Året som gick. Elmarknaden. Sveriges totala energitillförsel. Elanvändningen. Elproduktion. Miljö fortsatt klimatfokus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Året som gick. Elmarknaden. Sveriges totala energitillförsel. Elanvändningen. Elproduktion. Miljö fortsatt klimatfokus"

Transkript

1 Sveriges elanvändning minskade år 2009 med 3,9 procent. Både Norden som helhet och Sverige tvingades ändå importera el, sett över hela året. Kärnkraften nådde endast 50 TWh i årsproduktion. En unik överenskommelse inom alliansregeringen öppnar för ny kärnkraft i Sverige. Lagen om månadsvis avläsning av elmätarna trädde i kraft den 1 juli. Svenska Kraftnät beslöt att senast den 1 november år 2011 dela in Sverige i fyra prisområden efter beslut i EU-kommissionen. Elåret 2009

2 3 Året som gick 12 Elmarknaden 17 Sveriges totala energitillförsel 18 Elanvändningen 21 Elproduktion 34 Miljö fortsatt klimatfokus 40 Skatter, avgifter och elcertifikat (år 2010) 44 Elnät Svensk Energi Swedenergy AB Grafisk form: formiograf Tryck: Exakta, ex, maj 2010 Foto: Siemens, E.ON, Vattenfall, OKG, Fortum, morguefile

3 Krisen sänkte elanvändningen historisk energiuppgörelse Sveriges elanvändning minskade år 2009 med 3,9 procent. Både Norden som helhet och Sverige tvingades ändå importera el, sett över hela året. Kärnkraften nådde endast 50 TWh i årsproduktion. En unik överenskommelse inom alliansregeringen öppnar för ny kärnkraft i Sverige. Lagen om månadsvis avläsning av elmätarna trädde i kraft den 1 juli. Svenska Kraftnät beslöt att senast den 1 november år 2011 dela in Sverige i fyra prisområden efter beslut i EU-kommissionen. Kärnkraftverk O1 och O2 i Oskarshamn. Foto: OKG Tabell 1 Preliminär elstatistik för år 2009, TWh Källa: Svensk Energi och SCB Tillförsel * Ändring från TWh TWh 2008 Vattenkraft 68,6 65,3 4,8 % Vindkraft 2,0 2,5 25,0 % Kärnkraft 61,3 50,0 18,4 % Övrig värmekraft 14,1 15,9 12,8 % Elproduktion totalt 146,0 133,7 8,4 % Netto Import/ 2,0 4,7 export** Elanvändning inom landet 144,0 138,4 3,9 % Temperaturkorrigerad elanvändning 146,8 139,6 4,9 % * Preliminär uppgift Svensk Energi ** Negativa värden är lika med export Elförsörjningen lite kärnkraft och nettoimport Kärnkraftens låga produktion, 50 TWh, under året kan jämföras med 75 TWh rekordåret Orsaken var omfattande moderniseringsarbeten som drog ut på tiden. Årets preliminära elstatistik visas i tabell 1. År 2009 var för Norden ett år med god tillrinning till vattenkraften. Vid årets slut var fyllnadsgraden i stort sett lika hög som vid föregående årsskifte för Sverige som för Norden. I båda fallen dock under medelvärdet. Årets produktion i Sveriges vattenkraftverk hamnade på 65,3 TWh en minskning med ca fem procent. Det är mycket nära medelvärdet för åren Vindkraften lämnar fortfarande ett mycket begränsat bidrag till den svenska eltillförseln. För tredje året i rad ökade den dock sin produktion med 0,5 TWh till 2,5 TWh. Övrig värmekraft svarade för 15,9 TWh. Den totala årsproduktionen i Sverige blev därmed 133,7 TWh en minskning med drygt åtta procent. Den totala elanvändningen i landet blev 138,4 TWh (144,0 året före) en stor minskning, främst beroende på att lågkonjunkturen minskat den elintensiva industrins elanvändning års nettoexport på 2,0 TWh vände till nettoimport på 4,7 TWh. Även Norden som helhet nettoimporterade cirka 8,0 TWh jämfört med 1,5 TWh nettoimport året före. Noterbart i ett tioårsperspektiv är att elproduktionen var cirka 14 procent och elanvändningen cirka fem procent högre år 1999, jämfört med år Den installerade effekten var dock högre år 2009 enligt följande: vindkraft MW, kärnkraft -800 MW, naturgas +600 MW, avfall +150 MW, biobränslen MW. Vattenkraft hade liksom kol och olja oförändrad installerad effekt. Även om måttliga tillrinningar och problem i den svenska kärnkraften verkar höjande på elpriserna, så dominerades prispåverkan av låg efterfrågan på el i Norden. I juli 2008 uppgick den nordiska elefterfrågan till knappt 395 TWh, summerat över 52 veckor, medan den vid årsskiftet 2009/10 var drygt 370 TWh. Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool Spot uppgick till 37,2 öre/kwh, vilket är en minskning med nästan 15 procent från år I princip understeg det genomsnittliga veckopriset på spotmarknaden 40 öre/kwh under hela året fram till veckan före jul. Priset på den tyska elbörsen EEX uppgick som årsgenomsnitt till 41,3 öre/kwh, det vill säga nästan 11 procent högre. Regeringens energiuppgörelse grönt och öppning för kärnkraft Den 5 februari kom regeringen med sin energiuppgörelse, kallad En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet. Alliansen kom därmed överens om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik, där EU:s gröna klimat- och energipaket ska utgöra grunden för Sveriges politik. Året som gick ELÅRET

4 Foto: Vattenfall Oskarshamn, O2 reaktorhallen. Foto: OKG Målen i regeringens energi- och klimatöverenskommelse till år 2020: 50 procent förnybar energi. 10 procent förnybar energi i transportsektorn. 20 procent effektivare energianvändning. 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser, inom den så kallade icke handlande sektorn, utanför handelssystemet med utsläppsrätter. Prioriteringar: Användning av fossila bränslen för uppvärmning avvecklas till år År 2030 har Sverige en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen. År 2050 har Sverige inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Regeringen konstaterade att svensk elproduktion i dag står på två ben vattenkraft och kärnkraft. Klimatfrågan står i fokus och kärnkraften kommer därmed under den tid vi kan överblicka att förbli en 4 ELÅRET 2009 viktig del av svensk elproduktion. För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen. För att åstadkomma detta måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen. Viktiga punkter i överenskommelsen: Certifikatsystemet för förnybar elproduktion ska vidareutvecklas. Ett nytt mål i nivå med 25 TWh bör sättas för år I detta sammanhang bör även möjligheterna till en utvidgad marknad för certifikatsystemet till fler länder övervägas. Sverige ska inom EU:s direktiv för förnybar energi låta andra länder finansiera investeringar i förnybar elproduktion. Praktiska modeller för sådana samarbetsprojekt ska utvecklas skyndsamt. En ny planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020 fastställs, enligt Energimyndighetens förslag, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Planprocessen för vindkraft förenklas. Förutsättningarna för utbyggnad av vindkraftsparker till havs bör studeras särskilt. Nationalälvarna, och övriga i lagen angivna älvsträckor, ska fortsatt skyddas från utbyggnad. Kärnkraftsparentesen förlängs genom att tillåta nybyggnation av högst tio reaktorer på befintliga platser. Tillstånd ska kunna ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd. Avvecklingslagen avskaffas. Förbudet mot nybyggnad i kärntekniklagen tas bort. Svensk Energi reagerade mycket positivt på uppgörelsen och menade att den sänder positiva signaler till Sverige. Nu ökar möjligheterna att investera i alla slag av konkurrenskraftig och klimateffektiv elproduktion. Svensk Energi välkomnade möjligheten som skapas när förbudsparagrafen mot att bygga nya kärnkraftverk kan rivas upp och att stöd ges för förnybar elproduktion. Den 16 juni togs så beslutet i riksda-

5 Dammen i Karsefors. Foto: E.ON gen om att anta målen för klimatpolitiken, förnybar energi och energieffektivisering enligt regeringens energiuppgörelse. Dessutom kom det historiska beslutet att riva upp kärntekniklagens förbud mot uppförandet av nya kärnkraftverk i Sverige. Energibranschens offensiva investeringsprogram på cirka 300 miljarder kr under perioden ligger i stort sett oförändrat trots årets finanskris. Enligt en rapport i juni från Svensk Energi byggd på elföretagens uppskattade investeringar handlar det om 150 miljarder kr i ny elproduktion, med största andel på vindkraft. Resterande 150 miljarder kronor hamnar på elnät, fjärrvärme och gasverksamhet. Vattenkraftens viktiga roll Elbranschen välkomnar mycket i regeringens samlade energi- och klimatpolitik. Men när det gäller vattenkraften saknas tydliga besked. För att hantera stora mängder tillkommande vindkraft, måste vattenkraften byggas ut och inte minska på det sätt som sker idag, genom omprövningar av vattendomar. Vattenkraften har en framtida roll som möjliggörare för mer vindkraft. Sedan flera år oroas elbranschen över att kunna reglera de stora mängder ny vindkraftsproduktion som väntas i hela EU. I lägen då vindkraften står stilla krävs det effektiva resurser för att kunna reglera vindkraften. För detta finns i nuläget, enligt Svensk Energi, bara den förnybara vattenkraften. Hela norra Europa räknar med den nordiska vattenkraften som en central reglerresurs i framtidens energisystem. Sverige har fortfarande outnyttjade resurser på vattenkraftssidan. Svensk Energi tillsatte i februari 2010 en egen vattenkraftsutredning under ledning av förre generaldirektören för Energimyndigheten, Thomas Korsfeldt. Köldknäpp och ifrågasatt elmarknad Den köldknäpp som drabbade Sverige under slutet av år 2009 och början av 2010 fick till följd att priserna på den nordiska elbörsen under några timmar steg kraftigt. Den 17 december var priset uppe i 14 kronor per kwh under två timmar och den 8 januari var det 10 kronor per kwh under tre timmar. En bidragande orsak vid båda tillfällena var att några kärnkraftreaktorer antingen var ur drift, eller kördes med begränsad produktion. Arbete med att öka effekt och säkerhet skedde samtidigt vid flera kärnkraftverk, vilket drog ned tillgänglig effekt i Sverige. Det handlade i flera fall om unika och mycket komplexa åtgärder. Svenska Kraftnät gick inför den 8 januari 2010 ut och varnade för ansträngd effektsituation. Den högsta effekt som uppnåddes blev MW (i januari 2010), vilket är under Svenska Kraftnäts beräknade MW för en så kallad tioårsvinter. Effekten var dock anmärkningsvärt hög med tanke på att cirka MW kärnkraftseffekt då saknades. En intensiv debatt följde där elmarknaden anklagades för att inte fungera, och den nordiska elbörsen kallades för Kalle Anka-börs. Kärnkraftsägarna anklagades för att medvetet stänga av kärnkraft för att på så vis få upp elpriserna i Sverige. Kärnkraftens ägare medgav öppet att planeringen av åtgärderna i kärnkraften varit olycklig med tanke på att arbetena Året som gick ELÅRET

6 Vattenfall testar intelligenta elmätare i 500 hushåll. Foto: Vattenfall dragit ut på tiden. Någon medveten strategi låg dock inte bakom, vilket med kraft dementerades av såväl kärnkraftsägarna och Svensk Energi som myndigheterna Svenska Kraftnät, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen. Varje dygns stillestånd för en reaktor som Oskarshamn 3 orsakar minst 10 miljoner kronor i förlust. Svensk Energi menade att de höga elpriserna snarare är ett tecken på att handeln på elbörsen fungerar. Samma åsikt uttrycktes av ledande marknadsekonomer och nyss nämna myndigheter. Elbranschen välkomnar också ytterligare undersökningar av elmarknadens funktion även om många tidigare sådana inte visat på några oegentligheter. Prisområden införs i Sverige För att tillmötesgå den kritik som riktats från bland annat Dansk Energi om att Sverige begränsat exporten av el, erbjöd Svenska Kraftnät åt EU-kommissionen att införa prisområden i Sverige senast den 1 november år Den 22 december år 2009 meddelade Svenska Kraftnät att Sverige ska delas in i fyra prisområden, utgående från de flaskhalsar som finns i de så kallade snitten 1, 2 och 4. 6 ELÅRET 2009 Svenska Kraftnät menar att åtgärderna ökar förutsättningarna för en mer integrerad elmarknad och ökad tillgänglighet på utlandsförbindelserna. Uppdelning i prisområden där det finns flaskhalsar, resulterar också, enligt Svenska Kraftnät, i mer korrekta elpriser och långsiktiga prissignaler som stimulerar till effektiv lokalisering av produktion och förbrukning av el. Svensk Energi samordnade branschens arbete i prisområdesfrågan. En branschgemensam skrivelse skickades till EU:s konkurrensdirektorat, DG Competition, den 5 november. En svensk delegation företrädd av Svenskt Näringsliv, SKGS (Skogen & Kemin, Gruvorna & Stålet), Oberoende Elhandlare och Svensk Energi besökte dessutom konkurrensdirektoratet i Bryssel i slutet av november. Elbranschen förde fram de förväntade negativa konsekvenserna för branschen, industrisektorn och hushållskunderna. Den korta tidsfristen innebär bland annat ökade ekonomiska risker för aktörer med redan ingångna fleråriga avtal. På sikt finns en uppenbar risk för färre företag på marknaden och därmed begränsad konkurrens. Den ökade otydligheten gör att förtroendet för elmarknaden skadas hos kunderna. Lägre elpriser i norr försämrar också investeringsplanerna där, till exempel för vindkraft. Det övergripande målet för elbranschen har varit att få till en senareläggning av införandet av prisområden till år Prisområdena behöver då inte störa redan ingångna kontrakt mellan elhandelsföretag och kunder. Fokus ska enligt elbranschen ligga på att bygga bort flaskhalsar genom bättre överföringsförbindelser. Utgångspunkten bör också vara att prisområden styrs av fysiska begränsningar och inte av nationsgränser. I början av april år 2010 kom EUkommissionens beslut, som innebär att Svenska Kraftnät inför fyra prisområden i Sverige senast den 1 november år Månadsvis avläsning av elmätare Den 1 juli 2009 trädde nya regler i kraft som innebär månadsavläsning för alla hushållskunder. Elnätsföretagen arbetade hårt med att byta till fjärravlästa mätare för landets 5,2 miljoner elkunder. Kostnaden var cirka 15 miljarder kr. Därmed får alla kunder information om sin förbrukning uppdelad månad för månad och debiteringen sker på faktisk förbrukning. Enligt Energimarknadsinspektionen

7 Ledning E.ON Elnät Sverige AB. främjar månadsvis avläsning energibesparingar och fler kunder blir aktiva med sin el. Den som sänker sin elförbrukning eller byter till ett billigare elhandelsföretag ska snabbt se resultat på elräkningen. Fakturorna blir också enklare att förstå eftersom kunderna betalar rätt från början och slipper en årlig avstämning och justering i efterhand. Branschens allmänna avtalsvillkor har uppdaterats bland annat med anledning av de nya reglerna för mätning. De nya elmätarna överför automatiskt information om elanvändningen varje månad, via mobilnät, elnät eller radio. De tekniska lösningarna på fjärravläsningssystem varierar inom branschen. Det innebar ett krävande arbete att knyta samman elmätaren, kommunikationssystemet och elnätsföretagets interna datasystem som hanterar mätvärden. Granskningen av elnätsföretagens intäkter förändras Den 16 juni 2009 beslutade riksdagen om ändringar i ellagen (1997:857) som innebär att elnätstariffernas skälighet ska granskas på förhand. Detta innebär att elnätsföretagens intäkter från och med år 2012 ska godkännas på förhand av Energimarknadsinspektionen (EI). EI ska besluta om en så kallad intäktsram för en fyraårsperiod. I oktober lämnade EI en rapport åt regeringen, med förslag till nya bestämmelser och en översiktlig beskrivning av den nya modellen. Till och med år 2011 prövas tariffernas skälighet i efterhand. EI anser att alla elnätsföretags intäkter, efter vissa beslutade justeringar, till och med år 2008 har varit skäliga. Granskningen av 2009 års intäkter görs under år Elbranschen anser att omläggningen är angelägen. Skälen är många. Kunderna får stabilare avgifter och vet på förhand att de betalar rimliga priser. Elnätsföretagen får tydligare ekonomiska spelregler, eftersom intäktsramarna för kommande år blir kända. Dagens förhållanden har skapat osäkerhet och kan knappast anses uppfylla rimliga affärsmässiga förhållanden. Utveckling av elmarknaden EU:s tredje energipaket EU:s tredje elmarknadsdirektiv presenterades i mitten av juli. Regeringen utsåg Håkan Nyberg (Svenska Kraftnät) att utforma gemensamma regler för den inre marknaden för el och naturgas. Nya eloch gasmarknadsutredningen (NELGA), som den kallas, ska också lämna förslag till lagstiftning och regelverk i övrigt som krävs för att genomföra europeiska gemenskapens reviderade el- och gasmarknadsdirektiv. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april När det gäller det tredje paketet finns generellt två huvudinriktningar ägaruppdelning (unbundling) på stamnätsnivå respektive konsumentskydd. I praktiken uppfyller Sverige i stort redan de krav som ställs, bland annat genom frivilliga överenskommelser som Allmänna avtalsvillkoren, ALLMA. Trots detta måste reglerna på lämpligt sätt formaliseras. I vissa avseenden uppfyller Sverige dock inte kraven, bland annat när det gäller kostnadsfritt byte av elhandelsföretag inom tre veckor. Konkurrensverket lämnade i slutet av mars en rapport om bättre konkurrens på olika områden. Svensk Energi instämde i vikten av att bygga ut överföringsnätet för el i Norden och gentemot övriga Europa, som är den viktigaste frågan på vägen mot en stärkt europeisk elmarknad. Elbranschen välkomnade även Konkurrensverkets önskan att en nordisk slutkundsmarknad prioriteras. I samma rapport vill Konkurrensverket bryta samägandet i kärnkraftverken Året som gick ELÅRET

8 Installation av Siemens på Rådhusplatsen i Köpenhamn under klimatmötet i dec Foto: Siemens och vattenkraftverken. Samägandet i kärnkraften studeras i en statlig utredning som skulle blivit klar i december men dröjer till år Samägandet på vattenkraftsidan och samordningen inom vattenregleringsföretagen har historiskt sett varit en rationell och logisk lösning för vattentillgångarna. Den modellen har många fördelar, inte minst för kunderna, menar Svensk Energi. Svensk Energi oroas över Konkurrensverkets önskan att separera elnätsverksamheten från elproduktion och elhandel. Myndigheten vill slopa minimigränsen elnätskunder. Detta skulle öka den administrativa kostnaden för mindre och medelstora elnätsföretag i många fall ekonomiska föreningar. Det skulle leda till färre aktörer. Svensk Energi bedömer dessutom att det skulle minska konkurrensen och därmed försämra för kunderna. De nordiska tillsynsmyndigheterna inom NordREG kom i april med en rapport som säger att en gemensam nordisk slutkundsmarknad kan genomföras senast till år Det förutsätter enligt Nord- 8 ELÅRET 2009 REG att det finns ett politiskt åtagande att driva igenom och följa upp förändringsprocessen. Även de nordiska energiministrarna talade vid ett möte i Stockholm i oktober om en nordisk slutkundsmarknad som ett angeläget mål, gärna till år Det var en bekräftelse på vad som sagts ett år tidigare vid ett möte i Umeå. Den gränslösa nordiska elmarknaden är viktig, menar ministrarna, för att värna konkurrensen och upprätthålla en effektiv handel med omvärlden. Internationellt samarbete Klimatmötet i Köpenhamn ERGEG, det europeiska samarbetsorganet för tillsynsmyndigheter för el och gas, arbetar för fortsatt harmonisering av den nordiska och europeiska elmarknaden. Inriktningen är att gå via regionala marknader inom EU samt utveckla den gränsöverskridande handeln med den nordiska modellen som förebild. En viktig del i detta är ERGEGS pågående projekt, Market Integration Design Project. Nya ACER (Agency for the Cooperation of Energy Regulators) är en europeisk tillsynsmyndighet som ska granska och följa den gränsöverskridande elhandeln. ACER byggs upp med placering i Ljubljana, Slovenien, och inleder sitt egentliga arbete i mars Tillkomsten av ENTSO-E (The European Network of Transmission System Operators for Electricity) är viktig för elnätsverksamhetens fortsatta tillsyn. De nordiska stamnätsoperatörerna la ned Nordel och verksamheten tas över av ENTSO-E. ENTSO-E sitter i Bryssel och representerar 42 stamnätsoperatörer i Europa. Svensk Energi är sedan tidigare medlem i Eurelectric, branschorganisation på Europanivå. Där bedrivs branschens lobbyarbete gentemot i första hand Europaparlamentet och EU-kommissionen. Inom GEODE samarbetar de medelstora energidistributörerna i Europa. Nordenergi och World Energy Council (WEC) är andra viktiga samarbetsorganisationer. Det stora klimat- och miljömötet i

9 Foto: Siemens Köpenhamn i december 2009, COP 15, präglade det svenska ordförandeskapet i EU under hösten. Köpenhamnsmötet misslyckades med att nå ett bindande avtal som ersatte Kyoto-avtalet. Därmed utvidgar EU inte sitt åtagande utöver 20-procentsmålet för klimatutsläpp. Annars hade EU erbjudit sig att öka till 30 procent. Resultatet blev ett dokument kallat Copenhagen accords som erkänner det globala målet om att temperaturen i atmosfären inte bör öka med mer än 2 grader. Elproduktion i hemmet Allt fler privatpersoner och lantbrukare producerar sin egen el i små anläggningar, främst solpaneler eller mindre vindkraftverk. Den regeringsproposition som kom under hösten, (2009/10:51 Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion med mera ), underlättar inte för de elkunder som vill producera egen el (beslutad av Riksdagen ). En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere, och som producerar el som kan matas in med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte behöva betala nätavgift för sin inmatning om han eller hon under ett kalenderår tar ut mer el från elsystemet än det som matas in till elsystemet. Hur debitering av ev. såld el ska gå till praktiskt berörs inte. Propositionen grundas på professor Lennart Söders nätanslutningsutredning, ( Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion - SOU 2008:13), från år Där föreslogs att småskalig förnybar elproduktion skulle kvittas mot kundens elanvändning månadsvis. Detta skulle, för hushåll, organisationer och företag, skapa morötter för investering i exempelvis solceller på taket eller små vindkraftverk på gården. Regeringens proposition följer inte utredningens förslag till fullo. Effekten blir att små elproducenter måste följa samma rutiner och regelverk för avräkning och rapportering som för stora kraftverk. Det blir en kostsam och omfattande hantering. Den som producerat mer än förbrukningen tvingas betala en avgift för mätningen av förbrukningen. Det skulle bli en dyr lösning för den enskilde kunden. Elbranschen bejakar dessa så kallade mikroproducenter av el. Utvecklingen stoppas dock upp av rådande regelverk, och regeringens proposition. För att gynna dessa ofta entusiastiska elproducenter, som samtidigt är vanliga elkunder, skulle det krävas en förenkling i form av ett undantag från kravet på timvis mätning för all elproduktion. Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att under år 2010 utreda konsekvenserna av ett införande av nettodebitering, det vill säga när månadsvolymerna från produktion och konsumtion månadsmäts och tillåts kvittas för den som har småskalig elproduktion. Även Elsäkerhetsverket har öppnat för enklare regler för hemproducerad el i Sverige. Om vi själva inte agerar i den riktningen kommer reglerna ändå till oss från Europa. Inte minst utvecklingen av så kallade smarta nät och elfordon talar också enligt Elsäkerhetsverket för att reglerna måste bli bättre och enklare för hemproducerad el. Året som gick ELÅRET

10 Testanläggning vågkraft, flytbojar. Foto: Stefan Sjödin, Fortum Elbranschens förtroende på uppgång Elbranschen är på klar frammarsch när det gäller allmänhetens förtroende. Det framgick av den årliga opinionsmätning, som Synovate gör åt Svensk Energi. Här noterats förbättringar i elbranschens anseende hos över en miljon människor. Enligt Synovate är sex av tio nöjda med sitt elhandelsföretag och lika många är nöjda med sitt elnätsföretag. Hälften så många är positiva i någon mån till elbranschen i sin helhet. Samma förbättring gäller begripligheten av elfakturan. För sex år sedan var över hälften av de tillfrågade kritiska. I 2009 års mätning är den siffran nere i 30 procent. Fakturans korrekthet är dock inget problem. Nära sju av tio är nöjda med den. Klart fler människor än tidigare tar också klar ställning för branschen i flera påståenden. Till exempel instämmer 30 procent i att branschen har starkt miljötänkande. Det är en uppgång med åtta procentenheter jämfört med mätningen före. 10 ELÅRET 2009 Elbranschen lockar som en framtida arbetsgivare enligt Synovates mätning. Fyra av tio instämmer i påståendet att elbranschen år 2022 kommer att vara en bransch som unga vill arbeta inom i högre utsträckning än idag. Bland åldersgrupperna år instämmer över hälften. Även Svenskt Kvalitetsindex redovisade i 2009 års mätning i december en fortsatt positiv trend sedan mätningarna inleddes år Samtliga uppmätta elhandelsföretag fick för första gången godkänt av sina privatkunder. Intressant var också att de tre största aktörerna E.ON, Vattenfall och Fortum fortsätter sin positiva trend. EMIX togs i drift EMIX, elmarknadens och energibranschens gemensamma informationsväxel, togs i skarp drift i april EMIX kvalitetssäkrar, snabbar på servicen när det gäller flyttar, byten av elhandelsföretag och mätvärdesöverföring. EMIX är branschens eget svar på kraven om ett centralt anläggningsregister. Systemet täcker över 65 procent av landets kunder genom kontrakt med marknadens aktörer. Slutmålet för EMIX är att bli knutpunkt för datatrafiken mellan 164 elnätsföretag och 115 elhandelsföretag. Sänkta elenergiskatter kritik mot produktionsskatter Skattenivåerna för år 2010 fastställdes i november av finansdepartementet (SFS 2009:1492). Energi- och koldioxidskatten räknas om med förändringen i konsumentprisindex, vilket alltså innebär en sänkning för år Index sjönk mellan juni 2008 och juni 2009 med 0,75 procent, således en deflation. Elenergiskatten sänktes därför med 0,2 öre till 28,0 öre per kwh, i vissa Norrlandskommuner med 0,1 öre till 18,5 öre per kwh. För industriell verksamhet i tillverkningsprocessen etcetera blev elenergiskatten även efter indexomräkning 0,5 öre per kwh, det vill säga ingen sänkning jämfört med året före. Svensk Energi kritiserade skatterna på elproduktion i samband med riksdagens

11 beslut om en sammanhållen klimat- och energipolitik. Svenska elproducenter betalar årligen, jämfört med övriga länder inom EU, en extraskatt på över 7 miljarder kr (extraskatt på kärnkraft och vattenkraft). Detta diskriminerar enligt Svensk Energi elproducenter i Sverige och visar att skattepolitiken inte hänger samman med miljö- och klimatpolitiken. Svensk elproduktion är miljö- och klimatmässigt ett internationellt föredöme. 96 procent av produktionen ger inga utsläpp som påverkar växthuseffekten. Skatteintäkterna från elsektorn i Sverige betyder mycket för staten. Svensk Energi bedömer att statskassan inklusive skatter, avgifter och moms tar in cirka 40 miljarder kronor per år från Sveriges elproducenter och elkonsumenter. Svensk Energi 100 år Bakom Svensk Energi står ursprungligen Svenska Elverksföreningen, bildad år 1903 och den del som har organiserat de svenska elproducenterna. Producentdelen inom Svensk Energi fyllde 100 år under det gångna året. Det som började som en förening för vattenkraftsintressenter är idag genom Svensk Energi en branschorganisation för elproducenter, elnäts- och elhandelsföretag. Vattenkraften öppnade vägen på allvar för utvecklingen av svensk elförsörjning och svensk industri. Ursprungsdokumentet bakom bildandet av ett svenskt vattenkraftsförbund undertecknades egentligen den 9 september 1908 av ingenjör Sven Lübeck. Han var en av tio herrar som ingick i organisationskommittén för bildandet av ett vattenkraftsförbund. Året därpå, 1909, bildades Svenska Vattenkraftföreningen. Syftet var inledningsvis att stödja tillkomsten av en ny vattenlag. Samma år inrättade staten Kungliga Vattenfallsstyrelsen. Därmed hade också staten organiserat sig inom kraftproduktionen. Utvecklingen av ett svenskt elsystem är kanske den viktigaste grundläggande satsning som Sverige gjort i modern tid. Den kan liknas vid utbyggnaden av vägsystemet, vatten- och avloppssystemen eller kanske rent av dagens bredband. Historien kantas av händelser som fått betydelse för utvecklingen. I slutet av år 2000 bildades Svensk Energi genom en sammanslagning av Kraftverksföreningen och Sveriges Elleverantörer. Därmed samorganiserades Sveriges elproducenter, elnätsföretag och elhandelsföretag för första gången såväl privata, kommunala som statligt ägda. Året som gick ELÅRET

12 Elmarknaden Tillgången till en neutral marknadsplats är grundläggande för en väl fungerande elmarknad. Prisbildningen på Nord Pools spotmarknad och finansiella marknad utgör basen för elhandeln på den nordiska elmarknaden. Utöver handeln på Nord Pools marknader kan köpare och säljare även träffa bilaterala avtal, där dock priset på Nord Pool utgör en viktig referens. Genom att agera på spotmarknaden kan aktörerna planera den fysiska balansen inför morgondagen, medan de på den finansiella marknaden kan prissäkra framtida volymer. MINSKADE VOLYMER PÅ NORD POOL På den nordiska elbörsen Nord Pool sker dels kortsiktig fysisk timhandel med el för nästkommande och innevarande dygn, dels finansiell handel. Den fysiska handeln, vilken sker på Elspot och Elbas, ger aktörerna en möjlighet att handla sig i balans i sina åtaganden som elhandelsföretag eller elproducent. Den finansiella handeln, även kallad terminsmarknaden, ger en indikation på spotprisets långsiktiga utveckling genom möjligheter till handel upp till fem år framåt i tiden. Den finansiella handeln är också ett instrument för att hantera risker. Vidare kan bilaterala avtal stämmas av via Nord Pool. Omsättningen på den fysiska marknaden sjönk under 2009 till 288 TWh (se diagram 1), vilket kan jämföras med 299 TWh året före. Detta motsvarar knappt 72 procent av den totala elanvändningen i Norden. Handelsvolymen på terminsmarknaden minskade med 15 procent till TWh från TWh året före. Den totala volymen på clearingen sjönk till TWh från TWh. År 2009 präglades framförallt av återverkningarna av den globala finanskrisen. Först under våren stabiliserades de internationella bränslepriserna för att under hösten åter stiga något. I januari 2010 var nivåerna trots detta endast 40 procent av nivåerna sommaren Lägre ekonomisk aktivitet medförde även minskad efterfrågan på utsläppsrätter och därmed lägre priser under året. Även om måttliga tillrinningar och problem i den svenska kärnkraften verkade höjande på elpriserna, så dominerades prispåverkan av den låga efterfrågan på el i Norden. I juli 2008 uppgick den nordiska elefterfrågan till knappt 395 TWh, summerat över 52 veckor. I mitten av december 2009 var användningen drygt 27 TWh lägre och vid årsskiftet uppgick den nordiska elanvändningen till drygt 370 TWh (se diagram 2). I Sverige sjönk användningen under motsvarande period från 145 TWh till 137 TWh, eller från 150 till 140 TWh temperaturkorrigerat. Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool Spot uppgick till 37,2 öre/kwh, vilket är en minskning med nästan 15 procent från år 2008 då priset i genomsnitt var 43,1 öre/kwh. I princip understeg det genomsnittliga veckopriset på spotmarknaden 40 öre/kwh under hela året fram till veckan före jul. Priset på den tyska elbörsen EEX uppgick till 41,3 öre/kwh, det vill säga nästan 11 procent högre än året före. Generellt sett uppstod inga större prisskillnader inom Norden. Det genomsnittliga spotpriset i område Sverige upp- 12 ELÅRET 2009

13 gick till 39,3 öre/kwh, att jämföra med 49,2 år 2008, 28,0 år 2007 och 44,5 år MÅNGA FAKTORER PÅVERKAR ELPRISET Historiskt sett har elpriset på den nordiska elmarknaden i första hand varit beroende av nederbörden. Tillgången till billig vattenkraft i det nordiska kraftsystemet har varit avgörande för i vilken utsträckning som annan och dyrare produktionskapacitet har tagits i bruk. Efterhand som den nordiska efterfrågan ökat, har också behovet av att ta i drift koleldade kondenskraftverk i framförallt Danmark och Finland ökat. Liten nederbörd eller låga temperaturer innebär ett högre utnyttjande av kolkraft, medan det omvända gäller under år med god tillrinning och höga temperaturer. Detta påverkar i sin tur det genomsnittliga priset över året. I takt med ett ökat elutbyte med länderna utanför Norden har kraftpriserna på kontinenten blivit allt mer styrande i Norden. Detta innebär även att priserna i Norden påverkas av andra faktorer som knappare marginaler i den europeiska kraftbalansen, köldknäppar på kontinenten och vattentillrinningen i Spanien. Diagram 3 visar utvecklingen av spotpriser i Norden och Tyskland. Elpriset på kontinenten, och därmed i Norden, är i stor utsträckning beroende av produktionskostnaderna i koleldade kondenskraftverk. När handelssystemet för utsläppsrätter infördes den 1 januari 2005 innebar det att priset på utsläppsrätter måste adderas till produktionskostnaderna i elproduktion baserad på fossila bränslen. På så sätt får priset på utsläppsrätter en direkt påverkan på såväl spotpriset som terminspriserna på el. Av diagram 4 framgår att priset på utsläppsrätter har en tydlig påverkan på terminspriset på Nord Pool, medan kopplingen till spotpriset varierar. Detta beror främst på tillrinningen och tillgången till magasin i vattenkraften. Under perioder med hög tillrinning finns exempelvis inte alltid möjlighet att spara på vattnet, utan producenterna blir tvungna att producera eller spilla vatten, vilket får en direkt påverkan på spotpriset. LÄGRE PRISER PÅ UTSLÄPPSRÄTTER Handel med utsläppsrätter är en av de så kallade flexibla mekanismer som definieras i Kyotoprotokollet. Syftet med handeln är att länder och företag ska få möjlighet att välja mellan att genomföra utsläppsminskande åtgärder i det egna landet/företaget eller att köpa utsläppsrätter som genererar utsläppsminskningar någon annanstans. På så sätt ska de minst kostsamma åtgärderna genomföras först så att den totala kostnaden för att uppfylla Kyotoprotokollet blir så låg som möjligt. Tilldelningen av utsläppsrätter bestäms nationellt, men måste godkännas av EU-kommissionen. Det nuvarande handelssystemet omfattar två så kallade budgetperioder. Den första löpte mellan åren och var en försöksperiod, medan den andra omfattar perioden , vilket motsvarar Kyotoprotokollets åtagandeperiod. I Sverige omfattas drygt 700 anläggningar av systemet. Inom energibranschen gäller det alla enskilda anläggningar med en effekt större än 20 MW eller fjärrvärmesystem, där anläggningarna tillsammans har en större effekt än 20 MW. För den praktiska handeln med utsläppsrätter gäller att utsläppsrätter inte kan föras över mellan budgetperioderna. Vidare ska de aktörer som omfattas av systemet senast i mars rapportera föregående års uppgifter. Som en följd av detta uppstår skillnader i utsläppspriset beroende på tidsperiod. Generellt kan ett pris på 10 euro/ton sägas medföra knappt Året Elmarknaden som gick ELÅRET

14 8 öre/kwh på elpriset på Nord Pool. Under året har variationerna i utsläppspriset varit stora, (se diagram 5) bland annat som en följd av de stora prisrörelserna för råvaror. Beroende på den stora andelen fossilbaserad kraft i Tyskland är kopplingen mellan det tyska spotpriset och priset på utsläppsrätter betydligt starkare. I diagram 6 redovisas priset på utsläppsrätter, samt en jämförelse mellan Nord Pool och den tyska elbörsen för spotpris respektive terminspris (negativt värde, under nollstrecket, innebär lägre pris på Nord Pool än på tyska elbörsen). Av diagrammet framgår att ökade priser på utsläppsrätter, ökar skillnaden i spotpris mellan Nord Pool och tyska börsen, till det nordiska spotprisets fördel. Den stora tillgången på vattenkraft i Norden medför generellt sett ett lägre pris jämfört med i Tyskland. Differensen skulle kunna uppskattas till prisskillnaden mellan terminskontrakten på respektive börs, vilken i mars 2010 uppgick till 5 öre/kwh för låglast och 19 öre/kwh för höglast, för helåret PRISOMRÅDEN PÅ NORD POOL Systempriset på Nord Pool utgör prisreferens för den finansiella elmarknaden och är ett pris som är beräknat för hela det nordiska börsområdet med obegränsad överföringskapacitet. Det finns dock fysiska begränsningar i alla elnät, varför det kan finnas tillfällen där överföringskapaciteten inte är tillräcklig för att uppfylla marknadens önskemål om handel mellan olika områden. För att hantera överföringsbegränsningar delas Nord Pool in i olika så kallade elspotområden. Medan Sverige och Finland utgör egna områden, är Danmark delat i två. I januari 2009 var Norge delat i fyra elspotområden. Om överföringskapaciteten inte är tillräcklig för att uppnå samma pris i hela börsområdet beräknas separata områdespriser. Flera elspotområden kan bilda ett gemensamt prisområde, men även utgöra separata sådana. Sverige utgör dock ytterst sällan ett eget prisområde. Under år 2009 var Sverige ett separat prisområde endast fem av årets totalt timmar. År 2008 var siffran nio timmar och år 2007 var Sverige isolerat endast en timme. Tabell 2 visar områdespriser sedan omregleringen år I november 2009 ersattes prisområdet Kontek med så kallad flödesbaserad marknadskoppling mellan Norden och Tyskland. Prisskillnaderna mellan de olika prisområdena är i första hand beroende på vilken produktionskapacitet som finns i respektive område. Skillnader i pris uppstår i synnerhet vid större variationer i tillgången till vattenkraft, vilket även återspeglas i systempriset. Ovanligt låg eller hög tillrinning ökar också frekvensen för uppkomsten av olika prisområden. Under år med god tillrinning kommer priset att vara lägst i Norge och därefter i Sverige, medan det omvända gäller i perioder av sämre tillrinning. Med början i december 2009 introducerades möjligheten att lämna negativa bud på Nord Pool Spot. Syftet är att ge incitament till kraftproducenter att inte bidra till obalanser i elsystemet i perioder med till exempel hög vindkraftsproduktion och låg efterfrågan. Vid dessa tillfällen uppstår negativa priser, vilket innebär att producenten måste betala för att bli av med produktionen. Den 20 december uppstod för första gången negativa priser i västra Danmark. STRUKTURAFFÄRER Under året ökade det kommunala ägandet på elmarknaden. E.ON Sverige sålde sin andel i Staffanstorps Energi till Staffanstorps kommun. Vattenfall sålde sitt hälftenägande i PiteEnergi till Piteå kommun som därmed blev helägt av kommunen. Detsamma gäller Luleå Energi där Vattenfall Tabell 2 Genomsnittliga områdespriser på Nord Pool, öre/kwh Källa: Nord Pool Oslo Stockholm Finland Jylland Själland Kontek System ,90 39,28 39,24 38,28 42,26 36,16 37, ,85 49,15 49,05 54,14 54,50 61,35 43, ,82 28,01 27,78 29,98 30,55 33,89 25, ,56 44,53 44,95 40,89 44,93 46,02 44, ,05 27,64 28,36 34,63 31,43 56,23 27, ,83 25,62 25,25 26,28 25,87 26, ,87 33,29 32,22 30,74 33,58 33, ,27 25,23 24,92 23,28 26,12 24, ,30 21,09 21,07 21,92 21,73 21, ,21 12,04 12,58 13,86 10, ,52 11,94 12,00 11, ,21 12,04 12,26 12, ,86 14,37 14, ,61 26,00 26,30 14 ELÅRET 2009

15 sålde sitt innehav till Luleå Kommunföretag AB. Vattenfall sålde också sin andel på 20,6 procent i Jämtkraft till huvudägaren Östersunds kommun. Efter köpet äger Östersunds kommun 98,4 procent av aktierna i Jämtkraft, som därmed blir helt kommunägt. Övriga ägare i Jämtkraft är Krokom och Åre kommuner med 0,8 procent vardera. Jämtkraft köpte under året portföljförvaltaren Scandem, som därmed blev ett helägt dotterbolag. Bolaget blir en fristående verksamhet inom koncernen och produkterna fortsätter att marknadsföras under varumärket Scandem. Scandem grundades 1995 och förvaltar ca 13 TWh för ett antal industrikunder. Jämtkraft avtalade också med Sundsvall Energi om att inleda ett samarbete kring elinköp och administrativa tjänster från den 1 mars Jämtkraft får ansvar för Sundsvall Energis elinköp på Nord Pool. Östkraftkoncernen bytte namn till Bixia den 1 september. Därmed samlades de ingående bolagen Östkraft, Fyrstad Kraft och Höglands Energi under ett och samma varumärke. Kraftaktörerna, till hälften ägt var av elnätsföretagen Södra Hallands Kraft och Bjäre Kraft, förvärvades av Bixia som därmed ökar till kunder. Affären innebär att nuvarande sex ägare i Bixia avstår en del av sitt aktieinnehav, och Tekniska verken i Linköping blir fortsatt majoritetsägare. För Kraftaktörerna innebär samgåendet att varumärket försvinner efter den 1 mars 2010, då affären genomförs, enligt den avsiktsförklaring som parterna undertecknade före jul. Kraftaktörerna ingick tidigare under 2009 ett mångårigt avtal om portföljförvaltning, finansiell elhandel och riskhantering med EGL Sverige. Telge Energi tog över elkunder från Nordic El. Varumärket Nordic El försvinner i och med affären, men kunderna kommer att behålla samma upplägg som tidigare. Aftonbladet Tillväxtmedier köpte under året elupphandlingstjänsten Kundkraft. Aftonbladet Tillväxtmedier äger sedan tidigare internetbaserade tjänster som Blocket, Hitta, Prisjakt och Mötesplatsen. Kundkraft bildades år 1999 och har cirka aktiva medlemmar som deltar i de gemensamma månatliga upphandlingarna av elavtal. Verksamheten har volymmässigt legat relativt stilla sedan de första årens påkostade marknadsföringskampanjer. Under år 2009 fortsatte inriktningen med en renodling i kraftägandet. Vattenfall och E.ON skiftade ägarandelar i samägda vattenkraftverk och avslutade flera avtal om ersättningskraft. Bytet omfattar tillgångar på ca 300 GWh per år i Ume älv och Ångermanälven. Vid årsslutet var 164 elnätsföretag och 116 elhandelsföretag medlemmar i Svensk Energi (se diagram 7). KUNDERNAS RÖRLIGHET PÅ ELMARKNADEN ÖKADE Sedan april år 2004 sammanställer SCB statistik månadsvis bland annat över kundernas byten av elhandelsföretag, och hur kunderna är fördelade mellan olika avtalstyper. Detta framgår av diagram 8 och 9. Hittills har det varit svårt att dra några egentliga slutsatser då tidsserien över byten varit kort. Detta då möjligheten att byta elhandelsföretag är beroende av tidigare tecknade avtal och kunder med fleråriga avtal inte haft möjlighet att byta. Efter en dämpning under första halvåret 2008 har bytesfrekvensen ökat. I genomsnitt uppgick antalet byten under år 2009 till drygt per månad, varav hushållskunder drygt , vilket kan jämföras med ett genomsnitt sedan starten på varav hushållskunder Räknat i volym uppgick genomsnittet under 2009 till drygt GWh totalt, varav ca 390 GWh avser hushållskunder. För hela mätperioden är genomsnittet 956 respektive 280 GWh. Elmarknaden ELÅRET

16 Under år 2009 har andelen kunder med normalprisavtal, alltså kunder som inte gjort ett aktivt val, fortsatt att minska. Floran av avtalsformer har efterhand vuxit och de nyare formerna passar inte in i den historiska mallen, som avtal med kombinationer av fasta och rörliga priser. Sedan januari 2008 redovisar SCB bland annat dessa i kategorin Övriga. KONSUMENTPRISET PÅ EL Konsumentpriset på el varierar mellan olika kundkategorier, mellan stad och landsbygd och mellan länderna i Norden. Det beror på varierande distributionskostnader, skillnader i beskattning, subventioner, statliga regleringar och elmarknadens struktur. Hushållens elpris består i princip av tre komponenter: Ett elhandelspris för el, den del av elräkningen som påverkas genom konkurrens. En elnätsavgift, priset för nättjänst, det vill säga överföring av el. Skatter och avgifter elskatt, moms och avgifter till myndigheter. Exemplet i diagram 10 visar elprisutvecklingen (villa med elvärme) för avtalsformen rörligt pris, en av många avtalsformer. En iakttagelse är att 1970 gick 7 procent av elpriset till staten i skatt. I januari år 2007 var siffran 45 procent i form av elskatt, moms och elcertifikat. Stora svängningar i elpriset medför att andelarna varierar därefter. Det bör noteras att pålagor i producentledet också utgör en del av elhandelspriset, till exempel kostnaderna för utsläppsrätter. 16 ELÅRET 2009

17 Sveriges totala energitillförsel Energitillförseln Sveriges energibehov täcks dels av importerad energi, främst olja, kol, naturgas och kärnbränsle, dels av inhemsk energi i form av vattenkraft, ved och torv samt restprodukter i skogsindustrin (bark och lutar). Energitillförselns utveckling efter 1973 visas i diagram 11. De största förändringarna mellan 1973 och 2009 är att oljans andel sjunkit från 71 till drygt 25 procent och att kärnkraften ökat från 1 till drygt 30 procent. Vid normal tillgänglighet i kärnkraften uppgår andelen till drygt 35 procent. Den totala energitillförseln i Sverige år 2009 uppgick preliminärt till 534 TWh, att jämföra med 579 TWh året före. Minskningen i energitillförsel beror i första hand på minskade förluster i kärnkraften (kylvattenuppvärmning) som en följd av lägre produktion. 1 Energianvändningen En ökande efterfrågan på varor och tjänster i samhället har historiskt medfört att efterfrågan på energi ökar. I diagram 12 visas tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (kwh/bnp-krona). Tidigare har den svenska statistiken inte räknat in omvandlingsförlusterna i kärnkraftverken. Numera tillämpas det internationellt vanliga beräkningssättet som utgår från bränslets energiinnehåll. Det kan konstateras att energianvändningen, beräknad enligt den äldre svenska metoden, sjunkit sedan 1973, medan det är först efter mitten av 1990-talet som användningen enligt den internationella metoden börjat falla. Ökningen år 2009 enligt den äldre beräkningsmetoden är också en följd av lägre kärnkraftsproduktion och därmed lägre omvandlingsförluster. I absoluta tal har energianvändningen hos slutanvändarna varit relativt konstant sedan Samtidigt har användningen i förhållande till BNP-utvecklingen minskat med nästan 40 procent. Detta beror dels på att användningen av de förädlade energiformerna el och fjärrvärme ökat, dels på att användningen effektiviserats. Oljans andel av energianvändningen har sjunkit markant inom industri och bostäder, service med mera, medan oljeberoendet är fortsatt stort i transportsektorn. Enligt den preliminära statistiken från SCB minskade den slutliga energianvändningen med 3,5 procent till 383 TWh år Medan fjärrvärmeanvändningen ökade med nästan 7 procent minskade användningen av övriga bränslen och energibärare. Elanvändningen minskade med knappt 4 procent, användningen av oljeprodukter med drygt 3 och användningen av biobränslen och torv med mera med 2 procent. Användningen av kol och koks minskade med 40 procent. 1 Här bortses från nettoimport av el, bunkring för utrikes sjöfart samt användning för icke energiändamål. Året Elmarknaden som gick Sveriges totala energitillförsel ELÅRET

18 Elanvändningen Den totala elanvändningen inklusive överföringsförluster och stora elpannor i industri och värmeverk uppgick preliminärt till 138,4 TWh år 2009, att jämföra med 144,0 TWh år Sverige har relativt mycket elvärme, drygt 30 TWh, varav två tredjedelar är beroende av temperaturen utomhus. Vid en jämförelse mellan två år måste därför hänsyn tas till temperaturvariationer mellan åren. Den temperaturkorrigerade elanvändningen uppgick år 2009 preliminärt till 139,6 TWh, vilket kan jämföras med 146,8 år Elanvändningens utveckling är starkt beroende av tillväxten i samhället. I diagram 13 visas utvecklingen från år Fram till och med år 1986 ökade elanvändningen snabbare än bruttonationalprodukten, BNP. Åren 1974 till 1986 berodde detta till stor del på ökad uppvärmning med el. Sedan år 1993 har dock elanvändningen ökat i långsammare takt än BNP. Elanvändningen industrin Av diagram 14 framgår att elanvändningen inom industrin ökade kraftigt mellan åren 1982 och 1989, vilket förklaras av en långvarig högkonjunktur. Devalveringen år 1982 gav den elintensiva basindustrin, främst massa- och pappersindustrin, goda förutsättningar att expandera. Under lågkonjunkturen och strukturomvandlingen i början på 1990-talet sjönk sedan elanvändningen. Vid halvårsskiftet 1993 inträffade en vändning fram till och med år De tre följande åren minskade industrins elförbrukning, dels beroende på en långsammare ekonomisk utveckling, dels som en följd av högre elpriser. Därefter har förbrukningen i industrin ökat i måttlig takt fram till andra halvåret I diagram 15 illustreras hur industrins specifika elanvändning, uttryckt som kwh per krona förädlingsvärde, har utvecklats sedan år Sedan år 1993 har industrins elanvändning i förhållande till förädlingsvärdet minskat kraftigt. Det beror på den heterogena industristrukturen i Sverige, där ett fåtal branscher står för en stor del av elanvändningen, se tabell 3. Från år 1993 har tillväxten i varuproduktionen varit störst i framför allt verkstadsindustrin. Produktionsvärdet i verkstadsindustrin har under perioden mer än fördubblats medan dess elanvändning ökat med mindre än tio procent. I den energiintensiva industrin har produktionen ökat med knappt 50 procent, samtidigt som elanvändningen ökat med nästan 20 procent. Elanvändning servicenäringarna Elanvändningen i servicenäringarna (bland annat kontor, skolor, affärer, sjukhus) steg kraftigt under 1980-talet. Det var främst belysning, ventilation, kontorsutrustning samt extra komfortelvärme som ökade. Denna ökning berodde på en kraftig standardhöjning vid renovering, ombyggnad och nybyggnation av servicenäringarnas lokaler samt på det starkt ökande antalet apparater, till exempel datorer. Under slutet på 1980-talet var tillskottet av nya byggnader betydande. Under lågkonjunkturen i början av 1990-talet byggdes få nya hus, 18 ELÅRET 2009

19 vilket tillsammans med effektivare apparater medfört att elanvändningen, exklusive stora elpannor, avstannat på nivån 33 till 34 TWh per år. De senaste årens höga elpriser har bidragit till att elanvändningen minskat något. Merparten av lokalsektorns byggnader värms med fjärrvärme. Elvärme som huvudsaklig uppvärmningsform används till cirka 9 procent av byggnadsytan. Eftersom el ofta också används som komplement till andra uppvärmningsformer, svarar elvärmen för cirka 20 procent av den totala uppvärmningsenergin. I kategorin Service ingår också tekniska servicetjänster, som fjärrvärmeverk, vattenverk, gatu- och vägbelysning samt järnvägar. Även för dessa var tillväxten betydande under 1980-talet. Då tillkom till exempel de stora värmepumparna i fjärrvärmeverken som år 2000 använde drygt 2 TWh el. Högre elpriser har bidragit till att den årliga användningen inom denna sektor sedan år 2003 ligger under 0,5 TWh. Elanvändning bostäder Bostadssektorn omfattar småhus, jordbruk, flerbostadshus och fritidshus. El till jordbruksdriften hänförs till service. Elanvändning, exklusive elvärme har haft en jämn ökningstakt sedan 1960-talet, med undantag för oljekrisen åren 1973/74, och en tillfällig sparkampanj under 1980/81 då ökningen tillfälligt bröts. Användningen av hushålls- och driftel i flerbostadshus har ökat stadigt. Detta beror dels på att antalet bostäder ökat, dels på ökad apparatstandard. Ökningstakten har dock minskat de senaste åren. Det är idag i huvudsak i samband med renovering av äldre flerbostadshus och det faktum att hushållen skaffar fler apparater som diskmaskiner, frysskåp eller hemdatorer som elanvändningen ökar. För alla bostadstyper gäller dock att byte av äldre apparater, till exempel kylskåp och tvättmaskiner, till modernare och energisnålare motverkar ökningen. Diagram 16 visar hur hushållselen fördelas. Elvärme svarar för 30 procent av uppvärmningsenergin i bostadssektorn, framförallt i småhusen. Under perioden 1965 till 1980 byggdes ett stort antal småhus med direktverkande elvärme. Efter 1980 har flertalet nybyggda småhus försetts med vattenburen elvärme. För att minska oljeberoendet efter den andra oljekrisen i början av 1980-talet konverterades många småhus från oljepanna till elpanna under åren 1982 till De senaste åren har antalet värmepumpar ökat kraftigt, vilket minskat behovet av inköpt energi för uppvärmning och varmvatten i bostäderna. Det naturliga valet vid nybyggnad och konvertering i flerbostadshus har varit fjärrvärme där sådan funnits tillgänglig. Utanför fjärrvärmeområdena har dock elvärme installerats, främst vid nybygge. Elvärme som komplement till andra uppvärmningsformer är också mycket vanligt, ca 4 procent av byggnadsytan i flerbostadshus är i huvudsak eluppvärmd. I tabell 4 redovisas antalet abonnemang och genomsnittlig elanvändning för olika kategorier inom bostadssektorn. I tabellen saknas bostäder inom jordbruk, skogsbruk o dylikt, då elanvändningen för boende inte går att särskilja från den bedrivna verksamheten. Elanvändningen ELÅRET

20 Tabell 3 industrins elanvändning fördelad på branscher åren , TWh Källa: SCB prel. Gruvor 2,6 2,5 2,6 2,6 2,5 2,6 2,5 2,7 2,8 2,6 Livsmedelsindustri 3,0 2,8 2,7 2,5 2,4 2,4 2,4 2,6 2,5 2,5 Textil- och beklädnadsindustri 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Trävaruindustri 2,3 2,2 2,3 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,1 Massa- och pappersindustri, grafisk industri 24,1 23,2 23,4 23,2 23,6 24,2 24,5 24,6 24,2 21,7 Kemisk industri 7,6 7,7 7,7 8,0 7,9 7,6 7,4 7,3 7,1 7,1 Jord- och stenvaruindustri 1,2 1,4 1,2 1,1 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 1,0 Järn-, stål- och metallverk 8,2 7,9 7,8 7,5 8,6 8,5 8,4 8,4 8,0 5,5 Verkstadsindustri 7,5 7,6 7,4 6,9 7,0 6,9 7,4 7,0 6,7 3,8 Småindustri, hantverk och övrigt 1,0 1,2 1,0 0,9 0,7 1,0 1,5 1,8 1,7 1,5 SUMMA, inkl avkopplingsbara elpannor 57,8 57,1 56,4 55,3 56,2 56,7 57,7 57,9 56,5 47,9 Tabell 4 Antalet abonnemang och genomsnittlig elanvändning i bostäder år 2008 Källa: SCB Antal abonnemang GWh MWh/ab Småhus med användning > 10 MWh ,8 Småhus med användning högst 10 MWh ,3 Flerbostadshus, direktleverans med användning > 5 MWh ,4 Flerbostadshus, direktleverans med användning högst 5 MWh ,1 Flerbostadshus, kollektivleveranser ,3 Fritidsbostäder ,2 Totalt, bostäder enligt ovan ,3 Andel av totalt antal abonnemang 85,8% 24,8% 28,9% Totalt antal abonnemang ,4 20 ELÅRET 2009

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

& ElårEt Verksamheten 20 11

& ElårEt Verksamheten 20 11 & Elåret Verksamheten 20 11 & Elåret innehåll sid 4 Verksamheten 12 sidor med start efter sid 46 Svensk Energi Swedenergy AB Grafisk form: formiograf Tryck: Exakta Printing, 2 500 ex, april 2012 Foto:

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

ELÅRET Verksamheten 20 10

ELÅRET Verksamheten 20 10 & ELÅRET Verksamheten 20 10 & ELÅRET innehåll sid 4 Verksamheten 12 sidor med start efter sid 24 ELÅRET 3 ELÅRET 2010 ÅRET SOM GICK INNEHÅLL ELÅRET 2010 5 ÅRET SOM GICK 12 ELMARKNADEN 17 SVERIGES TOTALA

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge 213-11-25 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 48 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 3,2 TWh sedan föregående rapport och

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Året som gick. Elmarknaden. Sveriges totala energitillförsel. Elanvändningen. Elproduktion. Miljö klimatet fortsatt i fokus

Året som gick. Elmarknaden. Sveriges totala energitillförsel. Elanvändningen. Elproduktion. Miljö klimatet fortsatt i fokus Elåret 2008 3 12 17 18 21 34 38 41 Året som gick Elmarknaden Sveriges totala energitillförsel Elanvändningen Elproduktion Miljö klimatet fortsatt i fokus Skatter, avgifter och elcertifikat (år 2009) Elnät

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Vecka 33 12 aug - 18 aug år 2013, version: A

Vecka 33 12 aug - 18 aug år 2013, version: A Vattensituationen Vecka 33 12 aug - 18 aug år 213 version: A /vecka 7 Tillrinning per vecka (ej spillkorrigerad) Median 1% resp 9% sannolikhet 1 8 4 3 2 4 1 jul sep nov jan mar maj jul sep 2 % 1 9 8 7

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Anders Vikström Tfn: 08-786 59 21 PM 2012-02-27 Dnr 2012:689 INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA Hur mycket el och annan energi

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden

Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in1 1 24/9/07 14:33:22 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in2 2 24/9/07 14:33:23 Konkurrenskraft Kilpailukyky Kestävä Hållbar kehitys

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013 Vattensituationen Vecka 7 9 jun - jul år 1, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 8 7 tillrinningsenergi 1 resp 9% sannolikhet, 19-1 1 aug % 1 9 8 7 % 1 9 8 7 1 Fyllnadsgrad

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013 Vattensituationen Vecka 1 7 apr - maj år 15, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 7 tillrinningsenergi 5 1 resp 9% sannolikhet, 19-1 5 1 jun % 1 9 7 5 % 1 9 7 5 1 Fyllnadsgrad

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A Vecka 18 3 apr - 6 maj år 212, version: A Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-29 källa: Svensk Energi /vecka 1 9 8 7 Nuvarande period Föregående period

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

& ElårEt Verksamheten 20 12

& ElårEt Verksamheten 20 12 & Elåret Verksamheten 20 12 & Elåret innehåll sid 4 Verksamheten 12 sidor med start efter sid 50 Svensk Energi Swedenergy AB Grafisk form: formiograf Tryck: Exakta Printing, 2 500 ex, april 2013 Foto:

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-213 TWh/vecka 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-213 2 1 okt dec feb apr jun

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Marknadsmakt eller fundamenta? Bo Andersson Analyschef, Graninge Trading AB Systempris Nord Pool 800 700 600 500 400 300 NOK/MWh 200 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Investeringsenkät 2009

Investeringsenkät 2009 SVE1 v1. 5-12-22 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Produktion Folke Sjöbohm 8-677 26 97, 7-419 26 97 folke.sjobohm@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (9) Datum 9-6-8 Investeringsenkät 9 Sammanfattning Energiinvesteringar

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer