leila hämtar ny kraft i naturen

Transkript

1 Läs mer på leila hämtar ny kraft i naturen Stjärnkocken Leila Lindholm älskar New York och London. Men det är i den svenska naturen som hon får ny energi. porträttet, sidorna Vinn boken! Leila Lindholms One more slice i potten. kund Kyla hett i sommar I takt med att somrarna blir varmare ökar efterfrågan på kyla. För sjukhuset i Väster ås är den livsviktig. Möt en av producenterna. Sidorna 8 9 jakt & fiske Egen sjö för en dag Simma, fiska och njut av lugnet. Nu kan du hyra en alldeles egen sjö för en dag eller vecka. Läs också om träningstips för jägare. Sidorna tema Så ska skogen räcka Skogen behövs för virke, värme, jakt och avkoppling. Men trycket på skogen ökar. Forskare ska lösa gåtan: Hur ska skogen räcka till alla? Sidorna 16 19

2 Nr Redo för skogsaffärer på nya sätt Krav på hållbarhet ökar samhällets efterfrågan på trä i byggande, inredning, möbler och andra produkter. Svensk trämekanisk industri går därmed en ljus framtid till mötes. Men industrin, som från tid till annan har svag lönsamhet, måste utvecklas för att hävda sig i den internationella konkurrensen. Den har hittills klarat sig väl på att såga timmer av hög kvalitet. Mycket talar nu för att kvalitet blir mindre viktigt i takt med att rå varan uppgraderas genom vidareförädling. Det kommer sannolikt att innebära ökad konkurrens från snabbväxande plantageskog på södra halvklotet. Med Sveaskogs rå varubas, satsningar på modern skogsteknik, logistikresurser och branschkunnande kan vi skapa mervärden för trämekanisk industri. Det vill vi göra eftersom sågbar Sågbart virke är vår mest värdefulla Alla vann på egen väg. 16 Fullspäckat sommarnummer! Äntligen är sommaren här! En årstid som inbjuder till uteliv och friluftsaktiviteter som fiske, vandring och bad. En tid för återhämtning. Om du ännu inte har upplevt storheten i att vistas enskilt i naturen, ska du ta chansen i år. Du kan till exempel hyra en alldeles egen sjö på Sveaskogs mark, för en dag eller i en vecka. sol och värme är vad många ser fram emot efter en lång vinter. Men inte alla. På Centrallasarettet i Västerås är kylan bokstavligt talat livsviktig. Om det kan du läsa på sidorna 8 9. Till sommaren hör även god mat och en expert på området är kocken Leila Lindholm, aktuell med nygräddad kokbok Redaktionen Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fem gånger per år. Chefredaktör: Pernilla Widén, pernilla.widen@sveaskog.se. Ansvarig utgivare: Linda Andersson, linda.andersson@sveaskog.se. Produktion: OTW Communication, tel: prenumeration Triss i utbildning. Har du synpunkter eller vill prenumerera på Forum Sveaskog, mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se, eller ring Sveaskogs kundcenter på tel: Hyr en sjö i sommar. Skoglig framtidsforskning. produkt. 30 virkesråvara är vår mest värdefulla produkt. Under de närmaste åren vill vi starta minst tre nya utvecklingsprojekt tillsammans med kunder som förädlar massivt trä. Sveaskog kan förändra tillredningen av virket i skogen och effektivisera logistiken med sammanhållna flöden, för att skapa de förutsättningar kunderna behöver för att utveckla nya lönsamma produkter. Ett exempel på hur vi med ökad samverkan och nytänkande har kunnat öka avkastningen i industrin är vårt samarbete med Norrfog, Hedlunda Industrier och Ikea. Sveaskogs kundkontakter sker vanligtvis bara med sågverket, men här har vi deltagit i utvecklingen av både tekniken, logistiken och produkten samt format ett integrerat och långsiktigt samarbete i hela kedjan ut till slutkund. Affären innebär att Sveaskog levererar tallsågtimmer i ett nytt sortiment som vi kallar möbelkubb till Norrfog i Arvidsjaurs kommun. Norrfog sågar kubben och tillverkar lamellimmade skivor på ett nytt sätt. Skivorna använder Hedlunda Industrier i Lycksele till att göra furumöbler som säljs i Ikeas varuhus över hela världen. Affärsupplägget ger en fantastisk möjlighet att placera norrländsk furu på världsmarknaden, samtidigt som det tillför förädlingsvärden i Norrland. Det har inneburit investeringar på en kvarts miljard kronor och 100 nya jobb i Malå och Lycksele. Den möbelkubb Sveaskog levererar är ovanligt kort och har en klen dimension. Därför får vi ut en betydligt större andel virke som har ett högre förädlingsvärde än massaved ur förstagallringarna. För att kunna producera och leverera sortimentet har vi byggt om skotare och last bilar så att vi kan utnyttja hela lastkapaciteten. Genom samarbete med privata skogsägare i regionen kan vi årligen leverera kubikmeter av detta sortiment. På motsvarande sätt hoppas vi kunna bidra till nya produkter, utvecklad förädling och effektivare flöden hos andra kunder. Vi är redo för skogsaffärer på nya sätt, för att driva utvecklingen av nya produkter i massivt trä. Träbyggen för framtiden och en tv-serie. På sidorna berättar hon hur skogen ger henne ny energi. apropå skog så pågår nu ett stort forskningsprojekt, Future Forest, där Sveaskog är en av finansiärerna. Satsningen är den största någonsin i sitt slag i Sverige och syftet är att slå fast hur framtidens skogar ska användas. Om det, och mycket mer, kan du läsa i det här numret av Forum Sveaskog. Jag önskar dig en solig och upplevelserik sommar. Nästa nummer kommer i september. annonsering Prylar för picknick. Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel: , info@adviser.se, 12 Pernilla Widén ansvarig extern information, Sveaskog. Redaktör: Katarina Sjöström, katarina.sjostrom@otw.se och Ulrika Nybäck, ulrika.nyback@otw.se. Grafisk form: Sanna Norlin, sanna.norlin@otw.se. Omslagsbild: Magnus Jönsson, XP, Scanpix Repro: Done. Tryck: Edita, Västerås. ISSN: Vi erbjuder 12 maskinmodeller och marknadens största serviceorganisation med 34 servicepunkter! gunnar olofsson, vd för Sveaskog Forest Stewardship Council, FSC, en symbol för ett ansvarfullt skogsbruk. Märket finns på bland annat byggmaterial, möbler och grillkol. JohnDeere.se 2 forum sveaskog

3 nyheter Ny bok om timmer För elva år sedan gavs boken Skador och fel på tall- och grantimmer ut. Boken blev populär och trycktes i flera upplagor. Därför ges nu en uppdaterad och utökad version av boken ut. Bakom boken, med titeln Timmer, står Mats Nylinder och Hans Fryk vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, institutionen för skogens produkter. Timmer behandlar i bild och text timmer som råvara men även hur det tas tillvara fram till sågningen. Boken berättar också om sågverksstatistik, virkesegenskaper, timmerhantering och sågverksindustrins struktur. Boken kan beställas från SLU, institutionen för skogens produkter och kostar 371 kronor inklusive moms. Frakt tillkommer. 24 miljoner till fiskevård Ny vd för Sveaskog Fiskeriverket har beslutat om hur de drygt 24 miljoner kronor som utgör fiskevårdsanslaget år 2011 ska fördelas. Mer kunskap om Sveriges alla fritidsfiskare, gemensam internetportal för fiskeregler i hela landet samt satsningar på lax och flodkräfta är några av de projekt som får bidrag. Per-Olof wedin, är ny vd och koncernchef för Sveaskog. Han tillträder i oktober i år. Per olof Wedin har utsetts till ny vd och koncernchef för Sveaskog. Han har i dag en mot svarande befattning på Svevia, tidigare Vägverket Produktion, men har även verkat länge inom skogsindustrin. Tjänsten på Sveaskog innebär att jag kommer tillbaka till mina rötter, till skogsbranschen, som ligger mig varmt om hjärtat. Att Sveaskog dessutom är en av kronjuvelerna i den statliga bolagsport följen gör uppdraget än mer lockande och betydelsefullt, säger Per olof Wedin. Under cirka tio år arbetade han som chef inom Stora Enso, där han bland annat ansvarade för affärsområdet Obestruket Magasinspapper och Massa med placering i Düsseldorf, Tyskland. Han var också chef för enheten Transport och Distribution inom samma bolag. Dessförinnan var Per olof Wedin vd för Grycksbo Pappersbruk i Falun. Han har även haft ledande befattningar inom området forskning och utveckling samt produktion på Modo och SCA. Jag ser fram emot att tillsammans med företagets ledning och medarbetare fortsätta utvecklingen av Sveaskogs verksamhet. Med min bakgrund kan jag tillföra erfarenhet inom marknadsorientering och effektivitet, säger Per olof Wedin. Gunnar Olofsson är kvar som vd för Sveaskog tills dess att Per olof Wedin tillträder tjänsten under oktober i år. foto: beng alm Sveriges ornitologiska förening, Våtmarksfonden och Sveaskog har tillsammans restaurerat 100 våtmarker på Sveaskogs marker. Erfarenheterna används nu för att identifiera värdefulla vattenekosystem. Nu tas större grepp om vattenlandskapen För första gången genomför Sveaskog en inventering av naturvärden i skogens vatten på landskapsnivå. Målet är att förbättra ekosystemen i utvalda vattenlandskap. Hittills har skogsbrukets miljöarbete för att skydda djur- och växtliv i vattendrag och våtmarker till stor del handlat om kantzoner, att undvika körning på känsliga marker och att återskapa våtmarker. Nu är det dags att lyfta blicken och identifiera de mest värdefulla vattenlandskapen på Sveaskogs mark. Det handlar både om landskapsavsnitt som redan har höga naturvärden knutna till våtmarker och vattendrag och om landskap med särskilt goda förutsättningar att återskapa biologiskt värdefulla och rika vatten, säger Stefan Bleckert, naturvårdschef på Sveaskog. Skogsbruk påverkar vattenmiljön I likhet med skogens ekoparker behöver även vattnets naturvärden områden med optimala förutsättningar för en god vattenkvalitet. Områdena ger nya kunskaper om och erfarenheter från aktiv vattenvård samtidigt som restaureringsarbetet skapar goda förutsättningar för insekter, fåglar och fisk. Skogsbruk påverkar vattenmiljöer och deras biologiska mångfald. Om skogsbruket ska ses i ett helhetsperspektiv är det viktigt att ta hänsyn till vatten även i det rent skogliga arbetet, säger Lennart Henrikson, vattenexpert som arbetar på uppdrag av Sveaskog. Hans uppdrag är bland annat att ut- Levande våtmarker ger artrikedom Nu identifierar Sveaskog de mest värdefulla vattenlandskapen på företagets marker. Under sommaren och hösten 2011 genomförs en första inventering. om tio år ska alla åtgärdsplaner vara klara. en koncentration av levande våtmarker underlättar för många arter. Sjöfåglarna enkelbeckasin och svarthakedopping är två exempel. ett exempel på en enkel och effektiv åtgärd är att lämna kvar döda träd i skogsbäckar. Åtgärden har visat sig fyrdubbla antalet öringar i ett vattendrag. Vuxen skäggdopping i sommardräkt. veckla en metod för att hitta de vattenlandskap som behöver skydd respektive restaurering. Ett problem är att vattendrag i decennier rensats från stockar och stenar. På samma sätt har livsmiljön i våtmarker försämrats genom dikning. Ett exempel på en enkel men effektiv åtgärd är att lämna kvar döda träd i skogsbäckar. Åtgärden har visat sig kunna fyrdubbla antalet öringar i ett vattendrag. En koncentration av levande våtmarker underlättar för många arter. Sjöfåglarna enkelbeckasin och svarthakedopping är ett par exempel. Och om samtidigt mängden fisk ökar är det naturligtvis bra för både sportfiskare och fåglar som fångar fisk, säger Stefan Bleckert. 100 våtmarker restaurerades Nyligen avslutade Sveaskog tillsammans med Sveriges Ornitologiska förening (SOF) och Våtmarksfonden ett projekt där 100 våtmarker restaurerats på Sveaskogs marker. Erfarenheterna därifrån används nu i arbetet med att identifiera värdefulla vattenekosystem och upprätta åtgärdsplaner. I ett första steg har Sveaskog valt ut fem vattenlandskap, ett i varje marknadsområde. Under sommaren och hösten genomförs en första inventering. Erfarenheterna av det som görs i år avgör hur många vattenlandskap det blir totalt. Nästa år gör vi en storskalig inventering för att skaffa oss mer erfarenhet. Om tio år ska alla åtgärdsplaner vara klara och då kommer många av åtgärderna redan att vara genomförda, förklarar Stefan Bleckert. thomas östberg bredbandet som täcker hela sverige Net 1 hjälper SCA öka produktiviteten i skogen skogsbolaget sca har halva Sverige som arbetsområde. Men endast en mobil bredbandsoperatör klarar bolagets tuffa krav på täckning: Net 1. Det fungerar i skarpt läge, säger Bertil Larsson, it-chef på sca Skog. Dagens skogsmaskiner är mångmiljoninvesteringar. Vi måste ha ständig uppsikt över vilka områden avverkningsmaskinerna, skotare och skördare, rör sig i. Även tjänstemännen rör sig i avverkningens frontlinje och måste stå i ständig kontakt med planeringssystem när de befinner sig på fältet. Vill du också ha en mobil bredbandslösning som verkligen fungerar? Kontakta oss redan idag! Jonas Lindqvist jonas.lindqvist@net1.se Martin Kanka martin.kanka@net1.se Vi måste komma åt överallt. Det kräver flexibilitet. Därför testade vi Net 1 och gick över till full skala under förra året, säger Bertil Larsson. Från början var planen att endast installera Net 1 i skogsmaskinerna. Men när tjänstemännen såg hur bra täckningen var, ville de också ha en installation i sina bärbara datorer. Det blev ett extra användnings område som vi inte räknat med, men som nu expanderat kraftigt. Nu har vi hela tiden information om läget och kan följa hur varje maskin arbetar, i både tid och volym. Net 1 erbjuder mobilt bredband med oslagbar täckning i hela Skandinavien. Idag når vi 90% av Sveriges yta med turbo 3G medan övriga operatörer tillsammans endast når 50% (källa: Post- och Telestyrelsens Bredbandskartläggning 2010). Dessutom sträcker sig vårt nät upp till 6 landmil ut från kusterna. I samarbete med Ericsson har vi under 2010 byggt ut nätet samt ökat kapaciteten ytterligare. Kundservice Företag Succé på gallringsmarknaden! 901TX & 840TX. En extremt produktiv gallringsduo. Visst hade vi det på känn. Men säljsuccén för våra gallringsmaskiner Komatsu 901TX och Komatsu 840TX har ändå överträffat våra vildaste förväntningar. På bara några månader har ett 30-tal TX-maskiner hittat hem till sina supernöjda ägare. Förklaringarna är flera, men i grunden handlar det om en förening av optimalt gallringsresultat, lönsamhet och största möjliga skonsamhet. Mindre och lättare men ändå numret större inom gallring, kort sagt. Titta närmare på din nya succémaskin, den finns närmare än du tror. Kontakta din säljare. TX = Thinning Xpert 4 forum sveaskog

4 marknad Foto: Åke E:son Lindman foto: svanthe harström foto: patrick degerman skogsnäringen i siffror Bostadsområdet Östra Kvarnskogen i Sollentuna utanför Stockholm tog hem Träpriset senast det delades ut, avverkningsanmälningar mars 2011 Tusen hektar Många vill vinna Träpriset Skogsindustriernas hederspris Träpriset är en av Sveriges största arkitekttävlingar. Priset delas ut vart fjärde år, och 2012 är det dags igen. Träpriset delas ut för en byggnad som representerar god svensk arkitektur i trä och som speglar tiden vi lever i. När sista anmälningsdagen nyligen passerade hade 225 bidrag nominerats, vilket är rekord. Vinnaren blir den elfte träpristagaren i raden och belönas med den gyllene hästen och en prissumma på kronor. ridhuset i skellefteå är byggt i trä. Det ger både miljö- och tidsmässiga vinster. Det betyder mycket för många att råvaran trä tas omhand. En del blir bulkvaror, men det kan också bli en bro eller ett energisnålt hus, säger Mikael Lindberg, Martinsons Byggsystem, som byggt ridhuset apr maj jun jul aug sept okt nov dec jan feb mars L = 2008 L = 2009 L = 2010 K källa: Skogsstyrelsen I mars uppgick den anmälda arealen för föryngringsavverkning i hela riket till hektar, vilket var i nivå med motsvar ande period I norra Norrland ökade den anmälda arealen under perioden med cirka 12 procent, medan den minskade med drygt 12 procent i Svealand. 40 procent... Nu bygger allt fler i trä Trävaror mars 2011 Prisindex, basår 2000 = Så många fler vill bli skogsmästare jämfört med i fjol. Det visar antalet förstahandssökande till skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg, enligt statistik från VHS. Trä blir vanligare i den svenska byggbranschen och dessutom i allt större konstruktioner. Om fem år bygger vi världens första trähus med över tjugo våningar, spår Mikael Lindberg som är vd för Martinsons Byggsystem. cement orsakar stora mängder utsläpp av koldioxid. Genom att använda träkonstruktioner i större byggnader minskar vi koldioxidutsläppen i byggskedet med uppemot 90 procent jämfört med traditionella byggmetoder, säger Niclas Svensson Källa: SCB Exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror, gran och tall, sjönk med 4,4 procent under mars 2011 jämfört med mars Visste du att..? Omkring en miljon svenskar fiskar på sin fritid varje år. Över en tredjedel, 35 procent, är kvinnor. krönika marknad Träbyggen bra för ekonomin och klimatet Jag är glad över att det byggs så mycket i trä i landet just nu. En av de kommuner som var först ut att bygga flervåningshus och stora offentliga byggnader i trä är Växjö. Det är det unika och täta samarbetet mellan högskolan, träindustrin, kommunen och skogsföretagen som gjort det möjligt. Satsningen i Växjö är Sveriges största träprojekt. Det går under namnet Välle Broar. Hösten 2006 inleddes satsningen och den kommer att pågå i ytterligare ett antal år. I området mellan Linnéuniversitetets campus och Växjö centrum byggs bland annat flera åttavåningshus med trästomme, klimatsmarta så kallade passivhus (här ingår flera byggtekniker som ger energisnåla hus) och en ny tennishall i trä Flerbostadshusen på kajen i bostadsområdet Inre hamnen i Sundsvall växte fram under åren Här byggdes såväl bärande väggar som trapphus i trä, och byggnaderna blev Sveriges första sexvåningshus med stomme i massivträ. allt för att skapa en sammanflätad och mångfunktionell träbebyggelse. Syftet med projektet är också att utveckla, pröva och lansera nya tekniker för byggande i trä medan byggnationerna pågår. Vi ska inte glömma att det fram till 1994 var förbjudet att bygga flervåningshus i trä. En av orsakerna var brandrisken. Men med ny teknik har allt förändrats. Limträ som används i de bärande balkarna i trähus står emot brand bättre än stål och betong. Träet är så tätt sammanpressat att inget syre kommer in (och eld behöver ju syre). Och så utvecklas ju tekniken hela tiden. I dagens moderna trähus finns också inbyggda sprinklersystem. Varför väljer då allt fler kommuner att bygga mer i trä? Jo byggtiderna är kortare, kostnaderna blir lägre och det är den form av byggande som har överlägset lägst klimatpåverkan. Men det finns fler fördelar: Svenska designers och konstruktörer blir hela tiden bättre på att bygga ännu smartare trähus, hus som redan nu efterfrågas utomlands. Bland annat har svenska trähusföretag väckt intresse i Japan, där upphandlingar pågår inför återuppbyggnaden av landet. Och att förädla vår värdefulla träråvara och sälja den utomlands är ju någonting som verkligen är värt att eftersträva. Så heja Växjö, Borås, Leksand, Mora, Skellefteå, Piteå och alla andra svenska kommuner som satsar på byggande i trä! De gör det för att vi ska kunna nå våra klimatmål. Och när vi sköter skogen på rätt sätt, tar vårt trä aldrig slut. Bengt BörjeSSon är marknadsansvarig på Sveaskog i Götaland.I hans jobb ingår bland annat att ansvara för relationerna med sågverken och timmerförsäljningen. I byggsektorn har användningen av trästommar ökat från en till 15 procent på tio år. Det är blixtsnabbt sett ur byggsektorns perspektiv, konstaterar Niclas Svensson som är chef på Träbyggnadskansliet, en organisation som arbetar med att lyfta fram just träkonstruktioner inom bygg- och bostadssektorn i Sverige. Trä används som bärande konstruktion i drygt hälften av de bostadshus som byggs i Sverige. Tidigare fanns begränsningar för hur högt man fick bygga i trä, men när Sverige gick med i EU etablerades nya regler som innebär ökade möjligheter att använda materialet. Exceptionellt kort byggtid Niclas Svensson lyfter fram fördelarna med att bygga i trä, och menar att hastigheten är den främsta. Det är en exceptionellt kort byggtid. Våra leverantörer monterar ett fem våningshus ovan grund på åtta och en halv vecka, jämfört med ett år om du använder traditionell platsbyggd teknik. För mig är det obegripligt att man bygger fem våningshus på ett annat sätt än vad träbyggföretagen gör i dag, säger han. Niclas Svensson förklarar att ett bygge med trä blir mer av en montageplats än en byggarbetsplats eftersom byggsystemen redan är tillverkade i fabriken. Vikten är ett annat argument. Träbroarna blir allt större och den låga vikten möjliggör en kort montagetid. Och så finns ju miljöaspekten: tillverkningen av mikael Lindberg, vd, Martinsons Byggsystem. Min dröm är att bygga världens högsta trähus med över 20 våningar. Hoppas på fördubblad marknad En annan person som har stor kunskap om vad man kan göra med trä är Mikael Lindberg, vd för Martinsons Byggsystem. Raden av omfattande träbyggen som företaget är inblandat i är lång. Där återfinns exempelvis den nya sportarenan i Tierp med kubikmeter limträ eller den 55 meter långa bron för biltrafik över Nätraån utanför Örnsköldsvik. Det betyder mycket för många att veta att råvaran trä tas väl omhand. Visst, en del går till massproduktion, men det kan också bli en bro i Spanien eller ett energisnålt åttavåningarshus i Växjö, konstaterar Mikael Lindberg. Han tror att marknaden skulle kunna fördubblas genom bland annat marknadsföring. Min dröm är att bygga världens högsta trähus med över 20 våningar i någon av våra storstäder. Och, om jag ska sticka ut hakan lite: om fem år kommer vi att göra det! Johan Wangström Att bygga i trä snabbt och miljövänligt Träkonstruktioner används i cirka 55 procent av de bostäder som byggs i Sverige 2011, inklusive småhus. Vad gäller byggande av sporthallar eller kommersiella lokaler i Sverige är motsvarande siffra 40 procent. Ggran är det vanligaste träslaget i de bärande konstruktionerna. Flera olika tekniker används för att bygga bostadshus: massivträ, pelarbalklösningar och volymelement. Limträ är vanligast i hallbyggnader. Aargumenten för trä är främst totalekonomin, att det går snabbare och är miljövänligare. Många väljer trä av estetiska skäl. Dessutom är materialet både lätt och starkt. Förbudet mot att bygga trähus högre än två våningar togs bort i samband med Sveriges inträde i EU. trädbränsle kvartal 4, 2010 SEK per MWh L = Briketter och pellets L = Skogsflis Källa: SCB och Energimyndigheten Värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad för briketter och pellets under det fjärde kvartalet 2010 var 291 kronor per MWh. Priset var cirka åtta procent lägre än under det tredje kvartalet Under samma period låg priset på skogsflis till värmeverken oförändrat på 201 kronor per MWh. Energimyndigheten redovisar trädbränslepriser varje kvartal och de baseras på uppgifter från cirka 100 värmeverk. Stora regionala skillnader förekommer. pappersmassa april 2011 USD per ton april maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mars april Källa: FoeX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FoeX Indexes AB. Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. L = långfibermassa L = kortfibermassa 6 forum sveaskog forum sveaskog 7

5 kund Foto: Lasse Fredriksson Hallå där meteorologen! Åsa Rasmussen är meteorolog på SVT. Stämmer det att det blir allt varmare i Europa? Ja, det stämmer. Vi har en global uppvärmning som gör att det blir varmare på hela jordklotet, fast det märks vid olika tidpunkter på olika platser. Hur kommer utvecklingen på väderfronten att bli framöver? Det blir besvärligt i de länder där det redan är väldigt varmt. Det kanske kommer att märkas mest där. I Sverige blir det troligtvis mer novemberväder på vintern, alltså regniga och milda vintrar. Det lär bli varmare somrar i Sverige, men kanske också blötare. Det bildas mer regn när haven värms upp, men det behöver inte bli soligare. Kommer behovet av kyla att öka, tror du? Ja, det tror jag. Det kan bli värmeböljor och då ökar behovet av kyla på sjukhus och andra ställen där kyla är av stor vikt. Hur blir vädret i år då? Ungefär som vanligt i Sverige. Förändringarna märks just nu mest längre söderut vi har haft flera somrar med rejäla värmeböljor i södra Europa. Vad innebär som vanligt i sommar? Att det blir varmast i slutet av juli och början av augusti. Det går inte att göra en rimlig prognos som håller i mer än tio dygn; då har man riktig tur om den skulle stämma. Johan Wangström ett sjukhus stänger aldrig. Det vet man på Centrallasarettet i Västerås. Här räddar kylan liv, bokstavligen. Röntgenmaskiner, blodkylar och datasystem havererar vid för höga temperaturer. Mälarenergi var först i Sverige med att leverera kyla, och i dag hjälper man bland annat till att hålla Centrallasarettet i Västerås kallt. På bilden ser vi kraftvärmeverket i Västerås. Här räddar kylan liv Nu när sommarvärmen kommer på allvar blir kyla allt mer eftertraktat. Värmeverken som producerar kylan går på högvarv. Kylan är jätteviktig. Utan den skulle sjukvården stanna, säger Lars Ryding, driftchef på Centrallasarettet i Västerås. Sommar på Centrallasarettet i Västerås. Det är något lugnare än vanligt, men ett sjukhus stänger aldrig, som driftchefen Lars Ryding uttrycker det. Här finns mängder av maskiner och system som måste fungera, från strålkanoner och röntgenmaskiner till blodkylar och datasystem. Alla delar kräver kylning. Brist på kyla skulle kunna få datasystemet att haverera, 8 forum sveaskog vilket skulle få enorma konsekvenser i den moderna sjukvården. Tidigare var sjukhuset beroende av eldrivna kylmaskiner som brummade och inte fungerade när de skulle, enligt Lars Ryding, men sedan ungefär tio år tillbaka köper Centrallasarettet kyla från Mälarenergi, det lokala energibolaget som 1992 var först ut i Sverige med att komplettera fjärrvärmeproduktionen med leveranser av kyla. Sveaskog är ett av de företag som förser energibolaget med råvara. Sjukhuset är en av Mälarenerigs stora kunder, och den största delen av svalkan man köper används till så kallad komfortkyla. Kylan en växande del Det allra mesta går till luftkonditionering, förklarar Lars Ryding, som menar att det är väldigt viktigt att hålla rätt temperatur även för personalen. Det finns studier som visar att folk inte jobbar effektivt om det är varmare än 26 grader och svårt sjuka mår inte bra när det är för varmt. Kylan är extra viktig i intensivvården och på operation. Där finns det många apparater och personalen har mycket kläder på sig, förklarar han. För Mälarenergi är kylan en liten del av verksamheten, men en växande sådan. Kylan är extra viktig i intensivvården och på operation. Där finns det många apparater och personalen har mycket kläder på sig. Det är en bråkdel jämfört med värmen som vi producerar. Men försäljningen har ökat konstant sedan vi startade, konstaterar Erik Kiiskilä som är ansvarig för Mälarenergis värmepumpverk i Västerås. Mälarenergi använder fyra metoder för att producera kyla. Det sker bland annat genom att de använder vatten från Mälaren och med hjälp av fjärrvärme. Vi producerar faktiskt kyla på vintern också, men produktionen börjar öka i april och när det är som varmast på sommaren använder vi alla våra system, berättar Erik Kiiskilä. Ökade leveranser av fjärrkyla Ännu finns inga privatkunder bland köparna, men ett nybyggt bostadshus har anslutit sig till nätet. Erik Kiiskilä tror att den viktigaste förklaringen är att de flesta hus är byggda för självdrag, vilket innebär att de saknar ventilationsaggregat där luften kyls. Kostnaden är också en faktor. Trots det räknar Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag med kraftigt ökade leveranser av fjärrkyla, och nätet för kyla byggs nu ut. Allt fler behöver fjärrkyla Fjärrkyla bygger på samma distributionsteknik som fjärrvärme och kan produceras på flera olika sätt. Fjärrkyla anses vara betydligt miljövänligare än lokala kylaggregat. Kyla är en växande marknad för de svenska fjärrvärmeleverantörerna. Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag räknar med en kraftig ökning fram till För sjukvården är kylan livsviktig. Utrustning som röntgenapparater och strålkanoner måste kylas, liksom exempelvis blod. Men också för patienter och personal är en sval miljö viktig, inte minst inom intensivvården och operationsverksamheter. Lars Ryding på Centrallasarettet tror att behovet av producerad kyla kan fortsätta att öka, särskilt om klimatet blir varmare. Kylan är ännu inte lika viktig som värmen, men den ökar i betydelse för varje år. johan wangström Foto: Carl-Johan söder/svt Åsa RasmuSSen arbetar som meteorolog, i första hand för Gomorron Sverige, Rapport och Aktuellt.

6 skogsbruk Foto: RoBERt LundBERg foto: bengt alm roknäs piteå skogsvägen som dragits utanför Roknäs, 2,5 mil väster om Piteå i Norrbotten, sträcker sig tre kilometer in i skogen. Thomas leder virkesköp i Götaland Thomas Höök är ny ledare för Sveaskogs virkesköp i Götaland. Hans uppdrag är att utöka verksamheten till västra delen av Götaland. skogsvägen gjorde alla till vinnare Einar och Mirja Bergdahl i Roknäs utanför Piteå anlitade Sveaskog för att bygga en tre kilometer lång skogsbilväg på sin mark. Nu kommer Bergdahls och även deras grannar enklare åt att avverka skog, och Sveaskog har i sin tur fått köpa deras virke. O mkring 2,5 mil väster om Piteå, på väg 373 mot Arvidsjaur, går det numera att ta av mot vänster och köra in på en nylagd skogsbilväg. De första 700 metrarna löper längs med en kraftledning. Därefter slingrar sig vägen fram i ytterligare 2,3 kilometer till en vändplats. Det här är Einar och Mirja Bergdahls privata väg, som Sveaskog byggde åt dem förra året på deras 200 hektar stora skogsskifte. Vi är mycket nöjda. Det kostade mindre än vi trott och nu är det lättare att ta sig till skiftet för att avverka, röja och sköta skogen, säger Einar Bergdahl. Inte så dyrt som väntat Han och hustrun Mirja äger sammanlagt 470 hektar skog utanför Piteå. Skiftet där vägen byggts ligger närmast gården i Roknäs där paret bor. Dit ringde Sveaskogs virkesköpare i Piteå, Jan-Erik Berglund, förra vintern och frågade om de hade något virke att sälja. Vi sa att vi hade tänkt gallra på skiftet. Jan-Erik kom hit och tittade och föreslog att vi skulle bygga en väg. Jag och min fru trodde att det skulle bli dyrt, men det Fler markägare borde bygga skogsvägar. Skogarna behöver gallras och industrin behöver virket. skulle bara kosta omkring 70 kronor per meter. Det blir kronor för tre kilometer, berättar Einar Bergdahl. Fördelar för markägare Jan-Erik Berglund på Sveaskog inventerade området och planerade vägbygget tillsammans med Martin Osbäck, vägmästare på Sveaskog i Norrbotten (se faktarutan till höger). I april förra året började man avverka där vägen skulle dras fram. Två diken grävdes, där dikesmassorna lades i mitten och bildade själva vägen. I juli jämnades massorna ut och packades med en väghyvel och så var skogsbilvägen klar. I vintras när marken frusit gallrade Sveaskog ett 63 hektar stort och tidigare otillgängligt område på paret Bergdahls skifte. De 60 ton tunga timmerbilarna kunde lätt ta sig fram på den nya vägen. Tack vare skogsbilvägen har Sveaskog dessutom fått avverka hos paret Bergdahls grannar som har skogsskiften intill. Vi kom åt fler avverkningar på ett enkelt sätt, summerar Jan-Erik Berglund, som tycker att vägbyggen ger fördelar för både markägare och Sveaskog. Skogsbilvägen ökar värdet på markägarens fastighet. Virket blir mer lättåtkomligt och kostar inte lika mycket att få fram till timmerbilarna som tidigare, säger Jan-Erik Berglund. Paret Bergdahls väg är den första som Sveaskog byggt på privat mark i Piteå kommun. Jan-Erik Berglund anser att många fler markägare i Norrbotten borde bygga skogsbilvägar på sina fastigheter. Hela branschen är överens om det. Skogarna behöver gallras och industrin behöver virket, men som det är nu blir många skogar inte gallrade för att de ligger för dåligt till. Har tjänat in nästan hela bygget Einar och Mirja Bergdahl har nästan finansierat sin väg enbart genom försäljningen av virket som höggs där vägen går fram. De kommer nu också åt att avverka på fler ställen och tar betalt av grannar som använder vägen. Grannarna får betala cirka 3,50 kronor per kubikmeter timmer som de forslar på Bergdahls skogsbilväg. Vi får se om fler bygger väg. Många har frågat oss vad det kostar och vad vi tycker, säger Einar Bergdahl och berättar att även älgjägare visat intresse för skogsbilvägen. Nu kan de köra bil på den en bra bit in i skogen och parkera på vändplanen. ANNIKA DANIELSON Skogsbilvägen ökar värdet på markägarens fastighet. Virket blir mer lättåtkomligt och kostar inte lika mycket att få fram till timmerbilarna som tidigare, förklarar Jan-Erik Berglund på Sveaskog, här på paret Bergendahls nybyggda skogsväg. vägen till en god affär. Einar och Mirja Bergdahls skogsväg har så gott som betalat sig självt, främst genom avverkning och försäljning av virke. Foto: maria åsén Bra vägar ökar till gången på virke Sveaskog har tillsammans med Skogsstyrelsen utbildat sina virkesköpare i Norrbotten för att de ska kunna berätta om fördelarna med att bygga skogsbilvägar för privata markägare. Alla skogsbolag har brist på virke både på hösten och under tjällossningen på våren. Då är det blött i markerna, få kan leverera och skogsägarna får bättre betalt för virket. För de som äger skog blir det därför oftast lönsamt att anlägga en skogsbilväg, säger Martin Osbäck, vägmästare på Sveaskog i Norrbotten. Sveaskog har ytterligare ett privat vägbygge på gång, i Storforsen 9 mil väster om Piteå. Där bygger man en skogsbilväg på egen mark som sedan ska gå över i en 1,5 kilometer lång väg på ett privat skogsskifte. Vad gör en köpledare på Sveaskog? Hon eller han leder köpverksamheten och är chef över virkesköparna i ett marknadsområde. Götaland är ett av Sveaskogs fem marknadsområden. I östra Götaland har vi två personer som köper virke av privata skogsägare. I västra Götaland har vi ännu inga virkesköpare. Det är en av mina uppgifter att etablera en verksamhet där. På sikt hoppas jag att vi kommer att ha ett tiotal virkesköpare i hela Götaland för att kunna matcha kundernas behov. Vilka köper sedan virket? Sågverken, massaindustrin och biobränsleindustrin. Varför börjar Sveaskog köpa virke i västra Götaland först nu? Våra kunder vill utveckla affärerna med Sveaskog genom att köpa större vo lymer. Vi kompletterar egen skog med virke från privata skogsägare för att kunna erbjuda jämna, stora flöden av de specifika sortiment som kunderna efterfrågar. Så nu söker ni nya virkesköpare? Ja, antingen nybörjare som vi lär upp eller etablerade köpare som vill börja hos oss. Vi planerar även att etablera ett kontor i Borås. Varför ska privata skogsägare sälja sitt virke till Sveaskog? Våra virkesköpare är väldigt kunniga i skogliga frågor. Vi erbjuder inte bara avverkning, utan också besiktning och inventering av skogsägarnas marker. Vi ger dem råd och är behjälpliga i skogsvårdsfrågor som röjning, markberedning och plantering. Några skogsägare i västra Götaland har redan kontaktat mig och vill inleda ett samarbete. Det visar att Sveaskog är ett attraktivt företag. Du är också virkesvärdstekniker. Vad innebär det? Att jag ska ta fram prislistor för tillredning och prisräkning av virket. Jag ska också värdera skillnader mellan olika prislistor vid prisförändringar. ANNIKA DANIELSON 10 forum sveaskog forum sveaskog 11