Sveriges gles- och landsbygder 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges gles- och landsbygder 2007"

Transkript

1 Kommuntyper och regioner enligt Glesbygdsverkets definition. Unika möjligheter I glesbygdskommuner bor minst 30 procent av befolkningen i glesbygd. I tätortsnära landsbygdskommuner bor minst 30 procent av befolkningen i tätortsnära landsbygd. I tätortskommuner bor mer än 70 procent av invånarna i tätorter med mer än invånare. Glesbygdskommuner Tätortsnära landsbygdskommuner Tätortskommuner 1 Skogslänens inland 2 Skogslänen övrigt 3 Storstadsregionerna 4 Övriga Sverige Glesbygdskommuner: Vansbro Älvdalen Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Nordmaling Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Åsele Arjeplog Överkalix Övertorneå Pajala Tätortsnära landsbygdskommuner: se Sveriges gles- och landsbygder har unika möjligheter att bidra när klimatförändringarna tvingar oss att organisera stora delar av samhället på ett nytt sätt. I omställningen från fossila bränslen till förnybara energikällor kan exempelvis en del av lösningen finnas i skogen, som har stora resurser i form av bioenergi. Likaså finns stora områden i skogslandet där vindkraft kan byggas ut utan att exploateringsintressen krockar med bevarandeintressen. Andra tillgångar är just glesheten och kylan. Årsbok 2007 berättar exempelvis om ett holländskt par som såg glesheten och snön som en förutsättning att flytta hit. Men ett villkor för att gles- och landsbygdernas resurser ska kunna utnyttjas är tillgång till grundläggande service och infrastruktur. På många håll fortsätter dessa samhällsfunktioner att försvagas. Antalet grundskolor fortsätter att minska och nedläggningen av butiker går snabbast i gles- och landsbygder. Boken presenterar också många andra fakta exempelvis att pendling till arbete över riksgränser har blivit allt vanligare. Vissa gränstrakter i Värmland/Västra Götaland och Norrbotten kan numera betraktas som internationella arbetsmarknader. Box 3044, Östersund besöksadress Fyrvallavägen 1 telefon Sveriges gles- och landsbygder 2007 glesbygdsverket Sveriges gles- och landsbygder 2007 Glesbygdsverket är en kunskapsmyndighet Glesbygdsverket rapporterar om utvecklingen i Sveriges glesbygder, landsbygder och skärgårdar. Uppgiften är att tillföra kunskap om de särskilda utvecklingsförutsättningar som råder i dessa områden när det gäller befolkning och livsvillkor, tillgänglighet till service, till arbetsmarknader, infrastruktur och utbildning. Glesbygdsverket förmedlar kunskaper genom kartor och statistikanalyser, undersökningar, seminarier och medverkan i nationella arbetsgrupper. Glesbygdsverket grundades 1991 och har sitt kontor i Östersund. Myndigheten lyder under Näringsdepartementet. Mer av Glesbygdsverkets statistik, kartor och rapporter kan du ladda ner eller beställa på FA-regiontyper enligt Glesbygdsverkets indelning finns på insidan av pärmfliken. Omslagsbild: Flislager vid kraftvärmeverk. Foto: Tina Stafrén. Områdestyper och regioner enligt Glesbygdsverkets indelning finns på insidan av pärmfliken. ISSN

2 Områdestyper och regioner enligt Glesbygdsverkets definition. FA-regioner enligt Glesbygdsverkets indelning. Glesbygd Tätortsnära landsbygd Tätort 1 Skogslänens inland 2 Skogslänen övrigt 3 Storstadsregionerna 4 Övriga Sverige 1 FA-regioner med ogynnsamma förutsättningar 26 FA-regioner 31 kommuner 0,3 miljoner invånare 15 tätorter större än inv. 0 tätorter större än inv. FA-regioner med mindre gynnsamma förutsättningar 17 FA-regioner 38 kommuner 0,7 miljoner invånare 33 tätorter större än inv. 2 tätorter större än inv. FA-regioner med gynnsamma förutsättningar: 29 FA-regioner 221 kommuner 8,1 miljoner invånare 284 tätorter större än inv. 53 tätorter större än inv

3 Sveriges gles- och landsbygder 2007

4 Sveriges gles- och landsbygder 2007 Glesbygdsverket Foto: Tina Stafrén Grafisk form: Annica Nordin, Periferi film o. form Papper: omslag Invercote Creato 260 g, inlaga Lessebo Linné 120 g Tryck: Fälth & Hässler, Värnamo 2007 ISSN

5 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Summary 8 Avgränsningar och definitioner 0 Samhällsförändringar 13 Sammanfattning 4 Omvärlden i regionernas ögon 6 Klimatförändringens konsekvenser för gles- och landsbygder 8 Bioenergin ger löfte om jobb 24 Vindkraft 29 Befolkning 3 Sammanfattning 4 Befolkningsförändringar 5 Flyttningar 8 Inflyttningsrika bygder 44 Småföretagarland 53 Sammanfattning 54 Företagens spelplan 57 Exempel 1: De nya nybyggarna 59 Exempel 2: När servicen gör geografisk reträtt 66 Avslutande reflexioner 71 Små, lokala arbetsmarknader 73 Sammanfattning 74 Rörlighet i små, lokala arbetsmarknader 75 Varför ett geografisk perspektiv? 76 Vad är små, lokala arbetsmarknader? 76 Många i arbete och en försiktig framtidstro 84 Strukturomvandling de areella näringarnas återkomst? 90 Slutsatser 93 Tillgänglighet 95 Sammanfattning 96 Tillgänglighet och tillväxt 97 Dagligvarubutiker 99 Skolor 02 Grundläggande betaltjänster 06 Läkemedel 0 Tillgång till bredband 3

6 Tabeller och kartor Tabell 1. Befolkning år 2006 per kommun, län och områdestyp samt befolkningsförändring 2005 och Tabell 2. Inrikes in- och utflyttning per län år Personer som flyttar över kommungräns och/eller till annan områdestyp. 134 Metod för att definiera inflyttningsrika bygder. Karta 1. Genomsnittlig sammanräknad arbetsinkomst 2005 per kapita år. 5 6 Karta 2. Andel förvärvsarbetande 2005, procent av befolkningen år. 7 Tabell 3. Tillgänglighet till dagligvarubutiker 2002 och 2007 per län. Antal personer. 8 Tabell 4. Tillgänglighet till närmaste skola för elever i årskurs 1-6 (7-12 år). År 2002 och 2006, per län. 9 Tabell 5. Tillgänglighet till bankomat 2007 per län. Antal personer. 40 Tabell 6. Tillgänglighet till fast kassaservice 2001 och 2007 per län. 141 Tabell 7. Tillgänglighet till apotek 1999 och 2006 samt förändring. Per län. Tabell 8. Tillgänglighet till apoteksombud 1999 och 2006 samt förändring. Per län. FA-regioner enligt Glesbygdsverkets definitioner

7 Förord Glesbygdsverket har till uppgift att belysa och ge kunskap om de livsvillkor som gles- och landsbygdens befolkning har när det gäller tillgång till service, infrastruktur, arbete, försörjning, med mera. Årsboken innehåller därför basfakta om befolkningsutveckling och tillgänglighet till olika serviceslag. Vi brukar också säga att vi nyanserar och kompletterar bilden av Sverige, då våra fakta bryts ner i små, geografiskt avgränsade områden på kilometerrutor, vilket innebär att olikheter mellan bygder och landsändar kan speglas på ett bättre sätt, än när utvecklingen redovisas i stora FA-regioner, län, eller hela kommuner. I årets årsbok har vi också nya fakta kring företagande i gles- och landsbygder i kapitlet Småföretagarland, men också en del om bredband och energi viktiga områden för landsbygdens tillväxt. Sist i årsboken finns en tabell- och kartdel där man kan hitta användbara fakta om gles- och landsbygdsutvecklingen i olika län. Ytterligare fakta finns på verkets webbplats Den här årsboken är Glesbygdsverkets åttonde. Vår förhoppning är att den, i likhet med tidigare årsböcker, ska ge värdefulla fakta om utvecklingen och tillståndet i Sveriges gles- och landsbygder. Nyttig läsning! Östersund i december 2007 Kerstin Wallin Generaldirektör Arbetet med årsboken har letts av en projektgrupp med informatör Birgitta Rhodin som projektledare. I gruppen har även utredarna Erik Fransson, Wolfgang Pichler och Imber Råbock ingått. 5

8 Sammanfattning Klimatförändringarna framstår allt mer som den stora utmaningen, och med den följer en energiomställning som kommer att påverka många samhällssektorer. Till den omställningen har Sveriges gles- och landsbygder unika möjligheter att bidra. I övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor kan exempelvis en del av lösningen finnas i skogen, som har stora resurser i form av bioenergi. Likaså finns en stor potential i utbyggnaden av vindkraft, något som kan utveckla landets glesbygder och skärgårdar, men det är viktigt att den lokala nivån aktivt inkluderas i planeringen. De svenska skidorterna kan få en konkurrensfördel jämfört med orter på kontinenten, när den grundläggande förutsättningen för skidturismen, snön, blir en bristvara. Men även här kommer en omfattande produktion av konstsnö att krävas, vilket kan bli en stor utmaning för de mindre turistanläggningarna. Befolkning Befolkningen i Sveriges gles- och landsbygder minskar, liksom den har gjort det senaste decenniet. Gles- och landsbygdsområdena tappar befolkning till tätortsområdena och större delen av all invandring sker till storstadsområdena. Men valet av detaljnivå har betydelse för den bild som förmedlas. På en lägre geografisk nivå framträder till exempel områden med växande befolkning även i glest befolkade delar av landet. Likaså har invandringen betydelse även i gles- och landsbygder, eftersom befolkningsminskningen där skulle ha varit betydligt större utan invandringen. En förnyad studie av så kallade inflyttningsrika bygder, liknande den som Glesbygdsverket gjorde 2001, visar att omedelbar närhet till ett samhälle tycks ha större betydelse än befolkningsstorleken för inflyttningsrika bygders möjlighet att bestå över en längre tid. Småföretagarland Sveriges gles- och landsbygder kan beskrivas som ett småföretagarland andelen mikroföretag (upp till nio anställda) och i synnerhet andelen soloföretag (utan anställda) är betydligt högre i landsbygdsområden än i tätortsområden. I vissa områden svarar dessa företagsformer för upp till hälften av sysselsättningen. Många av soloföretagarna har ingen ambition att anställa, men deras val att själva svara för sin försörjning ska inte underskattas fanns sju procent av den totala sysselsättningen i riket i arbetsställen utan anställda. Den lokala servicen är betydelsefull för företagen. Många företagare i gles- och landsbygder känner sig tvingade att själva engagera sig för att bevara serviceutbudet. Detta kan å ena sidan betraktas som ett positivt 6

9 samhällsengagemang, men å andra sidan innebär det att tid, energi och kanske också ekonomiska resurser måste satsas utanför företagens kärnverksamhet. Små, lokala arbetsmarknader Pendling över riksgränsen har blivit ett viktigt inslag i vissa små, lokala arbetsmarknader. Vissa gränstrakter i Värmland/Västra Götaland och Norrbotten kan numera betraktas som internationella arbetsmarknader. I exempelvis Eda kommun i Värmland arbetar nästan 14 procent av de sysselsatta i ett annat land. Färre kvinnor än män pendlar över kommungränser till arbete och de pendlar kortare sträckor. Hur många kvinnor och män som pendlar varierar mycket mellan olika typer av funktionella arbetsmarknadsregioner, FA-regioner. Bland kvinnorna är det hela 17 procentenheter färre som pendlar i FA-regioner med ogynnsamma förutsättningar än i de med gynnsamma förutsättningar. Detta kan göra kvinnors situation på arbetsmarknaden mer utsatt, eftersom de ofta är beroende av en offentlig arbetsmarknad som dessutom på många håll krymper. En studie gjord på Glesbygdsverkets uppdrag visar att det finns arbetsmarknader som har en stor branschbredd trots att de är små. Studien pekar på att områden som ofta ses som mellanrum mellan centrumpunkterna i arbetsmarknadsregionerna är viktiga och ofta fyllda av egen verksamhet. Tillgänglighet Antalet dagligvarubutiker i landet fortsätter att minska. Under det senaste året försvann 16 butiker i glesbygder och 60 i tätortsnära landsbygder. I områden som har fått minst fem minuters längre restid med bil till närmaste dagligvarubutik under den senaste femårsperioden bodde det personer år Av dessa var pensionärer över 65 år. Antalet grundskolor har fortsatt att minska under det senaste året, och den största relativa minskningen finns i glesbygder. Däremot har antalet små skolor (under 50 elever) blivit fler. Orsaken till det är i första hand att antalet elever minskar, och många skolor har hamnat under definitionsgränsen. Det kan i sin tur leda till att fler skolor kan vara hotade av nedläggning de närmaste åren på grund av minskande elevantal. Omkring 80 procent av Sveriges befolkning har tillgång till internet i hemmet, och drygt 60 procent har uppkoppling via bredband. Men det finns stora skillnader mellan stad och land. År 2006 hade 70 procent av befolkningen i storstäder tillgång till bredband, medan motsvarande siffra på landsbygden var 44 procent, enligt det nationella SOM-institutet. 7

10 Summary Climate change is increasingly being seen as the major challenge of our time, and with it comes a need to rethink energy supply that will affect several sectors of society. Sweden s rural and sparsely populated areas have unique opportunities to contribute to this adjustment. Where moving from fossil fuels to renewable energy sources is concerned, part of the solution may be found in the forest, for example, which offers major resources in the form of bioenergy. Likewise, there is great potential in the expansion of wind power, which can help the country s sparsely populated areas and archipelagos develop, but it is important to ensure that any plans actively involve the local community. Swedish ski resorts may find themselves having a competitive advantage compared with resorts on the continent when the basic requirement for ski tourism snow becomes scarce. But even in Sweden we will need to produce large amounts of artificial snow, which may be a major challenge for smaller tourist centres. Population The population of Sweden s rural and sparsely populated areas has decreased over the past decade and continues to do so. Rural and sparsely populated areas are losing inhabitants to urban areas, with the main part of this migration being to metropolitan areas. However, the picture that is portrayed depends on the level of detail examined. For example, on a lower geographical level, areas with a growing population are also emerging in sparsely populated parts of the country. Likewise, migration is also significant to rural and sparsely populated areas because the population decline there would have been considerably greater without it. A new study of areas that attract a large number of migrants, similar to the one conducted by the National Rural Development Agency in 2001, shows that immediate proximity to a community seems to be more important than the size of the population in terms of the likelihood of such areas surviving over a longer period. Small-business country Sweden s rural and sparsely populated areas can be described as small-business country the proportion of microbusinesses (up to nine employees) and in particular of sole proprietors (without employees) is significantly higher in rural areas than in urban areas. In certain areas these forms of business are responsible for half the employment in the area. Many sole proprietors have no intention of employing people, but their choice to provide for themselves should not be underestimated. In 2005 seven per cent of total employment was at workplaces with no employees. Local service is important to businesses. Many business owners in rural and sparsely populated areas feel compelled to get involved in maintaining the range of services on offer. On the one hand this can be seen as a positive 8

11 commitment to the community, but on the other it means that time, energy and in some cases even financial resources have to be invested outside the company s core business. Small local labour markets Commuting over national borders has become an important feature of some small local labour markets. Certain border areas in Värmland/Västra Götaland and Norrbotten can now be viewed as international labour markets. For example, in Eda municipality in Värmland, almost 14 per cent of those in employment work in another country. Less women than men commute over municipal borders to work, and their journeys are shorter. The number of women and men who commute varies considerably between different types of functional labour market regions (funktionella arbetsmarknadsregioner or FA regions). Among women a total of 17 per cent fewer commute in FA regions with unfavourable conditions than in those with favourable conditions. This can make women more vulnerable in the labour market because they are often dependent on a dwindling public sector. A study carried out on behalf of the National Rural Development Agency shows that there are labour markets with great sectoral breadth despite their modest size. The study indicates that areas often considered as being in the gap between central points in the labour market regions are important and often populated by entrepreneurs. Accessibility The number of convenience stores across the country continues to decrease. Over the past year, 16 stores closed in sparsely populated areas and 60 in rural areas in close proximity to urban areas. In areas in which travel time by car to the nearest convenience store has increased by at least five minutes over the past five years, there were 66,000 inhabitants in Of these, 13,000 were pensioners over 65. The number of primary schools has continued to decrease over the past year, with the largest relative decrease found in sparsely populated areas. However, the number of small schools (under 50 pupils) has increased. The reason for this is primarily that the number of pupils is decreasing, and many schools have now fallen into small school category. This may in turn lead to more schools being threatened with closure in the next few years due to the decline in pupil numbers. Around 80 per cent of Sweden s population have access to the internet in the home, and around 60 per cent have a broadband connection. But there are major differences between town and country. In per cent of the metropolitan population had access to broadband, while the corresponding figure in rural areas was 44 per cent, according to the national SOM (Society, Opinion and Media) Institute. 9

12 Avgränsningar och definitioner Att skapa en enda och enhetlig definition av vad som är glesbygd och vad som är landsbygd är knappast möjligt. Ingen definition fungerar för alla behov. I stället måste olika avgränsningar och definitioner användas beroende på vad som studeras. Traditionellt har utvecklingen ofta beskrivits utifrån administrativa gränser som län, kommuner och församlingar. Men den indelningen ger inte alltid tillräcklig information för att beskriva utvecklingen. Inom dessa administrativa gränser finns ofta både gles- och landsbygdsområden, liksom tätorter av olika storlek. Det förekommer flera olika definitioner av gles- och landsbygd. Statistiska Centralbyråns (SCB) definition säger att en tätort har mer än 200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen. Glesbygdsverket har valt att göra en annan definition. Glesbygdsverkets definitioner Glesbygdsverkets definition av gles- och landsbygder utgår från tillgängligheten till service och arbetsmarknad. Utgångspunkten är tätorter med mer än invånare, vilka bedöms ha ett grundläggande utbud av service och en viss arbetsmarknad. Tillgängligheten till dessa tätorter bestämmer sedan om ett område definieras som tätortsnära landsbygd eller glesbygd, oberoende av administrativa gränser. När denna avgränsning används i kombination med statistik på km 2 -nivå, kan förhållanden i gles- och landsbygder särskiljas från dem i tätorterna. På insidan av främre pärmfliken finns en karta som visar Glesbygdsverkets områdestyper och regioner. Områdestyper Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än invånare samt öar utan fast landförbindelse. Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5-45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än invånare. Tätorter är i denna definition orter som har fler än invånare. Hit räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten. Regioner Det finns ibland stora skillnader mellan gles- och landsbygder i olika delar av landet. Därför redovisas oftast de olika områdestyperna fördelade på fyra regioner: Skogslänens inland: i huvudsak de lokala arbetsmarknader som ingick i EU:s tidigare Mål 6-område. 10

13 Skogslänen övrigt: de lokala arbetsmarknadsregioner i skogslänen som låg utanför Mål 6-området. Storstadsregionerna: Stockholms, Göteborgs och Malmös lokala arbetsmarknader. Övriga Sverige: övriga lokala arbetsmarknader i landet, dvs. i Mellanoch Sydsverige. Kommuntyper Kommunerna kategoriseras utifrån boendestruktur. Indelningen används då statistik enbart finns tillgänglig på kommunnivå. Glesbygdskommuner (22 st.) har minst 30 procent av sin befolkning boende i glesbygdsområden. Tätortsnära landsbygdskommuner (156 st.) har minst 30 procent av sin befolkning boende i tätortsnära landsbygdsområden. Tätortskommuner (112 st.) har minst 70 procent av sin befolkning boende i tätorter med minst invånare. En karta över kommuntyperna finns på den bakre pärmfliken. FA-regiontyper En FA-region (funktionell analysregion) är den vardagsregion som flest människor berörs av genom dagliga resor till och från arbetet. FA-regionerna är också företagens huvudsakliga rekryteringsområde för arbetskraft (Nuteks definition). Glesbygdsverket har klassificerat FA-regionerna i tre regiontyper: FA-regioner med ogynnsamma geografiska förutsättningar FA-regioner med mindre gynnsamma geografiska förutsättningar FA-regioner med gynnsamma geografiska förutsättningar En beskrivning av indelningen finns i tabell- och kartdelen, sidan 144. En karta som visar grupperingen av FA-regioner finns på insidan av bakre pärmfliken. Tillgänglighet angiven i tids- eller längdmått Geografisk tillgänglighet kan anges antingen i ett längdmått (t.ex. meter) eller tidsmått (t.ex. sekunder). Det enklaste är att ange sträckan i meter, då de geografiska längderna i det vägnät man använder redan är definierade i de GIS som används. När sträckan ska mätas i ett tidsmått blir det något mer komplicerat. Varje vägsegment som bygger upp den vägdatabas som används måste tilldelas en vägklass. Varje vägklass måste sedan tilldelas en hastighet som anpassas efter det fordon som är tänkt att användas. 11

14 Genom att använda tidsavstånd tar man hänsyn till vägens egenskaper på ett bättre sätt än om endast ett längdmått används. Hänsyn kan tas till om vägen ligger till exempel i en tätort, vägens bredd eller vägens beläggning. Ett tydligt exempel på detta är att tänka sig att 10 km på en smal grusväg (skyltad 50 km/h) ger samma värde på tillgängligheten som 10 km motorväg (skyltad 110 km/h) om man endast ser till ett längdmått. Används tidsavstånd i grusvägs-motorvägsexemplet kan man genom att tilldela de olika färdsätten (vägklasserna) olika hastigheter få en bättre beskrivning av verkligheten. Att köra de 10 km på grusvägen tar, om man använder de skyltade hastigheterna, ~12 minuter medan samma sträcka tar ~5 minuter på motorvägen. 12

15 13 Samhällsförändringar

16 Sammanfattning Möjligheterna att hejda klimatförändringarna är en ödesfråga för alla länder och stora omställningar krävs. Till de förändringar som måste komma har de svenska gles- och landsbygderna unika möjligheter att bidra. I ett kort perspektiv kan också vissa fördelar urskiljas. De svenska skidorterna kan få en konkurrensfördel jämfört med orter på kontinenten, när den grundläggande förutsättningen för skidturismen, snön, blir en bristvara. Men även här kommer en omfattande produktion av konstsnö att krävas, vilket kan bli en stor utmaning för de mindre turistanläggningarna. Den helt dominerande potentialen för att utvinna bioenergi i Sverige finns i skogen. Hanteringen av bioenergi är mer arbetskraftsintensiv än de fossila bränslena och majoriteten av de nya arbetstillfällena borde hamna i våra gles- och landsbygder eftersom mycket av hanteringen måste ske nära källan kan komma att framstå som det verkliga genombrottsåret för vindkraft i Sverige. Utbyggnaden av vindkraft fyrdubblades jämfört med tidigare år. Här finns en stor potential för utveckling i våra glesbygder och skärgårdar. Men den lokala nivån bör aktivt inkluderas i planeringen för att vindkraftverken ska ge en stabil ekonomisk avkastning till bygden och för att rättmätiga bevarandeintressen ska tas till vara. Kapitlet innehåller också en sammanställning av de SWOT-analyser som regioner och länsstyrelser har gjort till det nya landsbygdsprogrammet. De hot länsstyrelserna ser mot utveckling av landsbygden ligger framför allt i globalisering och strukturomvandling. Möjligheterna ser man främst i att landsbygden kan erbjuda nya produkter och tjänster. 14

17 Samhällsförändringar Glesbygdsverket har i detta kapitel valt att spegla några av de samhällsförändringar som nu sker, och som har betydelse för gles- och landsbygder i vårt land. Vi har dels studerat hur regioner och län själva analyserar framtida hot och möjligheter, dels har vi frågat oss hur klimatförändringarna kommer att påverka gles- och landsbygder. De glesare befolkade delarna av landet får en allt viktigare roll i och med den energiomställning som nu måste ske. Tillståndet i de mindre tätbefolkade delarna av landet har behandlats i många utredningar och rapporter. I den senaste, Landsbygdskommitténs betänkande Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier 1, riktas åter blicken mot landsbygdernas utvecklingspotential och olikheter och det konstateras att landsbygderna behöver utvecklas inom praktiskt taget alla politikområden för att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Möjligheter till en sådan utveckling finns i såväl jordbrukspolitiken som i den regionala tillväxtpolitiken. För jordbrukspolitikens del görs det i Landsbygdsprogrammet tydligt att utvecklingsförutsättningarna på landsbygden behöver stärkas i bred mening. Regeringskansliet har också fått i uppdrag att departementsvis ta fram underlag för ett strategiskt handlingsprogram för att stärka landsbygdens utvecklingskraft 3. Vad gäller den regionala tillväxtpolitiken talar regeringen i En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning om en strävan efter ökad tillgänglighet och utveckling av informationssamhället i alla delar av Sverige. Beröringspunkterna mellan regional tillväxtpolitik och jordbrukspolitik är många, vilket gör det nödvändigt att hitta ett samspel mellan olika sektorer, intressen och aktörer på samtliga nivåer. Detta samspel och denna helhetssyn är särskilt viktiga för utveckling och tillväxt i gles- och landsbygder. Samarbete över sektorsgränser mellan gamla och nya entreprenörer (inte minst lantbrukare) och andra aktörer har inom många regioner i Europa och i andra delar av världen förvandlat landsbygdernas 5 resurser till konkreta produkter och tjänster. Att regioner, byar och företag lyckats med sina ansträngningar beror i första hand på att man har hittat en marknad som inte begränsas av regionens 1 SOU 2006: Regeringen (2007). Landsbygdsprogram för Sverige, SE06RPO00. s N007/7519/RT. 4 Regeringskansliet (2007). 5 För exempel se: OECD (2006): The New Rural Paradigm. 15

18 eller rikets gränser. Marknadsföring av produkter och tjänster har därför blivit viktigare och som en följd av det har intresset för omvärlden ökat. Det handlar dock inte bara om att hitta potentiella köpare för produkterna utan också om att identifiera nya trender och förändringar i samhället i stort. Visserligen är utgångspunkten för en omvärldsanalys beroende av de regionala eller lokala förutsättningarna och handlingsutrymmena, men det finns även många gemensamma drag, vilket nedanstående genomgång av de regionala landsbygdsstrategierna visar. Omvärlden i regionernas ögon Den regionala tillväxtpolitiken genomförs till stor del av regionerna och därför är deras analyser av utvecklingsförutsättningarna för gles- och landsbygder mycket viktiga. Deras övergripande avvägningar görs i de regionala utvecklingsprogrammen, RUP. Dessa ska visa riktningen för ett antal operativa delprogram, till exempel EU:s strukturfondsprogram och landsbygdsprogrammet. Jordbrukspolitiken har numera breddats till att även gälla landsbygdsutveckling i stort. Glesbygdsverket menar att det är intressant att se på vilket sätt regionerna har konkretiserat denna ambition. Vi har valt att göra det via en genomgång av de SWOT-analyser som finns i de så kallade regionala genomförandestrategierna till landsbygdsprogrammet. Genomgången visar att många aspekter är återkommande i länens analyser. Hoten mot en framgångsrik utveckling i gles- och landsbygder finns, enligt länsstyrelsernas bedömning, både i och utanför länens landsbygder. Globaliseringen och den medföljande strukturomvandlingen inom verksamheter som är viktiga för landsbygden utgör ett sådant hot, vilket innebär att också lantbrukare i allt högre utsträckning måste konkurrera med väsentligt billigare produkter från andra länder. Det innebär också att livsmedelsindustrin är tvungen att genomföra rationaliseringar och minska antalet verksamheter. Att jordbrukare lägger ner sina verksamheter har, enligt länsstyrelsernas analys, inte bara att göra med de förändringar som globaliseringen och rationaliseringen innebär, utan hänger också samman med svårigheter att klara generationsväxling (företagande). Landsbygden hotas, enligt dessa analyser, också av förändringarna utanför lantbrukssektorn. En fortsatt utarmning av den offentliga och kommersiella servicen samt otillräcklig infrastruktur nämns av många länsstyrelser, men också ett alltför litet intresse för både jordbruk och företagande i landsbygdssamhällena och den svaga befolkningsutvecklingen i många landsbygder. Bland de miljörelaterade hoten nämns också konkurrens om marken, särskilt i närheten av större städer, som en viktig fråga. 16

19 Figur 1.1. Hot mot en framgångsrik landsbygdsutveckling enligt länsstyrelserna (antalet omnämnanden). Rationaliseringar/brukningsmetoder Rationaliseringar/bruksmetoder Globalisering/strukturomvandling Service/infrastruktur Service/Infrastruktur Värderingar/attityder Politiska beslut/institutioner Befolkningsstruktur/demografi Utsläpp/föroreningar/markanvändning Utsläpp/föroreningar/markanvändn. Företagande Arbetskraft/kompetens Övrigt övrigt Finansiering/kapitalförsörjning Finansering/kapitalförsörjning Kunskapsförsörjning Klimatförändring Källa: Regionala landsbygdsstrategierna , Glesbygdsverkets bearbetning. Som möjligheter utpekas framför allt nya produkter och tjänster, till exempel inom området förnybara energikällor, småskalig produktion av mat, turism eller en exploatering av det ökade hästintresset, men också produktivitetsfrämjande insatser i befintliga lantbruksföretag (ökad avkastning/tillväxt). Länsstyrelserna ser också möjligheter för utveckling av gles- och landsbygderna i ett fortsatt engagemang i att bevara natur- och kulturmiljöer, inte minst som bas för andra aktiviteter som landsbygdsturism och boende. Mobilisering av landsbygdsbefolkningen och integration av invandrare anses också som en stor möjlighet för landsbygden. Möjligheter ses också i ett ökat samarbete mellan olika aktörer på landsbygden, men också i att i högre utsträckning utnyttja och stärka relationer till urbana miljöer och internationella marknader (närhet till marknader). Figur 1.2. Möjligheter att utveckla gles- och landsbygder enligt länsstyrelserna (antalet omnämnanden). Nya produkter och tjänster Bevara miljön/upplevelse Ökad avkastning/tillväxt Närhet till marknader Mobilisering/integration Mobilisering/Integration Utbildning/kompetensutveckling Samarbete Övrigt övrigt Källa: Regionala landsbygdsstrategierna , Glesbygdsverkets bearbetning. 17

20 Länens analyser är visserligen väl underbyggda med fakta och referenser och har för det mesta också fångat in olika regionala aktörers syn på utvecklingsförutsättningarna, men det kvarstår svårigheter vad gäller att få fram fakta om internationella trender och andra viktiga samhälleliga förändringar. I rapporten Regionala utvecklingsprogram 6 påpekar strategigruppen Sverigebilden att regioner ofta är introverta vad gäller problematiseringen av hot och möjligheter, det vill säga att omvärldens förändring ägnas mindre uppmärksamhet än planeringssubjektets (här gles- och landsbygden) starka och svaga sidor. Även om Glesbygdsverkets genomgång av länens landsbygdsstrategier inte kan styrka en obalans i analysen mellan omvärld och invärld, så finns det ibland tendenser att sammanblanda omvärlden med invärlden, det vill säga att aspekter av invärlden behandlas som aspekter av omvärlden och tvärtom. Ofta handlar analyserna också mer om effekterna av än orsaken till en utveckling. Exempelvis nämns ibland brist på service som ett hot för landsbygden, medan denna brist egentligen skulle kunna ses som en svaghet i landsbygdsregioner. Orsaken till denna utveckling av kommersiell service ligger dock i första hand i omvärlden, som till exempel koncentrationstendenser inom handeln, förändringar i befolkningens konsumtion och förändrad distribution av många varor (internethandel). Genom att peka på orsakerna till en utveckling gör man det möjligen enklare att se vissa sammanhängande kedjor av företeelser. Detta kan eventuellt hjälpa mottagaren att vässa insatserna och bedöma det förväntade utfallet på ett mer realistiskt sätt. Svårigheter i att göra omvärldsanalyser är inget specifikt för länsstyrelserna, utan samma problem uppstår för nationella myndigheter, liksom för regeringskansliet, som är ansvarigt för de vägledande nationella strategierna. Länsstyrelserna har, i relation till hela processen för landsbygds- och regionala program, kort tid på sig att anpassa europeiska och nationella prioriteringar till regionala förutsättningar. Med dessa förutsättningar är det inte förvånande att länens och regionens analyser inte varierar mer. Klimatförändringens konsekvenser för gles- och landsbygder De förändringar av vårt klimat som utsläppen av växthusgaser orsakar har diskuterats under många år. Det mänskliga bidraget till klimatförändringarna har ifrågasatts, men under 2007 har mycket av den kritiken tystnat, inte minst på grund av de rapporter som FN:s klimatpanel började publicera i början av året. I den första av rapporterna kunde man bland annat läsa att huvuddelen av den uppvärmning som skett sedan år 1950 är mycket sannolikt orsakad av ökande halter av växthusgaser i atmosfären. 7 6 Nutek (2005). Regionala utvecklingsprogram, RUP ett metodutvecklingsarbete. Strategigruppens rapporter. Bilaga 2 till slutrapporten. 7 FN:s klimatpanel Den naturvetenskapliga grunden. Rapport

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Framtiden för landsbygden?

Framtiden för landsbygden? Framtiden för landsbygden? - en glimt av Tillväxtanalys beskrivningar av landet utanför staden Martin Olauzon, avdelningschef Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Vår bakgrund Vårt

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 2012-03-02 2 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda,

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011

Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011 Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011 Text: Jessica Hagård Politiska prioriteringar, Landsbygdsminister Eskil Erlandsson/ FÖRKORTAD VERSION Vi är ert departement. Vi vill jobba

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer