Nr Christina Karlsson. Göran Persson. En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 5 2012. Christina Karlsson. Göran Persson. En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms"

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Christina Karlsson Göran Persson

2 John Deeres nya uppgraderade E-skördare: Så mycket mer än renare avgaser! 1270E och 1470E blir John Deeres första modeller av de nya uppgraderade E-skördarna. Några exempel på nyheter är de miljövänligare IT4-motorerna och den nya arbetshydrauliken! IT4-motorerna innebär stora miljövinster med beprövad teknik, som är enkel för användaren. Inga tillsatser behövs. Automatisk tryckreglering vid olika stamdiametrar blir standard i samtliga IT4-skördare, dubbelturbo likaså. Vi kan också nämna att ljudnivån i E-hytten sänkts rejält från en redan låg nivå. Hyttstrukturen är dessutom ytterligare förstärkt. Teknik på en ny nivå och miljövänligare motorer är alltså vad som väntar i uppgraderade 1270E och 1470E! JohnDeere.se

3 Göran Persson ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer 14 december TEMA: utbildning Christina Karlsson Omslagsfoto: Pär Fornling Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: E-post: ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 399 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Urban Blomster, Erik Jonsson, Marianne Eriksson, Gunilla Kjellsson, Karin Vestlund-Ekerby, Mia Boman och Jenny Spets Woyarskij. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: Tryck: Forssa Print, Finland Repro: LRF Media AB, Malmö TRYCKSAK CATHRINE COB- DEN berättar om hur den kanadensiska skogsindustrin tar nya tag. Sidan 26 TALLVÄGEN har sina utmaningar. Läs om de bästa tipsen för självföryngringar och hur man röjer med tanke på älgarna. Sidan 22 och 40 5 LEDARE: Det våras för mänskliga perspektiv på skogen. 6 PROFILEN: Norras vd Pär Lärkeryd lyfter frågorna om jämställdhet. 10 TEKNIK Futuristisk skördare. Röjning med dubbla kranar. Teknikkliv när skogsmaskiner gifter sig med militärfordon. 14 EKONOMI: Vägledning för förvärv av mer mark. 16 POLITIK: Möt Christina Karlsson socialdemokratisk nyckelperson i skogspolitiken. 18 POLITIK: Kännbara konsekvenser av hårdare miljökrav. 20 NYHETER: Första eldrivna skördaren. 22 FORSKNING: Röjningstips i älgbetesskog. 24 DEBATT: Onödiga kostnader för bolagiserat Sveaskog. 26 MARKNAD: Pellets från Kanada pressar priserna. Dystert för sågverken 28 MARKNAD: Göran Persson ser många orosmoln över skogen. 32 MÄSSA: Familjefest på årets största skogsmässa. 34 UTBILDNING: Lennart lyfter in skogen i skolan. Ny utbildning för hästförare i skogen. 37 TEKNIK: Maskinen fi xar planteringen. 38 TEKNIK: Båge kan minska riskerna med olycksdrabbade ATV-fordon. 40 SKOGSSKÖTSEL: Bästa tipsen för naturlig föryngring av tall. 42 SKOGSGÅRDEN: Hundar gav nytt liv åt gården. 44 HISTORIA: Spännande berättelser om ett föränderligt landskap. 46 NYA PRODUKTER: Nytt liv i hydrauliken på gammal traktor. 53 NAMN & NYTT: Trä med punkkänsla. 54 KRÖNIKAN: Bra argument för familjeskogsbruket. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN

4 Skogsutrustning för den professionella själverksamma skogsbrukaren PATU drivna skogsvagnar med lastareor från 1,8 till 3,15 m 2 och totalvikter från 9 till 15 ton. Unik drivning med jämt anläggningstryck. PATU stegmatare gör din traktor till en effektiv skogs processor i gallringsskogen. Kvistar, kapar och lägger i högar. KESLA flishuggar med effektiva inmatningsöppningar 600 x 450 mm eller 1000 x 600 mm. Två modeller för montering med traktor, skogsmaskin eller lastbil. KESLA PATU FÖRVANDLAR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN Ryhovsgatan Jönköping

5 ör att veta vad dagens debatt egentligen handlar om får vi vänta några år och därefter titta i backspegeln. Det tar tid för krutröken att lätta från slagfältet. I dagsögonblicket är det som vanligt förvirrande med många bollar i luften. Låt oss ändå gissa att människan är tillbaka i skogen. Och det är inte så illa. DET HAR VARIT en ganska ensidig betoning på biologisk mångfald (som är och förblir viktig). Men det mänskliga perspektivet är lite annorlunda. Hur många tycker egentligen att högstubbar är vackra? Vi kan tycka om dem för att de fyller en viktig funktion för insekterna. Och för all del, skönheten sitter i betraktarens öga. Men ändå... Det är faktiskt en aha-upplevelse när de stympade träden får kritik för att de är fula, vilket var ett paradnummer i Zarembas omdiskuterade DN-artiklar. Man kan för övrigt säga mycket om debatten (och framför allt de absurda politiska förslagen som poppar upp i dess spår!) men det verkligt nya var att han lyfte fram människan och skönheten i skogslandskapet. Inte oväntat ledde det till massor av reaktioner. Det finns med andra ord ett intresse för skogen att fånga upp. OCH HÄR SITTER vi alla i samma båt, om än perspektiven är lite olika. Det absoluta flertalet som arbetar med skogen har ett genuint naturintresse som lett dem till att bli jägmästare, skogsägare eller till någon annan plats i skogslandskapet. Vandraren eller svampplockaren har en lite annan utgångspunkt, men grunden är densamma. Det gäller för skogsnäringen att vara lyhörd, förklara och ta vara på engagemanget. I den sämsta av världar hamnar skogsbruket på kollisionskurs med en naturintresserad allmänhet trots det gemensamma intresset. Det finns en tendens bland skogs industrin och jägmästare att sluta leden och bombastiskt tala om hur allt ligger till. I krut röken är det lätt att se fel på vänner och fiender. Och precis som skogsägaren lägger extra omsorg på närmiljön kring mangårdsbyggnaden har förstås andra boende samma önskemål. Frågan om hänsyn i tätortsnära skogsbruk är lika uppenbart viktig som att skogsägare ska få ersättning för de extra kostnader som krav på speciell skötsel medför. Begreppsförvirringen är dessutom stor. För många som säger sig tycka om att vandra i naturskogar kan det i praktiken handla om 70-åriga produktionsskogar. Och produktionen i sig behöver förklaras. Det finns en enorm okunskap om både varför det ser ut som det gör i skogen och nyttan av skogsbruket. ATT BLI ALLTFÖR bombastisk i stället för lyhörd skapar konflikter som inte finns. Det är samma sak med hyggesfritt skogsbruk. Ska vi producera skog och har någorlunda tilltro till majoriteten av experter är kontinuitetsskog ingen bra generell idé. Om man bortser från problemet att gå från enskiktade till flerskiktade bestånd (vilket är ungefär som att bortse från vattnets betydelse för sjöfarten) återstår ändå frågetecken. Naturlig föryngring tar inte vara på förädlade plantor som växer 25 procent bättre. Och man kan fundera över risken för skador när skogen gallras regelbundet med tunga maskiner. Likväl finns ingen anledning att generalisera. Förutsättningarna ser olika ut över landet, det finns fördelar med hyggesfria metoder i friluftsområden och inte minst har skogsägarna olika önskemål med sin skog. Forskare och rådgivare ska naturligtvis dela med sig av kunskapen och informera om nackdelarna, men också vara ödmjuka för att det finns många olika önskemål. Utan att tappa frågan om biologisk mångfald känns det befriande att inte bara behöva titta på skogen ur insekternas synvinkel. Kanske är det estetikens entré vi nu bevittnar. LEDAREN OM NU HÖGSTUBBAR uppfattas som fula behöver man inte ställa dem mitt i synfältet. Det fanns en numera ganska avsomnad forskning om att göra vackra hyggen. Det finns nog skäl att väcka liv i den. Pär Fornling, Chefredaktör VI SKOGSÄGARE 5/12

6 PROFILEN Konjunkturen darrar och sågverken går med förlust, men Pär Lärkeryd är betydligt mer oroad över skogspolitiken. Text & foto: Pär Fornling är discomusiken dunkar igång är vd:n för Norra Skogsägarna en av de första upp på dansgolvet. I ljusreflexerna från discokulan är det som bäst när Gloria Gaynor sjunger I will survive. Det där är min musik! När jag i somras fyllde 50 år fixade vännerna en riktig discofest. Det var helt i min stil, berättar han. I botten av låten finns problem och osäkerhet, men Gloria Gaynor lägger det bakom sig. Allt fokus i sången är på att hon kommer att överleva och möta framtiden full av energi. På sätt och vis är det ett passande soundtrack till Pär Lärkeryds arbetssätt. HAN ÄR INTE den som gräver ner sig i gårdagens problem utan arbetar tålmodigt mot framtiden. Metodiskt och systematiskt bygger han nätverk och engagerar sig i samhällsutvecklingen. Likväl ligger dagsproblemen för skogen som ett grundackord i moll (precis som i sången) men han försöker se ett steg längre fram. Sågverken går med förlust. Vi tar ändå marknadsandelar. När det vänder ligger vi bra till. Skogsägarkåren förändras. Vi har anställt en affärsutvecklare som arbetar på heltid med nya tjänster till skogsbrukarna. Kostnaderna i skogsbruket ökar. Det finns fortfarande flera stora tekniksprång att göra. Boken som Norra bidragit till att få ut handlar om Anna som kör skotate. Hon trivs med jobbet även om det är tufft med tanke på hennes sjukdom. VI TRÄFFAS I första älgjaktsveckan, vilket är en vansklig tid att boka in norrländska möten. Undertecknad har vid ett par tillfällen betraktats som fullständigt korkad för att över huvud taget komma med ett sånt förslag. Men Pär Lärkeryd tar emot på Skogens Hus i Umeå. Jag jagar inte och delar inte heller den skogliga bakgrunden med många andra i branschen. Den kunskapen har vi redan inom företaget. Jag hoppas att kunna tillföra något annat. Vad är dina intressen? Yrkesmässigt är jag civilingenjör och har arbetat en hel del med skogsteknik, senast som vd för Indexator. Jag är allmänt samhällsintresserad och tror mycket på nätverk och samverkan. Är det någon speciell fråga som engagerar dig? Jämställdhet. Det handlar både om rättvisa och att ta vara på alla resurser. Naturligtvis ska vi använda kompetensen både hos kvinnor och män. På Indexator kunde vi visa hur det ekonomiska resultatet blev bättre och arbetsplatsen blev trevligare när vi engagerade fler kvinnor. Är du politiskt aktiv? Nej. Jag avstår medvetet från parti politik. Däremot engagerar jag mig gärna i olika samhällsprojekt. Här i Umeå är jag med i tillväxtalliansen som arbetar med regional tillväxt. På samma tema har jag länge varit aktiv i vårt skogsindustrikluster. Vad innebär det? Att företagen samverkar, exempelvis för att stötta teknikutveckling. I tillväxtalliansen har vi flera visionära projekt, däribland en ny flygplatsbyggnad i Umeå. När vänder träkonjunkturen? Vi kan bara gissa. Det tar nog ett antal år. Nu är det något större efterfrågan på sågade trävaror i USA, å andra sidan lever Det tar kanske tre år, så går det åt andra hållet. Branschen är väldigt cyklisk. 6 VI SKOGSÄGARE 5/12

7 Ny chans för Ostvik Efter bakslaget med Ikea finns det åter hopp för komponentfabriken i Ostvik. Lönsamheten på delar till Ikeas lagerhyllor, som tillverkas av Hedlunda, blev alltför pressad. När tillverkningen lades ner aviserade Norra att produktionen i Ostvik skulle upphöra till sommaren. Nu har vi hittat en ny nisch och provkör fram till årsskiftet, berättar Pär Lärkeryd. De två sågverken Kåge och Sävar har det tufft. Av produktionen exporteras 70 procent och en stor del betalas i lågt värderade euro. På den svenska marknaden säljs en hel del genom föreningens tre byggbutiker. Butiksrörelsen håller på att ombildas till ett helägt aktiebolag för att få en styrelse med kompetens för detaljhandel. Förra året vände butikerna en förlust till vinst och det håller i sig. Glädjeämnet just nu är Agnäs stolpfabrik som inför en extra premie för att få fram fina tallar lämpliga till stolpar någonstans i världen. En hel del går till Kina, Indien, Turkiet och länder i Afrika. inte Kina och Asien upp till förväntningarna. Avgörande är Europa dit sågverken historiskt exporterat 80 procent. Som skogsägare bör man följa spelet kring euron, Spanien, Grekland och Italien. Det avgör konjunkturen. Är du orolig? Inte för konjunkturen. Det tar kanske tre år, så går det åt andra hållet. Branschen är väldigt cyklisk. Jag är betydligt mer orolig över vart politiken är på väg. Varför oroar skogspolitiken? I debatten finns krav på att betrakta skogen som naturvårdsärende. Det vore en total omsvängning från dagens ordning. Det blir förödande om avverkningar och andra åtgärder i skogen kräver tillstånd från naturvårdsenheten på länsstyrelsen. Vad är det praktiska problemet? Naturvårdsärenden kan överklagas och tillstånd för en avverkning kan dra ut i evighet. Bara hotet gör att skogsägare känner sig osäkra och tvekar över att investera inför framtiden. Du verkar upprörd... Ja. Det här är en viktig fråga. Ingen annan näring gör så långsiktiga investeringar. Därför måste skogsägarna ha fasta spelregler och känna sig säkra på att få glädje av investeringarna. Om inte hotas hela skogsnäringen. Hur då? Föreställ dig att vi hamnar i ett läge där regelverket blir så krångligt att det är som att trampa i ett dynghål och man dessutom bara får skäll. Då väljer många att bli passiva och tappar intresse för att bruka skogen. Med tanke på att hälften av skogen är privatägd vore det förödande. För en träintresserad civilingenjör är den sexkantiga bänken med alla udda vinklar en lämplig utmaning att bygga. Vad gör ni för att mota skräckscenariot? Det näringspolitiska arbetet är viktigt. Vi måste få förståelse för hur vi arbetar i skogen och visa näringens betydelse för välfärden. Fortsättning nästa sida VI SKOGSÄGARE 5/12 7

8 Fortsättning: Politiken oroar mest PROFILEN Finns det anledning till självkritik? Vi som jobbar i skogen tycker att de positiva sidorna är så självklara att alla andra också bör se dem, men okunskapen om skogen är stor. Vad gör ni åt den? Vi måste arbeta med alla grupper och börja med barnen. Därför har vi tagit fram sagoböcker. Barnböcker??? Vi har bidragit till en första bok och tänker sponsra en hel serie. De ska beskriva hur det är att vara skogsägare, vad skogsägarföreningen gör och liknande. Vad handlar boken om? En kvinna som kör skogsmaskin. Den ligger mig speciellt varmt om hjärtat eftersom frågan om jämställdhet finns med. Har läsarna hört av sig? Jag har fått många positiva reaktioner från kvinnor som läser för sina barnbarn. Boken ger något att samtala med mormor eller farmor om. Och vem vet, kanske boken sår ett frö till framtida utbildningar eller tanken på att bli skogsägare. Hur går det för sågverken? Jag tror nästan alla landets sågverk går med förlust nu. Vad gör ni för att lindra förlusten? Vi minskar kostnaderna, men det är inga drastiska åtgärder. Vårt huvudsyfte är att gynna medlemmarna, därför är viktigt att inte överreagera och förstöra marknaden. Men ni måste väl gå med vinst? Naturligtvis behöver vi pengar för att investera och utvecklas, men det ska vara måttligt. Vårt mål är att vinsten över en konjunkturcykel ska vara tre procent av omsättningen. Om vinsten blir högre än så har skogsägaren fått för lite betalt i något skede. Bolagssågarna känner nog en större press. Aktiemarknaden är inte så långsiktig. Det handlar ofta om att få fram kvartalsvinster för att hålla ägarna på gott humör. Vi kommer nog att få se fler nedläggningar av sågverk. Likväl är det knappast uthålligt att såga med förlust... Vi har muskler att hålla ut och när det väl vänder uppåt har vi laddat för att det ska gå ännu bättre. Pär Lärkeryd är en av landsbygdsministerns skogsambassadörer. Hur ska ni ta del av uppgången? Vi har organiserat om sågverken genom att lyfta ut förädlingen till en egen enhet med en förädlingschef. Det ger en nära kontakt med kunderna. Sågverkscheferna i sin tur arbetar närmare skogsägaren och maximerar utbytet av varje stock. Under året har dessutom produktionen ökat med 20 procent. Vi tar alltså marknadsandelar. Apropå närheten till skogsägaren, hur ser han eller hon ut? Vi har rätt bra koll på dagens skogsägare. Den stora utmaningen är hur de ser ut i morgon. Redan i dag bor 28 procent i en annan kommun än där skogsägaren har sin fastighet. I nästa generation kommer de ännu längre från skogen och tappar kanske lite av känslan för skogsbruket. Vi får alltså mindre intresserade skogsägare? Det är nog fel uttryck, men jag tror skillnaderna ökar. Vi har kvar en engagerad kärngrupp och dessutom många nya skogsägare med mindre kopplingar till skogsbruket. Hur möter man den gruppen? Bandsågen eller någon av de andra snickerimaskinerna tillhör Pär Lärkeryds favoriter på fritiden. Det är något av en ödesfråga. Jag tror vi måste erbjuda många fler tjänster där vi hjälper till med skogsägandet. Vi har nyligen anställt en affärsutvecklare som arbetar med det. Dessutom kan vi göra mycket gemensamt inom skogsägarrörelsen. Är du själv skogsägare? Nej, men det vore roligt att bli. Vad gör du på fritiden? Jag har tre egna barn och min sambo, Ulrika, har två. Mycket kretsar naturligtvis kring dem. Dessutom gillar jag att snickra, både hemma och i sommarstugan. Är du extra stolt över något hemmabygge? I somras gjorde jag en sexkantig bänk runt ett träd. Det var många vinklar att hålla reda på, vilket var en utmaning. Har du en bok att rekommendera? David Eberhards bok I trygghetsnarkomanernas land är tänkvärd. Och musik... Gloria Gaynor, I will survive. 8 VI SKOGSÄGARE 5/12

9 Vi ger dig styrkan att göra det du trodde var omöjligt. Att ständigt utmana det till synes omöjliga har varit vår passion i över 50 år, vilket resulterat i en lång rad av kraft - fulla och ergonomiska maskiner fullproppade med innovativ teknik och lösningar. Maskiner som gör att du kan hantera varje utmaning där ute, och göra det omöjliga möjligt. * Just nu får du kr för din fungerande motorsåg när du köper någon variant av Husqvarna 550 XP eller 560 XP. Kampanjen gäller 15/9 31/ , eller så långt lagret räcker. INBYTES- KAMPANJ* HUSQVARNA 560 XP 59.8 cm³, 3.5 kw, svärdslängd cm, 5.6 kg. RevBoost, AutoTune, Air Injection, X-Torq och Low Vib. Copyright 2012 Husqvarna AB (publ.) All rights reserved. Husqvarna is a registered trademark of Husqvarna AB (publ.) Skanna QR-koden eller gå till husqvarna.se/skog

10 TEKNIK Röjning med dubbla kranar och en skördare som borstar träden rena. Det är ett par exempel som visar att vägen ligger öppen för nya teknikkliv. Text: Pär Fornling å lång sikt har råvarupriserna gått kräftgång. Avgörande för att skogsägaren fått mer pengar i plånboken har varit den tekniska utvecklingen. Tack vare den har produktionen av virke per arbetad timme ökat under många årtionden. NU HAR KURVAN börjat plana ut. En förklaring, som anges ibland, är att de stora teknikkliven redan har tagits. Det tror jag inte alls! En gång i tiden fanns det tankar på att lägga ner det amerikanska patentverket för att alla uppfinningar redan var gjorda. Inte heller det var sant, säger Pär Lärkeryd, vd för Norra Skogsägarna. Däremot oroas han över ett minskat intresse för att utveckla teknik anpassad till svenska förhållanden. Företagen har blivit mer globala och vill kunna sälja samma maskiner i alla världsdelar. FÖR ATT HÖJA den svenska rösten har Norra anställt en person som arbetar heltid med teknikfrågorna. Här kan vi i skogsägarföreningarna göra mycket tillsammans för att driva på utvecklingen. Pär Lärkeryd, teknikintresserad vd för Norra Skogsägarna. Ett exempel är att de fyra skogsägarföreningarna stöttar företaget BAE Systems Hägglunds för att ta fram ett skonsamt bandfordon till skogen. För oss är körskador ett angeläget område att motverka. Dels är det en viktig miljöfråga, dels bidrar våra årstidsvariationer till problemen. I Brasilien och flera andra länder är det däremot inte samma problem. Det är ett exempel där vi har ett svenskt intresse för teknikutveckling, säger Pär Lärkeryd. Bioenergi är ett annat område där det behövs ny teknik. PROBLEMET ÄR ATT det kostar mycket att hantera alla klena stammar till energi. En ny maskin, som testats i simulator, arbetar med dubbla kranar. På den ena kranen finns ett ackumulerande aggregat som kapar träd hela tiden. På den andra kranen sitter en grip som fångar upp och lastar knippet av stammar som kapats. Enligt preliminära beräkningar fördubblas produktiviteten. Nick Ross futuristiska vision. VISIONEN FRÅN uppfinnarna är att åtgärda eftersatta röjningar utan kostnad (åtgärden finansieras av energiinkomsterna). Paret bakom energiskördaren, entreprenör Lennart Olofsson och konstruktör Erik Lindberg, räknar med att bygga den första maskinen inom ett år. Ett tredje exempel är mer futuristiskt. Det är resultatet av ett examensarbete på designhögskolan i Umeå. Utan förutfattade meningar har Nick Ross från Nya Zeeland tagit fram en modell på en skördare. PÅ SÄTT OCH vis är det en ny form av tvågreppsskördare, där kapning och aptering görs i olika moment. Det fällda trädet matas in under förarhytten där det kvistas och kapas i rätt längder. I samma moment fångas kvistar och toppar in i en bunt till bioenergi. Innan dess har både stammen och grenarna borstats ordentligt för att få bort barr, tunna kvistar och lös bark som innehåller mycket näring och blir kvar i skogen genom borstningen. Kurvan börjar plana ut Kubikmeter per dagsverke I början av 50-talet gick det åt ett dagsverke för att fälla och köra fram ett par kubikmeter skog. Därefter har mycket hänt, men om man studerar produktivitetskurvan i detalj har den börjat plana ut. Grafik: Skogforsk I maskinen upparbetas virket under hytten. Foto: Rolf Segerstedt Tips för surfaren Den nya röjningstekniken: Den futuristiska skogsmaskinen: www. skogstekniska klustret.se/nyheter 10 VI SKOGSÄGARE 5/12

11 Bandvagnen som är på väg att bli en skogsmaskin. Foto: Bea Systems Militär teknik kan ge skogsmaskiner med nya egenskaper. Framkomligheten förbättras dramatiskt och risken för markskador minskar. Text: Pär Fornling nder 40 år har Hägglunds i Örnsköldsvik utvecklat militära bandfordon. I början av året köpte svenska försvaret in bandvagnen BvS10 för att använda i Afghanistan där fordonet redan har använts av Holland och Storbritannien. För att komma ifråga i sådana sammanhang ställs naturligtvis extrema krav på driftsäkerhet, snabbhet och framkomlighet. UNDER SENARE ÅR har BAE Systems Hägglunds sneglat på den civila marknaden. Det har bland annat resulterat i ett samarbete med skogsbranschen om en ny generation skogsmaskiner. Både skogsägarföreningarna och bolagen är med i projektet. Går det som planerat kan en körfärdig skotarprototyp byggas nästa år. Hittills har konceptet testats både på ritbordet och i datasimuleringar med goda resultat. Lever det upp till förväntningarna utvecklas logistiken i hela skogsbruket. Våra band är gjorda för att ta sig fram överallt och är dessutom extremt skonsamma mot miljön, säger Carl-Gustav Löf. HAN ÄR CHEF för den civila verksamheten EM-Center på BAE Systems Hägglunds där det skogliga projektet genomförs. Carl-Gustav Löf framhåller att företaget arbetar med en helt annan teknologi än de metallband som traditionellt används till exempel på entreprenadmaskiner. Vår bandteknologi möjliggör hastigheter ända upp till 90 kilometer i timmen för även ett tungt lastat fordon. Vi har koncentrerat oss på att göra lätta bandsystem med VI SKOGSÄGARE 5/12 en bra avfjädring för att få bort vibrationer och stötar. Om skotaren tar sig fram både snabbare och bättre kan kostnaden för skogsbilvägar minskas. Det går helt enkelt att transportera virket längre sträckor till avlägget. Med bandvagnens betydligt högre framkomlighet kan virke som nu är beroende av vintervägar bli åtkomligt året om. Behov av mellanlager minskar och tillgängligheten blir större. Därmed talar vi om helt annan logistik för skogsnäringen, säger Carl-Gustav Löf. HAN FRAMHÅLLER fler fördelar: Färre körskador Jämförande tester mellan en skotare och en bandvagn visar på stora skillnader. Tyngden fördelas på hela bandet och maskinen närmast flyter fram. På blötmarker där den traditionella skotaren fick välja en annan väg fortsatte bandvagnen rakt fram utan att skada underlaget. Ökad produktivitet Genom att maskinen rör sig snabbare räknar företaget med att produktiviteten kan öka med upp till 20 procent. Bandfordonet kör ungefär dubbelt så fort som en konventionell skotare. En första skiss på den nya maskinen. Förbättrad arbetsmiljö Hytten kommer inte så högt upp och svajningarna blir mindre vid körning. Dessutom är banden konstruerade för att ge en mjuk gång vilket innebär att föraren inte utsätts för lika mycket vibrationer och stötar. ÄNNU FINNS maskinen bara på ritbordet och det återstår att se om förväntningarna kan uppfyllas. Tanken är att bygga en bandgående elhybridskotare med dieselmotorer som alstrar elenergi till bandens elmotorer, en lösning som bidrar till minskad bränsleförbrukning. Den skotare man nu skissar på lastar 15 ton. Om det går väl för den maskinen är det möjligt att gå vidare och använda tekniken även till skördare. Det är en ny bransch för oss, men vi ser inga direkta hinder för utvecklingen. Vi är vana vid att bygga komplexa fordon för tuffa uppgifter i tuff terräng. Den militära tekniken har flera civila tillämpningar och vi har redan kommit i gång med elhybridfordon till gruvindustrin berättar Carl-Gustav Löf. Samarbetet med skogsnäringen, som är med och finansierar utvecklingen, har pågått i ett år. Projektet kallas HFT (Hybrid Forestry Truck). 11

12 NÄRINGSPOLITIK venska folket har en speciell relation till skogen. Många människor vill röra sig i skogen för att plocka bär eller svamp, jaga eller ägna sig åt friluftsliv av olika slag både under sommar och vinter. Samtidigt blir skogen allt mer avlägsen för många människor genom den urbanisering som pågår. De senaste tre åren har befolkningen i Storstockholm ökat med mer än människor per år. Det motsvarar en ökning med lika många människor som bor i Falun... varje år! Det förs en diskussion om att vi är för stressade och att vi lever ett allt osundare liv med för mycket mat och för lite rörelse. Våra ungdomar sitter framför datorerna och spelar spel eller umgås med kompisarna på nätet. Professor Lars Kardell har under många år studerat hur mycket svenskarna rör sig ute i skogen nära storstäder. Han anser att de stadsnära besöken ute i skogen har minskat med 30 procent de senaste 20 åren. Bland barn och ungdomar är minskningen ännu större. På sikt kan detta förstås bli ett gigantiskt folkhälsoproblem. För oss som är aktiva inom skogen och skogsbruket finns ett antal andra orosmoln. Hur kommer våra unga (stadsbor) att se på skogsbruk i framtiden om man knappt varit ute i skogen och plockat hallon på hygget, jobbat med skogsplantering eller än mindre sett en skördare? Vilket avtryck kommer det att ge i den framtida politiska världen? Vem vill köra skogsmaskin eller bli jägmästare i framtiden? Vi arbetar just nu för att på olika sätt stärka Skogen i Skolan som är ett bra koncept för att informera om skog och skogsbruk för våra unga. Jag tror att det behöver kompletteras med att vi på ett tydligare sätt bjuder ut svenska folket i den brukade skogen. Att bli ciceronen som visar upp allt fint som vår skog kan erbjuda. Någon som visar var blåbärs ställena och lingon- ställena finns eller de vackra utsiktsplatserna. Visa spåren som människor lämnat efter sig i kulturlandskapet och berätta om hur skogen använts genom århundrandena. Även om det finns goda exempel så tror jag att det finns en rätt stor potential att med lite kreativitet locka ut fler stadsbor både i de stadsnära skogarna och skogar på lite längre håll. Vi behöver skapa ett koncept som lockar vanliga unga och gamla människor att komma ut och njuta av både kultur och natur på ett lagom tillrättalagt sätt. Hur kommer våra unga (stadsbor) att se på skogsbruk i framtiden om man knappt varit ute i skogen och plockat hallon på hygget, jobbat med skogsplantering eller än mindre sett en skördare? Man kan fundera på vem som borde ta tag i denna fråga? Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har på olika sätt engagerat sig inom ramen för vår nya friluftspolitik. Man har formulerat mål för hur politiken ska genomföras bland annat genom att identifiera friluftsområden av riksintresse och hur de ska kunna säkerställas för det rörliga friluftslivet. Tyvärr har skogsägarna inte blivit involverade i detta arbete tillräckligt mycket och det finns en osäkerhet om hur stora avsteg från pågående markanvändning som skogsägaren måste tåla med hänvisning till skogsvårdslagen. Det pågår också en debatt om allemansrätten som handlar om hur vi ska se på kommersiell verksamhet på annans mark. Detta är frågor som vi måste gå till botten med för att säkerställa att äganderätten respekteras och att för att få ett engagemang från markägarna. Men kan vi hitta det finns också en uppsida som handlar om en bättre folkhälsa, möjliga framtida arbetstillfällen i turistnäringen på landsbygden och en större förståelse hos allmänheten för skogsbruket. Jag anser att vi från markägarhåll behöver engagera oss mer framöver och fundera på både hur vi kan bjuda ut svenska folket men också hur vi kan hitta en bra avvägning mellan sociala värden i skogen och bruket av skogen. Sten Frohm Chef LRF Skogsägarna Foto: Carl Lunberg/Sveaskog 12 VI SKOGSÄGARE 5/12

13 Bred infästning och kraftig tapp Hardoxgrip Stor grind som går utanför stöttorna Läs mer på nordfarm.se Palms 8 tons vagn, här utrustad med 6,1 m kran. Idealiskt skogsekipage för ved, massaved och timmer ,5 hjul standard. Vagnen på bilden är extrautrustad med bland annat ramförlängning och ett extra par stöttor. Vagnar från 8 till 14 ton. Två st. modeller med 4WD. Kranar från 4,7 till 8,4 m. Priser från :- Biojack energiklipp Biojacks energigrip klipper och lastar energiskog. Montera på Palms skogskran eller på kran till grävmaskin. Starkast i skogen 5 goda skäl att välja PALMS-kvalitet! Avtagbar kran/stödben med 3-punktsfäste. Ger ökad flexibilitet. Kranen kan utnyttjas till andra göromål på gården. Vridhus av absolut högsta klass. Ger ökad driftsäkerhet. En detalj som inte bör underskattas vid val av skogsvagnar. Stödben och kran är sammansatt till enhet. Ger valfrihet när man till exempel behöver byta till en större vagn. Låg tyngdpunkt på kranpelare. Ökar stabiliteten på ekipaget och minskar tipprisken. Brett sortiment - hela 14 modeller ger dig valfrihet. Du hittar alltid en kombination som passar ditt behov. Alternativa ventilpaket XYZ 70 liter Mekaniskt 2-greppspaket med flerfunktionsspakar. Enda gången man behöver byta grepp är vid stödbensanvändningen. XY, El on/off, 4+4 Elfunktioner på utskjut och grip. Flerfunktionsspakar. 8-sektioner. Hydraulservo 70 liter Lättare spakpaket. Lättmanövrerat med utmärkt precision och ergonomi. Steglös proportionalstyrning. Besök oss på Facebook och Youtube! Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskiner i grundutförande.

14 EKONOMI Trots höga priser väljer många att köpa mer mark. Här är några saker att tänka på för den som vill expandera. är en intressant fastighet bjuds ut bör man vara vaksam på några saker: Se till att skogsbruksplanen är ny eller i alla fall ordentligt uppdaterad. Besök de virkesrika bestånden och kontrollera att volymerna stämmer, även om skogsbruksplanen är ny är det ingen exakt vetenskap. Kontrollera om fastigheten har några belastningar såsom arrenden eller andra nyttjanderätter. HUR SKA MAN RÄKNA? Det är viktigt att göra ordentliga ekonomiska och skattemässiga kalkyler innan köpet. Det första att titta på är hur köpet ska finansieras. Det kan vara klokt att ha en bankkontakt som är kunnig inom jord- och skog så att han eller hon förstår vad det hela rör sig om. I kalkylen ska man lägga in hur kassaflödet ser ut de kommande åren, det vill säga hur stora intäkter (avverkning, arrende med mer) och kostnader (föryngringsåtgärder, räntor med mer) man kommer att ha. Detta visar hur mycket fastigheten genererar före skatt. Det viktiga är sedan att göra en ordentlig skattekalkyl som visar hur mycket fastigheten genererar efter skatt. I den kalkylen ingår möjligheterna till skogskonto, räntefördelning, skogsavdrag och liknande. Det intressanta i en kalkyl är trots allt att få reda på hur mycket fastigheten kommer generera efter skatt då dessa pengar kan användas till amortering av lån. SÅ FUNGERAR SKOGSAVDRAGET Hur stort skogsavdragsutrymmet blir är av yttersta vikt för kalkylen. Skogsavdragsutrymmet beräknas på följande sätt: köpeskillingen multiplicerat med andelen produktiv skogsmark dividerat med två. För den som köper en fastighet med 100 procent produktiv skogsmark för kronor blir skogsavdragsutrymmet kronor. Skogsavdragsutrymmet är den totala, maximala summa som man får göra skogsavdrag för. För att få göra skogsavdrag i deklarationen krävs att man har haft en avverkningsintäkt under året. Om man haft det får man göra avdrag på Att tänka på Gör en ordentlig kalkyl. Se över din skattemässiga situation. Ta reda på om det finns en ny eller uppdaterad skogsbruksplan. Besök de virkesrika bestånden. Se till att ha en bra bankkontakt som kan och förstår jord och skog. Kanske är det läge att köpa marken på andra sidan rågången. 50 procent av intäkten vid avverkningsrätt och 30 procent av intäkten vid leveransvirke. Möjligheten att göra skogsavdrag är inte tidbegränsat utan gäller tills vidare. När fastigheten säljs ska skogsavdraget åter föras som en intäkt i näringsverksamheten. Exempel: Kajsa köper en skogsfastighet för kronor. Fastigheten är taxerad som ren produktiv skogsmark. Skogs avdragsutrymmet är hälften av köpeskillingen för den produktiva skogsmarken, det vill säga kronor. Kajsa säljer en avverkningsrätt för kronor. Hälften av intäkten på avverkningsrätten får hon göra skogsavdrag på, det vill säga kronor. Resten av intäkten ( kronor) blir kvar att deklarera och då till exempel kvitta mot kostnader, sätta in på skogskonto eller räntefördela. Kajsa har i och med detta utnyttjat kronor av sitt skogsavdragsutrymme vilket innebär att hon har kronor kvar i skogsavdragutrymme att använda sig av i framtiden. RATIONALISERINGSFÖRVÄRV Om man köper en närliggande fastighet påverkar detta kalkylen en hel del: Ingen stämpelskatt. Om man kan reglera in den nya fastigheten i sin gamla fastighet är det möjligt att undvika att stämpelskatt (1,5 procent av köpeskillingen). Man får dock betala fastighetsregleringen, men dessa kostnader blir ofta lägre än stämpel skatten. Högre skogsavdrag. Vid köp av en närliggande fastighet finns möjlighet att få köpet klassat som ett rationaliseringsförvärv. Det medför att man under året för förvärvet och de därpå kommande fem åren får göra dubbelt så höga skogsavdrag på skogsintäkter, det vill säga 100 procent på avverkningsrätter och 60 procent på leveransvirke. Att kunna göra dubbelt så höga skogsavdrag de första åren efter förvärvet medför att man får ut mer pengar efter skatt som exempelvis kan användas till att amortera på lånen. Det är därför viktigt att i förväg förvissa sig om hurvida det är ett rationaliseringsförvärv eller inte. Kravet för att det ska klassas som ett rationaliseringsförvärv är att det är tillköp som utgör ett led i jord- och skogsbrukets yttre rationalisering. Vad som menas med detta är lite otydligt. I grova drag är villkoret att det bildas en geografiskt bättre brukningsenhet som medför en mer rationell drift. Om ett tillköp uppfyller dessa regler tolkas lite olika i olika delar av landet. Exempel: Om vi säger att Kajsas köp i det tidigare exemplet var ett rationaliseringsförvärv så blir kalkylen för Kajsa följande: Kajsa säljer avverkningsrätten för kronor. Försäljningen sker samma år hon som hon köper fastigheten. Hon får göra avdrag på hela intäkten vilket innebär att det efter skogsavdraget blir 0 kronor kvar att deklarera. I detta exempel får Kajsa ut kronor mer efter skatt första året om förvärvet är ett rationaliseringsförvärv mot vad hon skulle fått vid ett vanligt förvärv. Att vid köp av en fastighet för kronor första året kunna amortera kronor ytterligare påverkar investeringskalkylen markant. Om man sedan tidigare har en fastighet med mycket avverkningsbar skog, kan det vara skattemässigt gynnsamt att köpa till en fastighet för att få nytt skogsavdragsutrymme. Skogsavdragsutrymmet kan sedan användas vid avverkningar på den gamla fastigheten. 14 VI SKOGSÄGARE 5/12

15 STORSÄLJAREN JONSERED CS 2245 S Det är ingen slump att just CS 2245 S har blivit Jonsereds storsäljare. Det är en mycket lättanvänd allroundsåg med proffsegenskaper. Funktioner som Spin Start, bränslepump och ett kombinerat choke/stop-reglage gör sågen mycket lättstartad. Den är också utrustad med verktygsfri kedjespänning för snabb och enkel sträckning och montering av svärd och kedja, och den nya motorteknologin Clean Power ger renare avgaser och lägre bränsleförbrukning. Kort sagt, den har allt en motorsåg ska ha. Därför bör du välja en Jonsered CS 2245 S, du också. 45,7 cc 2,1 kw 5,1 kg. NU 4.490:- Rek. ca-pris 5.600:- MER INFORMATION? HITTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE? Jonsered. Alla rättigheter förbehålles. Erbjudandet gäller 15/10-31/ , eller så långt lagret räcker.

16 POLITIK Utskottet Den viktigaste politiska händelsen i skogen under nästa år är miljömålsberedningen som presenterar betänkande om långsiktig hållbar markanvändning den 15 juni. Kärnfrågan handlar om hur mycket skog som ska skyddas för att nå miljömålen. Därmed kommer också frågan om skogsskötsel upp och andra kärnfrågor som hakar i varandra. Det är en parlamentarisk utredning som levereras till regeringen. Vad som händer sedan återstår att se. Det normala är att utredningen skickas ut på remiss och att regeringen därefter skriver en proposition som behandlas av miljö- och jordbruksutskottet (och eventuellt flera berörda utskott). Därmed blir miljömålsberedningen en av utskottets viktigaste frågor framöver. Innan dess, under våren, kommer utskottet att behandla motioner som författats under den allmänna motionstiden. Då kan i princip vad som helst dyka upp, men huvudregeln är att ledamöterna följer partilinjen i utskottet. Därför blir det inte så stor dramatik. Även om alla mer eller mindre engagerar sig i skogsfrågorna har det mejslats fram en grupp skogliga talespersoner i utskottet: Johan Hultberg (M), Roger Tiefensee, (C), Irene Oskarsson, (KD), Anita Brodén, (FP), Christina Karlsson (S), Jacob Johnson, (V) och Helena Leander, (MP). Dessutom behandlas en hel del skogsfrågor (industri och energi) i näringsutskottet. Hur känns det att kliva in i skogspolitiken när hela havet stormar? Vi frågade en av de många nykomlingarna, socialdemokraten Christina Karlsson. Text & foto: Pär Fornling et är torsdag eftermiddag och föreningen Skogen har höstexkursion. I en glänta mellan solbelysta granar ställer politikerna upp sig på rad. Framför dem bänkar sig jägmästare och andra garvade skogsrävar på ryggsäcks-stolarna. Frågorna haglar i luften: Bör Skogsstyrelsen läggas ner? Behöver vi en ny skogslag? Är det rätt balans mellan miljö och produktion? FÖR BARA ETT år sedan var det här en nästan okänd värld för Christina Karlsson och nu ska hon visa vägen inför framtiden. Hon gör det med gott mod. Medan vi en stund senare går längs skogsvägen berättar hon med stillsam ironi om bytet av riksdagsutskott som gjorde att Christina över en natt blev en av nyckelpersonerna i skogspolitiken. Jag höll på med punktskatter...hur roligt låter det? Därefter kändes det väldigt bra att få komma ut i skogen! Hon går med lätta steg i sina knallröda kängor och trivs uppenbarligen med omgivningen. Nästan alla man möter är trevliga och intresserade av naturen. Det blir oftast ett besök i veckan hos skogsbolag, föreningar, LRF, skogsindustrier, ornitologer, miljöorganisationer, Skogsstyrelsen, eller som i dag då vi träffas på en exkursion med utfrågning och debatt. Jag vill ut i verkligheten och träffa människor. Det är mitt sätt att lära ett nytt område, säger Christina Karlsson. NATUREN HAR ALLTID funnits i hennes och familjens närhet, men själva skogsbrukandet har hon inte haft så många kontakter med. Christinas första jobb var visserligen att plantera skog, men det gav en måttlig mersmak. Hon valde att utbilda sig till sjuksköterska i stället för något skogligt. Från början var det jämställdhetsfrågorna som fick Christina politiskt engagerad. Det hela växte och efter flera år som kommunpolitiker hemma i Örnsköldsvik valdes hon in i riksdagen Frågan var vilket utskott hon skulle fördjupa sig i. Överst på önskelistan var miljö- och jordbruksutskottet. Christina Karlsson diskuterar skogsskötsel med Björn Skogh, Norrskog. Christina Karlsson Ålder: 47 år Bor: Lägenhet i Örnsköldsvik, tillsammans med sambon Peter. De har också ett hus några mil utanför Örnsköldsvik, mitt i skogsbygden. Familj: Ett eget och två bonusbarn. Alla tre är vuxna och har flyttat hemifrån. Fritid: Politiken tar nästan all tid numera, men hon gillar att vistas i naturen, gärna tillsammans med hunden. I dag har familjen en gråhund, men Christinas favorit är tervueren (belgisk vallhund) som hon tävlat med. Politisk vision: Ett rättvisare samhälle. Favoritmusik: Lars Winnerbäck 16 VI SKOGSÄGARE 5/12

17 VI SKOGSÄGARE 5/12 Christina Karlsson trivs i skogen både privat och som politiker. Det är betydligt mer inspirerande än punktskatter. Det blev skatteutskott och punktskatter. Först kände jag mig gråtfärdig... men de flesta ämnen blir intressanta när man fördjupar sig i dem. LIKVÄL VAR DET med glädje som hon flyttade till miljö- och jordbruksutskottet för ett år sedan. Vi är flera socialdemokrater i utskottet och delar upp ämnena mellan oss. Jag har frågor kring skog, naturvård och friluftsliv, berättar hon. Det är hög omsättning av personer i utskotten och Christina är en av flera nykomlingar. Hon säger sig ha förståelse för kritiken mot okunniga politiker. Det kan säkert upplevas som frustrerande från näringen att man får börja om från början med nytt folk som ska lära sig saker och ting. Men jag tror det är nyttigt att byta politikerområden. Jag skulle ju kunna jobba med sjukvård, där jag har en utbildning och en uppfattning om hur saker och ting ska vara, men det är en fördel att se saker med nya ögon. Då upptäcker du nya möjligheter. Blir du väl mottagen av företag och organisationer? Absolut. Alla är fantastiskt vänliga och gör allt för att visa och berätta. De flesta vinklar informationen till sin fördel, är det svårt att skilja ut partsintressen? Det där får man förstås ha i bakhuvudet. Ibland, när jag tar del av vad skogsbolagen visar upp kan man fundera på om de bara sysslar med naturvård... Men det är upp till mig att väga ihop all informationen till en helhetsbild. OCH HUR GICK det då med frågorna på exkursionen? Här är hennes besked: Om en ny skogslag: Jag tycker det är rimligt att göra en översyn av lagen, om den därmed behöver ändras återstår att se. Riktigt hur översynen bör gå till är för tidigt att säga. Om balansen mellan miljö och produktion: Det måste man klara och vår uppfattning är att produktionen från skogen dessutom behöver öka. För egen del har jag hela livet rört mig i Västernorrlands skogslandskap och blir lika ledsen som alla andra när mitt svampställe avverkats, men då får jag hitta andra platser. Skogen måste räcka till bådadera och jämfört med hur det såg ut för 20 år sedan tycker jag det hänt mycket positivt. Om Skogsstyrelsens vara eller inte vara: Myndigheten bör vara kvar. De har en viktig uppgift både som expertmyndighet och rådgivare. HON KÄNNER MÅNGA familjeskogsbrukare och talar respektfullt om deras arbete. Jag tänker ofta på granngårdarna till vårt sommarställe, där vi bodde hela förra vintern. De älskar och vårdar sina fastigheter och jag blir upprörd när skogsbruket kritiseras för hårt, eller kallas skövlare, som nämndes i sommarens politiska debatt. Det tycks vara en turbulent tid i skogspolitiken? Uppenbarligen. Här måste jag hålla med Eskil Erlandsson, det är bra att skogen diskuteras. För en politiker finns inget tråkigare än om ämnesområdet är ointressant. 17

18 POLITIK Enligt en analys från lantbruksuniversitetet minskar de möjliga avverkningarna med över en tredjedel om Naturskyddsföreningens krav genomförs fullt ut. Text & foto (porträtt): Pär Fornling et är inte lätt att förutse vad som händer i skogen vid olika åtgärder. Med långa omloppstider hinner mycket hända från planta till fullvuxet träd. Forskarna använder olika datamodeller för att spana hundratalet år fram i tiden. EN AV VETERANERNA i de här sammanhangen är Anders Lundström. Med hjälp av Hugin och numera Hureka gör han och kollegorna prognoser för skogens utveckling. Anders Lundström har matat in uppgifterna från SNF:s (Naturskyddsföreningens) skogspolicy och jämfört resultaten med vad som händer om skogsbruket fortsätter som i dag. Han poängterar att det inte är någon exakt vetenskap. Det finns stora osäkerheter och det är inte lätt att förutse effekterna av en ny skogsskötsel. OM SKOGSBRUKET fortsätter som i dag tror forskarna att den möjliga avverkningen ökar från 90 till drygt 120 miljoner kubikmeter om 100 år. Frågan Runar Brännlund. är vad som händer med fler reservat och annorlunda skogsbruksmetoder. Det här är några av SNF-kraven: 20 procent av produktionsskogen skyddad. Hyggesfritt skogsbruk på 30 procent av arealen. Ingen gödsling. Inga granplantage i nemoral zon (vilket ungefär är söder om en linje mellan Halmstad och Karlskrona). Ingen contorta. RESULTATEN NÄR KRAVEN matas in i datamodellen är att avverkningarna Anders Lundström ganska omgående går ner mot drygt 60 miljoner kubikmeter och därefter planar ut vid 80 miljoner kubikmeter. En annan effekt är att uttaget av biobränsle omedelbart nästan blir halverat. Om hundra år är skillnaderna i möjligt biobränsle ännu större. I MILJÖALTERNATIVET fortsätter produktionen i stort sett som vanligt med föryngringsavverkningar på halva arealen medan andra halvan drivs hyggesfritt. Dessutom ökar arealen skyddade skogar, vilket bygger upp virkesförrådet. På ännu längre sikt, mer än 100 år, ökar skillnaderna eftersom exempelvis förädlade plantor bidrar till ständigt ökad produktion. Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, har räknat Möjlig avverkning i miljoner m 3 sk per år Dagens skogsbruk Ökat naturskydd Den övre linjen visar den möjliga avverkningen med dagens skogspolitik. Då kan volymerna öka till drygt 120 miljoner kubikmeter på 100 år. Den undre linjen visar den möjliga avverkningen med Naturskyddsföreningens förslag. Källa: Sveriges lantbruksuniversitet på de samhällsekonomiska effekterna av att minska de möjliga avverkningarna enligt scenariot. Den direkta kostnaden är att virkesvärdet på 100 år minskar med 22 miljarder kronor. Det drabbar nationen oavsett om skogsägarna kompenseras eller inte. Dessutom blir det nedläggning av industrier. EN MÖJLIG EFFEKT är att mindre utbud av virke medför ökade råvarupriser, vilket försvårar beräkningarna. Det hela landar på kostnader mellan 8 och 58 miljarder kronor per år. För hundraårsperioden är kostnaden miljarder (nuvärde med tre procents ränta). Det är extremt svårt att säga både vad som händer i naturen och med industrin. Beräkningarna kan ses som exempel, men uppenbart handlar det om mycket stora förändringar, säger Runar Brännlund. Analyserna presenterades vid konferensen Virkesforum som årligen arrangeras av Skogsindustrierna. Foto: Bengt Andersson 18 VI SKOGSÄGARE 5/12

19 GALLRA I HÖST OCH GE DIN SKOG PLATS ATT VÄXA GALLRING ÄR SOM ATT BÅDE ÄTA KAKAN OCH BEHÅLLA DEN Genom gallringen får du intäkter från skogen redan nu, samtidigt som du skapar ett framtida värde i ditt skogsbestånd. Rätt utförd gallring minskar risken för framtida stormskador i skogen. Södra gallrar för skogens, naturens och ekonomins bästa. Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring så hjälper vi dig till rätt person. Med Södra gör du alltid en god affär Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com

20 Höstens bästa läsning! Krigshjälten Tanner i Nordafrika I denna fjärde del om Jack Tanner står han inför sitt mest farofyllda äventyr någonsin. Det leder honom från Kairos mörka bakgator via Medelhavets oändlighet till en av andra världskrigets allra viktigaste drabbningar: Slaget vid el-alamein. Stridens hetta James Holland Köp i en bokhandel nära dig. Äventyr i Romarriket I Silverörnseriens sjunde del tornar problemen upp sig vid Romarrikets östra gräns. Officerarna Macro och Cato får i uppdrag att återställa ordningen men när de kommer fram möts de av ännu större utmaningar. Scarrow underhåller sina läsare med spänning, humor och historiska kunskaper. Hotet Simon Scarrow Regeringen lägger mer pengar på skyddet av värdefulla naturområden. Ytterligare 334 miljoner kronor avsätts till och med år Naturvårdsverket ges möjlighet att förstärka sitt arbete med inrättandet av naturreservat och att teckna naturvårdsavtal. Satsningen omfattar totalt 238 miljoner kronor fram till år Skogsstyrelsen ges totalt 96 miljoner kronor under åren , till arbetet med att I regeringens budget finns pengar till bättre bredband på landsbygden. De hanteras inom Landsbygdsprogrammet och innebär en förstärkning med 300 miljoner kronor under 2013 och 300 miljoner Det är ett mycket positivt besked och en tydlig signal till de 100-tals byalag runt om i landet som jobbar hårt för att teckna naturvårdsavtal. Möjligheten förstärks också att via Komet-programmet välja att frivilligt satsa på naturvård. Det finns i dag ett stort antal markägare i kö för att med naturreservat, naturvårdsavtal eller biotopskyddsområden skydda områden som är utpekade som särskilt värdefulla. Med den satsning som nu görs kan arbetet påskyndas, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson. få bredband, säger Helena Jonsson, förbundsordförande i LRF. Vi har en bredbandsfolkrörelse i Sverige, jag vet att bara i Västra Götaland står över 80 byalag i kö och väntar på medel för att starta sitt projekt. Pengarna beräknas räcka till hushåll. Läs mer på: Kontakta oss på eller Sågar tystnar i Norrbotten Inom loppet av några veckor begärdes två sågar i Norrbotten i konkurs. Seskarsö, utanför Haparanda, lades ner av Setra men fick en ny chans genom finska Morven. Verksamheten pågick ett drygt år innan konkursen var ett faktum. Ett 30-tal anställda berörs direkt. Kort därefter gick BAC Såg & hyvleri i Örarna med 60 anställda i konkurs. Gösta Gustavsson, vd i familjeföretaget, hoppas hitta en ny ägare. VI SKOGSÄGARE 5/12

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog?

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog? Äger du några träd Välkomsterbjudande! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande eller en hel skog? Tillsammans är vi starka Du som har skog, liten som stor, spelar en viktig roll i de gröna näringarna.

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com Din skog din skatt Ekonomi för skogsägare www.scaskog.com Innehåll En plan för framtiden... 4 Skogsägare en egen företagare... 9 Skatta lagom... 12 Vikten av att planera... 14 Betalningsplan och skogskonto...

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings Möten för miljarder! Onsdagen den 26 november klockan sju minuter över sju samlades ett hundratal Malmöföretagare på Slagthuset för att diskutera nyttan med just möten. Vad ska det här frukostmötet leda

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä 2 Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä Pappa Kennert och sönerna Stefan och Jonas Andersson äger och driver idag Järna Trä - under samma framgångsrika koncept som gällt de senaste 35 åren. 35 år

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG För lite drygt ett år sedan tog Marchus Jansson från Skinnskatteberg Sveriges första lastbilsmonterade fliskvarn som även klarar stubbar, i bruk. Den robusta, amerikanska

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO PeriScoop 1 /6 Ann Catrin tänker på dig För att ge våra kunder en möjlighet att lära känna oss på Perido lite bättre

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

EN LYCKAD IMPLEMENTERING

EN LYCKAD IMPLEMENTERING DÅ EN LYCKAD IMPLEMENTERING Är en lösning verkligen implementerad om branschen glömmer bort lösningen? På nittiotalet gick larmet: sågverken tappade en miljard om året på kapsprickorna. Ny teknik för kransänkning

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 33 Fredag 21 oktober 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 33 Fredag 21 oktober 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 33 Fredag 21 oktober 2011 NORRBOTTEN Gifter i Bottenviken Det finska stålverket Outokumpu vill släppa ut mer gifter i Bottenviken. Men svenska myndigheter vill minska miljögifterna.

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 Institutionen för skog och träteknik Hållbart familjeskogsbruk, del B 16 30 hp Grundkurs 1TS031 (kvartsfart) Kursansvarig: Nils Fagerberg 2009-12-11 SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 På Skog och trä är vi måna

Läs mer

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare,

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare, Frågor Stänger verksamheten direkt? o Nej, verksamheten fortsätter att drivas vidare som ett konkursbo. Hur länge, det kan vi inte svara på. Konkursförvaltaren bestämmer om han/hon skall försöka att sälja

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade Framtida arbetssätt? Inledning Jag har studerat hur distansarbete och flexibelt arbete och som det även kallas Work where you want fungerar. Jag är väldigt intresserad att få kunskap om ett så pass nytt

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen

Fungerande naturvård i skogen Fungerande naturvård i skogen Magnus Nilsson 1. Fastslagna politiska mål är helt OK Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt och djursamhällen bevaras så att i landet

Läs mer

Snabb och välsorterad butik i hård bransch

Snabb och välsorterad butik i hård bransch 12 AKTUELL PRODUKTION / NR 3 2013 Snabb och välsorterad butik i hård bransch Vi tar vid där rostfritt slutar - så sammanfattar Jonas Pihl familjeföretaget Harald Pihls produktkatalog. text olle hernegren

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

LOGISTIK ÄR SOM ELEKTRICITET VI KONSUMENTER

LOGISTIK ÄR SOM ELEKTRICITET VI KONSUMENTER PLATS 02 TILLVÄXTPROCENT 103 % Logent med lappen i bakfickan Logistikbranschen växer så det knakar. Men ingenstans knakar det mer än det gör i Logent AB. Hemligheten är mycket enkel: En lapp i bakfickan.

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Maskininvesteringar. Gör rätt från start. Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare.

Maskininvesteringar. Gör rätt från start. Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare. Maskininvesteringar Gör rätt från start Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare. 12 minuter kan ge dig 12 månader Om du funderar på att köpa en ny maskin, ge oss 12 minuter

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Naturbruk. Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal. Ljusdal

Naturbruk. Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal. Ljusdal Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens?

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog 1 januari 2012-31 december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad 2010-01-22 Projektbeställare 2.0 Beslutad 2010-06-14 Projektbeställare

Läs mer

Gården. byter ägare - Dags för ett generationsskifte?

Gården. byter ägare - Dags för ett generationsskifte? Gården byter ägare - Dags för ett generationsskifte? Ett generationsskifte är enkelt uttryckt en överlåtelse till en yngre generation där fastighetens eller företagets värde fördelas mellan familjemedlemmarna.

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Skogsfastighet 36,8 Ha

Skogsfastighet 36,8 Ha Skogsfastighet 36,8 Ha VARBERG ÄLINGABERG 1:5 DEL AV Vacker skogsfastighet utan byggnader mellan Rolfstorp och Ullared, endast 30 min till Varberg. Virkesförråd ca 5150 m³ sk varav 3600 m³ sk möjligt att

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer