Coaching och Sport Management - en alumnkartläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Coaching och Sport Management - en alumnkartläggning"

Transkript

1 Utrednings- och forskningsservice (UFS) Coaching och Sport Management - en alumnkartläggning Tony Wågman Utredare Fakultetskansliet för samhällsvetenskap Linnéuniversitetet tony.wagman@lnu.se (direkt) Besöksadress: Gröndalsvägen 21, Kalmar

2 Innehåll Inledning och syfte... s.3 Tillvägagångssätt... s.4 Vem är CSM-studenten?... s.6 Värdering av utbildningen... s.8 Nuvarande sysselsättning... s.13 Flyttmönster... s.20 Sammanfattande slutsatser... s.22 Referenser... s.24 Tabell- och diagramförteckning Tabell 1a - Bortfallsanalys kön... s.4 Tabell 1b - Bortfallsanalys ålder... s.5 Tabell 1c - Bortfallsanalys bostadsort... s.6 Tabell 2 - Typ av arbete och nöjdhet med arbete (%)... s.17 Tabell 3 - Typ av arbete och arbete inom idrotts- och hälsosektorn i framtiden (%)... s.17 Tabell 4 - Flyttmönster... s.20 Diagram 1 - Svarsfrekvens examensårskull över tid (%)... s.5 Diagram 2 - Värdering av temaområden över tid (nöjd, %)... s.8 Diagram 3 - Tillägnande av färdigheter (hög, %)... s.10 Diagram 4 - Upplevelser av bemötande (bra, %)... s.11 Diagram 5 - Förändring av utbildningsinnehåll (%)... s.11 Diagram 6a - Tillägnande av färdigheter och kompetenskrav i arbetslivet (idrotts-/hälsosektorn, %) s.18 Diagram 6b - Tillägnande av färdigheter och kompetenskrav i arbetslivet (övriga, %)... s.19

3 Inledning och syfte Coaching och Sport Management (CSM) sjösattes 2001 vid dåvarande Växjö universitet. Grundtanken med utbildningen var, och är fortfarande till stor del, att utbilda studenter för ett framtida arbete som ledare på olika nivåer inom idrottssektorn och därigenom kunna verka för att utveckla och stärka svensk idrott. 1 I skrivande stund har cirka 300 studenter genomgått utbildningen och tagit sig ut på arbetsmarknaden, men det saknas systematisk uppföljning av var de har tagit vägen, vad de arbetar med och vad de tycker om sin utbildning. Föreliggande rapport ämnar råda bot på detta kunskapsglapp. Det övergripande syftet är att genomföra en kartläggning av programmets alumner och svara på följande frågeställningar: Vem är CSM-studenten? Hur värderar alumnerna sin utbildning? Vad har de lärt sig och vilka kunskaper har de nytta av i arbetslivet? Vad arbetar de med och var är de bosatta? Rapporten är tänkt att ha flertalet användningsområden, såväl internt som externt: Internt gentemot utbildningsansvariga där kunskapen kan användas för kvalitetshöjande åtgärder, samtidigt som rapporten svarar upp mot Linnéuniversitetets strategidokument och kvalitetsindikatorer vilka sätter stort fokus på studenters och alumners erfarenheter och attityder. Den har också en funktion att fylla i relation till Universitetskanslerämbetets (f.d. Högskoleverket) utvärdering av det idrottsvetenskapliga ämnet under I deras nya utvärderingsmodell lyfts studenter och alumner fram som en mer betydelsefull del av beslutsunderlaget än tidigare. Det är visserligen examensarbeten som utgör den huvudsakliga informationen varpå bedömningen grundar sig, men självvärderingen är ett viktigt komplement i de fall där examensarbetena inte når upp till fastställda mål. Erfarenheter från redan utvärderade ämnen visar tydligt att liknande student-/alumnstudier har kommit till användning för dem. 2 1 Utbildningsplan Coaching och Sport Management. Dnr: 2010/1428: 2 Jmf självvärdering i bl.a. journalistik och medie och kommunikationsvetenskap 3

4 Tillvägagångssätt Kartläggningen har genomförts i form av en enkätstudie, där enkäten omfattade fyra sidor och innehöll sex teman: Om dig själv och din bakgrund, värdering av utbildning, övergång mellan studier och arbete, nuvarande sysselsättning, arbete och arbetsuppgifter samt framtiden. 3 Enkäten konstruerades i samråd med nyckelpersoner inom utbildningen och det idrottsvetenskapliga ämnet och riktar sig till samtliga som har slutfört utbildningen sedan programmet startades Den sista årskullen som har tagit sig ut på arbetsmarknaden vid undersökningstillfället påbörjade utbildningen 2009 (prognostiserad examen VT 2012), vilket betyder att enkätstudien totalt omfattas av nio årskullar: Antalet respondenter var Enkäten skickades ut postalt och datainsamlingen pågick under perioden oktobernovember Tre påminnelser distribuerades och svarsfrekvensen blev 69% (155 svarande). Svarsfrekvensen får betraktas som mycket tillfredsställande i relation till motsvarande studier bland andra program, ämnen och institutioner vid Linnéuniversitetet (och dåvarande Växjö universitet). Majoriteten av dessa tenderar att hamna på mellan 55%-65%. På ett övergripande plan kan studien därför sägas ha hög legitimitet och trovärdighet. Trots den relativt höga svarsfrekvensen har det varit på sin plats att genomföra en bortfallsanalys i syfte att kontrollera huruvida vissa kategorier av alumner är underrepresenterade i studien, vilket kan göra resultatet skevt. De kategorier som har varit möjliga att kontrollera är kön, ålder, årskull och bostadsort. Detta illustreras i tabell 1a-1c samt diagram 1 och kommenteras i anslutning till dem. Tabell 1a: Population Svarande Bortfalls- Andel Andel Andel Andel Kvinnor Män Kvinnor Män analys kön kvinnor män kvinnor män Totalt % 71% % 72% Tabell 1a ger vid handen att kvinnor och män svarar i ungefär lika hög utsträckning. I de flesta enkätstudier tenderar dock bortfallsanalyser av kön att påvisa att kvinnor svarar i högre utsträckning än män. Eftersom CSM är en kraftigt mansdominerad utbildning har det varit särskilt betydelsefullt för svarsfrekvensen att männen har varit engagerade i att besvara enkäten. 3 Enkät och missiv finns att tillgå via undertecknad eller programansvarig Camilla Strömberg. Rapporten finns i digital form på UFS hemsida: for samhallsvetenskap/samhalle ochnaringsliv/utrednings och forskningsservice/rapporter 4 När alumnerna identifierades via Ladok var utsökningskriteriet att man ska ha varit registrerad på examensarbeteskursen, vilken företrädesvis ligger på termin 5 eller 6. Detta innebär alltså i praktiken inte att studenterna de facto har genomfört hela utbildningen, utan snarare stora delar av den. För att kunna säkerställa att hela utbildningen är genomförd behöver utsökningskriteriet vara att man har tagit ut sin examen, något som relativt få gör vilket leder till att populationen får en betydande undertäckning. Det förstnämnda utsökningskriteriet är således att föredra. 5 Fortsättningsvis benämns årskullarna Detta syftar således till vilket år utbildningen har slutförts och inte när den påbörjades ( ). 6 Utsökningen i Ladok identifierade ursprungligen 240 individer, men 14 av dem har exkluderats ur populationen. Det beror framför allt på felaktiga adressuppgifter där enkäten inte har kunnat nå respondenten (10 st) men också på dubbelregistrering i Ladok (4 st). 4

5 Tabell 1b: Population Svarande Bortfalls- Andel Andel Andel Andel < 30 år 30 år < 30 år 30 år analys ålder < 30 år 30 år < 30 år 30 år Totalt % 46% % 53% Tabell 1b visar att gruppen under 30 år besvarar enkäten i lägre utsträckning än gruppen 30 år och äldre. De är således underrepresenterade i studien. Resultaten är överraskande i den meningen att det oftast är yngre män som tenderar att inte besvara enkäter, och tabell 1a visade tydligt att män generellt de facto har besvarat den. Förklaringen står till stor del att finna i tabell 1c nedan, vilken illustrerar svarsfrekvenser per årskull. Diagram 1: Svarsfrekvens examensårskull över tid (%) Samtliga årskullar är väl representerade i studien, men med ett uppenbart undantag: 2012 med endast 30% (8 individer). Årskullen är den enda där samtliga är under 30 år. Den huvudsakliga anledningen till att enkäten inte besvaras av dem är inte att de är yngre per se, utan snarare en upplevelse av att enkäten inte är riktad till dem. Enkäten är starkt fokuserad på att studierna är avslutade och arbetslivet påbörjat. För årskullen 2012 har dock endast 3-4 månader passerat efter prognostiserat examensdatum och distributionen av enkäten. Ett flertal har därför troligtvis inte fått något arbete ännu. Dessutom finns sannolikt några som släpar efter med någon enstaka kurs eller sitt examensarbete och ännu inte har avslutat studierna. Sammanfattningsvis, enkäten riktar sig till alumner men årskullen 2012 betraktar sig sannolikt fortfarande till stor del som studenter. En betydande del av studiens syfte är att studera utvecklingen inom programmet över tid. När det gäller underlaget för årskullen 2012 är det bristfälligt i sådan utsträckning att den har exkluderats ur resultatredovisningen. Det går helt enkelt inte att dra trovärdiga slutsatser. Det bör dock återigen noteras att svarsfrekvensen totalt sett är 69% 7 vilket ger goda möjligheter att uttala sig om alumnkollektivet på CSM. Viss försiktighet bör även råda i tolkningarna på årsbasis då antalen är låga (15-21 individer) men svarsfrekvensen genomgående hög. 7 74% om årskullen 2012 exkluderas. 5

6 Tabell 1c: Population Svarande Bortfallsanalys bostadsort Antal Andel Antal Andel Kronobergs län Omgivande län Övriga Sverige Totalt När det gäller bortfallsanalys över bostadsort har alumnerna delats in i tre grupper: Bosatta i Kronobergs län, Kronobergs omgivande län respektive övriga Sverige. 8 Tabell 1c illustrerar att bosatta i Kronobergs län är något underrepresenterade i studien. Detta förklaras till stor del av resonemangen om årskullen 2012 som fördes i ovanstående stycken. De har låga incitament för att besvara enkäten, samtidigt som de allra flesta fortfarande bor kvar i Växjö (på campus) och inte har hunnit bosätta sig någon annanstans. Bortfallsanalysen blir således i detta avseende något missvisande. En mer rättvisande jämförelse är att exkludera årskullen 2012 helt ur bortfallsanalysen, vilket resulterar i att andelen bosatta i Kronobergs län både i populationen och bland de svarande minskar till 28%, vilket därmed visar att underrepresentationen försvinner helt. Vem är CSM-studenten? CSM är en mansdominerad utbildning och har varit så sedan programmet startade. Totalt sett är 72% män och andelen män per årskull har varierat mellan 56%-86%. Studenterna är i genomsnitt 23 år när utbildningen påbörjas. Den första årskullen (examen 2004) avviker dock i detta hänseende (26 år). Intressant att notera är att andelen studenter som påbörjar utbildningen direkt efter gymnasiestudierna ökar i årskullarna Uppgifter för ryms inte inom ramen för denna studie, men det är inte orimligt att anta att studenternas medelålder fortsätter att sjunka. Detta innebär således att deras erfarenheter både från arbetsmarknaden och högre studier blir mer kringskuren över tid. En fjärdedel är uppvuxna i vad som skulle kunna kallas akademikerfamiljer (båda föräldrarna har genomfört högskole-/ universitetsstudier). 9 CSM har rekryterat 15% av sina studenter från Kronobergs län, 43% från dess omgivande län och 42% från övriga Sverige. Rekryteringen från det egna länet är sparsam i jämförelse med lärosätet som helhet (25-30%) 10. Kronoberg kommer på 2:a-plats i en länsjämförelse, där Skåne hamnar i topp med 16%. Därefter följer Västra Götaland (14%) samt Jönköping och Stockholm (11%). En betydande anledning till att Kronoberg hamnar efter Skåne är en kraftig försvagning av närrekryterade under den senaste 3-årsperioden: Från cirka en fjärdedel i genomsnitt för årskullarna till, något anmärkningsvärt, endast ett fåtal procent för årskullarna Kronobergs omgivande län är Halland, Jönköping, Kalmar, Blekinge och Skåne. Övriga Sverige motsvarar således samtliga län i Sverige förutom dessa fem och Kronoberg. I gruppen övriga Sverige ingår dessutom ett fåtal som är bosatta utomlands. 9 37% är uppvuxna i en familj där ingen förälder har genomfört högre studier, 38% i en familj där en förälder har det, och 25% där båda har det. 10 Jmf Larsson & Wågman 2009, Eriksson 2004 och Högskoleverkets statistikdatabas: 6

7 Rekryteringen utanför Kronobergs län sker sällan från respektive läns största kommun(er) och/eller residensstad. Skåne fungerar synnerligen väl för att illustrera detta: 25 individer har rekryterats från Skåne län, men ingen är uppväxt i Malmö och endast en i Helsingborg och två i Lund. Vanligt förekommande är istället Eslöv, Ystad, Burlöv, Ängelholm, Osby etc. Andra exempel är Kalmar län (0 av 11 rekryterade från Kalmar kommun) och Jönköpings län (3 av 16 rekryterade från Jönköpings kommun). Totalt sett rekryteras 18% av studenterna utanför Kronoberg från sitt läns största kommun och/eller residensstad. 11 En övergripande förklaring till den låga rekryteringsgraden från residensstäder är att samtliga 20 (förutom Nyköping) hyser ett eget lärosäte på orten som ökar konkurrensen om studenter på ett generellt plan. Vad gäller den mer specifika konkurrensen om idrottsstudenter så erbjuds någon form av idrottsutbildning i 11 av 19 residensstäder och i 6 av 19 en idrottsutbildning med specifikt tränaroch/eller managementfokus såsom CSM. 12 Dessa sex är Borlänge, Halmstad, Malmö, Örebro, Umeå och Göteborg. Undantaget Göteborg har inte CSM rekryterat någon student från dessa städer sedan programmet startades. När det gäller studenternas utbildningsmotiv visade en tidigare enkätundersökning riktad till nybörjarstudenter på CSM att cirka 90% studerar av intresse och på grund av den kunskap som utbildningen ger och endast 5% för att studierna leder till ett specifikt yrke. Studenterna hade överlag en otydlig bild av den framtida arbetsmarknaden och få konkretiserade och specificerade sitt önskade framtida yrke, sin yrkesroll och sin position på arbetsmarknaden. De som nämnde ett framtida yrkesliv gjorde det således oftast i vaga ordalag, samtidigt som deras stora idrottsintresse sattes i första rummet. Trots den vaga bilden av arbetsmarknaden var samtliga säkra på att de ville arbeta inom idrotts- och hälsosektorn 13 i framtiden. 14 Föreliggande enkätstudie visar att 9 av 10 är aktiva idrottsutövare när utbildningen påbörjas. Bland dessa är dessutom 6 av 10 ideellt arbetande, i princip uteslutande som tränare och/eller ledare. 15 Totalt sett har 26 idrotter representerats på CSM. 16 Fotboll är den vanligast förekommande och har med 46 alumner (32%) en mycket stark ställning på utbildningen. Därefter följer ishockey (17 alumner) och innebandy, tennis, handboll och golf med alumner. Övriga idrotter representeras i all huvudsak med mellan 1-3 alumner. Drygt var fjärde idrottsutövare utövade sin idrott på elitnivå 17 vid utbildningsstart. 11 Ett mer omfattande och detaljerat resonemang om alumnernas nuvarande bostadsort i relation till rekryteringsbasen förs i kapitlet Flyttmönster. 12 Jmf utbildningstyper i Åkesson (2010): Tränarutbildningar, hälsoutbildningar, kultur och samhällsutbildningar, managementutbildningar, medicin och fysiologiutbildningar samt psykologiutbildningar. 13 Idrotts och hälsosektorn är den term som fortsättningsvis används för att ringa in det yrkesområde som utbildningen riktar sig emot. För en mer detaljerad diskussion om begreppets innehåll och relation till andra likartade termer, se kapitel nuvarande sysselsättning. 14 Wågman i Olofsson & Petersson, av 10 var således inte idrottsligt aktiva vid studiestart, men de flesta arbetade dock ideellt i någon form. 16 Beräkningen utgår från vilken/vilka idrotter som utövades när man påbörjade CSM utbildningen. 40% anger att de utövade mer än en idrott. I dessa fall har antalet representerade idrotter beräknats utifrån den idrott som utövades på högst nivå. Om denna hänsyn inte tas är antalet representerade idrotter 30 st. 17 Elitnivå motsvaras i detta exempel av de två högsta serierna i seriesystemet (framför allt lagidrotter) och av dem som anger nationell och internationell nivå samt elitnivå (framför allt individuella idrotter). Vanligt förekommande exempel på nivåer som inte ingår i elitnivå är hobbynivå, klubbnivå och distriktsnivå. 7

8 Det är inte bara studenterna själva som har en mycket stark koppling till idrotten, utan även deras närmsta omgivning. I enkäten till nybörjarstudenter konstaterades att 9 av 10 hade minst en familjemedlem eller annan person i deras närhet som arbetade inom idrottsrörelsen, antingen på ideell- eller yrkesmässig basis. Flertalet uppgav att det handlade om fler än en person, såsom förälder och syskon eller förälder och nära vän. 18 I den studien behandlade enkätfrågan alla idrotter och alla familjemedlemmar samt vänner, men i föreliggande studie fokuserades endast föräldrarnas idrottsutövande och ideella engagemang inom de idrotter som alumnerna själva har utövat, samt huruvida de är eller har varit yrkesverksamma inom idrotts- och hälsosektorn. Resultaten visar att knappt två tredjedelar har minst en förälder som har utövat någon av idrotterna alumnerna själva har. Lika många har minst en förälder som har varit ideellt arbetande inom samma idrotter. Ett annat sätt att beskriva föräldrarnas idrottsliga engagemang är att säga att endast en femtedel har föräldrar som varken har varit idrottsutövare eller ideellt arbetande inom alumnernas idrotter. 14% har minst en förälder som är/har varit yrkesverksam inom idrotts- och hälsosektorn. Det är lika vanligt att yrkesutövandet har varit inom som utom de idrotter alumnerna själva har utövat. När det gäller själva yrket syns en tydlig skiljelinje mellan fäder och mödrar. Fäderna är i huvudsak delaktiga i själva utövandet (tränare, ledare, domare) medan mödrar tenderar att ha mer administrativa funktioner såsom kanslichef, idrottskonsulent och styrelseledamot. Värdering av utbildningen 80% ger CSM-utbildningen det sammanfattande betyget bra. När utbildningen värderas utifrån olika övergripande temaområden framträder följande bild över tid. Diagram 2: Värdering av temaområden över tid (nöjd, %) 18 Wågman i Olofsson & Petersson,

9 Studiemiljön får genomgående mycket positiva omdömen. Cirka 90% (ibland ännu fler) i varje årskull är nöjda med den. Detta avspeglas också när alumnerna skriver fritt kring vad de upplever var det bästa med utbildningen. Ett flertal tecknar en bild av god sammanhållning och gemenskap samt bra atmosfär och stämning på utbildningen. Många uppskattar dessutom hur studiekamraternas erfarenheter, kunskaper och kompetenser från andra idrotter har berikat deras eget lärande och utveckling. Även undervisningen får höga betyg och ligger i de flesta fall runt 80%. Kommentarerna relaterade till undervisningssituationen handlar dock sällan om undervisningsformer utan istället om lärarnas prestationer. De bedöms i all huvudsak som engagerade, inspirerande och kompetenta. Ämnesinnehåll och examensarbete följer en likartad trend där de första årskullarna ( ) överlag är nöjda varpå nöjdheten sjunker för att sedan återigen öka till ursprunglig nivå. Den vanligaste utsagan kring det bästa med ämnesinnehållet är dess bredd. De som utvidgar sitt svar nämner framför allt att det gav en bra grund att stå på och att de uppskattade kombinationen teori praktik. Bredden är dock återkommande även när alumnerna talar om det sämsta med utbildningen. Ett flertal tycker att bredden är en svaghet och att de hellre hade velat specialisera sig inom ett område. Det leder i sin tur till en kritik av vissa kurser som utifrån deras intresseområde bedöms irrelevanta. Ämnesinnehållet ses dock överlag som positivt i den meningen att det i hög grad svarar upp mot deras intresse och engagemang: Idrotten. En typ av kritik som framkommer i utsagor kring det sämsta med utbildningen, men som inte är direkt kopplat till något av temana i diagrammet, är att den var för enkel: Primärt med avseende på att kraven var för låga vid examinationer och att tempot var för lågt. Det är visserligen relativt få individer som tar upp detta som ett problem, men det bör likväl lyftas fram och problematiseras då undertecknads uppfattning är att detta är en sällsynt typ av kommentar. Det ska rimligen mycket till för att någon student eller alumn ska kritisera låga krav och lågt tempo eftersom det ökar deras möjligheter att komma igenom utbildningen, vilket ligger i deras eget intresse. Ett fåtal kritiserar dessutom den låga nivån men det är oklart huruvida man avser låg akademisk nivå i utbildningen eller låg nivå kopplat till låga krav. Kurslitteratur uppvisar en nedåtgående tendens över tid. När utbildningen startade var 80% nöjda, idag cirka 50%. Undertecknad har ingen detaljerad kunskap kring huruvida kurslitteraturen har förändrats över tid, men en eventuell förändring behöver inte nödvändigtvis vara del av förklaringen. Det kan istället bero på att alumner med lång arbetslivserfarenhet och sannolikt mer kvalificerade arbetsuppgifter betraktar kurslitteraturen i mer positiv dager, eller att variationerna i nöjdhet är ett uttryck för alumnernas olika intresseområden inom ramen för utbildningen. Missnöjet är utbrett med praktiken/ubl, och har varit så under lång tid. De flesta årskullarna har mindre än 20% nöjda. Detta framkommer även med all önskvärd tydlighet i utsagorna om det sämsta med utbildningen. Avsaknaden av praktik kritiseras av samtliga årskullar, men under senare år kompletteras den med kritik mot UBL-kursen. Kritiken mot UBL konkretiseras dock sällan, men kommentarer som otydlig, dåligt uppstyrd och kunde gjorts mycket bättre förekommer. 9

10 Diagrammet nedan åskådliggör i vilken grad alumnerna upplever ha tillägnat sig vissa färdigheter och förmågor under utbildningen. Färdigheterna och förmågorna motsvarar i hög grad de som Universitetskanslerämbetet utvärderar emot, samt ett fåtal mer programspecifika (och idrottsrelaterade) diton som finns angivna i programmets utbildningsplan. 19 Diagram 3: Tillägnande av färdigheter (hög, %) Överlag framträder en positiv bild. Minst 75% upplever att de i hög grad har tillägnat sig 13 av 18 färdigheter/förmågor. Här återfinns generiska färdigheter såsom självständigt formulera och lösa problem och kritiskt tänkande men även idrottsrelaterade diton, exempelvis utveckla individer och grupper inom idrotten och inta ett reflekterande synsätt kring ditt personliga ledarskap. I dessa fall anser endast ett fåtal procent (1%-7%) att de tillägnat sig dem i låg grad. Ha fördjupade kunskaper inom någon del av idrottsvetenskapen får sämst utfall: 54% upplever ha tillägnat sig den kunskapen i hög grad. Möjligen är detta en spegling av att en grupp alumner upplever att utbildningens bredd är en svaghet. 19 De idrottsrelaterade färdigheterna och förmågorna är: Inta ett reflekterande synsätt kring ditt personliga ledarskap, förstå och värdera idrottens betydelse i samhället, utveckla individer och grupper inom idrotten utifrån deras behov, leda och utveckla en idrottsorganisation samt marknadsföra den egna idrotten. 10

11 Diagram 4 nedan illustrerar hur alumnerna upplevde bemötandet från olika personer i nära anslutning till utbildningen. Resultaten visar att nöjdheten är utbredd både i relation till programansvariga, lärare och studiekamrater. Minst 80% i varje årskull tycker att bemötandet har varit bra från dem. Detta är troligen delvis ett uttryck för den goda sammanhållning, gemenskap och atmosfär som nämndes i anslutning till studiemiljön. Diagram 4: Upplevelser av bemötande (bra, %) Diagram 5 nedan avspeglar vilka teman i utbildningen alumnerna som arbetar inom idrotts- och hälsosektorn hade velat ha mer eller mindre av under sin utbildning. Bedömningen görs med utgångspunkt i vilka kompetenser som krävs för att kunna utföra nuvarande arbetsuppgifter och är således en spegling av hur man upplever sina förutsättningar att verka inom idrotts- och hälsosektorn i relation till utbildningsinnehållet. Diagram 5: Förändring av utbildningsinnehåll (%) 11

12 Innan resultaten kommenteras mer specifikt bör det noteras att alumnerna har bedömt varje tema för sig. I praktiken har man alltså kunnat vilja ha mer av allt, vilket i någon mening tar sig uttryck genom att de gröna staplarna (mer) är avsevärt mer framträdande än de röda (mindre). Alumnerna har således inte, till skillnad från utbildningsansvariga, behövt ta hänsyn till att om något tema utökas behöver något annat tas bort eller minskas ned. Resultaten säger därmed nödvändigtvis inte särskilt mycket om hur alumnerna värderar temanas betydelse i relation till varandra, men kan ändå vara värdefull information att utgå från i diskussioner om utbildningens innehåll och sammansättning. Två tredjedelar vill ha mer inslag av projektledning, och närmare hälften vill ha mer ekonomi, entreprenörskap och marknadsföring. Få vill minska ner omfattningen av dessa teman. Idrotten i samhället är temat där flest anser att omfattningen är lagom. En jämförelse mellan årskullar uppvisar få, om ens några, betydelsefulla skillnader. Attityderna kring utbildningsinnehållet är därmed i stor utsträckning konstant över tid. Vid jämförelser över tid bör samtidigt beaktande tas till de eventuella förändringar av utbildningsinnehållet som har genomförts, vilket innebär att olika årskullar (delvis) gör bedömningar utifrån olika villkor. En jämförelse mellan förvärvsarbetande inom och utanför idrotts- och hälsosektorn visar både likheter och skillnader i hur man vill förändra utbildningsinnehållet. Likheterna gäller marknadsföring, ledarskap och projektledning. Olikheterna syns framför allt vad gäller idrotten i samhället. 23% inom idrotts- och hälsosektorn vill ha mindre inslag, motsvarande för gruppen utanför idrotts- och hälsosektorn är 54%. Noterbart är också att gruppen utanför idrotts- och hälsosektorn tenderar att vilja ha mindre inslag av tränarskap men mer av ekonomi och entreprenörskap. Enkätfrågan som illustreras i diagrammet ovan är inte den enda i enkäten där utbildningen bedöms i relation till arbetslivets förutsättningar och villkor. Alumnerna fick frågan huruvida de ansåg att CSM-studierna förberedde dem för att klara av framtida arbetsuppgifter. 78% instämmer i detta. Här syns en skiljelinje mellan vilka positioner man befinner sig i på arbetsmarknaden: 86% med ett arbete inom idrotts- och hälsosektorn instämmer, motsvarande för de som arbetar utanför idrotts- och hälsosektorn är 70%. I övrigt anser en fjärdedel att det inte fanns någon tydlig koppling mellan det man lärde sig i utbildningen och ett arbete inom idrotts- och hälsosektorn. Här finns inga skillnader mellan grupperna inom och utom idrotts- och hälsosektorn. I sammanhanget bör noteras att den senare gruppen i hög grad saknar relevant arbetslivserfarenhet att värdera utbildningen emot. 12

13 Nuvarande sysselsättning En central del av alumnkartläggningen har varit att utröna hur många som har (och har haft) ett arbete inom idrotts- och hälsosektorn. När alumnerna själva gör bedömningen huruvida deras nuvarande yrke och arbetsuppgifter är inom ramen för denna sektor svarar 54% att så är fallet Idrotts- och hälsosektorn är dock inte helt oproblematisk att definiera varpå undertecknad har kompletterat alumnernas egna utsagor med en egen, mer specificerad, bedömning. Begreppsdefinitionen av idrotts- och hälsosektorn tar avstamp i termen idrott. Olson och Sund menar att en gängse definition av idrott som majoriteten av svenska idrottsforskare använder sig av är: En institutionaliserad fysisk aktivitet med större eller mindre inslag av tävling där den fysiska prestationsförmågan har stor betydelse och deltagandet styrs av regler som formulerats av de officiella idrottsorganisationerna. Det innebär att idrottsrörelsen utgörs av Riksidrottsförbundet och dess tillhörande specialförbund och föreningar. 22 Idrottsrörelsen är således en del av idrotts- och hälsosektorn, men utgör inte hela. Olson och Sund argumenterar för att idrottsrörelsens arbetsmarknad snart är mättad och att idrottsvetenskapliga utbildningar såsom CSM behöver rikta sig mot ett större yrkesområde. De menar att idrottsbegreppet inte enbart ska utgå från de officiella idrottsorganisationerna och tävlingsmomentet, utan att den fysiska aktiviteten ska stå i centrum. Därmed öppnas yrkesområdet för exempelvis den kommunala fritidssektorns anläggningar och förvaltningar samt organisationer som inriktar sig på hälsa, motion och friluftslivsupplevelser av olika slag. 23 På CSM:s hemsida står att läsa att programmet förbereder för ett arbete som tränare/coach, idrottskonsulent eller klubb-/sportchef, men också för arbete inom en bredare idrotts- evenemangs- och hälsosektor. Denna skrivning går tydligt att härleda till Olson och Sunds diskussion. De yrken som är specificerade faller inom idrottsrörelsen, men man öppnar samtidigt klart och tydligt upp för en yrkeskarriär utanför denna som likaledes är relevant utifrån utbildningens innehåll. Denna distinktion är viktig att förhålla sig till då studenterna i huvudsak har fokus på idrottsrörelsen när de värderar en framtida arbetsmarknad. Det är till den de har en högst påtaglig koppling när de påbörjar studierna och det är till den de primärt vill återvända. Den bredare idrotts- evenemangs- och hälsosektorn kan sägas ha betydligt lägre attraktionskraft hos studenterna. 24 I ljuset av ovanstående diskussion är det relevant att konstruera fyra kategorier av arbetsmarknader. Procentsatserna inom parentes anger andelen CSM-alumner inom respektive arbetsmarknad: 20 Ytterligare 24% har haft ett sådant arbete tidigare i sin yrkeskarriär. Det innebär att totalt 78% någon gång under sin yrkeskarriär har befunnit sig inom idrotts och hälsosektorn, medan 22% aldrig har befunnit sig där. 21 De som har/har haft ett arbete inom idrotts och hälsosektorn erhåller ett sådant i genomsnitt 6 månader efter avslutad utbildning. 40% får arbetet i direkt anslutning till examen, alternativt har lyckats erhålla ett redan under utbildningstiden. 22 Olson & Sund, Ibid 24 Wågman i Olofsson & Petersson,

14 1) Inom idrottsrörelsen (33%) 2) Inom idrottssektorn (21%) Här avses organisationer, privata som offentliga, med fokus på hälsa, motion, evenemang och friluftsliv. 1 och 2 bildar tillsammans idrotts- och hälsosektorn. 3) Utanför idrotts- och hälsosektorn, men med arbetsuppgifter som har tydliga kopplingar till utbildningens innehåll (20%). 4) Utanför idrotts- och hälsosektorn och med arbetsuppgifter med svag eller ingen koppling till utbildningens innehåll (26%). Alumnernas och undertecknads bedömning av vilka som arbetar inom idrotts- och hälsosektorn verkar gå hand i hand då båda hamnar på 54%. Här finns visserligen några enstaka fall där bedömningen skiljer sig åt, men är på det stora hela likartad. Intressant att notera är även att kategori 1 är större än kategori 2. Bland de 46% som arbetar utanför idrotts- och hälsosektorn finns samtidigt en relativt stor grupp (kategori 3) vars arbetsuppgifter har starka kopplingar till utbildningsinnehållet. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av respektive kategori: Kategori 1 Idrottsrörelsen (33%, 46 individer) Genom att alumnerna har angett yrke och arbetsuppgifter i enkäten har det varit möjligt att sortera dem inom idrottens organisation. En betydande majoritet (31 individer) arbetar på förenings-/klubbnivå. Det vanligaste förekommande yrket är coach/tränare/instruktör (14 st) vilket i vissa fall kombineras med något annat övergripande ansvarsområde såsom utbildningsansvarig eller ungdomsansvarig. 7 individer befinner sig i någon högre administrativ befattning, exempelvis klubb- /sportchef, verksamhetsledare eller kanslichef. 5 individer arbetar som någon form av konsulent. Intressant att notera är att endast ett fåtal har yrken som är fokuserade på marknad och försäljning. Denna typ av arbetsuppgifter verkar istället inkluderas inom ramen för klubb-/sportchefens ansvar. Hela 90% av alumnerna på förenings-/klubbnivå arbetar inom sin idrott. Detta bekräftar resultaten från tidigare studier kring en årskull CSM-alumner, vilken undertecknad då kommenterade på följande vis: Arbetsgivarna verkar följaktligen ha en stark benägenhet att föredra sökanden som besitter ett idrottskulturellt kapital som innefattar erfarenheter från den idrott organisationen representerar. Det för med sig historisk, praktisk, teoretisk och/eller organisatorisk kunskap om idrotten i fråga, vilken bedöms vara värdefull. En annan tänkbar betydelsefull faktor är att studenterna själva föredrar arbeten inom sin idrott. Deras nätverk är i hög grad knutna till deras egen idrott och det är inom den idrotten som de först och främst strävar att få arbete, snarare än på idrottsfältet i stort. Det idrottskulturella kapitalet verkar således inte vara en resurs på hela idrottsfältet, utan har snarare ett begränsat användningsområde. Ett idrottskulturellt kapital från ishockeyutövande tillerkänns sannolikt inte som resurs inom exempelvis ridning eller golf. Skulle ett scenario uppstå där två sökanden med likvärdig utbildning, men med bakgrund inom ishockey respektive fotboll, konkurrerar om ett arbete som sport manager i en ishockeyförening, skulle personen med ishockeybakgrund med största sannolikhet erbjudas arbetet. Därtill kan det finnas en social och/eller klassmässig distans mellan vissa idrotter som gör kapitalets exportförmåga och transfererbarhet problematisk. 14

15 Enkäten innehåller inga frågor som belyser mer i detalj hur arbetsgivarna värderar olika sökanden med olika kompetenser i relation till varandra i en rekryteringsprocess. Däremot går det att urskilja en viss tendens att alumnerna söker arbeten inom samma idrott som de redan har en anställning inom, vilken i praktiken alltså är deras idrott. Därutöver, 67% anger att de använde egna kontakter och nätverk när de tog sin första kontakt med sin första arbetsgivare, vilket är högre än för kategori 2-4 (48%-57%). De mer formella kontaktvägarna används i betydligt lägre utsträckning, såsom att söka arbete via Arbetsförmedlingen (16%) eller någon annan jobbrelaterad sajt (6%). Detta stärker antagandet om att alumnerna använder sina nätverk inom den egna idrotten för att få anställning där efter avslutade studier. Resterande 15 individer inom idrottsrörelsen arbetar inom något förbund. I fallande ordning är fördelningen: Specialidrottsförbund (SF) 7 individer Distriktidrottsförbund (DF) 4 individer Specialidrottsdistriktsförbund (SDF) 2 individer Riksidrottsförbundet (RF) 2 individer 10 av dessa arbetar som konsulenter (företrädesvis utvecklingskonsulenter och idrottskonsulenter) och har arbetsuppgifter som kretsar kring projekt- och processledning, föreningsutveckling, utbildning, evenemang och administration. När det gäller DF och RF går det inte att härleda alumnernas egna idrott till arbetsuppgifterna eftersom förbunden arbetar med fler än en idrott. SDF och SF är dock idrottsspecifika och i dessa fall arbetar samtliga utom en inom sin idrott, vilket ligger i linje med ovanstående resonemang om förenings-/klubbnivå. Kategori 2 Idrottssektorn (21%, 29 individer) Inom kategori 2 utkristalliserar sig flera olika undergrupper värda att lyfta fram. Här finns sex individer inom gymbranschen där tre huvudsakligen arbetar som personliga tränare, inte sällan kombinerat med andra arbetsuppgifter såsom utbildare, instruktör, massör eller receptionist. Övriga tre har primärt mer administrativa och/eller arbetsledande funktioner såsom platschef/ anläggningsansvarig och/eller sälj, inköp och ekonomi. Ytterligare sex individer är egna företagare. Företagens inriktning spänner över ett brett fält, såsom coaching, hälsa, upplevelser, personlig träning och rekrytering. Fem individer arbetar inom event och evenemang. Exempel på yrken är projektledare/project manager, event manager och marknadskoordinator. Arbetsuppgifterna kretsar till stor del kring att leda, koordinera, organisera och administrera delar av eller hela evenemangsprocessen. I vissa fall finns även fokus på produktledning och sponsring. Fyra individer återfinns inom den kommunala fritidssektorn. En är sporthallschef och ansvarar för en av kommunens idrottsanläggningar, en annan är verksamhetschef på en simhall och har personalansvar. Övriga två är anställda inom kultur- och fritidssektorn som föreningskonsulent och verksamhetsutvecklare. Slutligen, tre individer arbetar 15

16 som säljare, där två har sin marknad gentemot föreningslivet och en arbetar med friskvårdslösningar i butik. Kategori 3 Utanför idrotts- och hälsosektorn, med koppling till utbildningen (20%, 28 individer) Denna kategori innefattas av alumner som arbetar utanför idrotts- och hälsosektorn (definierad ovan) men vars yrken och arbetsuppgifter har kopplingar till utbildningsinnehållet. Denna koppling kan se ut på två sätt: 1) Den idrottsmässiga: Här handlar det om att arbetsuppgifterna kretsar kring idrott på något sätt, och 2) Den ämnesmässiga: Detta avser arbetsuppgifter som berör de ämnesområden som tas upp under utbildningen utöver idrottsvetenskap, till exempel ledarskap, organisationsutveckling, entreprenörskap, ekonomi och marknadsföring. När det gäller den idrottsmässiga kopplingen återfinns dessa alumner (10 st) uteslutande inom utbildningsväsendet. De flesta arbetar som lärare på grundskola, gymnasium eller högskola/universitet. På grundskolan och gymnasiet är man antingen lärare i idrott och hälsa eller ansvarig instruktör/lärare för någon specialidrottsinriktning såsom fotboll och handboll. Någon enstaka arbetar som elevassistent på resursskola med fokus på hälsa. På högskola/universitet handlar det primärt om undervisning inom idrottsvetenskapliga utbildningar. 18 alumner har således den ämnesmässiga kopplingen. Inom denna är en majoritet (10 st) i någon form av arbetsledande ställning eller chefsposition. Exempel på yrken är VD, personalchef, marknadschef, försäljningschef, regionchef, restaurangchef och biträdande rektor. I princip samtliga har personal- och budgetansvar, vilket indikerar att deras ansvarsområden är omfattande och högst kvalificerade. I övrigt återfinns här bland annat verksamhetssamordnare, näringslivsutvecklare, jobbcoach, arbetsförmedlare, research manager och projektkoordinator. De flesta av dessa yrken torde kräva någon typ av högre utbildning. Kategori 4 Utanför idrotts- och hälsosektorn, utan koppling till utbildningen (26%, 37 individer) Kategori 4 består av ett brett spektrum av yrken, dels inom olika branscher och sektorer och dels med olika kvalificeringsgrad. 9 av 38 individer har ett arbete som normalt sett kräver högskoleutbildning, vilken leder till ett väl avgränsat yrke/yrkesområde: Bibliotekarie, lärare, sjuksköterska, socialsekreterare och rådgivare (privat eller företag) inom banksektorn (5 st). Detta behöver nödvändigtvis inte innebära att man har skolat om sig, men det visar på att kvalificeringsgraden i arbetet är relativt hög. 7 individer har dock arbeten med låg kvalificeringsgrad där eftergymnasial utbildning inte är ett krav, exempelvis väktare, servitris, lagerarbetare, truckförare och butiksmedarbetare. 6 individer arbetar inom säljbranschen, de flesta ute på fältet som utesäljare och med (mer eller mindre) ansvar för nyckelkunder och distrikt. Detta innebär sannolikt visst ekonomiskt ansvar med budget och liknande. Arbetena kräver förmodligen inte heller någon eftergymnasial utbildning, men har högre kvalificeringsgrad. 16

17 Variationen i yrken/yrkesområden och den ibland begränsade informationen kring arbetsuppgifternas innehåll och kvalificeringsgrad gör det svårt att kategorisera resterande yrken på mer detaljerad basis än att de inte är inom idrotts- och hälsosektorn och heller inte är relaterade till utbildningsinnehållet. De spänner exempelvis från behandlingsassistent, trädgårdsmästare och inköpare till handläggare, koordinator och samordnare. Tabell 2 nedan åskådliggör hur nöjda alumnerna är med sitt nuvarande arbete, fördelat på de fyra kategorier som har beskrivits ovan. Totalt sett är cirka 8 av 10 nöjda med sitt arbete. Intressant att notera är att de som arbetar utanför idrottsoch hälsosektorn med arbetsuppgifter som kan relateras till utbildningen (kategori 3) är minst lika nöjda, till och med lite mer nöjda, än de som arbetar inom idrottsrörelsen (1) och idrottssektorn (2). En tydlig skillnad finns mellan kategori 1-3 och kategori 4, där 62% är nöjda med sitt arbete. Särskilt missnöjda är de som har okvalificerade arbeten utan krav på eftergymnasial utbildning. Tabell 2: Typ av arbete och nöjdhet med arbete (%) Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Totalt Nöjd Varken eller Missnöjd Totalt Tabell 3 nedan illustrerar hur säkra alumnerna är på att vilja arbeta inom idrottsoch hälsosektorn i framtiden. Totalt sett är drygt 6 av 10 säkra på detta, men det finns betydande attitydskillnader beroende på vilken typ av arbete man har idag. De som arbetar inom idrottsrörelsen och idrottssektorn idag är avsevärt mer säkra än andra: 80% och 71% gentemot 42% och 43% i kategori 3 och 4. Slutsatsen är alltså att de som har ett arbete inom idrotts- och hälsosektorn idag huvudsakligen vill stanna kvar där, medan de som befinner sig utanför densamma tenderar att vara mer osäkra. Tabell 3: Typ av arbete och arbete inom idrotts- och hälsosektorn i framtiden (%) Kategori 1 Kategori 2 17 Kategori 3 Kategori 4 Totalt Säker Varken eller Osäker Totalt Diagram 6a på nästkommande sida illustrerar relationen mellan i vilken grad alumnerna upplever sig ha tillägnat sig vissa förmågor och kunskaper under utbildningen (y-axel, lodrät) och i vilken grad dessa behövs för att kunna utföra nuvarande arbetsuppgifter (x-axel, vågrät). Diagrammet är uppdelat i fyra fält där vart och ett symboliserar olika utfall: I det övre högra fältet återfinns förmågor som alumnerna har tillägnat sig och samtidigt behöver kunna i arbetet. I det övre vänstra fältet hittas förmågor som man har tillägnat sig, men inte behöver kunna för att utföra arbetsuppgifterna. I det nedre högra fältet finns förmågor som alumnerna upplever att de inte har tillägnat sig, men som behövs i arbetslivet. Ur

18 ett utvärderingsperspektiv kan det argumenteras för att förmågorna i detta fält bör granskas och analyseras av utbildningsansvariga. De kan tänkas bli föremål för insatser och åtgärder, vilka kan förbättra kvaliteten i undervisningen och bättre förbereda studenterna för arbetslivets krav. Slutligen, i det nedre vänstra fältet påträffas förmågor som man varken har tillägnat sig eller använder. Även dessa kan vara aktuella för insatser och åtgärder, i synnerhet de som utvärderas av Universitetskanslerämbetet (rödmarkerade) och är de som, rent akademiskt och vetenskapligt, är grundläggande för att kunna genomföra utbildningen. Av utrymmesskäl i diagrammet har det inte varit möjligt att skriva ut varje förmåga i anslutning till punktens placering, varpå bokstavsbeteckningar har använts: A = självständigt formulera och lösa problem B = ha kunskap om vetenskapliga metoder C = förmåga att använda vetenskapliga metoder D = ha kunskap om idrottsvetenskapens vetenskapliga grund E = ha kunskap om aktuell idrottsvetenskaplig forskning F = ha fördjupade kunskaper inom någon del av idrottsvetenskapen G = förmåga att söka och samla relevant information H = förmåga att värdera och kritiskt tolka relevant information I = förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera problem och lösningar J = förmåga att muntligt redogöra för och diskutera problem och lösningar K = förmåga att göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter L = förmåga till kritiskt tänkande och diskussion M = genomföra uppgifter inom givna tidsramar N = leda och utveckla en idrottsorganisation O = marknadsföra den egna idrotten P = utveckla individer och grupper inom idrotten utifrån deras behov Q = förstå och värdera idrottens betydelse i samhället R = inta ett reflekterande synsätt kring ditt personliga ledarskap Förmågor A-M är sådana som Universitetskanslerämbetet utvärderar emot, förmågor N-R är sådana som är av särskild idrottsrelaterad vikt och som omnämns i programmets utbildningsplan. Dessa är gulmarkerade i diagrammet. Diagram 6a: Tillägnande av färdigheter och kompetenskrav i arbetslivet idrotts- och hälsosektorn (%) 18

19 11 av 18 färdigheter placerar sig i nära anslutning till varandra långt upp till höger i det övre högra fältet. Detta visar att alumnerna inom idrotts- och hälsosektorn både har tillägnat sig färdigheterna och behöver använda dem i arbetslivet i särskilt hög utsträckning. Här återfinns dels generiska färdigheter som muntlig och skriftlig kommunikation, kritiskt tänkande och självständigt formulera/lösa problem, dels idrottsrelaterade färdigheter som förstå och värdera idrottens betydelse i samhället och leda/utveckla en idrottsorganisation. Ytterligare tre färdigheter (F, K, O) återfinns i det övre högra fältet, men som färre upplever ha tillägnat sig och behöver kunna i arbetslivet. Resterande fyra färdigheter hittas i det övre vänstra hörnet, vilket indikerar att alumnerna har tillägnat sig färdigheten men att relativt få behöver kunna dem i sitt arbete. Detta gäller särskilt ha kunskap om, och förmåga att använda, vetenskapliga metoder. Gemensamt för dessa fyra färdigheter är att de är relaterade till vetenskap och forskning, vilka i någon mening är grundläggande för att kunna genomföra högre utbildning. De verkar dock inte vara av särskilt stor betydelse i det praktiska arbetet inom idrotts- och hälsosektorn. Möjligen kommer dessa öka i betydelse i framtiden i takt med att idrottens professionalisering och akademisering förstärks och fördjupas. 25 Diagram 6b nedan åskådliggör samma aspekter som diagram 6a, men för dem som arbetar utanför idrotts- och hälsosektorn. Utgångsläget är punkterna i diagram 6a (inom idrotts- och hälsosektorn) och pilarna visar hur stor förändringen är mellan de båda grupperna. Pilarnas spets visar således punkten som gäller för gruppen utanför idrotts- och hälsosektorn. Diagram 6b: Tillägnande av färdigheter och kompetenskrav i arbetslivet övriga (%) 25 Jmf Lindroth & Norberg, 2002 och Åkesson,

20 4 av 5 idrottsrelaterade färdigheter rör sig kraftigt åt vänster i diagrammet, vilket innebär att mycket få behöver kunna dem i sitt yrkesutövande. Resultaten är föga överraskande då det vore osannolikt att någon som arbetar utanför idrotts- och hälsosektorn skulle behöva kunna leda och utveckla en idrottsorganisation eller marknadsföra den egna idrotten. Den enda idrottsrelaterade färdigheten som finns kvar i det övre högra hörnet är inta ett reflekterande förhållningssätt kring ditt personliga ledarskap. Den är inte alls på samma sätt knuten till just idrotten utan kan användas i en mängd olika sammanhang, vilket sannolikt förklarar dess större användningsområde. I övrigt sker de flesta rörelser i diagrammet svagt rakt nedåt och pilarna slutar i huvudsak i samma fält. Detta innebär två saker: 1) Gruppen utanför idrotts- och hälsosektorn upplever i något mindre utsträckning att de har tillägnat sig färdigheterna genom utbildningen, och 2) De har lika stor användning av de generiska färdigheterna i sitt arbetsliv. Flyttmönster I föreliggande kapitel diskuteras alumnernas nuvarande bostadsort i relation till den plats de en gång växte upp. För att illustrera den geografiska rörligheten används fyra kategorier: Stannare är de som är uppväxta i Kronobergs län och som är bosatta där även idag. Utflyttare har också sitt ursprung i länet, men är bosatta utanför detsamma. Besökare är däremot uppväxta utanför länet, har flyttat till Kronoberg för att studera men efter avslutade studier etablerat sig utanför länsgränsen. Inflyttare har inte heller sitt ursprung i länet, men är nu hemmahörande i Kronoberg. 26 Tabell 4: Flyttmönster Antal Andel Andel inom region Uppväxta inom Stannare Kronobergs län Utflyttare Uppväxta utanför Kronobergs län Inflyttare Besökare Tabell 4 ger vid handen att 15% är uppväxta i Kronobergs län, men att andelen som bor i Kronoberg idag har fördubblats till 30%. Det beror dels på att närregionen har lyckats behålla en stor del som ursprungligen kommer därifrån (stannare), men också knutit till sig en ansenlig mängd utifrån (inflyttare). I en övergripande mening har således idrottsvetenskaplig kompetens och kunskap tillförts närregionen sedan programmet startades. När det gäller inflyttarna finns dock en tydlig tendens att de är betydligt fler bland de årskullar som nyligen avslutat utbildningen (30% ) jämfört med övriga (17% ). Förklaringarna är sannolikt flera, men en särskilt viktig 26 Observera att kategorierna endast säger något om hur den geografiska rörligheten ser ut just nu jämfört med uppväxttiden. Det innebär exempelvis att en stannare idag kan ha varit utflyttare för två år sedan. I ett sådant scenario är det mer korrekt att tala om återvändare, det vill säga att först ha lämnat Kronoberg under en period närmast efter studierna för att sedan komma tillbaka och bosätta sig i Kronoberg mer permanent. Därutöver, uppväxtkommunen kan vara en annan än den man flyttade från för att börja studera. 20

21 faktor är troligen att inflyttarna från är i en tidig fas i arbetslivet. De kan tänkas arbeta några år i Kronoberg innan de återvänder till sina hemtrakter (och därmed blir besökare) för att rota sig och bilda familj. Ett sådant scenario skulle därmed till viss del försvaga närregionens idrottsvetenskapliga kunskap och kompetens över tid. Den motsatta rörelsen (att utflyttare blir stannare) skulle givetvis kunna parera en sådan utveckling, men som nämndes i kapitlet vem är CSM-studenten har närrekryteringen varit mycket svag den senaste 3- årsperioden varpå en sådan rörelse överhuvudtaget knappt är möjlig. Samtidigt är det viktigt att notera att flyttmönstren inte enbart påverkas av alumnernas egna preferenser utan också hänger samman med förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden. En hög andel inflyttare skulle därför kunna bero på att den lokala arbetsmarknaden har varit särskilt gynnsam under de senaste åren. På ett övergripande plan pekar dock resultaten åt ett annat håll. Stannarna och inflyttarna utgör gruppen som bor i Kronobergs län idag. 44% har idag ett arbete inom idrotts- och hälsosektorn. Motsvarande andel för utflyttare och besökare är 58%. En fördjupad analys av inflyttarna visar att i princip samtliga (27 av 29) bosatt sig i Växjö kommun. Centralorten suger således upp i princip samtliga som stannar kvar i länet efter avslutad utbildning. Inflyttarna är till stor del uppväxta i något av Kronobergs omgivande län (19 st) medan 10 st kommer från övriga Sverige. Fördelningen av de omgivande länen är Jönköping 6 st, Skåne 5 st, Kalmar 4 st, Halland 2 st och Blekinge 2 st. 5 av 10 inflyttare från övriga Sverige kommer från Västra Götalands län. Ingen inflyttare från övriga Sverige är från Norrland. Gruppen stannare (14 st) innefattas av 7 st som är uppväxta i Växjö kommun. Samtliga är även bosatta där idag, vilket indikerar att Växjö kommun har varit deras bas under lång tid och/eller är en plats de återvänder till. Resterande 7 st är uppväxta i andra kommuner i länet 27, varav 6 st numera är bosatta i Växjö kommun. Här sker således ett tydligt flyttmönster från de mindre kommunerna i länet till den största. Trenden bland besökarna (94 st) är att de återvänder till sina hemtrakter. 43% bor idag i samma kommun som de växte upp. Motsvarande andel för samma län är 67%. Trenden går att skönja över hela Sverige och i såväl större som mindre städer. Besökare som inte återvänder till sina hemtrakter tenderar att i huvudsak söka sig till större städer, framför allt någon av storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö men också Uppsala, Linköping, Helsingborg och Jönköping. Deras nuvarande bostadsort är oftast belägen långt ifrån deras uppväxtort. 4 av 7 utflyttare är lokaliserade i någon av storstäderna (Stockholm, Göteborg, Malmö) medan ytterligare två är bosatta utomlands. Samtliga slutförde utbildningen relativt långt tillbaka i tiden ( ) och har således befunnit sig på arbetsmarknaden en längre tid. 27 Tingsryd är mest framträdande med tre individer. 21

Coaching och Sport Management, 180 hp

Coaching och Sport Management, 180 hp Coaching och Sport Management, 180 hp En bred utbildning för dig som vill arbeta med coaching/ ledarskap och utveckling inom de växande idrotts-, hälso-, fritids- och evenemangssektorerna. 1 2 Coaching

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2016

Entreprenörskapsbarometern 2016 Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Studentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad

Studentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad Studentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad sammanställning och kommentarer Mats Lind, har genomfört undersökningen Johannes Sandén, har sammanställt resultatet 2018-03-21 Avser studenter som var registrerade

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN SMIL Alumniundersökning Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Bakgrundsfrågor Bakgrund.... 3 Inskrivning och examensår.... 5 Inriktning.... 6 Vidare studier.... 7 Första arbetet Första

Läs mer

Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen

Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen OBS! Enkätsvaren ska skannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 Bakgrund Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen 1. Hur gammal är du? Under 25 år 25-29 år 30-34 år 35-39

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3

Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3 Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3 BAKGRUND 1. Kön Kvinna Man Annat 2. Ålder 30 år eller yngre 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61 år eller äldre 3. Vid vilken fakultet var du doktorand? Historisk-filosofisk

Läs mer

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Appendix C - Jämförelse: Doktorand/disputerad och övriga Enkätundersökning riktad till de med godkänt examensarbete i

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

1. Wågman, Tony 2. Wågman, Åsa 3. Nyqvist, Anna 4. Larsson, Daniel 5. Eriksson, Magnus

1. Wågman, Tony 2. Wågman, Åsa 3. Nyqvist, Anna 4. Larsson, Daniel 5. Eriksson, Magnus 1. Wågman, Tony 2. Wågman, Åsa 3. Nyqvist, Anna 4. Larsson, Daniel 5. Eriksson, Magnus Wågman, Tony Storken 39360 Kalmar Hej Tony, Du är utvald och har fått det här brevet för att du är en av dem som har

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan

Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan 2017 Myndigheten för yrkeshögskolan Dnr: MYH 2018/737 ISBN-nr: 978-91-88619-31-0 Västerås 180312 Diagram är utarbetade av Myndigheten

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009 Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September Viktoriagatan, Box 068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 7 9 000, Fax +46 7 9 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

Studentuppföljning 2017 Högskolan i Halmstad

Studentuppföljning 2017 Högskolan i Halmstad Studentuppföljning 2017 Högskolan i Halmstad sammanställning och kommentarer Mats Lind, har genomfört undersökningen Johannes Sandén, har sammanställt resultatet 2017-03-23 Inledning och bakgrund Ända

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

[Efternamn], [Förnamn] [Adress] [Postnummer] [Stad]

[Efternamn], [Förnamn] [Adress] [Postnummer] [Stad] [Efternamn], [Förnamn] [Adress] [Postnummer] [Stad] Hej [Förnamn], Du är utvald och har fått det här brevet för att du är en av dem som har studerat/studerar vid. För tillfället genomför Linnéuniversitetet

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens

Läs mer

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SAMKV, Masterprogram i Medie- och kommunikationsvetenskap, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Media and Communication Studies, 120 credits Program med akademiska

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida.

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida. UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Syftet med denna utvärdering är att samla studenters åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer. Vi ber dig fylla i din sammanvägda bedömning

Läs mer

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information

Läs mer

SYNEN PÅ STUDIERNA. Göteborgsakademiker 2010 Rapport

SYNEN PÅ STUDIERNA. Göteborgsakademiker 2010 Rapport SYNEN PÅ STUDIERNA Göteborgsakademiker 2010 Rapport 1 Avdelningen för analys och utvärdering 2011-04-14 Positiv bedömning av grundutbildning i avseende Mycket bra Ganska bra Har ej erfarenhet undervisningen

Läs mer

Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits

Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits 1(6) Utbildningsplan Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits 1. Basdata Nivå: Avancerad Programkod: XAMIV Fastställande: Utbildningsplanen

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en studie- och yrkesvägledare examen, tar vägen efter utbildningen. I en tidigare undersökning, gjord

Läs mer

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Sports Coaching, Bachelor s Programme 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen

Läs mer

Magisterprogram i Idrottsvetenskap - Prestationsutveckling med inriktning mot elitidrott, 60 hp

Magisterprogram i Idrottsvetenskap - Prestationsutveckling med inriktning mot elitidrott, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Magisterprogram i Idrottsvetenskap - Prestationsutveckling med inriktning mot elitidrott, 60 hp Master programme in Sports Coaching, 60 Credits Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Du har fått den här enkäten eftersom du har tagit ut en psykologexamen vid Uppsala universitet åren

Du har fått den här enkäten eftersom du har tagit ut en psykologexamen vid Uppsala universitet åren Du har fått den här enkäten eftersom du har tagit ut en psykologexamen vid Uppsala universitet åren 2006-2007. När du besvarar enkäten vill vi att du tänker på att värdera hela din psykologutbildning vid

Läs mer

ALUMNER MED EXAMEN I STATSVETENSKAP ELLER EUROPAKUNSKAP

ALUMNER MED EXAMEN I STATSVETENSKAP ELLER EUROPAKUNSKAP ALUMNER MED EXAMEN I STATSVETENSKAP ELLER EUROPAKUNSKAP Göteborgsakademiker 00 Rapport Kommentar: Statsvetenskap+Europakunskap n=66; Samhällsvetenskapliga fakulteten n=4; Göteborgsuniversitet n=40. Avdelningen

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet

Technology Management Lunds Universitet Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2013 1 TM arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning år 2013. Årets undersökning är den andra i raden som kartlägger

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Alumnundersökningen 2014 Universitetsövergripande resultat

Alumnundersökningen 2014 Universitetsövergripande resultat Rapport Alumnundersökningen 2014 Universitetsövergripande resultat Alumnundersökningen 2014 universitetsövergripande resultat 2015-03-20 Dnr: 2015/101-1.2 Information om Alumnundersökningen 2014 Studien

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap

Fakulteten för samhällsvetenskap Dnr: UGA 2013/2761 3.1.1 Utbildningsplan Fakulteten för samhällsvetenskap Coaching och Sport Management, idrottsvetenskapligt program, 180 högskolepoäng Coaching and Sport Management, Sports Science Programme,

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 För kommentarer: Charlotte Humling, Chef Arbetsförmedlingen Gävle, 010-486 45 16 Presskontakt: Erik Öberg, Press- och informationsansvarig, 010-486 79 28 Ytterligare information:

Läs mer

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SGMFU, Kandidatprogram i Equality and Diversity Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Equality and Diversity Management, 180 credits Program utan

Läs mer

SGSKO, Kandidatprogram i strategisk kommunikation, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication, 180 credits

SGSKO, Kandidatprogram i strategisk kommunikation, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSKO, Kandidatprogram i strategisk kommunikation, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication, 180 credits Program utan akademiska förkunskapskrav

Läs mer

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002 31 Skälen till att personer väljer att flytta varierar. Bland framför allt yngre personer är studier ett skäl till att flytta. Vissa väljer att flytta för att bedriva gymnasiestudier på annan ort men det

Läs mer

Magisterprogrammet i Idrottsvetenskap - Prestationsoptimering med inriktning mot elitidrott, 60 hp

Magisterprogrammet i Idrottsvetenskap - Prestationsoptimering med inriktning mot elitidrott, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Magisterprogrammet i Idrottsvetenskap - Prestationsoptimering med inriktning mot elitidrott, 60 hp Masters Degree in Sports Science - Performance Optimisation with a Focus on

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014 Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 14 Syftet med denna utvärdering är att samla s åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer.

Läs mer

Personalchefsbarometern 2012

Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Inledning Det här är Visions återkommande personalchefsbarometer. Vision har under flera år drivit på i frågan om att kommunerna måste kunna locka

Läs mer

ALUMN2015 KOST IDROTTSVETENSKAP. En enkät till dig som studerat kost- eller idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet

ALUMN2015 KOST IDROTTSVETENSKAP. En enkät till dig som studerat kost- eller idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKONTORET ANALYS OCH UTVÄRDERING ALUMN2015 KOST IDROTTSVETENSKAP En enkät till dig som studerat kost- eller idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR KOST-

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i Mänskliga rättigheter 120 högskolepoäng. Master s Programme in Human Rights

Utbildningsplan för Masterprogram i Mänskliga rättigheter 120 högskolepoäng. Master s Programme in Human Rights Utbildningsplan för Masterprogram i Mänskliga rättigheter 120 Avancerad nivå Master s Programme in Human Rights Fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2014-06-05 1. Utbildningsprogrammets

Läs mer

IDROTTSHÖGSKOLAN UTBILDNINGSPLAN 1(5)

IDROTTSHÖGSKOLAN UTBILDNINGSPLAN 1(5) IDROTTSHÖGSKOLAN UTBILDNINGSPLAN 1(5) Utbildningsplanen är fastställd 2002-12-18 av Utbildnings- och forskningsnämnden med stöd av 6 kap 8-9 högskoleförordningen. 1. Reglering Högskolestyrelsen fastställer

Läs mer

Brukarundersökning IFO 2017

Brukarundersökning IFO 2017 2018-01-31 Dnr: SN 2017/317 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2017 Brukares upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014 MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) UB USAM Irén Andersson 010-240 5303 iren.andersson@msb.se Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli

Läs mer

SOCN19, Sociologi: Praktik, 30 högskolepoäng Sociology: Internship, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOCN19, Sociologi: Praktik, 30 högskolepoäng Sociology: Internship, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCN19, Sociologi: Praktik, 30 högskolepoäng Sociology: Internship, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens

Läs mer

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Sid 1 (5) a omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Matematik Matematisk statistik Umeå universitet erhåller omdömet mycket hög kvalitet på kandidatexamen i matematik. Masterexamen i matematisk

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Av Ida Johansson, Ledamot Förbundsstyrelsen Inledning: Att bevaka samt försvara läkarstudenters intressen på arbetsmarknaden är en av Medicine

Läs mer

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SAHEK, Masterprogram i humanekologi - kultur, makt och hållbarhet, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Human Ecology - Culture, Power and Sustainability, 120

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet.

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Uppsala januari 2007 1 Bakgrund till studien Politices magisterprogrammet vid Uppsala universitet

Läs mer

Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola. Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA

Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola. Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA Din karriär inom idrotten börjar nu! Plugga och bo på Bosön - idrottens viktigaste

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Vad hände sen? - Uppföljning av Pol mag-studenter vid Uppsala universitet

Vad hände sen? - Uppföljning av Pol mag-studenter vid Uppsala universitet Vad hände sen? - Uppföljning av Pol -studenter vid Uppsala universitet Statsvetenskapliga institutionen Vårterminen 2005 Bakgrund till studien Denna studie har gjorts av Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

SGSDM, Kandidatprogram i strategisk kommunikation och digitala medier, 180 högskolepoäng

SGSDM, Kandidatprogram i strategisk kommunikation och digitala medier, 180 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSDM, Kandidatprogram i strategisk kommunikation och digitala medier, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication and Digital Media, 180

Läs mer

RAPPORT. Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola. Uppföljning och utvärdering 2009-2014

RAPPORT. Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola. Uppföljning och utvärdering 2009-2014 RAPPORT Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola Uppföljning och utvärdering 2009-2014 2015-10-21 Ulf Järphag 1. BAKGRUND Personlig Tränar (PT) -utbildningen på Katrinebergs folkhögskola har bedrivits

Läs mer

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Sports Coaching, Bachelor Programme 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Eastern Studies, 120 credits

SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Eastern Studies, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer

Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan. Genomförd våren 2013

Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan. Genomförd våren 2013 Autism- och Aspergerförbundets undersökning om Genomförd våren 2013 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland annat olika typer av marknads- och opinionsundersökningar,

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

BEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points

BEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points 1 INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN BEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

SASCO, Masterprogram i sociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology, 120 credits

SASCO, Masterprogram i sociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SASCO, Masterprogram i sociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology, Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad

Läs mer

SASMA, Masterprogram i Service Management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Service Management, 120 credits

SASMA, Masterprogram i Service Management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Service Management, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SASMA, Masterprogram i Service Management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer

CERTIFIED FLOORBALL COACH

CERTIFIED FLOORBALL COACH CERTIFIED FLOORBALL COACH I samband med lanseringen av den nya junior & seniorledarutbildningen hösten 2013 kommer SIBF att införa certifieringen CERTIFIED FLOORBALL COACH. Ambitionen med certifieringen

Läs mer

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund Magisterutbildning och arbetsmarknad 1 Förord Denna rapport är delvis baserad på ett statistiskt material som inhämtats för en kursrapport

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Linnébarometern 2016 Fakulteten för samhällsvetenskap

Linnébarometern 2016 Fakulteten för samhällsvetenskap Statistiskt underlag Linnébarometern 2016 Fakulteten för samhällsvetenskap Information om Linnébarometern 2016 Studien är genomförd på uppdrag av universitetsledningen vid Linnéuniversitetet. Projektledare:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDARSKAP, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDARSKAP, 120 HÖGSKOLEPOÄNG STYRDOKUMENT Dnr G 2016/234 UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDARSKAP, 120 HÖGSKOLEPOÄNG MASTER S PROGRAMME IN EDUCATIONAL LEADERSHIP, 120 HIGHER EDUCATION CREDITS AVANCERAD NIVÅ/SECOND CYCLE

Läs mer

SYNEN PÅ STUDIERNA. Handelshögskolans alumner Göteborgsakademiker 2010 Rapport

SYNEN PÅ STUDIERNA. Handelshögskolans alumner Göteborgsakademiker 2010 Rapport SYNEN PÅ STUDIERNA Handelshögskolans alumner Göteborgsakademiker 010 Rapport 1 Avdelningen för analys och utvärdering 011-04-1 Positiv bedömning av grundutbildning i avseende Mycket bra Ganska bra Har

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

SASKO, Masterprogram i strategisk kommunikation, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Strategic Communication, 120 credits

SASKO, Masterprogram i strategisk kommunikation, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Strategic Communication, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SASKO, Masterprogram i strategisk kommunikation, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Strategic Communication, 120 credits Program med akademiska förkunskapskrav

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

SYNEN PÅ STUDIERNA. Lärarutbildningsnämndens alumner Göteborgsakademiker 2010 Rapport

SYNEN PÅ STUDIERNA. Lärarutbildningsnämndens alumner Göteborgsakademiker 2010 Rapport SYNEN PÅ STUDIERNA Lärarutbildningsnämndens alumner Göteborgsakademiker 2010 Rapport 1 Avdelningen för analys och utvärdering 2011-04-12 Positiv bedömning av grundutbildning i avseende Mycket bra Ganska

Läs mer

Utbildningsplan Dnr /2006. Sida 1 (6)

Utbildningsplan Dnr /2006. Sida 1 (6) Utbildningsplan Dnr 52-179/2006 Sida 1 (6) PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsprogrammet är inrättat den

Läs mer

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning: Dnr HS 2016/638 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Programkod: Programmets benämning: SGKPR Study Programme in Public Relations Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700

Läs mer

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska

Läs mer

SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Development Studies, 120 credits

SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Development Studies, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer

Mentorsundersökningen 2018

Mentorsundersökningen 2018 Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Kursinformation. Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016

Kursinformation. Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016 Kursinformation Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016 Kursansvarig lärare: Mathias Martinsson, e-post: mathias.martinsson@liu.se På kandidatprogrammet Samhälls- och kulturanalys

Läs mer