TEMA. Teknik och social förändring Department of Thematic Studies Technology and social change. Dick Magnusson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEMA. Teknik och social förändring Department of Thematic Studies Technology and social change. Dick Magnusson"

Transkript

1 TEMA Teknik och social förändring Department of Thematic Studies Technology and social change Ägarförändringar på den svenska fjärrvärmemarknaden en översikt över förvärv och avyttringar Dick Magnusson Arbetsnotat nr 353, februari 2015 ISRN LiU-TEMA-T-WP-353-SE TEMA-T arbetsnotat TEMA-T working paper ISSN

2

3 Ägarförändringar på den svenska fjärrvärmemarknaden en översikt över förvärv och avyttringar Dick Magnusson Linköping Tema Teknik och social förändring Linköpings Universitet

4 Förord Denna rapport är en kartläggning över ägarförändringarna på den svenska fjärrvärmemarknaden. Den har författats under en längre tid när tid funnits och presenterar en översiktsbild över ägarstrukturerna Tiden som gått mellan kartläggningen och publiceringen gör att ytterligare förändringar kan ha skett, men min förhoppning är ändå att rapporten ska kunna vara till intresse. Texten är skriven så att det ska gå att både inhämta information på nationell nivå och om man är intresserad ska man kunna läsa mer detaljerad information om försäljningarna. I den löpande texten har källhänvisningar bifogats, men i de samlade bilderna, som främst presenteras i kartor och tabeller, finns inte varje enskild källhänvisning med. I källförteckningen återfinns dock alla källor som använts. När informationen inhämtats har jag strävat efter att söka flera olika källor för att för varje enskild kommun vara säker på eventuella ägarförändringar, men när man gör denna typ av kartläggning måste man vara ödmjuk inför att misstag kan ha kommit in ändå, men jag har i arbetet strävat efter att vara så noggrann och heltäckande som möjligt. Jag vill rikta ett stort tack till forskargruppen TEVS (Teknik, Vardag, Samhälle) på Tema Teknik och social förändring vid Linköpings Universitet för givande och konstruktiva kommentarer på ett tidigt utkast på texten och stort tack till Mats Bladh för kommentarer på texten. Tack även till informanter på diverse energibolag och kommuner som ställt upp med information. 2

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR BAKGRUND AVREGLERINGEN ELMARKNADEN DATAMATERIAL PRESENTATION AV DE STÖRSTA FJÄRRVÄRMEBOLAGEN SKÄL TILL FÖRSÄLJNING AV BOLAGEN DISPOSITION FÖRSÄLJNINGSÅR FÖRE 31 DECEMBER OCH FRAMÅT ANTAL ÄGARFÖRÄNDRINGAR ÄGARBOLAG OCH ÄGARFORM ÄGARBOLAG ÄGARFORM KOMMUNALT ÄGANDE POLITISK MAJORITET VID FÖRSÄLJNING ANLEDNINGAR TILL FÖRSÄLJNING ANALYS OCH DISKUSSION ÅTERKOMMUNALISERING KOMMUNALT STARTADE BOLAG EN SANNING MED MODIFIKATION STRATEGIER SLUTSATSER FRAMTIDA STUDIER REFERENSER BILAGA

6 Sammanfattning Denna studie behandlar ägarförändringar på den svenska fjärrvärmemarknaden. Avregleringen av den svenska elmarknaden, och tillika kommersialiseringen av fjärrvärmemarknaden (denna period av omregleringar kallas sammantaget i rapporten för liberaliseringar) medförde en rad försäljningar av kommunala energibolag men även förvärv och avyttringar av energirörelser i privat regi. Tidigare har ingen fullständig genomgång gjorts över hur liberaliseringen påverkade fjärrvärmemarknaden och denna rapport ämnar bidra till den kunskapen. Syftet med rapporten är att beskriva och analysera hur ägandeförhållanden på den svenska fjärrvärmemarknaden förändrats sedan Frågeställningarna är följande: Vilka år har fjärrvärmerörelserna sålts? Hur har ägarformerna och ägarförhållandena för svenska fjärrvärmerörelser förändrats till en följd av liberaliseringen? Vilka politiska majoriteter har styrt i kommunerna vid försäljningen? Vilka mönster kring ägarförändringar går att urskönja? Studien har genomförts genom en systematisk genomgång av de 290 svenska kommunerna och sammanställning har då gjorts för vilka energibolag som bedriver fjärrvärmeverksamhet idag, hur ägandet ser ut, när eventuella ägarförändringar ägt rum samt vilka politiska majoriteter som rått vid försäljningen. Materialet har inhämtats via kommuners hemsidor, energibolags hemsidor och årsredovisningar, genom sökningar i mediedatabasen Retriever samt via kontakter med kommuner och energibolag. Insamlingen avslutades 31 maj 2014 och ägarförändringar därefter är således inte med i rapporten. Resultatet från studien visar att det kommunala ägandet fortsatt dominerar men att det var en stor mängd kommunala fjärrvärmerörelser som avyttrats, totalt 83 stycken. Särskilt många avyttringar gjordes perioden från 1995 och framåt och efter 2005 har enbart åtta kommunala bolag avyttrats. De politiska majoriteterna vid avyttringarna visar på att den politiska färgen varierat, då det i 45 kommuner var rött styre vid tidpunkten för försäljning, i 26 kommuner var det blått och i 12 blocköverskridande styre. Tidigare studier har visat att ideologi inte varit viktigaste skäl till försäljning utan snarare ofta ansträngd kommunal ekonomi. Sammanställningen visar även att det kommunala ägandet fortsatt dominerar, då det i 148 kommuner (52 % av de 283 kommuner som har fjärrvärme) är helägda kommunala bolag som bedriver fjärrvärmeverksamhet, i ytterligare 20 är det bolag som samägs av kommuner och i 58 kommuner (20 %) är det helägt privata. I ytterligare 29 kommuner är bolaget delägt kommunalt, tillsammans med antingen privata eller statliga ägare. Största ägaren är numera tyskägda privata bolaget E.ON som bedriver fjärrvärmeverksamhet i 22 kommuner, som antingen ensam ägare eller delägare. Det utländska ägandet har ökat det senaste åren men det svenska dominerar fortsatt, genom ägande i 201 kommuner. I 27 kommuner är det norskt ägande, i 20 helägt tyskt, i 19 delat svenskt och utländskt och i 16 kommuner är ägaren utländsk (ej inkluderat Tyskland och Norge). De senaste åren har visat på fortsatt rörlighet på marknaden, särskilt genom kommunala återköp av fjärrvärmerörelser. Detta har skett i 21 kommuner, antingen genom återköp av tidigare privatiserat bolag eller att bolag som de etablerat bolaget tillsammans med köpts ut. De tre stora ägarna, E.ON, Fortum och Vattenfall, har de senaste åren gjort strategiska storskaliga avyttringar av mindre fjärrvärmerörelser, varav flertalet av avyttringarna gjordes på ett bräde till ett och samma bolag. Det var på detta sätt som Solør, Neova och Värmevärden snabbt etablerade sig som ägare i många kommuner, men med begränsade sammanlagda värmeleveranser. 4

7 1 Inledning Under de senaste årtiondena har en våg av liberaliseringar genomsyrat västerländska ekonomier. Sverige har genomgått en liknande utveckling, där ett flertal marknader av- och omreglerats med syfte att skapa konkurrens på utvalda marknadssegment. Det gäller exempelvis kreditmarknaden (gradvis 1980-talet och framåt), järnvägen (start 1988), posten (1993), telefonin (1993) och kanske framförallt elmarknaden (1996). Samtidigt som elmarknaden avreglerades kommersialiserades fjärrvärmen i Sverige. Det är om just denna utveckling denna rapport ska handla; hur fjärrvärmemarknaden utvecklats under de senaste decennierna med avseende på ägarförhållanden. Liberaliseringar har i många fall förändrat ägandet radikalt, antingen genom tvingande omstruktureringar i form av segmenteringar av befintlig marknader och efterföljande uppdelningar av bolag, eller genom koncentration av ägarskap. Några svenska studier har analyserat vad som hände på elmarknaden efter avregleringen, där just koncentration av ägarskap var tydligt. Motsvarande studier har inte gjorts gällande fjärrvärmemarknaden, varför denna studie fyller ett tomrum. Rapporten visar både hur ägarskapet förändrats och när detta skett i alla svenska kommuner. Detta är av intresse att veta eftersom det rör sig om privatiseringar av kommunala bolag som vuxit fram i offentlig regi, med i huvudsak kostnadseffektivitet som drivkraft genom de självkostnads- och likställighetsprinciper som gällde i enlighet med kommunallagen. Fjärrvärmen inledande tillväxt skedde även i stor utsträckning i främst offentligt ägda bostäder, särskilt under miljonprogramsbyggandet, och kan anses vara en del i vad Graham och Marvin (2001) kallar the modern infrastructure ideal, där offentligt ägda system byggdes genom integrerad planering och med drift med låga kostnader för kunderna. Fjärrvärme var inkluderad i hyran och var närmast en publik vara. I och med liberaliseringen 1 förändrades villkoren för fjärrvärmen väsentligt, och skulle således drivas på affärsmässiga grunder och kommunala bolag skulle drivas som oberoende bolag. Detta skapar en helt annan situation för kunderna, där marknadsprissättning i vad som kan anses vara naturliga monopol 2 sätter dem i en beroendeställning där de i praktiken har liten möjlighet att byta uppvärmningsform. Ägarfrågan är viktig i detta fall och därför fyller denna studie en roll i att belysa förändringarna efter liberaliseringen. Den politiska majoriteten som rådde vid tiden är även den intressant att förstå eftersom avregleringar och privatiseringar ofta är förknippat med ideologi, men i denna rapport kommer detta analyseras om så verkar vara fallet. I denna rapport kartläggs hur ägarförhållanden på fjärrvärmemarknaden förändrats genom liberaliseringen av energimarknaden. En stor mängd bolag berörs såldes och denna rapport svarar på hur många kommunala bolag som har avyttrats och vilka bolag det rör sig om. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet är att kartlägga hur ägandeförhållanden på den svenska fjärrvärmemarknaden förändrats sedan Det är således i stor utsträckning en explorativ ansats, för att sammanställa när olika bolag sålts och i att identifiera mönster bland ägarförändringarna. 1 Begreppet liberalisering kommer användas för att beskriva tiden runt detta ekonomiska skifte; elmarknaden avreglerades medan fjärrvärme kommersialiserades och således beskriver begreppet liberalisering dessa processer. 2 Frågan om huruvida fjärrvärmesystemen utgör naturliga monopol är omdiskuterad, se Westin & Lagergren (2002) och Wissner (2014). 5

8 Frågeställningar: Vilka år har fjärrvärmerörelserna sålts? Hur har ägarformerna och ägarförhållandena för svenska fjärrvärmerörelser förändrats till en följd av liberaliseringen? Vilka politiska majoriteter har styrt i kommunerna vid försäljningen? Vilka mönster kring ägarförändringar går att urskönja? 1.2 Bakgrund avregleringen elmarknaden Avregleringen av elmarknaden skapade stora förändringar i energisverige. Ett stort antal kommunala elverk såldes till statliga, privata och större kommunala aktörer och en tydlig koncentration av marknaden skedde. I en stor del av dessa fall såldes även fjärrvärmen samtidigt och även fjärrvärmemarknaden har därför genomgått en betydande omstrukturering. Fjärrvärmen kan anses varit något som utvecklats i skymundan från elen från kundernas perspektiv, åtminstone fram till slutet av 1990-talet, trots en stadig utveckling sedan första systemet byggdes i Karlstad Under de följande årtiondena byggdes system i de flesta större städerna och numera utgör fjärrvärmen närmare 60 procent av den svenska värmemarknaden (Energimyndigheten, 2013). Elmarknadens framtid utreddes under lång tid och innehöll betydliga politiska stridigheter. De viktigaste händelserna i sammanfattas i figur 1. Figur 1. Tidslinje över viktiga händelser kring avregleringen av elmarknaden. Källor: Bladh, 2002; Högselius och Kaijser, Diskussionerna inleddes redan i mitten av 1980-talet, där representanter från tjänstemän i Finans- och näringsdepartementet och Statens Energiverk/Nutek var pådrivande inledningsvis. Inspirationen bland dessa aktörer, med främst ekonomibakgrund, var hämtad från Norge och Storbritannien och samtidigt förespråkades denna form av reformer av EU-kommissionen. Under de inledande diskussionerna var de politiska partierna inte särskilt engagerade i frågan eftersom omställningen av energisystemet låg högre upp på agendan. Frågan kring Vattenfalls organisationsform var viktig del i detta spel. Förslag lades fram redan 1985 av centerpartiet med förslag på uppdelning av bolaget men diskussioner fördes även om en bolagisering. Omvandlingstrycket berodde bland annat på den stagnerande elkonsumtionen, förväntad kärnkraftsavveckling, samt internationella strömningar mot liberalare ekonomiska system. Vattenfall själva, med stöd från övriga medlemma i kraftklubben, som bestod av de stora svenska kraftproducenterna, var emot förändrade spelregler eftersom de menade att effektivitetens skulle försämras. Mindre producenter, främst kommunala elverken, som inte var 6

9 medlemmar i kraftklubben var relativt passive under tiden eftersom de hade svårt att bedöma innebörden och konsekvenserna av eventuella förändringar. Under början av 1990-talet började de ägarförändringar på elmarknaden som skulle prägla de närmsta åren ske och samtidigt hade utredningarna kring elmarknaden och kraftnätet inletts. Maktskiftet i och med de borgleriga partiernas valseger 1991 skedde mitt under utredningarna, vilket fick stor betydelse för processen. Näringsminister Per Westerberg var förespråkare av en liberalisering och presenterade redan efter en månad i sin position en proposition för bolagisering av Vattenfall och skapande av en ny kraftnätsorganisation. Politiska diskussioner kring formerna tog vid, men i slutet av året röstades förslaget om bolagisering av Vattenfall igenom, som även innebar en uppdelning av bolaget, förenklat, i produktion och distribution. Efter förhandlingar med kraftklubben och andra inblandade aktörer för att skapa Svenska Kraftnät, med ansvar för distribution av elektricitet på stamnätet vid årsskiftet 1991/1992 (Högselius & Kaijser, 2007). Högselius och Kaijser (2007) menar att 1991/1992 förändrades diskussionerna betydligt. Efter bolagiseringen kunde fokus läggas på nästa steg i avregleringen, som skulle handla främst om spelreglerna för elmarknadens aktörer. Utomlands fortsatte avregleringarna och i Sverige tillsattes flera utredningar som kom att få stor betydelse. Tjänstemän på de olika myndigheterna fick stor makt och kallas av Högselius och Kaijser (2007) för avregleringens arkitekter, då uppdraget i utredningarna var, något förenklat, att föreslå förändringar i ellagen för att kunna öppna elnäten för andra aktörer presenterades ett delbetänkande i ellagstiftningsutredningen som innehöll förslag på ny ellag. En viktig del var hur uppdelning mellan produktion och distribution skulle ske, genom att fortsatt ha monopol på elnät där konkurrenter inte skulle få rätt att bygga konkurrerande nät i samma område. Riskerna för att nätägarna skulle utnyttja sitt monopol och ta ut oskäliga avgifter skulle minskas genom en statlig reglering utförd av statlig myndighet skulle införas. Priset på elen i näten skulle dock agera under fri prissättning för att skapa fri konkurrens. Parallellt genomfördes en utredning om förutsättningarna för en svensk elbörs, vilken var orsaken till stora spänningar mellan aktörerna inom kraftsektorn, vilket också påverkades av de uppköp som började ske. Samtidigt ändrade Socialdemokraterna inställning i frågan under våren 1993, och var nu emot avregleringen vilket förändrade det politiska läget. Anledningarna var bland annat, enligt Högselius och Kaijser (2007) att det fanns en misstro mot Per Westerberg, att Vattenfall skulle kunna komma att privatiseras samt en oenighet inom partiet gällande avregleringar. Slutligen var de olika utredningarna färdiga i slutet av 1993 och i februari 1994 presenterade Westerberg propositionen handel med el i konkurrens och elreformen klubbades igenom i riksdagen för att genomföras 1 januari Under hela perioden var kraftklubben emot en avreglering medan elverken stödde reformen eftersom de då skulle kunna slippa beroende gentemot sina regionala kraftbolag och skulle så kunna köpa sin el från den producent som erbjöd lägst pris (Högselius och Kaijser, 2007). Den tredje akten, enligt Högselius och Kaijsers (2007) indelning, var runt regeringsskiftet 1994, där socialdemokraterna åter kom till makten. Den nye energiministern Jörgen Andersson var den som drev frågan i regeringen och denne förslog ganska omedelbart att ikraftträdandet av elmarknadsreformen skulle skjutas upp för att kunna ytterligare analysera effekterna. Energikommissionen genomförde utredningen och presenterade relativt snabbt sitt delbetänkande, i början av 1995, och där föreslogs att det fanns avgörande skäl till att elmarknadsreformen skulle träda i kraft, och så fort som möjligt. Inom socialdemokraterna rådde oenighet i frågan men slutligen kunde enighet skapas kring att genomföra reformen 1 januari 1996, baserat på en proposition med stora likheter med den borgerliga som presenterades

10 1.2.1 Nya ellagstiftningen De viktigaste förändringarna i elreformen var att de tidigare lokala och regionala monopolen upphörde, där mindre elanvändare tidigare varit tvingade att köpa el från sitt lokala bolag medan de lokala bolagen var tvingade att köpa el från de regionala kraftbolagen. Nu kunde alla elkonsumenter välja elleverantör fritt. Nätverksamheten var fortsatt monopol, men nätägarna var tvungna att ställa nätet till förfogande för alla elleverantörer till skäliga kostnader. Prissättningen på nättjänsterna skulle övervakas av nybildade Nätmyndigheten. Ägande av regionala och lokala nät överfördes även i särskilda nätföretag och elhandel fördes över i annat bolag. Samtidigt utvidgades elmarknaden genom att handel med Norge möjliggjordes. Nord Pool hade bildats 1993 i Norge och 1996 blev börsen norsk-svensk och möjliggjorde handel mellan de två länderna (Bladh, 2002; Högselius & Kaijser, 2007). Reformen var dock inte helt färdig 1996, utan utrymme för justeringar fanns inskrivet i lagen infördes då den nya ellagen, med ytterligare justering, baserade även på Ellagstiftningsutredningens fortsatta arbete. Sista steget i avregleringen var att kraven på timvis elmätning avskaffades i november 1999, vilket gjorde det möjlig även för små kunder att byta elleverantör (Högselius & Kaijser, 2007) Fjärrvärmens förändrade villkor Fjärrvärmens framtid på den konkurrensutsatta energimarknaden var dock förvånansvärt bortglömd i de utredningar som genomfördes. I de utredningar som ledde fram till avregleringen nämns sällan fjärrvärme och verkar inte varit särskilt omtalat i den politiska debatten (Högselius och Kaijser, 2007). Detta är något anmärkningsvärt med tanke på den viktiga roll uppvärmningsformen hade i de svenska kommunerna, men möjligtvis påverkades man av att det komplexa elsystemet tog större uppmärksamhet att fjärrvärmen inte gavs samma utrymme och systemets relativa osynlighet kan vara ytterligare anledning till att det inte gick att förutspå konsekvenserna; det ansågs i viss mån vara mer av en kollektiv vara än el och därför var det inget man lade tid på. Även om fjärrvärmen inte var framträdande i debatterna skedde betydande förändringar. Det beslutades dock att fjärrvärmen inte skulle avregleras utan snarare kommersialiseras. Tidigare omfattades kommunala fjärrvärmeföretag av kommunallagens självkostnads- och likställighetsprinciper. Kommunala verksamheter skulle således inte bedrivas med vinstsyfte och fjärrvärmekostnader sattes därför efter självkostnadsprinciper. Samtidigt löd de under lokaliseringsprincipen som innebar att kommunala organisationer inte fick bedriva verksamhet utanför de egna kommungränserna, något som också avskaffades i och med liberaliseringen. Anledningen till förändringarna för fjärrvärmen var att det fanns risker för korssubventioner i de bolag som bedrev både fjärrvärme- och elverksamhet (SOU, 2011). Under slutet av 1990-talet avyttrades en rad kommunala fjärrvärmerörelser, vilket efterföljdes av väsentliga prisökningar i några av dessa. De exempel som oftast lyfts fram är Uppsala, där Vattenfall köpte kommunalägda Uppsala Energi år 2000 vilket efterföljdes av prisökningar på sammanlagt över 25 procent inom kort tid, samt Stockholms stad där finska Fortum köpte kommunalägda Stockholm Energi i omgångar 1998 och Fortums uppköp följdes även det av prisökningar och dessa två affärer möttes av stora protester, ofta med argumentet att de utnyttjade sitt naturliga monopol (D Magnusson, 2012; Palm & Magnusson, 2009). Situationen har givit upphov till något ganska unikt i svensk historia, nämligen två statliga utredningar kring samma ämne inom en period om fem år; nämligen kring konkurrensutsättning av fjärrvärmen. Den första presenterades 2005 och slutsatsen var att priserna troligtvis inte skulle påverkas av en konkurrensutsättning medan den andra utredningen, som presenterades 2011, föreslog en konkurrensutsättning (SOU, 2005, 2011). Detta har kritiserats och fortfarande är inget beslut fattat om den exakta utformningen. 8

11 Några studier analyserat utvecklingen på elmarknaden (Bladh, 2002; Högselius & Kaijser, 2007) men än har ingen tidigare gjort en fullständig analys av fjärrvärmemarknaden. 1.3 Datamaterial I studien har alla Sveriges 290 kommuner analyserats genom en systematisk genomgång. Främst har fokus legat på att få klarhet i ett antal faktorer: ägarförhållande i slutet av maj 2014, tidpunkt för eventuell ägarförändring/ar samt eventuella återköp. Detta har gjorts genom en genomgång av fjärrvärmebolags hemsidor, pressreleaser, årsredovisningar, kommunala hemsidor och protokoll i kommunfullmäktige samt pressklipp via mediearkivet Retriver. I några fall har mail skickats till kommuner eller energibolag med frågor kring ägarskapet. Fjärrvärmebolagens hemsidor redovisar i de allra flesta fallen ägarskap och i somliga fall redogörs även bolagets historia. Kommunala hemsidor redovisar ofta även de ägarförhållandena och särskilt i de fall där fjärrvärmen drivs som förvaltning redovisas detta här. På så sätt har en första kartering av aktuellt ägandeskap kunnat göras. Gällande detaljer och tidpunkt kring privatiseringar av energibolag har detta varit svårare att finna på de kommunala hemsidorna eller på energibolagens hemsidor, även om det förekommer. Därmed har ytterligare källor från konsulteras. Större bolag har ofta publicerat pressreleaser vid förvärv och avyttringar av bolag och dessa redovisas även i bolags årsredovisningar. I årsredovisningar återfinns i regel utförligare förvaltningsberättelser med viktiga händelser redovisade och där punkten Förvärv, avyttringar och strukturella förändringar redogör för just väsentliga förändringar. I de fall där det inte varit möjligt att hitta information om ägarförändringar via hemsidor, pressreleaser eller årsredovisningar har onlinebaserade mediaarkivet Retriver, där de flesta svenska dagstidningar finns representerade, i första hand använts. Där har sökningar gjorts med hjälp av sökord som, exempelvis: Lerum energi + försäljning. Ofta har detta lett fram till tidningsklipp med information om ägarförändringen. Detta har inte alltid lett fram till önskat resultat, särskilt om förändringarna ligger långt tillbaka i tiden, eller om det är så att bolaget startats gemensamt mellan två bolag. Då har andra källor fått konsulteras. Exempelvis har det i en del fall har det varit möjligt att söka i kommunala protokoll för att finna tidpunkt för försäljning. Sökningarna i dessa protokoll har endast gjorts via kommunala hemsidor och där råder stor skillnad i hur mycket som har digitaliserats. I de fall där detta inte givit resultat har sökningar i sökmotorer på internet gjorts för att finna eventuell information eller i sista hand har mail skickats till energibolag eller kommun. För att göra rapporten, förhoppningsvis, mer läsvänlig görs endast direkta källhänvisningar i texten angående ägarförhållanden och eventuella försäljningar i de detaljerade beskrivningarna. På nationell nivå presenteras inte alla referenser som används utan de återfinns i källförteckningen i slutet av rapporten. Sist i rapporten, i bilaga 1, presenteras kort information om varje kommun och de förhållanden som råder och rådit gällande fjärrvärme. Att göra denna typ av kartläggningar via dött material, sekundära källor osv har sina fördelar eftersom det sannolikt ger mindre bortfall som exempelvis intervjuer eller enkäter kan ge. Det kan inte uteslutas att någon ägarförändring kan ha missats på vägen, men genom att söka på olika källor har det i de allra flesta källor varit möjligt att göra en relativt heltäckande kartläggning. I enskilda fall har mail skickats för förtydligande och i de flesta fall har tillförlitliga och uttömmande svar mottagits. Samtidigt är det viktigt att vara ödmjuk med arbete med ett så stort material. Fel kan komma in och de definitioner jag gjort kan säkerligen diskuteras. I några fall har motstridiga uppgifter uppkommit och då har frågor mailats till relevanta personer för klargöranden. 9

12 Vidare har geografiska informationssystem (GIS) använts för att visualisera resultaten i kartform. Det har gjorts med hjälp av programmet ArgGIS 10 och då har Excel-blad kunnat kombineras med kartor med kommunerna för att slutligen kunna färglägga efter önskad faktor, exempelvis försäljningar. ArcGIS är ett datorprogram där geografiska data kan matas in, lagras, analyseras och presenteras, detta i form av punkter på en koordinatsatt yta. Den geografiska datan lagras i lager i programmet i antingen vektorform (punkter, linjer eller polygoner) eller raster (heltäckande rutnät). I studien användes vektordata i form av de svenska kommunerna samt sjöarna för orientering på kartan. Genom att länka Excel-bladen till lagret med de svenska kommunerna kan olika fenomen analyseras och visualiseras i programmet och slutligen har kartor framställts. Analysen gjorde genom färgläggning av kommunerna utifrån undersökt fenomen och sökande efter rumsliga mönster. En genomgång av de politiska majoriteterna vid försäljningarna har även genomförts. Det har gjorts genom att utgå från de försäljningsår som hittats och därefter jämfört med en lista som sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) över politiska majoriteterna under mandatperioderna från 1994 och framåt. Denna lista har sammanställts av SKL och har skickats ut till kommunerna för kontroll. I de fall där försäljningen gjorts för 1994 (13 stycken) har berörda kommuner kontaktats för att få svar på frågan. I några enstaka fall har inte exakta datumet för försäljningen gått att fastställa vilket skapat osäkerhet när försäljning skett under valår, men då det oftast gått att fastslå majoritet före och efter val och om det varit majoritetsskifte har valet fallit på att välja den majoritet som regerade fram till valet eftersom skifte sker sent på året och förarbetet skett under det styret Avgränsningar och definitioner Studien är omfattande och därför har vissa avgränsningar gjorts. Jag har valt att inte analysera försäljningen av elrörelserna, utan enbart fjärrvärmerörelserna eftersom det skulle bli en för omfattande studie och syftet är att fokusera på fjärrvärmen eftersom det saknas forskning kring det och studierna av Högselius och Kaijser (2007) samt Bladh (2002) fyller den funktionen på ett tillfredsställande sätt. Priserna på fjärrvärmen har inte analyserats i denna studie eftersom prisuppgifterna varierar något beroende på källmaterial och prissättningen har analyserats i ett antal studier redan (Andersson & Werner, 2005; Andersson & Werner, 2001; Åberg, Fälting, & Forssell, 2014) och resultaten har visat att kommunala bolag haft något lägre avkastning än privata, men att priser varierat med storlek och ålder på systemet samt beroende på produktion. Jag har även i första hand valt att titta på fjärrvärmesystemet som finns i centralorten i kommunen. I ett tiotal kommuner kan det finnas en annan leverantör i mindre orter, men jag har valt att titta på det huvudsakliga energibolaget eftersom dessa främst är de som representerar ägarförändringarna och det är dessa som varit mest utvecklade och därför har flest antal personer berörts här. Detta är även i regel små system med låg värmeproduktion. Att dessa även inte studerats innebär inte mycket för studien som helhet eftersom redovisningarna gjorts per kommun snarare än per system. Några av bolagen hade tillskrivits fler system, men dessa har ofta liten betydelse för bolagets ekonomi på koncernnivå pga den generellt ringa storleken på systemen utanför centralorterna. Exempelvis äger Dalkia ett mindre system på Lidingö (Sticklinge), i Täby äger samma bolag ett system i Näsby Park medan Fortum äger mindre system i centrala delarna (värmeverk Galten) och i Örebro kommun äger Solør system i Garphyttan. Det kan konstateras att dessa system har etablerats av privata aktörer efter Eftersom det inte är kommunala bolag är det ingen direkt effekt av slopande av kommunala lokaliseringsprincipen, men det säger möjligtvis något om att det är en annan möjlighet för privata aktörer att etablera sig. Värmemarknaden blev helt enkelt mer öppen. Jag har valt att i min kartläggning definiera fjärrvärmerörelser, ibland kallat fjärrvärmebolag, som det bolag som producerar och distribuerar fjärrvärme och systemen är de fysiska 10

13 produktionsanläggningarna inkluderat distributionssystemet (i enstaka fall kallat nät). I enstaka fall har systemen olika ägare av anläggningar och distributionssystem och i dessa fall har jag konsekvent tagit hänsyn till det i kartläggningen. Ägarformerna skiftar och de privata företagen är de som vars ägare är helt privat ägda, utan statlig eller kommunalt ägande. Kommunala ägare är kommunala bolag, vilket är den klart vanligaste formen, men i tio fall drivs de som kommunal förvaltning. Vattenfall är det enda statliga bolaget medan samägande mellan statliga och kommunala aktörer förekommer och på samma sätt förekommer samägande mellan kommunala och privata aktörer och även mellan olika kommunala aktörer. I definitionerna har jag då valt att kalla dem samägda oavsett storlek och majoriteter, detta för att visa att det finns ägarintressen även om de kan vara små i vissa fall. 1.4 Presentation av de största fjärrvärmebolagen I tabell 1 presenteras kort de största bolagen med fjärrvärmebolagen för att de ska finnas med. Tabell 1. Källor: E.ON (2015a), Fortum (2013), Göteborg Energi (2015a), Kraftringen (2015a), Mälarenergi (2015a), Neova (2015a), Norrenergi (2015), Solør Bioenergi (2015), Skellefteå Kraft (2015a), Statkraft (2015a), Söderenergi (2015a), Tekniska Verken (2015a), Värmevärden (2015a), Västerbergslagens Energi (2015a). Bolag Ägarform Ägare Nationalitet E.ON Värme AB Privat E.ON-koncernen Tyskland Solør Bioenergi Privat Solør Bioenergi-gruppen Norge Rindi Energi 3 Privat Solør Bioenergi-gruppen Norge Värmevärden Privat Sefyr Värme AB, ägs 66,7 % av Macquarie European Infrastructure Fund och till 33,3% av Capstone Infrastructure Corporation. Båda dessa ingår i investmentbolag Vattenfall Statlig Svenska staten Sverige Neova Samägt kommunalt och statligt Vapo-gruppen, som ägs 51 % av finska staten och 49 % av konsortium av finska kommuner Macquire är registrerat i Australien Capstone är registrerat i Kanada Finland Skellefteå Kraft Kommunalt Skellefteå kommun Sverige AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad Söderenergi Samägt kommunal och statligt Samägt kommunalt Fortum Power and Heat 90,1 % (som ägs av Fortum Oyj som är börsnoterat men ägs till ca 51 % av finska staten) och 9,9 % av Stockholms stad Ägs av Telge AB (42 %) och Södertörns Energi (58 %). Telge ägs av Södertälje kommun. Södertörns Energi ägs lika delar av Huddinge och Botkyrka kommuner. Levererar via Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme AB Sverige och Finland Sverige 3 Förvärvades under av Solør Bioenergi-gruppen 11

14 Tekniska Linköping Verken Kommunalt Linköpings kommun Sverige Mälarenergi Kommunalt Västerås kommun Sverige Kraftringen Samägt kommunalt Lunds kommun (82,4 %), Eslövs kommun (12 %), Hörby kommun (3,5 %) och Lomma kommun (2,1 %) Sverige Göteborg Energi Kommunalt Göteborgs kommun Sverige Norrenergi Västerbergslagens Energi Samägt kommunalt Samägt kommunalt och statligt Sundbyberg kommun (1/3) och Solna kommun (2/3) Vattenfall (50,8 %), Ludvika kommun (28,6 %), Fagersta kommun (20,8 %) Sverige Sverige Statkraft Värme Statligt Norska staten Norge 1.5 Skäl till försäljning av bolagen En viktig faktor i denna studie är just avyttringen av kommunala fjärrvärmerörelserna och anledningarna till det. Högselius och Kaijser (2007) menar exempelvis att elavregleringen innebar hot för de mindre kommunala elföretagen eftersom de tidigare haft en garanterad kundbas som var geografiskt baserat, men nu skulle snarare de konkurrera om kunderna vilket uppfattades som en stor utmaning för mindre aktörer. De med egen elproduktion riskerade även att inte få avsättning för sin produktion. Att dessutom agera som en liten aktör på en allt mer komplex marknad där prisutvecklingen inte heller var säker sågs som ett hot. Det rådde alltså en stor osäkerhet inför avregleringen där många kommunala elbolag såldes och samtidigt såldes då fjärrvärmen. En av anledningar för de stora elbolagen att köpa elrörelser, där det alltså inte var ovanligt att både el och fjärrvärme köptes samtidigt, var att hitta slutkunder, det var enklare att köpa upp distributionsnät än att konkurrera med lokala aktörer. Det upplevdes som att det var ett stort kulturellt avstånd mellan stora kraftbolagen och kunderna, något som inte var fallet för de kommunala elverken. Ytterligare skäl var att flytta systemgränserna, vilket var skälet till att Vattenfall expanderade utomlands. Även de stora kraftbolagen kunde genom stora och små uppköp agera på en större marknad, från att i vissa fall vara lokala till att bli regionala medan andra kunde bli nationella. De stora uppköpen i början och mitten av 1990-talet var också en strategi för att mobilisera inför en konkurrensutsatt först nationell marknad och senare europeisk elmarknad. Industrin valde att kliva ur energimarknaden, där bolag som Uddeholm och Stora varit viktiga kraftproducenter genom ägande av exempelvis vattenkraft, men genom att satsa på sina kärnområden och således avyttra det som inte ansågs vara det avyttrades. För kommunerna var anledningarna att sälja i många fall svaga kommunala finanser men även just osäkerhet kring hur de ska kunna konkurrera på en komplex marknad i allt från förhandling av elavtal och marknadsföring (Bladh, 2002; Högselius & Kaijser, 2007; Ottosson, 2011). 1.6 Disposition Rapporten är fortsättningsvis indelad i fem kapitel. Kapitel 2 sammanställer årtalen för försäljningarna av fjärrvärmerörelserna, kapitel 3 berör ägarformerna och dess förändringar, kapitel 4 handlar om politisk majoritet vid försäljning, kapitel 5 innehåller analyser av resultaten och kapitel 6 innehåller slutsatser. Upplägget i delkapitlen bygger på först en redogörelse på aggregerad nivå, med de större trender som gått att se på nationell nivå för att sedan redogöra mer specifika fall. Det går med andra ord läsa rapporten på olika sätt; för att få den övergripande bilden i de olika kapitlen går 12

15 det att endast läsa det första delkapitlet och för att få en mer detaljerad bild med kommunala exempel läses de följande delkapitlen. Figur 2 visar en översiktsbild över Sverige med några svenska orter, för att kunna jämföra med i kartorna som presenteras senare, samt storleken på värmeleveranserna i de svenska kommunerna för att sätta det i relation till dess fysiska yta. De senare kartorna kan anses missvisande eftersom kommunens yta och storleken på system inte överensstämmer, exempelvis kan nämnas Gällivare som återfinns söder om Kiruna, med värmeleveranser på mellan GWh, vilket tyder på ett relativt litet system, medan Stockholms stad har relativt sett liten yta men en värmeleverans på över 2000 MWh. 13

16 Figur 2. Översiktskarta Sverige med värmeleveranser i svenska kommuner (GWh) samt inzoomning Stockholmsregionen (övre mindre figuren) samt Skåne (nedre mindre figuren). cop Lantmäteriet, Dnr: i2012/

17 2 Försäljningsår Försäljningen av svenska fjärrvärmerörelser tog ordentlig fart under 1990-talet. Antal sålda energibolag under tidsperioder om fem kan ses i figur 3. Detta är de fjärrvärmerörelser som varit i kommunalt ägande, som därmed etablerats av kommunerna, som sedan sålts till främst privata bolag, men även till statliga eller större regionala. Några av bolagen har sålts i omgångar men det skulle bli ett missvisande resultat att visa varje förändring, det som är intressant här är när bolaget såldes första gången och i de allra flesta fallen har minst en majoritet av bolagets andelar sålts direkt. Det har i vissa kommuner inte varit tydligt när själva försäljningen genomförts, särskilt de som var runt årsskiftet, men felmarginalen är därmed som högst ett år på ett antal fall. I denna statistik räknas endast första försäljning av kommunala bolag, inte övriga ägarförändringar. Sammanlagt är det 83 kommuner som sålt hela eller delar av sin fjärrvärmerörelse vid ett eller fler tillfällen. I några av dessa, fyra stycken, har rörelsen etablerats tillsammans med annan aktör men då har kommunen i senare skede alltså sålt sin andel. I de flesta fall har den första försäljningen varit av hela rörelsen, men i ett antal fall har de alltså sålt delar av bolaget Figur 3. Antal sålda kommunala fjärrvärmerörelse, intervaller om fem år Det är tydligt att få bolag såldes före 1990-talet. Högselius och Kaijser (2007) menar att bolagiseringen av Vattenfall (som genomfördes 1992) blev startskottet på Den stora köpfesten och figur 1 visar hur antalet avyttrade bolag ökade markant mellan 1990 och 1995 och där perioden var då störst förändringar skedde; hela 37 kommunala fjärrvärmerörelser såldes. Efterföljande femårsperiod var även den händelserik med 19 försäljningar, men det var här då marknaden hade konsoliderats och under de efterföljande åren har endast ett fåtal bolag sålts. Figur 4 visar ett urval av de viktigaste avyttringar av kommunala bolag samt ägarförändringar som gjordes under tidsperioden. De allra största är utvalda men som synes ovan är det långt fler som avyttrats men figuren ger en bild över de rörelser som skedde. Exempelvis ses Sydkrafts expansiva strategi tidigt samt hur Vattenfall gör stora förvärv under mitten av 1990-talet. 15

18 -1994 Sydkraft förvärvar Malmö Energi (1991) Sydkraft förvärvar Båkab Energi (1993) Örebro Energi förvärvar rörelser i Kumla och Hallsberg (1992 och 1994) Vattenfall förvärvar Drefviken Energi (1995) Vattenfall förvärvar Nyköping Energi (1996) Sydkraft förvärvar Örebro Energi (1997) Birka Energi bildas (1998) Vattenfall förvärvar Uppsala Energi (2000) Birka Energi förvärvar tre energi-rörelser i Sthlmsregionen ( ) E.ON förvärvar majoritet i Sydkraft (2001) Sydkraft förvärvar Norrköping Energi (2001) Fortum förvärvar samtliga aktier i Birka Energi (2002) Sydkraft förvärvar Graninge Energi (2004) Vattenfall avyttrar mindre system till Neova (2007) Fortum avyttrar system utanför Stockholms-regionen (2011) E.ON avyttrar system till Solør (2014) Solør förvärvar Rindi Energi (2014) Figur 4. Tidslinje över viktigaste ägarförändringarna. 2.1 Före 31 december 1995 Endast ett fåtal system såldes före 1990, detta var främst i några mellanstora kommuner såsom Oskarshamn (1981) och Motala (1989). 15 system såldes mellan 1991 och slutet av Flertalet av dessa fjärrvärmerörelser har följt med när större elbolag har sålts. Exempelvis kan Sveriges Energinät (tidigare Roslagsenergi) nämnas, med vid tidpunkten mindre fjärrvärmenät i Österåker, där Graningeverken gick in som ägare. Graningeverken köpte även Mälarkraft under 1993 där fjärrvärmen i Håbo och Upplands-Bro ingick (Högselius & Kaijser, 2007; Magnusson, 2013; Lagen.nu, 2015a). Malmö sålde under perioden Malmö Energi till Sydkraft (1991), och Örebro Energi expanderade under perioden genom uppköp av energirörelser i Kumla och Hallsberg (Bladh, 2002; Lagen, 2015b; Örebro Stadsarkiv, 2011). Vattenfall köpte Drefviken Energi, bolaget som tidigare var samägt mellan kommunerna Tyresö och Haninge men där Haninges ekonomiska problem på 1990-talet tvingade dem att sälja bolaget (Haninge kommun, 2011). 16

19 Den riktigt stora förändringen på energimarknaden skedde mellan 1996 och 2000, då 37 kommunala fjärrvärmerörelser såldes helt eller delvis. Det var framförallt de stora aktörerna som rörde på sig, ofta genom köp av hela energirörelser där fjärrvärmen ingick, men under perioden började vissa system köpas enbart för fjärrvärmens skull. Den som gjorde flest förvärv under perioden var Vattenfall som köpte inte mindre än nio fjärrvärmerörelser där det största var det kontroversiella köpet av Uppsala Energi 2000 (se Palm och Magnusson, 2009). Även Nyköping förvärvas och även ett mindre antal system, såsom Kinda och Storfors (Bladh, 2002; Konkurrensverket, 1996). Graninge var aktiva genom uppköp av fem bolag, där bland annat system i Järfälla, Sollefteå och 50 procent i Kalmar förvärvades (Graninge, 1998; 2001) Fortum, som gick under namnet IVO till slutet av 1998 samt mellan 1999 och 2002 hette Birka Energi, gjorde några stora förvärv under perioden. Främst började expansionen i Stockholmsregionen genom uppköp av först och främst Stockholms Energi samt fjärrvärmerörelser i Lidingö (1999), Upplands-Väsby och Sigtuna (2000). Köpet av Stockholm Energi var politiskt laddat och de köpte först 50 procent av bolaget 1998, dock med fjärrvärmen fortsatt i kommunal kontroll, men beslut togs under 2001 att Fortum skulle köpa resterande 50 procent Fjärrvärmen ingick denna gång i affären men med, som ovan nämnts, 9 procentigt ägande och 50 procentigt ekonomiskt inflytande för Stockholms stad (Birka Energi, 2000; 2001; Högselius & Kaijser, 2007). Sydkraft gjorde även under perioden tre uppköp eller etableringar, där den största affären var köpet av Örebro Energi 1997, där då även Hallsberg och Kumlas fjärrvärmesystem ingick som sålts till Örebro under början av 1990-talet (Sydkraft, 1997). De etablerade även anläggning för leverans till Ägarförändringar E.ON 1906: Sydkraft (då: Sydsvenska Kraftaktiebolaget) bildas Ägs då av Malmö, Landskrona, Helsingborg, Lund och Halmstad 1951: Malmö Energi bildas 1966: Sydkraft börsintroduceras 1991: Sydkraft köper samtliga aktier i Malmö Energi 2001: E.ON köper aktiemajoritet i Sydkraft (55 %) och Statkraft äger 45 % 2004: Sydkraft köper Graninge Energi 2005: Sydkraft byter namn till E.ON 2008: E.ON förvärvar Statkrafts aktieinnehav (45 %) genom bytesaffär och blir ensam ägare 2014: E.ON avyttrar 26 anläggningar till Solør Bioenergi kommunalt system i Staffanstorp och de köpte fjärrvärmesystemet i Broby i Östra Göinge kommun under perioden (E.ON, 2010a). Gullspång gjorde två uppköp under perioden, Hudiksvall och 49 procent i Katrineholm, men de blev själva uppköpta av IVO i slutet av 1997 efter en invecklad affär med AGA, Vattenfall och Graninge. Där ingick Gullspångs fjärrvärmerörelser. (Dagens Nyheter, 1997; Högselius & Kaijser, 2007; Konkurrensverket, 1996). Ett antal kommunala bolag gjorde även uppköp under perioden. Göteborg Energi förvärvade fjärrvärmerörelserna i Ale, Falköping och delar av rörelsen i Lerum, och Lund anskaffade Lomma samt Skellefteå Kraft köpte Robertsfors (Göteborg Energi, 2015b; TT, 1998a; Skellefteå Kraft, 2015b). 17

20 Ägarförändringar Fortum 1884: Gasverket kommunaliseras (byter sedan namn vid flertalet tillfällen) 1990: Stockholms Elverk ombildas till aktiebolag (Stockholm Energi AB) och sammanförde produktions- och distributionsverksamheterna i samma bolag 1992: Gullspångs Kraft förvärvar Uddeholm Kraft och eldist. i Stora Kraft 1995: Finska IVO (blivande Fortum) förvärvar AGAs andel i Gullspång Kraft 1996: IVO skriver samarbetsavtal med Stockhom Energi, bildar gemenamt bolag för service och underhåll, Birka Twknik 1998: IVO och Neste i Finland går samman och bildar Fortum Power och Heat Birka Energi AB bildas, ägs 50 % av Stockholms Stadshus AB och 50 % av Fortum. Fjärrvärmen blev fortsatt kvar i kommunal kontroll då det var politiskt krav 2002: Fortum köper resterande andelar av energibolaget. Fjärrvärmen blir eget bolag, ägs 9,9 % av Stockholms stad och resten av Fortum men Stockholm stad behåller 50 procent av ekonomiska inflytande enligt särskilt ägaravtal 2011: Avyttring av fjärrvärmerörelser utanför Stockholmsregionen avslutas, sammanlagt 14 kommuner Det skedde fortsatt en del uppköp under perioden som följde, men det började lugna ner sig runt Sydkraft var aktiv under denna period och förvärvade åtta system. Den största affären var Norrköpings Energi där affären blev klar under 2001 och samtidigt startade bolagets expansion längre norrut genom förvärv av Nora, Skinnskatteberg, Mora och Orsa i Mellansverige samt Vännäs värmerörelse (Sydkraft, 2001; 2002). Sydkraft genomgick själva stora förändringar under denna tid. E.ON köpte majoritet i bolaget 2001, de ägde då 55 procent medan norska Statkraft ägde 45 procent. E.ON hade då succesivt ökat ägandet under några år, men Statkraft förblev delägare ända fram till slutfördes köpet av Graninge inklusive ett antal fjärrvärmesystem (Sydkraft, 2004; E.ON, 2015b). Övriga försäljningar av kommunala bolag var Rindis köp av Vårgårda, Höör och Filipstad, Sydkraft-delägda Kalmar holdings förvärv av 50 procent i Vetlanda energi och Nybro Energis anläggning, samt bland annat Birkas köp av Hofors fjärrvärme (Birka Energi, 2001; Dagens Industri, 2008; Kalmar Energi, 2012; Nils Holgersson-gruppen, 2007; 2008; Rindi, 2015a). Birka var vid det här laget en stor aktör genom hel- eller delägande i följande Svenska värmebolag: Arvika Fjärrvärme AB, Birka Värme Avesta AB, Birka Värme Lidingö AB, Brista Kraft AB, Bromölla Fjärrvärme AB, AB Hudik Kraft, Hällefors Värme AB, Sigtuna-Väsby Fastighets AB, Säffle Fjärrvärme AB, VärmlandsVärme AB samt Laxå Värme AB (Birka Energi, 2002). Några kommunala uppköp skedde även under perioden. Skellefteå Kraft köpte Storumans värmerörelse, Lunds Energi köpte Klippans del i KREAB samt Öresundskraft köpte först 49 procent av Ängelholms Energi AB, för att under 2008 köpa resterande del (Europower, 200; Helsingborgs Dagblad, 2005; 2007; Skellefteå Kraft, 2015b) och framåt Försäljningarna av kommunala bolag lugnade som ovan nämnts ner sig efter Från 2006 och framåt såldes åtta kommunala bolag. Här är det inga direkta mönster, snarare är det uppköp av mindre system och det är inte heller någon ägare som köper många system. Några ytterligare affärer är att Mälarenergi köpte Kungsör 2006 och Surahammar 2014, E.ON köpte Svalövs fjärrvärmesystem och de tog även över Vattenfalls 50 procent i Vilhelmina för att bli ensamägare, Tekniska Verken Linköping köper värmerörelsen i Åtvidaberg samt Rindi köper värmerörelsen i Vansbro (Corren, 2007; Falu-Kuriren, 2007; Mälarenergi, 2015b; Svalövs kommun, 2010). 18

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2016

Barn berörda av avhysning 2016 Sida 1 av 12 Barn berörda av avhysning 2016 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 387 stycken. Det är en minskning med ca 18 procent jämfört med 2015 då antalet uppgick till

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn.

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Medel Fjärrvärme 2013 kr/mwh Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Ranking för län Billigaste Kommun med Län (1 Billigast) kommun Dyraste kommun

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag företag Stockholms län Upplands Väsby 31,85 37 517 12,95 - Fortum Värme, AB 769 Graninge Elnät AB 35,6 Vallentuna 31,45 26 889 13,93 11,01 Vallentuna Närvärme AB 710 Elverket Vallentuna AB 33,3 Österåker

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2017-01-16 Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun Efter rekordåret 2015 fortsatte priserna även i fjol att stiga över hela landet. Anledningarna till prisökningarna

Läs mer

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag företag kr per MWh Elnätföretag och pris i öre/kwh Stockholms län Upplands Väsby 29,90 100 9,37 - Brista Kraft AB 551 Graninge Järfälla Elnät AB 35,9 Vallentuna 28,00 100 12,66 8,40 #Saknas! 0 Vallentuna

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2015

Barn berörda av avhysning 2015 Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2015 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 472 stycken. Det är en ökning med ca 3 procent jämfört med 2014 då antalet uppgick till 459.

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2014

Barn berörda av avhysning 2014 Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2014 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2014 till 459 stycken. Det är en minskning med ca 9 procent jämfört med 2013 då antalet uppgick till

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle Karin Medin, VD Fjärrvärmeaffären i vår familj Botkyrka k:n Huddinge k:n Södertälje k:n 50% 50% 100% Södertörns Energi AB Telge AB 50% inflytande, 58

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag företag Stockholms län Upplands-Väsby 29,90 85 9,37 - Brista Kraft AB 586 Graninge Elnät AB,Upplands-Väsby 22,4 Vallentuna 28,00 100 12,70 10,05-0 Vallentuna Elverk AB 29,8 Österåker 29,85 99 18,48 - -

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Inklusive moms

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Inklusive moms Stockholms län Ekerö Ekerö Energi AB 5676 5901 4% Stockholm Fortum Distribution AB, Stockholm 5780 5825 1% Norrtälje Norrtälje Energi AB 5383 5768 7% Solna Vattenfall Sveanät AB, Huvudsta 4991 5745 15%

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING December 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2014 och det ackumulerade antalet gästnätter för januaridecember

Läs mer

TPA i fjärrvärmenäten. Värme och kraftkonferensen, november 2010

TPA i fjärrvärmenäten. Värme och kraftkonferensen, november 2010 TPA i fjärrvärmenäten Värme och kraftkonferensen, november 2010 Fastighetsägarna Fastighetsägandets affärsidé är att erbjuda bostäder och lokaler som ger människor förutsättningar att ha ett bra boende

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se Ny Nationell Höjdmodell (NNH) 2 Varför behövs en ny höjdmodell? Befintlig höjdmodell, 50 m grid med ± 2 m höjdnoggrannhet

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Samverkande kommuner Antal tilldelade platser Persontransport 500 vp SKÖVDE KOMMUN 6 ESSUNGA KOMMUN FALKÖPINGS KOMMUN GRÄSTORPS KOMMUN GULLSPÅNGS

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2 I Sverige liksom i många andra länder har gapet mellan förtroendevalda och medborgarna blivit allt större. Färre går med i politiska partier, det är stor

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Bilaga 2. Avfallskost n (alt. volym) kr/m2 inkl moms. Färrvärme företag

Bilaga 2. Avfallskost n (alt. volym) kr/m2 inkl moms. Färrvärme företag Bilaga 2 Kommun Kommuna lskatt år 2000 exkl. kyrkoavgift Avgiftsfinanserad VA, % Avfallskost n (vid 1900 l/v) kr/m2 inkl Avfallskost n (alt. volym) kr/m2 inkl Färrvärme företag Fjärrvärm e kr per MWh inkl

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt

Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt TWh 20 15 10 Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt Bioenergi Värmepump 5 Hetvatten Övrigt Spillvärme El Kol Fossil gas Olja Fjärrvärmeföreningen har vid Bioenergis pressläggning nästan sin statistik färdig.

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Omotiverad överdebitering från elnätbolag. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Omotiverad överdebitering från elnätbolag. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Omotiverad överdebitering från elnätbolag En rapport från Villaägarnas Riksförbund Sammanfattning Följande rapport visar att många villaägare betalar mer till det lokala elnätbolaget än vad som kan motiveras

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

Barn berörda av avhysning

Barn berörda av avhysning Sida 1 av 14 Barn berörda av avhysning Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2013 till 504 stycken. Det är en minskning med ca 11 procent jämfört med 2012 då antalet uppgick till 569

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län 1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Skåne län Skåne län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Skåne län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata

Läs mer

Inledning Alliansstyre Vänsterstyre Blocköverskridande

Inledning Alliansstyre Vänsterstyre Blocköverskridande Inledning Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en sammanställning med information om vilka som styrt kommuner, landsting och regioner de senaste 20 åren. Statistiken visar bland annat vilket

Läs mer

www.villaagarna.se 1/5 2015-06-23

www.villaagarna.se 1/5 2015-06-23 Aneby E.ON 7 236 kr 7 172 kr 6 620 kr 616 kr 9% 770 kr 9% 64 kr 0,9% 80 kr 0,9% Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 6 512 kr 2 088 kr 32% 2 610 kr 32% 376 kr 4,6% 470 kr 4,6% Arvidsjaur Vattenfall 8

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Preliminär fördelning av platser för lärlingsutbildning för vuxna bidragsåret 2016

Preliminär fördelning av platser för lärlingsutbildning för vuxna bidragsåret 2016 Till samtliga kommuner Preliminärt besked 2015-11-23 1 (5) Preliminär fördelning av platser för lärlingsutbildning för vuxna bidragsåret 2016 Detta är ett preliminärt besked om tilldelning av platser för

Läs mer

Bilaga. Avropsberättigade. Användarnära IT-produkter

Bilaga. Avropsberättigade. Användarnära IT-produkter Sid 1 (6) 2015-08-25 Dnr 96-81-2014 Bilaga Avropsberättigade Användarnära IT-produkter Sid 2 (6) Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning. Deltagare

Läs mer

Med vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator

Med vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator Från: tekniska.namnden@alingsas.se Till: tn.platinamail@alingsas.se Ärende: Vb: Remiss - Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2010:5 Publiceringsdatum:

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, länsvis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport

Läs mer

Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag!

Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag! Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag! Kommun Telefonnummer E-postadress Ale 0520-48 84 41 vast@nyforetagarcentrum.se

Läs mer