Ung i Motala Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Motala kommun. Marie Gustavsson Holmström & Maria Arvidsson

Transkript

1 Ung i Motala 2002 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Motala kommun Marie Gustavsson Holmström & Maria Arvidsson Rapport 2003:5 Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet

2 Ung i Motala 2002 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Motala kommun Marie Gustavsson Holmström & Maria Arvidsson ISSN X Rapport 2003: 5 Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet Linköping Tryck: UniTryck, Linköpings universitet, 2003.

3 Innehållsförteckning FÖRORD 5 1. INLEDNING 7 Bakgrund 7 Motala kommun och ungdomspolitiken 9 Enkäten 10 Genomförande 10 Rapporten RESULTAT OCH ANALYS 13 Vilka är ungdomarna och hur lever de? 13 Fritid 16 Skola 29 Politik och inflytande 41 Kompisar och familj 54 Trygghet 59 Hälsa 64 Arbete 73 Framtid DISKUSSION OCH SLUTSATSER 83 Referenser 92 BILAGA 94 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1. Vad vill du göra på din fritid? Andelar i procent som svarat Stämmer precis eller Stämmer ganska bra Tabell 2. Påståenden kring skolan och den sociala miljön. Andelar i procent som svarat Instämmer helt eller Instämmer delvis Tabell 3a. Att kunna eller att vilja vara med och bestämma i skolan. Ungdomar i år 9. Andelar i procent som markerat mycket eller ganska mycket när det gäller inflytande i skolan Tabell 3b: Att kunna eller att vilja vara med och bestämma i skolan. Gymnasieungdomar. Andelar i procent som markerat mycket eller ganska mycket när det gäller inflytande i skolan Tabell 4. Hur intresserad är du av politik? Andelar i procent Tabell 5. Viktiga frågor för kommunpolitiken. Andelar i procent som svarat mycket viktigt eller ganska viktigt Tabell 6. Hur ofta träffar du dina kompisar utanför skoltid? Andelar i procent

4 Tabell 7a. Vem pratar du med om du är bekymrad eller orolig? Andelar i procent, år Tabell 7b. Vem pratar du med om du är bekymrad eller orolig? Andelar i procent, gymnasiet Tabell 8a. Att känna sig trygg. Andelar i procent, år Tabell 8b: Att känna sig trygg. Andelar i procent, gymnasiet Tabell 9. Hur ungdomarna upplever sin hälsa. Andelar angivna i procent Tabell 10. Olika typer av besvär relaterade till psykisk ohälsa. Andelar angivna i procent Tabell 11. Hur nöjda ungdomarna är med sig själva? Andelar i procent Tabell 12. Användning av cigaretter. Andelar i procent Tabell 13. Användning av snus. Andelar i procent Tabell 14. Användning av alkohol. Andelar i procent Tabell 15. Efter gymnasiet. Andelar i procent Tabeller: Inställning till politiska handlingar. Andelar i procent

5 Förord I Motala har år 2002 genomförts en enkätundersökning bland elever i år 9 och elever på gymnasiet i årskurs 2 för att utröna resultatet av den ungdomspolitik som förts och få en inblick i hur ungas vardag ser ut i kommunen. Frågorna har rört sig över ett brett spann från den konkreta vardagen, över bland annat hälsa, till ungdomarnas tankar om framtiden. Upprinnelsen till enkätstudien är ett nationellt projekt. Motala valdes 2001 ut att vara med i Ungdomsstyrelsens projekt Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken (LUPP). Förutom Motala har åtta andra kommuner i Sverige deltagit i detta. En anledning till att just Motala blev en av dessa kommuner är att det sedan ett antal år tillbaka pågår ett aktivt arbete för att öka ungdomars inflytande och deltagande i kommunens utveckling. Enkäten är utformad av Ungdomsstyrelsen i samråd med kommuner och forskare. Varje kommun som deltog i projektet svarade själv för analysen av enkätsvaren. Rapporterna ser därmed olika ut. Samtliga finns på Ungdomsstyrelsens hemsida < Motala kommun engagerade Centrum för kommunstrategiska studier att göra bearbetning och analys av enkätsvaren. Arbetet inleddes av FD Maria Arvidsson och har senare kommit att övertas av FD Marie Gustavsson Holmström. Båda dessa svarar tillsammans för texten och slutsatserna. Omständigheter som är svåra att råda över har medfört att det tagit längre tid än beräknat innan rapporten kommit i tryck. Lärare och elever på de skolor som deltagit i undersökningen har på ett värdefullt sätt bidragit till att studien har kunnat genomföras och gett goda insikter i hur det är att vara ung i Motala Från Motala kommun har arbetet med enkätundersökningen och frågan om ungdomars inflytande i kommunalpolitiken drivits med stort engagemang av Lena Henricson Ankersen och Nicklas Rudberg. Linköping i november 2003 Björn Eklund Föreståndare 5

6 6

7 1. Inledning Drivkraften bakom den svenska ungdomspolitiken är att unga skall ha samma rättigheter och möjligheter att delta i samhället som andra grupper. Åtgärder som genomförs inom olika områden skall präglas av en helhetssyn på ungdomars situation och utgå från ett ungdomsperspektiv. Motala kommun ingår sedan år 2001 tillsammans med åtta andra kommuner i det nationella projektet LUPP (Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken). Projektet bedrivs av Ungdomsstyrelsen. Syftet är att Ungdomsstyrelsen tillsammans med ett antal kommuner i landet skall hitta metoder för att följa upp och utveckla den kommunala ungdomspolitiken. Projektet skall bland annat bidra till att öka kommunpolitikers kunskap om ungdomars uppfattningar och önskemål om sin vardagstillvaro och deras syn på framtiden. Ambitionen är också att resultaten skall spridas vidare och influera landets övriga kommuner till liknande arbete. I denna rapport presenteras resultatet av en enkätundersökning kring motalaungdomars syn på tillvaron och framtiden. Hur upplever de sin vardag? Hur bor de? Känner de sig trygga när de går hem om kvällarna? Upplever de att de har möjligheter att påverka den fysiska miljön i skolan, skolmaten eller utbildningens form och innehåll? Är de nöjda med sina lärare och skolkamrater? Har de blivit utsatta för mobbing? Upplever de att det förekommer främlingsfientlighet och rasism på deras skola? Vad gör de på fritiden? Hur ser deras framtidsdrömmar ut? Kommer de att bo kvar i Motala när de är 30 år? Detta är några av de frågor som får svar i studien. Tanken är att läsaren skall få en samlad bild av hur motalaungdomar i åldern år ser på sitt liv, sina möjligheter och sin framtid. Bakgrund År 1994 tillsattes den Ungdomspolitiska kommittén. Dess syfte var att formulera konkreta mål för ungdomspolitiken. Ytterligare syfte handlade om att utveckla metoder för styrning, uppföljning och utvärdering av målens realiserande. Tre år senare presenterade kommittén sitt slutbetänkande (Politik för unga, SOU 1997: 71). Detta kom att utgöra underlag till den nya ungdomspolitik som framställdes i propositionen På ungdomars villkor, ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro, (proposition 7

8 1998/1999:115) vilken antogs av Riksdagen år I denna uttrycks tre huvudmål för ungdomspolitiken: 1. Självständighet. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. 2. Inflytande. Ungdomar skall ha reella möjligheter till inflytande och delaktighet. 3. Resurs. Ungdomars engagemang, skapandeförmåga och kritiska tänkande skall tas tillvara som en resurs. Dessa övergripande mål kompletterade regeringen med 41 delmål (fr.o.m. år 2001 minskades antalet till 32). Delmålen bildar utgångspunkt för en årlig nationell uppföljning av ungdomspolitiken och handlar bland annat om arbete, utbildning och fritid. I uppföljningen ingår också att visa på goda exempel om hur de ungdomspolitiska målen kan uppnås. På statlig nivå följs de ungdomspolitiska målen upp av 15 myndigheter. Dessa har i uppgift att årligen presentera såväl statistik som goda exempel som belyser hur målen kan uppfyllas. Ungdomsstyrelsen samlar in och presenterar resultaten varje år. Såväl genomförande som uppföljning av ungdomspolitiken skiljer sig dock åt mellan staten och kommunerna. De direktiv som formulerades i den ungdomspolitiska propositionen är styrande för staten men endast rådgivande för kommunerna. Kommunerna har med andra ord möjlighet att bestämma hur målen för verksamheten skall förverkligas och utgå från sina egna förutsättningar och perspektiv. I propositionen Politik för unga fick Ungdomsstyrelsen uppdraget att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Detta var upptakten till projekt LUPP. År 2001 gick en förfrågan om att delta i ett tvåårigt pilotprojekt gick ut till samtliga av landets kommuner. 47 kommuner visade intresse och av dessa valdes följande nio ut: Båstad, Haparanda, Huddinge, Kristinehamn, Lycksele, Malmö, Motala, Västerås och Växjö. Urvalet skedde utifrån bland annat att deltagandet skulle ha en bred politisk förankring i kommunen, att det fanns intresse av att utveckla uppföljningsmetoder samt att det existerade en vilja att avsätta egna resurser till projektet. Urvalet grundades också på att undersökningen skulle få så stor geografisk spridning som möjligt och att kommuner av olika stolek skulle ingå. Syftet med enkätundersökningen är att ge politiker och tjänstemän inblick i hur de ungas vardag ser ut. Denna kunskap kan sedan underlätta politiska beslut i frågor som berör dem. 8

9 Motala kommun och ungdomspolitiken I Motala kommun bor invånare. Av dessa är 4 % (1 705) ungdomar i åldern år och knappt 4 % (1 686) är mellan 16 och 18 år. 1 Detta stämmer väl överens med siffrorna för riket i helhet. I kommunen finns fem grundskolor med elever i år 9. Samtliga dessa fem skolor deltog i enkätundersökningen: Hällaskolan, Mariebergskolan, Södra skolan, Zederslundsskolan och Skolgårda skolan. De gymnasieskolor som finns i kommunen är tre till antalet och samtliga dessa har deltagit i projekt LUPP: Carlslunds utbildningscentrum, Platenskolan och Vätternskolan. Det är viktigt att ungdomar får uttrycka vad de vill och att de ges möjlighet att faktiskt påverka kommunens utveckling och sin livsmiljö. I Motala har man tagit fasta på detta och sedan några år tillbaka pågår ett aktivt arbete för att öka ungdomars inflytande och deltagande i lokalsamhällets utveckling. I detta arbete ingår flera beredningar, styrelser och nämnder i kommunen. 2 Arbetet startade med en motion år 1995 där ett ungdomspolitiskt handlingsprogram efterlystes. Motionen resulterade i att kommunfullmäktige år 1999 gav barn- och ungdomsberedningen i uppdrag att arbeta fram ett sådant. En arbetsgrupp bestående av fyra politiker från berörda beredningar och nämnder och en tjänsteman bildades. Bakom gruppens arbete finns stor politisk enighet om att öka ungdomarnas möjligheter till inflytande. En bärande idé i gruppens arbete har varit att arbetet skall bedrivas i nära samarbete med ungdomarna själva. Ett exempel på det arbete gruppen utfört är när förtroendevalda ur gruppen under våren år 2001 träffade ungdomar på samtliga gymnasieskolor i kommunen. Samtal fördes då om hur ungdomarna ser på Motala idag och i framtiden samt vilka svårigheter de anser att de möter i sin vardag. Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) fick år 1999 i uppdrag att sammanställa 160 uppsatser som motalaungdomar skrivit om sin syn på kommunen och framtiden. Uppsatserna kompletterades med fyra fokusgruppsintervjuer med ungdomar från gymnasieskolor i kommunen. Detta re- 1 Uppgifterna kommer från Pirjo Kovalainen, Motala kommun; Statistiska centralbyrån (SCB), < 2 I och med valet år 1998 införde Motala kommun en ny organisation med fasta beredningar med olika ansvarsområden för den kommunala verksamheten. Syftet var att stärka kommunfullmäktiges roll och utveckla demokratin i lokalsamhället. Beredningarnas primära uppgift är att kommunicera med medborgarna och framföra denna kommunikation i kommunfullmäktige för en debatt om kommunens inriktning. Barn- och ungdomsberedningen ansvarar för det arbete som pågår i kommunen i syfte att öka ungdomars inflytande. Beredningens arbete är framför allt inriktat på vad som sker i dialogen med ungdomarna. 9

10 sulterade i rapporten Ungdomar om Motala och framtiden. Tankar om bostadsort, utbildning och samhällsengagemang. Här beskrivs bland annat hur ungdomarna upplever kommunen och vad de anser vara viktiga frågor för framtiden. För studien svarade FM Margareta Bure, CKS. Arbetsgruppen har använt rapporten som ett avstamp i den fortsatta dialogen med ungdomarna. Ny kunskap har också framkommit i mötet med dessa. En enkätstudie som gjordes av ett par gymnasieungdomar i kommunen visade att det finns en rad frågor som engagerar ungdomarna i kommunen, exempelvis skolan, mötesplatser/nöjen, rasism och främlingsfientlighet samt förebyggande åtgärder mot drog- och alkoholmissbruk. Föreliggande rapport skall förhoppningsvis tillföra ytterligare kunskap om ungdomarnas syn på kommunen och framtiden. Enkäten Enkäten är utformad av Ungdomsstyrelsen i samråd med kommuner och forskare. Den inbegriper ett 80-tal frågor. Enkäten är uppbyggd av en grundmodul och ett antal tilläggsmoduler. Möjlighet fanns att lägga till en kommunspecifik modul. I Motala ansågs att enkäten var omfattande nog ändå. De moduler som användes var bakgrund, fritid, skola, politik och inflytande, kompisar och familj, trygghet, hälsa, arbete och framtid. 3 De enkäter som gavs ut till eleverna i år 9 och till gymnasiets år 2 skilde sig till viss del åt. Modulerna var de samma men för gymnasiet hade ett antal frågor lagts till för att bland annat täcka in de val av program som eleverna gjort till gymnasiet. Genomförande I studien deltar både elever i åldersgruppen och i åldersgruppen år. Enkätundersökningen genomfördes i Motala kommun under 2002: i gymnasiet under vårterminen och i grundskolan i huvudsak under hösten. Avsikten var att göra en totalstudie av kommunens ungdomar i år 9 och i gymnasieskolans år 2. Eleverna har fått besvara Ungdomsstyrelsens enkät elektroniskt, det vill säga de har fått besvara frågorna via Internet. Uppgiften har tagit dem cirka 3 Ungdomsstyrelsen ansvarar för enkätens form och innehåll och kommunerna ansvarar för att den genomförs. Kommunerna har också ansvar för att resultaten från enkäten analyseras i samarbete med en forskare. Ungdomsstyrelsen ansvarar för en övergripande rapport om kommunernas enkätresultat. 10

11 en timma. Eleverna har besvarat enkäten under schemalagd tid. De har samlats klassvis och instruktioner har givits av projektansvariga. Varje elev har fått besvara enkäten anonymt och det har bara varit möjligt att fylla i den en gång. Enkäten har besvarats av 404 ungdomar från grundskolans år 9. Det ger en svarsfrekvens på 76 % i år 9. På grund av ett tekniskt fel på Ungdomsstyrelsen har tyvärr 49 enkätsvar gått förlorade. Det handlar om 49 enkäter och därför bygger resultatet från grundskolan endast från 355 elever. Medräknat det interna bortfallet är den totala svarsfrekvensen 66 %. I kommer fortsättningsvis antalet svarande att betraktas som 355 i år 9. I år 2 på gymnasiet har 274 ungdomar besvarat enkäten. Det motsvarar en svarsfrekvens på 70 %. Analys Uppgifterna har bearbetats i dataprogrammet SPSS och statistiskt sorterats i överskådliga tabeller och diagram. Förutom frekvenstabeller 4 har korstabulering 5 gjorts och chi-2 test 6 har genomförts för att upptäcka statistiskt signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor. En signifikant skillnad på 5 %-nivå betyder att det är 95 % säkerhet att skillnaden inte beror på slumpen. En signifikant skillnad på 1 %-nivå betyder på samma sätt att det är 99 % säkerhet att det verkligen finns en skillnad mellan de jämförda grupperna (pojkar och flickor). För att testa mot andra bakgrundsfaktorer än kön har materialet varit alltför litet för att resultaten skulle bli särskilt tillförlitliga. Signifikanta skillnader har betydelse för möjligheten att generalisera och eventuellt kunna tala om ungdomar utanför det antal som svarat på enkäten. De statistiska analyserna har i sin tur utgjort underlag till föreliggande rapport. Resultaten har analyserats inom olika grupper i materialet, men resultaten från olika grupper har också använts till systematiska jämförelser för att finna samband eller avvikande mönster. Tidigare forskning har använts för att jämföra och förtydliga enkätsvaren. Rapporten Rapportens första del, här ovan, har innehållit LUPP projektets bakgrund och syfte samt en kortare sammanfattning av det ungdomspolitiska arbetet i 4 Tabeller över antal personer som svarat på ett visst sätt. 5 Innebär samkörning av olika svarsalternativ, exempelvis mellan kön och hur stort intresse man har för politik. 6 Chi-2 är namnet på den statistiska beräkning som används för att testa säkerheten i de skillnader som framkommit mellan exempelvis flickor och pojkar. 11

12 Motala. Här efter följer ett omfattande resultat och analysavsnitt som handlar om både ungdomarna i år 9 och gymnasieungdomarna och deras syn på sig själva och sin vardag utifrån de resultat som framkommit av enkäten. Det beskrivs bland annat vilka möjligheter de anser sig ha att påverka exempelvis skolan och den lokala politiken men också hur de tänker om framtiden ifråga om bland annat boende, arbete och utbildning. I det tredje och avslutande avsnittet förs en diskussion om de mest intresseväckande resultaten i det föregående avsnittet. Här lämnas också förslag på områden att följa upp liksom förslag på hur detta kan göras. I rapporten redovisas inte samtliga sifferuppgifter om vad ungdomarna svarat på frågorna. Här används istället relationstal och/eller andelar i syfte att öka läsvänligheten. Samtliga siffror har avrundats till heltal. Likheter och olikheter mellan pojkars och flickors uppfattningar, om såväl sig själva som om tillvaron i stort, kommenteras löpande i texten. Där skillnaderna är markanta anges procentsatser för såväl flickor som pojkar. Då ingen märkbar skillnad uppenbarat sig anges bara totala siffror. Analysresultaten relateras till relevant tidigare ungdomsforskning. Läsanvisningar Rapporten går naturligtvis att läsa rakt igenom, men det är även möjligt att gå in under de rubriker man som läsare är mest intresserad av. I resultatdelen avslutas varje underrubrik/modul med en kort sammanfattning. 12

13 2. Resultat och analys Under den här huvudrubriken berättas om de resultat som framkommit i analysen av enkäterna. Enkäterna från grundskolan och gymnasiet har analyserats var för sig. För att peka på likheter och skillnader mellan grundskole- och gymnasieungdomars situation redovisas deras svar i anslutning till varandra under respektive underrubriker vilka i stort bygger på de moduler enkäten bestod av. Vilka är ungdomarna och hur lever de? Studien är genomförd dels i grundskolans år 9, dels i gymnasiets årskurs 2. I år 9 har 355 ungdomars enkäter behandlats (180 pojkar och 175 flickor). Huvuddelen av dem är födda 1987 (93 %). Den undersökningsgrupp som utgörs av andraårsgymnasister består av 274 ungdomar, 134 pojkar och 140 fickor, som är födda mellan år 1981 och Merparten (85 %) är födda år Boende Majoriteten av både ungdomarna i år 9 och gymnasieungdomarna (67 %) bor med båda sina föräldrar. En femtedel av båda grupperna bor hos endast en av föräldrarna. I år 9-gruppen bor en av tio växelvis hos sin mamma eller pappa. När vi kommer till gymnasiegruppen bor 6 % av flickorna tillsammans med sin pojkvän/flickvän (jfr pojkar 2 %). Endast ett par procent av ungdomarna på gymnasiet bor ensamma. Typen av boende skiljer sig inte nämnvärt mellan ungdomarna i år 9 och gymnasieungdomarna. Huvuddelen i båda grupperna (69 %) bor i villa eller radhus. Drygt en femtedel bor i hyreslägenhet och mindre än var tjugonde i bostadsrätt. De flesta upplever att de trivs mycket/ganska bra i sitt bostadsområde (ungdomar i år 9 89 %, gymnasieungdomar 95 %). Rikssiffror från 2001 säger att 63 % av alla 17-åringar bor tillsammans med båda sina föräldrar. 74 % av ungdomarna i åldern år bor i villa eller radhus. 7 Motalaungdomarna skiljer sig med andra inte nämnvärt när det gäller boende från övriga landet. 7 Barn och deras familjer 2001, Demografiska rapporter 2003:1.2., Stockholm,

14 Föräldrar och ursprung Ungefär var tionde av de ungdomar, både i år 9 och på gymnasiet, som deltagit i studien är födda utanför Sverige. Störst andel födda utomlands kommer från länder utanför Europa (cirka 5 %). Nästan lika många kommer från Europa (utom Norden). Född i annat nordiskt land och inflyttad till Motala är endast 3 ungdomar i hela materialet. Även de flesta föräldrar till ungdomarna är födda i Sverige (ca 86 % av samtliga föräldrar). 8 Sammantaget i Sverige brukar sägas att barn med utländsk härkomst, eller blandad svensk och utländsk härkomst, är ungefär en fjärdel av alla barn. Denna fördelning anses vara ungefär den samma i alla åldrar upp till och med 17 år. 9 Resultatet av den här studien tyder alltså på att andelen ungdomar med utländsk härkomst är något lägre i Motala än genomsnittet i landet. Men med tanke på bortfallsfrekvensen 10 finns det dock en viss osäkerhet i huruvida det stämmer. Övervägande delen av föräldrarna till ungdomarna arbetar; tre fjärdedelar av mammorna och mer än 80 % av papporna (85 % grundskolan och 83 % gymnasiet). De resterande föräldrarna studerar 11, är pensionerade 12 eller är arbetslösa 13. Av de ungdomar som uppgett annat som alternativ på föräldrarnas sysselsättning dominerar sjukskrivning. Föräldrarnas utbildningsbakgrund Vilken utbildningsbakgrund föräldrarna till ungdomarna i studien verkligen har går inte helt att utläsa av enkätsvaren. En tredjedel av ungdomarna i grundskolegruppen känner inte till hur hög utbildning deras föräldrar har. Motsvarande siffra för gymnasiegruppen är att var femte pojke inte visste föräldrarnas utbildning. Flickorna hade något bättre uppfattning om föräldrarnas utbildningsbakgrund. Att siffrorna är högre i gymnasiet skulle kunna tänkas bero på att gymnasievalet och starten av den utbildningen har aktu- 8 I gymnasiet: 4 % av vardera mammorna och papporna är födda i ett annat nordiskt land, 6 % vardera är födda i Europa (ej Norden) och 3 % av mammorna och 4 % av papporna är födda i ett land utanför Europa. I år 9: 5 % av mammorna och 4 % av papporna är födda i annat nordiskt land, 4 % av vardera är födda i Europa och 6 % av vardera är födda i land utanför Europa. 9 Barn och deras familjer 2001, % i år 9 och 30 % på gymnasiet % av mammorna och 2 % av papporna i år 9, 4 % av mammorna och 2 % av papporna på gymnasiet % av mammorna och 3 % av papporna i år 9, 6 % av mammorna och 6 % av papporna på gymnasiet % av mammorna och 3 % av papporna i år 9, 4 % av mammorna och 3 % av papporna på gymnasiet. 14

15 aliserat diskussioner i hemmen som gett fler ungdomar insikt i föräldrarnas utbildning. Eftersom det är många som svarat att de inte vet vilken utbildning föräldrarna har är nedanstående siffror inte representativa. Ungefär en fjärdedel uppger att deras mammor som högst har en utbildning vid universitet eller högskola. En nästan lika stor andel (23 %) uppger att deras mammor har gymnasiet eller motsvarande som högsta utbildning. Övriga svarar att deras mammor har yrkesutbildning efter gymnasiet (12 %), endast grundskola (6 %) och en icke avslutad grundskola (2 %) bakom sig. Det är färre fäder som enligt ungdomarnas uppgifter har en universitets eller högskoleutbildning bakom sig (15 %). Det mest vanliga förefaller vara att papporna som högst har gymnasieskola eller motsvarande i bagaget (21 %). Övriga uppges ha yrkesutbildning efter gymnasiet (15 %), endast grundskola eller motsvarande (9 %), oavslutad grundskola (5 %) eller något annat (2 %), t ex komvux, realen, eller kortare tid på gymnasiet, som högsta utbildning. Enligt SCB har 18 % av den arbetsföra befolkningen i Sverige i snitt högskoleutbildning. De siffror som SCB presenterat för Motala ligger på 11 %. Föräldrarna till de ungdomar som deltagit i den här studien är högre utbildade än genomsnittet både lokalt i Motala och i landet i stort. Enligt SCB:s statistik är det generellt en större andel kvinnor än män som har en eftergymnasial utbildning i Motala. 14 Drygt en fjärdedel av mammorna och papporna uppges ha gymnasieskola eller motsvarande som sin högsta avslutade utbildning och en femtedel av dem uppges ha grundskola som högsta avslutade utbildning. 2 % av mammorna och dubbelt så stor andel pappor har, enligt uppgift, inte gått ut grundskolan. Summering Ovanstående siffror visar att majoriteten av ungdomarna i studien bor hemma med båda föräldrarna i villa eller radhus. Båda föräldrarna är födda i Sverige och båda arbetar. Relativt många vet inte sina föräldrars utbildningsbakgrund, 35 % av ungdomarna uppger att deras mamma har eftergymnasial utbildning och 30 % att deras pappa har eftergymnasiala studier i bagaget (dvs yrkesutbildning eller högskole-/universitetsstudier) Kommunprofiler 15

16 Fritid Är Motala en bra kommun för ungdomar på fritiden? Vad vill de ägna sin fritid åt och vad upplever de att de i realiteten gör? Fritiden utgör en viktig del av ungdomarnas liv. Enligt pedagogen Per Nilsson kan den, vid sidan av skola, arbete och hem, betraktas som en arena där ungdomar utvecklar sina identiteter, kulturer och livsprojekt. 15 Att närmare undersöka vad ungdomarnas fritid består av är därmed betydelsefullt i en studie om ungdomars vardag och framtidsvisioner. Lagom mycket fritid? I enkäten har ungdomarna fått besvara tio frågor som handlar om allt ifrån hur mycket fritid de anser sig ha till vad de fyller den med. Till att börja med fick de svara på om de tyckte att de hade för mycket, för lite eller lagom mycket fritid. Drygt hälften av grundskoleungdomar i studien anser att de har lagom med fritid. Med lagom avses här att hinna med att göra det jag ska. Det är något högre andel pojkar än flickor som svarat detta (57 % jfr med flickor 47 %). Det är också större andel flickor än pojkar som upplever att de har för lite fritid (42 % jfr med pojkar 30 %). 16 Med lite avses i sammanhanget har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med. Övriga ungdomar (12 %) anser dock att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med all sin tid. Något förvånande är kanske att gymnasieungdomarna i högre utsträckning anser sig ha lagom mycket fritid. Nästan 70 % av ungdomarna på gymnasiet anser sig ha lagom mycket fritid. Trenden att pojkar i högre grad än flickor värderar mängden fritid som lagom håller ändå i sig. En lägre andel av både flickor och pojkar på gymnasiet uppger att de har för lite fritid, men fortfarande är det betydligt fler flickor än pojkar som anser sig ha för lite fritid. Nära dubbelt så stor andel flickor (31 %) än pojkar (17 %) upplever att de har för lite fritid. Omvänt är andelen pojkar som upplever sig ha mycket fritid mer än tre gånger så stor (13 %) som andelen flickor (4 %). 17 Vad ungdomarna gör helst Vad sysselsätter sig ungdomarna helst med på sin fritid? Svaren skiljer sig markant åt mellan pojkar och flickor. Ungdomarna fick uppge tre exempel 15 Per Nilsson, Den allvarsamma fritiden. Stockholm: 1994, s Statistiskt signifikant skillnad på 5 %-nivå. 17 Statistiskt signifikant skillnad på 1 %-nivå. 16

17 som de oftast brukade göra på sin fritid om de själva får välja. De tre aktiviteter som flickorna helst och mest ägnar sig åt är i i fallande ordning umgås med kompisar, träna/idrotta och umgås med pojkvän/flickvän. Det är samma saker som flickor både i år 9 och på gymnasiet uppger även om procenttalen varierar. För båda grupperna flickor är umgänget kompisarna det viktigaste men på gymnasiet har procenttalen sjunkit på bekostnad av pojkvänner och träning. Mer än en tredjedel (37 %) av flickorna i år 9 uppger att de helst umgås med kompisar (jfr med pojkar 19 %). På gymnasiet har motsvarande siffra sjunkit till 30 %. Bland pojkarna är de tre aktiviteter som de mest och helst ägnar sig åt träna/idrotta, umgås med kompisar och data. Både i år 9 och på gymnasiet är det framför allt idrott/ träning som upptar deras fritid. I år 9 tränar/idrottar 28 % av pojkarna (jfr med flickor 14 %) helst av allt. Umgås med kompisar är viktigt även för pojkar. Bland ungdomarna i år 9 placeras umgänge med kompisar på tredje plats och på gymnasiet på andra plats. I båda grupperna är andelen som värderar umgänge med kompisar ungefär konstant runt 20 %. Skillnaden mellan pojkar i år 9 och på gymnasiet består i att nära en fjärdedel av pojkarna i år 9 lägger ner fritid på data medan motsvarande siffra för gymnasiet är var tionde pojke. Vad finns det att göra? Vad tycker ungdomarna om sin fritid? Finns det mycket att göra? Det är uppenbart att det är relativt stora skillnader mellan pojkars och flickors upplevelser. Mer än en tredjedel av pojkarna i år 9 uttrycker att det finns mycket att göra på fritiden. När det gäller flickor är det bara ungefär var tionde flicka som tycker att det finns mycket att göra. 18 Om vi lägger ihop pojkarna i år 9 som tycker att det finns mycket eller ganska mycket att göra kommer vi upp i två tredjedelar (68 %). Flickorna i år 9 kommer med samma uträkning upp i 45 %. Sammantaget visar det sig att mer än hälften av ungdomarna i år 9 tycker att det finns mycket eller ganska mycket att göra. Det är övervägande flickor i den grupp i år 9 som anser att det finns lite att göra 17 % av alla flickor anser det (jfr med pojkar 5 %). På gymnasiet anser ungefär två tredjedelar totalt (65 %) att det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Det är betydligt fler flickor på gymnasiet (68 % jfr med 45 % i år 9) som anser att det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Andelen flickor som anser att det finns lite att göra är lägre på gymnasiet jämfört med i år 9. Av de som anser att det 18 Statistiskt signifikanta skillnader på 1 %-nivå. 17

18 finns lite att göra är det ungefär lika stor andel pojkar som flickor på gymnasiet. Runt en tiondel av ungdomarna i både år 9 och på gymnasiet anser att det finns lite att göra på fritiden. Vad är det då de saknar? Mer än hälften av ungdomarna i år 9 svarade inte på detta och visade förhoppningsvis på det sättet att de var nöjda. Det som flickorna i år 9 dock uppgav att de saknade eller önskade mer av var mötesplatser för unga framförallt på kvällstid, exempelvis disco och nattöppet café, men även exempelvis fritidsgårdar och caféer. Pojkar i år 9 efterlyser framför allt mer av sport/ spelaktiviteter/ lokaler. Önskemålen stämmer väl överens med vad pojkar och flickor i år 9 ägnar sig åt eller säger sig vilja ägna sig åt. Förenklat uttryckt så umgås flickor och pojkarna idrottar. Enligt ungdomarna på gymnasiet finns det ganska gott om fritidsmöjligheter i Motala. Mer än tre fjärdedelar uppger att de inte saknar något i fråga om detta. Däremot anser resterande fjärdedel att det saknas mötesplatser i form av exempelvis caféer, fritidsgårdar och ungdomsställen, kvällsmötesplatser för unga, exempelvis discon, pubar och nattöppna caféer (i synnerhet för dem under 18 år) samt sport- och spelaktiviteter av olika slag (exempelvis extremsporter) samt replokaler. Önskemål om dylika mötesplatser har även framförts av kommunens gymnasieungdomar i en tidigare undersökning. I Margareta Bures studie Ungdomar om Motala och framtiden betonas att gymnasieungdomarna i Motala särskilt saknade mötesplatser och fritidsaktiviteter. Avsaknaden ansågs vara en orsak till att ungdomar drog omkring på stan. 19 Även i andra studier från landet framkommer att ungdomar har önskemål om fler mötesplatser, exempelvis fritidsgårdar och ungdomscaféer. Att det satsas på detta uppfattas som viktiga symboler för att de får plats i samhället. De önskade mötesplatserna är ställen där de kan träffas och diskutera i fred. Mötesplatserna erbjuder dem en form av självständighet och möjlighet att vistas på neutral mark. 20 Ungdomarnas mötesplatser När ungdomarna både i år 9 och på gymnasiet träffar sina kompisar på fritiden sker detta oftast hemma hos varandra. Det är mer vanligt bland ungdomarna i år 9 än på gymnasiet (83 % jfr med 75 %). För drygt en tredjedel av flickorna i år 9 är även caféer en vanlig träffpunkt. Det är däremot en 19 Margareta Bure, Ungdomar om Motala och framtiden, CKS Arbetsnotat nr 18, Linköping: 2000, s Dagens ungdomar är morgondagens vuxna, Stockholm: 1999, s

19 betydligt mindre vanlig mötesplats för pojkarna. 21 Endast 4 % av pojkarna i år 9 träffar sina kompisar på café. En förhållandevis liten grupp av ungdomarna i år 9 träffar sina kompisar på ungdomens hus, fritidsgårdar eller liknande (8 % av pojkarna och 4 % av flickorna). En något större andel träffar kompisar i samband med träning eller idrott (20 % av pojkarna och 10 % av av flickorna) 22. En femtedel av ungdomarna i år 9 träffas utomhus, övervägande delen som träffas ute är pojkar. 23 Övriga ställen som ungdomar i år 9 uppger att de träffar kompisar på är musikskolan, framför datorer, i kyrkan, i garaget, på stan eller i skatehallen. Förutom att träffas hemma hos varandra är kommersiella lokaler, som caféer, restauranger och pubar, också vanliga mötesplatser för gymnasieungdomarna. Hälften av alla flickor på gymnasiet uppger att de ofta träffar sina kompisar på café (jfr pojkar 20 %). Det är alltså betydligt vanligare bland flickor att mötas på en fika än det är för pojkar. 24 Skillnaden är däremot mindre ifråga om att träffa kompisar på restaurang eller pub. Cirka en femtedel av gymnasieungdomarna uppger att detta är en vanlig mötesplats. En lika stor andel ungdomar svarar att de brukar träffa sina kompisar utomhus, men det är vanligare bland pojkarna. 25 Det är även på gymnasiet något större andel pojkar än flickor som träffar kompisar i samband med idrott även om skillnaderna minskat (totalt 15 %) 26. Ha roligt och njuta av livet Vad vill ungdomar uppleva på sin fritid? I enkäten fick de ta ställning till ett antal påståenden genom att kryssa för stämmer precis, stämmer ganska bra, stämmer inte särskilt bra eller stämmer inte alls. De påståenden de fick ta ställning till var följande: Jag tycker om aktiviteter som har något av spänning över sig På fritiden vill jag ha roligt och njuta av livet Jag tycker det är viktigt att hålla min kropp i trim Jag tycker det är skönt att kunna drömma mig bort från verkligheten På fritiden vill jag engagera mig i samhällsfrågor Jag tycker om att röra mig och blir rastlös av att sitta stilla Fritiden vill jag använda till att vila och koppla av 21 Statistisk signifikant skillnad på 1 %-nivå. 22 Statistisk signifikant skillnad på 5 %-nivå. 23 Statistisk signifikant skillnad på 1 %-nivå. 24 Statistisk signifikant skillnad på 1 %-nivå. 25 Statistisk signifikant skillnad på 1 %-nivå. 26 Inga signifikanta skillnader. 19

20 Fritiden vill jag använda till att lära mig något Jag tycker det är roligt att träffa folk och prata På fritiden vill jag utöva aktiviteter där jag får uttrycka mina tankar och känslor Här följer en sammanställning över hur stora andelar som svarat stämmer precis eller stämmer ganska bra kring ovanstående påstående. Det mest utmärkande svaret är att ungdomar i både år 9 och på gymnasiet vill ha roligt och njuta av livet. De vill även träffa folk och prata. Dessa två påståenden har så gott som samtliga instämt i. De flesta påståenden instämmer en klar majoritet i. Ungdomarna vill att det ska hända något spännande. Många vill också använda fritiden till att hålla kroppen i trim och de blir rastlösa av att sitta stilla. Samtidigt är vila något som prioriteras av ungdomarna och likaså att drömma sig bort från verkligheten en stund. Tre fjärdedelar alla flickorna i studien tycker att det är skönt att drömma sig bort från verkligheten ibland när de är lediga. Av pojkarna i år 9 är det drygt hälften som gärna drömmer sig bort från verkligheten och på gymnasiet har andelen pojkar ökat till två tredjedelar. Det finns tre påståenden som utmärker sig genom att inte attrahera så många ungdomar. Framför allt är det engagera sig i samhällsfrågor som lägst andel ungdomar har instämt i. I år 9 är det 16 % av ungdomarna som visar intresse för samhällsfrågor på fritiden, något fler pojkar än flickor. På gymnasiet är intresset för samhällsfrågor högre och det är pojkarna som står för den ökningen. En fjärdedel av alla pojkar på gymnasiet instämmer i påståendet. Flickorna på gymnasiet visar intresse för samhällsfrågor i samma utsträckning som i år 9. Tidigare studier av fritidsintressen visar att intresset för att engagera sig i samhällsfrågor är relativt lågt bland ungdomarna i såväl år 9 som på gymnasiet. De vill hellre ägna sin fritid åt att hålla kroppen i form, träffa kompisar och göra spännande saker Nilsson, 1994, s

21 Tabell 1. Vad vill du göra på din fritid? Andelar i procent som svarat Stämmer precis eller Stämmer ganska bra Föredrar Aktiviteter med spänning över sig Vill ha roligt och njuta av livet Viktigt att hålla min kropp i trim Skönt att drömma mig bort från verkligheten Vill engagera mig i samhällsfrågor Vill röra på mig, blir rastlös av att sitta stilla År 9 Gymnasiet Pojkar Flickor Total Pojkar Flickor Total * * ** (t) Vill vila och koppla av Vill lära mig något Roligt att träffa folk och prata Vill uttrycka mina tankar och känslor ** ** * Antal svarande i år 9: ca 177 pojkar och 173 flickor Antal svarande på gymnasiet: ca 133 pojkar och 140 flickor ** Signifikanta skillnader på 1 %-nivå, * Signifikanta skillnader på 5 %-nivå, (t) tendens till signifikant skillnad Annat som ungdomarna inte värderar riktigt lika högt under sin fritid är att lära sig något eller att uttrycka sina tankar och känslor. En intressant skillnad mellan år 9 och gymnasiet är att en större andel pojkarna på gymnasiet 28 Obs, den signifikanta skillnaden mellan pojkar och flickor beror på andelarna som svarat Stämmer ganska bra (37 % av pojkarna jämfört med 49 % av flickorna) 29 Obs den signifikanta skillnaden mellan pojkar och flickor beror på andelarna som svarat Stämmer precis (41 % av pojkarna jämfört med 64 % av flickorna). 30 Obs, den signifikanta skillnaden mellan pojkar och flickor beror på deras sätt att svara Stämmer precis eller Stämmer ganska bra. Större andel flickor uttrycker att det Stämmer precis. 21

22 ser ut att intressera sig för att uttrycka sina tankar och känslor. Ungefär hälften av alla på gymnasiet vill utöva aktiviteter där de får uttrycka sig själva. Vad fritiden används till Som vi sett vill ungdomarna gärna ha kul, träffa folk och hålla igång på sin fritid. Hur tillfredsställer de dessa behov? I en av enkätfrågorna har ungdomarna uppmanats att med ett kryss berätta om de ägnar sig åt en rad aktiviteter varje dag, varje vecka, varje månad, varje år eller aldrig. De uppradade aktiviteterna är: Idrottar/tränar i klubb/förening Idrottar, motionerar men inte i klubb/förening Går på sportevenemang utan att delta själv Går på bio Går på café Är på fritidsgård, ungdomshus etc (endast ungdomar i år 9 tillfrågades) Går på restaurang, pub, bar (endast gymnasieungdomar tillfrågades) Går på konserter Går på teater, balett Går på museum, utställningar Är ute i naturen, fiskar, jagar, gör båtturer Sjunger, spelar, målar, syr eller annan skapande verksamhet Surfar på Internet Chattar på Internet Går på bibliotek (inte skolbiblioteket) Idrott/träning i klubb/förening eller på egen hand Sportaktiviteter av olika slag är uppenbarligen något som lockar ungdomar i Motala, både genom klubbar och föreningar och träning på egen hand. Av pojkarna i år 9 är det över 60 % som tränar i klubb/förening varje dag eller varje vecka. Bland flickorna är det inte riktigt lika vanligt med träning inom klubb/förening (45 %). 31 När vi talar om motion varje dag eller varje vecka utanför klubbar och föreningar tränar båda könen i samma utsträckning (drygt 60 %). På gymnasiet idrottar inte lika stor andel av ungdomarna i klubb eller förening som i år % av pojkarna och 40 % av flickorna tränar/idrottar inom klubb eller förening varje dag eller varje vecka. Det är betydligt vanlig- 31 Statistiskt signifikant skillnad på 1 %-nivå. 22

23 are att pojkarna tränar varje dag. 32 Om vi tittar på de som motionerar/idrottar men inte inom klubb/förening utan på egen hand är det större andel: 58 % av pojkarna och 62 % av flickorna på gymnasiet. Enligt en undersökning som SCB gjorde år 1996/97 motionerade 67 % av ungdomarna i åldern år minst en gång per vecka Motalaungdomarna motionerar enligt resultaten ungefär som, eller endast något under, riksgenomsnittet. Motionerandet har tenderat att öka bland ungdomar sedan 1980-talet. 33 När ungdomarna tillfrågas senare i enkäten, i hälsomodulen, om hur ofta de tränar så att de blir andfådda eller svettas svarar 68 % av ungdomarna i år 9 och 64 % av gymnasieungdomarna att de gör det minst en gång varje vecka. Om vi lägger samman de som uppger att de tränar några gånger varje år tillsammans med dem som svarat att de aldrig tränar får vi en grupp på 20 %. Var femte ungdom i år 9 och på gymnasiet motionerar således sällan eller aldrig. Sportevenemang Ungdomarna i Motala verkar föredra att själva utöva sport och idrott jämfört med att titta på. Det är mindre vanligt bland ungdomarna att gå på sportevenemang som de inte själva deltar i än att motionera själv. Ungefär en tredjedel av ungdomarna går minst en gång i månaden eller mer på olika sportevenemang. Pojkarna i högre utsträckning än flickorna. 34 En tredjedel går någon eller några gånger per år och en tredjedel av ungdomarna uppger att de aldrig går på sportevenemang. Biobesök Biobesök gör nästan hälften av ungdomarna i år 9 någon gång per månad eller mer. På gymnasiet är man inte lika flitiga biobesökare och endast en tredjedel går på bio en gång i månaden eller mer. Endast 3 % av ungdomarna i båda grupperna säger sig aldrig gå på bio. Caféer Ett mer välbesökt ställe är däremot caféer. Som tidigare nämnts är detta en plats där framförallt flickor ofta träffar sina kompisar % av flickorna i år 9 uppger att de går dit någon gång varje dag eller varje vecka (jfr pojkar 19 %). På gymnasiet går både pojkar och flickor på café oftare än ungdomar 32 Statistiskt signifikant skillnad på 1 %-nivå. 33 Svensk ungdomsstatistik, Stockholm: 1999, s Statistiskt signifikant skillnad på 1 %-nivå mellan pojkar och flickor i år Statistiskt signifikant skillnad på 1 %-nivå mellan pojkar och flickor både i år 9 och på gymnasiet. 23

24 i år 9 av samma kön. Hälften av flickorna på gymnasiet och var tredje pojke på gymnasiet är på café minst en gång i veckan. Mindre än 1 % av flickorna på gymnasiet och 5 % av pojkarna svarar att de aldrig går på caféer. Fritidsgårdar och ungdomshus Ungdomarna i år 9 tillfrågades om de besöker fritidsgårdar och ungdomshus. 15 % av pojkarna uppger att de är där någon gång varje dag eller varje vecka. Besöksfrekvensen bland flickorna är däremot betydligt lägre (5 %). 36 Hälften av pojkarna och två tredjedelar av flickorna uppger att de aldrig besöker dessa ställen. Restaurang, pub och bar Gymnasieungdomarna fick frågan om hur ofta de går på restaurang, pub eller bar. 40 % av pojkarna och 20 % av flickorna är på ett sådant ställe minst en gång i veckan. Om vi tittar på en månad så har drygt två tredjedelar av båda könen varit ute på restaurang, pub eller bar. Pojkar går i större utsträckning varje vecka och flickor i större utsträckning varje månad. På en månadsbas går dock samma andelar på krogen men hur ofta skiljer sig åt. 37 Endast en på 20 av båda könen uppger att de aldrig går ut på det viset. Konserter Konserter besöker gymnasieungdomar i något högre utsträckning än ungdomar i år 9. Däremot blir det inte för någon av grupperna speciellt ofta. 70 % av gymnasieungdomarna av båda könen går på konsert någon gång per år eller oftare. Endast 5 % av flickorna på gymnasiet uppger att de är på konsert en gång i månaden eller mer. För pojkarna är motsvarande siffra nästan 20 %. 38 För år 9 skiljer sig inte andelarna åt lika mycket mellan könen, mellan 10 och 15 % av ungdomarna i år 9 går på konsert så ofta som en gång i månaden eller mer. I år 9 är det fler pojkar än flickor som uppger att de aldrig går på konsert (40 % respektive 30 %). Teater och balett Än mer ovanligt är det att gå och titta på teater eller balett. Ungefär tre fjärdedelar av alla ungdomar i studien uppger att de aldrig besöker ett sådant evenemang. Tittar vi på de som uppgett att de går på teater eller balett varje år är det övervägande del flickor både i år 9 och på gymnasiet Statistiskt signifikant skillnad på 1 %-nivå. 37 Statistiskt signifikant skillnad på 1 %-nivå. 38 Statistiskt signifikant skillnad på 5 %-nivå. 39 Statistiskt signifikant skillnad på 1 %-nivå för både år 9 och gymnasiet. 24

25 Museum och utställningar Museum och utställningar är inte heller särskilt välbesökta av ungdomarna. Runt hälften av alla i studien uppger att de aldrig går dit. Trenden är dock när de gäller teater, balett, museum och utställningar att på en årsbasis är det något fler gymnasieungdomar än ungdomar i år 9 som besöker dessa och något fler flickor än pojkar. Siffror som sticker ut är att runt 3 % av pojkarna både i år 9 och på gymnasiet uppger att de går på teater, balett, museum och utställningar varje dag eller varje vecka. Aktiviteter i naturen Drygt 10 % av alla ungdomar i studien ägnar sig åt aktiviteter i naturen, exempelvis fiska, jaga och göra båtturer varje vecka eller oftare. Det är en jämn könsfördelning bland ungdomarna i år 9. På en månadsbasis är fler år 9-pojkar ute i naturen än flickor (20 % jfr med 7 %). 40 På gymnasiet är det fler flickor (5 %) som är i naturen varje dag men lika stor andel pojkar och flickor om man tittar på en veckobasis. Tittar vi på vilka som säger sig aldrig vara i naturen är det dubbelt så stor andel flickor som pojkar (40 % respektive 20 %) i år 9 vilka säger sig inte vistas i naturen alls. På gymnasiet säger sig 18 % av pojkarna och 31 % av flickorna aldrig vara i naturen. 41 Skapande verksamhet När det gäller skapande verksamhet av olika slag, exempelvis sjunga, spela, sy och måla är det betydligt större andel flickor än pojkar (43 % respektive 25 %) i år 9 som uppger att de ägnar sig åt detta någon gång per dag eller vecka. Nära hälften av alla pojkar i år 9 och knappt en femtedel av flickorna uppger däremot att de aldrig ägnar sig åt dylika aktiviteter på sin fritid. 42 På gymnasiet är det en knapp femtedel som ägnar sig åt skapande verksamhet varje dag i den gruppen är det inga skillnader mellan könen. Sett på en vecka är det däremot fler flickor än pojkar som utövar någon form av skapande verksamhet, men skillnaden är inte lika stor som i år 9 (26 % av pojkarna och 34 % av flickorna). Trenden att flickor på gymnasiet utövar mindre skapande verksamhet än sina likar i år 9 ser vi också på det faktum att det är en högre andel som uppger att de aldrig ägnar sig åt någon skapande verksamhet. En tredjedel av flickorna och hälften av pojkarna på gymnasiet uppger att de aldrig utövar någon skapande verksamhet På en månadsbasis är fler pojkar i år 9 ute i naturen än flickor. 41 Statistisk signifikant skillnad på 1 %-nivå för både år 9 och gymnasiet. 42 Statistisk signifikant skillnad på 1 %-nivå. 43 Statistisk signifikant skillnad på 1 %-nivå. 25

26 IT-användning De flesta av ungdomarna i studien använder Internet dagligen. Ungdomarna har fått svara på om de använder Internet till att surfa och till att chatta. Det kan tänkas att vissa exempelvis spelar spel eller endast använder vanlig e- post, men i enkäten har det enbart tagits upp två användningsområden. Många använder alltså Internet varje dag. Fyra femtedelar av ungdomarna i år 9 uppger att de surfar någon gång varje dag eller varje vecka. Att surfa är vanligare bland pojkar än bland flickor (89 % jfr flickor 72 %). 44 Endast 3 % av år 9-ungdomarna uppger att de aldrig surfar på nätet (pojkar 3 % jfr flickor 5 %). En inte riktigt lika vanlig fritidsaktivitet är att chatta. Ungefär hälften (49 %) av ungdomarna i år 9 (pojkar 57 % jfr flickor 40 %) 45 chattar varje dag eller varje vecka. Däremot är det drygt en femtedel av dem som aldrig gör det (pojkar 18 % jfr flickor 25 %). På gymnasiet ser vi liknande siffror. 83 % av pojkarna och 68 % av flickorna (totalt 76 %) surfar varje dag/varje vecka. 46 Att inte surfa hör till det mer ovanliga (knappt 3 %, större andel flickor än pojkar). Det är knappt 3 % av ungdomarna som uppger att de aldrig gör det och av dessa är mer än dubbelt så stor andel flickor som pojkar. Att chatta på internet förefaller vara en nästan lika frekvent fritidsaktivitet, i alla fall bland pojkarna. Mer än hälften (55 %) av dessa uppger att de ägnar sig åt detta varje dag/varje vecka. Andelen flickor är däremot drygt hälften så stor (29 %). 47 Cirka en fjärdedel av ungdomarna (26 %) uppger däremot att de inte ägnar någon fritid åt att chatta (34 % av flickorna jfr med 19 % av pojkarna). Det finns få studier gjorda på könsuppdelad kartläggning av IT-användningen i Sverige. De som gjorts har visat att skillnaden mellan könen är stora på området. En studie som IBM utförde år 1999 visade bland annat att 50 % av männen i åldern år använde datorn dagligen. Andelen bland kvinnor i samma ålder var däremot betydligt lägre, 32 %. 48 Biblioteksbesök För vissa av ungdomarna verkar biblioteksbesök vara en regelbunden vana. Bland ungdomarna i år 9 är en mindre grupp (8 %) där varje vecka, vissa av dessa varje dag. Det är en lika stor (eller liten) andel på gymnasiet som besöker biblioteket varje vecka, men färre som uppger att de är där varje dag. En fjärdedel av pojkarna och en något högre andel av flickorna i år 9 är på 44 Statistisk signifikant skillnad på 1 %-nivå. 45 Statistisk signifikant skillnad på 1 %-nivå. 46 Statistisk signifikant skillnad på 1 %-nivå. 47 Statistisk signifikant skillnad på 1 %-nivå. 48 Svensk ungdomsstatistik, 1999, s

27 biblioteket minst en gång varje månad. En knapp tredjedel av alla gymnasieungdomar är på biblioteket minst en gång varje månad. Drygt en tredjedel av ungdomarna i år 9 är aldrig på biblioteket. Det är ungefär lika vanligt bland pojkar som flickor i år 9 att aldrig vara på biblioteket. På gymnasiet däremot är andelen pojkar som aldrig går på biblioteket större än andelen flickor (36 % respektive 23 %). 49 Sammanfattningsvis Sammanfattningsvis kan sägas att de aktiviteter störst andel ägnat sig åt under en vecka är för: Ungdomarna i år 9 IT-användande, surfa IT-användande, chatta Idrott/träning i klubb/förening (pojkar 89 %, flickor 71 %) (pojkar 57 %, flickor 40 %) (pojkar 62 %, flickor 45 %) (pojkar 64 %, flickor 63 %) Motion/träning på egen hand Skapande verksamhet (pojkar 25 %, flickor 45 %) Cafébesök (pojkar 19 %, flickor 38 %) Gymnasieungdomarna IT-användande, surfa IT-användande, chatta (pojkar 83 %, flickor 68 %) (pojkar 55 %, flickor 29 %) Idrott/träning i klubb/förening Motion/träning på egen hand (pojkar 45 %, flickor 40 %) (pojkar 58 %, flickor 62 %) Cafébesök (pojkar 32 %, flickor 50 %) Skapande verksamhet (pojkar 26 %, flickor 34 %) Restaurang, pub, bar (pojkar 26 %, flickor 34 %) Observera att siffrorna inte säger någonting alls om den tid som läggs ner på respektive aktivitet endast att de förekommer hos ett antal procent av pojkar och flickor minst en gång i veckan. Föreningsaktivitet Ungdomarna i studien har fått frågan om de är med i någon förening/klubb som har fritidsaktiviteter. Ungefär hälften av ungdomarna säger sig vara med någon. Flickor i år 9 och på gymnasiet är med i ungefär samma utsträckning (runt 45 %). Vad gäller pojkar är det något vanligare för pojkar i år 9 än på gymnasiet (59 % respektive 51 %). Vanligast är att vara med i en idrotts- 49 Stark tendens till signifikant skillnad mellan könen när det gäller att aldrig besöka bibliotek på gymnasiet. 27