Hur ser framtiden ut där du bor?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur ser framtiden ut där du bor?"

Transkript

1 PROGRAM FÖR Översiktsplan Gävle Antaget av Kommunfullmäktige 27 september 2010 Hur ser framtiden ut där du bor? Läs om Gävle s mål och inriktning Sidan 10 Norra en och Hamrångebygden Sidan 20 Södra en och Hedesundaområdet Sidan 26 Forsbacka och övriga västra en Sidan 30

2 Beslut från Kommunfullmäktige Förord Den 27 september 2010 beslutade Kommunfullmäktige i Gävle att anta Program för Översiktsplan Gävle. Ärendet kan hittas i styrelsens diarium med diarienummer 08KS216. Under en begränsad tid finns möjlighet att se ärendet på webbtv-sändning via välj Kommun & politik välj Möten, kallelser och protokoll välj Kommunfullmäktige välj webbtv från Kommunfullmäktige välj 27 september 2010 välj Beslutsärende 116. Vi har aldrig varit så många gävlebor som nu. Drygt personer bor i Gävle varav nästan personer i den del som behandlas i det aktuella programområdet. Det betyder att vi aldrig varit så många som kan älska, sköta, värna och bry oss om Gävle! Det har varit en lång resa från det att fullmäktige i januari 2004 beslutade att en ny översiktsplan för Gävle skulle arbetas fram i två etapper. Den första etappen översiktsplan för Gävle stad antogs av fullmäktige den 27 april Nu är riktningen och målen klara för den kommande överskitsplanen. Arbetet med att ta fram programmet har skett med dialog med befolkningen som prioriterat arbetssätt. Över 250 personer har deltagit i olika samrådsaktiviteter där dialogen med skolor och fritidsgårdar gett väderfulla kontakter med elever, barn och ungdomar. Detta arbete redovisades vid en vernissage för politiker och tjänstemän i Stadshuset. I de tre tätortsområdena Hedesundabygden, Forsbackaområdet och Hamrångebygden har det genomförts ett antal möten där jag och andra politiker samt tjänstemän haft många givande möten med medborgare. Dessa möten har givit 48 inkomna yttranden med synpunkter som arbetats in i programmet. Jag är fortsatt imponerad över allt engagemang som innevånarna visat i dialogmöten och de grupparbeten som genomförts. Jag vill med detta tacka alla er som på olika sätt delat med sig av engagemang, tankar och kunskaper som berikat programmets innehåll. Jag ser fram emot fortsatt arbetet med kommande översiktsplan, där dialog med medborgarna även framöver kommer att vara den röda tråden. Per Johansson Kommunstyrelsens vice ordförande Du hittar programmet på gavle.se/gavle2025 Innehåll 2 Beslut 3 Förord 4 Inledning 7 Programområdet 8 Omvärldsanalys 9 Dialog 10 Mål 20 Norra en 22 Hamrångebygden 24 Kusten och öarna 26 Södra en 28 Hedesunda- och Dalälvsområdet 30 Västra en Program för Översiktsplan Gävle Projektgrupp: Christina Eneris, projektledare, övergripande planering Tage Blomqvist, mark och exploatering Helena Olsson, fysisk planering - miljö Lars Skogsberg, fysisk planering Helena Werre, trafik och park Viveka Sohlén, fysisk planering Marie Wallström, trafik och park Henry Grew, fysisk planering Formgivare: Johan Dahlin Foto: Tage Blomqvist, Albin Bogren/ BARINGO, Christina Eneris, Viveka Sohlén, Marie Wallström och Blekinge Tekniska Högskola, fysisk planering åk 3, våren 2008 Kartor: Karin Fäldt Omslagsfoto: Viveka Sohlén Tryckår: 2010 Upplaga: Gävle, Beslut Antagandehandling Förord 3

3 Inledning Att planera för hur marken och vattnet ska användas i framtiden är en al angelägenhet. Planeringen behövs för att med hjälp av ett långsiktigt och ansvarsfullt arbete kunna främja jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer 1. Översiktsplanering Översiktsplanen är ens verktyg för långsiktig planering av mark och vatten. Den har till uppgift att behandla frågor om utveckling kopplat till den fysiska miljön, som t ex byggande, infrastruktur samt skydd och utveckling av värdefulla miljöer. Översiktsplanen ska ge vägledning för kommande planering och beslut enligt Plan- och bygglagen i form av fördjupningar av översiktsplanen, detaljplanering och bygglov. I områden med glesare bebyggelse är det vanligt att en utbyggnad till stor del styrs av bygglov och för- handsbesked 2. Därför är det viktigt att en översiktsplan för områden med en glesare bebyggelse ger tydlig vägledning i sådana frågor. Eftersom förutsättningarna och motiven till en plan måste framgå 3 inleds ofta ett översiktsplanearbete med att ta fram ett program. Programmet klargör utgångspunkter och mål för kommande översiktsplan och redovisar den politiska viljan för den fortsatta planeringen. Programmet gör också en första avvägning mellan olika intressen och ger utrymme att föra dialog med medborgare och berörda instanser för att i ett tidigt skede få in kunskap samt ge möjlighet att påverka ens ställningstaganden. 1 Plan- och bygglagen (PBL) 1987:10 2 Ett förhandsbesked undersöker möjligheten att få bygglov och prövar om det är lämpligt att bygga på den tilltänkta platsen. 3 Enligt PBL Program för Översiktsplan Gävle År 2004 beslutade fullmäktige att en ny översiktsplan skulle tas fram. Arbetet delades in i två etapper, en för Gävle stad och en för delarna utanför staden. I slutet av 2005 antogs Program för översiktsplan Gävle stad och våren 2009 antog fullmäktige Översiktsplan Gävle stad, därmed var första etappen av översiktsplanearbetet avklarad. Program för Översiktsplan Gävle utgör starten på den andra och sista etappen i arbetet med en heltäckande översiktsplan för Gävle. Det behandlar en stor del av ens yta. För att tydligare kunna utläsa ens vilja i olika delar har programområdet delats in i tre geografiska områden; norra, södra och västra en. Programmet innehåller specifika ställningstaganden för dessa geografiska områden. Det finns också generella ställningstaganden för t ex boende, ikationer och företagande som beskriver hur en vill att utvecklingen ska se ut i framtiden. Dessa ställningstaganden finns samlade under nio målrubriker s Utvecklingstankarna i programmet är ens framtida inriktning och utgör förutsättningar för kommande översiktsplan. Som utgångspunkt för planeringen finns en planeringsfolkmängd. Den är beslutad av styrelsen våren 2009 och säger att år 2020 ska personer bo i en, med utblick mot framtiden innebär det invånare år På grund av detta behöver en planera för knappt nya invånare och nya bostäder fram till år Av dessa bostäder ska enligt Program för översiktsplan Gävle stad majoriteten planeras för i Gävle stad. Med bakgrund av detta bör det planeras för ca 300 bostäder Arbetsgången Förslag program Här är vi nu Samråd Här är vi nu Antaget program i området utanför staden. Området utanför staden är mycket attraktivt för fritidsboende och det är troligt att denna typ av bebyggelse kommer att öka. Den ökningen kommer i så fall att komma till utöver de 300 planerade nya bostäderna. I uppdraget med att ta fram Program för Översiktsplan Gävle ingår att hantera frågor som hur jordbrukets och skogsbrukets verksamhet långsiktigt ska kunna säkerställas, hur energitillgångar ska kunna nyttjas och utvecklas, hur kustområdena, öarna, natur- och kulturmiljöerna ska utvecklas, vilka möjligheter det finns att skapa områden för boende som är fria från elektromagnetisk strålning, hur infrastrukturen för ikationer ska se ut i framtiden, vilken utveckling bebyggelsen bör ha samt hur näringslivet ska utvecklas. Miljökonsekvensbeskrivning I Miljöbalken finns krav på att göra en miljöbedömning för de planer vars genomförande kan antas leda till en betydande miljöpåverkan 4. I miljöbedömningen ingår bland annat att samråd genomförs, att miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och att resultaten av beskrivningen och samråden beaktas i beslutsprocessen. För översiktsplaner ska alltid en miljöbedömning göras. Syftet med bedömningen är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. I programskedet inför en översiktsplan finns inga lagkrav för MKB och den kommer att tas fram parallellt med översiktsplanen. Hållbarhetstanken är dock en utgångspunkt för programmet som genomsyrar de nio målrubrikerna, vilka anger inriktningen för kommande översiktsplan och MKB. 4 6 kap 11 miljöbalken Förslag översiktsplan Samråd Förslag översiktsplan Utställning Antagen översiktsplan 4 Inledning Antagandehandling Inledning 5

4 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger spännande upplevelser och frihet att välja hur vi vill leva. Vi vågar oss ut på världshaven men återvänder gärna till livet i hemmahamnen. Programområdet Visionsformuleringen ur Gävle s vision för år 2025 Vision 2025 År 2009 antog fullmäktige en ny vision för Gävle ; Vision Den är ens yttersta styrdokument och det som alla ens verksamheter ska sikta mot. Visionen beskriver vår önskade bild av Gävle i framtiden och visar tillsammans med strategin Vägen till 2025 vägen dit. Många styrdokument och policys har varit utgångspunkter för arbetet med programmet t ex Handelspolicy, Lokalt tillväxtprogram, Lokala miljömål, Trafikstrategi, Folkhälsoprogram, Jämställdhetspolicy och Handikappolitiskt program. Men främsta utgångspunkt har varit visionen. Hållbar utveckling En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. 5 Hållbar utveckling består av social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet som alla måste samverka för att en hållbar utveckling ska kunna uppnås. I programmet har hållbarhetstanken integrerats och utgått ifrån att de tre perspektiven bidrar med följande: Social hållbarhet bidrar till människans behov av att känna trygghet, gemenskap och identitet värden som tillsammans skapar en god livsmiljö och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Ekologisk hållbarhet värnar den biologiska mångfalden, följer uppsatta miljömål och medverkar till att samhällsbygget är resurssnålt och att materialanvändningen går i kretslopp. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser under lång tid. Människor ska kunna försörja sig, företag ska vara långsiktigt konkurrenskraftiga och kunna utvecklas. Samhället ska fungera och bidra med service. Levande landsbygd Gävle består av Gävle stad och ett antal större tätortsområden som Forsbacka, Hamrångebygden och Hedesunda och en mängd byar av varierande storlek belägna på landsbygden. För att Gävle ska kunna vara en välmående och ha en god och hållbar utveckling är det viktigt att såväl staden som landsbygden och dess tätorter utvecklas. För en levande landsbygd krävs en fungerande stad och för en fungerande stad krävs en levande landsbygd. En levande landsbygd där människor, företag och verksamheter trivs innebär att förutsättningar finns för invånarna att leva ett gott liv oavsett kön, ålder, eventuell funktionsnedsättning eller livsfas. Attraktiva livsmiljöer på landsbygden inrymmer ett gott boende och möjligheter till ett rikt liv i form av arbete, fritidssysselsättning och andra upplevelser. Goda ikationer samt fysisk och digital infrastruktur är viktiga förutsättningar för boende och verksamheter. Att kunna tillgodogöra sig såväl samhällelig som kommersiell service är viktigt, liksom att tekniska system, t ex vattenförsörjning, avloppslösningar och elförsörjning är säkra och väl fungerande. För att bidra till en levande landsbygd är det viktigt att Gävle s externa och interna samarbete fungerar väl och ständigt utvecklas. Inte minst i områden utanför staden, där människor ofta av tradition engagerar sig i frågor som berör dem, är det viktigt att samarbetet mellan och invånare fungerar väl med ömsesidig förståelse och gott bemötande som grund. Många situationer kan behöva ett brett samarbete mellan de ala förvaltningarna. I utvecklingsarbete utgör befintligt engagemang på orten t ex genom utvecklingsgrupper och annat föreningsliv en stor resurs. Landsbygden med dess tätorter har många och goda kvaliteter att erbjuda såväl boende som besökare och förknippas ofta med ett lugnare tempo, mindre anonymitet och mer plats. Tillsammans med levande landsbygd utgår ens vilja och framtida inriktning för programområdet utifrån nio övergripande mål som tillsammans beskriver ett önskvärt framtida tillstånd i Gävle. Unika kvaliteter och stolta invånare Attraktiva livsmiljöer Leva fullt ut hela livet Grönt och skönt Framgångsrika företag och arbetstillfällen Allt inom räckhåll Var beredd Tillsammans är vi starka Välkommen hit 5 Plan- och bygglagen (PBL) 1987:10 Programområdet omfattar de delar av en som inte har någon aktuell översiktsplan. Det innebär hela en utom områdena för översiktplanerna Gävle stad, Furuvik, Eskön samt Norrlandet. Gävle bildades i flera steg, först genom att landserna Hamrånge, Hedesunda och Hille 1969 las samman med Gävle stad och därefter vid reformen 1971 när den tidigare en Valbo tillfördes. Gävle har ett strategiskt läge i södra delen av det geografiska Norrland och därmed närhet till såväl övriga Norrland som Stockholms- och Mälardalsregionen. Utbyte i form av exempelvis arbetsoch studiependling, fritids- och nöjesbesök sker med ett flertal närliggande er. Kommunen har en långsträckt form i nord-sydlig riktning utmed Bottenhavet. Största delen utgörs av låglänt terräng med en del mindre höjdsträckningar. Såväl i söder som i norr och öster finns en del uppodlad mark. Kommunen domineras av ett skogslandskap, vilket naturligt innebär att trä- och pappersindustrin fått en stark ställning. Därutöver har elektronik- och livsmedelsindustrier under åren vuxit sig starka i Gävle. I en bor drygt invånare, befolkningstätheten är ca 58 invånare/ km² och Gävle är ens huvudort 7. I programområdet bor knappt personer med en täthet på knappt åtta personer per kvadratkilometer. I de större tätorterna Bergby, Norrsundet, Hedesunda och Forsbacka bor det mellan och personer. Byarna på landsbygden varierar i storlek från några få hushåll upp till 500 bofasta invånare. Jämfört med Gävle som helhet har programområdet ett underskott på kvinnor och män i de mest flyttningsbenägna åldrarna år. Mer än en tredjedel av alla arbetstillfällen i området finns inom tillverkning och utvinning 8. I övrigt återfinns arbetstillfällen i huvudsak inom handel och ikationer, personliga och kulturella tjänster, byggverksamhet, vård och omsorg samt utbildning och forskning Befolkningstätheten i Sverige är 21 invånare/ km 2. 8 Källa: SCB AMPAK nov. 2007, vilket är innan fabriken i Norrsundet lades ner. 6 Inledning Antagandehandling Programområdet 7

5 Omvärldsanalys Omvärldens utseende och skeenden påverkar oss. Vissa skeenden är så tydliga och starka att vi inte kan förbise dem medan andra påverkar oss mindre och kan vara lättare att bortse ifrån. Oavsett om vi väljer att följa med i ett skeende eller inte så påverkar de oss i olika hög grad. För att kunna styra utvecklingen är det viktigt att ha kunskap om vad som händer i omvärlden vilka trender som råder. 9 Några få väldigt tydliga trender driver utvecklingen framåt och kan sägas fungera som förutsättningar för framtiden. Dessa trender är de drivkrafter som i sin tur driver fram andra trender. Trenderna utgör förutsättningar för den framtida utvecklingen och ligger tillsammans med andra utgångspunkter till grund för de övergripande målen för programområdet. Globalisering kan sägas vara en drivkraft såväl människor som varor och gods reser och förflyttas mer än någonsin. Ny teknik för elektronisk ikation och utveckling av transporter gör resandet och kontakterna möjliga. Miljöpåverkan en annan drivkraft jordens resurser börjar sina och vi ser effekter på klimatet till följd av hur vi lever, reser och konsumerar. Kännedom om vår påverkan medför emellertid att många människor gör aktiva val för att med sin livsstil påverka miljön så litet negativt som möjligt. Individualisering en tredje drivkraft människor vill kunna förverkliga sig själva och leva det liv som passar just dem. Detta gör att det ställs allt högre krav på omgivningen som ska leverera och medverka till att allas drömmar blir verklighet. På grund av globalisering, miljöpåverkan och individualisering pågår en ständig teknikutveckling t ex inom elektronik, transporter, alternativa energikällor och bränslen. I globaliseringens och individualiseringens fotspår följer en ökad urbanisering. De följdtrender som drivkrafterna medverkar till kan kännas lättare att hantera, vare sig man vill stärka eller motverka dem. Några av de viktigaste av dem att ta hänsyn till för Gävle i framtiden är följande: Regionförstoringen pågår och innebär möjligheter för människor att ta del av fler alternativ bl a på arbetsmarknaden och ger arbetsgivare ett större urval att välja ur. En trend som kan leda till att områden utanför Gävle stad blir mer attraktiva för såväl boende som verksamheter. Med detta följer utmaningar som att bygga ut och hålla kvalitet i fysiska och digitala ikationer i takt med det ökade behovet och att lokalisera viktiga funktioner så att de lätt nås i en allt större region. Mer hållbara transporter och hållbart resande ger bättre miljö och hälsovinster pga fler kollektivtrafikresor, promenader och cykelresor men för att nå dit krävs att samhällen planeras bl a för en effektiv kollektivtrafik där gena och snabba rutter kompletteras med pendlarparkeringar samt gång- och cykelvägar vid viktiga knutpunkter och hållplatslägen. Kommunikationernas betydelse ökar. Utmaningar i framtiden kan bli att lägga om mer godstrafik till hållbara transporter på järnväg och till sjöss kompletterat med omlastningsplatser där olika trafikslag möts. Det blir också allt viktigare att påverka människors attityder kring resande och att möta kraven på elektronisk ikation. Klimatet förändras, andelen förnybar energi och miljömedvetenheten ökar men vår livsstil kräver fortsatt mer resurser. Klimatförändringarna för med sig utmaningar bl a rörande vatten- och avloppshantering och byggande vid vatten. För att fortsatt öka andelen förnybar energi krävs fler områden för produktion av t ex vindkraft. Tankställen för alternativa bränslen måste finnas lätt tillgängliga. Andra utmaningar blir att skapa hållbart byggande vid vatten, stödja energisnåla konsumtionsmönster, möta efterfrågan på ekologiska och närproducerade produkter och få lokal hållbar produktion lönsam. Livsmiljöns betydelse ökar, mångfalden och tempot ökar och den egna hälsan är viktig, man söker lugn, äkthet och njutning. Detta innebär t ex att även verksamheter väljer att lokalisera sig där det finns en god livsmiljö. Det blir viktigt att kunna erbjuda olika attraktiva boendemiljöer och upplevelser men samtidigt kunna välja ur mångfalden och satsa där förutsättningarna att göra avtryck är störst. Att kunna erbjuda ett rikt friluftsliv, värna tysta miljöer och att kunna erbjuda ekologiska livsmedel blir viktigare. De socioekonomiska skillnaderna ökar i samhället vilket bl a innebär utmaningar i att nå ökad integration inom bostadsområden och orter. Det blir viktigt att offentliga inrättningar uppfattas som öppna och tydliga, samt att mötesplatser utformas attraktivt och inbjudande. Ökad jämställdhet och ökat engagemang och påverkan kan bli än tydligare i framtiden. En utmaning blir att identifiera kvinnors, mäns, pojkars och flickors behov och möta behoven för att t ex kunna erbjuda attraktiva arbeten oavsett kön, samt att kunna ge flickor och pojkar samma möjlighet till goda uppväxtvillkor och positiva bilder av hemorten. En annan utmaning blir att vårda och odla kontakten med medborgarna i allmänhet och engagerade grupper i synnerhet för att därigenom nå ökad delaktighet och ökade kunskaper. Dessutom står hela världen inför en åldrande befolkning vilket kommer att medföra ökade krav på vård, service och omsorg, även i mer glest befolkade delar av en. 9 En trend definieras som ett skeende i omvärlden. Den är synlig och uppenbar, ökar eller minskar, verkar inom ett visst område och kommer sannolikt att sträcka sig över en tid. Dialog I arbetet med programmet har dialog med medborgarna varit prioriterat. Medvetet har tyngdpunkten på dialogen lagts i början av arbetet. Detta för att tidigt kunna få ta del av medborgarnas kunskap om sin ort eller bygd samt idéer och tankar om dess utveckling, men också för att ge möjlighet att påverka processen och innehållet från start. I de tre tätortsområdena Hedesundaområdet, Hamrångebygden och Forsbackaområdet genomfördes hösten hösten 2008 en större dialog med ett antal möten i varje område. Utvecklingsgrupperna i respektive bygd stod som medarrangörer och uppslutningen var mycket god. I Hamrångebygden och Hedesundabygden bildades grupper som på egen hand arbetade fram utvecklingsidéer för sin bygd. I grupparbetet agerade de lokala utvecklingsgrupperna sammanhållande och pådrivande. Efter ett antal månader redovisade grupperna vad de kommit fram till för intresserade ortsbor och ala politiker och tjänstemän. För att få en bild av nuläge och framtidstankar även i de mindre orterna i en skickades en framtidsenkät ut till alla hushåll hösten Över trehundra personer svarade på frågor som Vad är det bästa med din ort? och Hur ser din ort ut om 20 år? och bidrog därmed med värdefull kunskap i arbetet med programmet. Resultatet av den tidiga dialogen finns samlade i ett par underlagsrapporter. Medborgarnas kunskaper och utvecklingsidéer har likt annat underlagsmaterial vägts in i programmet. I synnerhet har kunskaper och idéer sprungna ur dialogen använts i arbetet med att hitta ställningstaganden för utvecklingen i de geografiska delområdena. I och med samrådet av Program för Översiktsplan Gävle fick medborgarna möjlighet att återigen lämna synpunkter och idéer, nu utifrån ett färdigt förslag. Sammanlagt kom 48 yttranden in under samrådet. Övervägande del lämnades av privatpersoner. Många av kommentarerna var positiva och visade på att mycket av det som kommit fram i den tidiga dialogen fanns med i programmet. Extra fokus har under samrådet lagts på att involvera barn och ungdomar i arbetet med programmet. Detta ledde till att Bergby centralskola, Hedesunda skola och fritidsgården Knoppen i Forsbacka engagerade sig och delade med sig av tankar och idéer kring framtiden i sin hemort. Sammanlagt 130 barn och ungdomar deltog i arbetet. Alla inkomna synpunkter under samrådet och Gävle s kommentarer till dem finns sammanställda i en s. k. samrådsredogörelse. Dialogen slutar dock inte här. I och med kommande översiktsplan för Gävle kommer fler tillfällen till dialog att ges, se bild s Omvärldsanalys Antagandehandling Dialog 9

6 Mål Det finns några målområden som är viktiga att arbeta för generellt i hela Gävle. Efter inkomna synpunkter under dialog och samråd samt resultat av en omvärldsanalys har nio övergripande mål med ställningstaganden valts ut för att måla bilden av ens vilja för den framtida utvecklingen. Unika kvaliteter och stolta invånare Identitet, karaktär och mångfald Identitet är viktigt såväl för den enskilda individen som för ett samhälle oavsett storlek. Identiteten eller karaktären på en ort är det utmärkande, det som känns bland invånare och det som man är stolt över, samt det som besökare lägger märke till kanske redan innan man kommit dit. Gävle inrymmer en mångfald av karaktärer och unika miljöer: öppet landskap, åar, sjöar, hav, skog och kulturhistoriska byggnader och miljöer. Kommunen har en lång kuststräcka med skärgård och avgränsas i söder av Dalälven som utgör en skiljelinje mellan nordliga och sydliga naturtyper med speciellt växtoch djurliv som följd. Många kvaliteter finns även i närliggande er, vilket också det kan bidra till utvecklingen av Gävle. I en finns mycket att vara stolt över och utveckla, vilket också blivit tydligt i dialogen med medborgarna; merparten är både nöjda och stolta över den del av en och ort man bor i. För att stärka identiteten är det viktigt att stödja och nyttja den initiativkraft som finns i respektive ort och att stödja de funktioner som hjälper till att bära identiteten framåt, t ex skolan. Med ett ökande tempo i samhället och ett växande informationsflöde är det viktigt att synas och märkas. Ett sätt att märkas är att vårda och förstärka det unika. Ställningstagande Gävle vill ta vara på den mångfald av fysiska, kulturella och mänskliga kvaliteter som finns i en, och vill vårda och utveckla det unika i varje bygd 10 Vatten- och avloppssystem Attraktiva livsmiljöer Boende, friluftsliv mm. Inom programområdet finns många attraktiva boendemiljöer nära naturen och i anslutning till kulturlandskapet. Det är ett trivsamt, lugnt och tryggt boende med närhet till öppet landskap, skogsmark eller vatten. Kulturmiljöerna erbjuder en vacker boendemiljö och en rik rekreation. I programområdet finns goda boendemiljöer för såväl permanent boende som för fritidsboende och områdena utanför staden är de som har störst möjlighet och de främsta kvaliteterna för att kunna erbjuda ett attraktivt fritidsboende. Till avigsidorna med boende utamför staden hör ofta en låg servicenivå, långa avstånd till viktiga funktioner och begränsad kollektivtrafik. Infrastruktur som vägar, VA-system 10, mobiltelefoni och bredband kan vara en begränsande faktor för ytterligare etablering av såväl boende som verksamheter. Ett utspritt boende ställer krav på samhället då man ofta förväntar sig viss service oavsett var man bor. Det finns stora möjligheter att bo i anslutning till verksamheter. Detta skapar en blandad bebyggelse som är levande hela dygnet, samtidigt som det ger möjlighet till en bra arbetsmiljö med nära tillgång till upplevelser och rekreation. Möjligheterna att bo i mindre tätorter under hela livet är begränsade. Barnfamiljer, ungdomar och äldre har olika behov och önskningar för få livet att fungera. Förskola, möjlighet att utöva idrott och andra fritidsintressen, serviceboende etc är exempel på verksamheter med fokus på dessa gruppers livssituationer. En utmaning kan vara att skapa multimiljöer med flera olika funktioner i ett begränsat antal byggnader eller anläggningar. Inom programområdet finns stora möjligheter för en rik fritid nära naturen och kulturmiljöer. Med den nya strandskyddslagstiftningen finns möjlighet att identifiera områden lämpliga för landsbygdsutveckling där lättnader i strandskyddet kan komma att aktualiseras. Kriterier för lättnader kan vara lägen som ligger perifert från Gävle tätort med attraktiva vattennära lägen för boende samt publika anläggningar för kultur, turism eller rekreation. Bebyggelsen i dessa områden ska vara ett stöd för att kunna behålla service och bidra till den lokala utvecklingen. En förutsättning är dock att området närmast vattnet alltid ska vara tillgängligt. Gävle vill att de unika värden som finns tas till vara genom att boende skapas i de olika karaktärsmiljöerna: i skogslandskapet, i anslutning till det öppna kulturlandskapet och i närhet av vatten. Ny bebyggelse förläggs i huvudsak tätortsnära eller med närhet till kollektivtrafikstråk I ÖP: peka ut lämpliga områden för bebyggelse anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Gävle kan erbjuda boende utifrån intressen t ex häst, golf, båt Möjligheterna att bo kvar i områdena under hela livet förbättras genom olika upplåtelseformer I ÖP: mark för olika bostadstyper avsätts Gävle vill verka för att det finns ett utbud av tomter i attraktiva områden I ÖP: peka ut lämpliga områden för bebyggelse Gävle vill stödja den lokala utvecklingen genom att bl a begränsa strandskyddet inom områden lämpliga för landsbygdsutveckling. Områdena får dock inte hysa för höga natur- eller friluftsvärden I ÖP: områden för landsbygdsutveckling identifieras Verka för att i diskussion med Länsstyrelsen minska strandskyddet där skäl saknas för utökat strandskydd Leva fullt ut hela livet Samhällsservice För ett gott liv krävs många pusselbitar; en god boendemiljö, möjlighet till sysselsättning, möjlighet att utöva fritidsintressen och att kuanna ta del av samhällsservice. Allt detta utgör delar av en attraktiv livsmiljö. Samhällsservicen omfattar t ex skola, vård och omsorg, räddningstjänst och vissa platser för fritidsaktiviteter. Beroende på vem man är, vilka familjeförhållanden man lever i och var man befinner sig i livet så är behovet av samhällsservice olika. För barnen och föräldrarna är barnomsorgen och skolan viktig. För den som blivit sjuk är närhet till vård prioriterat. På ålderns höst blir möjligheten till serviceboende, äldreboende eller hemtjänst betydelsefull. För alla är det vikigt att det finns platser för möten och aktiviteter, t ex fotbollsplan, ytor för lek, elljusspår, samlingslokal eller vad som lockar mest utifrån egna intressen. Kommunens mindre tätorter fyller en viktig roll genom att erbjuda ett basutbud av service som skola, vård och omsorg samt platser för möten, aktivitet och lek. Samhällsservice kan bedrivas såväl i offentlig som i privat regi. Servicen är extra viktig utanför staden, eftersom servicens existens på landsbygden på ett tydligare sätt är länkat till det befolkningsunderlag som finns. För få människor ger ett vikande underlag och minskad service. Därför är det viktigt att så långt det är möjligt ge förutsättningar för tillgång till service, framförallt i tätorterna på landsbygden som i många fall inte bara servar tätorten utan också ett större omland. Utmaningar finns i att erbjuda god samhällsservice i området genom att förstärka, utveckla och kanske ibland även omvandla befintlig service. En möjlighet kan vara att skapa multimiljöer eller multilokaler med flera olika funktioner i ett begränsat antal byggnader eller anläggningar. Förutsättningar för ny eller omvandlad service skiftar i olika orter och förändringar i den fysiska strukturen måste anpassas till respektive orts struktur, karaktär och skala. Gävle verkar för att det finns ett basutbud av service centralt i de tre tätortsområdena Forsbackaområdet, Hamrångebygden och Hedesundabygden. Gävle verkar för att ny och befintlig samhällsservice fortsatt utvecklas i knutpunkter, i goda ikationslägen eller där ett naturligt flöde av människor finns. I ÖP: identifiera områden där befintlig service bör utvecklas samt där ny kan tillkomma 10 Mål Antagandehandling Mål 11

7 Grönt och skönt Naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv Natur- och kulturmiljöer är viktiga resurser. Hållbarhet innebär att naturen kan fortsätta att utvecklas som livsmiljö för arter, för friluftsliv och rekreation samt som utbildningsobjekt. Kulturmiljön finns runt omkring oss i form av värdefull bebyggelse, värdefulla landskap och fornlämningar. Våra kulturmiljöer har ofta präglats av fiske, jordbruk och järnhantering. De är attraktiva miljöer för såväl boende som verksamheter och en hållbar utveckling innebär att värdena bibehålls, förstärks och görs tillgängliga. Naturen har stor ekologisk, social och kulturhistorisk betydelse. Vissa gröna områden är mycket artrika och främjar den biologiska mångfalden särskilt mycket. Människor möts och rör sig ofta i grönområden och får därigenom motion, kan hålla sig friska, följa årstiderna och uppleva vackra miljöer. Naturmiljön längs kusten är mycket artrik, bland annat för att nordliga och sydliga naturtyper möts och att hav möter land. Havet, sjöarna, åarna och älven är viktiga naturvärden och en stor tillgång för rekreation. I en pågår en kraftig landhöjning 11 vilket gjort att mycket land stigit upp ur havet och på många ställen återfinns rester av gamla stränder. Sydöstra delen av en är mycket kalkrik vilket bidrar till en speciell flora på t ex Limön och Orarna som är nationellt kända för detta. Öarna är dock bristfälligt inventerade när det gäller framför allt kulturmiljö. Strandskyddet finns till för att långsiktigt bevara allmänhetens tillgång till strandområden och för att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten. Strandskyddslagstiftningen har nyligen ändrats, vilket bl a innebär att området allra närmast stranden får ett starkare skydd. Gävle vill ge unika och värdefulla naturmiljöer ett gott skydd I ÖP: se över befintliga avgränsningar, identifiera och avgränsa skyddsvärda områden, arbetet med att bilda naturreservat eller på annat sätt skydda värdefulla områden kring våra tätorter fortsätter. Gävle vill stärka och vårda unika och värdefulla kulturmiljöer. Kommunen ställer sig positivt till boende och annan utveckling av kulturmiljöer som underlättar att värden bibehålls och görs tillgängliga I ÖP: identifiera, värdera och tillvarata kulturmiljöer Gävle vill värna det rörliga friluftslivet både på land och vatten I ÖP: identifiera och skydda viktiga områden för det rörliga friluftslivet Gävle värnar strandskyddet för att förhindra en överexploatering av stränderna, för att bevara allmänhetens tillgång till stränderna och vatten, för det rörliga friluftsliv och för den biologiska mångfalden 11 6 mm/år Framgångsrika företag och arbetstillfällen Näringsliv, areella näringar, handel och kommersiell service Lantbruket förvaltar den viktiga resursen jordbruksmark som ska producera livsmedel för nu levande och kommande generationer. Odlings- och betesmarken bär biologisk mångfald, håller kulturlandkapet öppet och ger förutsättningar för goda boendemiljöer, rekreation och turism. Förutom livsmedelsproduktion kan detta innebära både nya och traditionella verksamheter med jord och skog som bas. Varje sysselsatt i jord och skog sysselsätter ytterligare tre personer med jobb i andra verksamheter eller kringnäringar. 12 Skogen är Sveriges viktigaste naturresurs och skogsdriften är en av landets viktigaste näringar där trä-, pappers- och massaindustrin har stor ekonomisk betydelse. Skogen utgör livsmiljö för ett stort antal växter och djur men nyttjas också av människan för jakt, svamp- och bärplockning, motion och rekreation. Målsättningen för framtiden skall vara att med största möjliga hänsyn till biologiska funktioner och ekologiska samband sköta skogen så att produktions- och rekreationsvärden upprätthålls. Miljöbalkens krav på en långsiktig, god hushållning med naturresurserkräver att uttagen av naturgrus begränsas så långt det är möjligt eftersom gruset är en ändlig resurs. Beträffande torv bör nyetablering av torvtäkter så långt som möjligt ske på redan påverkade och dikade torvmarker 13. Yrkesfisket har anor långt tillbaka i tiden och har historiskt sett haft stor ekonomisk betydelse för såväl Gävle kom- mun som andra kuster i regionen. Näringen brottas idag med problem knutna till lönsamhet och generationsväxling. Gävle främjar jordbruksnäringen som ges utrymme att utvecklas och öka andelen miljövänlig produktion. Den lokala kedjan av produktionförädling-försäljning värnas I ÖP: Jordbrukets intressen beaktas i gränszoner mot andra verksamheter och intressen Gävle främjar ökad förädlingsverksamhet av skogsråvaror Gävle främjar fortsatt yrkesfiske och värnar den lokala kedjan av produktion-förädling-försäljning I ÖP: Områden viktiga för yrkesfisket identifieras och säkerställs Gävle vill att täktverksamhet beträffande grus, berg och torv begränsas till redan påverkade ytor I ÖP: Identifiera anläggningar med pågående verksamhet och ange avgränsning för ytterligare expansion eller utbredning Större externa köpcentra skall i enlighet med Gävle s handelspolicy utvecklas i Hemlingby eller Valbo. Övrig handel, kontor etc skall samlokaliseras, integreras och anpassas till befintlig miljö i struktur, skala och karaktär Gävle skall ha markberedskap för såväl tyngre industri som för det lokala näringslivets behov. Befintliga verksamhetsområden och planerade områden prioriteras framför etablering av nya områden I ÖP: identifiera möjliga expansionsriktningar i befintliga områden för näringsverksamhet Gävle hamn stärks som logistikcentrum med Norrsundets hamn som komplement och en verkar för att inseglingsrännan till Gävle hamn klassas som riksintresse I ÖP: avgränsa inseglingsrännan som riksintresse Gävle främjar utbyggnad av digital infrastrukturi hela en 12 Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt företagande i de gröna näringarna LRF, Rekommendation från SGU (den myndighet som svarar för frågor rörande jord, berg och grundvatten) 12 Mål Antagandehandling Mål 13

8 Allt inom räckhåll Kommunikationer och infrastruktur Resandet i samhället ökar, särskilt bil-, tåg- och flygresor. Vi gör fler och längre resor och transporterna står för en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige idag. Vi vet också att befolkningen skulle må bra av ökad fysisk aktivitet. Transportsystemet betyder mycket för en s attraktivitet och för hur en uppfattas. För att ge människor förutsättningar att göra mer hållbara val är ett hållbart transportsystem viktigt. Gävle har ett bra läge när det gäller ikationer. Det är lätt att ta sig hit både med bil, tåg och genom närheten till Arlanda även med flyg. Att förflytta sig inom en är också lätt, men resandet med bil står fortfarande för den största delen. Bilinnehavet är högre i områden utanför Gävle stad än i staden. För att kunna utveckla tätorterna med dess omgivningar utanför Gävle stad och samtidigt arbeta för ett hållbart samhälle gäller det att förbättra kollektivtrafiken, gång- och cykelvägnätet samt dataikationen. Dessutom måste den fysiska planeringen skapa förutsättningar för hållbara transport- och ikationslösningar. Att underlätta för byten mellan olika transportslag och förbättra kollektiva transportlösningar över regiongränser är viktigt. Att bygga längs befintliga kollektivtrafikstråk är ett sätt att verka för en hållbar utveckling. Busslinjerna ska göras så raka som möjligt för att kunna hålla restiderna korta. Fler tågstopp skulle öka möjligheten att resa med tåg. Dessutom är det betydelsefullt med bra gång- och cykelförbindelser, inte minst för barn och ungdomars möjlighet att röra sig på egen hand. För att minska antalet resor är det väsentligt att det finns goda dataikationslösningar. All trafikplanering ska utgå från Gävle s Trafikstrategi och dess mål Gävle vill att det ska finnas goda ikationsmöjligheter för transportintensiv verksamhet. Det åstadkoms genom att sådana verksamheter lokaliseras vid huvudvägnät, vid järnväg eller i anslutning till hamn I ÖP: reservera mark Gävle vill erbjuda väl fungerande kollektivtrafik med gena transportlösningar som främjar snabba resor Gävle vill att det ska finnas pendlarparkeringar för bil och cykel i knutpunkter vid hållplatslägen för buss och tåg I ÖP: reservera mark Gävle verkar för en framtida dubbelspårsutbyggnad av järnvägen I ÖP: reservera mark i enlighet med Trafikverkets förstudie kring dubbelspår Gävle vill att gång- och cykelvägar ska byggas ut enligt Gävle s Cykelplan i och mellan närliggande tätorter särskilt till målpunkter för service, ikation och fritid I ÖP: reservera mark Gävle främjar utbyggnaden av digital infrastruktur i hela en Var beredd Energi, klimat, VA, tysta och lågstrålande områden mm. En hållbar samhällsutveckling innebär att försörjning av dricksvatten, värme och el är robust och kan motstå påfrestningar i form av t ex klimatförändringar och olyckor. Den tekniska försörjningen ska vara hållbar under lång tid och fungera för alla människor. Klimatförändringarna ger oss nya förutsättningar som t ex ökad nederbörd och höjd havsnivå, vilket är mycket viktigt att planera för i framtiden. Byggnader måste anläggas på en acceptabel nivå med tanke på översvämningsrisker och en och andra samhällsaktörer måste skaffa sig beredskap för att hantera högre vattenflöden. En hållbar utveckling inom energiområdet innebär bland annat att den totala energiförbrukningen måste minska. Dessutom måste andelen energi som produceras ur förnybara energikällor öka samtidigt som andelen energi från icke förnybara källor minskar. Vindkraftsproduktionen i en befinner sig i en inledande fas med ett tiotal utpekade områden av riksintresse för vindkraft på land och till sjöss. Gävle har en vindkraftspolicy som visar ens vilja för utveckling av vindkraft. Dricksvatten av god kvalitet och säker hantering av avlopps- och dagvatten är en av förutsättningarna för en god bebyggd miljö och ett hållbart samhälle. De klimatförändringar vi står inför kommer att ställa än högre krav på hanteringen av vatten och avlopp (VA). Ökad nederbörd ger större mängder dagvatten att hantera och kan även påverka kvaliteten på dricksvattnet. I dagsläget 14 har tätorterna Hedesunda, Forsbacka och Hamrångebygden alt VA. Det finns dock begränsningar i kapaciteten i de nuvarande systemen. Gästrike Vatten AB arbetar med en långsiktig plan för VA-utvecklingen i en som bl a ska ta upp framtida investeringar som kan innebära att vissa kapacitetsbrister löses. Utanför nämnda tätorter finns inte alt VA och här är vatten- och avloppslösningarna många och varierande. För vatten av god kvalitet och en god miljö är det viktigt att privata och lokala lösningar håller hög kvalitet och därför ställs höga krav på såväl anläggande som underhåll och tillsyn. För att säkra dricksvattenförsörjningen i hela en på lång sikt är det viktigt att det finns en eller flera lösningar för reservvatten av god kvalitet. Tysta områden har blivit en bristvara. Eftersom sådana områden där bara naturens ljud dominerar, samtidigt är värdefulla ur rekreativ synpunkt finns anledning att undvika exploatering som kan försämra för dessa områden. För att ge strålningskänsliga personer större möjlighet att bo och komma ut i naturen, bör möjligheten att peka ut lågstrålande områden undersökas. Detta skulle innebära att verksamheter som riskerar att ge en ökad strålbelastning så långt som möjligt ska undvikas i anslutning till utpekade områden. Ett problem är att det saknas tillräckliga styrmedel för att avgöra var anläggningar som avger strålning etableras och för att styra människors användande av elektrisk utrustning. Gävle vill främja att vattenoch avloppslösningar av god kvalitet anläggs samt förbättras. Där alt VA inte är möjligt bör gemensamma VA-lösningar för flera hushåll prioriteras framför enskilda lösningar där varje hushåll har sin egen anläggning Huvudinriktningen är att verksamhetsområden för VA ska utökas när ny tät och sammanhållen bebyggelse tillkommer i anslutning till befintligt verksamhetsområde för VA I ÖP: mark reserveras för ny bebyggelse i anslutning till befintliga orter Gävle vill säkra en långsiktigt hållbar vatten- och energiförsörjning bland annat genom att tillsammans med Gästrike Vatten AB upprätta en långsiktig VA-plan I ÖP: avgränsa och skydda mark för reservvattentäkter, beakta kommande behov av ledningar för t ex el och gas Lägsta möjliga nivå för att bygga vid havet, större vattendrag och sjöar tydliggörs I ÖP: riktlinjer utformas med hänsyn till byggnadens användning och standard samt identifiera riskområden för ras- och skred Gävle vill anpassa dagvattenhanteringen till högre flöden och använda dagvatten som en resurs i planeringen Gävle vill utveckla områden i anslutning till Storsjön och Dalälven med särskilt fokus på varierande vattennivåer och robusta vatten- och avloppssytsem Testeboån och Gavleån är viktiga vattentäkter och därför ska omgivningarna utvecklas på ett sånt sätt som skyddar fortsatt användning som vattentäkt. Ny gruppbebyggelse prioriteras i områden där miljöanpassade gemensamhetslösningar för uppvärmning kan ordnas Gävle vill utveckla vindkraften i en I ÖP: Avväg och avgränsa utpekade riksintresseområden för vindkraft. Avgränsa ev ytterligare lämpliga områden, samt implementera övriga ställningstaganden ur vindkraftpolicyn Gävle främjar produktion och användning av förnybar energi och prioriterar förnybar energi framför annan I ÖP: markbehov för produktion av förnybar energi studeras Befintliga vattenkraftverk bör effektiviseras för att kunna öka produktionen och möta klimatförändringarna Gävle verkar för fortsatt framställning av biogas. I ÖP: studera markbehov och reservera mark vid behov Gävle ska erbjuda tysta områden i en I ÖP: identifiera områden och ta fram riktlinjer för hur dessa ska hanteras och skyddas Gävle vill utreda, avgränsa och om möjligt erbjuda boende i några lågstrålande områden som är så fria som elektromagnetiska fält som möjligt I ÖP: identifiera områden och ta fram riktlinjer för hur dessa ska hanteras och skyddas 14 År Mål Antagandehandling Mål 15

9 Välkommen hit Turism och besöksnäring Gävle har mycket att erbjuda såväl invånare som besökare. Gävle stad har ett brett utbud av upplevelser och möten kopplat till djur, kultur, sport och här finns smaker som kaffe, godis och whisky. Smakerna lockar också utanför staden med det lokala yrkesfisket och rökerier samt välrenommerade restauranger. Naturmiljön i en är rik med kusten, skärgården, Dalälven, Storsjön, de öppna kulturlandskapen och skogen. Årstidsväxlingarna är tydliga och vintertid finns möjligheter till långfärdsskridskoåkning, fiske, skidåkning och skoteråkning. Kulturmiljön utmärker sig med bland annat bruksmiljöer, herrgårdar, hytta och slottspark och bidrar till attraktiva miljöer för boende och besökare. Somliga besöksmål och fina platser är lätta att ta sig till, medan många andra behöver uppmärksammas mer för att flera ska kunna nyttja dem. Ett ökat samarbete inom besöksnäringen är en förutsättning för ökad tillväxt. Främsta anledningen till att besöka erna är att se och uppleva sevärdheter och besöksmål samt att besöka släkt och vänner. En stor del av den ökande turismen i Sverige är kopplat till nöje och shopping. Det är viktigt att en ger förutsättningar för näringen att kunna erbjuda goda upplevelser. Det stärker ens attraktionskraft och bidrar till fler invånare, företag och verksamheter som trivs, är välmående och tillsammans kan bidra till tillväxt och hållbar utveckling. Gävle vill att besöksmål vårdas och utvecklas i hela en I ÖP: identifiera och markera viktiga områden för besöksnäringen Gävle ser stora möjligheter till utveckling av turismen med fokus på kusten, kultur, kulturmiljö, sport, cykling och vill främja en utveckling av yrkesfisket mot besöksnäring I ÖP: identifiera och markera viktiga områden för turismen, säkerställ utvecklingsområden för yrkesfisket Gävle vill erbjuda fler möjligheter till boende för turister och ser potential att utveckla flera typer av boende; camping, vindskydd, stugor, hotell med mera I ÖP: ev föreslå campingplatser Tillsammans är vi starka Samverkan inom regionen, med andra er samt inom en Gävle har ett strategiskt läge i södra delen av det geografiska Norrland och därmed närhet till såväl övriga Norrland som Stockholms- och Mälardalsregionerna. Kommunen har utbyte i form av exempelvis arbets- och studiependling, fritids- och nöjesbesök med ett flertal närliggande er. Gävle är en långsträckt i nord-sydlig riktning och därför har de olika delarna kopplingar till skilda orter och er. Medan Hedesunda- och dalälvsområdet inte bara vänder sig mot Gävle utan även söderut mot Älvkarleby, Tierp, Uppsala samt Avesta vänder sig Forsbackaområdet på samma sätt mot Sandviken och Hofors och Hamrångebygden mot Ockelbo samt Söderhamn. Kopplingen till och samarbetet med omliggande er är viktigt och bör alltså se olika ut i olika delar av en. För att Gävle ska ha en god utveckling och ett bra utbyte med andra er är det viktigt att stärka Gävle som centrum i gästrikeregionen samt utveckla samarbetet inom viktiga utvecklingsområden med närliggande er. Inom en är samverkan mellan Gävle tätort och landsbygden med dess tätorter viktig för en hållbar utveckling. Hållbara ikationer för transporter och pendling samt utbyte av varor och tjänster är några förutsättningar för detta. För att kunna arbeta för en god och hållbar utveckling i en krävs ett väl fungerande samarbete även inom ens olika verksamheter. Gävle vill utveckla samarbetet med närliggande er i frågor som rör näringsliv, ikationer, samhällsviktiga funktioner, vattensystem, turism och energi Gävle vill främja och stärka de mellanala ikationsstråken ostkustbanan, norra stambanan, bergslagsbanan, E4, samt riksvägarna 76, 80 och 56 samt länsväg 303 I ÖP: Säkerställ utvecklingsmöjligheter för järnvägen. Säkerställ riksintressena som rör vägar samt möjlighet till utveckling även för länsväg 303, markera byggnadsfritt avstånd Gävle vill kontinuerligt utveckla det interna och externa samarbetet och ser god samverkan som en framgångsfaktor 16 Mål Antagandehandling Mål 17

10 Söderhamns Axmar Gåsholma Viksjö Ockelbo Bergby Norrsundet Hamrångebygden Kusten Råhällan Hamrångefjärden Katrineholm NORRA KOMMUNEN Trödje Säljemar Iggön Hillevik Eskön Oslättfors Utnora Gävle Grinduga Forsbacka VÄSTRA KOMMUNEN Rörberg Överhärde Mårtsbo Älvkarleby Sandvikens Jordåsen Hästbo Gräsbäcken Främlingshem Kessmansbo Geografiska områden Vinnersjö SÖDRA KOMMUNEN Hedesunda Finnböle Kommunens orter och områden ser olika ut och har olika kvaliteter och förutsättningar. Därför har programområdet delats in i tre huvudområden; norra, södra och västra en. Under Norra återfinns delområdena Hamrångebygden samt Kusten och öarna. Under Södra återfinns delområdet Hedesunda- och Dalälvsområdet. För varje område redovisas styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Specifika ställningstaganden och utbyggnadshänvisningar ger inriktningen för den framtida utvecklingen i respektive område. Sidan 20 Norra en 22 Hamrångebygden 24 Kusten och öarna 26 Södra en 28 Hedesunda- och Dalälvsområdet 30 Västra en Hedesunda- och Dalälvsområdet Ålbo Ön Hade Sevallbo Heby Tierps 18 Geografiska områden Antagandehandling Geografiska områden 19

11 Söderhamns Norra en Kommunens norra del utgörs av ett stort geografiskt område med en lång kuststräcka och tillhörande skärgård. Förutom tätortsområdet Hamrångebygden består området av ett antal mindre orter som exempelvis Viksjö, Katrineholm, Råhällan, Trödje och Oslättfors. Landskapet präglas av lätt kuperad skogmark och har i västra delen ett påtagligt inslag av sjösystem. Området genomskärs i nord-sydlig riktning av såväl ny som gammal E4, där den gamla E4:an (länsväg 583) utgör ett viktigt infrastrukturstråk inte minst för kollektivtrafiken. Analys av området Analysen av området har utgångspunkt i ett nuläge och fokuserar på framtida möjligheter. Hamrångebygden, kusten och öarna analyseras separat längre fram. Styrkor God infrastruktur, E4, väg 303 och väg 583, ger bra koppling till bl a Gävle och Hamrångebygden Möjlighet att nyttja skog- och sjöområden för friluftsliv och attraktivt boende Gott om mark för bebyggelse Värdefulla kulturmiljöer Flertal byar i attraktiva lägen med utvecklad social gemenskap Svagheter Dåliga bussikationer i delar av området Svag samhällsservice Dålig mobiltäckning och avsaknad av bredband i delar av området Få arbetstillfällen Ockelbo Sandvikens Öjaren Möjligheter Stärkt infrastruktur med tågstopp på Ostkustbanan och på-/ avfart E4 Oslättfors Ökat friluftsliv, samt skyddade tysta och lågstrålande områden Stärka kopplingen västerut mot Ockelbo Utveckling av jordbruk och hästgårdar Hot Fortsatt befolkningsminskning Viksjö Storsjön 303 Viksjön Vittersjö Lundbosjön E4 Råhällan Oslättfors E4 Katrineholm Gävle Trödje Bottenhavet Grinduga Stora delar av det norra området har närhet antingen till Gävle eller till Hamrångebygden och det är där som service och arbetstillfällen finns i första hand. Infrastrukturen är god med E4, väg 303 och väg 583 samt Ostkustbanan. Vissa delar av området som t ex orterna Katrineholm och Trödje längs väg 583 har god tillgång till kollektivtrafiken, Trödje har med sitt läge nära Gävle vuxit allt mer i popularitet för nybyggnation. Norra en erbjuder stora orörda områden för friluftslivet. I Oslättfors finns en välbevarad bruksmiljö som utgör en av ens värdefulla kulturmiljöer. Här finns gott om mark och flera byar i attraktiva lägen vilket underlättar för ny bebyggelse. Svagheterna ligger i en mycket begränsad såväl samhällelig som kommersiell service och få arbetstillfällen vilket gör att området är beroende av omgivande tätortsområden. Kollektivtrafiken är bäst utbyggd längs väg 583 vilket gör att delar av området ligger för långt ifrån kollektivtrafiklinje eller hållplats för att kunna nyttja den som ett alternativ till bilresor. Området är redan idag mycket intressant för vindkraftsetableringar och eventuellt kan fler områden nyttjas för detta ändamål. Här finns möjligheter att utveckla det rörliga friluftslivet såväl på land som på vatten och förutsättningar för att hitta tysta och lågstrålande områden torde vara goda. Med stora ytor och välfungerande orter kan området ge möjlighet till såväl nya bostäder som utrymmeskrävande verksamheter i anslutning till boende i befintliga orter. För en god utveckling i området och möjlighet till t ex nya verksamheter krävs dock en utbyggnad av bredband och en bättre mobiltäckning. Attraktiva tomter finns i olika lägen, också med möjlighet till verksamhet intill eget boende där verksamheten är av sådan art att den lämpar sig i boendemiljöer I ÖP: reservera mark i olika karaktärsmiljöer som öppet landskap, skogslandskap, nära vatten, i tätort samt tätortsnära anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Gävle vill verka för landsbygdsutveckling i och med ett förändrat strandskydd genom att erbjuda attraktivt boende vattennära I ÖP: identifiera områden för ny bebyggelse anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras i anslutning till befintliga orter eller kollektivtrafikstråk I ÖP: reservera mark för tomter i attraktiva lägen som anpassas till respektive trakts struktur, karaktär och skala I första hand bör lokala gemensamhetsanläggningar för VA anläggas vid ny tät bebyggelse Pendlarparkeringar uppförs i viktiga lägen i anslutning till kollektivtrafik I ÖP: identifiera lägen och reservera mark Gävle förordar Tolvforsskogen som nytt läge för logistikcentrum där vägar möter nya dragning- ar av Ostkustbanan, Norra stambanan och Bergslagsbanan. I ÖP: reservera mark för ny järnvägskorridor Gävle vill erbjuda tysta samt lågstrålande områden I ÖP: identifiera de tysta samt lågstrålande områden som finns i området Gävle vill främja en utveckling av vindkraften I ÖP: Riksintresseområden för vindkraft avgränsas och avvägs mot övriga intressen, samt ev. övriga områden för vindkraft identifieras Utbyggnadshänvisningar I området kan ny bebyggelse tillkomma med utgångspunkt i attraktivt boende i de olika karaktärsmiljöerna t ex öppet kulturlandskap, skogslandskap och nära vatten. Här finns också goda möjligheter till boende i nära anslutning till egen verksamhet. Det är viktigt att bygga vidare på befintliga orter för att stärka dem och bidra till en sammanhängande bebyggelse, liksom att det är viktigt att ta hänsyn till befintliga kollektivtrafikstråk som väg 583 och 303 och bygga i anslutning till dem. Jag önskar att byn är full av bofast befolkning, medelåldern är 35 år och det finns gott om barn. kvinna från Råhällan om framtiden 20 Norra en Antagandehandling Norra en 21

12 Söderhamns Axmar bruk Analys av området Viksjö 583 Axmar by Bottenhavet Styrkor Attraktiv havsnära jordbruksbygd och kulturlandskap, värdefull kulturmiljö Rikt och differentierat näringsliv med industrihamn, fabriksområde och lokaler Bra serviceutbud, rikt föreningsliv och starkt socialt engagemang Gynnsamt ikationsläge med E4, Ostkustbanan och goda kollektivtrafikförbindelser med Gävle Möjligheter Attraktivt permanent- eller fritidsboende, vattennära eller lantligt Nya verksamheter i tomma industrilokaler Utveckla besöksnäringen kring camping, fiske, bad, leder för vandring, cykel, kanot etc Ytterligare stärka samverkan i bygden Regionalhållplats för tåg och resecentrum utmed E4 Storsjön Hamrångebygden E4 Bergby Totra 575 Hamrångefjärden Hamrångefjärden Norrsundet Fårholmen Saltarsfjärden Lindön Svagheter Kommunikationerna norr- och västerut är bristfälliga Logikapaciteten är låg Gång- och cykelvägnätet Norrsundet-Bergby-Axmar saknar länkar Utspridd fysisk struktur Buller från E4 och järnväg Begränsad kapacitet i VA- systemen Hot Fortsatt befolkningsminskning Minskat antal arbetstillfällen Minskande service, både kommersiell och samhällsservice Hamrångebygden utgörs av området mellan E4 i väster, gränsen mot Söderhamn i norr, kusten i öster och Hamrångefjärden i söder och består av orter som Norrsundet, Bergby, Axmar by och bruk och Hamrångefjärden. Hamrånge blev socken omkring år 1300 och var under talen en viktig del i Järnriket med ett flertal järnbruk belägna i bland annat Axmar bruk och Vifors. Norrsundet växte fram som industrisamhälle kring Kopparfors, senare Stora Enso, sågverk. På 1920-talet startades massafabriken som lades ner I anslutning till industrierna finns en hamn för djupgående fartyg. Till samhället hör även fiskeläget Saltharsfjärden med bl.a. fiskrökerier. Bergby hette ursprungligen Wij. I samband med att Ostkustbanan drogs genom bygden på 1920-talet anlades stationen Bergby i Wij, vilket sedermera kom att bli ortens namn. Den odlade bygden kring Bergby består av två dalgångar på var sida om en bergsrygg. Uppe på bergsryggen ligger kyrkan och ute på de flacka jordbruksmarkerna ligger gårdarna utspridda. Namnet Axmar är känt sedan vikingatiden och vid kusten intill Axmar by finns Gästriklands största gravhög, Högkullen eller Axmarhögen. Fisket som näring har lång tradition i Axmar by och orten är belägen i en skogs- och jordbruksbygd, som också varit ett säte för sågverksindustrin anlades Axmar bruk och var under olika ägare i drift fram till I Norrsundet och Bergby finns god service och mötesplatser bl a i form av skola och barnomsorg, äldreboende, affärer, bank, restaurang, konditori och Bygdegård. Näringslivet i Hamrångebygden är rikt och differentierat. Fakta (Gävle inom parentes) Invånarantal: 3500 Andel födda utanför Sverige: 5% (10%) Förvärvsgrad kvinnor: 69% (71%) Förvärvsgrad män: 80% (76%) Ohälsotal: 60 dagar/år/kvinna (44) 40 dagar/år/man (30) Andelen med eftergymnasial utbildning: män 13% (30%), kvinnor 22% (39%) Antal bilar: 0,46 st/person (0,38 st) Bara var tionde innevånare med arbete pendlar ut ur en för att nå sitt arbete. Åldersstruktur (10-årsklasser) i Hamrånge jämfört med Gävle män kvinnor överskott underskott Källa: SCB, senaste tillgängliga statistik I Hamrångebygden finns goda möjligheter att erbjuda attraktivt boende, inte minst vattennära, bara 4 mil från Gävle. Här finns också förutsättningar att etablera nya logistik- och industriverksamheter i och med befintlig hamn, lokaler och järnväg. Här är kopplingen till granner stark då man har nära till servicefunktioner särskilt i Ockelbo. Besöksnäringen är tämligen outvecklad med mycket begränsad logikapacitet. Kusten såväl som den lantliga kulturmiljön erbjuder emellertid stora möjligheter till upplevelsebaserade arrangemang för besökare med intresse för mat, hantverk, friluftsliv och kulturhistoria. Mångfalden av orter och kvaliteter i form av god tillgång till service, rikt föreningsliv och stark socialt engagemang gör hela Hamrångebygden till ett välutvecklat tätortsområde i norra en. Befintlig infrastruktur i form av väg och järnväg ger möjligheter att etablera resecentrum i Hagsta som är ett nav för trafiken på E4 och väg 303, samt regionalt tågstopp. VA-systemen är på sina håll starkt begränsade, t ex i Axmar by där inga ytterligare anslutningar är möjliga. I Norrsundet och Bergby behöver vattenförsörjningssituationen ses över. Gävle vill att befintliga unika värden tas till vara genom att möjligheter till boende skapas i de olika karaktärsmiljöerna: i skogslandskapet, i anslutning till det öppna kul- turlandskapet och i närhet av vatten. Ny bebyggelse förläggs i huvudsak tätortsnära eller med närhet till kollektivtrafikstråk I ÖP: peka ut lämpliga områden för bebyggelse anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Gävle vill verka för landsbygdsutveckling i och med ett förändrat strandskydd I ÖP: identifiera områden för bostäder och publika verksamheter anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Gävle vill att befintlig jordbruksmark värnas och ges möjlighet till utveckling I ÖP: jordbrukets intressen beaktas i gränszoner mot andra verksamheter och intressen Värdefulla naturmiljöer ges ett gott skydd I ÖP: inventera och identifiera tätortsnära natur för eventuell reservatsbildnig eller annat skydd Norrsundets och Bergbys centrum ges möjlighet att stärkas och utvecklas Gävle anser det önskvärt att etablera regionalhållplats för tåg längs Ostkustbanan i Hamrångebygden I ÖP: identifiera möjliga lägen och reservera ev. mark Norrsundets hamn ges möjlighet till fortsatt utveckling I ÖP: avgränsa området och säkerställ dess möjlighet till utveckling Gävle vill stärka företagsamheten i Hamrångebygden I ÖP: redovisa lämplig expansion kring befintliga och planerade områden för näringsverksamhet, reservera mark för icke störande verksamheter i anslutning till boende Utbyggnadshänvisningar I Hamrångebygden kan ny bebyggelse tillkomma med utgångspunkt i attraktivt boende i de olika karaktärsmiljöerna öppet kulturlandskap, skogslandskap och nära vatten. Det är viktigt att bygga vidare på de befintliga orterna för att stärka dem och få en sammanhängande bebyggelse som stärker och knyter ihop Hamrångebygden som helhet. Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till befintliga kollektivtrafikstråk och bygga i anslutning till dem. Utgångspunkt för industriutveckling bör vara industriområdet kring hamnen i Norrsundet. Möjligt resecentrum vid Hagsta längs E 4 bör beaktas. 22 Norra en Hamrångebygden Antagandehandling Norra en Hamrångebygden 23

13 Kusten och öarna Söderhamns Axmarfjärden Gåsholma Finnharsfjärden Hari Gävles moränkust består av ett antal större fjärdar och ett glest band av öar och skär i Bottenhavet. Den flacka kustlinjen präglas av stränder rika på block och klapperstensfält. Längs kusten återfinns orter som Gåsholma, Hari, Småmuren, Iggön, Säljemar, Hillevik och Utnora. Till kusten hör även Gävlebukten och Yttre Fjärden med öar som Limön, Orarna och Eggegrund. Sedan medeltiden har fiskevattnen på ostkusten tillhört Kronan som gav grupper av fiskare rätt till utskärsfiskelägen. De norrländska städernas borgare gavs denna möjlighet med syftet att koncentrera näringslivet i städerna. Den mest dominerande staden var Gävle, med fiskerätter upp till Örnsköldsvik. Säsongslägena övergick under 1800-talet till att bli fasta bosättningar samtidigt som norrlandskusten industrialiserades. Havet betydelse för människans försörjning har successivt minskat och även många av in- Gävle Kusön Saltarsfjärden Småmuren Säljemar Iggön Silverbäckarna Hilleviksfjärden Hillevik Utnora Römaren Yttre fjärden Grinduga Orarna Bottenhavet Limön Vitgrund Lövgrund Älvkarleby dustrierna har lagts ned sedan dess. Befolkningen har minskat och kusten har fått ett ökat värde som turist- och rekreationsområde. Byar och fiskelägen som i sig själva är levande kulturhistoria utgör en viktig grund för utveckling av en livskraftig turistnäring vid kusten. I kombination med fiske, jord- och skogsbruk kan turism och fritidsverksamhet bidra till att hålla denna del av landsbygden levande. Eggegrund Kusten är tämligen orörd på långa sträckor och har stor utvecklingspotential. Områdets vägnät har sin stomme och matning i den gamla E4:an (väg 583) som ingenstans är längre än 5 km från strandlinjen. Det finns ingen med stranden parallell väg som knyter ihop byarna längs kusten bortsett från ett antal skogsbilvägar med låg standard. Havet har alltid varit viktigt för Gävle och avgörande för områdets utveckling. Sjöfarten har en lång historia i en. Gävlefiskarna har en anrik historia och det finns aktiva fiskare som håller traditionen levande även om man brottas med lönsamhetsproblem och osäker generationsväxling. I Gävlebukten och i fjärdarna norr därom finns ett levande och mycket aktivt fritidsbåtsliv med flera båtklubbar och båtsällskap. Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen och Sjöfartsverket har alla stationer i Gävle och omfattande verksamhet i området. Förutsättningarna för upplevelsebaserad turism t ex sälsafari, paddling, ridning, fiske, dykning mat och hantverk är goda. En starkt begränsande faktor då det gäller att ta emot tillresande besökare är låg logikapacitet. Stor osäkerhet kan också anses råda om möjligheterna att ordna tillfredställande VA-lösningar i mer omfattande skala. Stora områden både på land och i havet har klassats som värdefulla ur vindkraftsynpunkt. Finngrunden ca 4 mil utanför kusten bedöms kunna hysa drygt 200 vindkraftverk med kapacitet att leverera ca 3, 9 TWh 15. Vindkraftsområden på land kan innebära konflikter med friluftsliv och anläggningar för turism, andra näringsverksamheter eller boende. Gävle främjar kustnära turism och friluftsliv längs kusten I ÖP: identifiera angöringspunkter från havet och målpunkter på land, identifiera potentiella områden för landsbygdsutveckling kopplat till förändrad strandskyddslagstiftning Gävle främjar landsbygdsutveckling och vill att de unika värden som finns i närhet av vatten tas till vara genom att förutsättningar för boende skapas. Ny bebyggelse bör i första hand förläggas i anslutning till befintliga orter eller med närhet till kollektivtrafikstråk I ÖP: identifiera attraktiva områden, anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala, samt ta fram riktlinjer för byggande vid havet med hänsyn till bl a havsnivåns variationer och natur- och friluftsvärden Attraktiva tomter finns i olika lägen, också med möjlighet till verksamhet intill eget boende där verksamheten är av sådan art att den lämpar sig i boendemiljöer I ÖP: reservera mark i olika karaktärsmiljöer som öppet landskap, skogslandskap, nära vatten, i tätort samt tätortsnära anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala I första hand bör lokala gemensamhetsanläggningar för VA anläggas vid ny tät bebyggelse Gävle främjar fortsatt yrkesfiske och värnar den lokala kedjan av produktion-förädling-försäljning I ÖP: identifiera och säkerställ viktiga områden för fiskenäringen längs kusten Utbyggnadshänvisningar Längs kusten kan ny bebyggelse tillkomma med utgångspunkt i att möjliggöra attraktivt boende i de olika karaktärsmiljöerna öppet kulturlandskap, skogslandskap och nära havet. Det finns goda möjligheter att etablera anläggningar för besöksverksamhet i området. Att bygga vidare på befintliga orter är viktigt för att stärka dem och bidra till en sammanhängande bebyggelse. Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till avståndet till befintliga kollektivtrafikstråk vid byggande för att så långt det är möjligt underlätta för kollektivt resande. 15 Motsvarar hushållsel för ca 1,3 miljoner människor Analys av området Styrkor Närhet till havet och andra attraktiva naturmiljöer Värdefulla kulturmiljöer Goda upplevelsemöjligheter, t ex fritidsfiske och fiskförsäljning Möjligheter Utveckla turism och friluftsliv, kommersiell service Utveckla vägnätet Utveckla attraktivt boende som kompletterar befintligt Lokala gemensamma VA-lösningar Svagheter Kustnära väg saknas och befintliga vägar har ofta låg standard VA-system svåra att etablera Outvecklad samhällelig och kommersiell service Outvecklade turistmål, få turbåtar, liten logikapaciteten Hot Klimatförändringar, t ex havsnivåhöjning Fortsatt befolkningsminskning och minskat permanentboende Ökad miljöbelastning i havet Fisket som näring är hotad 24 Norra en Kusten och öarna Antagandehandling Norra en Kusten och öarna 25

14 Södra en Södra en innefattar ett stort geografiskt område med många och skiftande typer av miljöer. Området består förutom Hedesunda- och Dalälvsområdet av ett stort antal mindre byar som till exempel Grinduga, Mårtsbo, Hästbo, Jordåsen, Åsbo, Kessmansbo och Främlingshem. I södra delen finns en lång tradition av att hävda marken. Jordbruken har dock minskat i antal under årens lopp och den öppna marken lockar idag istället till boende i lantlig miljö och natur- och kulturmiljöupplevelser på många platser. Sjön Trösken och dess närområde utmärker sig med sitt avskilda läge ändå nära Väg 56 och 76 stärks som transportstråk Sandvikens Främlingshem 56 Analys av området Nedan följer en analys av området med utgångspunkt i ett nuläge och med fokus på framtida möjligheter. Hedesunda- och dalälvsområdet behandlas separat längre fram. Stackbo Jordåsen Glamsen Gräsbäcken Gävle Hästbo staden, en speciell naturmiljö som lockar såväl boende som besökare såväl vinter- som sommartid. Grinduga och Mårtsbo är orter som kan tänkas växa på grund av sitt läge nära Gävle. Tillgången till service är låg i området och orterna är till största del rena bostadsorter varifrån pendling till arbete och service sker. 509 Åsbo Kessmansbo 67 Grinduga Mårtsbo Kubbo E4 Tierps Trösken Älvkarleby Älvkarleby En styrka hos södra ens mer glesbefolkade områden är det geografiska läget där flera av orterna ligger nära Gävle medan andra kan vända sig till Hedesunda och söderut för serviceärenden eller arbete. Kollektivtrafiken längs såväl väg 509, 76 som 56 kan bidra till ett mer hållbart resande och minskat bilbehov. Byarna är många och kan erbjuda såväl social gemenskap som ett attraktivt boende i olika karaktärsmiljöer t ex öppet landskap, skogslandskap eller nära vatten. Svagheterna i området ligger i att tillgången till samhällelig och kommersiell service är låg i området. Bredband är inte utbyggt till alla orter i området och mobiltäckningen är dålig på vissa håll vilket försvårar för distansarbete och nya verksamhetsetableringar. För de nordvästra delarna upplevs närheten till väg 56 med mycket tung trafik störande. Ett framtida hot mot området är fortsatt befolkningsminskning. Med sina generösa ytor är en utveckling av boende kombinerat med ytkrävande verksamheter en stor möjlighet för detta område, dock måste tillgången till bredband och mobiltäckning förbättras. Fortsatt utveckling av det ekologiska jordbruket i södra en är möjligt. Förutsättningarna för vindkraft är gynnsamma i delar av området. Gamla Sala-banan sträcker sig genom området längs väg 56 och skulle kunna utvecklas såväl för rörliga friluftslivet. Attraktiva tomter finns i olika lägen, också med möjlighet till verksamhet intill eget boende där verksamheten är av sådan art att den lämpar sig i boendemiljöer I ÖP: reservera mark i olika karaktärs-miljöer som öppet landskap, skogslandskap, nära vatten, i tätort samt tätortsnära anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras i anslutning till befintliga orter eller kollektivtrafikstråk I ÖP: reservera mark för tomter i attraktiva lägen som anpassas till respektive trakts struktur, karaktär och skala I första hand bör lokala gemensamhetsanläggningar för VA anläggas vid ny tät bebyggelse Tröskenområdet stärks som friluftsmiljö I ÖP: inventera och identifiera viktiga områden för det rörliga friluftslivet Gävle vill erbjuda tysta samt lågstrålande områden I ÖP: identifiera de tysta samt lågstrålande områden som finns i området I ÖP: riksintressena säkerställs Framtida ny förbindelse E4 väg 76 mot Korsnäs för tung trafik för att undvika genomfart genom Gävle stad I ÖP: Inventera och identifiera möjligt vägreservat Pendlarparkeringar uppförs i viktiga lägen i anslutning till kollektivtrafik I ÖP: identifiera lägen och reservera mark Gävle vill att befintliga jordbruk värnas samt ges möjlighet att utvecklas och förutsättningar ges för fortsatt och ökad ekologisk livsmedelsproduktion I ÖP: jordbrukets intressen beaktas i gränszoner mot andra verksamheter och intressen Utbyggnadshänvisningar I området kan ny bebyggelse tillkomma med utgångspunkt i att möjliggöra attraktivt boende i de olika karaktärsmiljöerna öppet kulturlandskap, skogslandskap och nära vatten. Det finns goda möjligheter till boende i nära anslutning till egen verksamhet i området. Att bygga vidare på befintliga orter för att stärka dem och bidra till en sammanhängande bebyggelse är viktig, liksom att ta hänsyn till befintliga kollektivtrafikstråk och bygga i anslutning till dem. Styrkor Delar av området ligger mycket nära Gävle Delar av området har närhet till Hedesunda och koppling söderut Tillgång till kollektivtrafik längs väg 509, 76 och 56 Många byar i attraktiva lägen med utvecklad social gemen skap Gott om mark för bebyggelse Svagheter Begränsad tillgång till kommersiell och samhällelig service för vissa delar Avsaknad av bredband och dålig mobiltäckning i vissa områden Störande tung trafik längs väg 56 nära bebyggelse i vissa områden Möjligheter Ökat småföretagande med ytkrävande verksamheter intill eget boende Utveckla ekologiska jordbruk och hästgårdar Utveckling av Tröskenområdet och Salabanan för friluftsliv Hot Översvämningsrisk vid Trösken Fortsatt befolkningsminskning Jag trivs på landet, att bo i en liten by men ändå ha nära till jobb, affärer osv är kanon kvinna från Mårtsbo 26 Södra en Antagandehandling Södra en 27

15 Älvkarleby Sandvikens Vinnersjö 56 Hedesunda Brunn Ön Ålbo Lövåsen 509 Finnböle Ölbo Östveda Dalälven Dalkarlsbo Kågbo Tierps Styrkor Infrastruktur väg 509 och 56, samt geografiskt läge ger god koppling söderut Attraktiv vattenkontakt Hög servicetillgång och rikt företagande Traditionsrik jordbruksbygd med stor andel ekologiska jordbruk Stort socialt engagemang Möjligheter Utveckla kulturlandskapsstråk och naturturism Landsbygdsutveckling enligt ny strandskyddslagstiftning Utveckla det rika företagandet med bl a utökning av Hedesunda industricenter Utveckling av ekologisk odling samt djurhållning inklusive häst Boende för alla livsfaser och multilokaler t ex allaktivitetshus och ridhus Hedesunda- och Dalälvsområdet Området består förutom centralorten Hedesunda av ett stort antal små eller medelstora byar norr och söder om Dalälven t ex Lövåsen, Kågbo, Ölbo, Brunn, Östveda, Ålbo, Jugansbo, och Hadeholm. Området som helhet har sedan lång tid tillbaka dominerats av jordbruket. Stora gårdar vittnar om att näringen gav god vinst. Hedesundabygden har en lång historia. Centralorten nämns i bevarade dokument från år 1314, men har ett ännu äldre förhistorisk ursprung. Den stora Hedesundafjärden korsas av Enköpingsåsen, som bildar en lång smal åsrygg som sedan urminnes tider varit färdväg mellan Uppland och Gästrikland. Dalälven breder ut sig i stora fjärdar med mängder av öar och vikar. I älven ligger Ön som tillsammans med sitt närområde har flera värdefulla historiska kopplingar. Området är mycket fornlämningstätt. Fortfarande bedrivs här relativt många jordbruk, de flesta med ekologisk inriktning och Hedesunda är ens största jordbruksbygd. I förhållande till sin storlek har Hedsunda god offentlig och kommersiell service. Företagandet är utbrett. Analys av området Hedesunda och Dalälvsområdets styrkor ligger mycket i det geografiska läget med dess naturliga förutsättningar samt i historien och traditioner som format Hedesunda med omland. Hedsunda ligger strategiskt i den södra delen av en med närhet till exempelvis Uppsala, Tierp, Älvkarleby, Avesta och Mälardalen. Stora delar av Hedesunda samt byar på södra sidan har tydlig vattenkontakt och utgör redan idag attraktiva boendemiljöer. Hela Ön utgör i sig en av områdets stora styrkor med visst boende men framförallt en unik natur- och kulturmiljö med många målpunkter för kultur- och fritidslivet som Skaparbyn, hembygds- och campingområdet, gravhögarna och Sandsnäsbadet. Hedesunda centralort har en hög grad av service med tanke på sin storlek. Här finns en lång tradition av lokalt engagemang bland annat i form av den lokala utvecklingsgrupp som funnits sedan 1990-talet och här finns ett rikt lokalt näringsliv. Söder om Dalälven finns värdefulla kulturmiljöer och vattennära fritidshusområden med växande intresse i t ex Hällskog. Några av svagheterna i området är ett ofullständigt gång- och cykelvägnät, brister i digital ikation, samt platsbrist inom äldreboendet. Hot mot området kan komma att utgöras av svårigheter med att utveckla dalälvsområdet på grund av många riksintressen Fakta (Gävle inom parentes) Invånarantal: cirka Andel födda utanför Sverige: 3,5% (10%) Förvärvsgrad kvinnor: 78% (71%) Förvärvsgrad män: 83% (76%) Ohälsotal: 48 dagar/år/kvinna (44) 30 dagar/år/man Andelen med eftergymnasial utbildning: män 14% (30%), kvinnor 29% (39%) Antal bilar: 0,45 st/person (0,38 st) Knappt var fjärde innevånare med arbete pendlar ut ur en för att nå sitt arbete. Åldersstruktur (10-årsklasser) i Hedesundaoch Dalälvsområdet jämfört med Gävle män kvinnor överskott Hadeholm Jugansbo Sevallbo Heby underskott Källa: SCB, senaste tillgängliga statistik Svagheter Begränsat gång- och cykelvägnät Bristfällig digital infrastruktur Otydlig centrumkärna Begränsade möjligheter till kvarboende platsbrist äldreboende Myggrykte vid Dalälven och översvämningsrisk samt fortsatt befolkningsminskning. Möjligheter för området är att utveckla kultur- och naturturism på Ön med bl a Ralph Erskines Skaparbyn, samt i och i närheten av Dalälven. Att skapa nya attraktiva tomter bl a vattennära är ytterligare en möjlighet liksom att stärka och utveckla det lokala näringslivet inklusive jordbruket med ökad ekologisk profilering. Detta kan bidra till ett stärkt lokalsamhälle där mötesplatser finns och engagemanget märks. Attraktiva tomter finns i olika lägen I ÖP: reservera mark i olika karaktärsmiljöer som öppet landskap, skogslandskap, nära vatten, i tätort samt tätortsnära anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Gävle vill verka för landsbygdsutveckling i och med ett förändrat strandskydd genom att erbjuda attraktivt boende vattennära I ÖP: identifiera områden för ny bebyggelse anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala ge möjlighet att utveckla Ön för turism, friluftsliv, kultur och begränsat boende I ÖP: avgränsa områden och reservera mark Ny bebyggelse lokaliseras i huvudsak längs kollektivtrafikstråk eller i centralorten och prioriteras i områden som kan anslutas till närvärmeverket eller där annan miljöanpassad gemensam uppvärmning kan ordnas I ÖP: identifiera områden för ny bebyggelse anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala Hedesunda centrum ges möjlighet att stärkas och utvecklas Väg 56 stärks i egenskap av transportled I ÖP: säkerställ riksintresset Pendlarparkeringar uppförs i viktiga lägen/omstigningspunkter i anslutning till kollektivtrafik I ÖP: identifiera lägen och reservera mark Gävle vill att gång- och cykelvägnätet i och i anslutning till Hedesunda kompletteras I ÖP: reservera mark för utbyggnad av saknade gc-länkar Värdefulla naturmiljöer ges ett gott skydd I ÖP: inventera och identifiera tätortsnära natur för eventuell reservatsbildnig eller annat skydd Gävle vill värna det rörliga friluftslivet och utveckla Dalälven som turistmål I ÖP: säkra allmänhetens tillgång till Dalälven Gävle vill möjliggöra kvarboende i Hedesunda I ÖP: reservera mark för utökat boende för olika hushållstyper Hot Riksintressen vid Dalälven begränsar utvecklingsmöjligheter Ökad översvämningsrisk vid Dalälven Fortsatt befolkningsminskning Befintliga jordbruk värnas samt ges möjlighet att utvecklas och förutsättningar ges för fortsatt och ökad ekologisk livsmedelsproduktion I ÖP: jordbrukets intressen beaktas i gränszoner mot andra verksamheter och intressen Gävle vill stärka företagsamheten i Hedesunda I ÖP: reservera mark för utökning av Hedesunda industricenter samt för ickestörande verksamheter i anslutning till boende Möjlighet ges att utveckla multianläggningar för fritidsverksamhet, t ex allaktivitetshus och ridhus I ÖP: reservera mark Utbyggnadshänvisningar I Hedesunda- och Dalälvsområdet bör ny bebyggelse tillkomma med utgångspunkt i att möjliggöra attraktivt boende i anslutning till de olika karaktärsmiljöerna som finns i området det öppna kulturlandskapet, skogslandskapet och Dalälven, samt att genom att bygga vidare på befintlig centralort och mindre orter. Kopplingen till centralorten samt befintliga kollektivtrafikstråk är viktig, varför ny bebyggelse i huvudsak bör tillkomma i lägen med närhet till dessa. En utveckling av Ön med fokus på kultur och friluftsliv kan vara möjlig. 28 Södra en - Hedesunda- och Dalälvsområdet Antagandehandling Södra en - Hedesunda- och Dalälvsområdet 29

16 Sandvikens Storsjön Heliga landet Stensängarna Brunnsvik Yttertorp Forsbacka Överhärde Rörberg Styrkor Kulturhistoriskt värdefull bruksmiljö med attraktiva bostäder i vatten- och naturnära läge Attraktiv vattenkontakt: Storsjön, Gavleån Ett bra ikationsläge med närhet till väg 80 samt Gävle och Sandviken Kompakt fysisk struktur Flygplats i Rörberg Svagheter Pendlarort liten befolkning dagtid Länkar i gång- och cykelvägnätet saknas mellan Gävle och Sandviken Möjligheter Utveckla Forsbacka som pendlarort erbjud attraktivt boende Marknadsföring och exponering mot t ex rv 80 Utveckla deponiområdet för energiproduktion Attraktivt boende vid Storsjön Utveckla turism och friluftsliv Hot Översvämningsrisk vid Storsjön och Gavleån Åldrande befolkning Risk för minskande service Fortsatt nedgångna industriområden Västra en Området Västra en omfattar ett relativt litet geografiskt område, men har ett varierat innehåll med bruksort med anor, strandnära attraktiv bebyggelse vid Storsjön, flygfält och motorsport, deponi, återvinningsindustri mm. Området utgörs förutom av Forsbacka, av Heliga landet, Överhärde, Rörberg, Stensängarna, Brunnsvik och Yttertorp. Forsbacka har ett läge nära riksväg 80, i stråket mellan Gävle och Sandviken, med goda förutsättningar att nå en bred arbetsmarknad. Forsbacka betyder backen vid forsen och finns belagt från Bruket är en mycket värdefull kulturmiljö och riksintresse och har en historik från 1600-talet med utveckling av Forsbacka Jernverks AB som bildades På 1940-talet hade bruket sin storhetstid med 1000 anställda. Viss metallindustri finns fortfarande kvar, men i liten omfattning. De höga kulturmiljövärdena utgörs av den estetiska idyll av blandade bostäder och bruksmiljö som är både vatten- och naturnära. Analys av området Forsbackområdets styrkor, bruksmiljön och vattenkontakten, ger bra förutsättningar för en fortsatt utveckling som boendemiljö i ett bra ikationsläge. Eftersom Forsbacka är en utpräglad pendlarort finns ett hot mot det lokala serviceutbudet. Ett överskott i allmännyttans bostadsbestånd skulle kunna användas t ex som en satsning på äldreboende i centralt läge. Brukets och järnindustrins byggnader är både en tillgång och en belastning. De är en tillgång ur turistisk och kulturhistorisk synvinkel, medan nedgångna och extensivt utnyttjade industribyggnader kan Fakta (Gävle inom parentes) Invånarantal: cirka Andel födda utanför Sverige: 10% (10%) Förvärvsgrad kvinnor: 73% (71%) Förvärvsgrad män: 77% (76%) Ohälsotal: 46 dagar/år/kvinna (44) 35 dagar/år/man Andelen med eftergymnasial utbildning: män 19% (30%), kvinnor 32% (39%) Antal bilar: 0,41 st/person (0,38 st) Fler än var tredje (16,7%) av innevånarna med arbete pendlar ut ur en för att nå sitt arbete. Åldersstruktur (10-årsklasser) i Forsbacka jämfört med Gävle män kvinnor överskott underskott Källa: SCB, senaste tillgängliga statistik vara en belastning. I det senare fallet ligger lösningen i att finna en användning där man på ett respektfullt men ändå ekonomiskt sätt drar nytta av byggnaderna. Forsbackas tradition som industriort är värd att bygga vidare på. Här finns goda förutsättningar till en näringslivsutveckling, i många fall i samarbete med verksamheter i Sandvikens. Forsbackatippen har utvecklats till en modern deponi med viktiga inslag av återvinning och kompostering samt framtida gasproduktion mm. Läget i regionen är väl valt för en anläggning som betjänar flera er. Det finns inga reningsverk eller vattenverk i Västra en, utan den kapacitet som ytterligare bebyggelse i Västra en behöver finns på annat håll i en. Ytterligare bostäder kring Storsjön gör att VA-situationen behöver ses över för området. Rörberg har utvecklingspotential för industri och motorsport. Flygplatsens förutsättningar ska bibehållas; ny bebyggelse, vindkraft, master etc får inte placeras på olämpligt sätt. En omläggning av väg 56 på sträckan Valsjön riksväg 80 utreds. Väg 56 har mycket stor andel tung trafik och en förbättring av vägstandarden till mötesfri väg är angelägen för såväl boende och trafikanter samt naturligtvis av trafiksäkerhetsskäl. Stärk turismen i och kring Storsjön I ÖP: identifiera viktiga områden för det rörliga friluftslivet och för turismutveckling Värdefulla kulturmiljöer i Forsbacka skyddas och bevaras samtidigt som verksamheter i byggnaderna ges möjlighet att utvecklas I ÖP: säkerställ riksintresset Värdefulla naturmiljöer ges ett gott skydd I ÖP: inventera och identifiera tätortsnära natur för eventuell reservatsbildnig eller annat skydd Gävle vill verka för landsbygdsutveckling i och med ett förändrat strandskydd genom att erbjuda attraktivt boende vattennära I ÖP: identifiera områden för ny bebyggelse anpassat till respektive trakts struktur, karaktär och skala, översvämningsrisker som följd av klimatförändringar utreds i samarbete med Sandvikens Ny bostadsbebyggelse förläggs i huvudsak i kollektivtrafikstråk eller i anslutning till befintliga orter I ÖP: reservera mark Forsbacka centrum ges möjlighet att stärkas och utvecklas Gävle vill möjliggöra kvarboende i Forsbacka I ÖP: reservera mark för utökat boende för olika hushållstyper Gävle vill att gång- och cykelvägnätet i och i anslutning till Forsbacka kompletteras I ÖP: reservera mark för utbyggnad av saknade gc-länkar Biogasproduktionsanläggning utvecklas I ÖP: studera markbehov och reservera ev mark Gävle Flygplats ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet I ÖP: bibehåll säkerhetsavstånd, inflygningsnivåer justeras så att bedömning av master och vindkraftverk underlättas Väg 56 stärks som transportled I ÖP: säkerställ riksintresset Utbyggnadsriktningar I området bör ny bebyggelse tillkomma med utgångspunkt i att bygga vidare på befintlig sammanhängande bebyggelse, att möjliggöra attraktivt boende i närhet av vatten samt med närhet till kollektivtrafikstråk. Ytor för industriutveckling bör reserveras norr om rv 80 i anslutning till Margretehill och möjligheterna studeras att utveckla järnverkets gamla område på ett för kulturmiljön respektfullt sätt. 30 Västra en Antagandehandling Västra en 31

17 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Gävle, Gävle Tfn (vx). Fax

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010 Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig

Läs mer

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Allt utom stadskärnan är landsbygd. stadskärnan en förutsättning för utveckling av landsbygden

Allt utom stadskärnan är landsbygd. stadskärnan en förutsättning för utveckling av landsbygden Allt utom stadskärnan är landsbygd Arvika: natur och kultur stora orörda naturområden och många sjöar(365) industri och upplevelseturism på spåret: Oslo - Stockholm översvämningsrisk runt Glafsfjorden

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Regionala och mellankommunala frågor

Regionala och mellankommunala frågor Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Lillpite 2014-03-11 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Utvecklingsstrategi - bilagor. LEADER Mellansjölandet

Utvecklingsstrategi - bilagor. LEADER Mellansjölandet Utvecklingsstrategi - bilagor LEADER Mellansjölandet 2014-2020 Bilaga 1: SWOT-analys Starka sidor Naturen och naturrikedomen upplevs av många som en viktig och stark faktor för området. Det finns flera

Läs mer

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun Det här är Centerpartiet i Torsås kommun ett hållbart val för dig! Centerpartiet i Torsås kommun arbetar för att skapa ett hållbart, inbjudande och modernt samhälle. Detta i nära samverkan med kommunens

Läs mer

Välkomna till informationsmötet!

Välkomna till informationsmötet! Välkomna till informationsmötet! Musikhälsning från AMB Varför översiktsplan? Hur ska vi jobba med översiktplanen? Vem som styr planering och arbetet? När och hur kan du som medborgare påverka innehållet?

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Inriktningsdokument. Inriktning av landsbygdspolitiken 2014-08-25 KS 2014/0578. Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014.

Inriktningsdokument. Inriktning av landsbygdspolitiken 2014-08-25 KS 2014/0578. Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. Inriktningsdokument 2014-08-25 Inriktning av landsbygdspolitiken KS 2014/0578 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. Efter beslut i kommunfullmäktige har dokumentet delats upp i två delar:

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Vad tycker du? Varför en ny översiktsplan? Denna broschyr vänder sig till dig som bor och lever i Gnosjö kommun. Du kanske bor ute på landsbygden i en villa och driver

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Viktiga miljöer för kommunens utveckling

Viktiga miljöer för kommunens utveckling Viktiga miljöer för kommunens utveckling I Hudiksvalls kommun finns natur- och kulturmiljöer som har ett mycket högt värde, inte bara ur kommunens synvinkel, utan även i ett riks- och internationellt perspektiv.

Läs mer