Samverkansplan för BSPA. Höga Kusten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkansplan för BSPA. Höga Kusten"

Transkript

1 Samverkansplan för BSPA FRAMSIDA Höga Kusten -Remissversion- 1

2 Titel: Samverkansplan för BSPA Höga Kusten Huvudförfattare: Charlotta Nygård, Pia Renström, Bernt Persson, Andreas Gylling, Babette Marklund, Irene Hedlund Projektledare: Charlotta Nygård Utgiven av: Länsstyrelsen Västernorrland Hemsida: Beställningsadress: Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand Upplaga: 60 ex (remissupplaga) Personer som har bidragit med texter: Om vi har missat någon så ber vi om ursäkt, inte alls vår mening. Meddela oss gärna om någon saknas. För total deltagarlista i samverkansarbete, se bilaga 1. Mats Henriksson, Håkan Söderberg, Oskar Norrgrann, Hans Kautsky, Karin Jönsson, Håkan Jansson, Henrik Bjerneld, Anna Otmalm, Thomas Birkö, Kurt Holmqvist, Ivar Sundvisson, Bjästa Fiskevårdsområde, nedre Nätraälven (Ove Jansson, Roger Nordin, Åke Nordin, Bo Wallmark), Annika Carlsson, Jonas Salmonsson, Johan Lundgren, Dan Tjell, Bo Edman Per Sander Följande kartor används i denna publikation: Lantmäteriets Fastighetskartan, Terrängkartan, Översiktskartan och Sverigekartan. Även kartmaterial från SMHI och SGU används. Copyright: Länsstyrelsen Västernorrlands län Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188 Länsstyrelsen Västernorrlands län SMHI Länsstyrelsen Västernorrlands län Sveriges geologiska undersökning 2

3 VISION: Höga Kusten -Friskt hav med levande skärgård 3

4 Förord Skrivs efter remissen 4

5 Innehållsförteckning Förord...4 Innehållsförteckning...5 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och mål Lagmässig förutsättning Samverkansplan Internationella och nationella åtaganden Projektets genomförande Nationell organisation Regional organisation Temagrupper Processbeskrivning Metodik Koppling till andra aktiviteter i Västernorrland Informationsspridning Fortsatt arbete Del 1: Områdesbeskrivning Områdets avgränsning Områdets egenskaper Landhöjningen Fysiologi Avrinningsområde Vattenförekomster enligt vattendirektivet Områden av Riksintresse Skyddade områden enl. Miljöbalken Kap Nationalpark Naturreservat Biotopskyddsområden Naturvårdsavtal Natura Fågelskyddsområden Kulturreservat Strandskydd Vattenskyddsområden Naturvårdsområde Världsarvet Höga Kusten Naturvårdsobjekt Nyckelbiotoper Hotade arter Marina ekosystemet Värdefulla marina områden Känsliga marina områden Nuvarande övervakning/uppföljning Miljöövervakning av havsmiljön

6 2.7.2 Samordnad recipientkontroll Uppföljning av skyddade områden Åtgärdsprogram Vattendirektivet Miljömål ÅGP-arter Kulturmiljö Kulturhistoria Fornlämningar Byggnadsminnen Kyrkliga kulturminnen Kulturmiljöer under vattnet Områden med stor betydelse för kulturmiljön Infrastruktur Kommunikation Energiproduktion/distribution Vatten och avlopp Avfall och avfallshantering Bebyggelse Friluftsliv och rekreation i området Vandringsleder Sportfiske Båtliv Bad Dykning Fågelskådning Områden som har stor betydelse för friluftslivet Näringsliv i området Turism Jordbruk Skogsbruk Yrkesfisket Vattenbruk Industri Yrkessjöfart Del 2: Förvaltning (Åtgärdsprogram) Vision för området Naturvärden i området Djupa ekosystem (>6m) Grunda ekosystem (<6m) Stränder Fåglar med havsanknytning Sötvattensekosystem Terrestra ekosystem (innanför stranden) Påverkansfaktorer på områdets naturvärden Främmande arter och gener Strandnära exploatering Skadliga ämnen (inklusive miljögifter och mediciner) Materialtransport (igenslamning & grumling) Utsläpp av kväve och fosfor (Övergödning) Muddring Oljeutsläpp Transport av farligt gods Vandringshinder Ej hållbart fiske Försurning

7 Störning av fåglar Slutad hävd av strandängar Strandnära skogsavverkning (avlägsnande av biotopen) Onaturliga vattenflöden Vindkraft Utfyllnad av stränder Spridning av fisksjukdomar Nedskräpning Samlad hotbildsanalys Övriga påverkansfaktorer som har framkommit i projektet Indikatorer och mål för naturvärden GRUNDA MARINA EKOSYSTEM (<6m) DJUPA MARINA EKOSYSTEM (>6m) SÖTVATTENSEKOSYSTEM FÅGLAR MED HAVSANKNYTNING Strategier för en hållbar utveckling Minskad spridning av främmande arter & gener Hållbar utveckling av stränder Ökad medvetenhet om naturvärden hos laguner och grunda vikar Minskad frigöring av skadliga ämnen från förorenade områden Minskat utsläpp av skadliga ämnen från pågående verksamheter Ökad medvetenhet om hantering av kemikalier och läkemedel i hemmet Minimal miljöpåverkan från fiskodlingar Ökad reningsgrad näringsämnen kommunala reningsverk Ökad reningsgrad näringsämnen enskilda avlopp Skapa skyddszoner mot vatten Upprätta fria vandringsvägar Utveckla ett hållbart båtliv i Höga Kusten Minskad påverkan av friluftsliv på fåglar Öppna strandängar Övrigt Förvaltningsorganisation Förutsättningar för förvaltning Uppföljning och utvärdering av planen Tidplan för genomförande Finansiering Konsekvensanalys Existerande kunskapsbrist Frågor att lyfta på nationell nivå Förteckning bilagor Referenser och källdata

8 Sammanfattning Både engelsk och svensk sammanfattning Skrivs under remisstiden 8

9 1. Inledning 1.1. Bakgrund Sverige har åtaganden inom HELCOM där samtliga länder kring Östersjön har enats om att skydda ett representativt nätverk av marina livsmiljöer, så kallade Baltic Sea Protected Areas (BSPA). Samtliga BSPA ska ha en plan för hållbart nyttjande och bevarande till år Majoriteten av de svenska BSPA-områdena är skyddade som naturreservat och/eller Natura För dessa områden anses skötselplan för naturreservat och bevarandeplan för Natura 2000 uppfylla HELCOM:s krav på förvaltningsplan. Därutöver finns ett antal större BSPAområden som inte uppfyller kravet och för dessa ska samverkansplaner för marin förvaltning tas fram. För ett urval av dessa områden har Naturvårdsverket initierat ett treårigt pilotprojekt kallat Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden. De fem pilotprojekten är Höga Kusten (Västernorrlands län), Stora Nassa-Svenska högarna (Stockholms län), S:t Anna-Missjö (Östergötlands län), Biosfärskandidatområdet Blekinge arkipelag (Blekinge län) samt ett område i norra Bohuslän (Västra Götalands län). Pilotprojekten har pågått parallellt med olika fokus och inriktningar. En grundtanke har varit att det ska ske ett kontinuerligt samarbete och kunskapsutbyte mellan projekten. Det nationella projektet drivs av Naturvårdsverket med regionalt huvudmannaskap genom de deltagande länsstyrelserna. Projekt BSPA Höga Kusten resulterar i en samverkansplan för marin förvaltning av BSPAområdet Höga Kusten. Planen as fram genom dialog, diskussion och gemensamt beslutsfattande mellan länsstyrelsen, kommuner och berörda aktörer. Planen innebär en sammanvägning av bevarande- och nyttjandeintressen för Höga Kustens marina område och ska uppfylla HELCOM:s krav på förvaltningsplan. Länsstyrelsen ansvarar för framtagandet av samverkansplanen genom samråd med berörda kommuner och aktörer. Samverkansplanen bör följa Naturvårdsverkets vägledning för skydd av marina områden med höga naturvärden. Projektet har även sett till pågående utveckling av arbetsformer så som kustzonsplanering och vattenförvaltning och har baserats på samverkan och utnyttjande av befintliga regleringar och juridiska instrument. Deltagarprocessen har utgjort en viktig del i projektet med dialog och kunskapsutbyte mellan målgrupper på olika nivåer och med olika infallsvinklar. Projektet har betonat vikten av att anpassa dagens förvaltningsstruktur för att hantera människan, samhället och ekosystemet integrerat. Resultatet från projekt BSPA Höga Kusten kommer tillsammans med de andra 4 pilotprojekten i Sverige att ingå i en nationell rapport som en vägledning för fortsatt arbete med BSPA i Sverige. Höga Kusten är utsett till BSPA-område därför att: Många olika marina livsmiljöer Stor artrikedom Ett av få områden utan industrier Med landhöjningen följer även en intressant utveckling av marina livsmiljöer (t.ex. havsvikar som grundas upp och blir till avsnörda sjöar) 9

10 I Helcoms databas finns följande kriterier angivna: Because of biological values (regional importance) Because of geological values Because of marine values Because of terrestrial values Important breeding area for species Keystone species 1.2. Syfte och mål Samverkansplanen för marin förvaltning av BSPA Höga Kusten tar hänsyn till samtliga intressen för havsområdet, såväl nyttjande- som bevarandeintressen. En välgrundad samverkansplan bör underlätta för att ett värdefullt marint område ges ett långsiktigt skydd för bevarande av dess värden, utan att området ges ett strikt områdesskydd. En samverkansplan för marin förvaltning som är accepterad i alla led har troligen en stor betydelse för områdets utveckling och bevarande. Samverkansplanen, och allt material som tas fram som underlag utgör ett värdefullt stöd för kommuner och andra aktörer. Syftet med samverkansplanen är att: - det finns behov av att ta fram en samlad, strukturerad, väl förankrad och med övrigt samhällsarbete integrerad samverkansplan för skydd, förvaltning och nyttjande av ett värdefullt marint område. - det finns behov av att finna alternativa och utvecklade former för säkerställande och vård av skyddsvärda marina områden. - det finns behov att utveckla ekosystemansatsen för marina miljöer (Sveriges åtagande vid FN toppmötet i Johannesburg 2002) Syftet med det valda arbetssättet inom BSPA-projektet är att utifrån en kunskapsbaserad förvaltning öka insikten hos samtliga berörda sektorer, intressenter och aktörer i området kring hur bevarande och utveckling kan gå hand i hand. Därför har projektet bedrivits i nära samverkan med myndigheter som Vattenmyndigheten, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet samt aktörer inom de övriga BSPA-projekten i Sverige. Boende och markägare inom BSPA-området har deltagit i projektet genom ett stort antal temagruppsmöten, stormöten samt mixade temagruppsmöten. Arbetssättet har baserats på dialog och diskussion mellan länsstyrelse, kommuner och berörda aktörer. Arbetssättet kommer att kunna tillämpas i den fortsatta förvaltningen av BSPA Höga kusten, och i arbetet med andra områden. BSPA-projektets uppdrag har varit att till slutet av år 2010 ta fram en samverkansplan för marin förvaltning av BSPA-området Höga Kusten. Projektet har åtgatit sig att ta fram planen genom ett tvärsektoriellt arbete mellan länsstyrelse, kommuner och berörda aktörer, där samtliga intressen för det marina området vägs av. Samverkansplanen ska så långt som möjligt baseras på tillämpningen av ekosystemansatsen i marin miljö. 10

11 Projektets mål har varit att: - i dialog och samarbete med kommuner och aktörer utarbeta en samverkansplan för långsiktig och hållbar marin förvaltning som säkerställer områdets värden samtidigt som förutsättningarna för områdets nyttjande läggs fast och där erfarenheter från tidigare arbeten tas tillvara. - erhålla ett tvärsektoriellt kunskapsunderlag om området - samverkansplanen ska utgöra en vägledning för beslutsfattare på samtliga nivåer Målet med samverkansplanen för förvaltning av BSPA-området Höga kusten med bakomliggande dataunderlag och sammanställningar, är att utgöra ett omfattande och starkt förankrat kunskapsunderlag om området som grund för kommunernas arbete med översiktsplaner. Höga Kustens marina område kan därigenom ges ett gott skydd genom god förvaltning av området istället för ett strikt områdesskydd Lagmässig förutsättning Samverkansplan Sverige har ställt sig bakom (ratificerat) Helsingforskonventionen och antagit Helsingfors kommissionens (HELCOM) begäran att de utpekade BSPA-områdenas marina värden ska säkerställas och att de ska ha godkända förvaltningsplaner. Detta innebär att Sverige som nation tagit på sig ett ansvar för BSPA-området Höga Kustens framtid. Samverkansplanen har en beskrivande del och en plandel om framtida föravltnignen. Plandelen behandlar både den juridiska kopplingen till svensk lasgstiftning, främst Miljöbalken (MB) och Plan- och bygglagen (PBL), och att vidta åtgärder för att förbättra områdets marina status genom samverkan med olika intresseorganisationer och myndigheter (denna del av samverkansplanen beskrivs under 3.11). Att ett område utses till ett BSPA-område innebär i sig inga juridiska konsekvenser vad gäller utnyttjandet av mark och vatten. Helsingforskonventionen omnämns inte i svensk lagstiftning. Den marina samverkansplanen för Höga Kusten kan förankras i det svenska lagsystemet och ges en juridisk betydelse för efterkommande ärendeprövningar genom att hantera de marina värdena inom BSPA-området som en del av riksintressena för Höga Kusten, både kap3 och 4 MB. Genom PBL kan den marina samverkansplanen kopplas till de instrument som finns för hantering av mark- och vattenanvändning, främst kommunernas översiktsplaner och länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplaner. BSPA-områdena är utpekade som värdefulla marina områden för hela Östersjön och dessa marina värden är också en del av riksintressena enligt MB. Även om detta är att betrakta som en självklarhet kan det vara bra att från ansvariga myndigheter bekräfta detta. I de grundläggande bestämmelserna för hushållningen med mark- och vattenområden enligt MB och PBL skall.. Mark- och vattenområden.. användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. De områden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada 11

12 naturmiljön. Områden som är av riksintresse skall skyddas mot sådana åtgärder, vilket gäller både kap 3 och 4. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får, i kap 4-områden, komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets naturoch kulturvärden. För kap 4 områdena finns inte några särskilda värdebeskrivningar utöver de som gjordes när lagstiftningen om riksintressen tillkom på 70-talet. Det som gäller enligt MB är att de områden som nämns i lagtexten är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. För Höga Kusten-området skall dessutom turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljö. Viktiga delar av helhetsvärdena enligt kap 4 finns beskrivna för de riksintresseområden enligt kap 3 MB som finns inom 4 kap-områdets gräns. De mest värdefulla delarna av dessa natur- och kulturvärden bör rimligen anses vara en del av helheten enligt kap 4. Eftersom det i denna fråga inte är helt klarlagt hur lagstiftningen skall tolkas kan det behövas ett förtydligande från ansvarig myndighet. När kommunerna upprättar översiktsplaner enligt kraven i PBL ska där redovisas s.k. allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen ska riksintressen enligt kap 3 och 4 i miljöbalken anges särskilt och kommunen skall redovisa hur man avser att tillgodose riksintressena i förhållande till andra allmänna intressen. Översiktsplanen skall när den är antagen vara vägledande för beslut om användningen av mark- och vattenområden men är inte bindande. Under samrådet om en översiktsplan ska länsstyrelsen särskilt 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om allmänna intressen, 3. verka för att riksintressen enligt miljöbalken tillgodoses Under utställningen av en översiktsplan ska Länsstyrelsen avge ett granskningsyttrande över planförslaget. Av yttrandet ska det enligt PBL bl.a. framgå om förslaget tillgodoser eller inte tillgodoser riksintressen enligt både kap 3 och 4 MB. Om kommunen och Länsstyrelsen är överens om hur riksintressena skall tillgodoses och de är väl beskrivna skall översiktsplanen vara vägledande för efterkommande beslut, ex detaljplaner och olika tillståndsbeslut enligt MB och PBL. PBL ställer krav på att översiktsplanen skall aktualitetsprövas under varje mandatperiod. Länsstyrelsen skall då lämna en sammanfattande redogörelse och redovisa synpunkter i fråga om sådana statliga intressen som kan vara av betydelse för kommunens beslut samt ange hur synpunkterna enligt Länsstyrelsens mening förhåller sig till översiktsplanen. Vid detta tillfälle är det naturligt att ev ny kunskap om riksintresset och BSPA-området arbetas in i Länsstyrelsens ställningstagande och besked till kommunen. 12

13 BSPA-området Höga Kusten har samma avgränsning som världsarvet Höga Kusten och ingår helt i riksintresset Höga Kusten enligt 4 kap MB. Hela BSPA-området ingår också i riksintresset för naturvård i Höga Kusten enligt kap 3 MB. De marina värdena är en väsentlig del av riksintresset. Detta framgår av både beskrivningen och områdesavgränsningen. Kap 3-området omfattar hela kap 4-området och går också ut till Ulvödjupet. I värdebeskrivningen lyfts, utöver Ulvödjupet, även de marina miljöerna i många av fjärdarna inom kap 4-området fram. Under arbetet med samverkansplanen har kunskaper som tagits fram under de senaste årens marina inventeringar sammanställts, analyserats och värderats. Denna nya kunskap bör så snart det är möjligt officiellt införas i de värdebeskrivningar som finns för riksintressena enligt kap 3. Den nya kunskapen bör också leda till att områdesavgränsningen av naturvårdsintresset enligt kap 3 bör ses över, vilket kan ske i samband med att samverkansplanen inarbetas i kommunernas översiktsplaner. Samverkansplanen utgör även en fördjupad beskrivning av hur riksintressets marina värden påverkas eller riskerar att påverkas av olika verksamheter i området. Genom att samverkansplanen antas av länsstyrelsen (efter remiss och samråd med bl.a. berörda kommuner och statliga myndigheter) skall den ses som ett fördjupat och analyserat kunskaps- och planeringsunderlag för den marina delen av riksintresset Höga Kusten. Samverkansplanen är ett samordnat statligt besked till kommunerna hur man kan/skall hantera de marina värdena i riksintresset och BSPAområdet. Den marina samverkansplanen kommer att bli ett väl underbyggt planeringsunderlag för kommunernas översiktsplaner och bör inarbetas i dessa. Med den ovan beskrivna processen och dess stöd enligt svensk lagstiftning blir samverkansplanen inte färdig förrän de berörda kommunerna antagit översiktsplaner där samverkansplanen arbetats in eftersom det enligt svensk lagstiftning är genom kommunernas s.k. planmonopol som användningen av mark- och vattenområden regleras. 13

14 Skydd av de marina naturvärdena ska ske genom befintligt lagrum, dvs. med de lagar och regler som gäller. För att bedriva olika verksamheter krävs tillstånd enligt miljöbalken. Detta gäller industrier, fiskodlingar, reningsverk, såväl som muddring. Strandskyddet ska skydda mot åtgärder som försvårar livsvillkoren för växt- och djurliv. Fiskerilagstiftningen styr fisket Internationella och nationella åtaganden Havsfrågor står högt på den politiska dagordningen, både nationellt och internationellt. Det utarbetas visioner, strategier och aktionsplaner, och det är inte alltid så lätt att se hur allt hänger ihop. Nedan ges en överblick över de mest aktuella processerna som berör havet i Höga Kusten. Det Marina direktivet (2008/56/EG) trädde i kraft i juli 2008 genom EU:s beslut om en gemensam strategi för att förbättra tillståndet i EU:s samtliga marina ekosystem (Östersjön, Medelhavet, Svarta havet, del av Norra Ishavet, delar av nordöstra Atlanten). Direktivet säger att EU s marina vatten ska ha uppnått så kallad god ekologisk status till år Alla medlemsländerna är juridiskt bundna att uppnå strategins mål i enlighet med direktivets tidsplan. Detta innebär alltså att medlemsländerna är skyldiga att vidta åtgärder för att nå god miljöstatus i sina marina vatten till I regelverket finns 11 deskriptorer som beskriver vad god ekologisk status kan innebära. De handlar överlag om ekosystemets struktur, funktion och processer. Arbetet koordineras för vår del av HELCOM. Samtliga länder kring Östersjön har gått samman i HELCOM (Helsingfors kommisionen) för att gemensamt försöka göra någonting åt Östersjöns allt sämre miljö. Gemensamt har man tagit fram en aktionsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP), vilket samtliga länder skrev under hösten Aktionsplanens mål att Östersjön ska ha god ekologisk status år 2021, ska nås genom nationella åtgärdsprogram inom fyra prioriterade områden: Övergödning Farliga ämnen Biologisk mångfald Sjöfartens miljöproblem Det är under punkten Biologisk mångfald som länderna har enats om att bevara ett nätverk av värdefulla marina områden i Östersjön, så kallade BSPA-områden (Baltic Sea Protected Areas). Den grundläggande konventionen för BSPA-projektet är Helsingforskonventionen, vilken ursprungligen undertecknades 1974 men reviderades 1992 i ett syfte att skydda Östersjöns marina miljö genom ett att minska föroreningar och bevara mångfalden av arter. HELCOM är den regeringsorganisation som svarar för att konventionen verkställs. Konventionen undertecknades 1992 av de länder som omger Östersjön samt av den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Åtaganden som ligger till grund för BSPA-projektet är bland andra FN:s konvention om Biologisk Mångfald (CBD) från 1992 där ekosystemansatsen förespråkas för att hantera den biologiska mångfalden ur ett landskapsperspektiv (UNEP, 2009a). Bevarandepolitiken som ingår i konventionen bygger på Fågeldirektivet (79/409/EEG) samt Art- och Habitatdirektivet (92/43/EEG). 14

15 EU:s vattendirektiv: Genom sitt EU-medlemskap år 2000 tog Sverige sig an vattendirektivet, ramdirektivet för vatten (2000/60/EG). Samtidigt beslutade Sveriges regering om en nationell lagstiftning och upprättandet av en vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660). Vattendrirektivet omfattar grundvatten, sjöar, rinnande vatten och kustvatten. Vattendirektivet ålägger alla EU-länder att klassificera sina vatten på en femgradig skala och att utarbeta övervaknings- och åtgärdsprogram för förbättring av vattnets ekologiska tillstånd. Målet med vattendirektivet är att god ekologisk och vattenkemisk status ska vara uppnått i allt inland-, kust- och grundvatten år Vissa vattenförekomster har fått tidsfrist till Nationella miljökvalitetsmål: (anpassas under 2011 till de nationella beslut som fattas) Sverige har satt upp ett antal nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, d v s till 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Det nationella miljömålssystemet revideras under 2010 och 2011 vilket måste beaktas i det regionala målarbetet. Övergripande för alla miljökvalitetsmål finns ett antaget generationsmål: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation. Med den utgångspunkten är generationsmålet vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. BSPA Höga Kusten berörs av ett flertal av miljökvalitetsmålen, men 6 av dem bedöms vara högt prioriterade för samverkansplanens avgränsning: Hav i balans samt levande kust och skärgård Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Bara naturlig försurning Ett rikt växt- och djurliv Samtliga miljökvalitetsmål utgörs av ett antal delmål, vilka är antagna av riksdagen. Dessa redovisas inte här, men nedan följer en kort presentation av respektive miljökvalitetsmål. Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Den biologiska mångfalden i kustoch havsområden störs av övergödning, miljögifter och överfiske. Därigenom påverkas också den marina miljöns produktionsförmåga, det vill säga arter och individer av växter och djur i havet kan minska i antal. Giftfri miljö: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Vi saknar fortfarande mycket kunskap om vad det är för egenskaper hos kemikalier och föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön. Därför är riskerna svåra att begränsa. 15

16 Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. Dessa näringsämnen hamnar i miljön till exempel genom nedfall från luften av kväveoxider från trafik och kraftverk. Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Sjöar och vattendrag är viktiga för olika växt- och djurarter den biologiska mångfalden. Även vi människor har nytta och nöje av dem; vi fiskar, åker båt, badar, och vi utvinner dricksvatten och vattenkraft. Bara naturlig försurning: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Synen på biologisk mångfald och dess betydelse har ändrats sedan begreppet myntades på 1980-talet. Biologisk mångfald är gener, arter och deras samverkan samt vad de gör till nytta för ekosystemen som att rena vatten och luft. Regionala miljökvalitetsmål: Även regionalt finns ett antal miljökvalitetsmål antagna. Dessa har många gånger stora likheter med de nationella miljökvalitetsmålen, men är många gånger lokalt anpassade till regionens miljöproblem och förutsättningar. Utöver detta finns även ett antal lokala miljökvalitetsmål. På det nationella planet har Naturvårdsverket ansvaret för BSPA-projekten och arbetet med projekten styrs av riktlinjer från HELCOM (HELCOM, 2010). Dessa riktlinjer anger hur BSPA-områden upprättas och hur förvaltningsarbetet ska genomföras. I syfte att leda det nationella arbetet med BSPA har Naturvårdsverket format vägledningar i användningen av ekosystemansatsen och adaptiv förvaltning samt också gett ut en vägledning i skydd av marina miljöer med höga naturvärden (Naturvårdsverket, 2007a). Naturvårdsverket har även föreslagit hur samverkansprojektet bör kopplas till de nationella miljökvalitetsmålen (Naturvårdsverket, 2009b). En förenklad bild av hierarkin i BSPA-projektet ges i följande figur: 16

17 Ekosystemansatsen Vattendirektivet Marina direktivet Konventionen om biologisk mångfald I samverkansplanen för BSPA Höga Kusten har så långt som möjligt ovanstående direktiv och strategier inarbetats. Mål från marina direktivet, aktionsplanen för Östersjön, vattendirektivet samt miljömål har lyfts in. Såväl oavnnämnda direktiv som miljökvalitetsmål syftar till en ekosystembaserad och hållbar förvaltning av den marina miljön, vilket även är grundpelaren för samverkansplanen BSPA Höga Kusten Projektets genomförande Sedan projektets inledningsskede under hösten 2008 har projektet behandlats på en nationell och en regional nivå Nationell organisation På nationell nivå har en styrgrupp, en projektgrupp samt en referensgrupp bildats. Dessa har utgjorts av representanter från landets fem pilotområden. Den nationella styrgruppen består av en representerande chef från vardera länsstyrelse inom projektet och chefer från nationella myndigheter. Den nationella styrgruppen är den högsta beslutande instansen inom projektet. En projektgrupp har bildats och med representanter från berörda länsstyrelser, projektledarna samt representanter från berörda myndigheter. De berörda kommunerna för varje pilotområde representeras i en referensgrupp. I referensgruppen finns även ett stort antal nationella myndigheter, organisationer m.fl. representerade. Grupperna på nationell nivå träffas regelbundet för att diskutera utvecklingen av projektet och de problem eller möjligheter som uppstått. Den nationella organisationen förtydligas i följande figur: 17

18 Styrgrupp Projektgrupp Referensgrupp BSPA Regional organisation Inom det regionala ansvarsområdet för BSPA-område Höga Kusten finns en styrgrupp med landshövdingen som ordförande. I styrgruppen finns två politiker från Örnsköldsviks respektive Kramfors kommuner, samt tjänstemän från Örnsköldsvik, Kramfors och länsstyrelsen. Projektgruppen innefattar projektledaren för BSPA-området samt representanter från länsstyrelsen, Kramfors kommun samt Örnsköldsviks kommun. Deltagarna i referensgruppen avgörs av det kunskaps- och intressebehov som projektgruppen anser är nödvändigt att beakta. Utifrån detta kallas personer och organisationer in i referensgruppen för att bistå med experthjälp. Det finns också en samverkansgrupp, där samtliga intressegrupper inom BSPA-området ska representeras, så som föreningar, lokala näringar, myndigheter och boende. På den regionala nivån har drygt 200 personer på olika sätt deltagit i BSPA-projektet. Den regionala organisationen förtydligas i följande figur: Styrgrupp Projektgrupp Referensgrupp BSPA Samverkansgrupp Temagrupper 18

19 1.5.3 Temagrupper För att mer fördjupat diskutera områdets värden, problem, hot och åtgärder bildades 4 st tematiska arbetsgrupper med följande inriktningar: Naturvård Turism, Friluftsliv & Kultur Näringsliv Mark- och vattenanvändning Projektet valde att bryta ut turismen från övriga näringar då intresset för att diskutera frågor knutna till turism visade sig vara stort. Detta framkom vid det första stormötet då samtliga närvarande ombads skriva ner de frågor som de brinner för och önskar ska tas upp i projektet. Inbjudan att delta i de olika temagrupperna gick ut brett via brev, mail, affischer, länsstyrelsens hemsida, Naturum Höga Kustens hemsida, projektets egen hemsida (www.bspahogakusten.se) samt annonser i områdets två lokaltidningar (Tidningen Ångermanland samt Örnsköldsviks Allehanda). Intresset att vara med i temagrupperna visade sig vara stort, varje temagrupp utgjordes av personer. Deltagarna har utgjorts av en blandning av personer från länsstyrelse, kommuner, organisationer, företag, boende m.fl. Temagruppernas arbete inleddes under hösten 2009 och pågick därefter under drygt ett års tid med ett stort antal möten. Den 15 juni 2010 hölls ett stormöte för samtliga temagrupper då resultatet så långt i de olika temagrupperna presenterades. Halva stormötet ägnades åt diskussioner kring ett antal större frågor som spänner över flera temagrupper och flera ämnesområden. De frågor som diskuterades speciellt vid stormötet var hur turism och friluftsliv i området kan utvecklas på ett hållbart sätt, båtlivet i området samt strandnära exploatering. Upplägget av arbetet i temagrupperna har grovt varit att definiera nuläget, definiera vilka värden som finns i området ur olika intresseaspekter samt var dessa är geografiskt lokaliserade (framtagande av kartor), hur framtiden kan ska se ut, förslag på hur utvecklingen kan ske på ett hållbart sätt utan att naturvärdena äventyras samt avvägningar mellan olika intressen. Successivt har temagruppsdiskussionerna fördjupats till en allt mer detaljerad nivå, likt en filterprocess där de mest intressanta frågorna diskuteras i samförstånd med alla berörda parter inom temagruppen. Nedan följer en kort presentation av respektive temagrupp samt hur arbetet lagts upp i respektive grupp. De strategier, mål och åtgärder som presenteras i samverkansplanen är i allt väsentligt ett resultat av temagruppernas arbete samt diskussioner i mixade möten samt med referensgruppen. Temagrupp Naturvård: Gruppen började med att definiera vilka naturvärden som finns inom Höga Kusten. Till gruppens hjälp bjöds experter från olika ämnesområden in till de första mötena, vilka höll korta presentationer av olika naturvärden samt deltog i efterföljande diskussioner. 19

20 Temagruppen definierade följande naturvärden inom området: Grunda marina ekosystem (<6m) Djupa marina ekosystem (>6m) Sötvatten Stränder Fåglar med havsanknytning Självklart finns det även naturvärden i inlandet, men dessa har inte tagits med eftersom fokus i BSPA Höga Kusten är havet samt det som påverkar havet. Såväl sötvatten som stränder är starkt knutna till havet och påverkar varandra i hög grad och har därför tagits med i arbetet. Temagruppen diskuterade de olika naturvärdena samt definierade hur läget för var och en av dem är idag. För varje naturvärde togs ett antal indikatorer fram som bör övervakas och följas upp regelbundet för att följa hur respektive naturvärde utvecklas med tiden. För varje indikator sattes ett framtida mål upp. Gruppen gick därefter vidare med att definiera vilka påverkansfaktorer som respektive naturvärde har samt vilka de bakomliggande orsakerna (bidragande faktorerna) till dessa är. Därefter togs förslag på åtgärder och aktiviteter fram. Temagrupp Turism, Friluftsliv & Kultur: Temagruppen diskuterade områdets värden för turism, friluftsliv och kultur, samt vad det är som påverkar dessa värden. Därefter diskuterades hur man önskar att framtiden ska se ut. Gruppen har diskuterat bl a båtliv, fritidsfiske, turism, bad och dykning. Temagruppen har tagit fram områden som gruppen tycker är viktiga för turism, friluftsliv och kultur, men även önskemål och behov i framtiden. Diskussionerna avslutades med funderingar kring hur gruppens intressen kan påverka de andra temagrupperna. Temagrupp Näringsliv: Temagrupp Näringsliv har diskuterat bl.a. vilka behov det finns att utveckla näringslivet i området och vilka intressen det finns. Gruppen har bland annat tittat på vilka geografiska områden som kan vara viktiga för näringslivet för att se om de sammanfaller med t.ex. de extra skyddsvärda områdena ur ett naturvärdesperspektiv. En av diskussionsfrågorna har varit hur näringslivet kan utvecklas utan att den marina miljön påverkas negativt. En av de viktiga utgångspunkterna inom projektet är att jobba för en hållbar utveckling utan att det inverkar negativt på områdets marina naturvärden. Temagrupp Mark- och vattenanvändning: I temagruppen mark- och vattenanvändning har frågor som rör till exempel strandskydd, bebyggelse, avlopp och infrastruktur diskuterats. Syftet har varit att ta fram ett underlag för hur det ser ut idag, men även vilka behov som kan uppstå i framtiden vad gäller mark- och vattenanvändning i BSPA-området Höga Kusten. Vid temagruppens möten har bland annat kriterier diskuterats för lämpliga respektive olämpliga områden för bebyggelse. Ett gemensamt möte har hållits med temagrupp näringsliv med fokus på infrastrukturen i Höga Kusten där frågor lyftes som till exempel viktiga vägar, farleder och hamnar. Mixade Temagruppsmöten: Under hösten 2010 har det hållits två möten med Mixade Temagrupper, dvs. möten där samtliga temagrupper har bjudits in för att diskutera frågor över ämnesgränserna och ur olika aspekter. Inför dessa möten har projektgruppen försökt väva samman resultat från de olika temagrupperna, referensgrupp samt resultat från stormöten. Vid de mixade temagruppsmötena 20

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Ekosystemansatsen i teori och praktik Havsmiljöinstitutet 21 oktober 2010 Ekologisk grundsyn 70-talet: ekologisk grundsyn Fysiska riksplaneringen

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Samverkansplan för värdefulla. kust- och havsområden

Samverkansplan för värdefulla. kust- och havsområden Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden Samverkansplan för värdefulla kust- och havsområden pilotprojekt Norra Bohuslän (Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil & Munkedals kommuner) Rapport 2011:37

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Karlshamns kommun. VA policy

Karlshamns kommun. VA policy VA policy 2013 Karlshamns kommun I hållbara Karlshamn strävar vi mot en långsiktig och säker vatten och avloppsverksamhet där skydd av miljö och människors hälsa sker i samklang med tillväxt och byggande.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Stockholm 23 februari 2009 Naturvårdsverket Landskapsenheten 106 48 Stockholm Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Kungliga Skogs-

Läs mer

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Hydrotekniska Sällskapet 25 januari 2011 Björn Risinger Särskild utredare En myndighet för havs- och vattenmiljö - utgångspunkter SOU 2010:8 Helhetssyn

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Maria Åslund Projektledare. Länsstyrelsen Östergötland

Maria Åslund Projektledare. Länsstyrelsen Östergötland Maria Åslund Projektledare Länsstyrelsen Östergötland Upplägg JOBWAB Slätbakenprojektet BSPA S:t Anna Organisation Partnerskap Länsstyrelsen Östergötland Ålands Landskapsregering Projekttid 14 månader

Läs mer

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun HUR UTSTÄLLNING 2 HAR BEDRIVITS Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer