Riksföreningen Syvi Särskolans och specialskolans. ideella förening. Ansvarig Utgivare Åsa Tholin Org. nr

Transkript

1 Nr

2 Riksföreningen Syvi Särskolans och specialskolans yrkesvägledare ideella förening Ansvarig Utgivare Åsa Tholin Org. nr Pgnr Redaktör Marie B Larsson Layout & Tryck Aktivitetscentrum Frölundaborg Telefon: manadsbladet@spray.se Omslag Bild: Månadsbladet Ordförande har ordet 1 Utvärdering 2 Supported employment 4 Ulf Kristersson 6 Är du som jag? 7 Dubbel utsatthet 8 En mental tränare 9 Syvis kunskap och tankar 10 Bygga broar 11 Svenskt näringsliv 13 England och Bollerup 14 Svar Af 2 15 Om utbildningens betydelse 16 Får de inte vara med de andra 19 Aishas tal 21 Info från Munka 22 Verksamhetsberättelse 23 Verksamhetsplan 24 Kontakt 25

3 Ordförande har ordet Onsala Bästa kollegor och SYVI-medlemmar! Först ett stort tack till vår konferenskommitté, som ordnade årets två fantastiska SYVI-fortbildningsdagar. Jag glömde tacka er vid konferensens slut och det var illa, för sällan har vi fått så mycket ros i en utvärdering. Så tack! Referat från konferensen samt en sammanställning av utvärderingen redovisas på annan plats i tidningen. Under fortbildningsdagarna ägde SYVI:s årsmöte rum. På mötet meddelades, att Lars-Ola Ludvigsson lämnar styrelse. Tack Lars-Ola för din tid med oss! Bo Carlsson som lämnade styrelsen förra året, lämnar nu också konferens-kommittén. Tack för väl utfört arbete! Kajsa Johansson ersätter Bo i kommittén. Nästa års konferens kommer att gå av stapeln i Katrineholm september. Under året som gått har Marie Larsson tagit över redaktörskapet för vår tidning. Hon ser fram emot att få bidrag från inte bara styrelsen, utan också från alla er ute i landet. Barbro Ahlén, Bo Carlsson och jag fortsätter vårt arbete i Försäkringskassans olika arbetsgrupper med anledning av regeringsuppdraget att i samråd med arbetsförmedlingen utveckla metoder för bedömning av arbetsförmåga i förhållande till anpassat arbete för personer som ansöker om aktivitetsersättning. Ett spännande och omfattande arbete, som vi hoppas kunna redovisa i nästa nummer. Christel Lindqvist och jag har varit inbjudna till ytterligare två samrådsmöten på Skolverket. Det ena samrådet handlade om synpunkter på vad gymnasiesärskolebeviset och gymnasiesärskolearbetet i den nya gymnasiesärskolan ska kunna innehålla. Christel och mitts budskap var att APL:en är en viktig bit och måste synas i detta bevis och arbete. Vi föreslog också att arbetet skulle kunna utföras och redovisas på ett praktiskt sätt, t.ex. genom ett bildspel eller en film. Det andra samrådet handlade om de allmänna råden vad gäller studie- och yrkesvägledning. Alla var eniga om att de behövde göras och skrivas tydligare och skarpare för att det ska bli tydligt vad en vägledare gör. Ett förslag är att råden börjar med en allmän ingress om vägledning och sedan delas upp skolformsvis. Om detta förslag blir verkligt, skulle man i de allmänna råden framöver kunna läsa om vad vägledning av elever mottagna i särskola innebär. Detta framförde både Christel och jag med eftertryck. Kanske kommer vi i så fall att bli inbjudna till Skolverket ännu en gång för att få möjlighet att tydliggöra vårt uppdrag. Spännande tycker vi. Vad händer för övrigt? Jo, jag själv har nyligen uppnått pensionsåldern, vilket bl.a. innebär diverse rabatter. Jag kan åka tåg till nedsatt pris. Däremot har jag ännu inte önskat någon nedsättning i mitt arbete. Det är fortfarande roligt och stimulerande att arbeta och extra stimulerande är det att få arbeta i SYVI:s styrelse och diskutera allehanda frågor med övriga styrelsemedlemmar. Ordförandeskapet har dessutom under de senaste åren inneburit många uppgifter och uppdrag utanför styrelsearbetet. Det ger stimulans, kraft och engagemang. Och då är det roligt att arbeta. Men jag har också sex barnbarn mellan ½ år och 5 år, som väntar på mig, så det gäller att fördela gracerna. Nu går vi sakta men säkert mot juletid och sedan ett nytt år. Jag önskar er alla en såväl Fröjdefull som Fridfull Jul samt ett Gott Nytt År! Åsa Tholin Ordförande 1

4 Utvärdering SYVI-konferens 2012 Utförande Innehåll Peter Gröndahl Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt Nya gymnasiesärskolan Mest repetition Repetition för väldigt många!! Bengt Eklund Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt Supported Employment Inget nytt Det är synd om föreläsare som har tiden direkt efter lunch Inget nytt!! (tråkigt) Johanna Gustavsson Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt Supported Employment Det är synd om föreläsare som har tiden direkt efter lunch Sövande Teatergrupp Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt Är du som jag Ulf Kristersson Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt En arbetsmark. för alla Engagerad, påläst, bra flyt och pigg röst Kort tid För sent på dagen Olof Röhlander Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt Det blir alltid som man UTMÄRKT, härligt, befriande, roligt och lärorikt Utmärkt *2 Plus, plus Toppen Talade otydligt! Denise Cresso Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt Dubbel utsatthet Entonig röst Mat Inte bra Bra Utmärkt Banketten var utmärkt 2

5 Middagen var utmärkt, men lunchen dag 1 var bra och dag tre var inte bra Banketten var utmärkt Organisation Inte bra Bra Utmärkt Övrigt Inte bra Bra Utmärkt Jättebra! Till nästa konferens skulle jag vilja: Att vi får fler tillfällen till diskussioner Bra med blandade föreläsare och ämnesområden Gys13 Jag tycker dessutom: Att konferensen ska ligga andra dagar i veckan. Ej sluta på fredag!! Att det borde vara lite mer bensträckare på fm. För mycket stillasittande. Skulle vara bra om vi själva fick sitta i grupper och prata och delge varandra erfarenheter. Vi har ju ett ensamjobb och behöver prata med kolleger i samma situation. Safiren har bättre mat än hotellet. Bra att ha med en föreläsare som kan få en att skratta. Olof Röhlander var en utmärkt och rolig föreläsare. Bra som vanligt. Föreläsningar, mat, organisation. Värdefulla möten med likasinnade. Bra ordförande med väl valda ord till alla föreläsare. Bra jobbat! Att SYVI-konferensen inte ska ligga torsd fred utan andra veckodagar p.g.a. att många har så lång väg att resa och på fredag vill man komma hem senast kl. 17:00. Saknar, på konferensen, att sitta i grupper (blandade) och prata om : ex Hur gör vi bedömning om de ska gå på individuella eller nationella program. Hur gör vi med de svaga eleverna som går på nationellt program men inte klarar att vara ute 22 veckor på praktik. Sammantaget blev det en konferens som slog väl ut. Lite strul med vissa föreläsares tider vilket gjorde att vi fick ommöblera en hel del i programmet. Och kanske ska vi lägga till en rad nästa år där ni får tycka till om när vi lägger konferensen. En del vill ha det som det är och någon vill ändra tiden. Lite demokrati kan ju aldrig skada. Till nästa år blir det dock en torsdag fredag, det blir den september. Väl mött då! 3

6 Supported Employment, en evidensbaserad metod som vi bör ta till oss. Bengt Eklund AF centralt i Stockholm hade en klar och sammanfattande genomgång för oss på SYVIkonferensen i Katrineholm. Vad är då Supported Employment? Jo en struktuerad metod som hjälper oss att leda ungdomar från skolan in i arbetslivet.den kommer från USA, används på många håll i Europa och för oss skåningar påminner den i stor utsträckning om vår sk. Skånemodell. Men den är mer struktuerad, mer baserad på checklistor och väldigt genomarbetad. Den har provats och provas/används i olika områden i Sverige och hjälper Syv-are att nå målet med arbetet. Metoden bygger på 5 steg: kartläggning ackvirering arbetsanalys introduktion på arbetsplats uppföljning Kartläggningen: Första mötet - vad behöver du tänka på? Historik- kolla vad som finns av tidigare dokumentation Trepartssamtal-elev/förälder/Syv Överenskommelse om stöd ( Sius ev.) Kartläggningssamtal - vad har eleven för förutsättningar för arbete Motivation -finns den? Lära känna/ och förstå Det är viktigt att här ta reda på om eleven har klart för sig de krav arbetslivet ställer på honom/ henne. De basala kraven (vi känner väl till dem) Kunna utföra arbetsuppgifter i arbetslivet. Kunna närvara Vilja arbeta Kunna ta sig till o från arbetet Fungera på arbetsplatsen/ i arbetslaget 4

7 Ackvirering: Utgångsläge: när vår elev söker jobb konkurrerar han/hon inte om jobbet! Använd kontaktnät -både ditt eget och ev elevens/föräldrars Utgå från elevens kompetens och behov Eliminera konkurrens Gör personligt besök på jobbet Överenskommelse om anställning dvs. gör klart att det är målet- även om vägen är lång! Du måste använda din fantasi för att hitta och göra dig bekant med aktuella företag (alla medel är tillåtna!) Arbetsanalys: Arbetsplatsanalys Arbetskravsanalys Elevens förutsättningar Samlat utlåtande Finns det på denna arbetsplats de möjligheter som behövs för att det ska löna sig att prova? arbetsuppgifter och positiv inställning till eleven från ledning, platschef och övriga anställda? Tag GUD i hågen! du kan bara bli utslängd, men ofta finns en vilja att prova! Introduktion på arbetsplatsen Kolla om arbete- arbetsprövning/praktik Gör tydliga överenskommelser- elevens insats,arbetsgivarens insats, fackets insats... Personlig närvaro- sms, telefon, mail etc. är dödens!! Vad behövs av stöd?- Fadder/ tolk/ Sius Social färdighetstränning- behövs det? Succesiv nedtrappning av ev personligt stöd Gör klart att det finns möjligheter till anställningsstöd i olika former Uppföljning Det gäller att Finna, Få och Behålla ett arbete ( vi kan inte sälja något som vi inte har, elevens ansvar är basalt) Kom överens om omfattning och innehåll av arbetet och uppgifterna Behåll initiativet, det är din uppgift att stödja och bistå, då underlättar du för arbetsgivaren! Håll kontakten- det kan generera fler jobb (där eller i verksamheter som är näraliggande)sius -räkna med minst 12 månaders uppföljning Så här lite schematiskt kan man beskriva Supported Employment sättet. Det finns möjligheter att gå en sådan utbildning, den omfattar ca 3 dagar och är en stimulans, en fjäder i hatten och ett utmärkt sätt att bli ännu bättre än vad du är just nu! 5 Mattias Schlyter, SYVI

8 Ulf Kristersson - en socialmoderat, som vill skapa ett rättvist samhälle Det har sagts att vi människor oundvikligen präglas av det samhälle där vi växer upp, bor och arbetar. Således vill ryssarna ha en stark ledare, svenskarna är socialdemokrater osv. Jag slogs av riktigheten i detta påstående när jag lyssnade till den moderate socialförsäkringsministern Ulf Kristersson. Naturligtvis var han ute efter att försvara alliansregeringens politik, men han stack inte på något sätt under stol med att stora grupper hamnar utanför välfärdssamhället. Den socialpolitik som de borgerliga regeringarna fört bygger i grunden på två utredningar av socialdemokraterna Sture Korpi respektive Anna Hedborg. Sjukskrivningarna är för långa i Sverige konstaterade Anna Hedborg. Det lönar sig inte tillräckligt att gå från bidrag till arbete, sa Sture Korpi. Alliansen tog till sig Korpis och Hedbergs goda råd. Nu är hälften så många sjukskrivna hälften så länge, säger Kristersson. Utanförskapet har minskat från 23% 1990 till 14% Däremot har inte antalet unga förtidspensionärer minskat. Ungdomar, som slutar gymnasiesärskolan har allt svårare att få ett vanligt arbete och hamnar i stället i aktivitetsersättningsfällan. Aktivitetsersättning ger före skatt maximalt kronor per månad inklusive bostadsbidrag. Det är inte mycket att leva på. Den som får aktivitetsersättning blir fattigpensionär kanske hela sitt liv. Denna uppenbara orättvisa är ett stort problem som kräver en varsam reform, säger Kristersson. Av bland annat den anledningen tillsatte regeringen 2010 den ännu pågående parlamentariska Socialförsäkringsutredningen. Kristersson själv var ordförande innan han blev statsråd. Huvudsekreterare är socialdemokraten Irene Wennemo, som talade på Syvikonferensen Kristersson vill inte döma ut Aktivitetsersättningen, som infördes av en socialdemokratisk regering I den utredning, som föreslog Aktivitetsersättningen fanns många goda tankar säger han. Syvi kritiserade i sitt remissvar med kraft förslaget att ge aktivitetsersättning till ungdomar, som fortfarande går i skolan och vid en senare utredning (Brist på brådska) lovordades Syvi för sin framsynthet. Brist på brådska - utredningen föreslog följaktligen att inga ungdomar, som går kvar i skolan skulle få aktivitetsersättning. Men Kristersson tycker att detta var att gå för långt. Hur skall man då gå till väga för att inte huvuddelen av de ungdomar, som lämnar särskolan skall bli fattigpensionärer, utan få arbeten med avtalsenlig lön? Kristersson nämner SIUS (särskilt introduktions- och uppföljningsstöd), Supported employment och kompetensutveckling av studie- och yrkesvägledare. Det bör ha klingat väl i konferensdeltagarnas öron. Ulf Kristersson har även gett Försäkringskassan i uppdrag att ta fram kriterier för säkrare arbetsförmågebedömningar. Det är nödvändigt att kunna separera dem som aldrig kan få ett vanligt arbete från dem som förväntas ha denna möjlighet, säger han. I Försäkringskassans uppdrag deltar Syvi med flera representanter. Slutligen menar Kristersson, att Daglig verksamhet för dem, som inte kan komma ut på den vanliga arbetsmarknaden, måste bli mera kvalificerad. Socialförsäkringsministern har ambitiösa förslag och förefaller komma väl överens med oppositionen. Det bådar gott. Bo Carlsson 6

9 Är du som jag Istället för att skriva om föreställningen ger vi en lite hint om vad nästa års sommarprojekt kommer att handla om/christel Hunden Fia härmar hästens rörelser. Foto: Jörgen Johansson Hästar hjälper till att skapa kontakt Text: Emil Berglund Publicerad i Kristianstadsbladet 3 augusti Uppdaterad 3 augusti :14:00 Klinten-Kultur fick under torsdagen tillsammans med David Lichman och Rebecca Dahlgren lära sig att ta en första kontakt med en häst. Ett bra första steg för någon med autism. HIF Klinten är i grund och botten en handikapp-idrottsförening som nu även har utvecklats till Klinten-Kultur som arbetar mycket med drama. På Hovdala fick deltagare med autism i går möjlighet att använda sitt kroppsspråk för att skapa kontakt med hästar. Först visar Rebecca och David hur man kan få hästen att göra olika saker med kommandon. Sen ska ungdomarna också få delta och jobba med hästarna. Sen ska vi hålla en föreställning tillsammans med fyra amerikanska dansare, säger Ulrika Mickels Nord, ledare. Med hjälp av hästarna ska ungdomarna lära sig att skapa relationer där man litar på varandra. Detta ger tillgång till ett rikare liv, och min erfarenhet är att drama och kontakt med djur kan leda till att barn och ungdomar med autism kan lära sig att ta ögon- och kroppskontakt i rekordfart, säger Ulrika Mickels Nord. 7

10 Dubbel utsatthet, våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Denise Cresso, projektmedarbetare utvecklingscentrum Dubbel Utsatt. Bräcke diakoni Denise föreläsning avslutade årets konferens Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt är en projektverksamhet inom Bräcke Diakoni. I vår verksamhet arbetar vi med att utveckla och förmedla kunskap om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Målet är att kvinnor med funktionsnedsättning som är utsatta för våld får det stöd de behöver och har rätt till. I vårt arbete framhåller vi ofta ordens betydelse, bland annat för att det är viktigt att som våldsutsatt kunna sätta ord på sina erfarenheter. Lika viktigt är det att alla våldsutsatta kan ta del av information för att kunna söka stöd i en utsatt livssituation. Det måste därför finnas möjlighet att ta del av information om det stöd som finns att tillgå på sitt eget språk oavsett om det är på lättläst svenska/eget språk, tecken tolkat, syn tolkat eller andra alternativa och kompletterande kommunikationsätt. Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt har genomfört en översyn av flera alternativa och kompletterande kommunikationssätt och verkar för att det ska finnas bilder/symboler samt tecken för de ord som saknas. Tillsammans med SPSM har projektet skapat nya pictogrambilder som en del i stödet för tillgänglighet i kommunikationen för våldsutsatta situationer. Kvinnor med funktionsnedsättning är lika våldsutsatta som kvinnor generellt och i vissa fall mer utsatta. De har samma rättigheter som andra kvinnor att få hjälp och stöd och ta del av information om våld. En förutsättning för att få sina rättigheter tillgodosedda är att man kan berätta om sina upplevelser och bli förstådd. Att kunna påverka sin egen livssituation, göra val och delta i beslut som gäller en själv är inte bara en rättighet utan också hälsofrämjande faktorer. Det är sällsynt att kvinnor får frågan om de har erfarenheter av våld och det är heller inte ovanligt att kvinnan skuldbelägger sig själv och ser våldet som en del av vardagen. En kvinna med funktionsnedsättning kan ha svårare att berätta om sin våldsutsatthet då hon till exempel kan vara beroende av den som utövar våldet. På SYVI:s hemsida finns att läsa om Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatts kommande konferens: Mycket snack & Mycket Verkstad i Göteborg 6-7 december

11 En mental tränare sprider sitt budskap reflektioner över Olof Röhlanders föreläsning vid syvikonferensen 2012 Backspegeln behövs, men framrutan är mycket större, säger Olof Röhlander, mental tränare, författare och Årets talare Denna enkla metafor förmedlar ett viktigt budskap. Alltför ofta belastar vi oss med att se tillbaka och gräma oss över något som misslyckats eller kunde ha gjorts bättre. Den främste experten på att glömma misslyckanden är enligt Röhlander fotbollsmålvakten Ravelli. Ravelli har Downs syndrom. Han har tagit sitt artistnamn efter Thomas Ravelli, den store landslagsmålvakten från 80- och 90-talet. I själva verket är Ravelli en dålig målvakt, men det bekymrar honom inte. Efter varje insäppt mål knyter han händerna framför bröstet och räknar till tre. -Och så är målet borta. Varför gråta över spilld mjölk, säger engelsmännen. Titta inte heller för mycket i sidobackspeglarna för att se hur andra gör. Ta ett beslut och fokusera på målet, säger Röhlander. Han illustrerar med en suverän metafor: OS-skytten, som efter alla år av systematisk träning sköt sista skottet mitt i prick, men på fel måltavla och förlorade guldet. Hur mycket utmärkt arbete läggs inte ner i stat, kommun och skola till ingen nytta för att man inte ser målet klart? Under alla mina år i särskolan och dess vägledningsfunktion har jag förundrats över hur otydliga mål många tycks ha. Ibland har jag undrat om det goda arbetet är ett mål i sig. En annan reflektion är, att både backspegeln och sidobackspeglarna kan hindra en sund utveckling, eftersom de inte ger utblick längre än till den senast passerade kurvan. Följden kan lätt bli, att man ansluter sig till den senaste trenden utan att reflektera. Ibland kanske det skulle vara bäst att stanna bilen, plocka fram karta och historiebok och lyfta blicken. Även Röhlander har haft sina läromästare. En sådan är professorn i idrottspsykologi, Lars-Eric Uneståhl. Denne nestor inom området såg en gång upp från ett överbelamrat skrivbord och sa, till en ung och stressad Röhlander: Det som stressar dig är inte, att du har mycket att göra utan tankarna på allt du har att göra. Hur många skulle inte behöva höra detta visa budskap? Se till att må bra, säger Röhlander. Det kan vara musik, ett städat skrivbord eller att fika. Var glad åt en upphittad tia eller en lyckad fickparkering! Kanske kan det ibland vara klokt att göra som sångaren Håkan Hellström, - hindra det negativa från att komma in i skallen, genom att inte lyssna på negativ kritik, eller sjunga med Ulf Lundell: Men den här gången tänker jag inte låta mig hindras av de drömmar, som dog. Bo Carlsson 9

12 SYVI:s kunskap och tankar är efterfrågade. SYVI:s kunskaper, erfarenheter och tankar har under året som gått varit flitigt efterfrågade. Styrelsen har ett flertal gånger fått förfrågan om att delta i samråd och expertgrupper. Givetvis känner vi oss hedrade för detta och har bidragit så gott vi kunnat. I de olika sammanhangen som vi deltagit i, upplever vi att vi har haft mycket att tillföra och framför allt att vi har blivit lyssnade på. Vi har deltagit i och deltar fortfarande i olika arbetsgrupper, såsom expertgrupp och referensgrupp, i Försäkringskassans regeringsuppdrag Att utveckla metoder för bedömningar av arbetsförmåga i förhållande till anpassat arbete. Vi har deltagit i samrådsmöten på Skolverket angående GYS Samråd angående kopplingen program och de arbeten/arbetsuppgifter som våra ungdomar får, då de lämnat gymnasiesärskolan. Vilka program ger flest jobb? Samt om viktiga kunskaper/förmågor för att erhålla ett arbete. Vi har även deltagit i ett samrådsmöte angående innehållet i gymnasiesärskole-arbetet och gymnasiesärskolebeviset. Vi har deltagit i samrådsmöte på Skolverket angående de allmänna råden vad gäller studie- och yrkesvägledning. För vår del med fokus på vägledning av elever mottagna i särskolan. Vi har avlämnat remissvar gällande Likvärdig utbildning - riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning. Gällande specialskolor. Vi har representerats i referensgruppen i forskningsprojektet Särskola och sen. Vi har bistått Socialdepartementet med kontaktuppgifter angående arbetsgivare och angående anställda före detta elever från gymnasiesärskolan. Så visst ska vi känna oss stolta över den kunskap vi besitter och som i förändringens tider efterfrågas. Stolta hälsningar från Åsa Tholin Ordförande SYVI 10

13 Artikel hämtad från Nyhet Publicerad: Funktionshindrade får bäst hjälp på arbetsplatsen Arbetsmarknad Att personer med nedsatt arbetsförmåga får möjlighet att träna på arbetsplatsen ger snabba resultat. "Individuella lösningar är bättre för personerna och även ekonomiskt", sade Lennart Jönsson, Misa, under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv. I Sverige finns det idag över vuxna med nedsatt arbetsförmåga som både vill och kan komma in på arbetsmarknaden. Utmaningarna är emellertid många för att det ska bli verklighet. Den amerikanske forskaren Robert Cimera var i veckan på besök i Stockholm för att berätta om Supported Employment-metoden, som han bland annat har presenterat för amerikanska kongressledamöter. Metoden är ett alternativ till skyddade arbetsplatser och går ut på att människor med nedsatt arbetsförmåga ska få det stöd som de behöver för att hitta ett arbete som fungerar bra för dem, även i det långa loppet. Robert Cimera forskar utifrån ett ekonomiskt perspektiv och lyfte fram att Supported Employment är en bra investering både lönemässigt och kostnadsmässigt. Över tid minskar kostnaderna med Supported Employment, jämfört med skyddade arbetsplatser. En central del av metoden är att personerna istället för förberedande träning får komma ut direkt till en arbetsplats och träna där. Cimera lyfte även fram vikten av att redan i tidiga tonåren förbereda elever för arbetslivet, att få tidiga erfarenheter av arbetslivet, och inte minst att tillämpa naturligt stöd. Naturligt stöd på arbetsplatsen, genom hjälp och träning av kollegor, är mer effektivt än jobbcoacher. Då hamnar den anställde i ett socialt sammanhang och dessutom blir kostnaden lägre, sade Cimera. Att se till individen istället för kollektivet var något som Lennart Jönsson, Misa, uppskattade med Supported Employment. Sedan många år tillbaka tillämpar Misa metoden. Tidigare var det kollektiva lösningar som gällde och man glömde att det handlar om enskilda individer som kanske inte alls vill arbeta i grupp. Supported development har fokus på individen, att människor duger som de är. Individuella lösningar är bättre för personerna och rent ekonomiskt, sade Lennart Jönsson. Pär Larshans, hållbarhetschef på restaurangkedjan Max Hamburgare: Vi fokuserar på att anställa folk för ability, inte disability. Att jobba med fördomar är en nyckel till framgång. Det jag skulle rekommendera är att lyfta fram bra exempel i företaget. Då följer även andra efter. Det ekonomiska perspektivet är en sak, men det är viktigt att även lyfta fram det mänskliga perspektivet, menade Mikael Klein från Handikappförbunden, HSO. Han betonade att den starkaste drivkraften finns hos personerna själva, men ställde frågan hur man stärker drivkraften och ger verktygen till den enskilde. Hindren finns inte i näringslivet eller på arbetsmarknaden, utan de ligger i strukturer. Det är ett politiskt ansvar fullt ut. Både regering och opposition måste tagga upp sig för att hantera detta, sade Mikael Klein. Jakob Stenberg 11

14 Bygga Broar - Konferens i Västerås oktober Då jag anmält mig att delta i denna konferens, hade jag lovat att skriva ett referat i SYVI-Nytt. Tyvärr blev jag sjuk och kunde endast deltaga från kl första dagen. På förmiddagen talade bl.a. socialförsäkringsminister Ulf Kristersson, som också talade på SYVI:s fortbildningsdagar i Katrineholm. Förmodligen sa han ungefär samma sak vid dessa båda tillfällen och någon annan från styrelsen redogör från Katrineholm på annan plats i tidningen. På måndagseftermiddagen talade Carin Bergström och Karl Löfgren om Carpe Rätt stöd till arbete och studier ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom området. Carpe är ett samarbetsprojekt med 19 kommuner. Det handlar om kompetens- utveckling för anställda, som arbetar med personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om t.ex. föreläsningar, seminarier och nationella konferenser. Man har anordnat en kompetensutvecklingsdag om att praktisera/arbeta på Daglig Verksamhet. Man arbetar med att utveckla den nya yrkesroll, som krävs för att i såväl Daglig Verksamhet som i Boende ge rätt stöd till arbete och/eller studier. Personalen ska lära sig att vara ett stöd till brukaren. Både chefer och medarbetare inom D.V, Boende och Personlig assistans. Projektet omfattar 145 arbetsplatser i 23 kommuner. Funktionshinderområdet är för litet i varje kommun och för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. Projektet har resulterat i: Kunskap om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser i arbete eller studier. Kunskap om samtalsmetoder. Mer kunskap om lagstiftning. Kunskap om arbetsmarknaden och olika myndigheter. Kunskap om utbildningsmöjligheter. Visionen för projektet är: Att fler personer med funktionsnedsättning får arbete eller arbetsinriktad Dagl. verks. eller börjar studera enligt sina egna önskemål. Tisdagen inleddes med att enhetschef Elin Lindberg pratade om Fyrismodellen i Uppsalas Dagliga verksamhet. Projektet har 270 deltagare och 40 medarbetare samt över 100 personer på externa arbetsplatser. Målsättningen är att hitta vägar till ett integrerat arbetsliv/anställning. Samt meningsfulla arbetsuppgifter både inom den offentliga och privata arbets- marknaden. I samtliga verksamheter inom Fyris har personalen jobbcoach-utbildning och arbetar enligt Supported Employment. Kompetens och förmågor ska lyftas fram och arbetstagaren ska känna att han utvecklas. En handledare från Fyris finns med under första tiden på arbetsplatsen och drar sig sedan tillbaka men återkommer med regelbundna uppföljningar och stöd. Det handlar om att synliggöra kompetensen. Mer kompetens än personligt omdöme. Det är bara bevisen på vad personen kan, som är intressant. Utgår från näringslivets krav på anställningsbarhet. 12

15 Därefter var det riksdagsman Christina Husmark Pehrssons tur att prata om Utredning om översyn av arbetsmarknadspolitiska insatser. Utredningens nuvarande uppdrag är: Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel. Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention. Ge strategisk spridning av goda exempel och särskilt studera de norska erfarenheterna av inkluderingsavtalen. 50% av alla anställningar med lönebidrag sker hos småföretagare och hälften av dessa har inte kollektivavtal. Utredningen har fått i uppdrag att titta på detta. Man ska också titta på hur fler arbetsgivare ska kunna få lönestöd vid anställning av person med funktionsnedsättning. Man vill också ge möjlighet till lönestöd för anställda som är nära anhöriga. Man vill se över Samhalls funktion. Man vill se över möjligheten att erbjuda traineeutbildning. Christina avslutade sin föreläsning med att säga, att de skolor som har en etablerad kontakt med AF och samverkar med dem, får ut fler elever i arbete efter utbildningens slut. Därefter talade Bengt Eklund och Pentti Mäkinen från AF strategienhet om Arbetsförmedlingens åtgärder och vägen till arbete personer med funktionsnedsättning är inskrivna på AF. Det är 27% av samtliga inskrivna. Ungdomar under 30 år utgör 14% av de inskrivna och av dessa har 30% en funktionsnedsättning. AF samverkar med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergången från skola till arbetsliv för unga med funktionsnedsättning. Målgrupperna är: elever som fyllt 16 år och har en diagnostiserad funktionsnedsättning och som finns i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. unga under 30 år som har en aktivitetsersättning. Har ofta en dagl.verks. AF vill ha en dialog med skolan angående unga med funktionsnedsättning. Vilka styrkor? Vilka svagheter? Vad behöver stärkas? Hur har APL/ praktik fungerat? Detta hjälper till att göra övergången från skolan till arbetslivet så smidig som möjligt. Bengt pratade även om Supported employment och projekt Arbetsvägen Supported Employment skriver någon annan om på annan plats i tidningen och Arbetsvägen finns att läsa om på SYVI:s hemsida. Sist på konferensen talade författare och nationalekonom Li Jansson från Svenskt Näringsliv under rubriken Blomstrande företag kan skapa jobb. Hon har undersökt sambanden mellan företagsklimat och chansen till jobb. Ett blomstrande näringsliv ger fler jobb och då skulle även fler personer med funktionsnedsättning kunna få jobb. Hon pratade om sprickorna i dagens välfärdssamhälle och utanförskapet som tycks bestå. Hon gav exemplet att fler och fler ansökningar om ekonomiskt bidrag för varje år kommer in till föreningen Majblomman. / Åsa Tholin 13

16 På ett av våra samverkansmöten bad samordnaren Mats Fager om ett tyck till dokument eftersom det kanske kommer att blåsa nya vindar. Detta är vad vi styrelsemedlemmar som är från Skåne skrev. Vid vårt senaste samverkansmöte med Af och oss vägledare framkom det att ni inom Af tittar på sättet att arbeta med elever som har någon form av funktionsnedsättning. Mats Fager berättade att det eventuellt var nyheter på gång och vi vill gärna medverka med våra åsikter om vad vi anser fungerar bra/dåligt. För oss som yvl/syv med fokus att få ut eleverna i arbete är samarbetet, stödet och expertkunskapen från Af samordnarna en av framgångsfaktorerna i vårt arbete. Utan detta är risken att vi stångara våra huvud blodiga mot arbetslivets representant. Vi har tillsammans verkat för att eleven fått arbetspraktik som ofta lett till lönebidrag och även i vissa fall till en anställning helt utan stöd. Någon elev som vi kanske inte tänkt skulle tillhöra arbetsmarknaden har med rätt matchning även fått arbete. Vi vill kraftfullt påpeka att samordnarna ska få fortsätta sitt framgångsrika arbete med oss vägledare. Det är inte i Skåne förändringar behövs, det är i övriga landet som Skånemodellen kanske bör få fäste. Detta till trots finns det vissa saker vi vill peka på: Nummer ett är att vi anser det borde finnas en SIUS i varje område som arbetar med tidig samverkan med/i skolan. I Skåne finns det nu två SIUS-konsulenter som arbetar på så sätt och vår åsikt är att det fungerar mycket bra. Det har hänt att elever ramlar mellan stolarna då samordnaren avslutar ärendet och den lokala handläggaren/sius-konsulenten ska ta över. Påbörjas samarbetet redan då eleven går i skolan förhindras detta. Önskar dessutom att rekryteringen av nya SIUS-konsulenter och samordnare som ska arbeta med elever med funktionsnedsättning, såsom utvecklingsstörning eller bokstavsdiagnos, bör ha god kunskap om detta. Det är tyvärr inte helt ovanligt att eleven kommer till oss på skolan och frågar vad handläggaren/sius-konsulenten har talat om. Deras upplevelse är att de talat över huvudet på dem eller talat ett för eleven oförståeligt språk Vi vill absolut inte att våra Skåne-stormöten (när alla vägledare som arbetar med särskolan träffas tillsammans med Af) ska försvinna och ersättas av områdesmöten (sex samordnare i Skåne). Samordnarna unga med funktionsnedsättning arbetar på mycket olika sätt och vi anser det vara av vikt att vi vägledare får så lika information som det är möjligt. Gärna lokala möten men inte ta bort de stora. Gemensamt informationsmaterial behövs som kan överlämnas till elev och målsman. Ett material som eleven förstår och kan ta till sig. Bra om det är samma material oberoende var eleven kommer ifrån. Informationen bör innehålla SIUS-konsulentens arbete, samordnarens arbete och på vilket sätt dessa arbetar med målgruppen. SYVI genom Mattias Schlyter och Christel Lindqvist 14

17 England och Bollerup Som ni har läst flera gånger i SYVI nytt har vi på Bollerup ett ganska utvecklat och mångårigt samarbete med Duchy College i Cornwall. Det var meningen att våra engelska vänner skulla komma till oss denna höst, men på grund av ekonomiska problem gick det hela i stöppet. Från vår sida kommer vi emellertid att skicka tvenne elever på ett 4 veckors utbytesprogram under veckorna 5,6,7och 8 till Duchy. Vi har tidigare gjort sammalunda men två elever, och det var en både spännande och lärorik erfarenhet för dessa två. Vår förhoppning är naturligtvis att våra två aktuella elever kommer att få samma goda upplevelser och erfarenheter. Vi på Bollerup kommer troligen att få ta emot motsvarande en eller två elever från Duchy någon gång i vår- då verksamheten på åkrar, ängar och i parken är under högtryck. Mattias Schlyter 15

18 16

19 17

20 18

21 Nya program på Munkagårdsgymnasiet. På Munkagårdsgymnasiet planerar vi för gys13, vilket innebär att vi ska utöka vårt program utbud. Vi har tidigare haft Naturbruksprogrammet, men från höstterminen 2013 kommer vi att erbjuda tre program; Skog, mark och djur Hantverk och produktion Estetisk verksamhet Att valet föll på dessa program beror på att vi redan idag har kompetens och intresse på skolan för att starta programmen. Skog, mark och djur är naturligt eftersom vi har naturbruksprogrammet idag och vi får tillfälle att se över och slipa till det utifrån gys13. Vi har idag en Hantverksutbildning med inriktning florist på det treåriga programmet, där en elev från gymnasiesärskolan är integrerad nu i höst. Det är så vi tänkt oss att det ska vara i det nya programmet Hantverk och produktion, det blir en integrerad del av det treåriga programmet. Estetisk verksamhet, detta program är nytt för oss men ligger ändå nära till hands, det finns kompetens inom skapande verksamhet och foto, både hantverk och trädgård har många estetiska inslag, som vi hoppas ska ge en ny och spännande utbildning. Vi tänker oss ett program med skapande, foto, service och bemötande, ett program där man får möjlighet att utvecklas och stärka sig själv. De två andra programmen är ju mer riktade mot ett yrke, men självklart utvecklas eleverna och blir stärkta även där. Hos oss får man fyra innehållsrika och utvecklande år! För elever som bor långt från skolan har vi ett elevhem med personal på kvällarna. De tränar inför ett eget boende och gör roliga saker tillsammans på kvällarna. Personalen på elevhemmet finns också med i undervisningen på dagtid. En helhetslösning med skola, boende och fritid som är en fantastisk möjlighet för de elever som söker till oss! Vi har ett spännande år framför oss med planering och uppstart av nya gys13! 19

22 Får de inte vara med de andra? Men blir de inte ledsna då? Som SYV i särskolan har jag haft det stora nöjet att få besöka olika verksamheter och träffa personal som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättning i Italien. Genom Internationella Programkontoret och programmet Lifelong learning fick jag och en kollega medel för att under en vecka göra studiebesök i olika verksamheter som yrkesinriktad gymnasieskola, utbildning för vuxna, boende, uppföljning av praktik på arbetsplatser, en sysselsättningsenhet mm. Det har inneburit att vi fått lite grundläggande information om det italienska skolsystemet, hur socialkontoren samarbetar med kooperativ runt funktionsnedsatta, på vilket sätt man arbetar med att stödja personer med funktionsnedsättning att komma ut på arbetsmarknaden mm. Vi var inbjudna av ett Kooperativ som heter Cooperativa sociale Bobowski som grundades av två kvinnor för snart 40 år sedan. Båda var föräldrar till varsitt funktionsnedsatt barn. Idag har kooperativet många grenar i sin verksamhet. Man har bla avtal med kommuner runt omkring vad det tex gäller assistans i både hemmet och skolan, boende, fritids, integrering av barn och familjer från andra länder mm. Det som skiljer våra privata företag i Sverige som får avtal med kommunerna är att kooperativen måste låta vinsten gå tillbaka till verksamheten. I sin verksamhet arbetar man även mycket med olika EU fonder. Man har utbyte med andra länder där både ungdomar och äldre personer kan arbeta i ett annat land några månader. Ett spännande projekt de berättade om heter Superman vilket startade i Frankrike och initialt hade som uppgift att utbilda nyckelpersoner på en supermarketkedja för att kunna stödja personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Affären och de utbildade personerna ska sedan kunna hittas genom att de är markerade med en speciell skylt. Planer finns nu att fortsätta med tågstationer, flygplatser etc. I Italien vilar fortfarande mycket på familjen som institution. När vi berättade om att man i Sverige arbetar för att unga vuxna med funktionsnedsättning ska kunna flytta till eget boende och frigöras från sina föräldrar har man lite svårt att förstå vitsen med det. En chef på ett socialkontor sa att i Italien så flyttar många ofta hem till sina föräldrar vid en skilsmässa. Alla barn även de med funktionsnedsättning går i vanlig klass. En psykiatriker bedömer med jämna mellanrum hur mycket stöd och extraundervisning en elev med funktionsnedsättning behöver. En särskild lärare/assistent ska finnas tillhands då en elev med särskilda behov behöver extra stöd. Många av de vi mötte bland personalen reagerade mycket starkt på att vi hade speciella klasser för barn/ungdomar med funktionsnedsättningar. 20

23 De var oroliga över vad de skulle känna av att inte få vara tillsammans med de andra eleverna. Vi blev inbjudna till ett utbildningsföretag, Techné, som tillhandahöll vuxenutbildning och där man också erbjöd kurser för personer med funktionsnedsättning. I gruppen av funktionsnedsatta ungdomar arbetade man bla annat med att träna arbetsförmågan i olika typer av enkla arbetsmoment inne på skolan, man arbetade med matlagning, social träning som att handla prismedvetet. Detta följdes ofta av praktikplatser ute på företag. Vi fick följa med två psykologer när de följde upp arbetsträning/praktik dels på en restaurant dels i en matbutik. Man har ett visst förtidspensionssystem i två bidragsnivåer beroende på graden av funktionsnedsättning men det är hur som helst en förhållandevis låg summa som är svår att klara sig på. Detta innebär att familjen ofta måste bidra till försörjningen av den som inte arbetar. När det gäller funktionsnedsattas möjligheter till arbete i Italien så inrättades en lag år 2000 som innebär att arbetsgivare med ett visst antal anställda är tvungna att anställa personer med funktionsnedsättning. Om man inte följer lagen riskerar man böter. Vi träffade bla en socialchef på ett kontor i Forli där hon och hennes personal bara arbetade med att hjälpa personer med funktionsnedsättning ut i arbete. Hon berättade att då en arbetsgivare anställer en funktionsnedsatt person så betalar stat/kommun försäkringar och sociala avgifter så det blir ett visst avdrag på den totala lönekostnaden för arbetsgivaren. Avslutningsvis var det mycket intressant och tankeväckande att se hur man försöker hitta vägar och lösningar när stat och kommun inte går in lika starkt som man gör i Sverige. Det är även nyttigt att fundera på om vårt sätt att lösa skola/arbete alltid är så bra eller om det finns fler sätt att se på tex integrering. Kollegor om ni orkar och vill så ta den chans till erfarenhetsutbyte som tex EU programmet Lifelong learning kan erbjuda. Kajsa Johansson SYV särskolan Linköping 21

24 SYVI Riksföreningen Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening Verksamhetsberättelse Styrelsen för riksföreningen SYVI, särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening, avger härmed följande redogörelse för verksamhetsåret Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av följande personer: Ordinarie ledamöter Suppleanter Åsa Tholin ordförande Lars-Ola Ludvigsson Lotta Granér vice ordförande Barbro Ahlén Kajsa Johansson sekreterare Marie Larsson Mattias Schlyter Christel Lindqvist kassör hemsideansvarig Konferenskommitté Syvi-redaktör Valberedning Bo Carlsson, Lotta Granér Christel Lindqvist Gunilla Jonsson, sammankallande Mattias Schlyter, Christel Lindqvist Marie Larsson Jozef Skerjantz, Ewa Mattsson Styrelsen har under verksamhetsåret: Utvärderat föregående års fortbildningskonferens. Planerat och genomfört årets fortbildningskonferens på Hotell Statt i Katrineholm. Fortlöpande uppdaterat medlemsmatrikeln. Uppdaterat hemsidan på SYVI.se. Haft fortlöpande kontakter med företrädare för olika myndigheter och organisationer med speciellt fokus på Skolverket och Försäkringskassan. Fortsatt samarbete med AF:s strategienhet rehabilitering till arbete. Fortsatt samarbete i projektet Arbetsvägen. Fortsatt kontakt med vägledarföreningen för ett framtida samarbete. Blivit inbjudna och deltagit i samrådsmöten på Skolverket angående GYS Deltagit i olika arbetsgrupper i Försäkringskassans regeringsuppdrag Att utveckla metoder för bedömningar av arbetsförmågan i förhållande till anpassat arbete. Avlämnat SYVI.s remissvar gällande Likvärdig utbildning - riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (SOU 2012:24). På anmodan av Stefan Tengman, socialdepartementet, bistått med kontaktuppgifter angående arbetsgivare och anställda före detta elever från gymnasiesärskolan. 22

25 SYVI har tillsammans med vägledarföreningen uppvaktat utbildnings-o arbetsmarknadsdepartementet för att få till ett vägledarlyft. Samt påtalat behovet av utbildning för vägledning inom särskolan. SYVI har representeratsi referensgruppen i forskningsprojektet Särskola- och sen. SYVI har under verksamhetsåret haft 99 betalande medlemmar. Styrelsen har arbetet efter vad stadgar och verksamhetsplan anvisat. Förutom konstituerande möte har styrelsen sammanträtt vid fyra tillfällen. Protokollen har lagts in på SYVI:s hemsida. SYVI-nytt har utkommit med 3 nummer under verksamhetsåret. Där kan medlemmarna läsa och informera varandra om vad som är på gång i branschen. SYVI:s medlemmar uppmanas att inkomma med bidrag som utmanar, berikar och inspirerar vår verksamhet samt lämna synpunkter på tidningen och styrelsens arbete. Vi vill att SYVI-nytt ska vara, inte endast ett styrelsens informationsorgan, utan ett informations- och kommunikationsorgan för en rikstäckande och livaktig förening, där alla är delaktiga och aktiva. Genom SYVI-nytt ska det finnas möjlighet att sprida information om allt regionalt arbete som görs samt goda exempel och idéer utifrån hela landet. Styrelsen tackar för förtroendet under det gångna verksamhetsåret och hälsar samtidigt våra nya medlemmar välkomna till föreningen. För SYVI:s styrelse Åsa Tholin ordförande 23

26 SYVI Riksföreningen Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening. Verksamhetsåret Förslag till verksamhetsplan Styrelsen har till uppgift att under verksamhetsåret: Hålla sig underrättad om de förslag och tagna beslut, som rör vårt uppdrag och påverkar vår verksamhet. Särskilt regeringens direktiv till olika myndigheter, som dels kan påverka ung-domarnas möjlighet till arbete, dels utformningen av yrkesvägledning i sär- och specialskolan. Hålla sig underrättad om implementeringen av gymnasiesärskoleutredningen GYS 2013 Uppdatera sig på nya skollagens innehåll och hålla sig underrättad om dess konsekvenser vad gäller elever mottagna i särskolan. Hålla kontakt med politiker och tjänstemän med särskoleansvar. Utvärdera fortbildningskonferensen Planera och genomföra fortbildning hösten Värva nya medlemmar. Framhålla behovet till berörda myndigheter av nyrekrytering, fortbildning och utbildning för studie- och yrkesvägledning med specialkompetens inom särskola och specialskola. Samarbeta med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket, Handikapporganisationerna FUB/ ALA, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Autism och Aspèrgerförbundet, Skolverket, Skolinspektionen, Fackliga organisationer, Sveriges vägledarförening, Svenska föreningen Supported Employment. Följa och stödja Projekt Arbetsvägen. Sprida SYVI:s riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i sär- och specialskolan. Utge SYVI-nytt. Kontinuerligt uppdatera SYVI:s hemsida. Sprida kännedom om SYVI:S verksamhet via hemsidan SYVI.se Stödja regionala aktiviteter inom Riksföreningen SYVI. Uppdatera medlemsmatrikel För SYVI:s styrelse Åsa Tholin ordförande

27 Kontakt Åsa Tholin, Ordförande Yrkesvalslärare Elof Lindälvs Gymnasium Lindälvs Gata Kungsbacka Tfn: Mobil: Fax: asa@syvi.se Ansvarsområden: Utbildnings-departementet Christel Lindqvist, Ledamot Studie- och yrkesvägledare Norrängsskolan Norregatan 22 (Box 2074) Hässleholm Tfn: Mobil: Fax: christel@syvi.se christel.lindqvist@hassleholm.se Ansvarsområden: Sveriges Vägledaförbund, SYV utbildningen Kajsa Johansson, Sekreterare Studie- och yrkesvägledare Linköpings kommun Utbildningsförvaltningen Sektionen för specialverksamhet Westmansgatan 27 B Linköping Tfn: kajsa.johansson@linköping.se Ansvarsområden: Arbetsförmedlingen, Autism & Aspergerförbundet Mattias Schlyter, Kassör Yrkesvalslärare Naturbruksgymnasiet Yrkeslinjen Bollerup Tomelilla Mobil: Fax: mattias@syvi.se mats@utb.simrishamn.se Ansvarsområden: Skolverket, Fackliga organisationer Lotta Granér, Vice ordförande, KonferensansvarigSpecialpedagogiska skolmyndigheten Rålambsvägen 32 B Stockholm Tfn: lotta@syvi.se lotta.graner@spsm.se Ansvarsområden: Specialpedagogiska skolmyndigheten, FOU, Folkhögskolor Barbro Ahlén, Suppleant Studie- och yrkesvägledare Utbildningsförvaltningen Centrala stödavdelningen Rudsjöterrassen Haninge Tfn: barbro@syvi.se barbro.ahlen@haninge.se Ansvarsområde: Försäkringskassan, Socialdepartimentet Marie Larsson, Suppleant, redaktör Munkagårdsgymnasiet Björkängsvägen Tvååker Tfn: Mobil: marie@syvi.se marie.b.larsson@regionhalland.se Ansvarsområden: FUB,Ala

28 Layout & Tryck Tidningsgruppen Aktivitetscentrum Frölundaborg