TEMA. Teknik och social förändring Department of Thematic Studies Technology and social change. Dick Magnusson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEMA. Teknik och social förändring Department of Thematic Studies Technology and social change. Dick Magnusson"

Transkript

1 TEMA Teknik och social förändring Department of Thematic Studies Technology and social change Ägarförändringar på den svenska fjärrvärmemarknaden en översikt över förvärv och avyttringar Dick Magnusson Arbetsnotat nr 353, februari 2015 ISRN LiU-TEMA-T-WP-353-SE TEMA-T arbetsnotat TEMA-T working paper ISSN

2

3 Ägarförändringar på den svenska fjärrvärmemarknaden en översikt över förvärv och avyttringar Dick Magnusson Linköping Tema Teknik och social förändring Linköpings Universitet

4 Förord Denna rapport är en kartläggning över ägarförändringarna på den svenska fjärrvärmemarknaden. Den har författats under en längre tid när tid funnits och presenterar en översiktsbild över ägarstrukturerna Tiden som gått mellan kartläggningen och publiceringen gör att ytterligare förändringar kan ha skett, men min förhoppning är ändå att rapporten ska kunna vara till intresse. Texten är skriven så att det ska gå att både inhämta information på nationell nivå och om man är intresserad ska man kunna läsa mer detaljerad information om försäljningarna. I den löpande texten har källhänvisningar bifogats, men i de samlade bilderna, som främst presenteras i kartor och tabeller, finns inte varje enskild källhänvisning med. I källförteckningen återfinns dock alla källor som använts. När informationen inhämtats har jag strävat efter att söka flera olika källor för att för varje enskild kommun vara säker på eventuella ägarförändringar, men när man gör denna typ av kartläggning måste man vara ödmjuk inför att misstag kan ha kommit in ändå, men jag har i arbetet strävat efter att vara så noggrann och heltäckande som möjligt. Jag vill rikta ett stort tack till forskargruppen TEVS (Teknik, Vardag, Samhälle) på Tema Teknik och social förändring vid Linköpings Universitet för givande och konstruktiva kommentarer på ett tidigt utkast på texten och stort tack till Mats Bladh för kommentarer på texten. Tack även till informanter på diverse energibolag och kommuner som ställt upp med information. 2

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR BAKGRUND AVREGLERINGEN ELMARKNADEN DATAMATERIAL PRESENTATION AV DE STÖRSTA FJÄRRVÄRMEBOLAGEN SKÄL TILL FÖRSÄLJNING AV BOLAGEN DISPOSITION FÖRSÄLJNINGSÅR FÖRE 31 DECEMBER OCH FRAMÅT ANTAL ÄGARFÖRÄNDRINGAR ÄGARBOLAG OCH ÄGARFORM ÄGARBOLAG ÄGARFORM KOMMUNALT ÄGANDE POLITISK MAJORITET VID FÖRSÄLJNING ANLEDNINGAR TILL FÖRSÄLJNING ANALYS OCH DISKUSSION ÅTERKOMMUNALISERING KOMMUNALT STARTADE BOLAG EN SANNING MED MODIFIKATION STRATEGIER SLUTSATSER FRAMTIDA STUDIER REFERENSER BILAGA

6 Sammanfattning Denna studie behandlar ägarförändringar på den svenska fjärrvärmemarknaden. Avregleringen av den svenska elmarknaden, och tillika kommersialiseringen av fjärrvärmemarknaden (denna period av omregleringar kallas sammantaget i rapporten för liberaliseringar) medförde en rad försäljningar av kommunala energibolag men även förvärv och avyttringar av energirörelser i privat regi. Tidigare har ingen fullständig genomgång gjorts över hur liberaliseringen påverkade fjärrvärmemarknaden och denna rapport ämnar bidra till den kunskapen. Syftet med rapporten är att beskriva och analysera hur ägandeförhållanden på den svenska fjärrvärmemarknaden förändrats sedan Frågeställningarna är följande: Vilka år har fjärrvärmerörelserna sålts? Hur har ägarformerna och ägarförhållandena för svenska fjärrvärmerörelser förändrats till en följd av liberaliseringen? Vilka politiska majoriteter har styrt i kommunerna vid försäljningen? Vilka mönster kring ägarförändringar går att urskönja? Studien har genomförts genom en systematisk genomgång av de 290 svenska kommunerna och sammanställning har då gjorts för vilka energibolag som bedriver fjärrvärmeverksamhet idag, hur ägandet ser ut, när eventuella ägarförändringar ägt rum samt vilka politiska majoriteter som rått vid försäljningen. Materialet har inhämtats via kommuners hemsidor, energibolags hemsidor och årsredovisningar, genom sökningar i mediedatabasen Retriever samt via kontakter med kommuner och energibolag. Insamlingen avslutades 31 maj 2014 och ägarförändringar därefter är således inte med i rapporten. Resultatet från studien visar att det kommunala ägandet fortsatt dominerar men att det var en stor mängd kommunala fjärrvärmerörelser som avyttrats, totalt 83 stycken. Särskilt många avyttringar gjordes perioden från 1995 och framåt och efter 2005 har enbart åtta kommunala bolag avyttrats. De politiska majoriteterna vid avyttringarna visar på att den politiska färgen varierat, då det i 45 kommuner var rött styre vid tidpunkten för försäljning, i 26 kommuner var det blått och i 12 blocköverskridande styre. Tidigare studier har visat att ideologi inte varit viktigaste skäl till försäljning utan snarare ofta ansträngd kommunal ekonomi. Sammanställningen visar även att det kommunala ägandet fortsatt dominerar, då det i 148 kommuner (52 % av de 283 kommuner som har fjärrvärme) är helägda kommunala bolag som bedriver fjärrvärmeverksamhet, i ytterligare 20 är det bolag som samägs av kommuner och i 58 kommuner (20 %) är det helägt privata. I ytterligare 29 kommuner är bolaget delägt kommunalt, tillsammans med antingen privata eller statliga ägare. Största ägaren är numera tyskägda privata bolaget E.ON som bedriver fjärrvärmeverksamhet i 22 kommuner, som antingen ensam ägare eller delägare. Det utländska ägandet har ökat det senaste åren men det svenska dominerar fortsatt, genom ägande i 201 kommuner. I 27 kommuner är det norskt ägande, i 20 helägt tyskt, i 19 delat svenskt och utländskt och i 16 kommuner är ägaren utländsk (ej inkluderat Tyskland och Norge). De senaste åren har visat på fortsatt rörlighet på marknaden, särskilt genom kommunala återköp av fjärrvärmerörelser. Detta har skett i 21 kommuner, antingen genom återköp av tidigare privatiserat bolag eller att bolag som de etablerat bolaget tillsammans med köpts ut. De tre stora ägarna, E.ON, Fortum och Vattenfall, har de senaste åren gjort strategiska storskaliga avyttringar av mindre fjärrvärmerörelser, varav flertalet av avyttringarna gjordes på ett bräde till ett och samma bolag. Det var på detta sätt som Solør, Neova och Värmevärden snabbt etablerade sig som ägare i många kommuner, men med begränsade sammanlagda värmeleveranser. 4

7 1 Inledning Under de senaste årtiondena har en våg av liberaliseringar genomsyrat västerländska ekonomier. Sverige har genomgått en liknande utveckling, där ett flertal marknader av- och omreglerats med syfte att skapa konkurrens på utvalda marknadssegment. Det gäller exempelvis kreditmarknaden (gradvis 1980-talet och framåt), järnvägen (start 1988), posten (1993), telefonin (1993) och kanske framförallt elmarknaden (1996). Samtidigt som elmarknaden avreglerades kommersialiserades fjärrvärmen i Sverige. Det är om just denna utveckling denna rapport ska handla; hur fjärrvärmemarknaden utvecklats under de senaste decennierna med avseende på ägarförhållanden. Liberaliseringar har i många fall förändrat ägandet radikalt, antingen genom tvingande omstruktureringar i form av segmenteringar av befintlig marknader och efterföljande uppdelningar av bolag, eller genom koncentration av ägarskap. Några svenska studier har analyserat vad som hände på elmarknaden efter avregleringen, där just koncentration av ägarskap var tydligt. Motsvarande studier har inte gjorts gällande fjärrvärmemarknaden, varför denna studie fyller ett tomrum. Rapporten visar både hur ägarskapet förändrats och när detta skett i alla svenska kommuner. Detta är av intresse att veta eftersom det rör sig om privatiseringar av kommunala bolag som vuxit fram i offentlig regi, med i huvudsak kostnadseffektivitet som drivkraft genom de självkostnads- och likställighetsprinciper som gällde i enlighet med kommunallagen. Fjärrvärmen inledande tillväxt skedde även i stor utsträckning i främst offentligt ägda bostäder, särskilt under miljonprogramsbyggandet, och kan anses vara en del i vad Graham och Marvin (2001) kallar the modern infrastructure ideal, där offentligt ägda system byggdes genom integrerad planering och med drift med låga kostnader för kunderna. Fjärrvärme var inkluderad i hyran och var närmast en publik vara. I och med liberaliseringen 1 förändrades villkoren för fjärrvärmen väsentligt, och skulle således drivas på affärsmässiga grunder och kommunala bolag skulle drivas som oberoende bolag. Detta skapar en helt annan situation för kunderna, där marknadsprissättning i vad som kan anses vara naturliga monopol 2 sätter dem i en beroendeställning där de i praktiken har liten möjlighet att byta uppvärmningsform. Ägarfrågan är viktig i detta fall och därför fyller denna studie en roll i att belysa förändringarna efter liberaliseringen. Den politiska majoriteten som rådde vid tiden är även den intressant att förstå eftersom avregleringar och privatiseringar ofta är förknippat med ideologi, men i denna rapport kommer detta analyseras om så verkar vara fallet. I denna rapport kartläggs hur ägarförhållanden på fjärrvärmemarknaden förändrats genom liberaliseringen av energimarknaden. En stor mängd bolag berörs såldes och denna rapport svarar på hur många kommunala bolag som har avyttrats och vilka bolag det rör sig om. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet är att kartlägga hur ägandeförhållanden på den svenska fjärrvärmemarknaden förändrats sedan Det är således i stor utsträckning en explorativ ansats, för att sammanställa när olika bolag sålts och i att identifiera mönster bland ägarförändringarna. 1 Begreppet liberalisering kommer användas för att beskriva tiden runt detta ekonomiska skifte; elmarknaden avreglerades medan fjärrvärme kommersialiserades och således beskriver begreppet liberalisering dessa processer. 2 Frågan om huruvida fjärrvärmesystemen utgör naturliga monopol är omdiskuterad, se Westin & Lagergren (2002) och Wissner (2014). 5

8 Frågeställningar: Vilka år har fjärrvärmerörelserna sålts? Hur har ägarformerna och ägarförhållandena för svenska fjärrvärmerörelser förändrats till en följd av liberaliseringen? Vilka politiska majoriteter har styrt i kommunerna vid försäljningen? Vilka mönster kring ägarförändringar går att urskönja? 1.2 Bakgrund avregleringen elmarknaden Avregleringen av elmarknaden skapade stora förändringar i energisverige. Ett stort antal kommunala elverk såldes till statliga, privata och större kommunala aktörer och en tydlig koncentration av marknaden skedde. I en stor del av dessa fall såldes även fjärrvärmen samtidigt och även fjärrvärmemarknaden har därför genomgått en betydande omstrukturering. Fjärrvärmen kan anses varit något som utvecklats i skymundan från elen från kundernas perspektiv, åtminstone fram till slutet av 1990-talet, trots en stadig utveckling sedan första systemet byggdes i Karlstad Under de följande årtiondena byggdes system i de flesta större städerna och numera utgör fjärrvärmen närmare 60 procent av den svenska värmemarknaden (Energimyndigheten, 2013). Elmarknadens framtid utreddes under lång tid och innehöll betydliga politiska stridigheter. De viktigaste händelserna i sammanfattas i figur 1. Figur 1. Tidslinje över viktiga händelser kring avregleringen av elmarknaden. Källor: Bladh, 2002; Högselius och Kaijser, Diskussionerna inleddes redan i mitten av 1980-talet, där representanter från tjänstemän i Finans- och näringsdepartementet och Statens Energiverk/Nutek var pådrivande inledningsvis. Inspirationen bland dessa aktörer, med främst ekonomibakgrund, var hämtad från Norge och Storbritannien och samtidigt förespråkades denna form av reformer av EU-kommissionen. Under de inledande diskussionerna var de politiska partierna inte särskilt engagerade i frågan eftersom omställningen av energisystemet låg högre upp på agendan. Frågan kring Vattenfalls organisationsform var viktig del i detta spel. Förslag lades fram redan 1985 av centerpartiet med förslag på uppdelning av bolaget men diskussioner fördes även om en bolagisering. Omvandlingstrycket berodde bland annat på den stagnerande elkonsumtionen, förväntad kärnkraftsavveckling, samt internationella strömningar mot liberalare ekonomiska system. Vattenfall själva, med stöd från övriga medlemma i kraftklubben, som bestod av de stora svenska kraftproducenterna, var emot förändrade spelregler eftersom de menade att effektivitetens skulle försämras. Mindre producenter, främst kommunala elverken, som inte var 6

9 medlemmar i kraftklubben var relativt passive under tiden eftersom de hade svårt att bedöma innebörden och konsekvenserna av eventuella förändringar. Under början av 1990-talet började de ägarförändringar på elmarknaden som skulle prägla de närmsta åren ske och samtidigt hade utredningarna kring elmarknaden och kraftnätet inletts. Maktskiftet i och med de borgleriga partiernas valseger 1991 skedde mitt under utredningarna, vilket fick stor betydelse för processen. Näringsminister Per Westerberg var förespråkare av en liberalisering och presenterade redan efter en månad i sin position en proposition för bolagisering av Vattenfall och skapande av en ny kraftnätsorganisation. Politiska diskussioner kring formerna tog vid, men i slutet av året röstades förslaget om bolagisering av Vattenfall igenom, som även innebar en uppdelning av bolaget, förenklat, i produktion och distribution. Efter förhandlingar med kraftklubben och andra inblandade aktörer för att skapa Svenska Kraftnät, med ansvar för distribution av elektricitet på stamnätet vid årsskiftet 1991/1992 (Högselius & Kaijser, 2007). Högselius och Kaijser (2007) menar att 1991/1992 förändrades diskussionerna betydligt. Efter bolagiseringen kunde fokus läggas på nästa steg i avregleringen, som skulle handla främst om spelreglerna för elmarknadens aktörer. Utomlands fortsatte avregleringarna och i Sverige tillsattes flera utredningar som kom att få stor betydelse. Tjänstemän på de olika myndigheterna fick stor makt och kallas av Högselius och Kaijser (2007) för avregleringens arkitekter, då uppdraget i utredningarna var, något förenklat, att föreslå förändringar i ellagen för att kunna öppna elnäten för andra aktörer presenterades ett delbetänkande i ellagstiftningsutredningen som innehöll förslag på ny ellag. En viktig del var hur uppdelning mellan produktion och distribution skulle ske, genom att fortsatt ha monopol på elnät där konkurrenter inte skulle få rätt att bygga konkurrerande nät i samma område. Riskerna för att nätägarna skulle utnyttja sitt monopol och ta ut oskäliga avgifter skulle minskas genom en statlig reglering utförd av statlig myndighet skulle införas. Priset på elen i näten skulle dock agera under fri prissättning för att skapa fri konkurrens. Parallellt genomfördes en utredning om förutsättningarna för en svensk elbörs, vilken var orsaken till stora spänningar mellan aktörerna inom kraftsektorn, vilket också påverkades av de uppköp som började ske. Samtidigt ändrade Socialdemokraterna inställning i frågan under våren 1993, och var nu emot avregleringen vilket förändrade det politiska läget. Anledningarna var bland annat, enligt Högselius och Kaijser (2007) att det fanns en misstro mot Per Westerberg, att Vattenfall skulle kunna komma att privatiseras samt en oenighet inom partiet gällande avregleringar. Slutligen var de olika utredningarna färdiga i slutet av 1993 och i februari 1994 presenterade Westerberg propositionen handel med el i konkurrens och elreformen klubbades igenom i riksdagen för att genomföras 1 januari Under hela perioden var kraftklubben emot en avreglering medan elverken stödde reformen eftersom de då skulle kunna slippa beroende gentemot sina regionala kraftbolag och skulle så kunna köpa sin el från den producent som erbjöd lägst pris (Högselius och Kaijser, 2007). Den tredje akten, enligt Högselius och Kaijsers (2007) indelning, var runt regeringsskiftet 1994, där socialdemokraterna åter kom till makten. Den nye energiministern Jörgen Andersson var den som drev frågan i regeringen och denne förslog ganska omedelbart att ikraftträdandet av elmarknadsreformen skulle skjutas upp för att kunna ytterligare analysera effekterna. Energikommissionen genomförde utredningen och presenterade relativt snabbt sitt delbetänkande, i början av 1995, och där föreslogs att det fanns avgörande skäl till att elmarknadsreformen skulle träda i kraft, och så fort som möjligt. Inom socialdemokraterna rådde oenighet i frågan men slutligen kunde enighet skapas kring att genomföra reformen 1 januari 1996, baserat på en proposition med stora likheter med den borgerliga som presenterades

10 1.2.1 Nya ellagstiftningen De viktigaste förändringarna i elreformen var att de tidigare lokala och regionala monopolen upphörde, där mindre elanvändare tidigare varit tvingade att köpa el från sitt lokala bolag medan de lokala bolagen var tvingade att köpa el från de regionala kraftbolagen. Nu kunde alla elkonsumenter välja elleverantör fritt. Nätverksamheten var fortsatt monopol, men nätägarna var tvungna att ställa nätet till förfogande för alla elleverantörer till skäliga kostnader. Prissättningen på nättjänsterna skulle övervakas av nybildade Nätmyndigheten. Ägande av regionala och lokala nät överfördes även i särskilda nätföretag och elhandel fördes över i annat bolag. Samtidigt utvidgades elmarknaden genom att handel med Norge möjliggjordes. Nord Pool hade bildats 1993 i Norge och 1996 blev börsen norsk-svensk och möjliggjorde handel mellan de två länderna (Bladh, 2002; Högselius & Kaijser, 2007). Reformen var dock inte helt färdig 1996, utan utrymme för justeringar fanns inskrivet i lagen infördes då den nya ellagen, med ytterligare justering, baserade även på Ellagstiftningsutredningens fortsatta arbete. Sista steget i avregleringen var att kraven på timvis elmätning avskaffades i november 1999, vilket gjorde det möjlig även för små kunder att byta elleverantör (Högselius & Kaijser, 2007) Fjärrvärmens förändrade villkor Fjärrvärmens framtid på den konkurrensutsatta energimarknaden var dock förvånansvärt bortglömd i de utredningar som genomfördes. I de utredningar som ledde fram till avregleringen nämns sällan fjärrvärme och verkar inte varit särskilt omtalat i den politiska debatten (Högselius och Kaijser, 2007). Detta är något anmärkningsvärt med tanke på den viktiga roll uppvärmningsformen hade i de svenska kommunerna, men möjligtvis påverkades man av att det komplexa elsystemet tog större uppmärksamhet att fjärrvärmen inte gavs samma utrymme och systemets relativa osynlighet kan vara ytterligare anledning till att det inte gick att förutspå konsekvenserna; det ansågs i viss mån vara mer av en kollektiv vara än el och därför var det inget man lade tid på. Även om fjärrvärmen inte var framträdande i debatterna skedde betydande förändringar. Det beslutades dock att fjärrvärmen inte skulle avregleras utan snarare kommersialiseras. Tidigare omfattades kommunala fjärrvärmeföretag av kommunallagens självkostnads- och likställighetsprinciper. Kommunala verksamheter skulle således inte bedrivas med vinstsyfte och fjärrvärmekostnader sattes därför efter självkostnadsprinciper. Samtidigt löd de under lokaliseringsprincipen som innebar att kommunala organisationer inte fick bedriva verksamhet utanför de egna kommungränserna, något som också avskaffades i och med liberaliseringen. Anledningen till förändringarna för fjärrvärmen var att det fanns risker för korssubventioner i de bolag som bedrev både fjärrvärme- och elverksamhet (SOU, 2011). Under slutet av 1990-talet avyttrades en rad kommunala fjärrvärmerörelser, vilket efterföljdes av väsentliga prisökningar i några av dessa. De exempel som oftast lyfts fram är Uppsala, där Vattenfall köpte kommunalägda Uppsala Energi år 2000 vilket efterföljdes av prisökningar på sammanlagt över 25 procent inom kort tid, samt Stockholms stad där finska Fortum köpte kommunalägda Stockholm Energi i omgångar 1998 och Fortums uppköp följdes även det av prisökningar och dessa två affärer möttes av stora protester, ofta med argumentet att de utnyttjade sitt naturliga monopol (D Magnusson, 2012; Palm & Magnusson, 2009). Situationen har givit upphov till något ganska unikt i svensk historia, nämligen två statliga utredningar kring samma ämne inom en period om fem år; nämligen kring konkurrensutsättning av fjärrvärmen. Den första presenterades 2005 och slutsatsen var att priserna troligtvis inte skulle påverkas av en konkurrensutsättning medan den andra utredningen, som presenterades 2011, föreslog en konkurrensutsättning (SOU, 2005, 2011). Detta har kritiserats och fortfarande är inget beslut fattat om den exakta utformningen. 8

11 Några studier analyserat utvecklingen på elmarknaden (Bladh, 2002; Högselius & Kaijser, 2007) men än har ingen tidigare gjort en fullständig analys av fjärrvärmemarknaden. 1.3 Datamaterial I studien har alla Sveriges 290 kommuner analyserats genom en systematisk genomgång. Främst har fokus legat på att få klarhet i ett antal faktorer: ägarförhållande i slutet av maj 2014, tidpunkt för eventuell ägarförändring/ar samt eventuella återköp. Detta har gjorts genom en genomgång av fjärrvärmebolags hemsidor, pressreleaser, årsredovisningar, kommunala hemsidor och protokoll i kommunfullmäktige samt pressklipp via mediearkivet Retriver. I några fall har mail skickats till kommuner eller energibolag med frågor kring ägarskapet. Fjärrvärmebolagens hemsidor redovisar i de allra flesta fallen ägarskap och i somliga fall redogörs även bolagets historia. Kommunala hemsidor redovisar ofta även de ägarförhållandena och särskilt i de fall där fjärrvärmen drivs som förvaltning redovisas detta här. På så sätt har en första kartering av aktuellt ägandeskap kunnat göras. Gällande detaljer och tidpunkt kring privatiseringar av energibolag har detta varit svårare att finna på de kommunala hemsidorna eller på energibolagens hemsidor, även om det förekommer. Därmed har ytterligare källor från konsulteras. Större bolag har ofta publicerat pressreleaser vid förvärv och avyttringar av bolag och dessa redovisas även i bolags årsredovisningar. I årsredovisningar återfinns i regel utförligare förvaltningsberättelser med viktiga händelser redovisade och där punkten Förvärv, avyttringar och strukturella förändringar redogör för just väsentliga förändringar. I de fall där det inte varit möjligt att hitta information om ägarförändringar via hemsidor, pressreleaser eller årsredovisningar har onlinebaserade mediaarkivet Retriver, där de flesta svenska dagstidningar finns representerade, i första hand använts. Där har sökningar gjorts med hjälp av sökord som, exempelvis: Lerum energi + försäljning. Ofta har detta lett fram till tidningsklipp med information om ägarförändringen. Detta har inte alltid lett fram till önskat resultat, särskilt om förändringarna ligger långt tillbaka i tiden, eller om det är så att bolaget startats gemensamt mellan två bolag. Då har andra källor fått konsulteras. Exempelvis har det i en del fall har det varit möjligt att söka i kommunala protokoll för att finna tidpunkt för försäljning. Sökningarna i dessa protokoll har endast gjorts via kommunala hemsidor och där råder stor skillnad i hur mycket som har digitaliserats. I de fall där detta inte givit resultat har sökningar i sökmotorer på internet gjorts för att finna eventuell information eller i sista hand har mail skickats till energibolag eller kommun. För att göra rapporten, förhoppningsvis, mer läsvänlig görs endast direkta källhänvisningar i texten angående ägarförhållanden och eventuella försäljningar i de detaljerade beskrivningarna. På nationell nivå presenteras inte alla referenser som används utan de återfinns i källförteckningen i slutet av rapporten. Sist i rapporten, i bilaga 1, presenteras kort information om varje kommun och de förhållanden som råder och rådit gällande fjärrvärme. Att göra denna typ av kartläggningar via dött material, sekundära källor osv har sina fördelar eftersom det sannolikt ger mindre bortfall som exempelvis intervjuer eller enkäter kan ge. Det kan inte uteslutas att någon ägarförändring kan ha missats på vägen, men genom att söka på olika källor har det i de allra flesta källor varit möjligt att göra en relativt heltäckande kartläggning. I enskilda fall har mail skickats för förtydligande och i de flesta fall har tillförlitliga och uttömmande svar mottagits. Samtidigt är det viktigt att vara ödmjuk med arbete med ett så stort material. Fel kan komma in och de definitioner jag gjort kan säkerligen diskuteras. I några fall har motstridiga uppgifter uppkommit och då har frågor mailats till relevanta personer för klargöranden. 9

12 Vidare har geografiska informationssystem (GIS) använts för att visualisera resultaten i kartform. Det har gjorts med hjälp av programmet ArgGIS 10 och då har Excel-blad kunnat kombineras med kartor med kommunerna för att slutligen kunna färglägga efter önskad faktor, exempelvis försäljningar. ArcGIS är ett datorprogram där geografiska data kan matas in, lagras, analyseras och presenteras, detta i form av punkter på en koordinatsatt yta. Den geografiska datan lagras i lager i programmet i antingen vektorform (punkter, linjer eller polygoner) eller raster (heltäckande rutnät). I studien användes vektordata i form av de svenska kommunerna samt sjöarna för orientering på kartan. Genom att länka Excel-bladen till lagret med de svenska kommunerna kan olika fenomen analyseras och visualiseras i programmet och slutligen har kartor framställts. Analysen gjorde genom färgläggning av kommunerna utifrån undersökt fenomen och sökande efter rumsliga mönster. En genomgång av de politiska majoriteterna vid försäljningarna har även genomförts. Det har gjorts genom att utgå från de försäljningsår som hittats och därefter jämfört med en lista som sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) över politiska majoriteterna under mandatperioderna från 1994 och framåt. Denna lista har sammanställts av SKL och har skickats ut till kommunerna för kontroll. I de fall där försäljningen gjorts för 1994 (13 stycken) har berörda kommuner kontaktats för att få svar på frågan. I några enstaka fall har inte exakta datumet för försäljningen gått att fastställa vilket skapat osäkerhet när försäljning skett under valår, men då det oftast gått att fastslå majoritet före och efter val och om det varit majoritetsskifte har valet fallit på att välja den majoritet som regerade fram till valet eftersom skifte sker sent på året och förarbetet skett under det styret Avgränsningar och definitioner Studien är omfattande och därför har vissa avgränsningar gjorts. Jag har valt att inte analysera försäljningen av elrörelserna, utan enbart fjärrvärmerörelserna eftersom det skulle bli en för omfattande studie och syftet är att fokusera på fjärrvärmen eftersom det saknas forskning kring det och studierna av Högselius och Kaijser (2007) samt Bladh (2002) fyller den funktionen på ett tillfredsställande sätt. Priserna på fjärrvärmen har inte analyserats i denna studie eftersom prisuppgifterna varierar något beroende på källmaterial och prissättningen har analyserats i ett antal studier redan (Andersson & Werner, 2005; Andersson & Werner, 2001; Åberg, Fälting, & Forssell, 2014) och resultaten har visat att kommunala bolag haft något lägre avkastning än privata, men att priser varierat med storlek och ålder på systemet samt beroende på produktion. Jag har även i första hand valt att titta på fjärrvärmesystemet som finns i centralorten i kommunen. I ett tiotal kommuner kan det finnas en annan leverantör i mindre orter, men jag har valt att titta på det huvudsakliga energibolaget eftersom dessa främst är de som representerar ägarförändringarna och det är dessa som varit mest utvecklade och därför har flest antal personer berörts här. Detta är även i regel små system med låg värmeproduktion. Att dessa även inte studerats innebär inte mycket för studien som helhet eftersom redovisningarna gjorts per kommun snarare än per system. Några av bolagen hade tillskrivits fler system, men dessa har ofta liten betydelse för bolagets ekonomi på koncernnivå pga den generellt ringa storleken på systemen utanför centralorterna. Exempelvis äger Dalkia ett mindre system på Lidingö (Sticklinge), i Täby äger samma bolag ett system i Näsby Park medan Fortum äger mindre system i centrala delarna (värmeverk Galten) och i Örebro kommun äger Solør system i Garphyttan. Det kan konstateras att dessa system har etablerats av privata aktörer efter Eftersom det inte är kommunala bolag är det ingen direkt effekt av slopande av kommunala lokaliseringsprincipen, men det säger möjligtvis något om att det är en annan möjlighet för privata aktörer att etablera sig. Värmemarknaden blev helt enkelt mer öppen. Jag har valt att i min kartläggning definiera fjärrvärmerörelser, ibland kallat fjärrvärmebolag, som det bolag som producerar och distribuerar fjärrvärme och systemen är de fysiska 10

13 produktionsanläggningarna inkluderat distributionssystemet (i enstaka fall kallat nät). I enstaka fall har systemen olika ägare av anläggningar och distributionssystem och i dessa fall har jag konsekvent tagit hänsyn till det i kartläggningen. Ägarformerna skiftar och de privata företagen är de som vars ägare är helt privat ägda, utan statlig eller kommunalt ägande. Kommunala ägare är kommunala bolag, vilket är den klart vanligaste formen, men i tio fall drivs de som kommunal förvaltning. Vattenfall är det enda statliga bolaget medan samägande mellan statliga och kommunala aktörer förekommer och på samma sätt förekommer samägande mellan kommunala och privata aktörer och även mellan olika kommunala aktörer. I definitionerna har jag då valt att kalla dem samägda oavsett storlek och majoriteter, detta för att visa att det finns ägarintressen även om de kan vara små i vissa fall. 1.4 Presentation av de största fjärrvärmebolagen I tabell 1 presenteras kort de största bolagen med fjärrvärmebolagen för att de ska finnas med. Tabell 1. Källor: E.ON (2015a), Fortum (2013), Göteborg Energi (2015a), Kraftringen (2015a), Mälarenergi (2015a), Neova (2015a), Norrenergi (2015), Solør Bioenergi (2015), Skellefteå Kraft (2015a), Statkraft (2015a), Söderenergi (2015a), Tekniska Verken (2015a), Värmevärden (2015a), Västerbergslagens Energi (2015a). Bolag Ägarform Ägare Nationalitet E.ON Värme AB Privat E.ON-koncernen Tyskland Solør Bioenergi Privat Solør Bioenergi-gruppen Norge Rindi Energi 3 Privat Solør Bioenergi-gruppen Norge Värmevärden Privat Sefyr Värme AB, ägs 66,7 % av Macquarie European Infrastructure Fund och till 33,3% av Capstone Infrastructure Corporation. Båda dessa ingår i investmentbolag Vattenfall Statlig Svenska staten Sverige Neova Samägt kommunalt och statligt Vapo-gruppen, som ägs 51 % av finska staten och 49 % av konsortium av finska kommuner Macquire är registrerat i Australien Capstone är registrerat i Kanada Finland Skellefteå Kraft Kommunalt Skellefteå kommun Sverige AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad Söderenergi Samägt kommunal och statligt Samägt kommunalt Fortum Power and Heat 90,1 % (som ägs av Fortum Oyj som är börsnoterat men ägs till ca 51 % av finska staten) och 9,9 % av Stockholms stad Ägs av Telge AB (42 %) och Södertörns Energi (58 %). Telge ägs av Södertälje kommun. Södertörns Energi ägs lika delar av Huddinge och Botkyrka kommuner. Levererar via Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme AB Sverige och Finland Sverige 3 Förvärvades under av Solør Bioenergi-gruppen 11

14 Tekniska Linköping Verken Kommunalt Linköpings kommun Sverige Mälarenergi Kommunalt Västerås kommun Sverige Kraftringen Samägt kommunalt Lunds kommun (82,4 %), Eslövs kommun (12 %), Hörby kommun (3,5 %) och Lomma kommun (2,1 %) Sverige Göteborg Energi Kommunalt Göteborgs kommun Sverige Norrenergi Västerbergslagens Energi Samägt kommunalt Samägt kommunalt och statligt Sundbyberg kommun (1/3) och Solna kommun (2/3) Vattenfall (50,8 %), Ludvika kommun (28,6 %), Fagersta kommun (20,8 %) Sverige Sverige Statkraft Värme Statligt Norska staten Norge 1.5 Skäl till försäljning av bolagen En viktig faktor i denna studie är just avyttringen av kommunala fjärrvärmerörelserna och anledningarna till det. Högselius och Kaijser (2007) menar exempelvis att elavregleringen innebar hot för de mindre kommunala elföretagen eftersom de tidigare haft en garanterad kundbas som var geografiskt baserat, men nu skulle snarare de konkurrera om kunderna vilket uppfattades som en stor utmaning för mindre aktörer. De med egen elproduktion riskerade även att inte få avsättning för sin produktion. Att dessutom agera som en liten aktör på en allt mer komplex marknad där prisutvecklingen inte heller var säker sågs som ett hot. Det rådde alltså en stor osäkerhet inför avregleringen där många kommunala elbolag såldes och samtidigt såldes då fjärrvärmen. En av anledningar för de stora elbolagen att köpa elrörelser, där det alltså inte var ovanligt att både el och fjärrvärme köptes samtidigt, var att hitta slutkunder, det var enklare att köpa upp distributionsnät än att konkurrera med lokala aktörer. Det upplevdes som att det var ett stort kulturellt avstånd mellan stora kraftbolagen och kunderna, något som inte var fallet för de kommunala elverken. Ytterligare skäl var att flytta systemgränserna, vilket var skälet till att Vattenfall expanderade utomlands. Även de stora kraftbolagen kunde genom stora och små uppköp agera på en större marknad, från att i vissa fall vara lokala till att bli regionala medan andra kunde bli nationella. De stora uppköpen i början och mitten av 1990-talet var också en strategi för att mobilisera inför en konkurrensutsatt först nationell marknad och senare europeisk elmarknad. Industrin valde att kliva ur energimarknaden, där bolag som Uddeholm och Stora varit viktiga kraftproducenter genom ägande av exempelvis vattenkraft, men genom att satsa på sina kärnområden och således avyttra det som inte ansågs vara det avyttrades. För kommunerna var anledningarna att sälja i många fall svaga kommunala finanser men även just osäkerhet kring hur de ska kunna konkurrera på en komplex marknad i allt från förhandling av elavtal och marknadsföring (Bladh, 2002; Högselius & Kaijser, 2007; Ottosson, 2011). 1.6 Disposition Rapporten är fortsättningsvis indelad i fem kapitel. Kapitel 2 sammanställer årtalen för försäljningarna av fjärrvärmerörelserna, kapitel 3 berör ägarformerna och dess förändringar, kapitel 4 handlar om politisk majoritet vid försäljning, kapitel 5 innehåller analyser av resultaten och kapitel 6 innehåller slutsatser. Upplägget i delkapitlen bygger på först en redogörelse på aggregerad nivå, med de större trender som gått att se på nationell nivå för att sedan redogöra mer specifika fall. Det går med andra ord läsa rapporten på olika sätt; för att få den övergripande bilden i de olika kapitlen går 12

15 det att endast läsa det första delkapitlet och för att få en mer detaljerad bild med kommunala exempel läses de följande delkapitlen. Figur 2 visar en översiktsbild över Sverige med några svenska orter, för att kunna jämföra med i kartorna som presenteras senare, samt storleken på värmeleveranserna i de svenska kommunerna för att sätta det i relation till dess fysiska yta. De senare kartorna kan anses missvisande eftersom kommunens yta och storleken på system inte överensstämmer, exempelvis kan nämnas Gällivare som återfinns söder om Kiruna, med värmeleveranser på mellan GWh, vilket tyder på ett relativt litet system, medan Stockholms stad har relativt sett liten yta men en värmeleverans på över 2000 MWh. 13

16 Figur 2. Översiktskarta Sverige med värmeleveranser i svenska kommuner (GWh) samt inzoomning Stockholmsregionen (övre mindre figuren) samt Skåne (nedre mindre figuren). cop Lantmäteriet, Dnr: i2012/

17 2 Försäljningsår Försäljningen av svenska fjärrvärmerörelser tog ordentlig fart under 1990-talet. Antal sålda energibolag under tidsperioder om fem kan ses i figur 3. Detta är de fjärrvärmerörelser som varit i kommunalt ägande, som därmed etablerats av kommunerna, som sedan sålts till främst privata bolag, men även till statliga eller större regionala. Några av bolagen har sålts i omgångar men det skulle bli ett missvisande resultat att visa varje förändring, det som är intressant här är när bolaget såldes första gången och i de allra flesta fallen har minst en majoritet av bolagets andelar sålts direkt. Det har i vissa kommuner inte varit tydligt när själva försäljningen genomförts, särskilt de som var runt årsskiftet, men felmarginalen är därmed som högst ett år på ett antal fall. I denna statistik räknas endast första försäljning av kommunala bolag, inte övriga ägarförändringar. Sammanlagt är det 83 kommuner som sålt hela eller delar av sin fjärrvärmerörelse vid ett eller fler tillfällen. I några av dessa, fyra stycken, har rörelsen etablerats tillsammans med annan aktör men då har kommunen i senare skede alltså sålt sin andel. I de flesta fall har den första försäljningen varit av hela rörelsen, men i ett antal fall har de alltså sålt delar av bolaget Figur 3. Antal sålda kommunala fjärrvärmerörelse, intervaller om fem år Det är tydligt att få bolag såldes före 1990-talet. Högselius och Kaijser (2007) menar att bolagiseringen av Vattenfall (som genomfördes 1992) blev startskottet på Den stora köpfesten och figur 1 visar hur antalet avyttrade bolag ökade markant mellan 1990 och 1995 och där perioden var då störst förändringar skedde; hela 37 kommunala fjärrvärmerörelser såldes. Efterföljande femårsperiod var även den händelserik med 19 försäljningar, men det var här då marknaden hade konsoliderats och under de efterföljande åren har endast ett fåtal bolag sålts. Figur 4 visar ett urval av de viktigaste avyttringar av kommunala bolag samt ägarförändringar som gjordes under tidsperioden. De allra största är utvalda men som synes ovan är det långt fler som avyttrats men figuren ger en bild över de rörelser som skedde. Exempelvis ses Sydkrafts expansiva strategi tidigt samt hur Vattenfall gör stora förvärv under mitten av 1990-talet. 15

18 -1994 Sydkraft förvärvar Malmö Energi (1991) Sydkraft förvärvar Båkab Energi (1993) Örebro Energi förvärvar rörelser i Kumla och Hallsberg (1992 och 1994) Vattenfall förvärvar Drefviken Energi (1995) Vattenfall förvärvar Nyköping Energi (1996) Sydkraft förvärvar Örebro Energi (1997) Birka Energi bildas (1998) Vattenfall förvärvar Uppsala Energi (2000) Birka Energi förvärvar tre energi-rörelser i Sthlmsregionen ( ) E.ON förvärvar majoritet i Sydkraft (2001) Sydkraft förvärvar Norrköping Energi (2001) Fortum förvärvar samtliga aktier i Birka Energi (2002) Sydkraft förvärvar Graninge Energi (2004) Vattenfall avyttrar mindre system till Neova (2007) Fortum avyttrar system utanför Stockholms-regionen (2011) E.ON avyttrar system till Solør (2014) Solør förvärvar Rindi Energi (2014) Figur 4. Tidslinje över viktigaste ägarförändringarna. 2.1 Före 31 december 1995 Endast ett fåtal system såldes före 1990, detta var främst i några mellanstora kommuner såsom Oskarshamn (1981) och Motala (1989). 15 system såldes mellan 1991 och slutet av Flertalet av dessa fjärrvärmerörelser har följt med när större elbolag har sålts. Exempelvis kan Sveriges Energinät (tidigare Roslagsenergi) nämnas, med vid tidpunkten mindre fjärrvärmenät i Österåker, där Graningeverken gick in som ägare. Graningeverken köpte även Mälarkraft under 1993 där fjärrvärmen i Håbo och Upplands-Bro ingick (Högselius & Kaijser, 2007; Magnusson, 2013; Lagen.nu, 2015a). Malmö sålde under perioden Malmö Energi till Sydkraft (1991), och Örebro Energi expanderade under perioden genom uppköp av energirörelser i Kumla och Hallsberg (Bladh, 2002; Lagen, 2015b; Örebro Stadsarkiv, 2011). Vattenfall köpte Drefviken Energi, bolaget som tidigare var samägt mellan kommunerna Tyresö och Haninge men där Haninges ekonomiska problem på 1990-talet tvingade dem att sälja bolaget (Haninge kommun, 2011). 16

19 Den riktigt stora förändringen på energimarknaden skedde mellan 1996 och 2000, då 37 kommunala fjärrvärmerörelser såldes helt eller delvis. Det var framförallt de stora aktörerna som rörde på sig, ofta genom köp av hela energirörelser där fjärrvärmen ingick, men under perioden började vissa system köpas enbart för fjärrvärmens skull. Den som gjorde flest förvärv under perioden var Vattenfall som köpte inte mindre än nio fjärrvärmerörelser där det största var det kontroversiella köpet av Uppsala Energi 2000 (se Palm och Magnusson, 2009). Även Nyköping förvärvas och även ett mindre antal system, såsom Kinda och Storfors (Bladh, 2002; Konkurrensverket, 1996). Graninge var aktiva genom uppköp av fem bolag, där bland annat system i Järfälla, Sollefteå och 50 procent i Kalmar förvärvades (Graninge, 1998; 2001) Fortum, som gick under namnet IVO till slutet av 1998 samt mellan 1999 och 2002 hette Birka Energi, gjorde några stora förvärv under perioden. Främst började expansionen i Stockholmsregionen genom uppköp av först och främst Stockholms Energi samt fjärrvärmerörelser i Lidingö (1999), Upplands-Väsby och Sigtuna (2000). Köpet av Stockholm Energi var politiskt laddat och de köpte först 50 procent av bolaget 1998, dock med fjärrvärmen fortsatt i kommunal kontroll, men beslut togs under 2001 att Fortum skulle köpa resterande 50 procent Fjärrvärmen ingick denna gång i affären men med, som ovan nämnts, 9 procentigt ägande och 50 procentigt ekonomiskt inflytande för Stockholms stad (Birka Energi, 2000; 2001; Högselius & Kaijser, 2007). Sydkraft gjorde även under perioden tre uppköp eller etableringar, där den största affären var köpet av Örebro Energi 1997, där då även Hallsberg och Kumlas fjärrvärmesystem ingick som sålts till Örebro under början av 1990-talet (Sydkraft, 1997). De etablerade även anläggning för leverans till Ägarförändringar E.ON 1906: Sydkraft (då: Sydsvenska Kraftaktiebolaget) bildas Ägs då av Malmö, Landskrona, Helsingborg, Lund och Halmstad 1951: Malmö Energi bildas 1966: Sydkraft börsintroduceras 1991: Sydkraft köper samtliga aktier i Malmö Energi 2001: E.ON köper aktiemajoritet i Sydkraft (55 %) och Statkraft äger 45 % 2004: Sydkraft köper Graninge Energi 2005: Sydkraft byter namn till E.ON 2008: E.ON förvärvar Statkrafts aktieinnehav (45 %) genom bytesaffär och blir ensam ägare 2014: E.ON avyttrar 26 anläggningar till Solør Bioenergi kommunalt system i Staffanstorp och de köpte fjärrvärmesystemet i Broby i Östra Göinge kommun under perioden (E.ON, 2010a). Gullspång gjorde två uppköp under perioden, Hudiksvall och 49 procent i Katrineholm, men de blev själva uppköpta av IVO i slutet av 1997 efter en invecklad affär med AGA, Vattenfall och Graninge. Där ingick Gullspångs fjärrvärmerörelser. (Dagens Nyheter, 1997; Högselius & Kaijser, 2007; Konkurrensverket, 1996). Ett antal kommunala bolag gjorde även uppköp under perioden. Göteborg Energi förvärvade fjärrvärmerörelserna i Ale, Falköping och delar av rörelsen i Lerum, och Lund anskaffade Lomma samt Skellefteå Kraft köpte Robertsfors (Göteborg Energi, 2015b; TT, 1998a; Skellefteå Kraft, 2015b). 17

20 Ägarförändringar Fortum 1884: Gasverket kommunaliseras (byter sedan namn vid flertalet tillfällen) 1990: Stockholms Elverk ombildas till aktiebolag (Stockholm Energi AB) och sammanförde produktions- och distributionsverksamheterna i samma bolag 1992: Gullspångs Kraft förvärvar Uddeholm Kraft och eldist. i Stora Kraft 1995: Finska IVO (blivande Fortum) förvärvar AGAs andel i Gullspång Kraft 1996: IVO skriver samarbetsavtal med Stockhom Energi, bildar gemenamt bolag för service och underhåll, Birka Twknik 1998: IVO och Neste i Finland går samman och bildar Fortum Power och Heat Birka Energi AB bildas, ägs 50 % av Stockholms Stadshus AB och 50 % av Fortum. Fjärrvärmen blev fortsatt kvar i kommunal kontroll då det var politiskt krav 2002: Fortum köper resterande andelar av energibolaget. Fjärrvärmen blir eget bolag, ägs 9,9 % av Stockholms stad och resten av Fortum men Stockholm stad behåller 50 procent av ekonomiska inflytande enligt särskilt ägaravtal 2011: Avyttring av fjärrvärmerörelser utanför Stockholmsregionen avslutas, sammanlagt 14 kommuner Det skedde fortsatt en del uppköp under perioden som följde, men det började lugna ner sig runt Sydkraft var aktiv under denna period och förvärvade åtta system. Den största affären var Norrköpings Energi där affären blev klar under 2001 och samtidigt startade bolagets expansion längre norrut genom förvärv av Nora, Skinnskatteberg, Mora och Orsa i Mellansverige samt Vännäs värmerörelse (Sydkraft, 2001; 2002). Sydkraft genomgick själva stora förändringar under denna tid. E.ON köpte majoritet i bolaget 2001, de ägde då 55 procent medan norska Statkraft ägde 45 procent. E.ON hade då succesivt ökat ägandet under några år, men Statkraft förblev delägare ända fram till slutfördes köpet av Graninge inklusive ett antal fjärrvärmesystem (Sydkraft, 2004; E.ON, 2015b). Övriga försäljningar av kommunala bolag var Rindis köp av Vårgårda, Höör och Filipstad, Sydkraft-delägda Kalmar holdings förvärv av 50 procent i Vetlanda energi och Nybro Energis anläggning, samt bland annat Birkas köp av Hofors fjärrvärme (Birka Energi, 2001; Dagens Industri, 2008; Kalmar Energi, 2012; Nils Holgersson-gruppen, 2007; 2008; Rindi, 2015a). Birka var vid det här laget en stor aktör genom hel- eller delägande i följande Svenska värmebolag: Arvika Fjärrvärme AB, Birka Värme Avesta AB, Birka Värme Lidingö AB, Brista Kraft AB, Bromölla Fjärrvärme AB, AB Hudik Kraft, Hällefors Värme AB, Sigtuna-Väsby Fastighets AB, Säffle Fjärrvärme AB, VärmlandsVärme AB samt Laxå Värme AB (Birka Energi, 2002). Några kommunala uppköp skedde även under perioden. Skellefteå Kraft köpte Storumans värmerörelse, Lunds Energi köpte Klippans del i KREAB samt Öresundskraft köpte först 49 procent av Ängelholms Energi AB, för att under 2008 köpa resterande del (Europower, 200; Helsingborgs Dagblad, 2005; 2007; Skellefteå Kraft, 2015b) och framåt Försäljningarna av kommunala bolag lugnade som ovan nämnts ner sig efter Från 2006 och framåt såldes åtta kommunala bolag. Här är det inga direkta mönster, snarare är det uppköp av mindre system och det är inte heller någon ägare som köper många system. Några ytterligare affärer är att Mälarenergi köpte Kungsör 2006 och Surahammar 2014, E.ON köpte Svalövs fjärrvärmesystem och de tog även över Vattenfalls 50 procent i Vilhelmina för att bli ensamägare, Tekniska Verken Linköping köper värmerörelsen i Åtvidaberg samt Rindi köper värmerörelsen i Vansbro (Corren, 2007; Falu-Kuriren, 2007; Mälarenergi, 2015b; Svalövs kommun, 2010). 18

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt

Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt TWh 20 15 10 Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt Bioenergi Värmepump 5 Hetvatten Övrigt Spillvärme El Kol Fossil gas Olja Fjärrvärmeföreningen har vid Bioenergis pressläggning nästan sin statistik färdig.

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Biovärme och biokraftvärme 1998

Biovärme och biokraftvärme 1998 Biovärme och biokraftvärme 1998 Fjärrvärmeföreningen producerar varje år en statistik över produktion av fjärrvärme och bränsleanvändningen bland föreningens medlemmar. Vår vana trogen gör vi ett urval,

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet KKIK

Kommunens kvalitet i korthet KKIK Kommunens kvalitet i korthet KKIK Det här är KKIK Kommunens kvalitet i korthet, KKIK, är ett kvalitetsnätverk inom Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ca 200 kommuner deltog i mätningen 2012. Strömsund

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder, telefon: 070 220 89

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005

Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005 Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. VILLAÄGARNAS RIKSFÖRBUND OCH FJÄRRVÄRME 3 1.1 MARKNADSMÄSSIGA

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus

Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. FJÄRRVÄRMEFÖRETAGENS MONOPOL INNEBÄR MARKNADSMÄSSIGA BRISTER 3 3. KONSUMENTENS STÄLLNING MÅSTE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade AB Borlänge Energi Elnät REL00018 382 161 452 367 2,85% AB Kramfors Energiverk REL00094 87 135 98 999 2,15% AB PiteEnergi REL00149 344 465 420 942 3,40% Affärsverken Karlskrona AB REL00091 380 024 439

Läs mer

Trelleborgs Energiförsäljning AB

Trelleborgs Energiförsäljning AB Trelleborgs Energiförsäljning AB Rapport till lekmannarevisorerna Granskning av ändamålsenlighet 15 december 2010 Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Sammanfattning och kommentarer Bolagets övergripande målsättning

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: 08-786 5716 PM 2013-05-20 Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner.

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Totalt kostnad per år inklusive moms Uppgifterna gäller från 1 januari 2005 och 1 januari 2006 Myndighetsavgifter ingår Kommun Nätföretag

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Högsta priset i länet har Nynäshamn med 884 kr/mwh, medan det lägsta priset finns i Huddinge, Botkyrka

Högsta priset i länet har Nynäshamn med 884 kr/mwh, medan det lägsta priset finns i Huddinge, Botkyrka Stockholms län: Fjärrvärmen i Stockholm och Nynäshamn dyrast i länet I Stockholms län har Stockholm och Nynäshamn det klart högsta priset. Stockholms län är fjärde dyraste län bland Sveriges 21 län när

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till En rapport från Villaägarnas Riksförbund Sveriges bästa elhandlare 2009: UPPSALA EL Sveriges näst bästa elhandlare 2009: SKELLEFTEÅ KRAFT Sveriges tredje

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris!

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Som kund hos If får du allt det här...... en hemförsäkring speciellt

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Sammanfattande rapport av nationell NKI-undersökning (Nöjd Kund-Index)

Sammanfattande rapport av nationell NKI-undersökning (Nöjd Kund-Index) Sammanfattande rapport av nationell NKI-undersökning (Nöjd Kund-Index) Fakta om undersökningen Målgrupp Metod Startdatum 27 februari 2009 Stoppdatum 22 mars 2009 Antal invitationer 7 210 Kompletta svar

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Kommun Sorterat nätbolag 2004 2005 2005 jfr 2004 Stockholms län Norrtälje Norrtälje Energi AB 5768 6193 7% Solna Vattenfall Eldistribution AB, Huvudsta 5745 6065 6% Sundbyberg Vattenfall Eldistribution

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

10 elbolag du nog inte borde valt 2009. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

10 elbolag du nog inte borde valt 2009. En rapport från Villaägarnas Riksförbund 10 elbolag du nog inte borde valt 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 10 elbolag som du kanske borde ha undvikit 2009: Ljusdal Energi Försäljning SEVAB Energiförsäljning Habo Energi Rödeby Energi

Läs mer