en kunskapsbaserad förvaltning öka insikten hos samtliga berörda sektorer, intressenter och aktörer i området kring hur bevarande och utveckling kan gå hand i hand. Därför har projektet bedrivits i nära samverkan med myndigheter som Vattenmyndigheten, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet samt aktörer inom de övriga BSPA-projekten i Sverige. Boende och markägare inom BSPA-området har deltagit i projektet genom ett stort antal temagruppsmöten, stormöten samt mixade temagruppsmöten. Arbetssättet har baserats på dialog och diskussion mellan länsstyrelse, kommuner och berörda aktörer. Arbetssättet kommer att kunna tillämpas i den fortsatta förvaltningen av BSPA Höga kusten, och i arbetet med andra områden. BSPA-projektets uppdrag har varit att till slutet av år 2010 ta fram en samverkansplan för marin förvaltning av BSPA-området Höga Kusten. Projektet har åtgatit sig att ta fram planen genom ett tvärsektoriellt arbete mellan länsstyrelse, kommuner och berörda aktörer, där samtliga intressen för det marina området vägs av. Samverkansplanen ska så långt som möjligt baseras på tillämpningen av ekosystemansatsen i marin miljö. 10

11 Projektets mål har varit att: - i dialog och samarbete med kommuner och aktörer utarbeta en samverkansplan för långsiktig och hållbar marin förvaltning som säkerställer områdets värden samtidigt som förutsättningarna för områdets nyttjande läggs fast och där erfarenheter från tidigare arbeten tas tillvara. - erhålla ett tvärsektoriellt kunskapsunderlag om området - samverkansplanen ska utgöra en vägledning för beslutsfattare på samtliga nivåer Målet med samverkansplanen för förvaltning av BSPA-området Höga kusten med bakomliggande dataunderlag och sammanställningar, är att utgöra ett omfattande och starkt förankrat kunskapsunderlag om området som grund för kommunernas arbete med översiktsplaner. Höga Kustens marina område kan därigenom ges ett gott skydd genom god förvaltning av området istället för ett strikt områdesskydd Lagmässig förutsättning Samverkansplan Sverige har ställt sig bakom (ratificerat) Helsingforskonventionen och antagit Helsingfors kommissionens (HELCOM) begäran att de utpekade BSPA-områdenas marina värden ska säkerställas och att de ska ha godkända förvaltningsplaner. Detta innebär att Sverige som nation tagit på sig ett ansvar för BSPA-området Höga Kustens framtid. Samverkansplanen har en beskrivande del och en plandel om framtida föravltnignen. Plandelen behandlar både den juridiska kopplingen till svensk lasgstiftning, främst Miljöbalken (MB) och Plan- och bygglagen (PBL), och att vidta åtgärder för att förbättra områdets marina status genom samverkan med olika intresseorganisationer och myndigheter (denna del av samverkansplanen beskrivs under 3.11). Att ett område utses till ett BSPA-område innebär i sig inga juridiska konsekvenser vad gäller utnyttjandet av mark och vatten. Helsingforskonventionen omnämns inte i svensk lagstiftning. Den marina samverkansplanen för Höga Kusten kan förankras i det svenska lagsystemet och ges en juridisk betydelse för efterkommande ärendeprövningar genom att hantera de marina värdena inom BSPA-området som en del av riksintressena för Höga Kusten, både kap3 och 4 MB. Genom PBL kan den marina samverkansplanen kopplas till de instrument som finns för hantering av mark- och vattenanvändning, främst kommunernas översiktsplaner och länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplaner. BSPA-områdena är utpekade som värdefulla marina områden för hela Östersjön och dessa marina värden är också en del av riksintressena enligt MB. Även om detta är att betrakta som en självklarhet kan det vara bra att från ansvariga myndigheter bekräfta detta. I de grundläggande bestämmelserna för hushållningen med mark- och vattenområden enligt MB och PBL skall.. Mark- och vattenområden.. användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. De områden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada 11

12 naturmiljön. Områden som är av riksintresse skall skyddas mot sådana åtgärder, vilket gäller både kap 3 och 4. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får, i kap 4-områden, komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets naturoch kulturvärden. För kap 4 områdena finns inte några särskilda värdebeskrivningar utöver de som gjordes när lagstiftningen om riksintressen tillkom på 70-talet. Det som gäller enligt MB är att de områden som nämns i lagtexten är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. För Höga Kusten-området skall dessutom turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljö. Viktiga delar av helhetsvärdena enligt kap 4 finns beskrivna för de riksintresseområden enligt kap 3 MB som finns inom 4 kap-områdets gräns. De mest värdefulla delarna av dessa natur- och kulturvärden bör rimligen anses vara en del av helheten enligt kap 4. Eftersom det i denna fråga inte är helt klarlagt hur lagstiftningen skall tolkas kan det behövas ett förtydligande från ansvarig myndighet. När kommunerna upprättar översiktsplaner enligt kraven i PBL ska där redovisas s.k. allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen ska riksintressen enligt kap 3 och 4 i miljöbalken anges särskilt och kommunen skall redovisa hur man avser att tillgodose riksintressena i förhållande till andra allmänna intressen. Översiktsplanen skall när den är antagen vara vägledande för beslut om användningen av mark- och vattenområden men är inte bindande. Under samrådet om en översiktsplan ska länsstyrelsen särskilt 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om allmänna intressen, 3. verka för att riksintressen enligt miljöbalken tillgodoses Under utställningen av en översiktsplan ska Länsstyrelsen avge ett granskningsyttrande över planförslaget. Av yttrandet ska det enligt PBL bl.a. framgå om förslaget tillgodoser eller inte tillgodoser riksintressen enligt både kap 3 och 4 MB. Om kommunen och Länsstyrelsen är överens om hur riksintressena skall tillgodoses och de är väl beskrivna skall översiktsplanen vara vägledande för efterkommande beslut, ex detaljplaner och olika tillståndsbeslut enligt MB och PBL. PBL ställer krav på att översiktsplanen skall aktualitetsprövas under varje mandatperiod. Länsstyrelsen skall då lämna en sammanfattande redogörelse och redovisa synpunkter i fråga om sådana statliga intressen som kan vara av betydelse för kommunens beslut samt ange hur synpunkterna enligt Länsstyrelsens mening förhåller sig till översiktsplanen. Vid detta tillfälle är det naturligt att ev ny kunskap om riksintresset och BSPA-området arbetas in i Länsstyrelsens ställningstagande och besked till kommunen. 12

13 BSPA-området Höga Kusten har samma avgränsning som världsarvet Höga Kusten och ingår helt i riksintresset Höga Kusten enligt 4 kap MB. Hela BSPA-området ingår också i riksintresset för naturvård i Höga Kusten enligt kap 3 MB. De marina värdena är en väsentlig del av riksintresset. Detta framgår av både beskrivningen och områdesavgränsningen. Kap 3-området omfattar hela kap 4-området och går också ut till Ulvödjupet. I värdebeskrivningen lyfts, utöver Ulvödjupet, även de marina miljöerna i många av fjärdarna inom kap 4-området fram. Under arbetet med samverkansplanen har kunskaper som tagits fram under de senaste årens marina inventeringar sammanställts, analyserats och värderats. Denna nya kunskap bör så snart det är möjligt officiellt införas i de värdebeskrivningar som finns för riksintressena enligt kap 3. Den nya kunskapen bör också leda till att områdesavgränsningen av naturvårdsintresset enligt kap 3 bör ses över, vilket kan ske i samband med att samverkansplanen inarbetas i kommunernas översiktsplaner. Samverkansplanen utgör även en fördjupad beskrivning av hur riksintressets marina värden påverkas eller riskerar att påverkas av olika verksamheter i området. Genom att samverkansplanen antas av länsstyrelsen (efter remiss och samråd med bl.a. berörda kommuner och statliga myndigheter) skall den ses som ett fördjupat och analyserat kunskaps- och planeringsunderlag för den marina delen av riksintresset Höga Kusten. Samverkansplanen är ett samordnat statligt besked till kommunerna hur man kan/skall hantera de marina värdena i riksintresset och BSPAområdet. Den marina samverkansplanen kommer att bli ett väl underbyggt planeringsunderlag för kommunernas översiktsplaner och bör inarbetas i dessa. Med den ovan beskrivna processen och dess stöd enligt svensk lagstiftning blir samverkansplanen inte färdig förrän de berörda kommunerna antagit översiktsplaner där samverkansplanen arbetats in eftersom det enligt svensk lagstiftning är genom kommunernas s.k. planmonopol som användningen av mark- och vattenområden regleras. 13

14 Skydd av de marina naturvärdena ska ske genom befintligt lagrum, dvs. med de lagar och regler som gäller. För att bedriva olika verksamheter krävs tillstånd enligt miljöbalken. Detta gäller industrier, fiskodlingar, reningsverk, såväl som muddring. Strandskyddet ska skydda mot åtgärder som försvårar livsvillkoren för växt- och djurliv. Fiskerilagstiftningen styr fisket Internationella och nationella åtaganden Havsfrågor står högt på den politiska dagordningen, både nationellt och internationellt. Det utarbetas visioner, strategier och aktionsplaner, och det är inte alltid så lätt att se hur allt hänger ihop. Nedan ges en överblick över de mest aktuella processerna som berör havet i Höga Kusten. Det Marina direktivet (2008/56/EG) trädde i kraft i juli 2008 genom EU:s beslut om en gemensam strategi för att förbättra tillståndet i EU:s samtliga marina ekosystem (Östersjön, Medelhavet, Svarta havet, del av Norra Ishavet, delar av nordöstra Atlanten). Direktivet säger att EU s marina vatten ska ha uppnått så kallad god ekologisk status till år Alla medlemsländerna är juridiskt bundna att uppnå strategins mål i enlighet med direktivets tidsplan. Detta innebär alltså att medlemsländerna är skyldiga att vidta åtgärder för att nå god miljöstatus i sina marina vatten till I regelverket finns 11 deskriptorer som beskriver vad god ekologisk status kan innebära. De handlar överlag om ekosystemets struktur, funktion och processer. Arbetet koordineras för vår del av HELCOM. Samtliga länder kring Östersjön har gått samman i HELCOM (Helsingfors kommisionen) för att gemensamt försöka göra någonting åt Östersjöns allt sämre miljö. Gemensamt har man tagit fram en aktionsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP), vilket samtliga länder skrev under hösten Aktionsplanens mål att Östersjön ska ha god ekologisk status år 2021, ska nås genom nationella åtgärdsprogram inom fyra prioriterade områden: Övergödning Farliga ämnen Biologisk mångfald Sjöfartens miljöproblem Det är under punkten Biologisk mångfald som länderna har enats om att bevara ett nätverk av värdefulla marina områden i Östersjön, så kallade BSPA-områden (Baltic Sea Protected Areas). Den grundläggande konventionen för BSPA-projektet är Helsingforskonventionen, vilken ursprungligen undertecknades 1974 men reviderades 1992 i ett syfte att skydda Östersjöns marina miljö genom ett att minska föroreningar och bevara mångfalden av arter. HELCOM är den regeringsorganisation som svarar för att konventionen verkställs. Konventionen undertecknades 1992 av de länder som omger Östersjön samt av den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Åtaganden som ligger till grund för BSPA-projektet är bland andra FN:s konvention om Biologisk Mångfald (CBD) från 1992 där ekosystemansatsen förespråkas för att hantera den biologiska mångfalden ur ett landskapsperspektiv (UNEP, 2009a). Bevarandepolitiken som ingår i konventionen bygger på Fågeldirektivet (79/409/EEG) samt Art- och Habitatdirektivet (92/43/EEG). 14

15 EU:s vattendirektiv: Genom sitt EU-medlemskap år 2000 tog Sverige sig an vattendirektivet, ramdirektivet för vatten (2000/60/EG). Samtidigt beslutade Sveriges regering om en nationell lagstiftning och upprättandet av en vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660). Vattendrirektivet omfattar grundvatten, sjöar, rinnande vatten och kustvatten. Vattendirektivet ålägger alla EU-länder att klassificera sina vatten på en femgradig skala och att utarbeta övervaknings- och åtgärdsprogram för förbättring av vattnets ekologiska tillstånd. Målet med vattendirektivet är att god ekologisk och vattenkemisk status ska vara uppnått i allt inland-, kust- och grundvatten år Vissa vattenförekomster har fått tidsfrist till Nationella miljökvalitetsmål: (anpassas under 2011 till de nationella beslut som fattas) Sverige har satt upp ett antal nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, d v s till 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Det nationella miljömålssystemet revideras under 2010 och 2011 vilket måste beaktas i det regionala målarbetet. Övergripande för alla miljökvalitetsmål finns ett antaget generationsmål: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation. Med den utgångspunkten är generationsmålet vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. BSPA Höga Kusten berörs av ett flertal av miljökvalitetsmålen, men 6 av dem bedöms vara högt prioriterade för samverkansplanens avgränsning: Hav i balans samt levande kust och skärgård Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Bara naturlig försurning Ett rikt växt- och djurliv Samtliga miljökvalitetsmål utgörs av ett antal delmål, vilka är antagna av riksdagen. Dessa redovisas inte här, men nedan följer en kort presentation av respektive miljökvalitetsmål. Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Den biologiska mångfalden i kustoch havsområden störs av övergödning, miljögifter och överfiske. Därigenom påverkas också den marina miljöns produktionsförmåga, det vill säga arter och individer av växter och djur i havet kan minska i antal. Giftfri miljö: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Vi saknar fortfarande mycket kunskap om vad det är för egenskaper hos kemikalier och föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön. Därför är riskerna svåra att begränsa. 15

16 Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. Dessa näringsämnen hamnar i miljön till exempel genom nedfall från luften av kväveoxider från trafik och kraftverk. Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Sjöar och vattendrag är viktiga för olika växt- och djurarter den biologiska mångfalden. Även vi människor har nytta och nöje av dem; vi fiskar, åker båt, badar, och vi utvinner dricksvatten och vattenkraft. Bara naturlig försurning: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Synen på biologisk mångfald och dess betydelse har ändrats sedan begreppet myntades på 1980-talet. Biologisk mångfald är gener, arter och deras samverkan samt vad de gör till nytta för ekosystemen som att rena vatten och luft. Regionala miljökvalitetsmål: Även regionalt finns ett antal miljökvalitetsmål antagna. Dessa har många gånger stora likheter med de nationella miljökvalitetsmålen, men är många gånger lokalt anpassade till regionens miljöproblem och förutsättningar. Utöver detta finns även ett antal lokala miljökvalitetsmål. På det nationella planet har Naturvårdsverket ansvaret för BSPA-projekten och arbetet med projekten styrs av riktlinjer från HELCOM (HELCOM, 2010). Dessa riktlinjer anger hur BSPA-områden upprättas och hur förvaltningsarbetet ska genomföras. I syfte att leda det nationella arbetet med BSPA har Naturvårdsverket format vägledningar i användningen av ekosystemansatsen och adaptiv förvaltning samt också gett ut en vägledning i skydd av marina miljöer med höga naturvärden (Naturvårdsverket, 2007a). Naturvårdsverket har även föreslagit hur samverkansprojektet bör kopplas till de nationella miljökvalitetsmålen (Naturvårdsverket, 2009b). En förenklad bild av hierarkin i BSPA-projektet ges i följande figur: 16

17 Ekosystemansatsen Vattendirektivet Marina direktivet Konventionen om biologisk mångfald I samverkansplanen för BSPA Höga Kusten har så långt som möjligt ovanstående direktiv och strategier inarbetats. Mål från marina direktivet, aktionsplanen för Östersjön, vattendirektivet samt miljömål har lyfts in. Såväl oavnnämnda direktiv som miljökvalitetsmål syftar till en ekosystembaserad och hållbar förvaltning av den marina miljön, vilket även är grundpelaren för samverkansplanen BSPA Höga Kusten Projektets genomförande Sedan projektets inledningsskede under hösten 2008 har projektet behandlats på en nationell och en regional nivå Nationell organisation På nationell nivå har en styrgrupp, en projektgrupp samt en referensgrupp bildats. Dessa har utgjorts av representanter från landets fem pilotområden. Den nationella styrgruppen består av en representerande chef från vardera länsstyrelse inom projektet och chefer från nationella myndigheter. Den nationella styrgruppen är den högsta beslutande instansen inom projektet. En projektgrupp har bildats och med representanter från berörda länsstyrelser, projektledarna samt representanter från berörda myndigheter. De berörda kommunerna för varje pilotområde representeras i en referensgrupp. I referensgruppen finns även ett stort antal nationella myndigheter, organisationer m.fl. representerade. Grupperna på nationell nivå träffas regelbundet för att diskutera utvecklingen av projektet och de problem eller möjligheter som uppstått. Den nationella organisationen förtydligas i följande figur: 17

18 Styrgrupp Projektgrupp Referensgrupp BSPA Regional organisation Inom det regionala ansvarsområdet för BSPA-område Höga Kusten finns en styrgrupp med landshövdingen som ordförande. I styrgruppen finns två politiker från Örnsköldsviks respektive Kramfors kommuner, samt tjänstemän från Örnsköldsvik, Kramfors och länsstyrelsen. Projektgruppen innefattar projektledaren för BSPA-området samt representanter från länsstyrelsen, Kramfors kommun samt Örnsköldsviks kommun. Deltagarna i referensgruppen avgörs av det kunskaps- och intressebehov som projektgruppen anser är nödvändigt att beakta. Utifrån detta kallas personer och organisationer in i referensgruppen för att bistå med experthjälp. Det finns också en samverkansgrupp, där samtliga intressegrupper inom BSPA-området ska representeras, så som föreningar, lokala näringar, myndigheter och boende. På den regionala nivån har drygt 200 personer på olika sätt deltagit i BSPA-projektet. Den regionala organisationen förtydligas i följande figur: Styrgrupp Projektgrupp Referensgrupp BSPA Samverkansgrupp Temagrupper 18

19 1.5.3 Temagrupper För att mer fördjupat diskutera områdets värden, problem, hot och åtgärder bildades 4 st tematiska arbetsgrupper med följande inriktningar: Naturvård Turism, Friluftsliv & Kultur Näringsliv Mark- och vattenanvändning Projektet valde att bryta ut turismen från övriga näringar då intresset för att diskutera frågor knutna till turism visade sig vara stort. Detta framkom vid det första stormötet då samtliga närvarande ombads skriva ner de frågor som de brinner för och önskar ska tas upp i projektet. Inbjudan att delta i de olika temagrupperna gick ut brett via brev, mail, affischer, länsstyrelsens hemsida, Naturum Höga Kustens hemsida, projektets egen hemsida (www.bspahogakusten.se) samt annonser i områdets två lokaltidningar (Tidningen Ångermanland samt Örnsköldsviks Allehanda). Intresset att vara med i temagrupperna visade sig vara stort, varje temagrupp utgjordes av personer. Deltagarna har utgjorts av en blandning av personer från länsstyrelse, kommuner, organisationer, företag, boende m.fl. Temagruppernas arbete inleddes under hösten 2009 och pågick därefter under drygt ett års tid med ett stort antal möten. Den 15 juni 2010 hölls ett stormöte för samtliga temagrupper då resultatet så långt i de olika temagrupperna presenterades. Halva stormötet ägnades åt diskussioner kring ett antal större frågor som spänner över flera temagrupper och flera ämnesområden. De frågor som diskuterades speciellt vid stormötet var hur turism och friluftsliv i området kan utvecklas på ett hållbart sätt, båtlivet i området samt strandnära exploatering. Upplägget av arbetet i temagrupperna har grovt varit att definiera nuläget, definiera vilka värden som finns i området ur olika intresseaspekter samt var dessa är geografiskt lokaliserade (framtagande av kartor), hur framtiden kan ska se ut, förslag på hur utvecklingen kan ske på ett hållbart sätt utan att naturvärdena äventyras samt avvägningar mellan olika intressen. Successivt har temagruppsdiskussionerna fördjupats till en allt mer detaljerad nivå, likt en filterprocess där de mest intressanta frågorna diskuteras i samförstånd med alla berörda parter inom temagruppen. Nedan följer en kort presentation av respektive temagrupp samt hur arbetet lagts upp i respektive grupp. De strategier, mål och åtgärder som presenteras i samverkansplanen är i allt väsentligt ett resultat av temagruppernas arbete samt diskussioner i mixade möten samt med referensgruppen. Temagrupp Naturvård: Gruppen började med att definiera vilka naturvärden som finns inom Höga Kusten. Till gruppens hjälp bjöds experter från olika ämnesområden in till de första mötena, vilka höll korta presentationer av olika naturvärden samt deltog i efterföljande diskussioner. 19

20 Temagruppen definierade följande naturvärden inom området: Grunda marina ekosystem (<6m) Djupa marina ekosystem (>6m) Sötvatten Stränder Fåglar med havsanknytning Självklart finns det även naturvärden i inlandet, men dessa har inte tagits med eftersom fokus i BSPA Höga Kusten är havet samt det som påverkar havet. Såväl sötvatten som stränder är starkt knutna till havet och påverkar varandra i hög grad och har därför tagits med i arbetet. Temagruppen diskuterade de olika naturvärdena samt definierade hur läget för var och en av dem är idag. För varje naturvärde togs ett antal indikatorer fram som bör övervakas och följas upp regelbundet för att följa hur respektive naturvärde utvecklas med tiden. För varje indikator sattes ett framtida mål upp. Gruppen gick därefter vidare med att definiera vilka påverkansfaktorer som respektive naturvärde har samt vilka de bakomliggande orsakerna (bidragande faktorerna) till dessa är. Därefter togs förslag på åtgärder och aktiviteter fram. Temagrupp Turism, Friluftsliv & Kultur: Temagruppen diskuterade områdets värden för turism, friluftsliv och kultur, samt vad det är som påverkar dessa värden. Därefter diskuterades hur man önskar att framtiden ska se ut. Gruppen har diskuterat bl a båtliv, fritidsfiske, turism, bad och dykning. Temagruppen har tagit fram områden som gruppen tycker är viktiga för turism, friluftsliv och kultur, men även önskemål och behov i framtiden. Diskussionerna avslutades med funderingar kring hur gruppens intressen kan påverka de andra temagrupperna. Temagrupp Näringsliv: Temagrupp Näringsliv har diskuterat bl.a. vilka behov det finns att utveckla näringslivet i området och vilka intressen det finns. Gruppen har bland annat tittat på vilka geografiska områden som kan vara viktiga för näringslivet för att se om de sammanfaller med t.ex. de extra skyddsvärda områdena ur ett naturvärdesperspektiv. En av diskussionsfrågorna har varit hur näringslivet kan utvecklas utan att den marina miljön påverkas negativt. En av de viktiga utgångspunkterna inom projektet är att jobba för en hållbar utveckling utan att det inverkar negativt på områdets marina naturvärden. Temagrupp Mark- och vattenanvändning: I temagruppen mark- och vattenanvändning har frågor som rör till exempel strandskydd, bebyggelse, avlopp och infrastruktur diskuterats. Syftet har varit att ta fram ett underlag för hur det ser ut idag, men även vilka behov som kan uppstå i framtiden vad gäller mark- och vattenanvändning i BSPA-området Höga Kusten. Vid temagruppens möten har bland annat kriterier diskuterats för lämpliga respektive olämpliga områden för bebyggelse. Ett gemensamt möte har hållits med temagrupp näringsliv med fokus på infrastrukturen i Höga Kusten där frågor lyftes som till exempel viktiga vägar, farleder och hamnar. Mixade Temagruppsmöten: Under hösten 2010 har det hållits två möten med Mixade Temagrupper, dvs. möten där samtliga temagrupper har bjudits in för att diskutera frågor över ämnesgränserna och ur olika aspekter. Inför dessa möten har projektgruppen försökt väva samman resultat från de olika temagrupperna, referensgrupp samt resultat från stormöten. Vid de mixade temagruppsmötena 20

Samverkansplan för BSPA. Höga Kusten

Samverkansplan för BSPA. Höga Kusten Samverkansplan för BSPA FRAMSIDA Höga Kusten -Remissversion- 1 Titel: Samverkansplan för BSPA Höga Kusten Huvudförfattare: Charlotta Nygård, Pia Renström, Bernt Persson, Andreas Gylling, Babette Marklund,

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Samverkansplan för BSPA Höga Kusten -Del 1-

Samverkansplan för BSPA Höga Kusten -Del 1- Samverkansplan för BSPA.seFRAMSIDA Höga Kusten -Del 1- Titel: Samverkansplan för BSPA Höga Kusten Huvudförfattare: Charlotta Nygård, Pia Renström, Bernt Persson, Andreas Gylling, Babette Marklund, Irene

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Dnr 20xx.yyyy Behovsbedömning MKB Datum 2011-03-01 1 (6) Detaljplan för HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Finspångs kommun, Östergötlands

Läs mer

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Ekosystemansatsen i teori och praktik Havsmiljöinstitutet 21 oktober 2010 Ekologisk grundsyn 70-talet: ekologisk grundsyn Fysiska riksplaneringen

Läs mer

x Stockholms läns landsting i (s)

x Stockholms läns landsting i (s) x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan BEHOVSBEDÖMNING detaljplan för Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan 2010-10-13 Inledning Enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar skall

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Marint områdesskydd Västra Götalands Län HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Miljövalitetsm valitetsmålenlen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurningf 4. Giftfri miljö

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Samverkansplan för värdefulla. kust- och havsområden

Samverkansplan för värdefulla. kust- och havsområden Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden Samverkansplan för värdefulla kust- och havsområden pilotprojekt Norra Bohuslän (Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil & Munkedals kommuner) Rapport 2011:37

Läs mer

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Miljömålen och vattendirektivet Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Likheter/skillnader miljöproblem Vattendirektivet Försurning Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Kommittédirektiv Havsplanering i svenska vatten Dir. 2009:109 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur en reformerad fysisk planering

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer