Årsredovisning Sollefteå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2007. Sollefteå kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 2007 Sollefteå kommun

2 innehållsförteckning Övergripande Kommunalrådet har ordet... 3 Kommunens målarbete... 4 Fem år i sammandrag... 9 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Finansiell analys Framtid Personalberättelse...14 Kommunens miljöarbete Räkenskapsrapporter; drifts- och investeringsredovisning, resultat- och balansräkning, finansieringsanalys och noter. Nämndernas verksamhetsberättelse mm Kommunfullmäktiges råd och delegationer Överförmyndarnämnd Valnämnd Kommunstyrelse Barn- och skolnämnd Graningebyns styrelse Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd VA-nämnd Individ- och omsorgsnämnd Vård- och äldrenämnd Sammanställd redovisning Bolag Räkenskapsrapporter; resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och noter. Ekonomifakta Kommunstyrelsen Barn och skolnämnd Graningebyns styrelse Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnd Sammhällsbyggnadsnämnd VA-nämnd Individ- och omsorgsnämnd Vård- och äldrenämnd Personalfakta Miljöfakta Revisionsberättelse Ordförklaring Organisation Framtagen av Sollefteå kommuns ekonomiavdelning i samarbete med ADC Media. Foto: Petra Järnbert, Ove Källström, Markus Olsson Illustrationer: AD, Ingela Molander, Fryklunds kommunikation & design Tryck: Sollefteå Tryckeri 2008

3 övergripande kommunalrådet har ordet Medborgare/brukare (Hur vi tillgodoser medborgarnas behov på bästa sätt.) Medarbetare (Hur vi blir en attraktiv arbetsgivare.) Utveckling/förnyelse (Hur vi skapar ökad attraktionskraft för boende och företagande.) Ekonomi (Hur vi upprätthåller en god ekonomisk hushållning.) 2007 har varit ett händelserikt år, inte minst inom näringslivsområdet. Det kanske mest spännande var när det under hösten offentliggjordes planer på omfattande vindkraftssatsningar inom kommunens gränser. De positiva nyheterna förstärktes efter bara någon vecka när det kungjordes att stora investeringar också ska göras för upprustning och förstärkning av kraftverksdammar. Dessa satsningar kommer att få stora positiva effekter i hela kommunen och i de västra kommundelarna i synnerhet, både för sysselsättning, lokalt näringsliv och infrastruktur. Vi kan också med glädje konstatera att nyföretagandet i kommunen varit högre än i någon annan av länets kommuner ställt i relation till antal kommuninvånare. Under året har också grunden lagts för en utvecklad samverkan mellan kommunen och näringslivet där tanken är att det s k Orrenhuset i Sollefteå ska utgöra ett gemensamt nav för det operativa näringslivsarbetet. Men även inom kommunens organisation har det varit ett spännande år. Flera problem har fått sin lösning. Det länge eftersatta målarbetet har fått fart och kommunfullmäktige har fastställt övergripande mål för organisationen utifrån fyra viktiga perspektiv: En medarbetarskapspolicy har fastställts och ska vägleda kommunens arbete med att bli en attraktiv arbetsgivare. Ett utvecklingsområde där vi måste skärpa insatserna är att få till stånd en levande medborgardialog, det vill säga skapa olika forum för kommunikation mellan kommunens medborgare och organisationens företrädare. En lite skakig ekonomisk prognos under året slutade trots allt i ett fantastiskt bra resultat. För fjärde året i rad ett positivt resultat. Kommunens utfall på skatter och utjämning har ökat men vi har också lyckats minska kostnaderna inom vissa verksamheter. Det ekonomiska utrymmet sätter gränser för hur mycket och vilken verksamhet som är möjlig och vi har fortfarande mycket att göra för att fortsätta minska kostnader och säkerställa en långsiktig ekonomisk balans. En attraktiv livsmiljö i staden, tätorten, småorterna och på landsbygden understödjer tillväxt och är en av förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling av Sollefteå kommun. Uppgiften att leda och samordna utvecklingen av en god livsmiljö för alla, bland annat via ett aktivt miljömålsarbete, är därför en av kommunens viktigaste strategiska frågor. Vi ska tillsammans fortsätta att utveckla Sollefteå och genom det stärka den framtidstro som vi ser. Alla medarbetare bidrar till det genom sina insatser i det dagliga arbetet och det vill jag tacka särskilt för. Elisabet Lassen Kommunstyrelsens ordförande

4 övergripande kommunens målarbete Under år 2007 har arbete påbörjats med att utveckla kommunens planeringsarbete enligt metoden balanserad styrning. Med balanserad styrning avses en systematisk metod för styrning och ledning av den kommunala organisationen och dess verksamheter och innebär att styrningen sker utifrån fler perspektiv än det ekonomiska. De perspektiv som kommunen valt att arbeta med är följande: Medborgare/brukare (hur vi tillgodoser medborgarnas behov på bästa sätt) Medarbetare (hur vi blir en attraktiv arbetsgivare) Utveckling/förnyelse (hur vi skapar ökad attraktionskraft för boende och företagande) Ekonomi (hur vi upprätthåller en god ekonomisk hushållning) Balanserad styrning är också ett förhållningssätt för att såväl medborgare som personal och förtroendevalda ska kunna få inblick i och förstå hur målen för kommunens verksamheter prioriteras, mäts och analyseras för att verksamheten ytterligare ska kunna förändras och utvecklas till det bättre. En bärande tanke i metoden är också att få ett bra underlag för dialog mellan organisationens alla aktörer. Syftet är att utveckla en helhetssyn på kommunens verksamhet som ett bättre underlag för styrning och uppföljning av verksamheten, att arbeta långsiktigt samt inte minst att engagera hela verksamheten och dess medarbetare. Övergripande verksamhetsmål Mål Framgångsfaktorer Aktivitet* Styrtal inledande Medborgare/ brukare Attraktiv kommun att Medborgarna ska vara Kommunal kvalitet Införande av service- och Ja/Nej bo, leva och verka i nöjda med den kommu- kvalitetsgarantier pånala servicen börjas under 2008 Brukarenkäter införs under 2008 Ja/Nej Medborgarna ska känna Medborgardialog Brukarmedverkan införs Ja/Nej sig delaktiga och mötas under 2008 av lyhörd och service- Tillgänglighet inriktad personal Personligt ansvar. hand- Synpunktshantering in- Ja/Nej lingskraft och flexibilitet förs under 2008 Upplevt bemötande/ upplevd servicenivå Mkr bra/bra/ Mindre bra Medarbetare Varje medborgare ska Förekomsten av alterna- Inventering av alternativ Ja/Nej om möjligt ha frihet att tiv och individanpassad genomförs under 2008 välja mellan olika alterna- verksamhet tiv utifrån individuella behov och önskemål Attraktiv arbetsgivare Medarbetarna ska trivas Aktivt medarbetarskap Genomföra medarbetar- Ja/Nej och vara nöjda med enkät/åtgärdsplan en Sollefteå kommun som gång per år arbetsgivare Medarbetarsamtal med Ja/Nej alla minst en gång per år Kommunens arbets- Bra ledarskap Utarbeta förvaltnings- Ja/Nej platser ska präglas av övergripande kompetensett öppet och utveck- utvecklingsplan för chefer lande arbetsklimat med /arbetsledare delaktighet och ansvar Genomföra chefs-/arbets- Ja/Nej ledarutbildning med minst tre dagar per år Frisknärvaron ska öka Förbättrad hälsa Förvaltningsvisa åt- Frisknärvaron och sjukfrånvaron minska gärder ökar till 85 % och sjukfrån- Kartläggning av frisk- varon minskar vårdstimmen till 7,0 % Minskad nikotinanvändning

5 Övergripande verksamhetsmål Mål Framgångsfaktorer Aktivitet* Styrtal inledande Utveckling/ förnyelse Ökad attraktions- I samverkan med nä- Uppbyggda samverkans- Återkommande enkät- Ja/Nej kraft för boende och ringsliv och andra sam- former mellan kommunen, undersökningar för att företagande hällsaktörer ska kommu- näringslivet och andra mäta näringslivsklimatet nen bidra till att förbättra: samhällsaktörer där för- Utvecklingsklimat: troende finns och ett - näringslivsutveckling gemensamt ansvar ger - övrig samhällsutveckling styrka i utvecklingsarbetet En god livsmiljö för alla Översiktsplan ett verktyg Ja/Nej för utveckling Aktivt lokalt miljömåls- Påbörja lokalt miljömåls- Ja/Nej arbete arbete enligt beslut Inkludera återkommande enkätundersökningar andel kommunmedborgare som är nöjda med livsmiljön Ja/Nej Utveckling och förnyelse Organisationen och Förvaltningsvisa Andel medarb. ska vara ett naturligt in- medarbetarna är föränd- aktivitetet som anser att slag i det daliga arbetet ringsbenägna det sker ständiga förbättringar Utvecklings- och förbätt- och ständig förringstänkande är en nyelse i den naturlig del av vardagen egna verksamheten Erfarenheter från mindre lyckade satsningar tas Uppskattad tillvara som underlag för nytta för komförbättring muninvånarna Genom sina olika verk- Kommunens roll i sam- Aktiviteter för att tydlig- Kommunens samheter ska kommunen hällsutvecklingen är göra kommunens sam- förvaltningar bidra till att skapa goda tydliggjord för hela lade möjligheter för att och bolag redoförutsättningar för hela kommunorganisationen bidra till en positiv sam- visar årligen kommunens utveckling hällsutveckling hur man i sina verksamheter bidragit till målet Kommunen ska redovisa Samlade aktiviteter för För en attraktiv och känd Årligt flyttett positivt flyttnetto att bidra till en positiv kommun netto för utveckling förstärks, för- kommunen nyas och utvecklas som helhet Småhuspriser- nas utveckling i staden och i övriga delar av kommunen Analys av flyttnettot för de senaste fem åren Analys av demografisk struktur Årligt flyttnetto per församling Varje nämnd och styrelse Se ekonomi, delmål 3 ska jämföra sin verksamhet mot andra jämförbara kommuner. Målet ska vara att kommunen tillhör den bättre halvan av dessa

6 Övergripande verksamhetsmål Mål Framgångsfaktorer Aktivitet* Styrtal inledande forts. Kommunen ska vara aktiv En växande arbetsmark- Samlade aktiviteter som Mätning av Utvecklings/förnyelse I att antalet sysselsatta nad med ett expansivt bidrar till ökat företag- sysselsättnings ökar, särskilt med näringsliv ande/arbetstillfällen utvecklingen inriktning på ungdomar förstärks, förnyas och att En samlad och flexibel vidareutvecklas Mätning av ankommunal organisation tal personer för utbildning och kompe- som går från tensutveckling som arbetslöshet arbetar i nära samverkan till arbete eller med företag och andra studier arbetsgivare i kommunen Mätning av antal ungdomar som går från arbetslöshet till arbete eller studier Kommunen ska med- Aktivt lokalt miljömåls- Beslutat om lokalt miljö- Ja/Nej verka i och vara aktiv till arbete för begränsad mål för begränsad den omställning som är nöd- klimatpåverkan (enligt klimatpåverkan vändig ur klimat- och förslag från den politiska miljösynpunkt ledningsgruppen för fram- Påbörjat lokalt miljömåls- Ja/Nej tagande av lokala miljö- arbete enligt beslut mål ) Inkludera bedömning av Ja/Nej minskat utsläpp av växthusgaser Mätning av andel nyföretagande Uppföljning av företagens utveckling Ekonomi God ekonomisk Kommunens årliga resul- Förståelse och acceptans Ekonomiberedningen Resultat hushållning tat ska utgöra 1-2 % av för målet och respekt tydliggör nämndernas mkr skatter och utjämning för budgetbeslutet uppdrag och det ekonomiska utrymmet Buffert för oförutsedda kostnader En behovsstyrd resurs- Samsyn och dialog i Arbetsgrupp bildas och Arbete påbörfördelningsmodell ska arbetet med framtagning gruppens arbete förank- jas 2008 och ligga till grund för verk- av modell ras hos ekonomibered- ska vara klart samheternas ramar ning och förvaltningar inför budget inför politiskt beslut 2010 Kommunen ska ge bästa Uthålligt arbete med jäm- Arbetet i jämförelsepro- Arbetet påmöjliga service till lägsta förelser och förbättringar jekt fortsätter och leder börjat Ja/Nej möjliga kostnad till åtgärder som förbättrar Goda exempel lyfts fram kvaliteten och/eller och premieras sänker kostnader Ett pris, liknande det som finns för jämställdhetsarbete, utarbetas för kvalitets- och förbättringsarbete Kommunens lokalytor Inventering av lång Politiskt utsedd lokal- Arbetet påska minska och anpassas siktigt behov styrgrupp påbörjar in- börjas 2008 till faktiskt behov venteringen och ange Lokalresursplan upp- hur det fortsatta arbetet Plan färdig rättas ska bedrivas 2009

7 Uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål Här nedan redovisas vad som skett under året inom respektive perspektiv. Inledningsvis finns inte så många mål att följa upp utan aktiviteter har istället inriktats på att skapa förutsättningar för att mäta var vi står idag. I några fall finns dock mål där också måluppfyllelse redovisas. Medborgare/brukare Övergripande verksamhetsmål Attraktiv kommun att bo, leva och verka i För att nå en större delaktighet och ett ansvarstagande för den lokala samhällsutvecklingen behöver system utvecklas där dialogen med medborgarna och brukarna blir en del i planeringen och styrningen av kommunen som organisation. Arbetet under året har till stor del inneburit att formulera målen för detta och framgångsfaktorerna för att nå dit. Inledningsvis innebär målen att skapa dialogformer och arenor för kontaktvägar gentemot innevånarna i deras egenskap av såväl medborgare som brukare av kommunens tjänster. Under året har ett enkätverktyg inskaffats som hjälpmedel i detta arbete. Medarbetare Övergripande verksamhetsmål Attraktiv arbetsgivare Grunden för medarbetarskap i Sollefteå kommun är att alla kan och vill vara delaktiga, ta ansvar och utvecklas. Under 2007 har framgångsfaktorer och aktiviteter formulerats. Arbete har påbörjats med bland annat medarbetarenkät, kompetensutveckling av chefer, introduktion av nya medarbetare och avslutningssamtal med de som lämnar arbetsgivaren. Hälsoläget har fortsatt att utvecklas i positiv riktning och under innevarande år har målet för 2008 (7.0%) redan nåtts beträffande sjukfrånvaron. För samtliga månadsavlönade var total sjukfrånvaro i procent av arbetstiden 6,86%, (7,73% 2006). Det som har bidragit till denna utveckling är ett målmedvetet arbete med förebyggande och tidig rehabilitering, utbildningsinsatser till chefer och översyn av riktlinjer för rehabilitering. Under året har beslut tagits om ett IT-stöd för uppföljning av sjukskrivningar och rehabilitering som tas i bruk under utveckling/förnyelse Övergripande verksamhetsmål Ökad attraktionskraft för boende och företagande Grunden för medarbetarskap i Sollefteå kommun är att alla kan och vill vara delaktiga, ta ansvar och utvecklas. Under 2007 har framgångsfaktorer och aktiviteter formulerats. Arbete har påbörjats med bland annat medarbetarenkät, kompetensutveckling av chefer, introduktion av nya medarbetare och avslutningssamtal med de som lämnar arbetsgivaren. Hälsoläget har fortsatt att utvecklas i positiv riktning och under innevarande år har målet för 2008 (7,0%) redan nåtts beträffande sjukfrånvaron. För samtliga månadsavlönade var total sjukfrånvaro i procent av arbetstiden 6,86%, (7,73% 2006). Det som har bidragit till denna utveckling är ett målmedvetet arbete med förebyggande och tidig rehabilitering, utbildningsinsatser till chefer och översyn av riktlinjer för rehabilitering. Under året har beslut tagits om ett IT-stöd för uppföljning av sjukskrivningar och rehabilitering som tas i bruk under Under året har tillsammans med bland annat näringslivsföreträdare en process inletts för att utveckla samverkansformerna mellan kommunen och näringslivet m fl. Inriktningen är att med det så kallade Orrenhuset i Sollefteå som gemensam samlande miljö utveckla samverkansformer för utvecklingsarbetet som innefattar hela kommunen. Ett flertal andra konkreta insatser har genomförts gentemot och i samverkan med näringslivet med syfte att få till stånd ett stärkt företagsutveckling. Exempel är nyföretagarsatsningar (Sollefteå kommun hade under 2007 det högsta antalet nystartade företag bland länets kommuner ställt i relation till befolkningsstorlek), samordningsinsatser för besöksnäringsutveckling och förstudieprojekt omkring före detta skjutfältsområdet i Sollefteå. En tydliggjord framgångsfaktor under året är en god livsmiljö för alla. Livsmiljön kan beskrivas av följande specifika miljöer; Uppväxtmiljö - familj, skola och hälsa Sociokulturell miljö -relationer, deltagande och inflytande Boendemiljö - bostad, bostadsområde och service Natur- och kulturmiljö - resurser, skyddade miljöer och miljöstörningar Arbetsmiljön - näringslivsstruktur, förvärvsarbete och arbetshinder Infrastrukturell miljö - trafik, kommunikation och regionförstoring FORTS.

8 FORTS. En attraktiv livsmiljö i hela kommunen understödjer tillväxt och är en av förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Inte minst arbetet med infrastrukturen via påverkansarbete för att tydliggöra behov av en upprustning av hela Ådalsbanan inklusive N. Nyland Långsele har präglat året. Uppgiften att leda och samordna utvecklingen av en god livsmiljö för alla, bland annat via ett aktivt miljömålsarbete, är därför en av kommunens viktigaste strategiska frågor. Under året har förslag till lokala miljömål utarbetats inom följande fyra breda miljöområden; En god bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap, Grundvatten av god kvalitet samt Begränsad klimatpåverkan. ekonomi Övergripande verksamhetsmål God ekonomisk hushållning Resultatmålet finns sedan tidigare också som ett finansiellt mål. Målet är uppfyllt för En arbetsgrupp har bildats för att arbeta fram ett förslag till en resursfördelningsmodell. Arbetet har nyligen påbörjats. Målet att ge bästa möjliga service till lägsta möjliga kostnad innebär ett ökat åtagande att jämföra oss med andra. Deltagandet i Jämförelseprojektet ger oss möjlighet att i nätverk jämföra både kostnader och kvalitet. Första område för jämförelse blev äldreomsorg som följs av individ- och familjeomsorg och därefter handikappomsorg. Första rapporten presenteras i kommunstyrelsen i mars Varje nämnd och styrelse förväntas fortsätta sitt arbete med jämförelser av sin verksamhet med kommuner som liknar oss. Kommunens lokalytor ska minska och anpassas till faktiska behov. En politiskt tillsatt styrgrupp har utsetts för att arbeta med frågan och en lokalresursplan ska utarbetas. Det långsiktiga behovet av lokaler ska inventeras. YTOR m Förändring Egna lokalytor LOA Kallställda ytor Inhyrda från Solatum Inhyrda från övriga Ny verksamhet (asylboende) Summa minskade ytor Summa ökade ytor Totalt

9 övergripande fem år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG Folkmängd 31/ Primärkommunal skattesats (%) 23,09 23,09 23,09 23,09 23,09 Årets resultat (mkr) Kommunen 20,8 20,7 10,9 11,9-22,8 Sammanställd redovisning 24,3 19,7 8,6 12,0-21,0 Balansomslutning (mkr) Kommunen Sammanställd redovisning Soliditet (%) Kommunen Sammanställd redovisning Balanslikviditet (%) Kommunen Sammanställd redovisning

10 förvaltningsberättelse omvärldsanalys finansiell analys framtiden Omvärldsanalys Samhällsekonomi Den globala BNP-tillväxten har varit fortsatt hög men en viss avmattning har märkts efter toppåret Medan utvecklingen i OECD-länderna varit mer blygsam har den snabba expansionen i Asien och Latinamerika bidragit till en fortsatt hög global tillväxt. Denna bedömning gäller också för 2008 med osäkerhet för konjunkturutvecklingen i USA där en svacka i BNPtillväxten har uppstått främst till följd av bostadsmarknaden. I Sverige har under 2007 BNPtillväxten växlat ner och efterfrågans sammansättning skiftat från att ha varit exportledd till att drivas av den inhemska utvecklingen. En hög efterfrågetillväxt har möjliggjorts av att hushållens inkomster stärkts men också inkomstläget i näringslivet och den offentliga sektorn. Arbetslösheten har fortsatt minska. Bedömningen för 2008 är att Sveriges export ökar igen och att också hushållens konsumtion fortsätter att öka. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden har förbättrat kommunernas ekonomi markant. De närmaste åren bedöms att det finns goda förutsättningar för kommunerna att uppfylla kraven på god ekonomisk hushållning, förutsatt att verksamhetsvolymen växer med mindre än 1 procent. Trots den måttliga volymökningen står många kommuner inför behovet av prioriteringar och verksamhetsanpassningar. Efter 2011 är utrymmet för kommunal konsumtion mycket litet på grund av dämpad tillväxt. Arbetsmarknad Arbetsmarknadssituationen i kommunen har förbättrats, och arbetslösheten har under året minskat från 7,2% till 5,6% (av befolkningen år). En skillnad som noterats från arbetsförmedlingens sida är att offentliga sektorns dominans vad gäller anmälda lediga platser minskat och fler platser har anmälts från små och medelstora företag. Den besvärande arbetslöshetssituationen bland ungdomar kvarstår, 10 även om en förändring i positiv riktning skett under året. Befolkning Sollefteå kommuns befolkning uppgår den sista december till invånare. Det är en minskning med 167 stycken (-129 st). Flyttnettot är -4 st (+15 st) medan födelsenettot är -163 (-144). Befolkningstalen har betydelse för de generella statsbidragen eftersom dessa grundas just på invånarantalet. Kostnadsutjämningen mellan kommuner grundas till stor del på vår relativa andel invånare i olika åldersgrupper jämfört med riket i genomsnitt. Det gäller de åldersgrupper där kommunerna bedriver lagstadgad verksamhet som barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Näringsliv Näringslivet i kommunen har under året, inte minst inom industrisektorn, uppvisat en i huvudsak positiv utveckling och ett flertal företag har också genomfört avsevärda investeringar för framtiden. Under året offentliggjordes stora planerade satsningar på vindkraftsutbyggnad i kommunens västra del, vilket tillsammans med kommande renoveringar av kraftverksdammar och vattenkraftverk kommer att öppna goda affärsmöjligheter för det lokala näringslivet, bland annat inom anläggnings-, entreprenad- och serviceområdena. I slutet av året bildades Niplandets ek. förening av och för företag inom kommunens besöksnäring. Intresset för nyföretagande har varit högt och bland länets kommuner hade Sollefteå under året flest antal nyregistrerade företag sett i förhållande till befolkningsstorlek. Finansiell analys Årets resultat Resultatet uppgår till 20,8 mnkr. Det är det fjärde året i rad med positivt resultat. Årets resultat är 7,6 mnkr bättre än budgeterat och 18,0 mnkr bättre än prognosen vid tertialbokslutet per sista augusti. Att resultatet blev bättre än budgeterat och tidigare prognos beror dels på att skatteintäkterna ökat under året dels att både finansnetto och pensionskostnader blev lägre än budgeterat. Flera nämnder redovisar också förbättrade resultat än tidigare prognoser. I resultatet ingår också extraordinära poster i samband med avyttring av aktierna till Kommunbränsle AB som förbättrat resultatet med 2,1 mnkr. Det sammanställda resultatet uppgick till 24,3 mnkr. Avtalet med Bostadsdelegationen Avtalet innebär att kommunen avvecklar eller utvecklar totalt 350 lägenheter. Denna avveckling är nu i det närmaste färdig. Fortfarande kvarstår de fastighe-

11 ter i Ramsele som varit utarrenderade och där Bostadskreditnämnden framfört synpunkter på att några fastigheter nyttjats på ett sätt som strider mot avtalet. Kommunen har beslutat infria garanti gentemot Solatum Hus & Hem vid avveckling av bostadsfastigheter i Forsmo och Resele. Denna avveckling är ännu inte verkställd. Nämndernas resultat Nämnder som redovisar positiva budgetavvikelser är: Barn- och skolnämnden +1,9 mnkr, som länge trodde att utfallet skulle bli minus. Det förbättrade utfallet orsakades av minskad semesterlöneskuld, lägre skolskjutskostnader och minskade lokal- och it-kostnader. Kommunstyrelsens övergripande verksamhet +4,1 mnkr genom att anslag för samverkan och arbetsmarknadsåtgärder inte disponerades i någon större omfattning och lägre kostnader än budgeterat för Sollefteåforsen, länstrafiken och flygplatsen. Samhällsbyggnadsnämnden +236 tkr genom mindre kostnader för vintervägunderhåll och lägre kapitalkostnader då vissa investeringar senarelagts. Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden +175 tkr trots stor minusavvikelse för gymnasieskolan. Orsaken är positiv avvikelse på arbetsmarknadsenheten genom projekt med externfinansiering. Graningebyn +55 tkr genom samlad skoldag och 4-dagarsvecka inom grundskolan upp till årskurs 3. Beslut om åtgärder togs tidigt för att klara budget och verksamheternas förmåga att snabbt verkställa beslutade åtgärder har bidragit till resultatet. Nämnder som redovisar negativa budgetavvikelser är: Individ- och omsorg -10,8 mnkr främst genom ökade kostnader för försörjningsstöd och personlig assistans. Verksamhetsförändringar har genomförts för att minska kostnadsökningarna. Kommunstyrelseförvaltningen -2 mnkr. Orsaken är främst avsättning för kostnader i samband med personalavgångar (kommunchef och informationschef). Fastigheter under kommunstyrelsen -5,1 mnkr genom ej budgeterade kostnader för anpassning av fastigheter för förändrad verksamhet främst inom skola och förskola. VA-nämnden -450 tkr på grund av höga elkostnader. Vård- och äldrenämnden -33 tkr. Nämndens bedömning vid årets början var ett stort budgetunderskott men vidtagna åtgärder för att minska arbetstid och semestervikarier har givit effekt. Till detta kommer minskad semesterlöneskuld, lägre matkostnader från kostnämnden och lägre arbetsgivaravgift för anställda under 25 år. Sammantaget har nämnden därigenom klarat verksamheten inom budget. Sedan 2006 gäller att nämnders över- och underskott i förhållande till budget ska följa med till kommande år. Kommunfullmäktige avgör när överskott kan disponeras och nämnden ska redovisa vad de vill göra med överskottet och hur de avser inarbeta underskott. Den sammanställda redovisningen Den sammanställda redovisningens resultat är 24,3 mnkr. I den sammanställda redovisningen ingår kommunens helägda bolag; Solatum Hus FORTS. 11

12 FORTS. & Hem, Sollefteå Näringslivs AB med Dotterbolaget Energidalen AB och Sollefteå Förvaltaren AB som är vilande. De delägda bolagen Kramfors Sollefteå Flygplats, Sollefteåforsen AB och Kommunbränsle AB ingår med motsvarande ägd andel liksom Räddningstjänstförbundet. Gemensam nämnd med landstinget ingår ej i den sammanställda redovisningen utan ingår i Vård- och omsorgsnämndens kostnader. Verksamhetens nettokostnader Nettokostnaderna uppgår till 1 009,5 mnkr efter avdrag för jämförelsestörande poster. Det är en ökning med 28,7 mnkr eller 2,9% (+3,1% 2006). Verksamhetens intäkter uppgår till 289,9 vilket är en ökning med 3,7 mnkr eller 1,3 % (6,3% 2006). Kostnaderna uppgår till 1 258,7 mnkr, vilket är en ökning med 32,4 mnkr eller 2,6% (3,2% 2006). Skatter och generella statsbidrag De egna skatteintäkterna utgör 729,6 mnkr. Det motsvarar en ökning med 23,5 mnkr eller 3,3%. (+4,9% 2006). De generella statsbidragen utgör 307,8 mnkr vilket är en ökning med 0,1 mnkr eller 0% (-3,1%). Låneskuld Kommunens långfristiga skulder är 242,2 mnkr, de är i stort oförändrade mot föregående år. De består av långfristiga lån med 230 mnkr, en långfristig skuld till Sollefteå Förvaltaren AB på 11,3 mnkr och skatteutjämning inom länet med 1 mnkr. Avsättningarna uppgår till 31,7 mnkr (28,6) och avser bland annat avveckling av bostäder, garanti till Energidalen AB, omstruktureringskostnader och återställande av deponier. Finansiella tillgångar Bland de finansiella tillgångarna finns värdepapper till ett bokfört värde av 50,4 mnkr. Det är en ökning med 1,4 mnkr. Marknadsvärdet på dessa tillgångar är 2,2 mnkr högre än det bokförda. Av dessa tillgångar är 37,3 mnkr avsedda för finansiering av ökande pensionsutbetalningar som uppstår inom ett antal år. Beräkning av de totala förpliktelserna i relation till dessa tillgångar visar att 590,5 mnkr använts som återlåning i verksamheten. Soliditet Soliditeten är ett mått på den finansiella styrkan eller betalningsberedskap på lång sikt och mäts som relationen Skatteintäkter och utjämning har därmed ökat med 2,3% (2,4%) medan nettokostnaden ökade med 2,9% (2,3%). För att försäkra sig om god ekonomisk hushållning måste det finnas balans mellan löpande intäkter och kostnader. Så har varit fallet de senaste åren. För 2007 har nettokostnaden ökat i större omfattning än skatter och utjämning, vilket innebär att kostnadsnivån ligger på en för hög nivå. Då vi har kännedom om ökande pensionskostnader måste verksamheternas övriga kostnader sänkas. Investeringar Årets investeringar uppgår till totalt 36,4 mnkr (43,9 mnkr 2006). De största investeringarna avser verksamhetsfastigheter 11,4 mnkr, bland annat ombyggnad av förskolan Gläntan till boende och ombyggnader på Vallaskolan och GudlavBilderskolan. Investeringar i vatten och avlopp utgör 9,1 mnkr. 12

13 mellan det egna kapitalet och de totala tillgångarna. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Kommunens soliditet har förbättrats från 46% till 49%. Förbättringen beror helt på årets resultat. Pensionsförmåner som intjänats före 1998 och som redovisas som ansvarsförbindelse (utanför den egentliga balansräkningen) uppgår till 615,1 mnkr inklusive löneskatt. Detta åtagande har för 2007 ökat med 91,6 mnkr genom ny beräkningsmetod och nya antaganden om livslängder. Om dessa pensionsförmåner inräknas i soliditetsmåttet uppstår ett negativt tal, eftersom åtagandet är större än det egna kapitalet. Detta soliditetsmått har försämrats från -10% till -18%. Finansiella måluppföljning. Målen fastställdes vid beslut om budget Resultatmål 1-2% av skatter och statsbidrag För 2007 innebär resultatet på 20,8 mnkr, 2 % av skatter och målet har uppfyllts. Resultatet innebär också att balanskravet uppnås. Av balanskravsutredning framgår att avsättning görs med 17 mnkr för att möta de ökande pensionskostnaderna utan risk för att balanskravet äventyras. Resultatmålet har också medtagits som ett övergripande verksamhets mål. 2. Investeringar ska totalt för perioden inte överstiga 120 mnkr exkl affärsmässig verksamhet. Detta innebär investering om i genomsnitt 40 mnkr/år. Årets investeringar blev 36,4 mnkr och tillsammans med fjolårets har sammantaget investerats 80,3 mnkr års investeringsbudget omfattar 39 mnkr. Målet ser ut att kunna uppnås. Samtliga investeringar har egenfinansierats och ingen nyupplåning har skett. 3. Soliditetsmåttet, inklusive pensionsåtagande i ansvarsförbindelsen, ska successivt öka och uppnå ett positivt tal. Målet har inte uppfyllts eftersom det negativa soliditetstalet i stället minskat. Detta beror på faktorer som kommunen inte kunnat påverka. Sammantaget har två av de tre finansiella målen uppfyllts. Framtiden Innan vi blickar framåt kan vi konstatera att vi för fjärde året i rad redovisar ett positivt resultat. Detta till trots måste vi fortsätta se över våra kostnader då de i relation till jämförbara kommuner är höga inom vissa verksamhetsområden. Det innebär att vi under kommande år måste fortsätta utveckla vår verksamhetsstyrning och ständigt söka nya kostnadseffektiva lösningar. Som ett led i detta deltar vi tillsammans med ett antal Norrlandskommuner i jämförelseprojektet Måttbandet där kostnader även sätts i relation till kvalitet. Jämförelseprojektet sker med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting och pågår i tre år. Vår modell för verksamhetsstyrning, balanserad styrning, är att betrakta som en process och därmed stadd i fortlöpande utveckling. De av kommunfullmäktige fastställda målen vilka hänförs till de fyra perspektiven; medborgare/ brukare, medarbetare, utveckling/förnyelse samt ekonomi skall verksamhetsvis målsättas, mätas och följas upp. Det tidigare påbörjade visionsarbetet skall ges ny näring för att kunna avslutas så att vi därigenom kan nå en gemensam bild av vad Sollefteå kommun vill stå för och vara inom en tioårsperiod. Arbetet med att utveckla en mer volymbaserad resursfördelningsmodell prioriteras. Syftet är att skapa en modell med starkt samband med det faktiska läget avseende befolkningsutveckling m.m. Med detta som bas kan beslutsfattande och styrning nå högre precision. Våra medarbetare är en stor och viktig tillgång. Vi vet att många inom en snar framtid går i pension vilket skapar ett nyrekryteringsbehov. Vår åldersstruktur är inte unik utan de flesta arbetsgivare har en liknade situation. Vi kan därför dra slutsatsen att det blir ökad konkurrens om arbetskraft. Det ställer krav på oss som arbetsgivare! För att lyckas med rekryteringar måste vi ha ett gott anseende och vara attraktiva. Hur kommer 80- och 90-talister att se på sin arbetsgivare? Naturligtvis är lönen fortsatt av stor betydelse men vi vet även att de yngre generationerna har delvis andra värderingar som påverkar valet av sysselsättning och arbetsgivare. Vi skall därför skapa oss en bild av vad som krävs, för att vara en attraktiv arbetsgivare i framtiden. Extra fokus kommer att riktas mot ledarskap såväl vid rekrytering som vid kompetensutveckling. Målsättningen, positivt flyttnetto, är fortsatt viktigt inte minst därför att vi på kort sikt har svårt att påverka vår sneda befolkningsstruktur. Ett konstruktivt arbete för fortsatt utveckling av ett differentierat näringsliv, som kan locka nya medborgare, är därför prioriterat. Genom samarbete med det lokala näringslivet ser vi fram emot att identifiera möjligheter som på sikt kan leda till ett starkare näringsliv. Som exempel kan nämnas den satsning som görs i gamla Orrenhuset för att skapa en mötesplats där idéer kan väckas och utvecklas i en kreativ miljö. Vidare får ingen möda sparas för att påverka beslutsfattare, andra nyckelpersoner och organisationer med inflytande över hur våra fysiska kommunikationer kan förbättras. Avslutningsvis står vi inför en stor utmaning att på bästa sätt förvalta de möjligheter som de planerade satsningarna i kommunens västra delar innebär. Vindkraftsutbyggnad och förstärkningsarbeten av kraftverksdammar motsvarande ca 10 miljarder innebär stora möjligheter för det lokala näringslivet och samhället i stort, men även utmaningar avseende arbetskraftsförsörjning, bostäder och övrig samhällsservice. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALBERÄTTELSE Som ett led i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare har en medarbetarskapspolicy Vår syn på medarbetarskap - tagits fram och beslutades av kommunfullmäktige i maj Medarbetarskapet utgår ifrån att alla kan och vill vara delaktiga, ta ansvar och utvecklas. Personalkostnader Under 2007 uppgick lönekostnaden till 780,1 Mkr (757,6 Mkr 2006) inkl PO påslag. Semesterlöneskuld, ej kompenserad övertid och fyllnadstid uppgick till 54,7 Mkr (55,6 Mkr ). Anställningar Antalet anställningar i förvaltningarna uppgick den 31 december till (1 842) tillsvidareanställningar och 351 (359) månadsavlönade vikarier. I gruppen månadsavlönade vikarier ingår 52 plusjobbs-anställda. Andelen tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier har totalt minskat trots att det under året har tillkommit nya verksamheter för exempelvis ensamkommande asylsökande barn och boende för funktionshindrade barn. De största minskningarna av personal har skett i Vård- och äldreförvaltningen. I gruppen tillsvidareanställda arbetar (74%) heltid och 470 deltid. (26%). Av förvaltningarnas tillsvidareanställningar var 78% kvinnor och 22% män, vilket är samma fördelning som föregående år. Medelålder för tillsvidare-anställda har sjunkit från 48 år (2006 ) till 46 år och kvinnor och män har samma medelålder. Endast 4% av de tillsvidareanställda är i åldern 20 till 29 år, medan det i åldern över 50 år finns 54%. 33 personer har avgått med pension och påverkar att medelåldern sjunker. Hälsa Sjukfrånvaron har under de senaste åren minskat och denna trend har fortsatt under Minskningen gäller framförallt den långa sjukfrånvaron. Den totala sjukfrånvaron för samtliga månadsavlönade uppgick vid årets slut till 6,86% (7,73% 2006). Räknas alla anställda (även timanställningar) blir total sjukfrånvaro 6,11% att jämföra med 6,69% Sjukskrivningar med en varaktighet på över 59 dagar svarar för 67% av den totala sjukfrånvaron inklusive tidsbegränsad sjukersättning. Frisknärvaron som innebär att det inte finns någon registrerad sjukfrånvaro under året varierar mellan olika förvaltningar. Kultur- och utbildningsförvaltningen har högst frisknärvaro med 63%. Av samtliga månadsavlönade har 995 personer ingen registrerad sjukfrånvaro under året. Kommunens satsning på friskvård har fortsatt under Alla anställda har erbjudits kostnadsfria badkort vid samtliga kommunala badanläggningar samt viss tillgång till Österåsens bad. I samverkan med personalföreningen har en rad olika kultur- och friskvårdsaktiviteter erbjudits. Friskvårdsombud finns på många arbetsplatser och stimulerar till olika aktiviteter. Rehabilitering Utbildningsinsatser i form av arbetsgivardialog har genomförts för att stärka arbetsledare och chefer i rehabiliteringsarbetet. Riktlinjer för rehabilitering och arbetsanpassning har omarbetats under året. Aktiverings- och rehabiliteringsgrupper i samarbete med Niphälsan har genomförts kontinuerligt under hela året. Inriktningen har fortfarande varit mot arbetsgrupper. Ett nytt IT stöd- (Adato) har inköpts för uppföljning av sjukskrivningar och rehabilitering vilket 14

15 förväntas underlätta rehabiliteringsarbetet för chefer och arbetsledare. Kompetensutveckling I utbildning och information för nya chefer och andra grupper av anställda har i olika sammanhang kommunstyrelseförvaltningens personal deltagit. Ett antal endagars-utbildningar samt föreläsningar i arbetsrätt, rehabilitering, lönesamtal och hälsa har genomförts för olika personalkategorier. Under året har ett antal seminarier och utbildningsdagar genomförts med medverkan av externa föreläsare. Följande teman, har behandlats; medarbetarskap och värdegrund, alternativa driftsformer, lokal lönebildning, balanserad styrning, lokal utveckling med det sociala kapitalet som resurs, vad kännetecknar en framgångsrik kommun. Målgrupperna har varierat och bl a politiker, chefer och fackliga företrädare har deltagit. Arbetsmiljö Centrala samverkansgruppen följer upp arbetsmiljöarbetet i varje förvaltning enligt de direktiv som anges i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetet utvärderas årligen med en enkät till förvaltningarna. Personalavdelningen har genomfört arbetsmiljöutbildning för arbetsledare och skyddsombud. Utbildningen som är 40 timmar, har genomförts vid två tillfällen och totalt 46 personer har genomfört utbildningen. Jämställdhet Kommunens jämställdhetsgrupp, som består av representanter från förvaltningarna, har sammanträtt 8 gånger under året. Viktor/Viktoria priset utdelas den 12 mars för insatser på jämställdhetsområdet och följande pristagare har utsetts; 2007 års Viktoriapris tilldelades Rose Mari Eliasson, enhetschef för äldreomsorgen, Graningebyn. Motiveringen var medvetet arbete för att få in flera män i vården. En teater Härskna kvinns- återkomsten, om härskartekniker i vardagen, har spelats för kommunens personal vid två tillfällen, i Sollefteå och Näsåker. Under året har jämställdhetsgruppen påbörjat arbetet med en ny jämställdhetspolicy och reviderat rutinerna för de årliga utvärderingen av förvaltningarnas jämställdhetsplaner. Personalkostnaders andel av Sollefteå kommuns kostnader 2007 Bidrag & transfereringar 8% Avskrivningar 3% Externa lokalhyror 8% Övriga tjänster 8% Köp av verksamheter 11% Externa varor 4% Personalkostnader inl pensionskostnader 58% 15

16 förvaltningsberättelse kommunens miljöarbete Sollefteå kommun genomför ett allsidigt miljöarbete som ett led i arbetet med att vara en attraktiv kommun att bo, leva och verka i både för människor och företag. Naturligtvis ska kommunen medverka i och aktivt till den omställning som är nödvändig ur klimat- och miljösynpunkt. Men även andra breda miljöfrågor som en god bebyggd miljö är av stor betydelse för en hållbar utveckling av hela kommunen. Framgångsfaktorer för arbetet är bland annat; ett aktivt lokalt miljömålsarbete, arbete inom ramen för en aktiv ekokommun, deltagande i REKLIMprojekt, PCB inventeringar, mätning av energianvändning, energieffektiviseringar med mera. Det vardagliga arbetet genomsyras i allt högre grad av tanken på hållbar utveckling både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljömål. Länets regionala miljömål antogs 2003 och reviderades De regionala miljömålen anger den kvalitet, eller det tillstånd för miljön och dess natur- och kulturresurser, som ska uppnås. Huvuddelen av dessa mål bör vara uppfyllda senast år 2020 och kan därför ses som långsiktiga mål för ekologisk hållbarhet. De regionala miljömålen är vägvisare för den konkreta innebörden av en ekologisk hållbar utveckling i länet, men även hjälpmedel för att bedöma miljötillståndet, bedöma hotbilder, kunna prioritera åtgärder och följa upp deras miljöeffekter. De regionala miljömålen utgår från de nationella miljökvalitetsmålen, länets natur- och kulturmiljö och dess förutsättningar, miljötillståndet, en beskrivning av strategiska insatsområden och behovet att lyfta fram en stark Västernorrlandsprofil i arbetet med en ekologisk hållbar utveckling. Ett av de övergripande regionala utvecklingsmålen är att placera länet i den europeiska frontlinjen för en hållbar utveckling. Sollefteå kommun har del tagit i framtagande av gemensamma Miljömålsindikatorer för Västernorrlands kommuner som ett led i arbetet till ett ekologiskt hållbart samhälle och en starkare ekonomisk utveckling. Sollefteå kommun har också utarbetat förslag till Lokala miljömål inom 4 områden: God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Grundvatten av god kvalitet samt Ett rikt odlingslandskap. Ett arbetsmaterial är framtaget av en politisk ledningsgrupp och har delats ut i de politiska organisationerna inför kommande beslut. Sollefteå är en ekokommun och det innebär att ett fortsatt miljöarbete bör prioriteras för att kunna ställa om så att vi kan lämna över ett ekologiskt hållbart samhälle till nästa generation. Genom att leverera Sveriges ekokommuners nyckeltal visar kommunen de förbättrade miljöresultaten årligen. Nyckeltalen ger upplysning om t.ex. miljöpåverkan och resursanvändning en möjlighet att se förändringar över tiden. Under året lämnade kommunen in en ansökan om att få delta i REKLIMprojekt för klimatstrategier i små kommuner i Västernorrland. Syftet är att ta fram en klimatstrategi är att ta ett helhetsgrepp om klimatpåverkan på lokalnivå. Avsiktsförklaringen togs i kommunstyrelsen så att arbetet inleds under Detta sammanfaller väl då ett prioriterat miljömål i kommunen är just begränsad klimatpåverkan. En PCB inventering av lokaler (byggda eller renoverade mellan 1956 och 1973) har inletts och ska utföras och rapporteras till miljöavdelningen innan 1 juli I styrelse, nämnder och bolag sker ett arbete för att nå de mål som kommunen satt upp. Ett exempel är arbetet att effektivisera och få en minskad energianvändning i kommunens fastigheter. 16

17 Driftsredovisning DRIFTSREDOVISNING (tkr) Kostnader Intäkter Netto- Budget- Netto- Per förvaltning kostnader avv. netto kostnader inkl interna poster Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Överförmyndarnämnd Kommunstyrelsen Kommunstyr inkl ö.grip. Vht Skogsverksamhet Kommunstyrelseförvaltning Vatten, avlopp, renhålln., skog Fastigheter Barn- och skolnämnd Fritid- och turistnämnd Graningebyn Kultur- och utbildningsnämnd Kultur-, utbildnings och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd VA-nämd Socialnämnd Individ- och omsorgsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Vård- och äldrenämnd Summa förvaltningarna Pensionskostnader Förändring avsättn pens Ökning semesterlöneskuld Reavinst/reaförlust Nedskrivning anläggningstillgång Extraordinära poster Totalt verksamheten

18 Resultaträkning RESULTATRÄKNING (mkr) Not 1 Verksamhetens intäkter 2 316,2 317,1 Verksamhetens kostnader , ,3 Avskrivningar 4-40,7-39,5 Verksamhetens nettokostnader ,7-984,8 Skatteintäkter 5 729,6 706,1 Utjämning och generellt statsbidrag 6 307,8 307,7 Finansiella intäkter 7 3,1 2,1 Finansiella kostnader 8-10,1-10,4 Resultat före extraordinära poster 9 18,7 20,7 Extraordinära intäkter 3,3 0 Extraordinära kostnader -1,2 0 Årets resultat 20,8 20,7 18

19 Balansräkning BALANSRÄKNING (mkr) TILLGÅNGAR Not Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark ,0 578,9 Maskiner o. andra tekniska anläggningar 11 4,6 5,4 Inventarier, verktyg o. installationer 12 29,0 30,8 Konst 13 1,1 1,1 Pågående nyanläggningar o. förskott avseende materiella anläggningstillgångar 14 3,7 3,8 Finansiella anläggningstillgångar ,8 182,1 Summa anläggningstillgångar 797,2 802,1 Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsmark 16 2,9 2,9 Fordringar 17 87,2 117,8 Kassa och bank 18 40,2 14,1 Summa omsättningstillgångar 130,3 134,8 SUMMA TILLGÅNGAR 927,5 936,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (därav årets resultat 20,8) ,1 431,3 Avsättning för pensioner 20 12,7 14,6 Övriga avsättningar 21 31,7 28,9 Summa avsättningar 44,4 43,5 Långfristiga skulder ,2 243,4 Kortfristiga skulder ,8 218,6 Summa skulder 431,0 462,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 927,5 936,8 Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensåtaganden ,3 439,0 Pensionsförmåner intj före ,1 523,5 19

20 Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (mkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN NOT Årets resultat 20,8 20,7 Justering för av- och nedskrivningar 26 41,0 39,8 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 26 0,4-0,2 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 62,2 60,3 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 30,6-27,1 Ökning/minskning förråd och varulager 0 0,5 Ökning/minskning kortfristiga skulder -29,8-15,3 Medel från den löpande verksamheten 63,2 18,4 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar ,2-43,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 27 0,2 0,2 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 28-1,9-2,5 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 27 0,2 0,7 Medel från investeringsverksamheten -37,3-45,5 FINANISIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 29 27,5 47,2 Amortering av skuld 29-27,6-48,2 Minskning skatteutjämning 29-1,1-1,7 Minskning av långfristiga fordringar 29 1,5 0,1 Medel från finansieringsverksamheten 0,3-2,6 ÅRETS KASSAFLÖDE 26,2-29,7 Likvida medel vid årets början 14,1 43,7 Likvida medel vid årets slut 40,2 14,1 26,2-29,7 20

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport 2006. januari - augusti

Delårsrapport 2006. januari - augusti Delårsrapport 2006 januari - augusti VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 31 augusti 2006 Periodens resultat + 135 Mkr Prognostiserat helårsresultat + 99 Mkr Realisationsvinst vid försäljning av Centrumfastigheterna

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB 556621-6650 VA-verksamheten

Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB 556621-6650 VA-verksamheten Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB VA-verksamheten RESULTATRÄKNING VA Belopp i kr Not 2013-01-01-2012-01-01- 2013-12-31 2012-12-31 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter 12 094 363 11

Läs mer

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum 2009-11-27 sidan 2 av 3 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM 2 2009-11-27 sidan 3 av 3 Till Landstingsstyrelsen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen.

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen. Årsredovisning 2008 556447-6140 Verksamhet Bolaget är helägt dotterbolag till Unikaboxen AB org nr 556320-8452 med säte i Stockholm, och utgör moderbolag i en koncern bestående av dotterbolagen Mark och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763 RESULTATRÄKNING 1 JANUARI - 31 DECEMBER RÖRELSENS INTÄKTER Årsavgifter och hyror Not 1 6 844 970 6 570 505 Övriga rörelseintäkter 7 153 118 161 6 852 123 6 688 666 RÖRELSENS KOSTNADER Not 2 Fastighetsskötsel

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31 Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006 Hyresbostäders hemsida har vunnit priset Guldvivan för bästa webbplats 2005. (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger verkställande

Läs mer

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2005 AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL AKTIEBOLAG Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

NOTER (Mkr) Region Skåne Koncernen Region Skåne till resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 2004 2003 2003

NOTER (Mkr) Region Skåne Koncernen Region Skåne till resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 2004 2003 2003 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Bidrag för läkemedelsförmånen öppen vård 2 551 2 438 2 438 Patientavgifter hälso- och sjukvård 377 350 336 Patientavgifter tandvård 353 332 332 Försäljning av hälso- och sjukvård/tandvård

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Bilaga till Revisionsrapport Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Östersunds kommun 8 april 2009 Hans Stark Anneth Nyqvist Erik Palmgren Innehållsförteckning Tillgångar...3 1.1 Materiella anläggningstillgångar...3

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter 2015-03-05 1 (13) Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter Resultaträkning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning 2002. Sundsvalls Företagslokaler AB. Org.nr. 556023-6621

Årsredovisning 2002. Sundsvalls Företagslokaler AB. Org.nr. 556023-6621 Årsredovisning 2002 Sundsvalls Företagslokaler AB Org.nr. 556023-6621 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SUNDSVALLS FÖRETAGSLOKALER AB Org.nr. 556023-6621 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolagets uppgift är att iordningställa,

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av bokslut och. Syftet med

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Solrosen Fastighetsförvaltning HB avger härmed årsredovisning för 2013, bolagets tjugofemte verksamhetsår. Verksamhet Bolagets verksamhet består

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer