Nätverksträff för kommunala landsbygdsutvecklare i Region Mitt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nätverksträff för kommunala landsbygdsutvecklare i Region Mitt"

Transkript

1 Nätverksträff för kommunala landsbygdsutvecklare i Region Mitt Härnösand Text: Emma Mattila Agronomstudent, Sveriges Lantbruksuniversitet

2 Innehåll Bakgrund... 2 Inledning... 3 Information om kommande landsbygdsprogram... 3 Frågestund... 4 Medborgardialog... 5 Processen bakom Vision Umeå... 5 Frågestund... 6 Cultural Planning skapar attraktiva platser i Kramfors kommun... 7 Frågestund... 8 Rundabordssamtal... 9 Redovisning Regionalt nätverk för kommunala landsbygdsutvecklare Sammanfattning och Syntes Medborgardialog Regionalt nätverk Bilaga 1: Deltagarförteckning Bilaga 2: Landsbygdskonferens i Härnösand oktober Bakgrund Landsbygdsnätverket har under 2012 och 2013 vid flera tillfällen, i samverkan med Jordbruksverket, ordnat sammankomster för att skapa ett nätverk mellan kommunala landsbygdsutvecklare i Sverige. Under dessa träffar har det varit tydligt att det finns ett behov för landsbygdsutvecklarna att träffas i mindre regionala nätverk. Regionala nätverk möjliggör diskussioner kring de lokala utmaningarna samt möjliga samarbeten kommuner emellan. Vid den nationella konferensen i mars 2013 delade deltagarna in landet i sex geografiska områden, regioner, med var sin kontaktperson. Tanken var att detta skulle vara en grund för regionala träffar. Träffen för Region Mitt, med Andreas Gylling som samordnare, ägde rum i Härnösand den 18 oktober Tjugo landsbygdsaktörer från regionen och kollegor från övriga landet deltog i den två timmar långa träffen. Denna träff ägde rum i samband med Landsbygdskonferens Höga Kusten som under två dagar bjöd deltagarna på en mängd intressanta föredrag och studiebesök på temat hållbar tillväxt. Detta dokument är en sammanställning över vad som framfördes och diskuterade under denna träff. 2

3 Inledning Träffen har organiserats av Andreas Gylling, utvecklingssekreterare i Kramfors kommun, som representant för nätverket i Region Mitt i samarbete med Landsbygdsnätverket och Jordbruksverket. Andreas inleder träffen med att hälsa alla deltagare välkomna och lämnar sedan ordet till Magnus Nordgren från Jordbruksverkets landsbygdsutvecklingsenhet. Information om kommande landsbygdsprogram Magnus berättar om det senaste i utvecklingen av det nya nationella landsbygdsprogrammet som ska gälla under perioden Magnus poängterar att det återstår många frågor som ska lösas innan programmet är beslutat och godkänt. Det svenska landsbygdsprogrammet kommer att beslutas i början av Därefter skickas det till EU-kommissionen som har 6 månader på sig att godkänna landsbygdsprogrammet. Det finns sex prioriteringar för landsbygdsutveckling som det svenska landsbygdsprogrammet ska arbeta med. Inom varje prioritering finns det fokusområden. Totalt är det 18 fokusområden som bland annat är viktiga för att kunna styra programmet och redovisa resultaten. Struktur för nya landsbygdsprogrammet I nuvarande landsbygdsprogram, perioden , har det funnits möjlighet att arbeta med lokal utveckling genom leaderområden. På samma sätt har även havs- och fiskeriprogrammet arbetat med lokal utveckling. Den möjligheten kommer att finnas kvar även i nästa programperiod, år EU-kommissionen vill även öppna för möjligheten att arbeta med lokal utveckling inom Regionalfonden och Socialfonden. Metoden har döpts om till lokalt ledd utveckling, på engelska Community-Led Local Development (CLLD). 3

4 Magnus påpekar att det nya programmet kommer bli baktungt eftersom det kommer råda begränsade utbetalningsmöjligheter under 2014 och Jordbruksverket arbetar nu bland annat med regler för de svenska programmen, informationsmaterial, nya IT-stöd som elektronisk ansökan och elektronisk handläggning, lokalt ledd utveckling (det som nu är leader och fiskeområden) och hur ett svenskt nätverk för landsbygds- och fiskerifrågor kan arbeta på ett bra sätt i nästa programperiod. Frågestund Landsbygdsutvecklarna på plats ställer följande frågor till Magnus efter presentationen: Fråga 1: Svar 1: Hur kommer CLLD att skilja sig från Leader? Lokalt ledd utveckling är leadermetoden. Begreppet lokalt ledd utveckling är ett nytt namn för en beprövad och framgångsrik metod, som nu ska användas i lokala utvecklingsområden där samverkan kan ske i ett fondsamarbete. Det är i nuläget inte klart om det kommer att bli möjligt att arbeta med lokalt ledd utveckling inom Socialfonden och Regionalfonden. Fråga 2: Svar 2: Vem beslutar om de nya leaderområdena omfattning och storlek? Tanken är att lokal utveckling genomförs bäst av de som bor och verkar i ett område; dvs. med engagemang underifrån. Ett lokalt partnerskap med offentliga, privata och ideella aktörer i en bygd har möjlighet att gemensamt söka och bilda ett lokalt utvecklingsområde. De ska också skriva en lokal utvecklingsstrategi. Ytterligare information kommer löpande på Jordbruksverkets hemsida. Fråga 3: Svar 3: Det går rykten om att landsbygdsprogrammet inte kommer att komma igång i praktiken förrän 2016, stämmer det? Nej så är det inte men vissa åtgärder samt utbetalningsmöjligheter kommer att vara begränsade de två första åren. I samband med frågestunden berättar Ivar Hallin från Länsstyrelsen Västernorrland om deras uppdrag att skapa ett serviceprogram för länet fram till Länsstyrelsen ska leverera ett förslag på serviceprogram för perioden Serviceprogrammets inriktning ska bygga på en analys av länets behov och definitionen av service kommer vara bredare denna period än det har varit tidigare det kommer nu beröra alltifrån IT och kommunikation till post och servicebutiker. Länsstyrelsen Västernorrland arbetar nu med att etablera partnerskap för att utarbeta serviceprogrammet. För mer information om det nya serviceprogrammet kommer en nätverksträff att anordnas den 21 november på Hotell Höga Kusten. 4

5 Medborgardialog Efter den inledande informationen om kommande landsbygdsprogram fortsätter mötet med en inledning till nätverksträffens huvudtema som var medborgardialog. Andreas introducerar Jan Unga från Luleå kommun som håller en presentation om hur Luleå kommun har arbetat med att utforma en vision för hur kommunen ska utvecklas fram till Processen bakom Vision Umeå Jan läser upp visionen som också alla deltagare har fått i populärupplagan av Program för Vision Luleå Sedan berättar Jan om hur arbetet med visionen har gått till i arbetsgruppen Stad och land som han har arbetat i under två år. Arbetsgruppen har engagerat ideella krafter på lokalnivå för att fånga upp vilka åsikter som finns kring utveckling. De har också haft flera processer för att hålla igång en levande dialog och få en god förankring för visionsprojektet i bygden. På de samrådsmöten som arbetsgruppen har haft i Luleå kommuns mindre samhällen har det varit fullt hus medan de samråd som hållits på biblioteket i Luleå endast har besökts av ett mindre antal personer. Total sett så har det kommit in synpunkter från medborgare runt om i kommunen och dessa har tagits tillvara på. Att medborgarna har varit med under hela projektets gång och att man visat att man från arbetsgruppen har tagit vara på föreslagen som kommit in har gjort processen transparent och förankrad. Processöversikt från arbetet med "Vision Luleå 2050" Utifrån visionen om hur Luleå kommun ska se ut 2050 så har riktlinjer tagits ut för översiktsplanen som ska gälla fram till Luleå ska bland annat fokusera på att förtäta staden när den växer och därmed inte bygga på stadsnära jordbruksmark. En tät stad ger en attraktiv stadskärna och genom att behålla den stadsnära jordbruksmarken så finns möjlighet till stadsnära odling. Miljömedvetenheten i staden uttrycks bland annat i att det ska byggas energieffektiva hus samt se till att invånarna inte har mer än 400 meter till en busshållplats. På landsbygden satsar Luleå på att tre mindre samhällen ska bli serviceorter som ska hålla samman kommunen och minska avstånden till service för invånarna på landsbygden. 5

6 De slutsatser som Jan Unga har dragit av arbetet med översiktsplanen och framtidsvisionerna är att möten mellan kommunens förvaltningar är otroligt givande i sådana här processer och att det behövs mer sådana möten framöver. Jan Unga avslutar med att berätta att arbetet som nu tar vid är att skapa utvecklingsplaner för de tre serviceorterna. Efter Jan Ungas framförande ställs följande frågor: Frågestund Fråga 1 1 : Svar 1: Hur ska utvecklingsplanerna för de tre mindre serviceorterna komma in i översiktsplanen? Utvecklingsplanerna blir ett tillägg till översiktsplanen. I Luleå har vi pratat om kommunens landsbygd i plural så att det blir landsbygder. Det är stor skillnad mellan stadsnära landbygd och orter längre bort. Därför kommer vi att applicera olika serviceinriktningar på de tre olika utvecklingsplanerna. Vi kommer att arbeta ihop med våra grannkommuner i frågor som gäller landsbygden då de olika landsbygderna fungerar som ett kitt mellan kommunerna. Fråga 2 2 : Svar 2: Vem är ägare av de lokala utvecklingsplanerna, kommunen eller den lokala bygden som ofta Hela Sverige Ska Leva förespråkar? Kommunerna är ägare eftersom det är uttalat att kommunen driver processen med att ta ram dem som en del av arbetet med översiktsplanen. 1 Annika Myrén, Umeå Kommun 2 Lena Lindström, Örnsköldsviks kommun 6

7 Cultural Planning skapar attraktiva platser i Kramfors kommun Andreas Gylling berättar i sitt framförande om hur Kramfors kommun har arbetat med medborgardialog för att skapa attraktivitet i kommunens tätorter. Först börjar Andreas berätta om Kramfors som har ca invånare varav i centralorten. Kommunen är främst känd för sitt vackra läge vid Höga kusten samt Ådalen med Ångermanälven och dess industrihistoria. I sitt projekt med medborgardialog har kommunen fokuserat på att de medverkande ska vara med om att gå från idé till verkligt genomförande i samma projekt. Andreas inleder med visa ett exempel där gymnasieelever har fått peka ut miljöer som har potential att förbättras och utnyttjas mer av allmänheten om de rustas upp. Gymnasieeleverna påpekade att området runt Kramfors ån var väldigt slitet och resultatet bl.a. var att en ny bro med fin belysning byggdes. I projektet Attraktiva platser provar kommunen nya metoder för medborgardialog. Metoderna provas på Ullånger. En av kommunens mindre tätorter. Metoden som har använts kallas för Cultural Planning och utgår från invånarnas upplevelse av en specifik plats ett sätt att fånga platsers själ. Kramfors kommun har genomfört tätortsvandringar med platsens invånare, en modifierad version av Landsbygd 2.0 3, djupintervjuer en temadag i skolan samt utbildning/workshop om vad som gör en plats attraktiv. I Ullånger var idéer som kom fram genom dialog med barn och ungdomar till exempel att det behövdes en bänk utanför skolan där barnen kan sitta när de väntar på bussen. Det kom också fram att det behövdes skyltar för att sänka hastigheten hos bilar som passerar utanför skolan. Modifierad version av "Landsbygd 2.0" - Ullånger edition 3 I metoden Landsbygd 2.0 som är skapad av organisationen Hela Sverige Ska Leva lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla är med och diskuterar. För mer information se 7

8 Andreas Gylling drar slutsatsen att det är viktigt att de som deltar i projekt som innefattar medborgardialog snabbt ser resultat av sin medverkan i projektet. Andreas påpekar också att det har varit mycket värdefullt med tätortsvandringar och djupintervjuer för att förstå vad som är verkligt viktigt för invånarna. I Ullångers fall så har det visat sig att centralgatan spelar störst roll för samhällets själ och detta kommer bidra till att kommunen arbetar för att skapa ett attraktivt centrum. I och med den modifierade versionen av Landsbygd 2.0 (Ullånger edition) har kommunen också fått se invånarnas vision av sitt samhälle om 10 år och vilka förändringar man önskar se inom 2, 5 och 10 år. Detta material kommer vara bra att ha i framtida utvecklingsplaner. Andreas påpekar dock vikten av att kommunen vid sådana här medborgardialoger är beredd på att hantera den information som medborgarna förmedlar och är beredda på att arbeta med de önskemål som kommer in och att det finns ekonomiska medel för genomförande. Frågestund Fråga 1 4 : Svar 1: Informerade ni deltagarna från början att budgeten för projektet med att skapa attraktiva platser var kr? Ja vi visste från början att budgeten var kr och det var också det vi kommunicerade ut det innan medborgardialogen började. Det är viktigt att vara öppen med vilka ekonomiska möjligheter som finns i den här typen av projekt. 4 Fredrik Lager 8

9 Rundabordssamtal Efter Jan och Andreas föredragna exempel på medborgardialog bildas två grupper för att diskutera ämnet. Deltagarna diskuterar vilken kunskap de kan ta med sig från de två exemplen samt övriga föredrag på landsbygdskonferensen. Frågorna som diskuterades var: - Vad var bra i dessa två exempel? - Hur görs en bra medborgardialog? Gruppindelningen: Bord 1: Leif Engström, Andreas Carlsson, Christer Kalin, Tommy Henriksen, Lena Rydemark, Ivar Hallin, Jessica Friberg, Lena Lindström. Bord 2: Annika Myrén, Barbro Björklund, Ulf Sundblad, Fredrik Lager, Kerstin Kårén, Andreas Gylling, Johan Frykland, Jan Unga, Gunnar Åström. Vid bord 1 diskuteras den populärvision av Vision Luleå som Jan Unga hade delat ut. Deltagarna tycker om att visionen presenteras på ett lättförståligt vis men man diskuterar också att det kan vara riskabelt att viss fakta försvinner i korta versioner av en plan. De fortsätter diskutera hur man kan arbeta för att nå olika målgrupper när man använder sig utav medborgardialog. Deltagarna pratar om att det är viktigt med olika strategier och mötesformer för att undvika att bara komma i kontakt med s.k. stuprörsmålgrupper. De poängterar att man som arrangör inte bara kan bjuda in till traditionella kvällsmöten eftersom man då inte når yngre målgrupper. För att undvika detta bör man som arrangör använda fler sätt att engagera personer att uttrycka sin åsikt så som internet och sociala medier. Vid bord 2 diskuteras risken med att befolkningen känner att de inte har riktigt inflytande om det som förs fram vid medborgardialogerna inte märks i slutresultatet. Det diskuteras också fördelar och nackdelar med en styrd process jämfört med en mer öppen process för medborgardialog. Merparten vid bord två anser att det är bättre med en styrd process där metoden är tydlig och klar för deltagarna. En deltagare definierar två problem som kan uppstå vid medborgardialogsprocesser. Det ena är att människor känner att deras åsikter inte kommer till uttryck i slutprodukten och det andra är att de personer som kommer på mötena främst har sina perspektiv för ögonen. För att undvika det senare problemet så tycker deltagaren att det är bättre att bjuda in ortens lokala föreningar till medborgarmöten. Om representanterna för föreningarna representerar alla sina medlemmar på samråd går det att undvika risken att enskilda personer som annars kommer på samråd sätter sina egna perspektiv främst. Gruppen är också överens om att det är viktigt med information vid samråd man kan inte informera folk nog. 9

10 Redovisning Vad var bra i de två exemplen? Bord 1: Lena Lindström berättar vad som deras bord tyckte var bra med exemplet från Luleå: Bra processkartläggning Tydlig processtruktur Bra populärupplaga Begripligt och bra Bra helhetsperspektiv med översiktsplan i grunden som kompletteras med en begriplig utvecklingsstrategi på lokal nivå. Det som gruppen tyckte var värt att ta med sig från exemplet från Kramfors: Småskaligt och intressant att man hade riktade pengar från början. Bra med att vända sig mot en riktad målgrupp och bra att fånga upp barn och ungdom. Kul att se att man kan nå konkreta resultat på kort tid, speciellt när det gäller arbete med barn och ungdomar. Bord 2. Håller med om det som bord 1 la fram. De vill också ta med sig exemplet från Kramfors där kommunen var så tydlig med vilken budget som projektet har att rätta sig efter. Bra med en sådan tydlighet mot personerna som deltar i medborgardialogen. Hur görs en bra medborgardialog? Bord 1: Bestämma vilka målgrupper som ska nås och se till att man kommunicerar på olika sätt med olika målgrupper. Viktigt med en tydlig processledning och att inte möta grupper i endast stuprörsformationer. Jobba utifrån alla metoder och som man känner till, tänka både nytt och gammalt. Bord 2: Det är viktigt med tydlighet och att klargöra projektets förutsättningar så att alla vet vad de kan påverka. Det finns fördelar också med deltagardrivna processer. Viktigt att ha en fri och öppen process så att man både får galna och strukturerade idéer. Dialog är alltid platsspecifikt och beror på deltagare och plats! Man ska ta den process som passar bäst på det ställe där man är med, vissa grupper behöver en styrd process andra än öppen. Viktigt att deltagarna förutsättningslöst får äga hela processen. Utvecklingsmöjligheter på orten bör diskuteras utan begränsningar av de som bor på den lokala orten och först efter idéarbetet är gjort bör kommunen komma in. Så här har Sida arbetat internationellt och det har visat sig fungera väl. 10

11 Regionalt nätverk för kommunala landsbygdsutvecklare Magnus berättar för deltagarna att landsbygdsdepartementet, bland andra, tycker att nätverket med kommunala landsbygdsutvecklare är en intressant och bra grupp i utvecklingen av landsbygden tillsammans med länsstyrelser och andra aktörer, förhoppningsvis då också inom ramen för ett mer utvecklat fondsamarbete. Deltagarna uppmanas att diskutera följande frågor gällande att utveckla nätverket: - Hur ska nätverket ska se ut framöver? - Vilka frågor och teman är aktuella att diskutera framöver? Deltagarna diskuterar vilka teman som bör vara aktuella för nätverket att diskutera på de kommande regionala träffarna i nätverk Region Mitt. Vid båda borden diskuterades områdena IT, skola, offentlig service och kultur. Även de regelverk som gör det svårt att bedriva verksamhet på landsbygden togs upp som en anledning till svårigheter på den norrländska landsbygden. Bord 1. Aktuella frågor att diskutera i nätverket Infrastruktur. Mobilt bredband och IT. Bredband är en otroligt viktig fråga för regionen och det mesta bör vara utbyggt före 2020 eftersom det är en sådan viktig del för ett normalt fungerande modernt liv. Offentlig Service. Diskutera möjligheter att samorganisera den offentliga servicen över kommungränserna för att klara av att leverera den service som behövs med den knappa budget som finns. Det kan exempelvis vara bra att driva en gemensam hemtjänst i gränsorter för att bibehålla en bra service. Entreprenörskap. Företagande är väldigt viktigt för en levande landsbygd och ska uppmuntras och stöttas. Bord 2. Aktuella frågor att diskutera i nätverket Samverkan över kommungränserna och vikten av att tänka regionalt och lite större än i dagsläget. Fokusera på att samarbeta och inte konkurera kommuner emellan. IT och fiberutbyggnad. Järnvägssatsningar behövs. Företagandet är viktigt att stötta eftersom det är otroligt viktigt som motor i samhället. Kultur är viktig! Kreativa lösningar och goda exempel, som det från Resele som vi lyssnade till på Landsbygdskonferensen, behöver vi inspirera varandra med. 11

12 Hur vill ni att nätverksträffarna ska vara utformade? För oss som har långt att resa är det bra i samband med konferenser eller lunch till lunch möte. Använda den nya tekniken. En bra mix av mänskliga möten och den nya tekniken tanken är att det ska bli ett till nationellt möte. Förhoppningen är att det ska bjudas in till ett nationellt möte under Ska vi ha en regional samordnare? En samordnare per län kanske är en bra idé? Nyttja den kompetensen som finns i nätverket. I samband med landsbygdsriksdagen i maj 2014 skulle man kunna ha en nätverksträff. En träff i Skellefteå i samband med deras konferens i februari. Bjud in alla som arbetar med dessa frågor som är på konferensen. Andreas föreslås som fortsatt regional samordnare samt att Jan undersöker möjlighet till möte i samband med konferensen i Skellefteå. Vi borde synka alla organisationer som arbetar med landsbygdsutveckling 6. Samtal vid bord 2 5 Magnus Nordgren 6 Ivar Hallin 12

13 Sammanfattning och Syntes Den två timmar långa nätverksträffen har uppskattats av deltagarna. I det här avsnittet sammanfattas i punktform det mest kärnfulla som kom fram i diskussionen om medborgardialog samt vad som lades fram som förslag på Nätverk Region Mitts fortsatta verksamhet. Medborgardialog Medborgardialog kan organiseras på flertal olika sätt, alltifrån en väldigt styrd process som ägs av kommunen till en öppen och fri process som ägs av invånarna som skapar den. Vilket alternativ man än väljer så är det av stor vikt att man som processledare är otroligt tydlig mot deltagarna. Det är viktigt att komma ihåg att all dialog är platsspecifik och att man som processledare anpassar sig till de förutsättningar som finns på den aktuella platsen. Var kreativ när du söker efter deltagare och se till att få olika målgrupper representerade. Använd nya metoder för att nå ut. Regionalt nätverk Frågor som är aktuella för nätverket för landsbygdsutvecklare i Region Mitt är: IT, offentlig service, kultur, regelverk samt kommunikationer och infrastruktur. Det är mycket uppskattat att medlemmarna i nätverket presenterar projekt från sina kommuner för de andra och att man därefter diskuterar olika arbetsmetoder. Sådana här föredrag och samtal/workshops inspirerar till att pröva nya arbetsmetoder i sin egen kommun. Till de kommande mötena med nätverket är det bra att komma ihåg att många har långa resvägar och att det därför är positivt att lägga möten i anslutning till konferenser eller ha längre sammankomster från lunch till lunch. Det skulle också uppskattas att kunna delta i möten via videokonferens. Andreas Gylling föreslås tillsvidare som samordnare för Region Mitt. Jan Unga undersöker om nästa möte kan hållas i samband med konferens i Skellefteå i februari

14 Bilaga 1: Deltagarförteckning Johan Frykland Härnösands kommun Lena Lindström Örnsköldsviks kommun Tommy Henriksen Ljusdals kommun Christer Kallin Lindesbergs kommun Annika Myrén Umeå kommun Leif Engström Bodens kommun Magnus Nordgren Jordbruksverket Andreas Gylling Kramfors kommun Lena Håkansson Bergs kommun Andreas Carlsson Region Jan Unga Luleå kommun Gunnar Åström Sundsvall Daniel Svensson Bräcke kommun Kerstin Kårén Hushållningssällskapet Emma Mattila Uppsala, Sveriges Lantbruksuniversitet Ivar Hallin Länsstyrelsen Västernorrland Jessica Friberg Länsstyrelsen Västernorrland Lena Liljemark Timrå kommun Ulf Sundblad Nordanstig Barbro Björklund Nordanstig Fredrik Lager Kristianstad kommun 14

15 Bilaga 2: Landsbygdskonferens i Härnösand oktober 2013 Det här är en sammanfattning av Landsbygdskonferensen som ägde rum på Härnösands teater i oktober Konferensen hade temat Hållbar Tillväxt och på torsdagens morgon hälsade konferencieren Sara Nylund oss välkomna till två dagar med följande föreläsningar: Bilaga 2: Landsbygdskonferens i Härnösand oktober Torsdag 17/ Årets landsbygdskommun De gröna näringarnas bidrag till en hållbar samhällsekonomi Studiebesök och kvällsaktivitet Fredagen 18/ Finns det pengar till lokal utveckling i nästa EU-programperiod? Treehotel Mobilsamåkning Årets landsbygdsinnovation Hållbar tillväxt i regionen Docksta BTK Västernorrlandsgården SamInvest regionalt riskkapital Resele - framtidsbygd

16 Torsdag 17/ Årets landsbygdskommun 2012 Första föredraget hålls av Lena Lindström som är landsbygdsutvecklare och Klas Strandberg som är e-lots på Örnsköldsviks kommun. Lena och Klas berättar om varför just deras arbete med landsbygdsfrågor har visat sig bli så framgångrikt. Lena börjar med att berätta att kommunen har arbetat under devisen Stad och land i balans och att detta perspektiv har bidragit mycket till att utvecklingsarbetet har gått så bra. I perspektivet Stad och land i balans så har det ingått ett attitydarbete där man har försökt få invånarna att se på sin hemkommun på ett mer positivt sätt. Ett konkret exempel på vad kommunen har utvecklat på landsbygden är så kallade Servicepunkter. I de av kommunens mindre tätorter där det har funnits en handlare har man genom servicepunktsprojektet stöttat handlarna att utveckla sin verksamhet så att butiken kan fortsätta att vara den givna mötesplatsen i byn. Den utökade service som en mindre handlare kan erbjuda är bland annat att stå för en liten caféverksamhet samt tillhandahålla en uppkopplad dator och wifi (trådlöst internet) i butiken. Kommunikationer är något som Örnsköldsvik har prioriterat i sitt landsbygdsarbete. E-lots Klas Strandberg poängterar att tillgången till internet via bredband är lika viktig kommunikation som bra infrastruktur på dagens landsbygd. Han påpekar att det finns undersökningar som visar att landsbygdsbefolkningens främsta prioritering ligger i att få ut fiber på bygden. Denna prioritering hamnar före andra viktiga frågor som mobiltäckning och skolfrågor. Klas har arbetat i ett projekt för att påskynda utbyggnaden av bredband i kommunens landsbygd. Klas arbete har bestått i att fungera som en mobiliserande kraft för att bilda fiberföreningar och hjälpa till med de steg som krävs i processen med att söka ekonomiska stöd från Länsstyrelsen osv. E-lotsen har på detta sätt fungerat som en stödjande coach. Som Arbetsmetod har Klas också varit med och skapat områden för de fiberföreningar som ska skapas. Detta är en åtgärd för att inte hamna i en situation där det blir vita fläckar på kommunkartan dit bredbandet aldrig når. Målet är att hela kommunen ska ha bredband år 2020, då har det dragits 250 mil fiber och det beräknas ha kostat 250 miljoner kronor. Örnsköldsvik har också satt samman ett landsbygdsråd som består av tjänstemän politiker samt ideellt engagerade personer. Denna grupp har möten 6 gånger per år. Dialog och samverkan har varit mycket viktigt i arbetet med landsbygdsrådet. Ett exempel på hur kommunen har arbetat med detta är att man har skrivit artiklar om utvecklingsarbetet i de mindre orternas tidskrifter. Lena och Klas sammanfattar Örnsköldsviks framgångsfaktorer med att det har funnits en tydlig politisk viljeriktning i kommunen samt engagemang och en bred förankring. 16

17 2.2 De gröna näringarnas bidrag till en hållbar samhällsekonomi Vice ordförande för Lantbrukarnas riksförbund Anniqa E Nygård börjar sin presentation med att presentera LRFs vision om att de gröna näringarna har potential att få Sveriges ekonomi att växa. LRF vill väcka tankar om att en biobaserad ekonomi är hållbar till skillnad från en ekonomi som är baserad på fossila bränslen. Annika påpekar dock att även biologiska system är ändliga och att vi måste hantera våra naturresurser varsamt för att behålla bördighet och tillgång till rent vatten. Vi ska inte skada våra resurser utan istället arbeta för att öka bördigheten. Anniqa berättar att World Overshoot Day (dagen då världen har förbrukat vad som borde ha varit den totala årskvoten för användande av naturtillgångar) inföll redan den 20 augusti i år. Detta sätt att mäta vårt ständigt ökade uttag av naturresurser sätter fingret på att vi måste börja sätta ett rättvist värde på den produktiva marken. Anniqa efterfrågar ett mat- och energiperspektiv i världsekonomin. Detta eftersom vi måste bli tre gånger så effektiva som vi är idag och skydda de resurser vi har. Ytterligare ett exempel på vilka resurser som krävs för att föda jordens växande befolkning är att en stad behöver 1000 gånger så stor yta som sin egen för att ta hand om det avfall som den producerar. Anniqa påpekar att stadsplaneringen därmed bör sammanlänkas med landsbygdsplanering i större utsträckning än vad som görs idag. Ett område där vi behöver en ökad andel svenskproducerad bioenergi är i drivmedel. Det går exempelvis att öka etanolmängden i drivmedel från 7 % till 20 %. För att detta ska ske behövs det politiska styrmedel som uppmuntrar företagarna på landsbygden att satsa mer på förnyelsebar energi. Anniqa påpekar också att det i större utsträckning borde satsas på avloppsrening som möjliggör återförandet av slam till jordbruksmarken och därmed förbättrar kretsloppet mellan stad och land. Anniqa avslutar sin presentation med att berätta att ett viktigt arbete för att möjliggöra en stärkt position för de gröna näringarna i samhällsekonomin är att arbeta med attityder både hos stads- och landsbygdsbor. Hon nämner uttrycket Kultur slår alltid strategi vilket stärker argumentet att det är viktigt att aktivt arbeta med attitydfrågor kring hur vi ska bruka vår gemensamma mark. 17

18 2.3 Studiebesök och kvällsaktivitet Torsdagen fortsatte med att deltagarna åkte ut på ett utav dessa tre olika studiebesök: - Turism och besöksnäring. Hemsö fästning. - Energi och miljö. HEMAB Vindkraft och energipark. - Lokal mat och dryck. Häggby Gård och Hernö brenneri. På kvällen skjutsades alla deltagare till länsmuseet Murberget. Där fick deltagarna lyssna på en presentation om människans relation till landskapet som hon bor i. Efter den presentationen anlände Mattias Johansson som arbetar som stabschef hos Miljöministern. Mattias höll en föreläsning om hur man på den högsta politiska nivån arbetar för en Hållbar tillväxt i hela landet. Efter de två presentationerna fick deltagarna mingla runt på museet och smaka på lokalproducerad mat. Fredagen 18/ Finns det pengar till lokal utveckling i nästa EU-programperiod? Åse Blombäck är ordförande för Hela Sverige Ska Leva och inleder konferensens sista dag med en presentation av hur det kommande nationella landbygdsprogrammet kommer att se ut. Hon börjar med att definiera varför det är viktigt med lokal utveckling så här: Ska hela regioner växa så måste vi se till så att alla orter och olika typer av aktörer är med och engagerar sig. Åse menar att det är viktigt att alla som arbetar med det ekonomiska stöd som riktas mot landsbygden pratar om det som investeringsstöd för att regioner ska växa på ett gynnsamt sätt och inte prata om det som bidrag. I programperioden så har det funnits 36 miljoner i det svenska landsbygdsprogrammet, största delen har använts inom de gröna näringarna och ca 10 % har använts i Leaderprojekt. Nästa period väntas det finnas ca 4 miljarder kronor mindre än föregående programperiod i det nationella landsbygdsprogrammet. Åse säger att nu när hon tittar i backspegeln så önskar hon att landsbygdens aktörer hade varit bättre på att söka pengar ur social- och regionalfonderna redan den här perioden. Hennes analys av anledningen till att detta inte har gjorts är att regelverken har varit konstruerade så att bara väldigt stora projekt har kunnats söka ur dessa fonder. Leadermetoden har varit väldigt uppskattad och fungerat väl i Sverige. I det nya programmet kommer Leader att benämnas som CLLD (Lokat ledd Utveckling). Finansiering av CLLD-projekt kommer att vara riktade mot utvecklingsprojekt som finansieras genom ett fondsamarbete. Det som kan bli problematiskt med denna förändring är att regelverken i dagsläget skiljer sig väldigt mycket mellan de olika fonderna. 18

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Det här är en sammanfattning av åtta dialogmöten under

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Munkedals kommun till 99 % landsbygd till

Munkedals kommun till 99 % landsbygd till Munkedals kommun till 99 % landsbygd 2 Lång tradition av landsbygdsarbete Landsbygdsprogram sedan 1994 9 lokala utvecklingsgrupper Fadderpolitiker Landsbygdsråd Landsbygdsutvecklare Överlevt fem olika

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm

Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm 1(5) Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm Rapport från Lasse Carlsson, Hela Sverige ska leva Dagen inleddes med att Nätverkets ordf Peter Melin beskrev dagens upplägg med speeddating,

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Fiber till byn Journalnummer: 2009-3029 Namn på länsstyrelse som nominerar:

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunala Landsbygdspolitiska rådet 2014-04-08 1 (7) Plats och tid Koler, Villa Västan, 13:00-16:00 Beslutande Lars-Olof Pettersson, Ordförande, kommunstyrelsen Lars-Erik

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Projektberättelse augusti-december 2010 Vellinge 2010-01-20

Projektberättelse augusti-december 2010 Vellinge 2010-01-20 Projektberättelse augusti-december 2010 Vellinge 2010-01-20 Databas/webbportal Under hösten har det funnits möjlighet för er samarbetspartners att testa systemet www.lokalmat2010.se för att i tidigt skede

Läs mer

PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening. Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan

PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening. Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan Lokalt Driven Landsbygdsutveckling LDL Projekt som drivs av Kommunbygderådet SyLet: stärka utvecklingskra0en

Läs mer

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund L02-2011 Protokoll LAG Terra et Mare 30 maj 2011 Tid: 16.00-18.40 Plats: Stenungsögården, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Lars Strömberg Gösta Andersson Bert Olsson Tomas Börgesson Rolf Andersson

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Förvaltningen Datum (2015-01-27) Thomas Mattsson 0477 441 54 Thomas.mattsson@tingsryd.se Till KSAU Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 Förslag till beslut KSAU förslås

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Munkedals kommun. till 99 % landsbygd

Munkedals kommun. till 99 % landsbygd Munkedals kommun till 99 % landsbygd 2 Lång tradition av landsbygdsarbete Landsbygdsprogram sedan 1994 9 lokala utvecklingsgrupper Fadderpolitiker Landsbygdsråd Landsbygdsutvecklare Överlevt fem olika

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

1 Mötets öppnande Ordförande Enar Jonsson öppnade mötet och hälsade deltagarna varmt välkomna till det första mötet med URnära ideell förening.

1 Mötets öppnande Ordförande Enar Jonsson öppnade mötet och hälsade deltagarna varmt välkomna till det första mötet med URnära ideell förening. Protokoll interimsstyrelse URnära Ideell förening Tid: Torsdag den 15 oktober kl 17.30-19.30 Plats: Ersboda slöjd, Umeå Närvarande, Maria Bahlenberg, Christer Lindvall, Enar Jonsson, Roger Sandström (tom

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Nationella turistfiskeprojektet inom Leader

Nationella turistfiskeprojektet inom Leader Seminariepass på Högloftet Skansen 2009-10-01 i anslutning till Landsbygdsgalan. Nationella turistfiskeprojektet inom Leader Helena ÅkerbergHammarström, ordförande Leader Nedre Dalälven hälsar alla välkomna.

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vision Gotlands landsbygd är 2015 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Verksamhetsidé Leader Gotland stöder nytänkande tillsammans med andra och med nytta för många.

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång.

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång. Svinö Fiber Projektägare: Svinö Fiber, ideell förening Projektledare: Per Funke Kommun: Hedemora Dnr: 106 Jnr: 2012 426 Projekttid: 2011-11-07-2012-12-31 Beviljade stödmedel: 78 280 kr Använda stödmedel:

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Alla Företagare i Bräcke kommun inbjuds till. Lördag 3 oktober kl.18.00 på Hotell Jämtkrogen Bräcke

Alla Företagare i Bräcke kommun inbjuds till. Lördag 3 oktober kl.18.00 på Hotell Jämtkrogen Bräcke Alla Företagare i Bräcke kommun inbjuds till Lördag 3 oktober kl.18.00 på Hotell Jämtkrogen Bräcke Inspirationsföreläsning av stig WIKLUND Stig har mentalt tränat många kända idrottare och företagare till

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

SLUTRAPPORT. Datum: Diarienummer: Journalnr: 2010-5574. 1. Allmänna uppgifter a) projektets namn: Förprojektering av fiberutbyggnad på landsbygd

SLUTRAPPORT. Datum: Diarienummer: Journalnr: 2010-5574. 1. Allmänna uppgifter a) projektets namn: Förprojektering av fiberutbyggnad på landsbygd Datum: 2012-06-21 Diarienummer: SLUTRAPPORT Journalnr: 2010-5574 När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Södra Härene Fiber Datum: 20140104 Journalnummer: 2010-061 AV Projekttid: 2013-04-10-2013-12-31 Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor

Läs mer

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan Programmet för dagen 1 Välkommen till mötet 2 Processen kring framtidsbild, vision och verksamhetsplan. 3 Presentation och diskussion om temat Arbeta och verka 4 Presentation och diskussion om temat Resa

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Ingenting är klart ännu! Förslaget till nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 skickades till EU-kommissionen i juni 2014.

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Slutrapport för Leader-checken. Bredband i Härstorp 1 (5) Datum: 2015-04-15. Diarienummer: 2010-061 BQ. Projekttid: 2014-02-19-2015-06-30

Slutrapport för Leader-checken. Bredband i Härstorp 1 (5) Datum: 2015-04-15. Diarienummer: 2010-061 BQ. Projekttid: 2014-02-19-2015-06-30 1 (5) Slutrapport för Leader-checken Bredband i Härstorp Datum: 2015-04-15 Diarienummer: 2010-061 BQ Projekttid: 2014-02-19-2015-06-30 Kontaktpersoner i projektet: (uppgifter på personer som kan svara

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET 2 Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leadermetoden är ett sätt att lyfta

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Länsbygderådet Sjuhärad STYRELSEMÖTE Sida1(6) STYRELSE

Länsbygderådet Sjuhärad STYRELSEMÖTE Sida1(6) STYRELSE Länsbygderådet Sjuhärad MÖTE Sida1(6) Plats och tid: Od Sockengård, 18:30 21:30 Beslutande: Övriga: Claes Bergqvist Mikael Larsson Kjell Gröndahl Sassi Wemmer Tina Yngvesson Holger Sandin Hans Kilén Hans

Läs mer

Rapport kommundialoger

Rapport kommundialoger 2014-03-06 Rapport kommundialoger Inom ramen för projektet Service Skapar Tillväxt och framtagandet av det regionala serviceprogrammet. Processledarna Christer Johansson och Bo Lönnquist har träffat samtliga

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr Nybergets Fiber På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. Projektägare: Nybergets Fiber, ekonomisk förening Projektledare: Mikael Lundin Kommun: Säter Dnr:

Läs mer

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring 1. Vad kallar ni projektet Förstudie lokal vindkraftsåterbäring 2. Vilken är er projektidé Inom Ljustorp pågår planering för två stora vindkraftsetableringar.

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

Nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen Uppsala 2014-11-04

Nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen Uppsala 2014-11-04 Nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen Uppsala 2014-11-04 Text: Marlene Lindström student vid Sveriges lantbruksuniversitet Bild: Martina Dernroth

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Länsbygderådet Sörmland

Länsbygderådet Sörmland Länsbygderådet Sörmland Nyhetsbrev mars 2015 Hej! Här kommer årets andra Nyhetsbrev med aktuell info från Länsbygderådet. Nyhetsbrev med aktuell information, tips om aktiviteter och kompete nsutvecklande

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer