Nocturum Oskar Jalkevik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nocturum 2012-2014 Oskar Jalkevik"

Transkript

1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Alkohol och Islam... 3 Stig-Björn Ljunggren... 4 Alkohol och äldreomsorg... 5 Barnbarn till missbrukare... 6 Alkoholen Alkoholen i exponeringssamhället Almedalen Open Space Alkoholen Klassiska tänkare om alkoholfrågan Life Science Avslutningsvis sida 1

2 Inledning Detta är en sammanställning över det jobb som jag,, gjorde för Nocturum under perioden till Under perioden har Nocturum arbetat med elva stycken spår, alltså elva frågeställningar eller nya perspektiv på alkoholfrågan. Vissa spår har varit mer verksamhetsorienterade och praktiska medan andra spår har varit mer av teoretisk och filosofisk karaktär. Under perioden har Nocturum gjort en förskjutning mot att jobba mer och mer med teoretiska spår, alltså att diskutera frågor som är svåra att applicera i verksamheten för organisationer som jobbar med alkoholfrågan men som ändå skapar intressanta tankar och diskussioner för dem som är verksamma i alkoholfrågan. Nedan finns en sammanställning över de spår som jag har jobbat med under min tid på Nocturum och vad varje spår har landat i. Vi gör inte anspråk på att outputen från spåren ska vara vetenskapliga eller sanna. Vi vill att spåren ska väcka tankar och leda till diskussion. Utöver det som jag skriver sammanfattningsvis i den här sammanställningen så kan du läsa mycket mer om respektive spår på Nocturums hemsida. För mig har det varit till stor glädje att få jobba med alkoholfrågan på det här sättet. Att inte bara fokusera på Systembolagets vara eller inte vara eller alkoholskattens nivå, utan få höja blicken och fördjupa mig i mer speciella alkoholfrågor. Det har gett mig mycket kunskaper och insikter som jag kommer ha användning för i mitt fortsatta engagemang i alkoholfrågan. Även om jag inte längre jobbar på Nocturum så är jag intresserad av spåren och deltar gärna i sammanhang där spåren diskuteras. sida 2

3 Alkohol och Islam Inom Islam är alkohol förbjudet. Det framgår tydligt i Koranen. Allah såg vilka problem alkoholen leder till och förbjöd alkoholen stegvis. Först införde han restriktioner kring alkoholkonsumtion innan alkohol förbjöds helt. De flesta muslimer jag möter verkar inte reflektera särskilt mycket över alkoholfrågan och alkoholskador. Det är helt enkelt naturligt för dem att avstå. Det finns dock människor som i övrigt lever enligt Islam men som väljer att dricka alkohol. En del av dessa får problem med alkohol. Det finns en stor skam runt muslimer som dricker alkohol. Jag har träffat flera som sagt att de känner till exempel på detta men när jag frågat mera så svarar de avvikande. För muslimer som flyttar från andra länder till Sverige kan mötet med alkoholen bli svår. Samtidigt som du vill integrera dig i samhället vill du inte anamma alkoholkulturen i landet som du har flyttat till. Många muslimer som jag har pratat med upplever att alkoholfrågan är svårare än exempelvis grisfrågan. Den som tolkar religionen strikt ska inte förse andra personer med alkohol och inte dela bord med som personer som dricker alkohol. Varje muslim hanterar förstås detta på olika sätt. Men det öppnar upp för problem vid exempelvis fest på jobbet eller när kollegor ska samla till presenter till någon som fyller jämnt. Alla muslimer jag har träffat har ifrågasatt begreppet alkoholfritt. På Systembolaget finns det alkoholfria drycker med upp till 0,5 volymprocent. Inom IOGT-NTO och andra nykterhetsorganisationer dras gränsen vid 2,25 volymprocent. Muslimer har svårt att förstå detta och vill dra sin gräns vid 0,0. Muslimska organisationer opinionsbildar inte så mycket i alkoholfrågan men gör ändå skillnad genom att vara nyktra. Om risken för att få alkoholproblem är lika stor bland muslimer som övriga befolkningen (cirka 10 %) så är det tusentals färre missbrukare tack vare att en så pass stor grupp väljer att avstå alkohol. Intresset för att lära sig mera om alkohol, opinionsbilda eller bli medlem i en nykterhetsorganisation är förhållandevis lågt. Lite som om någon blir inbjuden att bli medlem i en förening för oss som borstar tänderna; de flesta tycker sig nog kunna sköta sin munhygien utan att vara medlem i en förening. Vi hade en idé om att göra ett program om alkohol i en webb TV-kanal som Ibn Rushd sänder från Malmö. Men det blev inte av. Efter att spåret avslutades har det muslimska studieförbundet Ibn Rushd startat ett projekt som heter Våga vara nykter som riktar sig till muslimska ungdomar. Jag har besökt ett årsmötet och pratat om alkohol och nykterhet. sida 3

4 Stig-Björn Ljunggren Stig-Björn Ljunggren fick i uppdrag att skriva en uppsats som belyser några nya perspektiv på alkoholfrågan. Uppsatsen heter Utmanande perspektiv på alkoholfrågan och presenterades på ett seminarium. Uppsatsen diskuterar flera intressanta frågeställningar kopplade till alkoholfrågan. Hela uppsatsen finns att ladda ner på under spåret Stig-Björn Ljunggren. Först behandlas hur alkoholfrågan förändras (eller inte förändras) med tiden, utifrån tre hypoteser. Intet nytt under solen Pendelslag Perestrojka Alkoholfrågan förändras inte särskilt mycket, det är ungefär samma frågor som ständigt diskuterat, utifrån sin tidsålder. Det är samma aktörer i olika skepnader som diskuterar och driver alkoholfrågan så som de alltid har gjort. Moralister, drickerister, producenter, missbrukare och så vidare. Styrkeförhållandet mellan dessa aktörer varierar med tiden. Alkoholfrågan rör sig, och har rört sig, ständigt fram och tillbaka mellan två ytterligheter. Rörelsen kan vara olika snabb men den finns där. Under vissa perioder är alkoholfrågan väldigt liberal medan den under andra perioder har ett större fokus på avhållsamhet och restriktivitet. Alkoholfrågan blir polariserad. Alkoholfrågan kommer utvecklas på ett för oss helt nytt sätt som vi inte känner igen från historien, vi står inför någonting nytt. Individualiseringen gör att vare sig pekpinnar eller övertalning fungerar. Vi ser nya livsstilar. Kanske blir nykterheten, som vi uppfattat den, en parentes i historien? Uppsatsen uppmärksammar att det idag finns en diskussion om att fira en Vit jul. Detta budskap kommer inte enbart från IOGT-NTO rörelsens kampanj med samma namn. Förutsättningarna för att få acceptans för samma budskap en vecka senare, ett vitt nyår, är inte lika goda. Stig-Björn förklarar detta med kultur. Nyår är, jämfört med julen, ett förhållandevis nytt påfund, som vi förknippar enbart med fest, raketer och skålande glas. Julen är en högtid som förvisso är festlig men också har en tradition av andlighet, stilla natt och fokus på Jesusbarnet. Vad skulle hända om vi hittar en alkoholistgen som gjorde att vi på förhand kan se vem som har stor risk att bli alkoholist? Kanske skulle vi kunna låta större delen av befolkningen dricka som de vill och rikta förebyggande mot dem som har störst risk att drabbas. Finns det etiska och moraliska problem i det? Kan det uppfattas som integritetskränkande och hur skulle riskgrupperna agera? Det finns mycket dubbelmoral inom alkoholfrågan, bland annat inom idrotten. Officiellt vill idrottsrörelsen inte förknippas med alkohol men i praktiken tycks alkohol och idrott många gånger gå hand i hand. Stig-Björn reder ut tänkbara orsaker till detta. Slutligen beskriver Stig-Björn alkoholfrågans ytterligheter illustrerade av gudarna Apollon och Dionysios alltså förnuftets respektive spontanitetens gudar. Med dessa två gudar som motpoler åskådliggörs de motpoler som finns inom alkoholfrågan. Uppsatsen inspirerade delvis till spåret barnbarn till missbrukare som vi körde 2012 och Life science som vi körde Stig-Björn medverkade också vid vårt seminarium i Almedalen sida 4

5 Alkohol och äldreomsorg Omsorgen ska se till att brukare i så stor utsträckning som möjligt kan styra sina egna liv. Det inkluderar att själv kunna bestämma över sina alkoholvanor. Samtidigt har omsorgen ett ansvar för att brukare har en god hälsa och säkerhet. I de allra flesta fall är inte detta något problem men när en brukare har ett missbruk uppstår en svår avvägning mellan att skydda hälsa och säkerhet kontra att låta individen styra sina egna alkoholvanor. På samma sätt som ingen myndighet kommer hem till medelålders alkoholmissbrukare och försöker reglera deras alkoholinköp. Problemet kommer troligtvis bli tydligare framöver i med att äldre (framför allt kvinnor) ökar sin alkoholkonsumtion. Problemet tycks idag vara tydligast inom hemtjänsten. Jämfört med dem som bor på särskilt boende så har personer med hemtjänsten större möjligheter att själva införskaffa och konsumera alkohol. I hemtjänsten kan alkoholen också bli ett tydligare arbetsmiljöproblem. Att som personal själv besöka en brukare som eventuellt är kraftigt alkoholpåverkad, kan ha alkoholpåverkade vänner på besök och i värsta fall är hotfull. Dessutom ingår det i personalens uppgifter att köpa in alkohol till dessa personer. Många upplever en brist på stöd från arbetsledningen när det gäller dessa frågor. Facket Kommunal väcker tanken på att alkoholsituationen skulle kunna ingå i skyddsrondsronden. Den som får hjälp av omsorgen med att handla mat ska även få hjälp att köpa alkohol. På samma sätt som den som inte har hjälp av omsorgen har rätt att köpa hur mycket alkohol denne vill, även om det skadar den egna hälsan, så har människor med omsorg rätt att göra det. Detta kan skapa ett svårt etiskt dilemma för personalen. Enligt Socialstyrelsens etiska råd så ska omsorgen köpa ut alkohol även till dem som har alkoholproblem. Dessutom uppmanar det etiska rådet till att föra en dialog med brukarna och uppmuntra till en minskad alkoholkonsumtion, utan att moralisera. Lättare sagt än gjort tycker många som jobbar i omsorgen var på många (ibland med stöd av sin arbetsledning) väljer att inte köpa alkohol, alternativt köpa mindre volymer, till brukare med alkoholproblem. Vi vet inte exakt hur stort problemet är. Många jag träffar menar att indirekta alkoholskador sällan rapporteras som alkoholskador. När en person ramlar på grund av för hög alkoholkonsumtion rapporteras det ofta enbart som en fallskada. Sedan juni 2012 är det tillåtet för äldreboenden att servera alkohol utan att serveringstillstånd. Den nya lagen har kommit till för att minska byråkratin för de boenden som vill ge de boendena möjlighet att dricka alkohol. Tidigare var det tvunget att införskaffas alkohol åt var och en av de boende enskilt i form av inhandlingshjälp, alternativt att boendet köper in alkohol och söker ett tillstånd för att servera den. Det har säkert funnits många boenden som har rundat reglerna och serverat alkohol utan serveringstillstånd. Nu är det möjligt att göra helt lagligt. De flesta jag har träffat är positiva till denna förändring. Tillgången på alkohol ska inte bli sämre för att man kommer upp sig i åren. Då det tidigare regelverket försvårade alkoholinköp för dem som inte kan handla själva så anses det rimligt att detta nu har underlättats. Det tycks dock inte vara jätte många som inför detta just nu. sida 5

6 Många jag har träffat tycker sig se en åldersdiskriminering när det gäller missbruksvård. Tillgången på vård upplevs som sämre för äldre. Det finns forskning som visar att äldre människor mycket väl kan svara bra på missbruksvård, åtminstone den grupp som inte har haft alkoholproblem under större delen av sitt liv. Även omsorgen kan göra insatser för att hjälpa brukare med alkoholproblem. Orsaken till missbruket kan variera, för vissa handlar det om understimulans. En äldreomsorgschef jag träffat berättade om en brukare som ville dricka alkohol en viss tid varje dag på ett sätt så att det kunde bli problematiskt. En dag tog chefen med brukaren på utflykt och då frågade inte brukaren efter alkohol. Det är förstås inte alltid så enkelt men ändå ett exempel på hur omsorgen kan stötta dem som dricker för mycket. Att ha en god relation och inte moralisera tycks också fungera bra. Jag har hört flera exempel på när just dessa två inslag har gjort att brukare minskat sitt drickande. Jag har besökt två äldreboenden som riktar sig till aktiva alkoholmissbrukare. Det är inga vårdinrättningar, det är omsorg. Trots detta beskriver personalen på båda dessa boenden hur vissa av de boende, ibland efter långt och svårt missbruk, minskar sin alkoholkonsumtion eller slutar dricka helt när de flyttar till dessa boenden. Lugn och ro i en trygg miljö där personalen möter upp med respekt tros vara viktiga orsaker till detta. Att inte moralisera över de boende är en viktig ledstjärna i verksamheterna. Många har dålig erfarenhet av möten med vakter och byråkrater. Personalen uppmuntrar dock inte till alkoholkonsumtion och vill inte hjälpa till att handla alkohol. Det är olika typer av människor som bor på dessa boenden, både dem som haft ett nästan livslångt missbruk och dem som har fått problem längre fram i livet. Män är överrepresenterade. Även om det inte är direkt överförbart så finns det tankesätt på dessa boenden som går att föra över till annan äldreomsorg. Efter att spåret avslutades har jag skrivit om ämnet i tidningen äldreomsorg samt pratat i ämnet på ett flertal kommuner och i andra sammanhang. Barnbarn till missbrukare Går det att drabbas som anhörig till missbrukare även ifall du inte lever nära personens om missbrukar? Kanske inte ens har träffat personen? Att vara barnbarn till missbrukare är ett exempel på hur personer kan drabbas av någon annans missbruk utan att själva vara nära missbruket. Att vara barnbarn till missbrukare innebär att du har en (eller två) förälder är barn till missbrukare. Det har funnits problem i förälderns uppväxt och familjen har varit dysfunktionell. Detta drabbar barnet, även om mellangenerationen inte har något problem med alkohol. Det dysfunktionella beteendet kan följa med mellan generationerna, oavsett hur pass närvarande alkoholen är. Under spåret förde jag samtal med Markus som är barnbarn till missbrukare och engagerad i ACA, för vuxna barn till missbrukare. Han representerade enbart sig själv i våra samtal. Markus pratar om att han försöker jobba med sig själv på samma sätt som dem som haft alkoholmissbruk nära sig. Hans sida 6

7 föräldrar har haft andra missbruk så som arbetsnarkomani. Han har bestämt sig för att inte föra de dysfunktionella beteendena vidare till sina barn. Alla jag har pratat med tycks vara överens om att Markus strategi, att jobba med sig själv och sitt dysfunktionell beteende, är det effektivaste sättet att skydda sina barn från att själva få det dysfunktionella beteendet. Frågan om barnbarn till missbrukare leder också in på frågan om morfars relation till sina barnbarn. Ska föräldrar låta morfar vara barnvakt med vetskapen om att morfar kan komma att dricka för mycket alkohol? I den frågan finns det olika uppfattningar men de flesta jag har pratat med menar att det är oansvarigt att låta denna morfar vara barnvakt. Några har till och med gått så långt att de inte alls låter sina barn träffar den alkoholmissbrukande morfadern. Barnbarn till missbrukare löper en förhöjd genetisk risk för missbruk. Till skillnad från barn till missbrukare vet inte alltid barnbarn om detta. Har samhället eller föräldrarna ett ansvar att berätta? Ofta tycks det vara tabu att prata om morfars alkoholproblem, många väljer istället att säga morfar orkar inte träffa dig idag eller farfar är bortrest så vi kan inte åka dit. Dem jag har pratat med tycker att föräldrar bör vara ärliga mot sina barn om varför de inte träffar morfar. Att undanhålla detta för sitt barn kan på sikt leda till en sämre relation till barnet, när denne på äldre dar förstår. Intressant var att jag kom på att jag faktiskt är barnbarn till missbrukare med en mellangenerationen som har en normal alkoholkonsumtion. Spåret blev där med även en personlig resa för mig. Eventuellt kommer ämnet tas upp i Psykpodden under den närmaste tiden. Alkoholen 2022 Spåret bestod av fyra stycken framtidssyftande frågeställningar. Här fuskade vi lite med vårt alkoholfokus och valde två frågeställningar som handlar om narkotika. Spåret påbörjades under 2012 men slutseminariet ägde rum 1:a mars I oktober 2012 genomförde vi fyra stycken cafékvällar med bred inbjudan att under en och en halv timme diskutera en frågeställning per tillfälle. Det deltog cirka 5-8 personer per tillfälle vilket gav bra diskussioner. Under arbetets gång tog jag fram fyra stycken tankekartor som visualiserar det komplexa samband av faktorer och underfaktorer som påverkar de olika frågeställningarna. Tankekartorna finns att ta del av på Nocturums hemsida under spåret Alkoholen Vi får förstås inga exakta svar vilket heller inte är vad jag har efterfrågat. Jag kommer inte kontakta panellisterna om tio år för att hitta de fel de haft i sina gissningar. Spåret handlar om att sätta upp fingret i luften, känna vart åt vindarna blåser, och utifrån det gissa hur utvecklingen ser ut på tio års sikt. Myntet har alltid två sidor! sida 7

8 Alkoholförsäljningen 2022, finns alkoholmonopol kvar som idag? Sverige är ett av förhållandevis få länder som har ett alkoholmonopol. Just nu accepterar EU att medlemsländerna har monopol på alkoholförsäljning av folkhälsoskäl. Tolkningen av detta regelverk kan komma att ändras beroende på hur alkoholmarknaden utvecklas och hur framgångsrika Systembolagets olika utmanare är. Vi reser mycket internationellt idag. Ungdomar (eller vuxna) som lever ett år i ett annat europeiskt land kan vänja sig vid den goda tillgång på alkohol som ofta finns och komma hem och tycka att vårt System känns udda. Under de senaste 25 åren har många monopol fallit. Systembolaget utmanas ständigt från olika håll. Det finns ett uppenbart tryck på att avveckla monopolet. Systembolaget har svarat med olika åtgärder för att öka sin popularitet, exempelvis hemkörning av alkohol. Systembolaget är förstås måna om att ha en hög popularitet hos befolkningen för att finnas kvar samtidigt som allt för liberala åtgärder gör att monopolet ska ifrågasättas från andra hållet. Varför ska det finnas ett monopol när dom ändå gör alkoholen så pass tillgänglig att dom kör hem den till folk? Stödet för Systembolaget är idag stort både bland befolkningen och i riksdagen. Stödet från befolkningen har ökat under hela 00-talet, det är osannolikt att vi kommer få se ett så pass snabbt ras de närmaste tio åren att monopolet hinner falla. Det finns tre partipolitiska ungdomsförbund som vill avveckla alkoholmonopolet. De personer i de partipolitiska ungdomsförbunden som ville avveckla alkoholmonopolet på 90-talet driver inte den frågan särskilt hårt idag. Historiskt tycks det inte vara en åsikt som följer med upp till moderpartierna. Oavsett valutgång är det osannolikt att det kommer finnas en majoritet i riksdagen som vill avveckla alkoholmonopolet. Systembolaget kan både stärkas och försvagas av ökningar eller minskningar i konsumtionsnivån. En hög konsumtion gör att många vill dricka alkohol och där med ha god tillgång till den, var på monopolet kan ifrågasättas. Den höga konsumtionen leder också till ökade skador vilket tydliggör alkoholproblemen mer och skapar opinion för restriktiv alkoholpolitiken. På samma sätt kan en låg konsumtion leda till att trycket på god tillgång till alkohol minskar, men när även alkoholproblemen minskar kan det upplevas som onödigt med monopol på en produkt vars skadar inte syns så mycket. Dryckesmönster 2022, spritbälte eller kontinentala dryckesvanor? De senaste åren har utvecklingen gått mot ett ökat kontinentalt drickande. Vin är den dryck som ökar mest medan sprit minskar. Att vin ökar och sprit minskar behöver inte innebära att drickandet blir mer kontinentalt. Det går att intensivkonsumera även vin. Den som intensivkonsumerar vin på helgerna och dricker alkoholfritt på vardagar kan sägas ha ett nordiskt drickande. Det ökade intresset för vin som växt fram under 00-talet med vinresor och intresset för olika vinsmaker fokuserar på den kontinentala aspekten av drickandet. Urbanisering och flyttströmmar söderut, liksom utbildningsnivå är faktorer som påverkar. Landsbygd, nordliga breddgrader och låg utbildning är generellt faktorer som sammanfaller med ett nordiskt sida 8

9 drickande. När utvecklingen pekar mot inflyttning i städer, flyttningar söderut och fler som läser akademiska utbildningar kan det leda till ökat kontinentalt drickande. I södra och mellersta Europa ökar berusningsdrickandet. En grupp konsumenter har där tagit efter det nordiska dryckesmönstret. Det tyder på att det nordiska sättet att dricka inte försvinner. I de samtal jag har haft så har det sagts att föräldraskap kan vara en händelse i livet som gör att många övergår till ett lugnare drickande. När en blir förälder blir det svårare att ha ett liv med mycket blöta fester. Det faktum att barnafödandet sker senare och senare så har människor längre tid på sig att intensivkonsumera alkohol enligt traditionellt nordiskt dryckesmönster. En annan sak som kan påverka i en nordisk riktning är depressioner, både på individuell nivå och på samhällsnivå. När livet på olika sätt är svårt så tenderar vi att dricka mera, men framför allt intensivkonsumerar i högre utsträckning. En dålig ekonomi med ökad arbetslöshet, eller andra negativa händelser kan föra dryckesmönstren i en nordisk riktning. Missbruksvården 2022, mer/mindre/annorlunda substitut? Missbruksutredningen pekade mot mer substitutionsbehandling. Den propositionen som regeringen la fram i januari 2013 gick inte i linje med utredningen vad gäller substitutionsbehandlingen. Även om förslagen inte blivit verklighet så finns det en tyngd i att en statlig utredning pekar i en viss riktning. Harm reduction av olika slag har ökat i Sverige och stora delar av Europa under 00-talet. Substitutionsbehandling anses vara den mest kostnadseffektiva metoden, åtminstone på kort sikt. När kommuner och landsting har en ansträngd ekonomi ligger metoden därför nära till hands att använda i större utsträckning. Det finns fortfarande ett starkt drogfrihetsideal i Sverige. Att bli helt drogfri (inklusive lagliga) anses av många vara bättre än att leva ett liv med olika typer av substitut. Det faktum att IOGT-NTO, som traditionellt varit motståndare till substitutionsbehandling, använder substitutionsbehandling på ett av sina behandlingshem får ses som ett tecken på att substitutionsbehandlingen har blivit mer rumsren och har förutsättningar för att fortsätta att etablera sig. Jag uppfattar det parlamentariskt läget i frågan som osäkert. När jag söker på ordet substitutionsbehandling på samtliga riksdagspartiers hemsidor är det två partier som ger noll svar och de övriga ger många otydliga svar. Till skillnad från många andra politiska frågor så ser jag ingen tydlig höger-vänster skala. Detta gör att frågans framtid blir svårare att gissa. Knarket 2022, är det tillåtet? Sverige har en lång tradition av att föra en förhållandevis restriktiv narkotikapolitik. Vissa anser att den inte kan bli mycket mer restriktiv och diskussionen har därför kommit att handla om bevarande av dagen politik vs en liberalisering. Idag finns det inga starka krafter i riksdagen som vill liberalisera narkotikapolitiken. Det betraktas troligtvis inte som en valvinnare att driva en sådan fråga i en sida 9

10 valrörelse. Den restriktiva narkotikapolitiken är uppbackad av flera intresseorganisationer. På senare år har det dock vuxit en starkare och mer organiserad rörelse för en liberalare narkotikapolitik. Globalt sett finns många exempel på länder som går i en liberalare riktning. Att det idag finns fler landsting som har sprututbytesprogram och att andra former av harm reduction vid narkotikamissbruk ökar, kan tolkas som att vi ändå rör oss försiktigt i en liberalare riktning i vår syn på narkotikan och där med narkotikapolitiken. Att vänsterpartiet vill avkriminalisera narkotikaanvändning för eget bruk kan också ses som ett litet steg i den riktningen. Vi genomförde senare spåret Alkoholen 2023 med nya framtidssyftande frågeställningar. Alkoholen i exponeringssamhället Under 2013 genomförde vi ett spår som handlade om hur alkoholvanor påverkar och påverkas av det faktum att vi idag exponeras betydligt mer än tidigare. Till en början handlade det om exponering generellt, inklusive den ökade ofrivilliga övervakningen i form av över övervakningskameror och nätövervakning. Mot slutet handla det främst om exponering i sociala medier. Många har skrivit eller gjort saker på fyllan som de sedan ångrat. Att folk gör dumma på saker på fyllan men nu kan det dokumenteras i sociala medier och medför en risk för att informationen aldrig försvinner. IQ tog fasta på detta och skapaden en app med fyllefilter. Användaren får en uppgift, exempelvis att klicka på en mygga som flyger runt på skärmen. Ifall användaren inte lyckas klicka på myggan så uppmanar appen att vänta till dagen efter med att uppdatera sin Facebookstatus. Alkohol glorifieras mycket i sociala medier. Dem som har kollat närmare på hur alkoholen exponeras menar att den främst lyfts fram i positiv dager. Även en Tweet om bakfylla kan skrivas på ett sätt som lyfter fram alkoholen som positiv. Vi ser mycket vinglas i motljus men väldigt lite mjölkglas, trots att de flesta av oss nog dricker mera mjölk än vin. När vi bläddrar igenom våra flöden i sociala medier kan vi få en känsla av att andra dricker mer alkohol än vad de faktiskt gör vilket kan leda till det klassiska majoritetsmissförståndet. Många är idag väldigt öppna om sig själva på sociala medier. Appar och mätare som automatiskt publicerar hur långt och fort det gick på dagens löparrunda ökar i användning. Kanske är nästan steg att vi har med oss Bluetooth-promillemätare för att under kvällen registrerar vår promillenivå och sedan publicerar den på Facebook som en graf så att våra vänner kan kommentera. På Twitter kom jag i kontakt med flera personer som Twittrade om sina alkoholproblem och resan till nykterhet. En av dessa var Niklas Han skrev i princip dagligen om sin kamp för att fortsätta hålla sig nykter och hans resa från alkohol till nykterhet. Twitter gav honom ett starkt stöd. Niklas berättade om när han skulle besöka sitt första AA-möte och var så nervös att han var sida 10

11 nära att vända i dörren. Han skrev om detta på Twitter och beskriver det som att vännerna på Twitter mer eller mindre knuffade honom över tröskeln in till sitt första AA-möte. Niklas tror inte att han hade varit nykter idag utan det stöd som han har fått genom Twitter. Niklas Vagge har varit med i flera mediala sammanhang och berättat om sin resa. Frågan har uppmärksammats i sociala medier vid åtminstone två tillfällen: Almedalen 2013 Under Almedalsveckan 2013 genomförde vi seminariet Spanarna i Soberia White Corner. Tre personer fick sju minuter vardera på sig att besvara frågan Vilken alkoholfråga är den mest diskuterade i Sverige år 2030? Barbro Westerholm tror att vi kommer se ett ökat fokus på alkoholens kostnader både för samhället och individen. Dessa lyfts fram i liten utsträckning idag. För eller senare måste de upp på bordet. Stig-Björn Ljunggren pratade om ny teknik, exempelvis de nya 3D skrivarna. Istället för att alkohol är den drog som de allra flesta använder kan det bli möjligt att skriva ut sin egen drog direkt hemma. Det kommer leda till en mycket större mångfald av berusningsmedel jämfört med idag. Sven-Olov Carlson tror att diskussionen om icke smittsamma sjukdomar kommer att öka. Alkohol som livsstilsfaktor för exempelvis cancer kommer uppmärksammas mycket mera än idag. Detta spår har inte följts upp på något särskilt sätt. Open Space 2013 I detta spår planerade vi ett Open Space-möte med rubriken Nya perspektiv på alkoholfrågan. Tanken var att människor tillsammans skulle diskutera vilka nya perspektiv på alkoholfrågan som finns samt hur dessa skulle kunna belysas av Nocturum eller någon annan organisation. Tyvärr blev det ett väldigt få anmälda så vi ställde in mötet. Kanske föredrar människor att konsumera nya perspektiv på alkoholfrågan istället för att själva vara med och skapa dem? Kanske var frågeställningen för bred och uppfattades där med som för svårgreppad? sida 11

12 Alkoholen 2023 Detta är en fortsättning på spåret Alkoholen För att göra kvalificerade gissningar på de tre frågeställningarna måste vi kolla på en lång rad underfaktorer och hur dessa kan tänkas utvecklas. Hur hög kommer den totala alkoholkonsumtionen vara i Sverige år 2023? Alkoholkonsumtionen har historiskt rört sig lite grann i en cykel. Konsumtionen går helt enkelt upp och ner. När den är låg kommer det krafter som bidrar till att den ökad och när den är för hög uppstår det krafter som verkar för en minskning. Hur långt hinner den cykeln röra sig på tio år? Många av de alkoholpolitiska verktygen utmanas ständigt inte minst alkoholmonopolet. Om något eller några av de alkoholpolitiska verktygen försvinner eller försvagas så kan det leda till en ökad alkoholkonsumtion. Sedan seminariet genomfördes har diskussionen om alkoholskatten förändrats och gått i en mer skattehöjande riktning. Under många år har alkoholskatten inte inflationsjusterats vilket i praktiken innebär en sänkning. Vi får mer och mer alkoholreklam av och olika slag och nya försäljningskanaler för alkohol testas ständigt. Att dagens tonåringar dricker mindre alkohol kan på sikt leda till en minskad totalkonsumtion i hela befolkningen. Det är heller inte omöjligt att den hälsotrend som finns idag utvecklas på ett sätt som gör att människor väljer att dricka mindre alkohol. En ökad invandring från länder med låg alkoholkonsumtion kan bidra till att alkoholkonsumtionen minskar. Vilka alkoholvanor kommer dagens lågkonsumerande ungdomar ha år 2023? Under flera år har alkoholkonsumtionen hos tonåringar minskat. Vilka alkoholvanor kommer denna grupp ha om tio år när de har blivit unga vuxna? Historiskt har det visat sig att ungdomar som börjar dricka alkohol tidigt och som dricker mycket alkohol även dricker mer alkohol som vuxna. Förstås gäller även det motsatta, dem som börjar dricka alkohol sent eller dricker i små mängder, dricker generellt mindre alkohol när de blir äldre. I sådant fall kommer morgondagens unga vuxna ha en lägre alkoholkonsumtion än dem som idag är i års åldern. På sikt kan det faktiskt innebära ett paradigmskifte i alkoholfrågan om de låga nivåerna håller i sig. Samtidigt är års åldern för många en period då det är enkelt att dricka mycket alkohol. Det är möjligt för många att festa vid sidan om studierna och många väntar längre med att bilda familj. Hur kommer alkoholskatten i Sverige ha förändrats fram till år 2023? Diskussionen om alkoholskatten har gått i en mer skattehöjande riktning senaste tiden. Det är därför tänkbart att alkoholskatten kommer höjas mera framöver. Dels för att minska alkoholkonsumtionen men det kan också finnas en politisk vilja att finansiera andra satsningar ekonomiskt. sida 12

13 Det parlamentariska läget är förstås viktigt. Om Kristdemokraterna skulle hamna under 4 % spärren är det mindre sannolikt att en alliansregering fortsätter höja alkoholskatten. Vilka effekter, och uppföljande diskussion, som den nu genomförda alkoholskattehöjningen för med sig påverkar också politikens vilja att göra ytterligare skattehöjningar. I april medverkade jag i ett möte med IOGT-NTO förbundet som ville ha hjälp med framtidsspaning inför sitt kommande arbete med nytt alkohol- och narkotikapolitiskt program. Klassiska tänkare om alkoholfrågan I det här spåret fick tre personer i uppdrag att skriva varsin del i boken (20 sidor) Klassiska tänkare om alkoholfrågan. De presenterade även sin del av boken på seminariet med samma namn. Författarna skrev varsitt kapitel om hur Sen klassisk tänkare som de har goda kunskaper om skulle förhålla sig till alkoholfrågan ifall de levde idag. Hela boken finns att ladda ner på Nocturums hemsida under spåret Klassiska tänkare. Sokrates Den rätta blandningen Den grekiska filosofen Sokrates (469fk - 399fk) har tolkats av Carl Cederberg, lektor i filosofi, Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Sokrates själv var glad i alkohol och deltog gärna i alkoholhaltiga symposium. Fenomenet att filosofer även idag gärna dricker rödvin fanns alltså redan på Sokrates tid. Sokrates förespråkade en måttlig alkoholkonsumtion för att stimulera kreativiteten. Den rätta blandningen står för rätt blandning mellan vatten och starkvin i de drycker som ska drickas, alltså att drycken ska vara lagom alkoholstark. Vuxna människor ska själva få bestämma över sina alkoholvanor. Under afton år ska ingen alkohol alls drickas, nivåerna kan sedan öka upp till 40- års ålder. Artonårsgräns på alkohol är med andra ord inget nytt påfund. John Locke - Om individens naturliga rätt till sitt eget förnuft Den brittiske filosofen John Locke ( ) är en av de klassiska liberala tänkarna. Hans syn på alkoholfrågan tolkades av Jesper Ahlin, magisterstudent inom politisk filosofi. John Locke menade att människan har en ovillkorlig rätt att bestämma över sitt eget liv, även när det skadar personen i fråga. Det är ologiskt att en auktoritet i form av staten ska kunna anse sig veta bättre än individen själv vad denne bör göra och inte göra. Locke hade därför varit motståndare till den restriktiva alkoholpolitiken som förs i Sverige idag. Även om John Lock troligen skulle se det uppenbara, att alkoholen leder till mycket problem, så skulle han inte se att ansvaret för att lösa problemet skulle ligga på staten. Det är inte alls säkert att den lösning som staten skulle tvinga på medborgarna vore bättre än om var och en fick välja själva. sida 13

14 Karl Marx Marx och alkoholen Karl Marx ( ) har tolkats av Petter Nilsson, styrelseledamot i centrum för Marxistiska samhällsstudier. Marx var själv glad i att konsumera alkohol. Inte minst under början av sin studietid men även senare. Trots detta så såg han att alkoholen var ett problem. En hög alkoholkonsumtion kunde utgöra ett hinder för den politiska kampen. Lösningen bestod dock inte i att reglera eller förbjuda alkoholen. Marx hade stor förståelse för varför många arbetare valde att dricka alkohol. De var helt enkelt tvungna att bedöva sig för att klara av de eländiga omständigheter som de levde under. Att leva utan denna bedövning skulle för många vara ännu värre. Lösningen består därför i att förändra samhället från grunden på ett sätt så att människor inte längre behöver bedöva sig med alkohol för att stå ut. Flera personer var kritiska till att spåret bestod av tre män som pratade om tre män. Eventuellt kommer det leda till ett spår som handlar om hur kvinnor i historien har agerat och förhållit sig i alkoholfrågan. Life Science Hur påverkas alkoholfrågan av medicinska framsteg? Vad händer när beroende enkelt kan botas med medicin? Kvarstår behovet av restriktiv alkoholpolitik och förebyggande arbete? Vilka konsekvenser och individuella val skulle vi se ifall alkoholens negativa effekter, så som bakfylla, kunde lindras medicinskt? Skulle vårt förhållningssätt till alkoholfrågan förändras ifall vi hittade alkoholistgenen? Under 1940-talet trodde många att vi hittat medicinen som skulle lösa alkoholproblemen, Antabus. Det är fortfarande en medicin som används och har fått sällskap av andra mediciner. Ett problem med dessa mediciner är att de bygger på att patienten tar dem frivilligt. Kan det finnas en vilja från samhället att tvinga fram användning av medicin hos personer med alkoholproblem? När den perfekta alkoholistmedicinen finns, kan det bli ett villkor för socialbidrag och kognitiv behandling, att patienten tar medicin? Vilka fördelar och nackdelar finns med sådant tvång? Kanske blir framtidens alkoholmediciner så bra att behovet av kognitiv behandling upphör eller blir att betrakta som alternativmedicin? Varför ska människor åka på behandling, gå på samtal och göra en tuff inre resa, när problemet enkelt kan lösas medicinskt? Eller är det tvärt om så att medicinen kan bana väg och underlätta den inre resa som patienten ändå behöver göra? Det är enklare att förändra sina livsmönster som nykter än under en ständig berusning. Kan alkoholmedicinerna göra konsumenter mindre försiktiga? Konsekvenserna av ett missbruk minskar när det är lättare att få bra hjälp att sluta eller återgå till måttlig konsumtion. Samma sak om konsekvenserna av alkoholkonsumtion, exempelvis bakfylla, går att ta bort. sida 14

15 Om vi med blodprov kunde se individs gräns finns för att utveckla beroende, vad skulle vi göra med den kunskapen? Vore det önskvärt att ta det provet på stora delar av befolkningen? Vad skulle vi göra med resultatet? Skulle ungdomar i tonåren få veta vilken risk de har? Hur skulle individen hantera den kunskapen? Skulle alkoholproblemen öka i den grupp som har minst risk? I vetskapen om att risken är liten kanske många blir överdrivet oförsiktiga med sina alkoholvanor. Riskerar vi att skapa en onödigt stor rädsla hos dem som har en förhöjd risk? Jag har pratat med ägaren till sidan Bakisguiden.se. Sidan innehåller tips för hur bakfylla kan minskas. Det började som ett hobbyprojekt under studietiden. Idag jobbar den anonyma ägaren inte så mycket med sidan men konstaterar att den har rikligt med besökare, inte minst dag efter partydag så som nyårsdagen. Det tycks alltså finnas en önskan hos människor att kunna dricka mycket alkohol och slippa bakfylla. Detta tydliggörs också i ett avsnitt i serietidningen Rocky där Rocky och hans vän diskuterar bakfyllan, dagen efter kraftig alkoholkonsumtion. De önskar sig att en KTH-student väl kunde uppfinna ett piller som förbränner alkoholen på några sekunder. Serien är förstås gjord med humor men en gnutta allvar finns då många människor säkert har en liknande önskan om sin bakfylla. Detta spår avslutades en vecka innan jag slutade jobba på Nocturum. Avslutningsvis Det är förstås omöjligt att få med allt jobb som jag har gjort under två och ett halvt år i en sån här sammanställning. Jag har skrivit om det viktigaste som kommit ur arbetet. På Nocturum.se kan du läsa ännu mera om spåren som jag har jobbat med. Jag ser fram emot att följa Nocturums fortsatta arbete med nya perspektiv på alkoholfrågan! sida 15

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö. Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar

Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö. Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar Case 1. Korttidsfrånvaro Du arbetar inom administration och har sett att beteendet förändrats på Kajsa som är din kollega.

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk

i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk Innehåll I barnens närvaro 3 Tio knepiga frågor och några saker att fundera på Hur ofta dricker du alkohol? 4 Vad är måttligt? 5 Får man dricka sig berusad?

Läs mer

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Iq Rapport :3 IQ Alkoholindex Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Om alkoholen i dagens Sverige 6. 8. 10. 14. 16. Dryckesvanor idag Förändringar i attityderna

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Några resultat från de årliga SOMundersökningarna Vetenskapsfestivalen 13 Lennart Weibull Alkoholpolitik 00-12 Målet är att hålla nere alkoholförbrukningen

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Biografiskt arbete i. processen

Biografiskt arbete i. processen återhämtnings-terhämtnings processen Mathilda Wrede-seminarium 14.3.06 Johanna Levälahti (PM) Definition av biografiskt arbete Att upptäcka att man kan förändras och utvecklas Ha tid och möjlighet att

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

BRA UTELIV DET HÄR ÄR. Unga dricker alkohol i brist på annat. Hur vill UNF att utelivet ska se ut? ALL DRESSED UP AND NO PLACE TO GO!

BRA UTELIV DET HÄR ÄR. Unga dricker alkohol i brist på annat. Hur vill UNF att utelivet ska se ut? ALL DRESSED UP AND NO PLACE TO GO! DET HÄR ÄR BRA UTELIV UNF vet att fritiden har stor betydelse för ungas livskvalitet. Vi vet också att fritiden är avgörande för när och hur mycket alkohol unga konsumerar. Vi vill se en modern ungdomspolitik

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Arbetsplan 2008-2009. IOGT-NTO:s vision. År 2009 ska IOGT-NTO. IOGT-NTO:s uppdrag. År 2009 har IOGT-NTO. IOGT-NTO:s arbetssätt. Folkrörelsen IOGT-NTO

Arbetsplan 2008-2009. IOGT-NTO:s vision. År 2009 ska IOGT-NTO. IOGT-NTO:s uppdrag. År 2009 har IOGT-NTO. IOGT-NTO:s arbetssätt. Folkrörelsen IOGT-NTO Arbetsplan 2008-2009 IOGT-NTO:s vision Vår vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra dro- ger inte hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv. IOGT-NTO:s uppdrag IOGT-NTO är en modern

Läs mer

Några rader om hälsa och alkohol...

Några rader om hälsa och alkohol... 1 Några rader om hälsa och alkohol... "Systembolaget blandar kräkmedel i sina drycker." Det är alla konstiga regler som har gjort att svenskarna inte kan hantera spriten. 2 Hej! Den här foldern är framtagen

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-27 5 Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Inledning Syftet med det alkohol- och drogpolitiska programmet är att det ska utgöra

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

TLTH ALKOHOLPOLICY Kårhuset Lund, 6 maj 2008 Antagen kårfullmäktige 7-07/08 071114

TLTH ALKOHOLPOLICY Kårhuset Lund, 6 maj 2008 Antagen kårfullmäktige 7-07/08 071114 TLTH ALKOHOLPOLICY Kårhuset Lund, 6 maj 2008 Antagen kårfullmäktige 7-07/08 071114 EXPEDITION VX: 046-14 03 90 FAX: 046-14 26 14 EXPEN@TLTH.LTH.SE KÅRORDFÖRANDE 046-14 03 91 KO@TLTH.LTH.SE TLTHs alkoholpolicy

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol?

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Iq Rapport :2 IQs Alkoholindex och människors attityder till alkohol Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Hej! En minskad alkoholkonsumtion skulle ge fler människor bättre möjligheter

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler - Fokusgrupper om förändringar i konsumtionsvanor och inköpsvanor Maria Melin Stockholm i juni 2004 Metod och urval Kvalitativ metod Två gruppdiskussioner

Läs mer

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Författat av: Robert Damberg, september 2009 INLEDNING Alkohol och den politik som förs kring den är en het, spännande och engagerande fråga. Den verkar

Läs mer

TLTHs alkohol- och drogpolicy

TLTHs alkohol- och drogpolicy TLTHs alkohol- och drogpolicy TLTHa alkohol- och drogpolicy gäller hela TLTHs verksamhet, där inräknat sektioner och fria föreningar. 1. Bakgrund Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola (TLTH) är en

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

I FCC får ingen mobbning förekomma. Sann sportsmannaanda skall vara det intryck som förknippas med FCC. Vi hejar på och stöttar vårt eget lag.

I FCC får ingen mobbning förekomma. Sann sportsmannaanda skall vara det intryck som förknippas med FCC. Vi hejar på och stöttar vårt eget lag. Drogpolicy för FC CIMRISHAMN FC Cimrishamn, FCC, bildades 2006 och är en ideell innebandyförening som har som målsättning att vara en förening dit alla skall känna sig välkomna, känna glädje och kamratanda.

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar KERSTIN STENIUS Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar I april 2005 har det gått cirka en månad sedan slutbetänkandet från alkoholinförselutredningen publicerades. Betänkandet föreslår kraftiga

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Verdandis alkoholpolitiska program

Verdandis alkoholpolitiska program Verdandis alkoholpolitiska program VERDANDIS ALKOHOLPOLITISKA PROGRAM 3 Verdandis alkoholpolitik En social alkoholpolitik Verdandi arbetar för en social alkoholpolitik. Med det menar vi att alkoholpolitiken

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Äldre, alkohol, riskbruk och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol, riskbruk och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol, riskbruk och äldreomsorg nya utmaningar Länsstyrelsen Skåne 2014-09-03 Evy Gunnarsson evy.gunnarsson@socarb.su.se professor i socialt arbete Förändringar i omvärlden Alkoholpolitik och

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar. Göteborg 2015-09-24 Evy Gunnarsson professor i socialt arbete

När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar. Göteborg 2015-09-24 Evy Gunnarsson professor i socialt arbete När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar Göteborg 2015-09-24 Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever längre Arbetar längre

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Spritförsäljningen har varit relativt konstant fram till slutet av 1970-talet men har därefter avtagit. 1991 var spritförsäljningens

Spritförsäljningen har varit relativt konstant fram till slutet av 1970-talet men har därefter avtagit. 1991 var spritförsäljningens svenskarnas Förändrade Dryc kesvanor Alkoholkonsumtionen har under efterkrigstiden ökat kraftigt i Sverige samtidigt som nykterhetsrörelsens betydelse som organisation minskat. Den svenska alkoholpolitiken

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

IOGT-NTO:s KAMRATSTÖD

IOGT-NTO:s KAMRATSTÖD IOGT-NTO:s KAMRATSTÖD Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra sin

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se.

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se. STYRDOKUMENT 1(9) Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se Alkohol och drogpolicy Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Dokumentansvarig Policy Kommunstyrelsens

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer po li cy fö r an ko sv ns ar um sf u ti ll on Sv er ig e po lic y fö r an sv ar sf ul lk on su m tio n Po lic y Ca rl sb er g innehåll: 1.0 2.0 3.0 4.0 Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad Behovet är stort Behovet av att öka människors medvetenhet om hur beroende, missbruk och droger styr och begränsar oss som individer är stort. Inte minst med tanke på ökande alkoholkonsumtion för både

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Månadsblad - Februari

Månadsblad - Februari 2013-01-30, Göteborg Månadsblad - Februari Kära IOGT-NTO-medlem! Ett nytt år har gjort intåg och likaså har ett nytt fantastiskt verksamhetsår, där vi fyller på med roliga aktiviteter som ger förnyad energi

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Antagen av kommunfullmäktige den 20 april 1998, 28. Se även riktlinjer för serveringstillstånd. Inledning Det gemensamma alkoholprogrammet är en förstärkning

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer