Fyrstads ekonomiska landskap

Transkript

1 Fyrstads ekonomiska landskap Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, Lysekil Institutionen för Ekonomi och Informatik Högskolan Trollhättan/Uddevalla Ekonomisk Geografi i ett lokalt perspektiv Handledare: Anders Palmqvist Per Assmo

2 Inledning Samarbetet mellan kommunerna i Fyrstad, Lysekil, Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg, har under olika utsträckningar pågått de senaste 30 åren. Under mitten av 1990-talet då man bildade kommunalförbundet Fyrstad kom samarbetet igång ordentligt. Samverkan sker idag inom ett flertal områden såsom infrastruktur, näringsliv och utbildning. I denna rapport har vi för avseende att belysa samverkan och företagande i Fyrstad med inriktning på humankapital, infrastruktur, företag och kommun. Syftet med rapporten är att ur ett näringslivsperspektiv ge en beskrivning av de likheter och olikheter som finns mellan de fyra kommunerna i Fyrstad. De frågställningar som rapporten bygger på är följande, 1. Hur ser det ut i respektive kommun och varför? 2. Vilka skillnader och likheter finns? 3. Vad gör kommunen för att stimulera näringslivsutveckling och vad saknas? 4. Vilken samverkan finns mellan kommunerna inom respektive tema, humankapital, infrastruktur, företag och kommun och vad skulle kunna utvecklas eller förbättras? Rapporten inleds med en beskrivning av humankapital och infrastruktur, vilket kan ses som grundstenarna i det kommunala tillväxtarbetet. Genom en inventering av humankapitalet i samtliga Fyrstadskommuner, belyses de faktorer som har påverkat och som kan komma att påverka befolkningsstruktururen i framtiden, för de enskilda kommunerna och regionen Fyrstad. Frågor som demografi, arbetslöshet, inkomstnivåer, politik och entreprenörsanda lyfts fram i detta inledande kapitlet. I följande kapitel ges en deskriptiv bild av hur infrastrukturen påverkar näringslivet, samt en beskrivning av de likheter och skillnader som finns mellan kommunerna bland annat gällande bostäder, it struktur och social service. Den demografiska situationen och näringslivsstrukturen anses i detta samanhang vara faktorer som är av stor betydelse för tillväxten i respektive kommun. I det tredje kapitlet ges en beskrivning av hur kommunerna i Fyrstad arbetar med näringslivsutveckling och hur de stimulerar tillväxten. En ekonomisk inventering presenteras. Kommunernas påverkan på företagsklimatet och vad de i framtiden kan göra för att förbättra det behandlas därefter. I kapitel fyra ligger fokus på företagandet. Genom en kartläggning av företagsstrukturen i regionen och en beskrivning ur ett företagsperspektiv förklaras befintliga för- och nackdelar för fortsatt utveckling och tillväxt i näringslivet. I det avslutande kapitlet knyts arbetet ihop genom en historisk- och nutida beskrivning av den samverkan som sker mellan kommunerna i Fyrstadsregionen. Ur ett samverkansperspektiv ges flera exempel på olika samarbetsområden, bland annat HTU, Business in West, energioch miljösamarbeten, samt på kollektiva bolag som ägs gemensamt av kommunerna. 2

3 SEKTION 1 Humankapital INLEDNING DEMOGRAFI Befolkningsprognos Arbetslöshet Medelinkomst Migration Inflyttningar och utflyttningar Pendling Förvärvsarbetande (Dag- och nattbefolkning) UTBILDNING Skolplan Resursteam Institutioner och Behov KY-utbildning Folkhögskolor POLITIK, FORSKNING OCH ENTREPRENÖRSANDA Politik Forskning Entreprenörsanda Likheter och olikheter mellan de olika kommunerna HUR TAR MAN TILLVARA OCH UTVECKLAR HUMANKAPITALET SAMT DEN SOCIALA INNOVATIONSFÖRMÅGAN I KOMMUNEN? Trollhättan Uddevalla Lysekil Vänersborg Företagsstöd Almi AMV ANALYS 28 SEKTION 2 Infrastruktur INLEDNING Syfte Metod Avgränsning KOMMUNIKATIONER I UDDEVALLA Vägar Tåg och bussförbindelser samt Uddevalla Hamn Konkurrensfördelar eller ej? KOMMUNIKATIONER I TROLLHÄTTAN Vägar Tåg och bussförbindelser Konkurrensfördelar eller ej? Vägar 36 3

4 10.2 Tåg och Bussförbindelser Konkurrensfördelar eller ej? KOMMUNIKATIONER LYSEKIL Vägar Tåg och Bussförbindelser samt Lysekils Hamn Konkurrensfördelar eller ej? ANALYS IT-STRUKTUR Trollhättan Uddevalla Vänersborg Lysekil Allmänt Så viktig är IT-infrastrukturen Analys av IT-infrastrukturen i Fyrstad IT INFRASTRUKTUR KOMMENTARER Trollhättan Vänersborg Lysekil Uddevalla BOSTÄDER Inledning Uddevalla Attraktiva områden och kostnadsläge Nybyggnationer Lysekil Attraktiva områden och kostnadsläge Nybyggnationer Trollhättan Attraktiva områden och kostnadsläge Nybyggnationer Vänersborg Attraktiva områden och kostnadsläge Nybyggnationer Artikelanalys Göteborgsposten tisdag 17 maj Sammanfattning boende SOCIAL SERVICE Barnomsorg Utbud och lokalisering Kostnad Avgiftsfinansieringsgrad Analys Grundskola Utbud och lokalisering Kostnad Skolskjuts Behöriga lärare Lärartätheten Betyg Fristående skolor 55 4

5 Analys Gymnasium Utbud och lokalisering Kostnad Övergång till högskolan Analys Högskolan Arbetsintegrerat Lärande, AIL Äldreomsorg Vänersborg Uddevalla Trollhättan Lysekil Sammanfattning Sjukvård Sjukhus ATTRAKTIONS KRAFT Friluftsliv och PR Inledning Halle och Hunneberg - Herrestadsfjället Reflektion och analys Intervjuer PR frågor Attraktionskraft - turism Reflektioner och analys Näringsliv attraktionskraft Reflektioner och analys Turism och marknadsföringssamarbete mellan två Fyrstadkommuner Reflektion och analys PR samarbete mellan tre Fyrstadskommuners hemsidor för turism Reflektion och analys SLUTSATS 72 SEKTION 3 Kommunperspektiv INLEDNING Bakgrund Syfte Frågeställningar Metod Rapportens disposition EKONOMI Ekonomisk sammanfattning Lysekil kommun Uddevalla kommun Vänersborg kommun Trollhättan Stad Kommunalskatt Politiskt styre Skatteintäkt och statsbidrag Kommunal ekonomi 79 5

6 20.5 Befolkning Kommunranking VILKA SLAGS FÖRETAG EFTERFRÅGAS FRÅN KOMMUNERNA? Uddevalla kommun Lysekil kommun Trollhättan Stad Vänersborg kommun KOMMUNERNAS ARBETE MED NÄRINGSLIVSFRÅGOR Trollhättans Stad Lysekils kommun Uddevalla kommun Vänersborgs kommun KOMMUNERNAS ARBETE FÖR ATT STIMULERA TILLVÄXT Trollhättan Stad Film i Väst Lysekil kommun Uddevalla kommun Företagarnas Hus Folkets Hus Uddevalla digitalt drömhus Vänersborg kommun Övriga gemensamma projekt Näringsliv Fyrstad NyföretagarCentrum Analys HUR KAN KOMMUNERNA FÖRBÄTTRA FÖRETAGSKLIMATET? Osund konkurrens i kommunerna När en fungerande marknad finns När fungerande marknad inte finns Osund konkurrens olika nivåer Osund konkurrens i de olika kommunerna Analys KOMMUNALA BOLAG OCH OFFENTLIGA VERKSAMHETER Kommunala Bolag Uddevalla kommun Vänersborg kommun Lysekil kommun Trollhättan Stad Offentliga verksamheter Uddevalla kommun Vänersborg kommun Lysekil kommun Trollhättan Stad Analys 106 SEKTION 4 Företagsperspektiv SAMMANFATTNING INLEDNING OCH SYFTE Metod OMVÄRLDSANALYS 110 6

7 28.1 Marknadsförsörjning Definition Marknadsförsörjning en viktig faktor ÖVERSIKT ÖVER FYRSTADS NÄRINGSLIV Näringslivet i Uddevalla Näringslivet i Vänersborg Näringslivet i Lysekil Näringsliv i Trollhättan FÖRETAGENS EFTERFRÅGAN Vad tycker företagarna om kommunen? Det geografiska läget Osund konkurrens Vad kan kommunerna förbättra? REGLER OCH EKONOMISKA FAKTORER Regler Skatter Avgifter Tillstånd och handläggningstider Bygglov ENTREPRENÖRSANDA Definition av entreprenörskap Olika typer av entreprenörskap Nyföretagande i Fyrstadsregionen Riskkapital Vad krävs för att få riskkapital? Dålig tillgång på riskkapital Manligt och kvinnligt företagande SWOT-ANALYS Trollhättan Uddevalla Vänersborg Lysekil SLUTSATS 134 SEKTION 5 Samverkansperspektiv SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte Metod SAMVERKAN - TEORETISK PLATTFORM Kluster Varför är det viktigt med samverkan i ett kluster? Klustermotorer Innovationssystem Företagsklimat Politisk påverkan i kluster Exempel på politisk samverkan Kommunranking Osund konkurrens 143 7

8 36.9 Utbildning en förutsättning för kluster FYRSTADSAMARBETETS TILLKOMST Fyrstadssamarbetets utveckling i framtiden SAMVERKAN I FYRSTAD Kommunalförbundet Fyrbodal Tillväxtprogram Näringsliv Fyrstad Samverkan kring forskning och utbildning Högskolan i Trollhättan och Uddevalla (HTU) Fördelar för Fyrstad Campus i Trollhättan och lärocentrum Ung företagsamhet, ett samarbete på ungdomsnivå Fyrbodalsinstitutet Företagsnätverk Business in West Verkstadsmekanisk union Film i Väst Samverkan transportsystem Flygplats Tåg Vägnät Västtrafik Övrig samverkan Miljösamverkan Västra Götaland Energisamverkan Fyrstad Bredbands samarbetet Västlänk Projekt ungdomslyftet Affärsutvecklingsprogram Båt & Hav Innovationscenter Väst ANALYS SLUTDISKUSSION Källförteckning SEKTION SEKTION SEKTION SEKTION SEKTION Bilaga 1 Sektion Bilaga 2 Sektion

9 SEKTION 1 Humankapital Annika Nilsson, Martin Svensson, Therese Blomkvist, Ajsa Hadzovic, Jasmina Raim, Joakim Lindén, Michael Åsenfors. 1.0 INLEDNING Med denna rapport vill vi presentera och analysera humankapitalet i Fyrstadsregionen. Genom en inventering av befolkningen och en kontroll på vad som kan inverka på humankapitalet i framtiden. Genom att aktivt haft kontakt med tjänstemän på de olika kommunerna har vi kunna samla in information och fått svar på frågor som vi ställts inför. Med Vänersborg har dock kontakten varit obefintlig då näringslivssekreteraren varit på tjänsteresa och ingen annan har varit kunnig att svara på våra frågor. Vad vi vill uppnå med rapporten är att komma till en slutsats som leder till att Fyrstadsregionen kan utvecklas med en stark tillväxt och bli en mer inflytelserik region. Med den fakta vi tar fram och dom slutsatser vi gör vill vi ge läsaren en bild av de processer som sker och som påverkar ekonomin inom Fyrstad. Vi hoppas att våra slutsatser kan leda till ett starkare Fyrstad och en bättre framtid för regionens och dess invånare. Vi har arbetat i grupp och har grävt djupare enskilt i olika ämnen. Sedan har vi fört diskussioner sinsemellan för att fånga upp varandras tankar och idéer. Tillsammans har vi fördjupat oss i ämnen som Utbildning, Forskning, Demografi samt mer om resurstillvaratagandet i regionen. 9

10 2.0 DEMOGRAFI Folkmängd UDDEVALLA TROLLHÄTTAN VÄNERSBORG LYSEKIL Källa: I tabellen ovan kan man se att under perioden har befolkningen ökat i tre av dom fyra kommunerna. Lysekil är den enda kommunen som haft en minskning under denna period med 724 personer. Uddevalla har haft störst ökning i befolkningen med personer. Trollhättan och Vänersborg har också haft en ökning, 672 respektive 628 personer. När det gäller åldersfördelningen under samma period kan man konstatera att den äldre befolkningen ökar i alla kommuner med minst ökning i Lysekil. Man kan också se en trend i alla kommuner förutom Vänersborg att barn mellan 0-4 år minskar. T.ex. hade Trollhättan barn i åldrarna 0-4 år 1995 medan 2004 hade antalet sjunkit till Liknande trender ser man i Uddevalla och Lysekil. Dock har Uddevallas födelsetal ökat under det sista året. Vänersborg har också haft först en minskning med barn i åldrarna 0-4 fram till år 2000 då det fanns barn, men år 2004 har siffran ökat till ( Källa: ) Här nedan kan man se den senaste åldersfördelningen för år 2004 i dom olika kommunerna: Åldersfördelningen 2004 Uddevalla Trollhättan Vänersborg Lysekil : Källa 10

11 Könsfördelning MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR UDDEVALLA TROLLHÄTTAN VÄNERSBORG LYSEKIL Källa: I tabellen ovan ses könsfördelningen i de olika kommunerna. Det som är liknande i kommunerna Uddevalla och Vänersborg är att under åren 1995, 2000, 2004 har man haft ett överskott på kvinnor. I Lysekil kan man se detta överskott bara år Trollhättan har däremot haft ett överskott på män under alla dessa perioder. 2.1 Befolkningsprognos Utifrån den information vi har fått kan vi konstatera att Uddevalla, Trollhättan och Lysekil förväntar sig en befolkningsökning. Uddevallas prognos föreslår i en folkökning på drygt 100 personer per år. Alltså tros befolkningen 2012 att vara (Källa: K-E. Karlsson) Lysekil förväntar sig i snitt en ökning med 14 personer per år. År 2012 blir då befolkningen i Lysekil. (Källa: I. Thornadtsson,) Från Trollhättan har vi fått svaret att målbilden som finns är att Trollhättan år 2030 skall ha invånare utifrån dagens dryga (Källa: P. Löwenlid) 2.2 Arbetslöshet Källa: 11

12 Under 1991 ökade arbetslösheten mycket kraftigt till ungefär 6,5 procent i Uddevalla. Ökningen fortsatte och nådde sin höjdpunkt då arbetslösheten vid flera tillfällen var uppe i ungefär 17 procent. Efter 1995 minskade arbetslösheten successivt med ungefär 2 procent per år till och med 1998 då den var ungefär 9 procent i Uddevalla. Under åren fortsatte minskningen men i lägre takt, till 6 procent i Uddevalla. Under 2003 och inledningsvis under 2004 har arbetslösheten ökat igen i Uddevalla. Källa: Arbetslösheten i Trollhättan ökade mycket kraftigt från , från 3,5 procent till 15,8 procent. Därefter började arbetslösheten minska långsamt fram till Då hade arbetslösheten minskat till ungefär 12 procent. Efter 1997 fram till 2002 hade arbetslösheten minskat avsevärd till ungefär 7 procent. Men under 2003 ökade arbetslösheten och låg på ungefär 7,3 procent. Källa: 12

13 Som vi kunde se i dom föregående kommunerna hade arbetslösheten även i Vänersborg ökat mycket mellan , från ungefär 2,8 procent till ungefär 13 procent. Därefter har den minskat långsamt fram till År 2002 var arbetslösheten 5,4 procent och hade ökat till ungefär 5,6 procent år Till skillnad från Uddevalla och Trollhättan var arbetslösheten 3-4 procent lägre i Vänersborg början och mitten av 1990-talet. Källa: Även i Lysekil ser man liknande mönster när det gäller arbetslöshet som i de andra kommunerna. Vi ser att arbetslösheten ökade väldigt mycket under Till skillnad från de andra kommunerna hade Lysekil en högre arbetslöshet Då låg den på 4,8 procent och ökade till 16,5 procent år Efter 1995 började arbetslösheten att minska fram till hade den i likhet med de andra kommunerna ökat från 5,8 procent 2002 till 6 procent. 2.3 Medelinkomst Att redovisa ekonomin inom humankapitalet ger oss en bild över den rent ekonomiska ställningen på individnivå. Dessa fakta ger oss inte mer än just siffror. Men genom man kan tyda och försöka tolka siffrorna. Detta för att försöka förstå vad man kan göra åt olika problem eller vilka problem som kan uppstå. Medelinkomst, sammanräknad förvärvsinkomst, inkomståret 2003 Kommunalranking - 05(-04) 2) Rang efter samtliga kommuner Förändring i procent sedan 1) Samtliga Kvinna Man Lysekil (236) 125 2,2 19,9 27,7 Uddevalla (197) 109 2,7 20,8 26,2 Vänersborg (228) ,5 Trollhättan (101) 58 0,2 17,2 26,2 Töreboda (60) 276 3,7 20,7 29,3 Härryda (18) ,1 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN ,1 20,7 28,3 1) enligt 2003:s prisnivå 2)enligt Svenskt Näringsliv 13

14 Medelinkomsten man räknat ut här är baserad på att man varit skriven i kommunen från och med t.o.m Att ha en högre medelinkomst är inte bara positivt. Det ger en annan prisbild i kommunen. Detta kan leda till att det blir dyrt i kommunen och att många människor helt enkelt inte har möjlighet att bosätta sig där. Något som är intressant att se direkt är att utvecklingen av medelinkomsten har varit mycket jämn i Trestad medan man i Lysekil har ökat ytterligare något. Dock är ändå dessa siffror en bit under det genomsnitt som varit i Västra Götalandsregionen sedan -91. P.g.a. stora omstruktureringar av ekonomin i Fyrstad så är detta helt förklarligt med bl.a. stora nedskärningar i stora industrier i området vilket har påverkat regionens medelinkomst. 2.4 Migration Studien riktar sig på in- och utflyttningar i Fyrbodal och in- och utpendling. När det gäller pendling försökte hitta svaren var människor pendlar till och ur det påverkar infrastrukturen i Fyrbodal. I texten nedan försöker vi förklara vad dessa begrepp innebär och försöker sedan göra en jämförelse mellan de berörda städerna med hjälp av statistik och hitta några samband. I detta kapitel har vi gjort telefonintervjuer med personer från kommunen som vi har lagt in i texterna. Vi ställde samma frågor till Uddevalla, Trollhättan och Lysekil för att få jämförlig information, Vänersborg saknas då vi inte kunnat komma i kontakt med dem Inflyttningar och utflyttningar Flyttningsstatistik bygger på uppgifter från folkbokföringen som man egentligen inte kan få någon definitiv definition ifrån för flyttning. En huvudregel säger: För inrikes flyttningar över länsgräns registreras flyttning både vid ut- och inflyttning. Vid redovisningen av flyttningar delas flyttningar in i flyttningar över områdesgränsen och flyttningar inom området, men över fastighetsgränsen. När flyttningsstatistiken avser kommuner ingår det i flyttningar inom områden mellan fastigheter inom kommunen. Flyttningsöverskott beräknas genom skillnaden mellan antal in- och utflyttningar (SCB). In- och utflyttningar efter kommun och tid Kommun Uddevalla Trollhättan Vänersborg Lysekil Inflyttn. Utflyttn. Inflyttn. Utflyttn. Inflyttn. Utflyttn. Inflyttn. Utflyttn. År Källa: SCB 14

15 Om man studerar tabellen ovan närmare kan man följa under en tioårsperiod hur flyttningsströmmarna ser ut för kommunerna i Fyrbodal. Uddevalla har under perioden haft mestadels ett flyttningsöverskott där man har haft fler personer som flyttat in till staden. Vad som kan läsas av för Trollhättans kommun, har flyttningsöverskott varierat mellan åren. Läser vi av årgångarna som står med fet stil hade de positivt flyttningsöverskott med undantag av en (1995) med -3. Vänersborgs kommun har haft år 1996 med -196 och sedan har man haft ett flyttningsöverskott fram till Lysekils kommun har mellan 1997 och 2000 visat negativt i flyttningsöverskott. År 2002 och 2003 visade kommunen visade positivare flyttningsöverskott i jämförelse med de andra åren. I en befolkningsprognos för Vänersborgs kommun , skriver man om flyttningar. Flyttningsmönstren har varierat fram till 1996, en av förklaringarna är mottagandet av flyktingar från forna Jugoslavien Kommunen har sedan 1997 haft ett positivt flyttnetto till Trollhättan och Uddevalla. I prognosen tar man det antagandet att in- och utflyttning är en faktor som leder till att befolkningen förändras. Man antar att befolkningen kommer att öka pga. av ett positivt flyttningsnetto som ökar under de senare åren. På grund av nya byggnationer av lägenheter och villor till specifika målgruppers skall detta vara en dragningskraft till Vänersborg från andra städer. Enligt Karl Erik Karlsson som arbetar i Uddevalla kommun, det som lockar till in- och utflyttning är bättre boendemöjligheter, fördelaktigare hyreskostnader eller som att välja att bo nära kusten. Kommunalskatten är en annan faktor till att människor väljer att vara bokförda och arbeta i andra områden. Befolkningsstatistikern Göran Karlsson i Trollhättan nämner även han att, korta flyttningar har en koppling till attraktivt boende i jämförelse till grannkommunerna. Längre flyttningar påverkas av faktorer som ett bra erbjudande till arbete. Till exempel när Volvo lade ned i Arboga ökade inflyttningen i Trollhättans kommun där dessa personer hade större möjligheter till arbete. Sedan 1994 då arbetslösheten var som högst i kommunen, har man försökt att bredda sig och försökt få en annan syn på företagande, eftersom man förstod hur sårbara man var. Lysekil har fördelen att det är en vacker kuststad med båtar och fler antal personer bor här under somrarna. Lockandet till att bo i en vacker kuststad kan även ha sina nackdelar, som att få betala höga priser vid köp av fastigheter. Det är inte endast dyrt för en medelsvensson men även för vanliga höginkomsttagare. I Lysekil har det byggts för lite vilket drabbar dem för att bostäderna inte räcker till. När företag söker anställda vill man ha en god boendemiljö och om man inte kan erbjuda detta så väljer människor att inte flytta hit Pendling Pendling uppstår när en förvärvsarbetande har sitt arbetsställe i en annan kommun än där denne är folkbokförd. I begreppet förvärvsarbetande räknas alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka. Är årslönen större än ett basbelopp räknas personen som förvärvsarbetande. Utpendling avser personer som bor i en kommun och har sitt förvärvsarbete i en annan kommun (SCB). Att man bor i en stad och arbetar eller studerar i en annan är något som är mycket vanligt idag. Sedan 1980-talet har pendlingen ökat kraftigt. Personer som bor i Lysekil har ett arbete i Vänersborg eller någon som arbetar i Uddevalla bor egentligen i Trollhättan. Regional migration kan vara ett viktigt ämne för ett sådant område som Fyrbodal. Man är beroende av kommunens arbeten och vissa större företag som är ledande för hela regionen. (ur prognosen för uddevalla kommun) 15

16 Antal pendlare per kommun och kön 2003 Uppdelat på in- och utpendling Kommun Inpendling Utpendling Uddevalla Män Kvinnor Trollhättan Män Kvinnor Vänersborg Män Kvinnor Lysekil Män Kvinnor Källa: SCB Tabellen ovan visar hur många som pendlar in och ut ur de berörda kommunerna. För den totala pendlingen för kommunen ligger inpendlingen positivt med 38 personer i jämförelse med utpendlingen för Uddevallas kommun. Fördelningen på män och kvinnor visar väldigt skilda siffror. Det är fler män som utpendlar från kommunen och fler kvinnor som inpendlar. För hela Fyrbodal har Trollhättans kommun högts inpendling. Om vi ställer upp inpendlingutpendling får vi summan Det är flest män som pendlar in till kommunen. Vänersborgs kommun har en högre utpendling än Uddevallas. Nästan dubbelt så många fler kvinnor utpendlar än män. Även Lysekil har en högre utpendling Förvärvsarbetande (Dag- och nattbefolkning) Med förvärvsarbetande nattbefolkning menas förvärvsarbetande befolkningen redovisad efter bostadens geografiska läge. Med förvärvsarbetande dagbefolkning menas förvärvsarbetande som redovisas efter arbetsställets geografiska läge. Exempelvis alla som arbetar i Trollhättan oavsett i vilken kommun de är folkbokförda är dagbefolkning. Nedan visar vi ett diagram som uppdelar förvärvsarbetande på dag- och natt befolkning och förvärvsintensitet för år Nattbefolkningen är den viktiga delen av befolkningen då det är den som bringar skatteintäkter till kommunen. Förvärvsintensitet är ett mått som anger andel personer med bostad i regionen (nattbfolkning) som förvärvsarbetar i en viss åldersgrupp i relation till samtliga personer i den aktuella åldersgruppen. Förvärvsintensiteten beräknas oftast utifrån åldersgruppen år. Antal förvärvsarbetande 2003 per kommun Med förvärvsarbetande dag-och nattbefolkning samt förvärsintensitet (20-64år) Kommun Dagbefolkning nattbefolkning förvärvsintensitet Uddevalla ,4 Trollhättan Vänersborg ,8 Lysekil ,7 Källa scb 16

17 3.0 UTBILDNING Utbildningar är av stor betydelse för humankapitalet i en kommun, utbudet och tillgängligheten är av största vikt för arbetsgivare för att få rätt människor på rätt plats. Därför får man se till både vad som efterfrågas och vad som erbjuds. Det egentliga valet inför framtiden sker i gymnasiet, även om en av de senare trenderna är inriktningar redan på högstadiet. Med detta som grund kommer denna del vara inriktad på gymnasiet och senare, resultat, behov och utbud med tillhörande frågeställningar och eventuella samband. Högskola och vuxenutbildning är också av betydelse för en kommuns invånare, möjligheten till vidareutbildning vid alla skeden i livet. Alltså ligger tyngdpunkten här på den sk. icke obligatoriska skolan, från gymnasiet och framåt. Hur ser satsningarna på den icke obligatoriska skolan ut? 3.1 Skolplan Varje kommun har en skolplan, varierande i utformning och omfång, men i stort sett lika. Kommunerna är enligt Skolverket skyldiga att ta fram en skolplan, att använda som styrmedel för skolverksamheten. De tar upp lagstiftning, lokala mål, satsningar, miljöplaner, arbetssätt med mera och är i princip skolornas verksamhetsmall. De tydligaste trenderna, som tas upp av alla, finns sammanfattade nedan: o Undervisning baserad på individuella behov. o Individuella studieplaner och utvecklingsmål o Integrering av IT i skolan o Delaktighet från elever och föräldrar o Prioritering av elever i behov av särskilt stöd o Jämlikhet i skolan (Källor: Kommunernas hemsidor) Ett sätt för utomstående att se resultat och skillnader i gymnasieskolorna är att se på medelpoäng, och jämföra med en rad variabler. Här presenteras medelpoäng i jämförelse med antal elever per lärare och antal elever som fortsätter till högskoleutbildning inom 3 år efter examen från gymnasiet. Dessa siffror kan också jämföras med medelinkomst i kommunen för en mer nyanserad bild och bilda grund för analyser. Vi har också valt två referenskommuner samt läns- och riksgenomsnitt, för en klarare bild av situationerna i kommunerna. Töreboda och Härryda kommun har använts som referenskommuner då de är de kommuner som har lägst respektive högst medelinkomst i Västra Götalandsregionen. 17

18 Statistik 2004 Lysekil Trollhättan Uddevalla Vänersborg Länsgenomsnitt Härryda Töreboda Riksgenomsnitt Genomsnittsbetyg 14,5 13,5 14,0 14,4 13,9 14,1 13,4 14,0 Kostnad per elev (2000) Lärare per 100 elever 9,0 8,7 7,9 7,9 8,0 6,9 10,0 8,2 Övergång till Högskolan* (%) 55,0 40,0 48,0 48,0 42,0 41,0 27,0 46,0 (* inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning) Källa : Skolverket, SCB Tabellen visar att det är Lysekil som är den stora vinnaren i satsningar skolfrågor, då de uppvisar goda resultat i fråga om betyg och övergång till högskolan inom tre år, trots vissa sociala faktorer som traditionellt sett är betraktade som nackdelar, som t.ex. låg medelinkomst och traditionellt industriinriktade arbetstillfällen. Vänersborg uppvisar också ett gott resultat, dock med en betydligt högre kostnad/elev. Här ställde vi oss frågan om Lysekils ungdomar är mer benägna att studera för att få möjlighet att ta sig vidare, till större städer med universitet eller högskolor? Alltså om ungdomar i perifera kommuner med lägre medelinkomster har ett högre resultat för att ungdomarna vill flytta därifrån? Denna frågeställning besvarades delvis av den tabell som visas ovan, där Töreboda kommun, också traditionellt betraktad som en perifer kommun, uppvisar ett lågt resultat under både riksoch länsgenomsnittet trots högre lärartäthet. Alltså beror Lysekils goda resultat inte på någon tydlig trend bland landsortskommuner. Vad kan då anledningen till detta goda resultat vara? 3.2 Resursteam En anledning kan vara Lysekils satsning på gott rykte inom skolan och sitt resursteam. Lysekil och Vänersborgs kommuner har bägge resursteam, grupper med uppgift att fungera som stöd och hjälp för elever, lärare och övrig personal inom skola och barnomsorg.(vanersborg.se / lysekil.se 2005) Lysekils resursteam har en väl utvecklad verksamhetsbeskrivning som berättar om sammansättning, användningsområden och samarbetspartners. (lysekil.se 2005) Denna satsning kan vara en av anledningarna till Lysekils framgång rent resultatmässigt inom gymnasieskolan och övergång till högskolan. Trollhättan uppvisar de sämsta resultaten inom regionen, de är även under både läns- och riksgenomsnitten enligt tabellen ovan. Detta kan bero på många saker, möjligtvis genom felsatsningar inom skolan och stor traditionell industri som lockar många att avstå från vidare studier. 3.3 Institutioner och Behov Företagen i regionen efterfrågar människor med olika utbildningsbakgrund och erfarenheter. Många företag har låtit oss veta att de lider brist på kompetent personal (se resurstillvaratagande) och vad kan då detta bero på? De olika utbildningsinstitutionerna i regionen erbjuder en mängd olika utbildningar, här återfinns både högskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar, samt en mängd privata kompentenshöjande utbildningar. Dessa är de helt eller delvis privata utbildningsinstitutioner som återfinns i regionen. (Eniro 2005) - Komvux - Folkuniversitetet 18

19 - Mediapoolen - Innovatum - ABF - Studiefrämjandet - Medborgarskolan - Studieförbundet vuxenskolan - Eductus - Motivera - Båsab Utbildning AB Detta bör bädda för en stor möjlighet till att bredda personalens kunskap, då det samlade kursutbudet hos dessa utbildningsinstitutioner är stort. Dock kräver detta satsningar från företagen att se behovet av kunskapsutveckling, och i viss mån även kommunerna, för att hitta rätt utbildning för rätt människor. Detta vore en tjänst som, om den inte redan gör det, bör ligga hos näringslivsavdelningarna, alternativt externa konsulter med företagshjälp som specialområde. Detta är också en tjänst som efterfrågas hos företag i regionen KY-utbildning KY-utbildningar är ett ofta bortglömt område på frammarsch. Det står för kvalificerad yrkesutbildning och är något som man kan beskriva som en yrkesutbildning på högskolenivå, utan högskolans poängsystem. Alla fyra kommuners vuxenutbildningar erbjuder dessa utbildningar i olika grad, och är till stor del inriktade på kommunens målsättningar. Som till exempel kan nämnas att Trollhättans stad erbjuder KY-utbildning med inrikting filmarbetare, i Uddevalla erbjuds bl.a. turism och vård/omsorg, Lysekil framhäver också vård/omsorg och i Vänersborg definieras inga utbildningar på webben men de skriver att de erbjuder KYutbildningar. Med en efterfrågan på tekniker och filmarbetare i Trollhättan, där både högskoleutbildningar och KY-utbildningar inom dessa återfinns, varför påstår då de berörda företagen att de har en brist på kompetent personal? Liknande situationer finns i de andra tre kommunerna också, inom olika branscher, framför allt Uddevalla kommun ser en brist på arbetskraft I framtiden. Det är här frågan om att locka färdigutbildade att stanna kvar kommer in. Kan satsningar på sk. Co-op och praktik ge resultat? Co-op är arbetsplatsförlagd utbildning integrerad i utbildninge på högskolenivå, och vår lokala högskola har länge sökt vara ledande i denna utbildningsform. Trots ansträngningar har en nedgång av intresse från företagens sida för dessa satsningar. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har de senaste åren märkt en kraftig nedgång i antalet företag som är villiga att upplåta Co-op platser, trots potentiella arbetstagare bland studenterna (HTU 2005) Folkhögskolor Regionen erbjuder även två folkhögskolor, Ljungskile folkhögskola och Dalslands folkhögskola filial Trollhättan (Trollhättans folkhögskola), varav den ena med ett erkänt gott rykte och kvalitet i fristående utbildningar även runt om i landet och den andra är framstående inom sk. e-learning, på grundskole- och gymnasienivå. Dessa två skolor representerar även två olika ägandeförhållanden, Ljungskile folkhögskola drivs av en privat stiftelse och Trollhättans folkhögskola drivs i Västra Götalandsregionens regi. Folkhögskola är också en skolform som fått erkännande även som grund för högskolestudier. Idag är det möjligt att söka in på många utbildningar på högskolenivå med sina betyg från en folkhögskola som grund. ( 2005) 19

20 4.0 POLITIK, FORSKNING OCH ENTREPRENÖRSANDA 4.1 Politik Det politiska parti i Lysekil som fick flest röster i valet 2002 var socialdemokraterna som fick hela 46 % Den politiska makten i Uddevalla kommun innehas även den av socialdemokraterna som med sina 37 procent är i majoritet i kommunen. Vänersborg kommun har socialdemokraterna en stark ställning med sin 39 procent. I Trollhättan har socialdemokraterna en stark ställning med sina 49 procent denna period. Det drivs en rad politiskt beslutade EU projekt i Västra Götalands regionen Dessa är film i väst Bosön o.s.v För att få en överblick i hur den politiska makten i kommunerna har förändrats har det gjorts en samman ställning av de senaste kommun valen, från I sammanställning kan man utläsa antal totalt antal röstande hur många som röstat på respektive parti samt även hur rösterna har fördelat sig mellan de olika blocken (höger/vänster). Här kan man tillexempel utläsa att antal röster i vänsterblocket har minskat med 907 röster mellan åren i Lysekils kommun. Andra fakta man kan se är att det borgliga blocket ökade sitt röstantal mellan valen 88 till 91 i Trollhättans kommun med 1569 röster. Likheter mellan styrelseskick i kommunerna är att man generellt sätt finns en starkare socialistisk prägling i kommunerna utom vissa år, t.ex. i valet 1991 och 1998 då borliga partier kom till makten Vänersborg. Om man kopplar detta till entreprenörskap ser det inte ut att ha så stor inverkan då Uddevalla har haft en uppgång på nyföretagar sidan vilket kan tyckas märkligt med en koalition mellan vänstern socialdemokraterna och miljöpartiet som styrande. Andra jämförelser är att jämföra kfaktas uppgifter med scb`s statistik för att se om skillnader i styrelseskick har inverkan på nyföretagar andan. De observationer man kan göra vid en sådan jämförelse är att de år kommunerna har haft toppnoteringar vad gäller nystartade företag är dessa år har kommunerna haft en socialdemokratisk styrd kommun. Nu kan man inte dra alltför stora växlar på detta då det inte bara är styrelseskick som spelar in vad beträffar entreprenörskap. Det enda gången då en borgligt styrd kommun fick många nystartade företag var i Vänersborg -98 dock var socialdemokraterna i majoritet valet innan. Kommun Vänersborg moderata samlingspartiet centerpartiet folkpartiet liberalerna kristdemokraterna miljöpartiet de gröna arbetarepartiet socialdemokraterna vänsterpartiet tot röst För Block A (miljö+vän+soc) För Block B (Mod+cen+folk+kris)