Nätverksträff för kommunala landsbygdsutvecklare i Region Mitt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nätverksträff för kommunala landsbygdsutvecklare i Region Mitt"

Transkript

1 Nätverksträff för kommunala landsbygdsutvecklare i Region Mitt Härnösand Text: Emma Mattila Agronomstudent, Sveriges Lantbruksuniversitet

2 Innehåll Bakgrund... 2 Inledning... 3 Information om kommande landsbygdsprogram... 3 Frågestund... 4 Medborgardialog... 5 Processen bakom Vision Umeå... 5 Frågestund... 6 Cultural Planning skapar attraktiva platser i Kramfors kommun... 7 Frågestund... 8 Rundabordssamtal... 9 Redovisning Regionalt nätverk för kommunala landsbygdsutvecklare Sammanfattning och Syntes Medborgardialog Regionalt nätverk Bilaga 1: Deltagarförteckning Bilaga 2: Landsbygdskonferens i Härnösand oktober Bakgrund Landsbygdsnätverket har under 2012 och 2013 vid flera tillfällen, i samverkan med Jordbruksverket, ordnat sammankomster för att skapa ett nätverk mellan kommunala landsbygdsutvecklare i Sverige. Under dessa träffar har det varit tydligt att det finns ett behov för landsbygdsutvecklarna att träffas i mindre regionala nätverk. Regionala nätverk möjliggör diskussioner kring de lokala utmaningarna samt möjliga samarbeten kommuner emellan. Vid den nationella konferensen i mars 2013 delade deltagarna in landet i sex geografiska områden, regioner, med var sin kontaktperson. Tanken var att detta skulle vara en grund för regionala träffar. Träffen för Region Mitt, med Andreas Gylling som samordnare, ägde rum i Härnösand den 18 oktober Tjugo landsbygdsaktörer från regionen och kollegor från övriga landet deltog i den två timmar långa träffen. Denna träff ägde rum i samband med Landsbygdskonferens Höga Kusten som under två dagar bjöd deltagarna på en mängd intressanta föredrag och studiebesök på temat hållbar tillväxt. Detta dokument är en sammanställning över vad som framfördes och diskuterade under denna träff. 2

3 Inledning Träffen har organiserats av Andreas Gylling, utvecklingssekreterare i Kramfors kommun, som representant för nätverket i Region Mitt i samarbete med Landsbygdsnätverket och Jordbruksverket. Andreas inleder träffen med att hälsa alla deltagare välkomna och lämnar sedan ordet till Magnus Nordgren från Jordbruksverkets landsbygdsutvecklingsenhet. Information om kommande landsbygdsprogram Magnus berättar om det senaste i utvecklingen av det nya nationella landsbygdsprogrammet som ska gälla under perioden Magnus poängterar att det återstår många frågor som ska lösas innan programmet är beslutat och godkänt. Det svenska landsbygdsprogrammet kommer att beslutas i början av Därefter skickas det till EU-kommissionen som har 6 månader på sig att godkänna landsbygdsprogrammet. Det finns sex prioriteringar för landsbygdsutveckling som det svenska landsbygdsprogrammet ska arbeta med. Inom varje prioritering finns det fokusområden. Totalt är det 18 fokusområden som bland annat är viktiga för att kunna styra programmet och redovisa resultaten. Struktur för nya landsbygdsprogrammet I nuvarande landsbygdsprogram, perioden , har det funnits möjlighet att arbeta med lokal utveckling genom leaderområden. På samma sätt har även havs- och fiskeriprogrammet arbetat med lokal utveckling. Den möjligheten kommer att finnas kvar även i nästa programperiod, år EU-kommissionen vill även öppna för möjligheten att arbeta med lokal utveckling inom Regionalfonden och Socialfonden. Metoden har döpts om till lokalt ledd utveckling, på engelska Community-Led Local Development (CLLD). 3

4 Magnus påpekar att det nya programmet kommer bli baktungt eftersom det kommer råda begränsade utbetalningsmöjligheter under 2014 och Jordbruksverket arbetar nu bland annat med regler för de svenska programmen, informationsmaterial, nya IT-stöd som elektronisk ansökan och elektronisk handläggning, lokalt ledd utveckling (det som nu är leader och fiskeområden) och hur ett svenskt nätverk för landsbygds- och fiskerifrågor kan arbeta på ett bra sätt i nästa programperiod. Frågestund Landsbygdsutvecklarna på plats ställer följande frågor till Magnus efter presentationen: Fråga 1: Svar 1: Hur kommer CLLD att skilja sig från Leader? Lokalt ledd utveckling är leadermetoden. Begreppet lokalt ledd utveckling är ett nytt namn för en beprövad och framgångsrik metod, som nu ska användas i lokala utvecklingsområden där samverkan kan ske i ett fondsamarbete. Det är i nuläget inte klart om det kommer att bli möjligt att arbeta med lokalt ledd utveckling inom Socialfonden och Regionalfonden. Fråga 2: Svar 2: Vem beslutar om de nya leaderområdena omfattning och storlek? Tanken är att lokal utveckling genomförs bäst av de som bor och verkar i ett område; dvs. med engagemang underifrån. Ett lokalt partnerskap med offentliga, privata och ideella aktörer i en bygd har möjlighet att gemensamt söka och bilda ett lokalt utvecklingsområde. De ska också skriva en lokal utvecklingsstrategi. Ytterligare information kommer löpande på Jordbruksverkets hemsida. Fråga 3: Svar 3: Det går rykten om att landsbygdsprogrammet inte kommer att komma igång i praktiken förrän 2016, stämmer det? Nej så är det inte men vissa åtgärder samt utbetalningsmöjligheter kommer att vara begränsade de två första åren. I samband med frågestunden berättar Ivar Hallin från Länsstyrelsen Västernorrland om deras uppdrag att skapa ett serviceprogram för länet fram till Länsstyrelsen ska leverera ett förslag på serviceprogram för perioden Serviceprogrammets inriktning ska bygga på en analys av länets behov och definitionen av service kommer vara bredare denna period än det har varit tidigare det kommer nu beröra alltifrån IT och kommunikation till post och servicebutiker. Länsstyrelsen Västernorrland arbetar nu med att etablera partnerskap för att utarbeta serviceprogrammet. För mer information om det nya serviceprogrammet kommer en nätverksträff att anordnas den 21 november på Hotell Höga Kusten. 4

5 Medborgardialog Efter den inledande informationen om kommande landsbygdsprogram fortsätter mötet med en inledning till nätverksträffens huvudtema som var medborgardialog. Andreas introducerar Jan Unga från Luleå kommun som håller en presentation om hur Luleå kommun har arbetat med att utforma en vision för hur kommunen ska utvecklas fram till Processen bakom Vision Umeå Jan läser upp visionen som också alla deltagare har fått i populärupplagan av Program för Vision Luleå Sedan berättar Jan om hur arbetet med visionen har gått till i arbetsgruppen Stad och land som han har arbetat i under två år. Arbetsgruppen har engagerat ideella krafter på lokalnivå för att fånga upp vilka åsikter som finns kring utveckling. De har också haft flera processer för att hålla igång en levande dialog och få en god förankring för visionsprojektet i bygden. På de samrådsmöten som arbetsgruppen har haft i Luleå kommuns mindre samhällen har det varit fullt hus medan de samråd som hållits på biblioteket i Luleå endast har besökts av ett mindre antal personer. Total sett så har det kommit in synpunkter från medborgare runt om i kommunen och dessa har tagits tillvara på. Att medborgarna har varit med under hela projektets gång och att man visat att man från arbetsgruppen har tagit vara på föreslagen som kommit in har gjort processen transparent och förankrad. Processöversikt från arbetet med "Vision Luleå 2050" Utifrån visionen om hur Luleå kommun ska se ut 2050 så har riktlinjer tagits ut för översiktsplanen som ska gälla fram till Luleå ska bland annat fokusera på att förtäta staden när den växer och därmed inte bygga på stadsnära jordbruksmark. En tät stad ger en attraktiv stadskärna och genom att behålla den stadsnära jordbruksmarken så finns möjlighet till stadsnära odling. Miljömedvetenheten i staden uttrycks bland annat i att det ska byggas energieffektiva hus samt se till att invånarna inte har mer än 400 meter till en busshållplats. På landsbygden satsar Luleå på att tre mindre samhällen ska bli serviceorter som ska hålla samman kommunen och minska avstånden till service för invånarna på landsbygden. 5

6 De slutsatser som Jan Unga har dragit av arbetet med översiktsplanen och framtidsvisionerna är att möten mellan kommunens förvaltningar är otroligt givande i sådana här processer och att det behövs mer sådana möten framöver. Jan Unga avslutar med att berätta att arbetet som nu tar vid är att skapa utvecklingsplaner för de tre serviceorterna. Efter Jan Ungas framförande ställs följande frågor: Frågestund Fråga 1 1 : Svar 1: Hur ska utvecklingsplanerna för de tre mindre serviceorterna komma in i översiktsplanen? Utvecklingsplanerna blir ett tillägg till översiktsplanen. I Luleå har vi pratat om kommunens landsbygd i plural så att det blir landsbygder. Det är stor skillnad mellan stadsnära landbygd och orter längre bort. Därför kommer vi att applicera olika serviceinriktningar på de tre olika utvecklingsplanerna. Vi kommer att arbeta ihop med våra grannkommuner i frågor som gäller landsbygden då de olika landsbygderna fungerar som ett kitt mellan kommunerna. Fråga 2 2 : Svar 2: Vem är ägare av de lokala utvecklingsplanerna, kommunen eller den lokala bygden som ofta Hela Sverige Ska Leva förespråkar? Kommunerna är ägare eftersom det är uttalat att kommunen driver processen med att ta ram dem som en del av arbetet med översiktsplanen. 1 Annika Myrén, Umeå Kommun 2 Lena Lindström, Örnsköldsviks kommun 6

7 Cultural Planning skapar attraktiva platser i Kramfors kommun Andreas Gylling berättar i sitt framförande om hur Kramfors kommun har arbetat med medborgardialog för att skapa attraktivitet i kommunens tätorter. Först börjar Andreas berätta om Kramfors som har ca invånare varav i centralorten. Kommunen är främst känd för sitt vackra läge vid Höga kusten samt Ådalen med Ångermanälven och dess industrihistoria. I sitt projekt med medborgardialog har kommunen fokuserat på att de medverkande ska vara med om att gå från idé till verkligt genomförande i samma projekt. Andreas inleder med visa ett exempel där gymnasieelever har fått peka ut miljöer som har potential att förbättras och utnyttjas mer av allmänheten om de rustas upp. Gymnasieeleverna påpekade att området runt Kramfors ån var väldigt slitet och resultatet bl.a. var att en ny bro med fin belysning byggdes. I projektet Attraktiva platser provar kommunen nya metoder för medborgardialog. Metoderna provas på Ullånger. En av kommunens mindre tätorter. Metoden som har använts kallas för Cultural Planning och utgår från invånarnas upplevelse av en specifik plats ett sätt att fånga platsers själ. Kramfors kommun har genomfört tätortsvandringar med platsens invånare, en modifierad version av Landsbygd 2.0 3, djupintervjuer en temadag i skolan samt utbildning/workshop om vad som gör en plats attraktiv. I Ullånger var idéer som kom fram genom dialog med barn och ungdomar till exempel att det behövdes en bänk utanför skolan där barnen kan sitta när de väntar på bussen. Det kom också fram att det behövdes skyltar för att sänka hastigheten hos bilar som passerar utanför skolan. Modifierad version av "Landsbygd 2.0" - Ullånger edition 3 I metoden Landsbygd 2.0 som är skapad av organisationen Hela Sverige Ska Leva lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla är med och diskuterar. För mer information se 7

8 Andreas Gylling drar slutsatsen att det är viktigt att de som deltar i projekt som innefattar medborgardialog snabbt ser resultat av sin medverkan i projektet. Andreas påpekar också att det har varit mycket värdefullt med tätortsvandringar och djupintervjuer för att förstå vad som är verkligt viktigt för invånarna. I Ullångers fall så har det visat sig att centralgatan spelar störst roll för samhällets själ och detta kommer bidra till att kommunen arbetar för att skapa ett attraktivt centrum. I och med den modifierade versionen av Landsbygd 2.0 (Ullånger edition) har kommunen också fått se invånarnas vision av sitt samhälle om 10 år och vilka förändringar man önskar se inom 2, 5 och 10 år. Detta material kommer vara bra att ha i framtida utvecklingsplaner. Andreas påpekar dock vikten av att kommunen vid sådana här medborgardialoger är beredd på att hantera den information som medborgarna förmedlar och är beredda på att arbeta med de önskemål som kommer in och att det finns ekonomiska medel för genomförande. Frågestund Fråga 1 4 : Svar 1: Informerade ni deltagarna från början att budgeten för projektet med att skapa attraktiva platser var kr? Ja vi visste från början att budgeten var kr och det var också det vi kommunicerade ut det innan medborgardialogen började. Det är viktigt att vara öppen med vilka ekonomiska möjligheter som finns i den här typen av projekt. 4 Fredrik Lager 8

9 Rundabordssamtal Efter Jan och Andreas föredragna exempel på medborgardialog bildas två grupper för att diskutera ämnet. Deltagarna diskuterar vilken kunskap de kan ta med sig från de två exemplen samt övriga föredrag på landsbygdskonferensen. Frågorna som diskuterades var: - Vad var bra i dessa två exempel? - Hur görs en bra medborgardialog? Gruppindelningen: Bord 1: Leif Engström, Andreas Carlsson, Christer Kalin, Tommy Henriksen, Lena Rydemark, Ivar Hallin, Jessica Friberg, Lena Lindström. Bord 2: Annika Myrén, Barbro Björklund, Ulf Sundblad, Fredrik Lager, Kerstin Kårén, Andreas Gylling, Johan Frykland, Jan Unga, Gunnar Åström. Vid bord 1 diskuteras den populärvision av Vision Luleå som Jan Unga hade delat ut. Deltagarna tycker om att visionen presenteras på ett lättförståligt vis men man diskuterar också att det kan vara riskabelt att viss fakta försvinner i korta versioner av en plan. De fortsätter diskutera hur man kan arbeta för att nå olika målgrupper när man använder sig utav medborgardialog. Deltagarna pratar om att det är viktigt med olika strategier och mötesformer för att undvika att bara komma i kontakt med s.k. stuprörsmålgrupper. De poängterar att man som arrangör inte bara kan bjuda in till traditionella kvällsmöten eftersom man då inte når yngre målgrupper. För att undvika detta bör man som arrangör använda fler sätt att engagera personer att uttrycka sin åsikt så som internet och sociala medier. Vid bord 2 diskuteras risken med att befolkningen känner att de inte har riktigt inflytande om det som förs fram vid medborgardialogerna inte märks i slutresultatet. Det diskuteras också fördelar och nackdelar med en styrd process jämfört med en mer öppen process för medborgardialog. Merparten vid bord två anser att det är bättre med en styrd process där metoden är tydlig och klar för deltagarna. En deltagare definierar två problem som kan uppstå vid medborgardialogsprocesser. Det ena är att människor känner att deras åsikter inte kommer till uttryck i slutprodukten och det andra är att de personer som kommer på mötena främst har sina perspektiv för ögonen. För att undvika det senare problemet så tycker deltagaren att det är bättre att bjuda in ortens lokala föreningar till medborgarmöten. Om representanterna för föreningarna representerar alla sina medlemmar på samråd går det att undvika risken att enskilda personer som annars kommer på samråd sätter sina egna perspektiv främst. Gruppen är också överens om att det är viktigt med information vid samråd man kan inte informera folk nog. 9

10 Redovisning Vad var bra i de två exemplen? Bord 1: Lena Lindström berättar vad som deras bord tyckte var bra med exemplet från Luleå: Bra processkartläggning Tydlig processtruktur Bra populärupplaga Begripligt och bra Bra helhetsperspektiv med översiktsplan i grunden som kompletteras med en begriplig utvecklingsstrategi på lokal nivå. Det som gruppen tyckte var värt att ta med sig från exemplet från Kramfors: Småskaligt och intressant att man hade riktade pengar från början. Bra med att vända sig mot en riktad målgrupp och bra att fånga upp barn och ungdom. Kul att se att man kan nå konkreta resultat på kort tid, speciellt när det gäller arbete med barn och ungdomar. Bord 2. Håller med om det som bord 1 la fram. De vill också ta med sig exemplet från Kramfors där kommunen var så tydlig med vilken budget som projektet har att rätta sig efter. Bra med en sådan tydlighet mot personerna som deltar i medborgardialogen. Hur görs en bra medborgardialog? Bord 1: Bestämma vilka målgrupper som ska nås och se till att man kommunicerar på olika sätt med olika målgrupper. Viktigt med en tydlig processledning och att inte möta grupper i endast stuprörsformationer. Jobba utifrån alla metoder och som man känner till, tänka både nytt och gammalt. Bord 2: Det är viktigt med tydlighet och att klargöra projektets förutsättningar så att alla vet vad de kan påverka. Det finns fördelar också med deltagardrivna processer. Viktigt att ha en fri och öppen process så att man både får galna och strukturerade idéer. Dialog är alltid platsspecifikt och beror på deltagare och plats! Man ska ta den process som passar bäst på det ställe där man är med, vissa grupper behöver en styrd process andra än öppen. Viktigt att deltagarna förutsättningslöst får äga hela processen. Utvecklingsmöjligheter på orten bör diskuteras utan begränsningar av de som bor på den lokala orten och först efter idéarbetet är gjort bör kommunen komma in. Så här har Sida arbetat internationellt och det har visat sig fungera väl. 10

11 Regionalt nätverk för kommunala landsbygdsutvecklare Magnus berättar för deltagarna att landsbygdsdepartementet, bland andra, tycker att nätverket med kommunala landsbygdsutvecklare är en intressant och bra grupp i utvecklingen av landsbygden tillsammans med länsstyrelser och andra aktörer, förhoppningsvis då också inom ramen för ett mer utvecklat fondsamarbete. Deltagarna uppmanas att diskutera följande frågor gällande att utveckla nätverket: - Hur ska nätverket ska se ut framöver? - Vilka frågor och teman är aktuella att diskutera framöver? Deltagarna diskuterar vilka teman som bör vara aktuella för nätverket att diskutera på de kommande regionala träffarna i nätverk Region Mitt. Vid båda borden diskuterades områdena IT, skola, offentlig service och kultur. Även de regelverk som gör det svårt att bedriva verksamhet på landsbygden togs upp som en anledning till svårigheter på den norrländska landsbygden. Bord 1. Aktuella frågor att diskutera i nätverket Infrastruktur. Mobilt bredband och IT. Bredband är en otroligt viktig fråga för regionen och det mesta bör vara utbyggt före 2020 eftersom det är en sådan viktig del för ett normalt fungerande modernt liv. Offentlig Service. Diskutera möjligheter att samorganisera den offentliga servicen över kommungränserna för att klara av att leverera den service som behövs med den knappa budget som finns. Det kan exempelvis vara bra att driva en gemensam hemtjänst i gränsorter för att bibehålla en bra service. Entreprenörskap. Företagande är väldigt viktigt för en levande landsbygd och ska uppmuntras och stöttas. Bord 2. Aktuella frågor att diskutera i nätverket Samverkan över kommungränserna och vikten av att tänka regionalt och lite större än i dagsläget. Fokusera på att samarbeta och inte konkurera kommuner emellan. IT och fiberutbyggnad. Järnvägssatsningar behövs. Företagandet är viktigt att stötta eftersom det är otroligt viktigt som motor i samhället. Kultur är viktig! Kreativa lösningar och goda exempel, som det från Resele som vi lyssnade till på Landsbygdskonferensen, behöver vi inspirera varandra med. 11

12 Hur vill ni att nätverksträffarna ska vara utformade? För oss som har långt att resa är det bra i samband med konferenser eller lunch till lunch möte. Använda den nya tekniken. En bra mix av mänskliga möten och den nya tekniken tanken är att det ska bli ett till nationellt möte. Förhoppningen är att det ska bjudas in till ett nationellt möte under Ska vi ha en regional samordnare? En samordnare per län kanske är en bra idé? Nyttja den kompetensen som finns i nätverket. I samband med landsbygdsriksdagen i maj 2014 skulle man kunna ha en nätverksträff. En träff i Skellefteå i samband med deras konferens i februari. Bjud in alla som arbetar med dessa frågor som är på konferensen. Andreas föreslås som fortsatt regional samordnare samt att Jan undersöker möjlighet till möte i samband med konferensen i Skellefteå. Vi borde synka alla organisationer som arbetar med landsbygdsutveckling 6. Samtal vid bord 2 5 Magnus Nordgren 6 Ivar Hallin 12

13 Sammanfattning och Syntes Den två timmar långa nätverksträffen har uppskattats av deltagarna. I det här avsnittet sammanfattas i punktform det mest kärnfulla som kom fram i diskussionen om medborgardialog samt vad som lades fram som förslag på Nätverk Region Mitts fortsatta verksamhet. Medborgardialog Medborgardialog kan organiseras på flertal olika sätt, alltifrån en väldigt styrd process som ägs av kommunen till en öppen och fri process som ägs av invånarna som skapar den. Vilket alternativ man än väljer så är det av stor vikt att man som processledare är otroligt tydlig mot deltagarna. Det är viktigt att komma ihåg att all dialog är platsspecifik och att man som processledare anpassar sig till de förutsättningar som finns på den aktuella platsen. Var kreativ när du söker efter deltagare och se till att få olika målgrupper representerade. Använd nya metoder för att nå ut. Regionalt nätverk Frågor som är aktuella för nätverket för landsbygdsutvecklare i Region Mitt är: IT, offentlig service, kultur, regelverk samt kommunikationer och infrastruktur. Det är mycket uppskattat att medlemmarna i nätverket presenterar projekt från sina kommuner för de andra och att man därefter diskuterar olika arbetsmetoder. Sådana här föredrag och samtal/workshops inspirerar till att pröva nya arbetsmetoder i sin egen kommun. Till de kommande mötena med nätverket är det bra att komma ihåg att många har långa resvägar och att det därför är positivt att lägga möten i anslutning till konferenser eller ha längre sammankomster från lunch till lunch. Det skulle också uppskattas att kunna delta i möten via videokonferens. Andreas Gylling föreslås tillsvidare som samordnare för Region Mitt. Jan Unga undersöker om nästa möte kan hållas i samband med konferens i Skellefteå i februari

14 Bilaga 1: Deltagarförteckning Johan Frykland Härnösands kommun Lena Lindström Örnsköldsviks kommun Tommy Henriksen Ljusdals kommun Christer Kallin Lindesbergs kommun Annika Myrén Umeå kommun Leif Engström Bodens kommun Magnus Nordgren Jordbruksverket Andreas Gylling Kramfors kommun Lena Håkansson Bergs kommun Andreas Carlsson Region Jan Unga Luleå kommun Gunnar Åström Sundsvall Daniel Svensson Bräcke kommun Kerstin Kårén Hushållningssällskapet Emma Mattila Uppsala, Sveriges Lantbruksuniversitet Ivar Hallin Länsstyrelsen Västernorrland Jessica Friberg Länsstyrelsen Västernorrland Lena Liljemark Timrå kommun Ulf Sundblad Nordanstig Barbro Björklund Nordanstig Fredrik Lager Kristianstad kommun 14

15 Bilaga 2: Landsbygdskonferens i Härnösand oktober 2013 Det här är en sammanfattning av Landsbygdskonferensen som ägde rum på Härnösands teater i oktober Konferensen hade temat Hållbar Tillväxt och på torsdagens morgon hälsade konferencieren Sara Nylund oss välkomna till två dagar med följande föreläsningar: Bilaga 2: Landsbygdskonferens i Härnösand oktober Torsdag 17/ Årets landsbygdskommun De gröna näringarnas bidrag till en hållbar samhällsekonomi Studiebesök och kvällsaktivitet Fredagen 18/ Finns det pengar till lokal utveckling i nästa EU-programperiod? Treehotel Mobilsamåkning Årets landsbygdsinnovation Hållbar tillväxt i regionen Docksta BTK Västernorrlandsgården SamInvest regionalt riskkapital Resele - framtidsbygd

16 Torsdag 17/ Årets landsbygdskommun 2012 Första föredraget hålls av Lena Lindström som är landsbygdsutvecklare och Klas Strandberg som är e-lots på Örnsköldsviks kommun. Lena och Klas berättar om varför just deras arbete med landsbygdsfrågor har visat sig bli så framgångrikt. Lena börjar med att berätta att kommunen har arbetat under devisen Stad och land i balans och att detta perspektiv har bidragit mycket till att utvecklingsarbetet har gått så bra. I perspektivet Stad och land i balans så har det ingått ett attitydarbete där man har försökt få invånarna att se på sin hemkommun på ett mer positivt sätt. Ett konkret exempel på vad kommunen har utvecklat på landsbygden är så kallade Servicepunkter. I de av kommunens mindre tätorter där det har funnits en handlare har man genom servicepunktsprojektet stöttat handlarna att utveckla sin verksamhet så att butiken kan fortsätta att vara den givna mötesplatsen i byn. Den utökade service som en mindre handlare kan erbjuda är bland annat att stå för en liten caféverksamhet samt tillhandahålla en uppkopplad dator och wifi (trådlöst internet) i butiken. Kommunikationer är något som Örnsköldsvik har prioriterat i sitt landsbygdsarbete. E-lots Klas Strandberg poängterar att tillgången till internet via bredband är lika viktig kommunikation som bra infrastruktur på dagens landsbygd. Han påpekar att det finns undersökningar som visar att landsbygdsbefolkningens främsta prioritering ligger i att få ut fiber på bygden. Denna prioritering hamnar före andra viktiga frågor som mobiltäckning och skolfrågor. Klas har arbetat i ett projekt för att påskynda utbyggnaden av bredband i kommunens landsbygd. Klas arbete har bestått i att fungera som en mobiliserande kraft för att bilda fiberföreningar och hjälpa till med de steg som krävs i processen med att söka ekonomiska stöd från Länsstyrelsen osv. E-lotsen har på detta sätt fungerat som en stödjande coach. Som Arbetsmetod har Klas också varit med och skapat områden för de fiberföreningar som ska skapas. Detta är en åtgärd för att inte hamna i en situation där det blir vita fläckar på kommunkartan dit bredbandet aldrig når. Målet är att hela kommunen ska ha bredband år 2020, då har det dragits 250 mil fiber och det beräknas ha kostat 250 miljoner kronor. Örnsköldsvik har också satt samman ett landsbygdsråd som består av tjänstemän politiker samt ideellt engagerade personer. Denna grupp har möten 6 gånger per år. Dialog och samverkan har varit mycket viktigt i arbetet med landsbygdsrådet. Ett exempel på hur kommunen har arbetat med detta är att man har skrivit artiklar om utvecklingsarbetet i de mindre orternas tidskrifter. Lena och Klas sammanfattar Örnsköldsviks framgångsfaktorer med att det har funnits en tydlig politisk viljeriktning i kommunen samt engagemang och en bred förankring. 16

17 2.2 De gröna näringarnas bidrag till en hållbar samhällsekonomi Vice ordförande för Lantbrukarnas riksförbund Anniqa E Nygård börjar sin presentation med att presentera LRFs vision om att de gröna näringarna har potential att få Sveriges ekonomi att växa. LRF vill väcka tankar om att en biobaserad ekonomi är hållbar till skillnad från en ekonomi som är baserad på fossila bränslen. Annika påpekar dock att även biologiska system är ändliga och att vi måste hantera våra naturresurser varsamt för att behålla bördighet och tillgång till rent vatten. Vi ska inte skada våra resurser utan istället arbeta för att öka bördigheten. Anniqa berättar att World Overshoot Day (dagen då världen har förbrukat vad som borde ha varit den totala årskvoten för användande av naturtillgångar) inföll redan den 20 augusti i år. Detta sätt att mäta vårt ständigt ökade uttag av naturresurser sätter fingret på att vi måste börja sätta ett rättvist värde på den produktiva marken. Anniqa efterfrågar ett mat- och energiperspektiv i världsekonomin. Detta eftersom vi måste bli tre gånger så effektiva som vi är idag och skydda de resurser vi har. Ytterligare ett exempel på vilka resurser som krävs för att föda jordens växande befolkning är att en stad behöver 1000 gånger så stor yta som sin egen för att ta hand om det avfall som den producerar. Anniqa påpekar att stadsplaneringen därmed bör sammanlänkas med landsbygdsplanering i större utsträckning än vad som görs idag. Ett område där vi behöver en ökad andel svenskproducerad bioenergi är i drivmedel. Det går exempelvis att öka etanolmängden i drivmedel från 7 % till 20 %. För att detta ska ske behövs det politiska styrmedel som uppmuntrar företagarna på landsbygden att satsa mer på förnyelsebar energi. Anniqa påpekar också att det i större utsträckning borde satsas på avloppsrening som möjliggör återförandet av slam till jordbruksmarken och därmed förbättrar kretsloppet mellan stad och land. Anniqa avslutar sin presentation med att berätta att ett viktigt arbete för att möjliggöra en stärkt position för de gröna näringarna i samhällsekonomin är att arbeta med attityder både hos stads- och landsbygdsbor. Hon nämner uttrycket Kultur slår alltid strategi vilket stärker argumentet att det är viktigt att aktivt arbeta med attitydfrågor kring hur vi ska bruka vår gemensamma mark. 17

18 2.3 Studiebesök och kvällsaktivitet Torsdagen fortsatte med att deltagarna åkte ut på ett utav dessa tre olika studiebesök: - Turism och besöksnäring. Hemsö fästning. - Energi och miljö. HEMAB Vindkraft och energipark. - Lokal mat och dryck. Häggby Gård och Hernö brenneri. På kvällen skjutsades alla deltagare till länsmuseet Murberget. Där fick deltagarna lyssna på en presentation om människans relation till landskapet som hon bor i. Efter den presentationen anlände Mattias Johansson som arbetar som stabschef hos Miljöministern. Mattias höll en föreläsning om hur man på den högsta politiska nivån arbetar för en Hållbar tillväxt i hela landet. Efter de två presentationerna fick deltagarna mingla runt på museet och smaka på lokalproducerad mat. Fredagen 18/ Finns det pengar till lokal utveckling i nästa EU-programperiod? Åse Blombäck är ordförande för Hela Sverige Ska Leva och inleder konferensens sista dag med en presentation av hur det kommande nationella landbygdsprogrammet kommer att se ut. Hon börjar med att definiera varför det är viktigt med lokal utveckling så här: Ska hela regioner växa så måste vi se till så att alla orter och olika typer av aktörer är med och engagerar sig. Åse menar att det är viktigt att alla som arbetar med det ekonomiska stöd som riktas mot landsbygden pratar om det som investeringsstöd för att regioner ska växa på ett gynnsamt sätt och inte prata om det som bidrag. I programperioden så har det funnits 36 miljoner i det svenska landsbygdsprogrammet, största delen har använts inom de gröna näringarna och ca 10 % har använts i Leaderprojekt. Nästa period väntas det finnas ca 4 miljarder kronor mindre än föregående programperiod i det nationella landsbygdsprogrammet. Åse säger att nu när hon tittar i backspegeln så önskar hon att landsbygdens aktörer hade varit bättre på att söka pengar ur social- och regionalfonderna redan den här perioden. Hennes analys av anledningen till att detta inte har gjorts är att regelverken har varit konstruerade så att bara väldigt stora projekt har kunnats söka ur dessa fonder. Leadermetoden har varit väldigt uppskattad och fungerat väl i Sverige. I det nya programmet kommer Leader att benämnas som CLLD (Lokat ledd Utveckling). Finansiering av CLLD-projekt kommer att vara riktade mot utvecklingsprojekt som finansieras genom ett fondsamarbete. Det som kan bli problematiskt med denna förändring är att regelverken i dagsläget skiljer sig väldigt mycket mellan de olika fonderna. 18

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll

Läs mer

Levande landsbygd och skärgård April

Levande landsbygd och skärgård April Levande landsbygd och skärgård April 2016 Innehåll 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 9 11 Inledning Landsbygdens och skärgårdens möjligheter Utveckling på ett hållbart sätt Lokalt utvecklingsarbete så går det till

Läs mer

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening Sidan 1 av 7 Samarbetsavtal mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening 1. Parter Östhammars kommun, org. nr. 212000-0290, nedan kallad Östhammars kommun. Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling

Läs mer

Termer kring lokalt ledd utveckling och Leader

Termer kring lokalt ledd utveckling och Leader 2016-05-17 Termer kring och Leader I tabellen hittar du termer som ska användas kring lokal ledd utveckling och Leader i extern kommunikation. Termerna är sorterade i alfabetisk ordning. Använd listan

Läs mer

Nationell träff, 15 16 maj 2014, Sandviken

Nationell träff, 15 16 maj 2014, Sandviken 1 2014-05-20 Nationell träff, 15 16 maj 2014, Sandviken Ett viktigt inslag på träffen var kollegialt lärande genom att utbyta erfarenheter på tre olika teman. Deltagarna växlade mellan olika diskussionsbord

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar?

Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? 2014-2020 Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? Då kan du söka stöd för att förverkliga den genom LEADER Längs Göta älv Ale Lilla Edet Trollhättan Vänersborg Norra Hisingen Angered

Läs mer

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden Projekt Lokal samverkan Trepartnerskap Underifrånperspektiv Innovativitet Nätverkande Överförbarhet Långsiktighet Ideell Offentlig Privat näringsliv Tips Identifiera

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND

LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND Den Självförsörjande Regionen VAD ÄR LEADER? En del i det svenska landsbygdsprogrammet En metod för att utveckla landsbygden 48 leaderområden i Sverige 7 leaderområden

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge FJÄLKINGE BYPLAN Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge 1 BAKGRUND Fjälkinge är en så kallad basort i Kristianstad kommun med ca 1700 invånare. På orten

Läs mer

Här är framtidstron stark. Nya företag startas och byggkranar snurrar. Detta präglar den goda stämningen och klimatet mellan människor.

Här är framtidstron stark. Nya företag startas och byggkranar snurrar. Detta präglar den goda stämningen och klimatet mellan människor. Ett enkelt val. Här är framtidstron stark. Nya företag startas och byggkranar snurrar. Detta präglar den goda stämningen och klimatet mellan människor. VISION Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

ATT SÖKA PROJEKT HOS OSS PRELIMINÄR PRESENTATION

ATT SÖKA PROJEKT HOS OSS PRELIMINÄR PRESENTATION ATT SÖKA PROJEKT HOS OSS PRELIMINÄR PRESENTATION Det lyser i fler fönster vi har blivit fler som väljer att leva här i hållbar mångfald och med starka lokala kretslopp inom social ekonomi. Inom Landsbygdsfonden,

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Brandstad Filmbyn Journalnummer: SJV 2009-5635 Namn på LAG grupp som nominerar: LAG Ystad-Österlenregionen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Vi är ett ledande hållbart leaderområde där kreativitet, samverkan och öppenhet ger en hög tillväxt. Man vill, kan och vågar starta och driva

Vi är ett ledande hållbart leaderområde där kreativitet, samverkan och öppenhet ger en hög tillväxt. Man vill, kan och vågar starta och driva STRATEGI 2014-2020 1 Vi är ett ledande hållbart leaderområde där kreativitet, samverkan och öppenhet ger en hög tillväxt. Man vill, kan och vågar starta och driva företag. Här finns ett gott entreprenörsklimat.

Läs mer

Presentation. Bygd o Stad i Balans

Presentation. Bygd o Stad i Balans Ett enkelt val. Presentation Årets lantis 2012 Näringslivsutvecklare Förvaltningschef Äldreomsorgschef Boendechef Volontär Hustru, mamma, mormor, farmor Husägare, sommarstugeägare, kattägare Älskar livet

Läs mer

Region Skåne Näringsliv

Region Skåne Näringsliv Region Skåne Näringsliv Ulf Kyrling Näringslivsutvecklare Tel: +46 40 675 34 16 Mail: ulf.kyrling@skane.se Datum 2015-07-08 1 (6) YTTRANDE från Region Skåne 2015-07-08 Ert dnr: N2015/2989/HL Näringsdepartementet

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Uppdrag:Vision för att utveckla tätorter

Uppdrag:Vision för att utveckla tätorter 2016-06-14 MINNESANTECKNINGAR Förvaltningssekreterare Cecilia Thell 0431-468088 cecilia.thell@engelholm.se Uppdrag:Vision för att utveckla tätorter Beredning Samhällsbyggnad Tid: den 14 juni 2015 kl. 13:30

Läs mer

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

LÄGESRAPPORT

LÄGESRAPPORT LÄGESRAPPORT 2015-12-07 UTVECKLINGSPROGRAM AV SVENSKA PRE-BID-MODELLEN Inger Alfredsson Nationell samordnare för levande orter och livfulla städer BAKGRUND Detta utvecklingsprogram syftar till att stärka,

Läs mer

Slutkonferens Bygd o stad i balans

Slutkonferens Bygd o stad i balans Slutkonferens Bygd o stad i balans VISION för landsbygden Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka. Bygd och stad

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet (7) Slutrapport för projektet Uddebos ekologiska samodling Datum: /-5... Journalnummer: Projekttid: 205020 till 2050. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Sörmlands Matkluster Journalnummer: 2008-1302 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Projektledare Mikael Israelsson Dalslands Fotbollförbund e-post: mi.famis@telia.com telefon: 070-227 53 85 Layoutarbete Ingela Gustavsson e-post: ingela.gustavsson@westgotasport.se

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND Laholm g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Laholm Workshop i Laholms kommun Den 23 september 2013 samlades 50 personer i Ysby bygdegård för att

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation

Läs mer

Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson

Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt Älmhult 161017 och Rydaholm 161019 Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson Planering för kvällen Presentationsrunda Leader Linné Småland och leadermetoden

Läs mer

Byaplan. strategi för lokal utveckling i :

Byaplan. strategi för lokal utveckling i : Byaplan strategi för lokal utveckling i : _ Föreningens namn: Org.nr: Datum: Byaplanen ligger till grund för den årliga verksamhetsplanen och bör därför fastställas vid föreningens årsmöte. Detta material

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara

Läs mer

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Leader Sverige 2007-2013. Rikstäckande decentraliserad organisation. 63 Geografiska områden = Resultat enheter Ca 200 anställda Ca 1000 LAG-medlemmar

Leader Sverige 2007-2013. Rikstäckande decentraliserad organisation. 63 Geografiska områden = Resultat enheter Ca 200 anställda Ca 1000 LAG-medlemmar Leader Sverige 2007-2013 Rikstäckande decentraliserad organisation. 63 Geografiska områden = Resultat enheter Ca 200 anställda Ca 1000 LAG-medlemmar LEADER - Liaisons Entre Actions de Dévelopment de l

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Sörmlandsmanifest för satsning på landsbygden i Södermanland under 2014/2015 inklusive redovisning av pass 1 underlaget

Sörmlandsmanifest för satsning på landsbygden i Södermanland under 2014/2015 inklusive redovisning av pass 1 underlaget Sörmlandsmanifest för satsning på landsbygden i Södermanland under 2014/2015 inklusive redovisning av pass 1 underlaget Landsbygdstinget 2014 sammanfattades i ett Sörmlandsmanifest. De mest prioriterade

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Leadermetoden bygger på samarbete mellan sektorer och aktörer i ett område. Man arbetar utefter lokala initiativ och förutsättningar.

Leadermetoden bygger på samarbete mellan sektorer och aktörer i ett område. Man arbetar utefter lokala initiativ och förutsättningar. LEADER Höga Kusten Leadermetoden bygger på samarbete mellan sektorer och aktörer i ett område. Man arbetar utefter lokala initiativ och förutsättningar. De som bor och verkar i ett område driver och påverkar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

2015-10-23 (1) Arbetsplan arbetsgrupp Service i landsbygder

2015-10-23 (1) Arbetsplan arbetsgrupp Service i landsbygder 2015-10-23 (1) Arbetsplan arbetsgrupp Service i landsbygder Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Förändringar vi vill få till stånd som direkt följd av våra prioriteringar...

Läs mer

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs

Läs mer

Till dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor

Till dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor Till dig som arbetar med Leader Leader till gagn för landskapsfrågor 2 Foto omslag: Shutterstock Foto: Catharina Engström Hellström Landskapsperspektiv en väg till samverkan Vi har alla ett förhållningssätt

Läs mer

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Lillpite 2014-03-11 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

Var genomfördes projektet? Uppsala kommun, Östhammar kommun, Knivsta kommun, Sigtuna kommun, Tierp kommun

Var genomfördes projektet? Uppsala kommun, Östhammar kommun, Knivsta kommun, Sigtuna kommun, Tierp kommun PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Förvaltningen Datum (2015-01-27) Thomas Mattsson 0477 441 54 Thomas.mattsson@tingsryd.se Till KSAU Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 Förslag till beslut KSAU förslås

Läs mer

egna erfarenheter av samverkansprojekt

egna erfarenheter av samverkansprojekt egna erfarenheter av samverkansprojekt Kommuner Fastighetsägare Allmännyttiga fastighetsbolag Privata fastighetsbolag Byggherrar Invånare Föreningar Kommunens analys av intressenter gjordes tidigt i processen

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Fiber till byn Journalnummer: 2009-3029 Namn på länsstyrelse som nominerar:

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Det här är en sammanfattning av åtta dialogmöten under

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Exportdag för Besöksnäringen 28 april 2015

Exportdag för Besöksnäringen 28 april 2015 Exportdag för Besöksnäringen 28 april 2015 Nationell strategi för besöksnäringen/turismen år 2020 Målsättning år 2020 Från 252 till 500 miljarder i omsättning Från 160 till 260 tusen arbetstillfällen Från

Läs mer

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål 1 2013-05-07 Landsbygdsavdelningen Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål Handlingsplaner istället för regionala genomförandestrategier I nästa programperiod kommer länen

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Munkedals kommun till 99 % landsbygd till

Munkedals kommun till 99 % landsbygd till Munkedals kommun till 99 % landsbygd 2 Lång tradition av landsbygdsarbete Landsbygdsprogram sedan 1994 9 lokala utvecklingsgrupper Fadderpolitiker Landsbygdsråd Landsbygdsutvecklare Överlevt fem olika

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040

Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040 Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040 Datum 2016-11-30 Dnr KS 2014/0321-212 Beslutad: styrgrupp, tjänstemän 2016-11-30 styrgrupp,

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Hur tänker du om framtiden på landsbygden?

Hur tänker du om framtiden på landsbygden? DET BLIR SOM VI TÄNKER Hur tänker du om framtiden på landsbygden? Vision Möjligheternas Örnsköldsvik En hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka.

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer