Fyrstads ekonomiska landskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fyrstads ekonomiska landskap"

Transkript

1 Fyrstads ekonomiska landskap Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, Lysekil Institutionen för Ekonomi och Informatik Högskolan Trollhättan/Uddevalla Ekonomisk Geografi i ett lokalt perspektiv Handledare: Anders Palmqvist Per Assmo

2 Inledning Samarbetet mellan kommunerna i Fyrstad, Lysekil, Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg, har under olika utsträckningar pågått de senaste 30 åren. Under mitten av 1990-talet då man bildade kommunalförbundet Fyrstad kom samarbetet igång ordentligt. Samverkan sker idag inom ett flertal områden såsom infrastruktur, näringsliv och utbildning. I denna rapport har vi för avseende att belysa samverkan och företagande i Fyrstad med inriktning på humankapital, infrastruktur, företag och kommun. Syftet med rapporten är att ur ett näringslivsperspektiv ge en beskrivning av de likheter och olikheter som finns mellan de fyra kommunerna i Fyrstad. De frågställningar som rapporten bygger på är följande, 1. Hur ser det ut i respektive kommun och varför? 2. Vilka skillnader och likheter finns? 3. Vad gör kommunen för att stimulera näringslivsutveckling och vad saknas? 4. Vilken samverkan finns mellan kommunerna inom respektive tema, humankapital, infrastruktur, företag och kommun och vad skulle kunna utvecklas eller förbättras? Rapporten inleds med en beskrivning av humankapital och infrastruktur, vilket kan ses som grundstenarna i det kommunala tillväxtarbetet. Genom en inventering av humankapitalet i samtliga Fyrstadskommuner, belyses de faktorer som har påverkat och som kan komma att påverka befolkningsstruktururen i framtiden, för de enskilda kommunerna och regionen Fyrstad. Frågor som demografi, arbetslöshet, inkomstnivåer, politik och entreprenörsanda lyfts fram i detta inledande kapitlet. I följande kapitel ges en deskriptiv bild av hur infrastrukturen påverkar näringslivet, samt en beskrivning av de likheter och skillnader som finns mellan kommunerna bland annat gällande bostäder, it struktur och social service. Den demografiska situationen och näringslivsstrukturen anses i detta samanhang vara faktorer som är av stor betydelse för tillväxten i respektive kommun. I det tredje kapitlet ges en beskrivning av hur kommunerna i Fyrstad arbetar med näringslivsutveckling och hur de stimulerar tillväxten. En ekonomisk inventering presenteras. Kommunernas påverkan på företagsklimatet och vad de i framtiden kan göra för att förbättra det behandlas därefter. I kapitel fyra ligger fokus på företagandet. Genom en kartläggning av företagsstrukturen i regionen och en beskrivning ur ett företagsperspektiv förklaras befintliga för- och nackdelar för fortsatt utveckling och tillväxt i näringslivet. I det avslutande kapitlet knyts arbetet ihop genom en historisk- och nutida beskrivning av den samverkan som sker mellan kommunerna i Fyrstadsregionen. Ur ett samverkansperspektiv ges flera exempel på olika samarbetsområden, bland annat HTU, Business in West, energioch miljösamarbeten, samt på kollektiva bolag som ägs gemensamt av kommunerna. 2

3 SEKTION 1 Humankapital INLEDNING DEMOGRAFI Befolkningsprognos Arbetslöshet Medelinkomst Migration Inflyttningar och utflyttningar Pendling Förvärvsarbetande (Dag- och nattbefolkning) UTBILDNING Skolplan Resursteam Institutioner och Behov KY-utbildning Folkhögskolor POLITIK, FORSKNING OCH ENTREPRENÖRSANDA Politik Forskning Entreprenörsanda Likheter och olikheter mellan de olika kommunerna HUR TAR MAN TILLVARA OCH UTVECKLAR HUMANKAPITALET SAMT DEN SOCIALA INNOVATIONSFÖRMÅGAN I KOMMUNEN? Trollhättan Uddevalla Lysekil Vänersborg Företagsstöd Almi AMV ANALYS 28 SEKTION 2 Infrastruktur INLEDNING Syfte Metod Avgränsning KOMMUNIKATIONER I UDDEVALLA Vägar Tåg och bussförbindelser samt Uddevalla Hamn Konkurrensfördelar eller ej? KOMMUNIKATIONER I TROLLHÄTTAN Vägar Tåg och bussförbindelser Konkurrensfördelar eller ej? Vägar 36 3

4 10.2 Tåg och Bussförbindelser Konkurrensfördelar eller ej? KOMMUNIKATIONER LYSEKIL Vägar Tåg och Bussförbindelser samt Lysekils Hamn Konkurrensfördelar eller ej? ANALYS IT-STRUKTUR Trollhättan Uddevalla Vänersborg Lysekil Allmänt Så viktig är IT-infrastrukturen Analys av IT-infrastrukturen i Fyrstad IT INFRASTRUKTUR KOMMENTARER Trollhättan Vänersborg Lysekil Uddevalla BOSTÄDER Inledning Uddevalla Attraktiva områden och kostnadsläge Nybyggnationer Lysekil Attraktiva områden och kostnadsläge Nybyggnationer Trollhättan Attraktiva områden och kostnadsläge Nybyggnationer Vänersborg Attraktiva områden och kostnadsläge Nybyggnationer Artikelanalys Göteborgsposten tisdag 17 maj Sammanfattning boende SOCIAL SERVICE Barnomsorg Utbud och lokalisering Kostnad Avgiftsfinansieringsgrad Analys Grundskola Utbud och lokalisering Kostnad Skolskjuts Behöriga lärare Lärartätheten Betyg Fristående skolor 55 4

5 Analys Gymnasium Utbud och lokalisering Kostnad Övergång till högskolan Analys Högskolan Arbetsintegrerat Lärande, AIL Äldreomsorg Vänersborg Uddevalla Trollhättan Lysekil Sammanfattning Sjukvård Sjukhus ATTRAKTIONS KRAFT Friluftsliv och PR Inledning Halle och Hunneberg - Herrestadsfjället Reflektion och analys Intervjuer PR frågor Attraktionskraft - turism Reflektioner och analys Näringsliv attraktionskraft Reflektioner och analys Turism och marknadsföringssamarbete mellan två Fyrstadkommuner Reflektion och analys PR samarbete mellan tre Fyrstadskommuners hemsidor för turism Reflektion och analys SLUTSATS 72 SEKTION 3 Kommunperspektiv INLEDNING Bakgrund Syfte Frågeställningar Metod Rapportens disposition EKONOMI Ekonomisk sammanfattning Lysekil kommun Uddevalla kommun Vänersborg kommun Trollhättan Stad Kommunalskatt Politiskt styre Skatteintäkt och statsbidrag Kommunal ekonomi 79 5

6 20.5 Befolkning Kommunranking VILKA SLAGS FÖRETAG EFTERFRÅGAS FRÅN KOMMUNERNA? Uddevalla kommun Lysekil kommun Trollhättan Stad Vänersborg kommun KOMMUNERNAS ARBETE MED NÄRINGSLIVSFRÅGOR Trollhättans Stad Lysekils kommun Uddevalla kommun Vänersborgs kommun KOMMUNERNAS ARBETE FÖR ATT STIMULERA TILLVÄXT Trollhättan Stad Film i Väst Lysekil kommun Uddevalla kommun Företagarnas Hus Folkets Hus Uddevalla digitalt drömhus Vänersborg kommun Övriga gemensamma projekt Näringsliv Fyrstad NyföretagarCentrum Analys HUR KAN KOMMUNERNA FÖRBÄTTRA FÖRETAGSKLIMATET? Osund konkurrens i kommunerna När en fungerande marknad finns När fungerande marknad inte finns Osund konkurrens olika nivåer Osund konkurrens i de olika kommunerna Analys KOMMUNALA BOLAG OCH OFFENTLIGA VERKSAMHETER Kommunala Bolag Uddevalla kommun Vänersborg kommun Lysekil kommun Trollhättan Stad Offentliga verksamheter Uddevalla kommun Vänersborg kommun Lysekil kommun Trollhättan Stad Analys 106 SEKTION 4 Företagsperspektiv SAMMANFATTNING INLEDNING OCH SYFTE Metod OMVÄRLDSANALYS 110 6

7 28.1 Marknadsförsörjning Definition Marknadsförsörjning en viktig faktor ÖVERSIKT ÖVER FYRSTADS NÄRINGSLIV Näringslivet i Uddevalla Näringslivet i Vänersborg Näringslivet i Lysekil Näringsliv i Trollhättan FÖRETAGENS EFTERFRÅGAN Vad tycker företagarna om kommunen? Det geografiska läget Osund konkurrens Vad kan kommunerna förbättra? REGLER OCH EKONOMISKA FAKTORER Regler Skatter Avgifter Tillstånd och handläggningstider Bygglov ENTREPRENÖRSANDA Definition av entreprenörskap Olika typer av entreprenörskap Nyföretagande i Fyrstadsregionen Riskkapital Vad krävs för att få riskkapital? Dålig tillgång på riskkapital Manligt och kvinnligt företagande SWOT-ANALYS Trollhättan Uddevalla Vänersborg Lysekil SLUTSATS 134 SEKTION 5 Samverkansperspektiv SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte Metod SAMVERKAN - TEORETISK PLATTFORM Kluster Varför är det viktigt med samverkan i ett kluster? Klustermotorer Innovationssystem Företagsklimat Politisk påverkan i kluster Exempel på politisk samverkan Kommunranking Osund konkurrens 143 7

8 36.9 Utbildning en förutsättning för kluster FYRSTADSAMARBETETS TILLKOMST Fyrstadssamarbetets utveckling i framtiden SAMVERKAN I FYRSTAD Kommunalförbundet Fyrbodal Tillväxtprogram Näringsliv Fyrstad Samverkan kring forskning och utbildning Högskolan i Trollhättan och Uddevalla (HTU) Fördelar för Fyrstad Campus i Trollhättan och lärocentrum Ung företagsamhet, ett samarbete på ungdomsnivå Fyrbodalsinstitutet Företagsnätverk Business in West Verkstadsmekanisk union Film i Väst Samverkan transportsystem Flygplats Tåg Vägnät Västtrafik Övrig samverkan Miljösamverkan Västra Götaland Energisamverkan Fyrstad Bredbands samarbetet Västlänk Projekt ungdomslyftet Affärsutvecklingsprogram Båt & Hav Innovationscenter Väst ANALYS SLUTDISKUSSION Källförteckning SEKTION SEKTION SEKTION SEKTION SEKTION Bilaga 1 Sektion Bilaga 2 Sektion

9 SEKTION 1 Humankapital Annika Nilsson, Martin Svensson, Therese Blomkvist, Ajsa Hadzovic, Jasmina Raim, Joakim Lindén, Michael Åsenfors. 1.0 INLEDNING Med denna rapport vill vi presentera och analysera humankapitalet i Fyrstadsregionen. Genom en inventering av befolkningen och en kontroll på vad som kan inverka på humankapitalet i framtiden. Genom att aktivt haft kontakt med tjänstemän på de olika kommunerna har vi kunna samla in information och fått svar på frågor som vi ställts inför. Med Vänersborg har dock kontakten varit obefintlig då näringslivssekreteraren varit på tjänsteresa och ingen annan har varit kunnig att svara på våra frågor. Vad vi vill uppnå med rapporten är att komma till en slutsats som leder till att Fyrstadsregionen kan utvecklas med en stark tillväxt och bli en mer inflytelserik region. Med den fakta vi tar fram och dom slutsatser vi gör vill vi ge läsaren en bild av de processer som sker och som påverkar ekonomin inom Fyrstad. Vi hoppas att våra slutsatser kan leda till ett starkare Fyrstad och en bättre framtid för regionens och dess invånare. Vi har arbetat i grupp och har grävt djupare enskilt i olika ämnen. Sedan har vi fört diskussioner sinsemellan för att fånga upp varandras tankar och idéer. Tillsammans har vi fördjupat oss i ämnen som Utbildning, Forskning, Demografi samt mer om resurstillvaratagandet i regionen. 9

10 2.0 DEMOGRAFI Folkmängd UDDEVALLA TROLLHÄTTAN VÄNERSBORG LYSEKIL Källa: I tabellen ovan kan man se att under perioden har befolkningen ökat i tre av dom fyra kommunerna. Lysekil är den enda kommunen som haft en minskning under denna period med 724 personer. Uddevalla har haft störst ökning i befolkningen med personer. Trollhättan och Vänersborg har också haft en ökning, 672 respektive 628 personer. När det gäller åldersfördelningen under samma period kan man konstatera att den äldre befolkningen ökar i alla kommuner med minst ökning i Lysekil. Man kan också se en trend i alla kommuner förutom Vänersborg att barn mellan 0-4 år minskar. T.ex. hade Trollhättan barn i åldrarna 0-4 år 1995 medan 2004 hade antalet sjunkit till Liknande trender ser man i Uddevalla och Lysekil. Dock har Uddevallas födelsetal ökat under det sista året. Vänersborg har också haft först en minskning med barn i åldrarna 0-4 fram till år 2000 då det fanns barn, men år 2004 har siffran ökat till ( Källa: ) Här nedan kan man se den senaste åldersfördelningen för år 2004 i dom olika kommunerna: Åldersfördelningen 2004 Uddevalla Trollhättan Vänersborg Lysekil : Källa 10

11 Könsfördelning MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR UDDEVALLA TROLLHÄTTAN VÄNERSBORG LYSEKIL Källa: I tabellen ovan ses könsfördelningen i de olika kommunerna. Det som är liknande i kommunerna Uddevalla och Vänersborg är att under åren 1995, 2000, 2004 har man haft ett överskott på kvinnor. I Lysekil kan man se detta överskott bara år Trollhättan har däremot haft ett överskott på män under alla dessa perioder. 2.1 Befolkningsprognos Utifrån den information vi har fått kan vi konstatera att Uddevalla, Trollhättan och Lysekil förväntar sig en befolkningsökning. Uddevallas prognos föreslår i en folkökning på drygt 100 personer per år. Alltså tros befolkningen 2012 att vara (Källa: K-E. Karlsson) Lysekil förväntar sig i snitt en ökning med 14 personer per år. År 2012 blir då befolkningen i Lysekil. (Källa: I. Thornadtsson,) Från Trollhättan har vi fått svaret att målbilden som finns är att Trollhättan år 2030 skall ha invånare utifrån dagens dryga (Källa: P. Löwenlid) 2.2 Arbetslöshet Källa: 11

12 Under 1991 ökade arbetslösheten mycket kraftigt till ungefär 6,5 procent i Uddevalla. Ökningen fortsatte och nådde sin höjdpunkt då arbetslösheten vid flera tillfällen var uppe i ungefär 17 procent. Efter 1995 minskade arbetslösheten successivt med ungefär 2 procent per år till och med 1998 då den var ungefär 9 procent i Uddevalla. Under åren fortsatte minskningen men i lägre takt, till 6 procent i Uddevalla. Under 2003 och inledningsvis under 2004 har arbetslösheten ökat igen i Uddevalla. Källa: Arbetslösheten i Trollhättan ökade mycket kraftigt från , från 3,5 procent till 15,8 procent. Därefter började arbetslösheten minska långsamt fram till Då hade arbetslösheten minskat till ungefär 12 procent. Efter 1997 fram till 2002 hade arbetslösheten minskat avsevärd till ungefär 7 procent. Men under 2003 ökade arbetslösheten och låg på ungefär 7,3 procent. Källa: 12

13 Som vi kunde se i dom föregående kommunerna hade arbetslösheten även i Vänersborg ökat mycket mellan , från ungefär 2,8 procent till ungefär 13 procent. Därefter har den minskat långsamt fram till År 2002 var arbetslösheten 5,4 procent och hade ökat till ungefär 5,6 procent år Till skillnad från Uddevalla och Trollhättan var arbetslösheten 3-4 procent lägre i Vänersborg början och mitten av 1990-talet. Källa: Även i Lysekil ser man liknande mönster när det gäller arbetslöshet som i de andra kommunerna. Vi ser att arbetslösheten ökade väldigt mycket under Till skillnad från de andra kommunerna hade Lysekil en högre arbetslöshet Då låg den på 4,8 procent och ökade till 16,5 procent år Efter 1995 började arbetslösheten att minska fram till hade den i likhet med de andra kommunerna ökat från 5,8 procent 2002 till 6 procent. 2.3 Medelinkomst Att redovisa ekonomin inom humankapitalet ger oss en bild över den rent ekonomiska ställningen på individnivå. Dessa fakta ger oss inte mer än just siffror. Men genom man kan tyda och försöka tolka siffrorna. Detta för att försöka förstå vad man kan göra åt olika problem eller vilka problem som kan uppstå. Medelinkomst, sammanräknad förvärvsinkomst, inkomståret 2003 Kommunalranking - 05(-04) 2) Rang efter samtliga kommuner Förändring i procent sedan 1) Samtliga Kvinna Man Lysekil (236) 125 2,2 19,9 27,7 Uddevalla (197) 109 2,7 20,8 26,2 Vänersborg (228) ,5 Trollhättan (101) 58 0,2 17,2 26,2 Töreboda (60) 276 3,7 20,7 29,3 Härryda (18) ,1 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN ,1 20,7 28,3 1) enligt 2003:s prisnivå 2)enligt Svenskt Näringsliv 13

14 Medelinkomsten man räknat ut här är baserad på att man varit skriven i kommunen från och med t.o.m Att ha en högre medelinkomst är inte bara positivt. Det ger en annan prisbild i kommunen. Detta kan leda till att det blir dyrt i kommunen och att många människor helt enkelt inte har möjlighet att bosätta sig där. Något som är intressant att se direkt är att utvecklingen av medelinkomsten har varit mycket jämn i Trestad medan man i Lysekil har ökat ytterligare något. Dock är ändå dessa siffror en bit under det genomsnitt som varit i Västra Götalandsregionen sedan -91. P.g.a. stora omstruktureringar av ekonomin i Fyrstad så är detta helt förklarligt med bl.a. stora nedskärningar i stora industrier i området vilket har påverkat regionens medelinkomst. 2.4 Migration Studien riktar sig på in- och utflyttningar i Fyrbodal och in- och utpendling. När det gäller pendling försökte hitta svaren var människor pendlar till och ur det påverkar infrastrukturen i Fyrbodal. I texten nedan försöker vi förklara vad dessa begrepp innebär och försöker sedan göra en jämförelse mellan de berörda städerna med hjälp av statistik och hitta några samband. I detta kapitel har vi gjort telefonintervjuer med personer från kommunen som vi har lagt in i texterna. Vi ställde samma frågor till Uddevalla, Trollhättan och Lysekil för att få jämförlig information, Vänersborg saknas då vi inte kunnat komma i kontakt med dem Inflyttningar och utflyttningar Flyttningsstatistik bygger på uppgifter från folkbokföringen som man egentligen inte kan få någon definitiv definition ifrån för flyttning. En huvudregel säger: För inrikes flyttningar över länsgräns registreras flyttning både vid ut- och inflyttning. Vid redovisningen av flyttningar delas flyttningar in i flyttningar över områdesgränsen och flyttningar inom området, men över fastighetsgränsen. När flyttningsstatistiken avser kommuner ingår det i flyttningar inom områden mellan fastigheter inom kommunen. Flyttningsöverskott beräknas genom skillnaden mellan antal in- och utflyttningar (SCB). In- och utflyttningar efter kommun och tid Kommun Uddevalla Trollhättan Vänersborg Lysekil Inflyttn. Utflyttn. Inflyttn. Utflyttn. Inflyttn. Utflyttn. Inflyttn. Utflyttn. År Källa: SCB 14

15 Om man studerar tabellen ovan närmare kan man följa under en tioårsperiod hur flyttningsströmmarna ser ut för kommunerna i Fyrbodal. Uddevalla har under perioden haft mestadels ett flyttningsöverskott där man har haft fler personer som flyttat in till staden. Vad som kan läsas av för Trollhättans kommun, har flyttningsöverskott varierat mellan åren. Läser vi av årgångarna som står med fet stil hade de positivt flyttningsöverskott med undantag av en (1995) med -3. Vänersborgs kommun har haft år 1996 med -196 och sedan har man haft ett flyttningsöverskott fram till Lysekils kommun har mellan 1997 och 2000 visat negativt i flyttningsöverskott. År 2002 och 2003 visade kommunen visade positivare flyttningsöverskott i jämförelse med de andra åren. I en befolkningsprognos för Vänersborgs kommun , skriver man om flyttningar. Flyttningsmönstren har varierat fram till 1996, en av förklaringarna är mottagandet av flyktingar från forna Jugoslavien Kommunen har sedan 1997 haft ett positivt flyttnetto till Trollhättan och Uddevalla. I prognosen tar man det antagandet att in- och utflyttning är en faktor som leder till att befolkningen förändras. Man antar att befolkningen kommer att öka pga. av ett positivt flyttningsnetto som ökar under de senare åren. På grund av nya byggnationer av lägenheter och villor till specifika målgruppers skall detta vara en dragningskraft till Vänersborg från andra städer. Enligt Karl Erik Karlsson som arbetar i Uddevalla kommun, det som lockar till in- och utflyttning är bättre boendemöjligheter, fördelaktigare hyreskostnader eller som att välja att bo nära kusten. Kommunalskatten är en annan faktor till att människor väljer att vara bokförda och arbeta i andra områden. Befolkningsstatistikern Göran Karlsson i Trollhättan nämner även han att, korta flyttningar har en koppling till attraktivt boende i jämförelse till grannkommunerna. Längre flyttningar påverkas av faktorer som ett bra erbjudande till arbete. Till exempel när Volvo lade ned i Arboga ökade inflyttningen i Trollhättans kommun där dessa personer hade större möjligheter till arbete. Sedan 1994 då arbetslösheten var som högst i kommunen, har man försökt att bredda sig och försökt få en annan syn på företagande, eftersom man förstod hur sårbara man var. Lysekil har fördelen att det är en vacker kuststad med båtar och fler antal personer bor här under somrarna. Lockandet till att bo i en vacker kuststad kan även ha sina nackdelar, som att få betala höga priser vid köp av fastigheter. Det är inte endast dyrt för en medelsvensson men även för vanliga höginkomsttagare. I Lysekil har det byggts för lite vilket drabbar dem för att bostäderna inte räcker till. När företag söker anställda vill man ha en god boendemiljö och om man inte kan erbjuda detta så väljer människor att inte flytta hit Pendling Pendling uppstår när en förvärvsarbetande har sitt arbetsställe i en annan kommun än där denne är folkbokförd. I begreppet förvärvsarbetande räknas alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka. Är årslönen större än ett basbelopp räknas personen som förvärvsarbetande. Utpendling avser personer som bor i en kommun och har sitt förvärvsarbete i en annan kommun (SCB). Att man bor i en stad och arbetar eller studerar i en annan är något som är mycket vanligt idag. Sedan 1980-talet har pendlingen ökat kraftigt. Personer som bor i Lysekil har ett arbete i Vänersborg eller någon som arbetar i Uddevalla bor egentligen i Trollhättan. Regional migration kan vara ett viktigt ämne för ett sådant område som Fyrbodal. Man är beroende av kommunens arbeten och vissa större företag som är ledande för hela regionen. (ur prognosen för uddevalla kommun) 15

16 Antal pendlare per kommun och kön 2003 Uppdelat på in- och utpendling Kommun Inpendling Utpendling Uddevalla Män Kvinnor Trollhättan Män Kvinnor Vänersborg Män Kvinnor Lysekil Män Kvinnor Källa: SCB Tabellen ovan visar hur många som pendlar in och ut ur de berörda kommunerna. För den totala pendlingen för kommunen ligger inpendlingen positivt med 38 personer i jämförelse med utpendlingen för Uddevallas kommun. Fördelningen på män och kvinnor visar väldigt skilda siffror. Det är fler män som utpendlar från kommunen och fler kvinnor som inpendlar. För hela Fyrbodal har Trollhättans kommun högts inpendling. Om vi ställer upp inpendlingutpendling får vi summan Det är flest män som pendlar in till kommunen. Vänersborgs kommun har en högre utpendling än Uddevallas. Nästan dubbelt så många fler kvinnor utpendlar än män. Även Lysekil har en högre utpendling Förvärvsarbetande (Dag- och nattbefolkning) Med förvärvsarbetande nattbefolkning menas förvärvsarbetande befolkningen redovisad efter bostadens geografiska läge. Med förvärvsarbetande dagbefolkning menas förvärvsarbetande som redovisas efter arbetsställets geografiska läge. Exempelvis alla som arbetar i Trollhättan oavsett i vilken kommun de är folkbokförda är dagbefolkning. Nedan visar vi ett diagram som uppdelar förvärvsarbetande på dag- och natt befolkning och förvärvsintensitet för år Nattbefolkningen är den viktiga delen av befolkningen då det är den som bringar skatteintäkter till kommunen. Förvärvsintensitet är ett mått som anger andel personer med bostad i regionen (nattbfolkning) som förvärvsarbetar i en viss åldersgrupp i relation till samtliga personer i den aktuella åldersgruppen. Förvärvsintensiteten beräknas oftast utifrån åldersgruppen år. Antal förvärvsarbetande 2003 per kommun Med förvärvsarbetande dag-och nattbefolkning samt förvärsintensitet (20-64år) Kommun Dagbefolkning nattbefolkning förvärvsintensitet Uddevalla ,4 Trollhättan Vänersborg ,8 Lysekil ,7 Källa scb 16

17 3.0 UTBILDNING Utbildningar är av stor betydelse för humankapitalet i en kommun, utbudet och tillgängligheten är av största vikt för arbetsgivare för att få rätt människor på rätt plats. Därför får man se till både vad som efterfrågas och vad som erbjuds. Det egentliga valet inför framtiden sker i gymnasiet, även om en av de senare trenderna är inriktningar redan på högstadiet. Med detta som grund kommer denna del vara inriktad på gymnasiet och senare, resultat, behov och utbud med tillhörande frågeställningar och eventuella samband. Högskola och vuxenutbildning är också av betydelse för en kommuns invånare, möjligheten till vidareutbildning vid alla skeden i livet. Alltså ligger tyngdpunkten här på den sk. icke obligatoriska skolan, från gymnasiet och framåt. Hur ser satsningarna på den icke obligatoriska skolan ut? 3.1 Skolplan Varje kommun har en skolplan, varierande i utformning och omfång, men i stort sett lika. Kommunerna är enligt Skolverket skyldiga att ta fram en skolplan, att använda som styrmedel för skolverksamheten. De tar upp lagstiftning, lokala mål, satsningar, miljöplaner, arbetssätt med mera och är i princip skolornas verksamhetsmall. De tydligaste trenderna, som tas upp av alla, finns sammanfattade nedan: o Undervisning baserad på individuella behov. o Individuella studieplaner och utvecklingsmål o Integrering av IT i skolan o Delaktighet från elever och föräldrar o Prioritering av elever i behov av särskilt stöd o Jämlikhet i skolan (Källor: Kommunernas hemsidor) Ett sätt för utomstående att se resultat och skillnader i gymnasieskolorna är att se på medelpoäng, och jämföra med en rad variabler. Här presenteras medelpoäng i jämförelse med antal elever per lärare och antal elever som fortsätter till högskoleutbildning inom 3 år efter examen från gymnasiet. Dessa siffror kan också jämföras med medelinkomst i kommunen för en mer nyanserad bild och bilda grund för analyser. Vi har också valt två referenskommuner samt läns- och riksgenomsnitt, för en klarare bild av situationerna i kommunerna. Töreboda och Härryda kommun har använts som referenskommuner då de är de kommuner som har lägst respektive högst medelinkomst i Västra Götalandsregionen. 17

18 Statistik 2004 Lysekil Trollhättan Uddevalla Vänersborg Länsgenomsnitt Härryda Töreboda Riksgenomsnitt Genomsnittsbetyg 14,5 13,5 14,0 14,4 13,9 14,1 13,4 14,0 Kostnad per elev (2000) Lärare per 100 elever 9,0 8,7 7,9 7,9 8,0 6,9 10,0 8,2 Övergång till Högskolan* (%) 55,0 40,0 48,0 48,0 42,0 41,0 27,0 46,0 (* inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning) Källa : Skolverket, SCB Tabellen visar att det är Lysekil som är den stora vinnaren i satsningar skolfrågor, då de uppvisar goda resultat i fråga om betyg och övergång till högskolan inom tre år, trots vissa sociala faktorer som traditionellt sett är betraktade som nackdelar, som t.ex. låg medelinkomst och traditionellt industriinriktade arbetstillfällen. Vänersborg uppvisar också ett gott resultat, dock med en betydligt högre kostnad/elev. Här ställde vi oss frågan om Lysekils ungdomar är mer benägna att studera för att få möjlighet att ta sig vidare, till större städer med universitet eller högskolor? Alltså om ungdomar i perifera kommuner med lägre medelinkomster har ett högre resultat för att ungdomarna vill flytta därifrån? Denna frågeställning besvarades delvis av den tabell som visas ovan, där Töreboda kommun, också traditionellt betraktad som en perifer kommun, uppvisar ett lågt resultat under både riksoch länsgenomsnittet trots högre lärartäthet. Alltså beror Lysekils goda resultat inte på någon tydlig trend bland landsortskommuner. Vad kan då anledningen till detta goda resultat vara? 3.2 Resursteam En anledning kan vara Lysekils satsning på gott rykte inom skolan och sitt resursteam. Lysekil och Vänersborgs kommuner har bägge resursteam, grupper med uppgift att fungera som stöd och hjälp för elever, lärare och övrig personal inom skola och barnomsorg.(vanersborg.se / lysekil.se 2005) Lysekils resursteam har en väl utvecklad verksamhetsbeskrivning som berättar om sammansättning, användningsområden och samarbetspartners. (lysekil.se 2005) Denna satsning kan vara en av anledningarna till Lysekils framgång rent resultatmässigt inom gymnasieskolan och övergång till högskolan. Trollhättan uppvisar de sämsta resultaten inom regionen, de är även under både läns- och riksgenomsnitten enligt tabellen ovan. Detta kan bero på många saker, möjligtvis genom felsatsningar inom skolan och stor traditionell industri som lockar många att avstå från vidare studier. 3.3 Institutioner och Behov Företagen i regionen efterfrågar människor med olika utbildningsbakgrund och erfarenheter. Många företag har låtit oss veta att de lider brist på kompetent personal (se resurstillvaratagande) och vad kan då detta bero på? De olika utbildningsinstitutionerna i regionen erbjuder en mängd olika utbildningar, här återfinns både högskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar, samt en mängd privata kompentenshöjande utbildningar. Dessa är de helt eller delvis privata utbildningsinstitutioner som återfinns i regionen. (Eniro 2005) - Komvux - Folkuniversitetet 18

19 - Mediapoolen - Innovatum - ABF - Studiefrämjandet - Medborgarskolan - Studieförbundet vuxenskolan - Eductus - Motivera - Båsab Utbildning AB Detta bör bädda för en stor möjlighet till att bredda personalens kunskap, då det samlade kursutbudet hos dessa utbildningsinstitutioner är stort. Dock kräver detta satsningar från företagen att se behovet av kunskapsutveckling, och i viss mån även kommunerna, för att hitta rätt utbildning för rätt människor. Detta vore en tjänst som, om den inte redan gör det, bör ligga hos näringslivsavdelningarna, alternativt externa konsulter med företagshjälp som specialområde. Detta är också en tjänst som efterfrågas hos företag i regionen KY-utbildning KY-utbildningar är ett ofta bortglömt område på frammarsch. Det står för kvalificerad yrkesutbildning och är något som man kan beskriva som en yrkesutbildning på högskolenivå, utan högskolans poängsystem. Alla fyra kommuners vuxenutbildningar erbjuder dessa utbildningar i olika grad, och är till stor del inriktade på kommunens målsättningar. Som till exempel kan nämnas att Trollhättans stad erbjuder KY-utbildning med inrikting filmarbetare, i Uddevalla erbjuds bl.a. turism och vård/omsorg, Lysekil framhäver också vård/omsorg och i Vänersborg definieras inga utbildningar på webben men de skriver att de erbjuder KYutbildningar. Med en efterfrågan på tekniker och filmarbetare i Trollhättan, där både högskoleutbildningar och KY-utbildningar inom dessa återfinns, varför påstår då de berörda företagen att de har en brist på kompetent personal? Liknande situationer finns i de andra tre kommunerna också, inom olika branscher, framför allt Uddevalla kommun ser en brist på arbetskraft I framtiden. Det är här frågan om att locka färdigutbildade att stanna kvar kommer in. Kan satsningar på sk. Co-op och praktik ge resultat? Co-op är arbetsplatsförlagd utbildning integrerad i utbildninge på högskolenivå, och vår lokala högskola har länge sökt vara ledande i denna utbildningsform. Trots ansträngningar har en nedgång av intresse från företagens sida för dessa satsningar. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har de senaste åren märkt en kraftig nedgång i antalet företag som är villiga att upplåta Co-op platser, trots potentiella arbetstagare bland studenterna (HTU 2005) Folkhögskolor Regionen erbjuder även två folkhögskolor, Ljungskile folkhögskola och Dalslands folkhögskola filial Trollhättan (Trollhättans folkhögskola), varav den ena med ett erkänt gott rykte och kvalitet i fristående utbildningar även runt om i landet och den andra är framstående inom sk. e-learning, på grundskole- och gymnasienivå. Dessa två skolor representerar även två olika ägandeförhållanden, Ljungskile folkhögskola drivs av en privat stiftelse och Trollhättans folkhögskola drivs i Västra Götalandsregionens regi. Folkhögskola är också en skolform som fått erkännande även som grund för högskolestudier. Idag är det möjligt att söka in på många utbildningar på högskolenivå med sina betyg från en folkhögskola som grund. (www.vhs.se 2005) 19

20 4.0 POLITIK, FORSKNING OCH ENTREPRENÖRSANDA 4.1 Politik Det politiska parti i Lysekil som fick flest röster i valet 2002 var socialdemokraterna som fick hela 46 % Den politiska makten i Uddevalla kommun innehas även den av socialdemokraterna som med sina 37 procent är i majoritet i kommunen. Vänersborg kommun har socialdemokraterna en stark ställning med sin 39 procent. I Trollhättan har socialdemokraterna en stark ställning med sina 49 procent denna period. Det drivs en rad politiskt beslutade EU projekt i Västra Götalands regionen Dessa är film i väst Bosön o.s.v För att få en överblick i hur den politiska makten i kommunerna har förändrats har det gjorts en samman ställning av de senaste kommun valen, från I sammanställning kan man utläsa antal totalt antal röstande hur många som röstat på respektive parti samt även hur rösterna har fördelat sig mellan de olika blocken (höger/vänster). Här kan man tillexempel utläsa att antal röster i vänsterblocket har minskat med 907 röster mellan åren i Lysekils kommun. Andra fakta man kan se är att det borgliga blocket ökade sitt röstantal mellan valen 88 till 91 i Trollhättans kommun med 1569 röster. Likheter mellan styrelseskick i kommunerna är att man generellt sätt finns en starkare socialistisk prägling i kommunerna utom vissa år, t.ex. i valet 1991 och 1998 då borliga partier kom till makten Vänersborg. Om man kopplar detta till entreprenörskap ser det inte ut att ha så stor inverkan då Uddevalla har haft en uppgång på nyföretagar sidan vilket kan tyckas märkligt med en koalition mellan vänstern socialdemokraterna och miljöpartiet som styrande. Andra jämförelser är att jämföra kfaktas uppgifter med scb`s statistik för att se om skillnader i styrelseskick har inverkan på nyföretagar andan. De observationer man kan göra vid en sådan jämförelse är att de år kommunerna har haft toppnoteringar vad gäller nystartade företag är dessa år har kommunerna haft en socialdemokratisk styrd kommun. Nu kan man inte dra alltför stora växlar på detta då det inte bara är styrelseskick som spelar in vad beträffar entreprenörskap. Det enda gången då en borgligt styrd kommun fick många nystartade företag var i Vänersborg -98 dock var socialdemokraterna i majoritet valet innan. Kommun Vänersborg moderata samlingspartiet centerpartiet folkpartiet liberalerna kristdemokraterna miljöpartiet de gröna arbetarepartiet socialdemokraterna vänsterpartiet tot röst För Block A (miljö+vän+soc) För Block B (Mod+cen+folk+kris)

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13 FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008 2008 Fastställd av styrelsen 2007-12-13 INNEHÅLL 1 Mötesplatser 3 1.1 Bron till kommunen 3 1.2 Företagsbesök 3 1.3 Frukostträffar och seminarier 3 1.4

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 23 24 28 17 12 18 12 17 12 1-5 anställda 51 52 56 46 42

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gotland Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON Det var glädjande att se en stor uppslutning vid näringslivsträffen, ca 35 personer kom för att diskutera hur näringslivsutveckling skall åstadkommas

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Företagens betydelse i Falköping. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Falköping. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Falköping Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Företagens betydelse i Lysekil. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Lysekil. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Lysekil Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008 december 8 SKOP har på uppdrag av Vimmerby kommun intervjuat cirka 5 av kommunens invånare om hur de ser på sin kommun. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 14 november och 3 december med kompletterande

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Owe Westberg

Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Owe Westberg Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Tid: Fredagen den 18 oktober 2013, kl. 09:00 15:15 Plats: Närvarande: Förhindrade: Ordförande: Sekreterare: Innovatum hus 74 och företagsbesök

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Vimmerby kommun är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Vimmerby kommun är Birgitta Hultåker. SKOP,, har på uppdrag av intervjuat 5 av kommunens invånare. Resultatet av undersökningen redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande redovisas i Bilaga 1. Ansvarig för undersökningen åt är

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Företagens betydelse i Håbo. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Håbo. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Håbo Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gävle Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer